12.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/1

(1)

Rådet införde 1991 genom förordning (EEG) nr 3433/91 (2) en slutgiltig antidumpningstull på 16,9 % på import av ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten med ursprung i bl.a. Folkrepubliken Kina (”Kina”).

(2)

1995 ersattes genom rådets förordning (EG) nr 1006/95 (3) den ursprungliga värdetullen med en specifik tull på 0,065 ecu per tändare.

(3)

Till följd av en undersökning enligt artikel 13 i grundförordningen (4), utvidgades genom rådets förordning (EG) nr 192/1999 (5) ovanstående åtgärder till att även omfatta 1) import av ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten med ursprung i Taiwan och 2) import av vissa påfyllningsbara tändare med ursprung i Kina eller avsända från eller med ursprung i Taiwan till ett värde per enhet, före tull, fritt gemenskapens gräns, av högst 0,15 EUR.

(4)

År 2001 bekräftade rådet, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, genom rådets förordning (EG) nr 1824/2001 (6), de slutgiltiga antidumpningstullar som införts genom förordning (EG) nr 1006/95 och utvidgats genom förordning (EG) nr 192/1999 (”de gällande åtgärderna”).

(5)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de gällande åtgärderna snart skulle upphöra att gälla (7) mottog kommissionen den 16 juni 2006 en begäran om översyn av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Begäran ingavs av BIC SA, en gemenskapstillverkare som företräder mer än 80 %, av gemenskapens totala tillverkning av ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten. Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång grundades på att det var sannolikt att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(7)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen, och inledde den 16 september 2006 denna översyn genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning  (8).

(8)

Undersökningen om sannolikhet för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2005 till och med den 30 juni 2006 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av tendenser av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 fram till slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(9)

Kommissionen underrättade officiellt den sökande gemenskapstillverkaren, två andra gemenskapstillverkare, exportörer/tillverkare i Kina, de importörer som såvitt känt var berörda samt myndigheterna i Kina och Taiwan om att en undersökning vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(10)

Den sökande gemenskapstillverkaren, de två andra gemenskapstillverkare som motsatte sig bibehållandet av antidumpningsåtgärderna samt en intresseorganisation för importörer inkom med synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda, och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(11)

I tillkännagivandet om inledande nämnde kommissionen att den i undersökningen kanske skulle tillämpa ett stickprovsförfarande för exportörer/tillverkare i Kina. Eftersom ingen av de kända tillverkarna/exportörerna i Kina hörde av sig, beslöt man emellertid att det inte behövdes något stickprovsförfarande.

(12)

Frågeformulär sändes till den sökande gemenskapstillverkaren, de två andra gemenskapstillverkarna, de 62 kända exportörerna/tillverkarna i Kina, de 33 importörerna och European Lighter Importers’ Association (”ELIAS”). Tillverkaren i det jämförbara landet, Brasilien, liksom åtta tillverkare i andra tänkbara jämförbara länder kontaktades också och fick frågeformulär sig tillsända. Svar på frågeformulären kom bara in från den sökande gemenskapstillverkaren, tillverkaren i Brasilien och ett företag i Malaysia, som hade kontaktats i egenskap av alternativt jämförbart land. Ingen av de kända tillverkarna/exportörerna i Kina svarade på frågeformuläret. Ingen av de importörer som kontaktades svarade på frågeformuläret, enligt uppgift därför att de inte importerar den berörda produkten, utan bara elektroniska (piezo) tändare.

(13)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för undersökningen och gjorde kontrollbesök på plats hos följande företag:

(14)

Den berörda produkten är densamma som den som ledde att de gällande åtgärderna infördes, dvs. ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten. Såsom beskrivs i skäl 3, utvidgades produktdefinitionen 1999 till att omfatta påfyllningsbara gasficktändare med tändsten och plastbehållare (nedan kallade tändare med tändsten eller den berörda produkten). Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 9613 10 00 och ex 9613 20 90 (TARIC-koder 9613100011, 9613100019, 9613209021 och 9613209029).

(15)

En av de icke-klagande gemenskapstillverkarna hävdade att de produkter som tillverkades och såldes i det jämförbara landet Brasilien inte var likadana som de produkter som tillverkades i Kina och exporterades till gemenskapen. Det hävdades särskilt att de tändare som tillverkas i Brasilien är av högre kvalitet och har längre livstid än de som tillverkas i Kina. Kvalitetsskillnader som sådana är emellertid inte avgörande när man ska fastställa om produkter är likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. Undersökningen visade att de tändare som tillverkas i Kina och de som tillverkas i Brasilien har samma grundläggande tekniska, fysiska och kemiska egenskaper och samma slutanvändningsområden. Denna invändning avvisades därför.

(16)

Följaktligen är, som visas i den tidigare undersökningen (se skälen 1–4) och bekräftas i denna undersökning, ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten som tillverkas av kinesiska exporterande tillverkare och säljs i Kina och på gemenskapsmarknaden och den produkt som tillverkas och säljs av den sökande gemenskapstillverkaren på gemenskapsmarknaden på alla sätt identiska och har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområde. Detsamma gäller de tändare som tillverkas och säljs i Brasilien. Dessa produkter är därför likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(17)

Liksom i de tidigare undersökningarna samarbetade inte de kinesiska exporterande tillverkarna. Det gick därför inte att få någon tillförlitlig information om importen av den berörda produkten till gemenskapen under översynsperioden direkt från de exporterande tillverkarna. Under dessa omständigheter och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, använde sig kommissionen av tillgängliga fakta, dvs. Eurostat, begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång och de uppgifter som offentliggjordes av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (”OLAF”) den 30 januari 2007 (OLAF /07/01) rörande kringgående av den gällande antidumpningstullen.

