This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32006R1899
Regulation (EC) No 1899/2006 of the European Parliament and of the Council of 12 December 2006 amending Council Regulation (EEC) No 3922/91 on the harmonisation of technical requirements and administrative procedures in the field of civil aviation (Text with EEA relevance)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1899/2006 av den 12 december 2006 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3922/91 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart (Text av betydelse för EES)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1899/2006 av den 12 december 2006 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3922/91 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart (Text av betydelse för EES)
EUT L 377, 27.12.2006, p. 1–175
(ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV) Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva
(BG, RO, HR)
In force
27.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 377/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1899/2006
av den 12 december 2006
om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3922/91 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
I förordning (EEG) nr 3922/91 (3) fastställdes gemensamma säkerhetsstandarder förtecknade i bilaga 2 till den förordningen, särskilt med avseende på konstruktion, tillverkning, drift och underhåll av luftfartyg samt personer och organisationer som sysslar med dessa uppgifter. Dessa harmoniserade säkerhetsstandarder gällde samtliga luftfartyg som drivs av gemenskapens operatörer, vare sig luftfartygen är registrerade i en medlemsstat eller i ett tredjeland. |
(2) |
Vad avser områden som inte fanns förtecknade i bilaga 2 till den förordningen skall det, enligt artikel 4.1 i den förordningen, antas gemensamma tekniska krav och administrativa förfaranden på grundval av artikel 80.2 i fördraget. |
(3) |
I artikel 9 i förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag (4) föreskrivs att det alltid skall vara ett villkor för utfärdandet av en operativ licens och för dess giltighet att det berörda företaget har ett gällande drifttillstånd att utöva trafikrättigheter som täcker den verksamhet som den operativa licensen omfattar och som uppfyller krav som skall fastställas i en framtida förordning. Det är nu lämpligt att fastställa sådana krav. |
(4) |
De gemensamma luftfartsmyndigheterna, JAA (Joint Aviation Authorities), har antagit harmoniserade bestämmelser för kommersiell luftfart med flygplan, Gemensamma luftfartsbestämmelser - kommersiella flygtransporter (flygplan) (JAR-OPS 1) i dess ändrade lydelse. I dessa bestämmelser (ändring 8 av den 1 januari 2005) fastställs en lägsta säkerhetsnivå, och de utgör därför ett bra underlag för gemenskapslagstiftning om drift av flygplan. Ändringar av JAR-OPS 1 behövde dock göras för att den skulle bli förenlig med gemenskapens lagstiftning och politik, med hänsyn till dess betydelse för den ekonomiska och sociala sektorn. Den nya texten kan inte införlivas med gemenskapsrätten enbart genom en enkel hänvisning till JAR-OPS 1 i förordning (EEG) nr 3922/91. Således bör en ny bilaga med de gemensamma bestämmelserna fogas till den förordningen. |
(5) |
Villkoren för lufttransportföretag bör vara tillräckligt flexibla så att de kan hantera oförutsedda brådskande driftsrelaterade omständigheter, driftsrelaterade behov av begränsad varaktighet eller visa att de kan uppnå motsvarande säkerhetsnivå genom andra åtgärder än tillämpning av de gemensamma bestämmelserna i bilagan (nedan kallad bilaga 3). Medlemsstaterna bör därför ha rätt att bevilja undantag från eller införa varianter av de gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena. Eftersom sådana undantag och varianter i vissa fall kan urholka de gemensamma säkerhetsnormerna eller orsaka en snedvridning av marknaden, bör deras tillämpningsområde snävt begränsas och gemenskapen bör på lämpligt sätt kontrollera beviljandet. Kommissionen bör ges befogenhet att besluta om skyddsåtgärder i detta avseende. |
(6) |
Det finns klart angivna fall då medlemsstaterna bör få anta eller behålla nationella bestämmelser om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar och kraven på vila, under förutsättning att de överensstämmer med allmänt etablerade förfaranden och till dess att gemenskapsbestämmelser har fastställts på grundval av vetenskapliga rön och bästa praxis. |
(7) |
Syftet med denna förordning är att fastställa harmoniserade säkerhetsstandarder på en hög nivå, även när det gäller flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar och viloperioder. I vissa medlemsstater finns det kollektivavtal och/eller lagar som fastställer bättre villkor för begränsningarna av flyg- och tjänstgöringstiden och kabinbesättningens arbetsvillkor. Ingenting i denna förordning bör tolkas som en begränsning av möjligheten att ingå eller behålla sådana överenskommelser. Medlemsstaterna får behålla lagar med mer fördelaktiga bestämmelser än dem som finns i förordningen. |
(8) |
Bestämmelserna om kommittéförfarandet i förordning (EEG) nr 3922/91 bör anpassas, så att hänsyn tas till rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5). |
(9) |
Bestämmelserna i förordning (EEG) nr 3922/91 om tillämpningsområdet bör anpassas, så att hänsyn tas till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (6) samt till tillämpningsföreskrifterna till denna i kommissionens förordning (EG) nr 1702/2003 av den 24 september 2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (7) och i kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003 av den 20 november 2003 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter (8). |
(10) |
I denna förordning, särskilt i bestämmelserna om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar och kraven på vila i kapitel Q i bilaga 3, beaktas de begränsningar och miniminormer som redan har fastställts i rådets direktiv 2000/79/EG (9). De begränsningar som fastställs i det direktivet bör alltid iakttas för flygpersonal inom civil luftfart. Inte i något avseende bör bestämmelserna i kapitel Q i bilaga 3 och andra bestämmelser som godkänns enligt denna förordning ges ett vidare tillämpningsområde och därigenom ge den personalen mindre skydd. |
(11) |
Medlemsstaterna bör kunna fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar och krav på vila för besättningsmedlemmar, under förutsättning att de gränser som fastställs i sådana nationella bestämmelser ligger mellan de undre och övre gränser som anges i kapitel Q i bilaga 3. |
(12) |
Medlemsstaterna bör kunna fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar och krav på vila för besättningsmedlemmar på områden som för närvarande inte omfattas av kapitel Q i bilaga 3, exempelvis maximala dagliga flygtjänstgöringsperioder för enpilotverksamhet och brådskande medicinska transporter samt bestämmelser om minskning av flygtjänstgöringsperioder eller ökning av viloperioder vid flygningar över flera tidszoner. |
(13) |
En vetenskaplig och medicinsk utvärdering av bestämmelserna om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar och kraven på vila samt, i relevanta fall, av bestämmelserna om kabinbesättningar bör genomföras inom två år efter det att denna förordning har trätt i kraft. |
(14) |
Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av de bestämmelser om inspektioner som fastställs i 1944 års Chicagokonvention angående internationell civil luftfart och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/36/EG av den 21 april 2004 om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen (10). |
(15) |
En överenskommelse om utökat samarbete i fråga om användningen av flygplatsen i Gibraltar träffades i London den 2 december 1987 mellan Konungariket Spanien och Förenade kungariket genom en gemensam förklaring från de båda ländernas utrikesministrar. Denna överenskommelse har ännu inte trätt i kraft. |
(16) |
Förordning (EEG) nr 3922/91 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EEG) nr 3922/91 skall ändras på följande sätt:
1. |
Följande skäl skall föras in direkt efter skäl 9: ”Tillämpningen av bestämmelserna om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar kan medföra avsevärda störningar i systemen för arbetstidsscheman på sådana typer av företag vars företagsmodell uteslutande bygger på nattrafik. Mot bakgrund av de utredningar som skall lämnas in av berörda parter bör kommissionen utvärdera situationen och föreslå en ändring av bestämmelserna om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar i syfte att ta hänsyn till dessa speciella företagsmodeller.” |
2. |
Följande skäl skall föras in direkt efter skäl 10: ”Senast den 16 januari 2009 bör Europeiska byrån för luftfartssäkerhet slutföra en vetenskaplig och medicinsk utvärdering av kapitel Q, och i relevanta fall av kapitel O, i bilaga 3. På grundval av resultaten från denna utvärdering och i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 bör kommissionen, om så behövs, utan dröjsmål utarbeta och lägga fram förslag om ändring av relevanta tekniska bestämmelser. Vid översynen av vissa bestämmelser som det hänvisas till i artikel 8a bör man hålla sig till den väg mot ytterligare harmonisering av de utbildningskrav för kabinbesättningar som hittills antagits för att underlätta den fria rörligheten för kabinbesättningspersonal inom gemenskapen. I detta avseende bör möjligheten till ytterligare harmonisering av kabinbesättningens kvalifikationer undersökas på nytt.” |
3. |
Det sista skälet skall ersättas med följande skäl: ”De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (11).” |
4. |
Artikel 1 skall ändras på följande sätt:
|
5. |