(18)

Enligt de gällande åtgärderna är en enhetlig landsomfattande tull tillämplig på all import till gemenskapen av den berörda produkten från Kina. I enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen använde kommissionen samma metod som vid den ursprungliga undersökningen. Normalvärdet fastställdes därför på grundval av de uppgifter som erhållits från ett tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land).

(19)

Thailand användes som jämförbart land i den ursprungliga undersökningen. I de efterföljande översynerna användes emellertid Filippinerna som jämförbart land, eftersom de thailändska tillverkarna vägrade att samarbeta och eftersom Filippinerna ansågs vara ett lämpligt val av jämförbart land, bland annat mot bakgrund av landets storlek och den inhemska marknadens öppenhet.

(20)

I tillkännagivandet om inledande av den nuvarande undersökningen sade kommissionen sig ha för avsikt att använda sig av Brasilien som lämpligt jämförbart land när det gällde att fastställa normalvärdet för Kina. Brasilien ansågs lämpligt mot bakgrund av landets storlek och den inhemska marknadens öppenhet och det faktum att en brasiliansk tillverkare hade samtyckt till att samarbeta fullt ut i undersökningen. Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på detta val.

(21)

En intresseorganisation för importörer motsatte sig valet av Brasilien som jämförbart land, eftersom man hävdade att det bara fanns en huvudsaklig tillverkare och att de inhemska priserna var extremt höga. En av de icke-klagande gemenskapstillverkarna hävdade att konkurrensen i Brasilien var mindre än på den kinesiska hemmamarknaden och att marknaderna därför inte var jämförbara. Även om antalet tillverkare i Brasilien var lägre än det uppgivna antalet tillverkare i Kina, bekräftades det i undersökningen att det finns två tillverkare av den berörda produkten i Brasilien liksom import från EU och Kina. När det gäller de tändare som importeras från Kina, framgick det av fakturor som visades upp under undersökningen på plats i Brasilien att dessa kom in i landet till mycket låga priser och att de således utövade en press nedåt på priserna på den brasilianska marknaden. Ingen av de kända tillverkarna som kontaktades i andra tänkbara jämförbara länder, inbegripet Filippinerna, förklarade sig villiga att samarbeta. Ett företag i Malaysia besvarade frågeformuläret för tillverkare i det jämförbara landet, men eftersom det framkom att detta företag inte själv tillverkade tändare, kunde Malaysia inte anses som ett jämförbart land.

(22)

Därför drogs preliminärt slutsatsen att Brasilien var mest lämpligt och skäligt som jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(23)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkaren i det jämförbara landet.

(24)

Kommissionen fastställde först att den brasilianska tillverkarens sammanlagda försäljning på hemmamarknaden utgjorde tillräckliga kvantiteter och den ansågs därför som representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(25)

Kommissionen undersökte därefter, för var och en av de typer av den berörda produkten som sålts i representativa volymer på det jämförbara landets hemmamarknad, om försäljningen kunde anses ha ägt rum vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Man fann att försäljningsvolymen per produkttyp som såldes till ett nettopris motsvarande minst den beräknade tillverkningskostnaden utgjorde minst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen och det vägda genomsnittliga priset för denna produkttyp motsvarade eller översteg tillverkningskostnaden. Det gick därför att använda de faktiska inhemska priserna, beräknade som ett vägt genomsnitt för priserna på all försäljning på hemmamarknaden under översynsperioden, oavsett om försäljningen varit lönsam eller inte.

(26)

I enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen fastställdes således normalvärdet på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas vid normal handel av oberoende kunder på hemmamarknaden i det jämförbara landet.

(27)

Eftersom ingen av de kinesiska tillverkarna samarbetade, beräknades i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen exportpriset på den berörda produkten på grundval av tillgängliga fakta, i detta fall Eurostat-uppgifter.

(28)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis tog man i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn, i form av justeringar, till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. Lämpliga justeringar för transport, försäkring och kreditkostnader beviljades i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga, korrekta och styrkta med kontrollerad bevisning.

(29)

En av de icke-klagande gemenskapstillverkarna hävdade att tändarna i Brasilien tillverkades till högre kostnader beroende på högre kvalitetskrav, men lämnade inte någon bevisning till stöd för detta påstående. Beroende på de kinesiska exporterande tillverkarnas bristande samarbete, fanns det i undersökningen inga uppgifter som skulle ha tillåtit en justering av normalvärdet baserad på kvalitetsskillnader. Påståendet avvisades därför.

(30)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik. Det framgick av denna jämförelse att det förekom dumpning, med en dumpningsmarginal på mer än 150 %.

(31)

Åtgärder har funnits sedan 1991. Sedan lång tid tillbaka har emellertid åtgärderna kringgåtts. År 1999 fann man två slag av kringgående: Omlastning via Taiwan och tillsättandet av falska valv i tändarna för att få dem att verka påfyllningsbara för att man på så sätt skulle kunna undvika att betala antidumpningstullen. Följaktligen utvidgades 1999 åtgärderna (se skäl 3) i syfte att motverka dessa tillvägagångssätt. Under 2001 visade en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande åtgärderna att dessa borde förlängas med ytterligare fem år, eftersom det var sannolikt att dumpningen och skadan skulle fortsätta eller återkomma.