Följande definition skall läggas till i artikel 2:
|
6. |
Artikel 3 skall ersättas med följande: ”Artikel 3 1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 skall de gemensamma tekniska krav och administrativa förfaranden som är tillämpliga inom gemenskapen vad gäller kommersiella transporter med flygplan vara de som anges i bilaga 3. 2. Hänvisningar till kapitel M i bilaga 3 eller någon av bestämmelserna i det kapitlet skall avse Del-M i kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003 av den 20 november 2003 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter (12) eller relevanta bestämmelser i denna.” |
7. |
Artikel 4.1 skall ersättas med följande: ”1. Vad avser områden som inte omfattas av bilaga 3 skall gemensamma tekniska krav och administrativa förfaranden antas på grundval av artikel 80.2 i fördraget. Kommissionen skall i förekommande fall och så snart som möjligt lägga fram lämpliga förslag inom dessa områden.” |
8. |
Artikel 6 skall ersättas med följande: ”Artikel 6 Ett luftfartyg som är i drift enligt ett godkännande som beviljats av en medlemsstat i enlighet med de gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena får tas i drift på samma villkor i övriga medlemsstater, utan ytterligare tekniska krav eller utvärderingar i dessa medlemsstater.” |
9. |
Artikel 7 skall ersättas med följande: ”Artikel 7 Medlemsstaterna skall erkänna en certifiering av organ eller personer under dess jurisdiktion och myndighet, vilka sysslar med underhåll av produkter och drift av luftfartyg, när denna utfärdats enligt denna förordning av en annan medlemsstat eller av ett organ som handlar på dess uppdrag.” |
10. |
Artikel 8 skall ersättas med följande: ”Artikel 8 1. Bestämmelserna i artiklarna 3–7 får inte hindra en medlemsstat från att omedelbart reagera om det uppstår ett säkerhetsproblem som rör en produkt, person eller organisation som omfattas av denna förordning. Om säkerhetsproblemet är ett resultat av en otillräcklig säkerhetsnivå som beror på de gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena, eller på brister i dessa tekniska krav och förfaranden, skall medlemsstaten omedelbart meddela kommissionen och de övriga medlemsstaterna vilka åtgärder som vidtagits och skälen till detta. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 besluta om huruvida en otillräcklig säkerhetsnivå eller en brist i de gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena gör fortsatt tillämpning av de åtgärder som vidtagits i enlighet med första stycket i denna punkt motiverad. Kommissionen skall i så fall även vidta nödvändiga åtgärder för att ändra de berörda gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena i enlighet med artikel 4 eller artikel 11. Om det visar sig att medlemsstatens åtgärder inte är motiverade, skall den återkalla åtgärderna. 2. En medlemsstat får bevilja undantag från de tekniska krav och administrativa förfaranden som anges i denna förordning vid oförutsedda brådskande driftsrelaterade omständigheter eller driftsrelaterade behov av begränsad varaktighet. Kommissionen och de övriga medlemsstaterna skall underrättas om undantag som beviljats vid upprepade tillfällen eller för en period som är längre än två månader. När kommissionen och övriga medlemsstater underrättas om undantag som beviljats av en medlemsstat i enlighet med andra stycket, skall kommissionen undersöka huruvida undantagen är förenliga med säkerhetsmålen i denna förordning eller andra relevanta bestämmelser i gemenskapsrätten. Om kommissionen finner att de beviljade undantagen inte är förenliga med säkerhetsmålen i denna förordning eller andra relevanta bestämmelser i gemenskapsrätten, skall den besluta om skyddsåtgärder i enlighet med förfarandet i artikel 12a. Den berörda medlemsstaten skall i så fall upphäva undantaget. 3. Där det är möjligt att med andra medel uppnå en säkerhetsnivå som motsvarar den nivå som uppnås genom tillämpning av de gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena i bilaga 3, får medlemsstaterna, utan diskriminering på grund av sökandens nationalitet och med beaktande av behovet av att inte snedvrida konkurrensen, bevilja ett godkännande med avvikelse från dessa bestämmelser. Den berörda medlemsstaten skall i sådana fall till kommissionen anmäla sin avsikt att bevilja ett sådant godkännande, skälen till detta och de villkor som fastställts för att säkerställa att en motsvarande säkerhetsnivå uppnås. Inom tre månader efter det att en medlemsstat lämnat in en anmälan skall kommissionen inleda det förfarande som avses i artikel 12.2 i syfte att besluta om huruvida det föreslagna godkännandet av åtgärden kan beviljas. I så fall skall kommissionen meddela samtliga medlemsstater sitt beslut, och de skall därvid ha rätt att tillämpa åtgärden. Tillämpliga bestämmelser i bilaga 3 får också ändras för att återspegla en sådan åtgärd. Bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 skall tillämpas på åtgärden i fråga. 4. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1-3 får en medlemsstat anta eller behålla bestämmelser i anslutning till OPS 1.1105 punkt 6, OPS 1.1110 punkterna 1.3 och 1.4.1, OPS 1.1115 och OPS 1.1125 punkt 2.1 i kapitel Q i bilaga 3 till dess att gemenskapsbestämmelser har fastställts på grundval av vetenskapliga rön och bästa praxis. En medlemsstat skall underrätta kommissionen om de bestämmelser som den beslutar att behålla. För nationella bestämmelser som avviker från de bestämmelser i OPS 1 som avses i första stycket och som medlemsstaterna avser att anta efter dagen för tillämpning av bilaga 3 skall kommissionen inom tre månader efter anmälan från en medlemsstat inleda det förfarande som avses i artikel 12.2 för att besluta om huruvida bestämmelserna är förenliga med säkerhetsmålen i denna förordning och andra regler i gemenskapsrätten och om bestämmelserna får göras tillämpliga. I så fall skall kommissionen meddela samtliga medlemsstater sitt beslut att godkänna åtgärden, och alla skall därvid ha rätt att tillämpa den åtgärden. Tillämpliga bestämmelser i bilaga 3 får också ändras för att återspegla en sådan åtgärd. Bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 skall tillämpas på åtgärden i fråga.” |
11. |
Följande artikel skall införas: ”Artikel 8a 1. Senast den 16 januari 2009 skall Europeiska byrån för luftfartssäkerhet slutföra en vetenskaplig och medicinsk utvärdering av bestämmelserna i kapitel Q och i relevanta fall i kapitel O i bilaga 3. 2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (13) skall Europeiska byrån för luftfartssäkerhet bistå kommissionen med att utarbeta förslag till ändringar av de tillämpliga tekniska bestämmelserna i kapitel O och Q i bilaga 3.” |
12. |
Artikel 11.1 skall ersättas med följande: ”1. Enligt det förfarande som avses i artikel 12.2 skall kommissionen göra de ändringar som blivit nödvändiga på grund av vetenskapliga och tekniska framsteg i de gemensamma tekniska krav och administrativa förfaranden som anges i bilaga 3.” |
13. |
Artikel 12 skall ersättas med följande: ”Artikel 12 1. Kommissionen skall biträdas av luftsäkerhetskommittén, nedan kallad kommittén. 2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som fastställs i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader. 3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.” |
14. |
Följande artikel skall införas: ”Artikel 12a När det hänvisas till denna artikel skall förfarandet i fråga om skyddsåtgärder i artikel 6 i beslut 1999/468/EG tillämpas. Innan kommissionen antar sitt beslut skall den höra kommittén. Den tid som avses i artikel 6 b i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader. Om en medlemsstat hänskjuter ett beslut som fattats av kommissionen till rådet, får rådet med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut inom tre månader.” |
15. |
Texten i bilagan till denna förordning skall läggas till som bilaga 3. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 11 i förordning (EEG) nr 3922/91, skall bilaga 3 tillämpas från och med den 16 juli 2008.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg 12 december 2006
På Europaparlamentets vägnar
Josep BORRELL FONTELLES
Ordförande
På rådets vägnar
Mauri PEKKARINEN
Ordförande
(1) EGT C 14, 16.1.2001, s. 33.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 3 september 2002 (EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 103), rådets gemensamma ståndpunkt av den 9 mars 2006 (EUT C 179 E, 1.8.2006, s. 1), Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 juli 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 23 oktober 2006.
(3) EGT L 373, 31.12.1991, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1592/2002 (EGT L 240, 7.9.2002, s. 1).
(4) EGT L 240, 24.8.1992, s. 1.
(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(6) EGT L 240, 7.9.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1701/2003 (EUT L 243, 27.9.2003, s. 5).
(7) EUT L 243, 27.9.2003, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 706/2006 (EUT L 122, 9.5.2006, s. 16).
(8) EUT L 315, 28.11.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 707/2006 (EUT L 122, 9.5.2006, s. 17).
(9) Rådets direktiv 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande av det europeiska avtal om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som har ingåtts mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA) (EGT L 302, 1.12.2000, s. 57).
(10) EUT L 143, 30.4.2004, s. 76. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 2111/2005 (EUT L 344, 27.12.2005, p. 15).
(11) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(12) EUT L 315, 28.11.2003, s. 1.
(13) EGT L 240, 7.9.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1701/2003 (EUT L 243, 27.9.2003, s. 5).
BILAGA
”BILAGA III
GEMENSAMMA TEKNISKA KRAV OCH ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN GÄLLANDE FÖR KOMMERSIELLA FLYGTRANSPORTER
OPS 1: KOMMERSIELLA FLYGTRANSPORTER (FLYGPLAN)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KAPITEL A |
|
||
KAPITEL B |
|
||
KAPITEL C |
|
||
KAPITEL D |
|
||
KAPITEL E |
|
||
KAPITEL F |
|
||
KAPITEL G |
|
||
KAPITEL H |
|
||
KAPITEL I |
|
||
KAPITEL J |
|
||
KAPITEL K |
|
||
KAPITEL L |
|
||
KAPITEL M |
|
||
KAPITEL N |
|
||
KAPITEL O |
|
||
KAPITEL P |
|
||
KAPITEL Q |
|
||
KAPITEL R |
|
||
KAPITEL S |
|
KAPITEL A
TILLÄMPNING OCH DEFINITIONER
OPS 1.001
Tillämplighet
OPS del 1 innehåller bestämmelser som skall tillämpas på sådana kommersiella flygtransporter med civila flygplan, som utförs av en operatör vars huvudkontor och, i förekommande fall, säte är beläget i en medlemsstat, härefter kallad en operatör. OPS del 1 är inte tillämplig på
1. |
flygplan när de används för militära ändamål eller i tull- eller polistjänst, eller |
2. |
flygningar för fallskärmshoppning eller brandbekämpning, samt positionering och returflygningar i samband med sådana flygningar, där de medförda personerna är personer som normalt medförs vid fallskärmshoppning eller brandbekämpning, eller |
3. |
flygningar omedelbart före, under eller omedelbart efter bruksflygverksamhet, förutsatt att dessa flygningar sker i samband med denna verksamhet och vid vilka, förutom besättningen, högst sex personer som är oumbärliga för bruksflygverksamheten medförs. |
OPS 1.003
Definitioner
a) |
I denna bilaga avses med
|
b) |
Med del M och del 145 avses i denna bilaga del M och del 145 i förordning (EG) nr 2042/2003 av den 20 november 2003. |
KAPITEL B
ALLMÄNT
OPS 1.005
Allmänt
a) |
En operatör får inte utföra kommersiella flygtransporter med flygplan på annat sätt än i enlighet med OPS 1. För bruk av flygplan i prestandaklass B anges mildrade krav i tillägg 1 till OPS 1.005 a. |
b) |
Operatören skall uppfylla de tillämpliga retroaktiva luftvärdighetsbestämmelserna för flygplan som används för kommersiella flygtransporter. |
c) |
Varje flygplan skall användas i enlighet med villkoren i luftvärdighetsbeviset och inom godkända begränsningar i dess flyghandbok. |
d) |
All utrustning för syntetisk flygträning (STD, till exempel flygsimulatorer eller flygutbildningsutrustning (FTD) som i utbildningssyfte eller för kontrolländamål ersätter ett flygplan skall kvalificeras enligt kraven på utrustning för syntetisk flygträning i JAR-STD. En operatör som avser att använda sådan STD måste få myndighetens godkännande. |
OPS 1.020
Lagar, bestämmelser och förfaranden - operatörens ansvar
En operatör skall se till att
1. |
alla anställda görs medvetna om att de skall iaktta de lagar, bestämmelser och förfaranden som gäller i de stater där verksamhet bedrivs och är tillämpliga på den tjänst de utför, och att |
2. |
alla besättningsmedlemmar känner till de lagar, bestämmelser och förfaranden som är tillämpliga på den tjänst de utför. |
OPS 1.025
Gemensamt språk
a) |
En operatör skall säkerställa att alla besättningsmedlemmar kan kommunicera på ett gemensamt språk. |
b) |
En operatör skall säkerställa att all operativ personal kan förstå det språk som används i de delar av drifthandboken som avser deras uppgifter och ansvar. |
OPS 1.030
Minimiutrustningslista - operatörens ansvar
a) |
En operatör skall för varje flygplan upprätta en minimiutrustningslista (MEL) som skall vara godkänd av myndigheten. Den skall baseras på den relevanta grundläggande minimiutrustningslista (MMEL), som godtagits av myndigheten (om sådan MMEL finns), men får inte vara mindre restriktiv än denna. |
b) |
En operatör får inte utan myndighetens tillstånd bedriva verksamhet med flygplan annat än i enlighet med MEL. Ett sådant tillstånd får under inga omständigheter medge att verksamhet utövas utan att begränsningarna i MMEL iakttas. |
OPS 1.035
Kvalitetssystem
a) |
En operatör skall upprätta ett kvalitetssystem och utse en kvalitetschef, för att övervaka att lämpliga förfaranden följs för att säkerställa en säker operativ praxis och luftvärdiga flygplan. Övervakningen skall innefatta ett system för återrapportering till den verksamhetsansvarige chefen (se även OPS 1.175 h) för att säkerställa att erforderliga korrigerande åtgärder vidtas. |
b) |
Kvalitetssystemet skall innefatta ett program för kvalitetssäkring med förfaranden för att verifiera att all verksamhet utövas enligt alla tillämpliga bestämmelser, normer och förfaranden. |
c) |
Kvalitetssystemet och kvalitetschefen skall vara godtagbara för myndigheten. |
d) |
Kvalitetssystemet skall vara beskrivet i berörd dokumentation. |
e) |
Oavsett vad som föreskrivs i punkt a ovan får myndigheten godta utnämningen av två kvalitetschefer, en för drift och en chef för underhåll, under förutsättning att operatören har inrättat en kvalitetsenhet för att se till att kvalitetssystemet tillämpas enhetligt inom hela verksamheten. |
OPS 1.037
Haveriförebyggande flygsäkerhetsprogram
a) |
En operatör skall upprätta och vidmakthålla ett haveriförebyggande flygsäkerhetsprogram som får integreras med kvalitetssystemet och som skall innefatta följande:
|
b) |
Förslag till korrigerande åtgärder föranledda av det haveriförebyggande flygsäkerhetsprogrammet skall läggas fram av den programansvarige. |
c) |
Kvalitetschefen skall övervaka att ändringar som föranleds av de förslag till korrigerande åtgärder som fastställts inom ramen för det haveriförebyggande flygsäkerhetsprogrammet verkligen genomförs. |
OPS 1.040
Besättningsmedlemmar
a) |
En operatör skall säkerställa att samtliga tjänstgörande flyg- och kabinbesättningsmedlemmar har utbildats för de uppgifter de tilldelats och att de är kompetenta att utföra dem. |
b) |
När det förutom kabinbesättningsmedlemmar finns andra besättningsmedlemmar som utför sina uppgifter i ett flygplans kabin, skall operatören se till att de
|
OPS 1.050
Information om flygräddningstjänst
En operatör skall säkerställa att den information om flygräddningstjänst som rör den avsedda flygningen är lätt tillgänglig i cockpit.