(32)

Importen av den berörda produkten från Kina och Taiwan under översynsperioden uppgick till sammanlagt 11,7 miljoner styck enligt Eurostat. I själva verket är importen till gemenskapen mycket högre, eftersom det sker ett massivt kringgående av kinesiska tändare via Malaysia och Indonesien, enligt nya bevis från OLAF. Enligt uppgifter som OLAF offentliggjorde i januari 2007 har, enbart i Malaysia, över 300 miljoner tändare med tändsten av kinesiskt ursprung omlastats under de senaste fyra åren. Det enda syftet med omlastningarna var att dölja varornas kinesiska ursprung och på så sätt undvika att betala antidumpningstullarna.

(33)

Enligt OLAF-undersökningen hade en stor del av de tändare som importerades från Indonesien inte heller sitt ursprung i det landet. Undersökningen om deras verkliga ursprung fortsätter. Sökanden planerar att väcka talan om kringgående mot sex länder i Fjärran Östern.

(34)

Utöver det kringgående genom omlastning som upptäcktes av OLAF, lämnade sökanden i sin begäran om översyn bevis för att tändare med tändsten (den berörda produkten) felaktigt deklarerades som så kallade elektroniska (piezo) tändare (ej berörd produkt) för att på så sätt undvika betalning av antidumpningstullen.

(35)

Intresseorganisationen för importörer, ELIAS, och en importör hävdade att kommissionen drar definitiva slutsatser av OLAF:s pågående utredning och det inte var möjligt för organisationen att till fullo utöva sin rätt att försvara sig och lämna synpunkter på de slutsatser som kommissionen har dragit av dessa sekretessbelagda undersökningsresultat.

(36)

Det är härvidlag värt att notera att kommissionen bara använt sig av offentliggjort material som alla parter har tillgång till, och vars resultat inte kräver några särskilda kommentarer och inte kan ignoreras i detta förfarande.

(37)

Eftersom inga kinesiska exporterande tillverkare samarbetade i nuvarande och tidigare översynsundersökningar, finns inga kontrollerbara uppgifter tillgängliga om kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Enligt sökandens uppskattningar uppgår den totala produktionskapaciteten i Kina till omkring 3,9 miljarder tändare per år, av vilka de flesta förmodligen är tändare med tändsten. Uppskattningen ligger i linje med de uppgifter som de kinesiska tändartillverkarna själva lämnar på sina webbplatser. En kinesisk tillverkare, Zhuoye Lighter Manufacturing Co Ltd, uppger till exempel på sin hemsida att tillverkningen vid dess tre fabriker uppgår till 700 miljoner tändare per år. Tillverkaren i fråga specificerar emellertid inte fördelningen mellan den berörda produkten och andra typer av tändare. Enligt sökanden kan emellertid tillverkningen snabbt ändras mellan tändare med tändsten och elektroniska (piezo) tändare.

(38)

Med tanke på den mycket stora outnyttjade produktionskapaciteten i Kina och flexibiliteten i produktionsprocessen, som gör det lätt att snabbt byta mellan olika typer av tändare, kan man därför dra slutsatsen att sannolikheten är stor för en ökad import till gemenskapen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. De bevisade förfarandena för kringgående tyder vidare på att de kinesiska exportörerna har ett starkt intresse av gemenskapsmarknaden.

(39)

Eftersom ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade, fanns det inga kontrollerade uppgifter att tillgå när det gäller export av tändare med tändsten till andra tredjeländer. Eftersom tillgänglig statistik från tredje länder inte gör åtskillnad mellan tändare med tändsten och elektroniska (piezo) tändare, går det inte att göra någon jämförelse mellan exportpriserna till gemenskapen och exportpriserna till andra tredjeländer.

(40)

Gemenskapsindustrin har visat att den framgångsrikt konkurrerar med den kinesiska importen på den amerikanska marknaden, där kineserna har tappat marknadsandelar. Detta tyder på att de kinesiska tillverkarna skulle ha ett starkt motiv för att lägga om sin export till gemenskapsmarknaden om åtgärderna upphörde att gälla.

(41)

Importörerna avvisade ovanstående slutsatser och hävdade att gemenskapsindustrins resultat på den amerikanska marknaden kanske inte berodde på dess konkurrenskraft, utan på ett företagsbeslut att överföra vinster från gemenskapen till Förenta staterna. Importörerna hävdade vidare att på grund av de höga vinstmarginalerna i Förenta staterna fanns det inget motiv för de kinesiska exporterande tillverkarna att lägga om sin export till gemenskapsmarknaden.

(42)

Importörerna tillhandahöll inte någon bevisning eller ytterligare argumentation vare sig när det gäller gemenskapsindustrins påstådda överföringar av vinster till Förenta staterna eller de kinesiska exporterande tillverkarnas påstått höga vinstmarginaler på den amerikanska marknaden. Påståendena kunde heller inte bekräftas genom de kontrollerade uppgifterna i undersökningshandlingarna. De ansågs därför vara helt spekulativa och avvisades.

(43)

Det är värt att notera att nivån på konkurrensen på den amerikanska marknaden inte kan ses som det enda skälet att dra slutsatsen att gemenskapsindustrin skulle ha lägre vinster. Andra skäl såsom kundernas förväntningar och prisnivåer bör också tas med i beräkningen.

(44)

Importörerna hävdade dessutom att gemenskapsmarknaden och den amerikanska marknaden är lika på så sätt att samma säkerhetskrav måste uppfyllas på båda marknaderna. I Förenta staterna har man sedan 1994 tillämpat strängare krav när det gäller tändarnas barnsäkerhet, medan sådana krav inte infördes i gemenskapen förrän i mars 2007.

(45)

Undersökningen visade att även om importen av den berörda produkten var ganska liten under översynsperioden, var dumpningsnivån på denna import avsevärd.

(46)

Med tanke på den mycket stora outnyttjade produktionskapaciteten i Kina och att gemenskapsmarknaden uppenbarligen är attraktiv för de kinesiska exporterande tillverkarna, vilket tillvägagångssätten för kringgående visade, får man dra slutsatsen att sannolikheten är stor för att den dumpade importen till gemenskapen skulle komma upp i avsevärda nivåer om de nuvarande åtgärderna skulle tillåtas att upphöra.

(47)

Inom gemenskapen framställs den likadana produkten av tre tillverkare, vars produktion utgör gemenskapens sammanlagda tillverkning av den berörda produkten i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(48)

Det ska noteras att jämfört med den ursprungliga undersökningen, och till skillnad från Swedish Match och Flamagas, är klagandens tillverkning fortfarande i huvudsak belägen i EU (Frankrike och Spanien).

(49)

Den klagande gemenskapstillverkaren, BIC SA, står för omkring 80 % av tillverkningen i gemenskapen av ej påfyllningsbara tändare och utgör därför gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. De andra gemenskapstillverkarna ansågs inte utgöra en del av gemenskapsindustrin, eftersom de inte samarbetade fullt ut, utan bara lämnade in vissa uppgifter om vilka följder åtgärderna får för deras verksamhet.

(50)

Av de orsaker som anges i skäl 16 ovan, grundades analysen av situationen på gemenskapsmarknaden på insamlade uppgifter om ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten och påfyllningsbara gasficktändare med tändsten (”tändare med tändsten” eller ”den berörda produkten”).

(51)

Såsom nämns ovan var det inte möjligt att få fram uppgifter om verksamheten hos de två gemenskapstillverkare som har tillverkningsanläggningar på gemenskapsmarknaden. Därför använde sig kommissionen i enlighet med artikel 18 i grundförordningen av tillgängliga uppgifter, i de fall de berörda parterna inte kunde tillhandahålla mer exakta uppgifter.

(52)

Eftersom uppgifter om försäljning och tillverkning endast gick att få från en berörd part, sökanden, anses det lämpligt att inte lämna ut några exakta siffror. Dessa har därför ersatts med symbolen ”—”, och anges med index.

(53)

En uppskattning av förbrukningen av tändare med tändsten gjordes på grundval av försäljningsvolymen i gemenskapen enligt de uppgifter som lämnats av gemenskapsindustrin och enligt uppgifter från Eurostat om importen från icke EU-länder. Dessa siffror inbegriper inte försäljningen från de icke-samarbetsvilliga gemenskapstillverkarna.

Tabell 1 –   Förbrukning av ficktändare med tändsten i gemenskapen (tusental)

(54)

Den uppskattade gemenskapsförbrukningen ökade med 37 % mellan 2003 och översynsperioden.

(55)

Även om importvolymen av ficktändare med tändsten från Kina och Taiwan var förhållandevis liten ökade den med 136 % mellan 2003 och översynsperioden och kom under undersökningsperioden upp i mer än 11 miljoner styck. Detta motsvarade en marknadsandel på 1,6 %. Marknadsandelarna ökade från 0,9 % 2003 till 1,6 % under översynsperioden.

Tabell 2 –   Import av tändare med tändsten från Kina och Taiwan och marknadsandel (tusental)

(56)

Importen från andra länder ökade från ungefär 276 miljoner styck till 487 miljoner styck. Det ska emellertid noteras att det ser ut som om en väsentlig del av denna import har sitt ursprung i Kina och Taiwan.

Tabell 3 –   Import av tändare med tändsten från andra länder och marknadsandel (tusental)

(57)

Såsom anges i skäl 12 fanns det inga tillförlitliga uppgifter om priserna på importerade tändare med tändsten, eftersom ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade. Bevis på kringgående via Indonesien och Malaysia lades nyligen fram av OLAF och det finns vissa bevis på kringgående också via andra asiatiska länder (Laos, Thailand, Vietnam och Filippinerna). Det verkar som om monteringsfabriker som möjliggör kringgåendet kan sättas upp i Fjärran Östern på ett par veckor. Det framgångsrika kringgåendet av åtgärderna kan förklara varför ingen av de kinesiska tillverkarna samarbetade i det nuvarande förfarandet.

(58)

Några slutsatser kunde därför inte dras i fråga om prisutvecklingen och prisbeteendet för den importerade berörda produkten.

(59)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd.

(60)

Gemenskapsindustrins sammanlagda tillverkning av tändare med tändsten ökade stadigt under skadeundersökningsperioden, nämligen med 22 %.

Tabell 4 –   Produktionsvolym

(61)

Eftersom produktionen ökade i högre takt än produktionskapaciteten, ökade också kapacitetsutnyttjandet under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet har på det hela taget följt en liknande utveckling som produktionen, med en ökning med 3 % mellan 2003 och översynsperioden.