OPS 1.055
Information om nöd- och överlevnadsutrustning ombord
En operatör skall se till att det finns förteckningar tillgängliga med information om den nöd- och överlevnadsutrustning som medförs ombord på operatörens alla flygplan. Räddningscentralerna skall kunna delges dess förteckningar omedelbart. Informationen skall i tillämpliga delar innefatta antal, färg och typ av livräddningsflottar och pyroteknisk utrustning, utförlig beskrivning av medicinskt nödförråd, vattenförråd samt typ av bärbar nödradioutrustning och dess frekvenser.
OPS 1.060
Nödlandning på vatten
En operatör får inte bruka ett flygplan, vars godkända kabinkonfiguration är inrättad för befordran av 30 eller fler passagerare, för flygning över hav på större avstånd från landområde lämpligt för nödlandning än vad som motsvaras av 120 minuters flygning i marschfart eller 400 nautiska mil, varvid det minsta av dessa två avstånd skall gälla, såvida inte flygplanet uppfyller kraven för nödlandning på vatten enligt tillämpliga luftvärdighetsbestämmelser.
OPS 1.065
Transport av krigsmateriel
a) |
En operatör får inte transportera krigsmateriel med flyg, om inte alla berörda stater har lämnat sitt tillstånd. |
b) |
En operatör skall säkerställa att krigsmaterielen är
|
c) |
En operatör skall se till att befälhavaren, innan en flygning påbörjas är närmare underrättad om den krigsmateriel som är avsedd att transporteras ombord på flygplanet och om dess placering. |
OPS 1.070
Transport av sportvapen och ammunition
a) |
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att företaget informeras om alla sportvapen som avses transporteras med flyg. |
b) |
En operatör som godtar att transportera sportvapen skall se till att
|
c) |
Ammunition till sportvapen får med vissa begränsningar medföras i passagerarnas incheckade bagage i enlighet med ICAO Technical Instructions (se OPS 1.1160 b.5), som de fastställs i OPS 1.1150 a.15. |
OPS 1.075
Personbefordran
En operatör skall vidta alla åtgärder för att säkerställa att ingen under flygning vistas i någon del av ett flygplan, som inte är utformad för personbefordran, såvida inte befälhavaren beviljat tillfälligt tillträde till en del av flygplanet där
1. |
det är nödvändigt att vidta åtgärder för flygplanets säkerhet eller för säkerheten för personer, djur eller gods ombord, eller där |
2. |
gods eller förnödenheter transporteras och som är utformad så att en person skall kunna ha tillträde till den under flygning. |
OPS 1.080
Flygtransport av farligt gods
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att ingen överlämnar eller tar emot farligt gods för flygtransport, utom i de fall då han eller hon har utbildats för detta och godset är klassificerat, dokumenterat, försett med intyg, beskrivet, förpackat, märkt, försett med etikett och i skick för transport i enlighet med ICAO Technical Instructions och berörd gemenskapslagstiftning.