Tabell 5 –   Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(62)

Lagren var stabila under skadeundersökningsperioden. Den topp som observerades under översynsperioden beror på ett avsiktligt uppbyggande av lagret inför upphörandet av tillverkningen under sommarperioden och borde stabilisera sig efter denna period. Denna faktor ansågs därför inte meningsfull vid fastställandet av skadebilden.

Tabell 6 –   Lagervolym

(63)

Gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden minskade med 5 % mellan 2003 och översynsperioden, och man kunde alltså inte dra fördel av den stora ökningen av förbrukningen i gemenskapen under samma period (37 %). Denna ökning av förbrukningen betyder att gemenskapsindustrins marknadsandel sammanlagt minskade med mer än 14 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(64)

När det gäller de genomsnittliga försäljningspriserna, minskade de något mellan 2003 och översynsperioden, med en minskning på 2 % mellan 2005 och översynsperioden.

Tabell 7 –   Försäljningsvolym, priser och marknadsandel

(65)

Under skadeundersökningsperioden ökade sysselsättningen med 5 %, dvs. i lägre takt än produktionsvolymen, vilket resulterade i en avsevärd ökning av produktiviteten (15 %). Det är värt att notera att ökningen av sysselsättningen var resultatet av att man anställde ny personal som skulle utbildas för att kunna ersätta personal som gick i pension.

(66)

Under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins arbetskraftskostnader bara obetydligt (+ 7 %). Till följd av detta var arbetskraftskostnadens andel av de sammanlagda produktionskostnaderna stabil.

Tabell 8 –   Sysselsättning, produktivitet och löner

(67)

Lönsamheten föll med 4,6 procentenheter.

Tabell 9 –   Lönsamhet

(68)

Investeringarna ökade väsentligt mellan 2003 och översynsperioden (60 %) och ökade avsevärt under 2005 (65 %), beroende på att gemenskapsindustrin byggde upp nya produktionsenheter. Investeringarna gällde främst omorganisationen av produktionen från 2005 i syfte att på nytt bygga upp produktionskapaciteten. Denna ökning, som skedde med en begränsad ökning av arbetskraften, har gjort det möjligt för företaget att öka sin produktivitet räknat i produktion per anställd.

Tabell 10 –   Investeringar

(69)

Gemenskapsindustrin konstaterades inte ha några svårigheter med att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden.

(70)

Kassaflödet minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden (– 50 %). Denna negativa tendens visar att industrin är under press. Denna utveckling ligger i linje med utvecklingen av den totala lönsamheten under skadeundersökningsperioden. Det ska noteras att kassaflödet under översynsperioden endast utgjorde 1 % av den totala försäljningen i gemenskapen, vilket knappast kan anses för högt.

Tabell 11 –   Kassaflöde

(71)

Mellan 2003 och översynsperioden ökade förbrukningen i gemenskapen med 37 %, medan gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden minskade med 7 %. Gemenskapsindustrin förlorade över 14,7 procentenheter av sin marknadsandel, medan importen med ursprung i Fjärran Östern ökade sina andelar.

(72)

Trots att fördelningen av marknadsandelar mellan tändare med tändsten och elektroniska (piezo) tändare på senaste tiden har kännetecknats av en långsam övergång från tändsten till elektronisk tändning, har undersökningen visat att marknaden för tändare med tändsten växer. Undersökningen avslöjade att tändarna med tändsten fortfarande utgör ungefär 70 % av gemenskapsmarknaden och fortfarande växer med hänsyn till den totala ökningen av förbrukningen i gemenskapen. Gemenskapsindustrin kunde emellertid inte dra någon fördel av marknadstillväxten, vilket tydliggörs av dess förlorade marknadsandelar.

(73)

Vid analysen av dumpningens omfattning måste man ta hänsyn till att det finns gällande åtgärder som är till för att undanröja den skadevållande dumpningen. Såsom fastställs i skäl 32 ovan, framgår det av tillgängliga uppgifter att de kinesiska exporterande tillverkarna fortsätter att sälja till gemenskapen till dumpade priser. I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset. Det framgick av denna jämförelse att det förekom dumpning, med en dumpningsmarginal på mer än 150 %.

(74)

Mot bakgrund av ovanstående, dvs. den höga dumpningsmarginalen, den mycket stora outnyttjade produktionskapaciteten i Kina och de tillvägagångssätt för kringgående som påvisats av OLAF och klaganden, kan man dra slutsatsen att dumpad import från Kina med all sannolikhet skulle öka avsevärt om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(75)

Situationen för gemenskapsindustrin förbättrades inte under skadeundersökningsperioden, sedan åtgärderna förlängts 2001 efter den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. Gemenskapsindustrin var visserligen lönsam under hela skadeundersökningsperioden, men vinsterna föll kontinuerligt under perioden. Industrin behöll likaså en ganska stor marknadsandel, men den föll ändå kontinuerligt under skadeundersökningsperioden. Trycket från den kinesiska importen kvarstår alltså (på grund av kringgåendet) och av ovannämnda indikatorer framgår det också att gemenskapsindustrin fortfarande befinner sig i ett utsatt och sårbart läge.

(76)

Undersökningen visade att gemenskapsindustrins exportverksamhet utvecklades på följande sätt:

Tabell 12 –   Gemenskapsindustrins export

(77)

Gemenskapsindustrins exporterade mängd ökade avsevärt från 2003 till översynsperioden. Denna överlag positiva tendens sammanföll med en svag ökning av genomsnittspriserna, vilket har sin förklaring i en bättre konkurrenssituation på marknader utanför gemenskapen såsom Förenta staterna.

(78)

Försäljningsvolymen minskade med 5 % mellan 2003 och översynsperioden, vilket motsvarade en förlust av marknadsandelar från 47,7 % 2003 till 33 % under översynsperioden. Enhetspriserna minskade något från 2003 till översynsperioden, dvs. med 3 %, trots att råvarupriserna ökade. Gemenskapsindustrins lönsamhet föll under översynsperioden. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande ökade, vilket emellertid främst beror på ökningen av gemenskapsindustrins exportverksamhet. Historiskt sett har sektorn alltid uppvisat en mycket hög lönsamhet, vilket behövs för att kompensera de investeringar som krävs för att anpassa tillverkningen till nya säkerhetskrav och för att förbättra företagets allmänna konkurrenskraft. Det är värt att notera att den skademarginal som beräknats för översynsperioden var på mer än 60 %. Importen från Kina och Taiwan underskred gemenskapsindustrins priser med i genomsnitt 39 %.

(79)

Årliga investeringar i den likadana produkten utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden, dvs. de ökade med 60 %. Investeringarna gällde främst omorganisationen av tillverkningen från 2005 i syfte att på nytt bygga upp produktionskapaciteten. Sysselsättningen ökade med 5 %. Kassaflödet följde samma mönster som vinsten under översynsperioden och minskade med 50 %.

(80)

I skälen 69 och 70 ovan visas att de främsta skadefaktorerna (försäljningspriser, försäljningsvolym, marknadsandel och lönsamhet) minskade under skadeundersökningsperioden och att gemenskapsindustrin fortfarande led skada trots gällande åtgärder. Skadan tog sig främst uttryck i en förlust av marknadsandelar trots ökad förbrukning, men också i en minskning av lönsamheten på grund av pristrycket från importen från Kina och Taiwan. Ökningen av råvarukostnaderna kunde inte tas ut i ökade försäljningspriser.

(81)

Historiskt sett har sektorn alltid uppvisat en mycket hög lönsamhet. Vid fastställandet av nivån för undanröjande av skada i den ursprungliga undersökningen ansåg man att åtgärderna skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina tillverkningskostnader och totalt sett uppnå en rimlig vinst, dvs. 15 % på omsättningen. Detta procenttal behövs för att kompensera de investeringar som krävs för att anpassa produktionen till nya säkerhetskrav och för att förbättra företagets allmänna konkurrenskraft.

(82)

Den ganska negativa situationen för gemenskapsindustrin, trots gällande åtgärder, förklaras av den höga grad av kringgående som kännetecknar sektorn och som konstaterats av OLAF.

(83)

Importörerna bestred kommissionens slutsatser när det gäller gemenskapsindustrins ekonomiska situation. De siffror de lämnade in till stöd för sina påståenden gällde emellertid inte gemenskapsindustrins situation i Europa när det gäller ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten, utan gemenskapstillverkarens världsomspännande verksamhet när det gäller hela tillverkningen av tändare. Dessa uppgifter var irrelevanta för att fastställa gemenskapsindustrins tillstånd och synpunkterna avvisades därför.

(84)

Importörerna hävdade att gemenskapstillverkaren hade lagt om en stor del av sin tillverkning från tändare med tändsten till piezo-tändare. Till följd av detta visade marknadsandelen för tändare med tändsten en nedåtgående trend. Undersökningen visade att detta påstående inte var korrekt. Det stämmer att gemenskapsmarknaden för tändare överlag har ökat under de senaste åren och att andelen tändare med tändsten på marknaden har minskat något, men de låg ändå på en nivå på 70 % 2006. Man ska också komma ihåg att förbrukningen av tändare med tändsten ökade under skadeundersökningsperioden och att andelen tändare med tändsten som gemenskapsindustrin sålde minskade under skadeundersökningsperioden. De argument som framfördes avvisades därför.

(85)

Importörerna hävdade att gemenskapstillverkaren har monopol i gemenskapen och att antidumpningsåtgärder skulle stärka företagets ställning än mer. Detta påstående stämmer inte, eftersom avsevärda importvolymer från tredje länder kommer in på gemenskapsmarknaden. Den klagande gemenskapstillverkaren konkurrerar också med andra tillverkare i gemenskapen. Det bör dessutom noteras att ingen bevisning lades fram eller på annat sätt fanns tillgänglig som tydde på att gemenskapsindustrin skulle missbruka sin påstått dominerande ställning.

(86)

Klagandens allmänt positiva ekonomiska situation kan delvis förklaras av dess förmåga att sälja den berörda produkten, tillverkad i Förenta staterna och i EU, till ett högre styckpris på den amerikanska marknaden, eftersom de högre säkerhetskraven och installationen av en barnsäker spärr på den berörda produkten gör att klaganden kan sälja den berörda produkten till ett högre pris. Det ska slutligen tilläggas att det faktum att det finns stora mängder tändare med tändsten på den amerikanska marknaden och att tändarmarknaden relativt sett ökar, trots ett ständigt minskande antal rökare, visar att gemenskapsindustrin har kunnat skapa tillväxtmarginaler på en mycket konkurrensutsatt marknad.