OPS 1.085
Besättningens ansvar
a) |
En besättningsmedlem ansvarar för att han eller hon korrekt utför de av sina arbetsuppgifter som
|
b) |
En besättningsmedlem skall
|
c) |
Punkt b ovan innebär inte att en besättningsmedlem är skyldig att rapportera en händelse som redan har rapporterats av en annan besättningsmedlem. |
d) |
En besättningsmedlem får inte tjänstgöra i ett flygplan
|
e) |
En besättningsmedlem skall underkastas lämpliga bestämmelser om alkoholkonsumtion vilka skall utfärdas av operatören och vara godtagbara för myndigheten och vilka inte får vara mindre restriktiva än följande:
|
f) |
Befälhavaren skall
|
g) |
Befälhavaren skall i en nödsituation som kräver omedelbart beslut och åtgärd, vidta alla åtgärder han eller hon bedömer vara nödvändiga med hänsyn till omständigheterna. Vid sådana tillfällen får han eller hon göra avsteg från regler, operativa förfaranden och metoder i säkerhetens intresse. |
OPS 1.090
Befälhavarens myndighet
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att se till att alla som medförs i flygplanet lyder alla lagenliga order som befälhavaren ger för att trygga säkerheten för flygplanet och personer och egendom ombord.
OPS 1.095
Befogenhet att taxa ett flygplan
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att se till att ett flygplan för vilket operatören ansvarar inte taxas inom färdområdet på en flygplats av någon annan person än en flygbesättningsmedlem utom i de fall då personen, på plats vid manöverorganen, har
1. |
vederbörligen bemyndigats av operatören eller ett utsett ombud och har kompetens för att
|
2. |
mottagit instruktioner rörande flygplatsens utformning, vägar, skyltar, markeringar, ljus, signaler och instruktioner från flygtrafikledningen, fraseologi och förfaranden, samt har förmåga att följa de operativa normer som gäller för säker förflyttning av flygplan inom flygplatsen. |
OPS 1.100
Tillträde till cockpit
a) |
En operatör skall säkerställa att ingen annan än en flygbesättningsmedlem som är beordrad att tjänstgöra under en flygning ges tillträde till eller medförs i cockpit, såvida inte personen
|
b) |
Befälhavaren skall
|
c) |
Det åligger befälhavaren att fatta det slutgiltiga beslutet om tillträde till cockpit. |
OPS 1.105
Obehörig transport
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att ingen gömmer sig, eller gömmer gods, ombord på ett flygplan.
OPS 1.110
Bärbar elektronisk utrustning
En operatör får inte tillåta att någon använder, och skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att ingen använder, bärbar elektronisk utrustning ombord på ett flygplan om den kan påverka funktionen hos flygplanets system och utrustning på ett negativt sätt.
OPS 1.115
Alkohol och droger
En operatör får inte tillåta att någon, och skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att ingen som är påverkad av alkohol eller droger i sådan omfattning att det är sannolikt att flygplanets eller de ombordvarandes säkerhet kan äventyras går ombord eller vistas i ett flygplan.
OPS 1.120
Fara för säkerheten
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att ingen handlar hänsynslöst eller vårdslöst eller underlåter att handla, så att
1. |
ett flygplan eller en person ombord utsätts för fara, |
2. |
ett flygplan utgör eller tillåts utgöra en fara för någon person eller egendom. |
OPS 1.125
Handlingar som skall medföras
a) |
En operatör skall säkerställa att följande handlingar eller kopior av dessa medförs vid varje flygning:
|
b) |
Varje flygbesättningsmedlem skall vid varje flygning medföra ett giltigt certifikat för flygbesättningsmedlem med erforderlig(a) behörighet(er) för den avsedda flygningen. |
OPS 1.130
Handböcker som skall medföras
En operatör skall se till att
1. |
de gällande delar av drifthandboken, som är relevanta för besättningens arbetsuppgifter medförs vid varje flygning, |
2. |
de delar av drifthandboken, som behövs för att utföra en flygning är lätt åtkomliga för besättningen ombord på flygplanet, samt att |
3. |
gällande flyghandbok för flygplanet medförs i flygplanet, såvida inte myndigheten har godtagit att den drifthandbok som föreskrivs i OPS 1.1045, tillägg 1, del B, innehåller den för flygplanet relevanta informationen. |
OPS 1.135
Tilläggsinformation och formulär som skall medföras
a) |
En operatör skall se till att, förutom de handlingar och handböcker som föreskrivs i OPS 1.125 och OPS 1.130, följande information och formulär, anpassade till flygningens art och det geografiska verksamhetsområdet, medförs vid varje flygning:
|
b) |
Myndigheten får medge att den information som specificeras i punkt a ovan, eller delar av den, presenteras på annat sätt än i tryckt form. Godtagbar tillgänglighet, användbarhet och tillförlitlighet skall säkerställas. |
OPS 1.140
Information som skall behållas på marken
a) |
En operatör skall se till att
|
b) |
Den information som avses i punkt a ovan innefattar
|
OPS 1.145
Rätt att inspektera
En operatör skall se till att varje av myndigheten bemyndigad person när som helst tillåts att gå ombord på och medfölja varje flygplan som brukas i enlighet med ett av samma myndighet utfärdat drifttillstånd, samt att gå in i och vistas i cockpit, med förbehåll för att befälhavaren får vägra tillträde till cockpit om flygplanets säkerhet enligt hans eller hennes uppfattning därigenom skulle äventyras.