(87)

Trots fortsatt väsentlig skada som orsakades av en bedräglig deklaration av den berörda produkten och ett kringgående via andra asiatiska länder av den berörda produkten med ursprung i Kina, vilket bevisas av OLAF:s utredning (se skäl 33), inriktas analysen på sannolikheten för återkommande dumpning. För detta ändamål undersöktes två viktiga faktorer, nämligen: 1) Den möjliga omläggningen av de berörda exportvolymerna från Förenta staterna till gemenskapsmarknaden, 2) följderna för gemenskapsindustrin av dessa beräknade volymer och priser från det berörda landet.

(88)

Den minskade marknadsandelen för kinesiska tändare i Förenta staterna tyder på att betydande mängder kan föras över till EU-marknaden till ett mycket lågt pris. Såsom anges i skäl 37 ovan finns det i Kina en betydande outnyttjad produktionskapacitet som kan läggas om till export till EU. Om åtgärderna skulle upphävas, är det troligt att den import som har sitt ursprung i Kina skulle gynnas, med utsikter till högre prisnivåer än i utvecklingsländerna.

(89)

Med tanke på de kinesiska exporterande tillverkarnas lägre pris och nuvarande kapacitet, skulle indikatorerna för gemenskapsindustrin (framför allt försäljningsvolym, produktionskostnader och lönsamhet) kraftigt gå nedåt om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(90)

Mot bakgrund av detta och med tanke på att den beräknade skademarginalen för översynsperioden var 60 % samt att importen från Kina och Taiwan i genomsnitt underskred gemenskapsindustrins priser med 39 %, dras slutsatsen att skadan för gemenskapsindustrin med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna skulle upphävas.

(91)

En av de icke-klagande gemenskapstillverkarna bestred dessa slutsatser och hävdade att eftersom lågpriständare importeras från flera andra håll skulle ett upphävande av de gällande åtgärderna inte få någon inverkan på gemenskapsindustrins aktuella situation. Man hävdade att om det alls förelåg någon skada, fanns den redan och hade orsakats av importen från dessa andra källor. Denna gemenskapstillverkare bestred emellertid inte den stora outnyttjade produktionskapaciteten i Kina och de kinesiska exporterande tillverkarnas incitament för att lägga om exporten till gemenskapsmarknaden. Tillverkaren lämnade inte heller några uppgifter eller någon bevisning för att det skulle finnas ett samband mellan importen av tändare från andra tredjeländer och gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Inget av de argument som tillverkaren förde fram kunde därför ändra de slutsatser som dras ovan i skälen 87–90. Påståendet avvisades därför.

(92)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes huruvida en förlängning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot gemenskapens intresse som helhet. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en undersökning av alla berörda parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas och andra gemenskapstillverkares intresse.

(93)

Det har i tidigare undersökningar genomgående ansetts att det inte stred mot gemenskapens intresse att införa åtgärder och senare utvidga dem.

(94)

Mot denna bakgrund undersöktes det huruvida det, trots slutsatsen att det fanns en sannolikhet för fortsatt dumpning och återkommande skada, fanns några tvingande skäl för att dra slutsatsen att det i detta särskilda fall inte skulle ligga i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna.

(95)

Om antidumpningsåtgärderna skulle upphävas, skulle dumpad import och lågprisimport till gemenskapsmarknaden öka kraftigt, och gemenskapsindustrins situation skulle börja försämras igen.

(96)

Gemenskapsindustrin är strukturellt livskraftig, vilket visas av dess goda resultat på marknader utanför EU, som till exempel Förenta staterna. Den har hela tiden gjort investeringar, som har varit möjliga tack vare dess goda lönsamhet. Slutsatsen kan dock dras att situationen högst sannolikt kommer att försämras om antidumpningsåtgärderna upphör att gälla.

(97)

En av de gemenskapstillverkare som inte fyllde i frågeformuläret hävdade att de nuvarande antidumpningsåtgärderna är till skada för den europeiska konsumenten. Tillverkaren hävdade särskilt att prisnivåerna i gemenskapen är högre än på andra tredjelandsmarknader beroende på de gällande åtgärderna. Denna tillverkare, som delvis har flyttat över sin produktion till Kina, hävdade vidare att eftersom de gällande åtgärderna också tillämpas på den egna exporten till gemenskapen av den berörda produkten som tillverkats i Kina, skadar åtgärderna företagets intressen och strider därför per definition mot gemenskapsindustrins intresse.

(98)

Denna tillverkare hävdade också att åtgärderna var ineffektiva och inte borde förlängas, eftersom gemenskapsindustrin inte hade återhämtat sig. Det hävdades slutligen att den skada som gemenskapsindustrin lidit var en följd av dess oförmåga att anpassa sig till den nya globala marknaden.

(99)

När det gäller åtgärdernas påstådda negativa effekter för konsumenterna, hade den berörda gemenskapstillverkaren inte några bevis till stöd för sitt påstående.

(100)

Samma tillverkare hävdade att antidumpningsåtgärderna är ett hinder för utvecklingen av dess verksamhet i Kina och att de har en negativ inverkan på dess expansion i Fjärran Östern, liksom en dominoeffekt på dess europeiska produktionsanläggningar. Denna tillverkare hävdade att de gällande åtgärderna hade en negativ inverkan på företagets generella lönsamhet. Företaget uppgav emellertid att det nyligen hade ökat sin tillverkning i EU-anläggningarna och att det fortsatte att söka finna synergier med sina produktionsanläggningar i Fjärran Östern för att kunna bredda produkträckvidden. Åtgärdernas påstådda negativa effekter på företagets produktionsanläggningar i EU kunde inte beläggas.

(101)

Gemenskapstillverkaren i fråga nekade till att företaget flyttade över sin tillverkning, utan hävdade i stället att man helt enkelt byggde fler produktionslinjer i Kina, där man tillverkade andra produkttyper än i gemenskapen, för att på så sätt utvidga sin produkträckvidd. Man menade att detta var till fördel för tillverkningen i Europa, som ökade. Såsom redan nämnts besvarade denna tillverkare inte frågeformuläret och samarbetade således inte tillräckligt i det nuvarande förfarandet. Inga av de inlämnade uppgifterna (varav en del hade lämnats in efter det att tidsfristerna löpt ut) kunde därför kontrolleras. Tillverkaren kunde inte heller bevisa att det fanns något samband mellan uppbyggnaden av tillverkningen i Kina och ökningen av tillverkningen i gemenskapen. Det framgick inte av uppgifterna i handlingarna att det skulle finnas ett sådant samband. Tillverkaren kunde inte heller förklara hur dessa fakta kunde påverka slutsatserna i skäl 100 eller göra dem mindre trovärdiga. Denna invändning måste alltså avvisas.

(102)

Företagets import skulle inte heller tillåtas dra nytta av dumpningen på bekostnad av gemenskapsindustrin. Det bör hur som helst noteras att denna tillverkares enda återstående produktionsanläggning i gemenskapen bara tillverkar den berörda produkten. Nya mindre tändare med tändsten, som också omfattas av de gällande åtgärderna, tillverkas i Kina och Indien.

(103)

När det gäller de övriga gemenskapstillverkarnas intressen, hörde båda av sig och motsatte sig de nuvarande åtgärderna och en fortsättning av dem. De kunde emellertid inte underbygga sina invändningar med bevis på att åtgärderna skulle påverka dem negativt.

(104)

På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att de gällande åtgärderna inte hade någon väsentlig negativ inverkan på de andra gemenskapstillverkarna och inte i någon högre grad skadade deras ekonomiska intressen.

(105)

På sina medlemmars vägnar motsatte sig intresseorganisationen för importörer, European Lighter Importers’ Association (”ELIAS”), och Polyconcept, en annan importör, bibehållandet av de gällande åtgärderna.

(106)

Det bör slutligen påpekas att ingen av dessa individuella importörer besvarade frågeformuläret, därför att de inte importerade den berörda produkten. Det fanns därför inga tillgängliga uppgifter för att kunna beräkna antidumpningsåtgärdernas exakta inverkan på importörerna.

(107)

ELIAS och Polyconcept uppgav några olika skäl till att de gällande åtgärderna bör upphöra. När det gäller deras kommentarer om avsaknad av skada och sökandens ekonomiska resultat, kan slutsatsen dras att situationen högst sannolikt kommer att försämras om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(108)

ELIAS och Polyconcept hävdade att efterfrågan på EU-marknaden har gått från tändsten till elektroniska (piezo) tändare och att denna tendens kommer att fortsätta. Även om det finns en ökande tendens bland konsumenterna att använda elektroniska (piezo) tändare, står tändare med tändsten fortfarande för 70 % av marknaden. Förbrukningen av tändare med tändsten har faktiskt ökat (se skäl 53 ovan), vilket visar på en marknadstillväxt, men gemenskapsindustrin kunde inte dra nytta av denna tillväxt, eftersom den har förlorat både försäljning och marknadsandelar på marknaden för tändare med tändsten.

(109)

ELIAS och Polyconcept hävdade att en orsak till det uppgivna dåliga resultatet var sökandens oförmåga att upptäcka förändringarna i efterfrågan på EU-marknaden. Gemenskapsindustrin tillverkar dock redan elektroniska (piezo) tändare och kan därför möta den nya efterfrågan på elektroniska (piezo) tändare.

(110)

Vidare är minskad rökning en tendens också i Förenta staterna, och ändå lyckades gemenskapsindustrin öka sin marknadsandel på denna mycket konkurrensutsatta marknad, där många tillverkare är närvarande, både från Fjärran Östern och EU. När det gäller produktionskostnader, visar exemplet med Förenta staterna att gemenskapstillverkarna kan konkurrera med andra gemenskapstillverkare som utlokaliserat sin verksamhet till asiatiska länder.

(111)

Några konsumenter eller konsumentorganisationer hörde inte av sig under denna undersökning.

(112)

Det ansågs emellertid att åtgärderna, av de skäl som anges ovan, inte har någon särskilt stor inverkan på försäljningspriset till slutkonsumenten.

(113)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl med hänsyn till gemenskapens intresse för att inte bibehålla antidumpningsåtgärderna.

(114)

Samtliga berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att bibehålla de nuvarande åtgärderna. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av uppgifter. Det har inte framförts några uppgifter som tyder på att utvidgningen av förordning (EG) nr 192/1999 bör avbrytas.

(115)

Av detta följer att de antidumpningsåtgärder som gäller för import av ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten – och för vissa påfyllningsbara tändare – med ursprung i Kina eller avsända från eller med ursprung i Taiwan som infördes genom förordning (EEG) nr 3433/91, ändrad genom förordning (EG) nr 1006/95 och utvidgad genom förordning (EG) nr 192/1999, bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.