OPS 1.150
Uppvisande av dokumentation
a) |
En operatör skall
|
b) |
Befälhavaren skall, på begäran av en av myndigheten bemyndigad person, inom rimlig tid visa upp den dokumentation, som skall medföras ombord. |
OPS 1.155
Bevarande av dokument
En operatör skall se till att
1. |
all dokumentation, i original eller kopia, som företaget är skyldigt att bevara, bevaras under föreskriven arkiveringsperiod, även om det upphör att vara flygplanets operatör, och att |
2. |
om en besättningsmedlem, för vilken operatören har förvarat handlingar om flygtjänstgöring, tjänstgöring och viloperioder, blir besättningsmedlem hos en annan operatör, dessa handlingar görs tillgängliga för den nya operatören. |
OPS 1.160
Bevarande, uppvisande och användning av registreringar från färd- och ljudregistrator
a) |
Bevarande av registreringar
|
b) |
Uppvisande av registreringar Operatören av ett flygplan som är utrustat med färd- och ljudregistrator, skall på begäran av myndigheten inom rimlig tid visa upp varje registrering som gjorts av en färd- och ljudregistrator och som finns tillgänglig eller har bevarats. |
c) |
Användning av registreringar
|
OPS 1.165
In- och uthyrning
a) |
Terminologi I detta stycke avses med
|
b) |
In- och uthyrning av flygplan mellan gemenskapsoperatörer
|
c) |
In- och uthyrning av flygplan mellan en gemenskapsoperatör och någon annan än en gemenskapsoperatör
|
Tillägg 1 till OPS 1.005 a
Verksamhet med flygplan i prestandaklass B
a) |
Terminologi
|
b) |
Den verksamhet för vilket detta tillägg gäller får bedrivas med följande lättnader:
|
KAPITEL C
CERTIFIERING OCH TILLSYN AV OPERATÖRER
OPS 1.175
Allmänna regler för certifiering av operatörer
Anm. 1: I tillägg 1 till denna punkt anges innehållet i och villkoren för ett drifttillstånd.
Anm. 2: I tillägg 2 till denna punkt anges kraven på ledning och organisation.
a) |
En operatör får inte bedriva verksamhet med flygplan som innebär kommersiella flygtransporter annat än inom ramen för och i enlighet med villkoren i ett drifttillstånd. |
b) |
Den som ansöker om drifttillstånd, eller om en ändring av ett drifttillstånd, skall medge att myndigheten granskar alla säkerhetsaspekter av den avsedda verksamheten. |
c) |
Den som ansöker om drifttillstånd
|
d) |
Om en operatör har flygplan registrerade i olika medlemsstater, skall lämpliga arrangemang vidtas för att säkerställa lämplig säkerhetsöversyn. |
e) |
Operatören skall ge myndigheten tillträde till sin organisation och sina flygplan och, när det gäller underhåll, ge tillträde för varje underhållsorganisation enligt del 145 som anlitas, så att myndigheten kan konstatera att OPS 1 fortlöpande efterlevs. |
f) |
Ett drifttillstånd skall ändras, försättas ur kraft eller återkallas om myndigheten inte längre är förvissad om att operatören kan upprätthålla en säker verksamhet. |
g) |
Operatören måste förvissa myndigheten om att
|
h) |
Operatören skall ha utsett en verksamhetsansvarig chef som är godtagbar för myndigheten och som har befogenheter inom företaget att se till att all operativ och underhållsteknisk verksamhet kan finansieras och utföras i enlighet med de normer som myndigheten kräver. |
i) |
Operatören skall ha utsett befattningshavare som är godtagbara för myndigheten och som ansvarar för ledning och övervakning av
|
j) |
En person får inneha fler än en av befattningarna om myndigheten godtar detta, men för operatörer med fler än 21 heltidsanställda personer krävs att minst två personer täcker de fyra ansvarsområdena. |
k) |
När det gäller operatörer med högst 20 heltidsanställda personer får en eller flera av befattningarna innehas av den verksamhetsansvarige chefen, om myndigheten godtar detta. |
l) |
Operatören skall säkerställa att varje flygning utförs i enlighet med bestämmelserna i drifthandboken. |
m) |
Operatören skall ställa i ordning lämpliga inrättningar för den markbundna verksamheten för att säkerställa att flygningarna hanteras på ett säkert sätt. |
n) |
Operatören skall säkerställa att flygplanen är utrustade på det sätt, och att besättningarna har den kompetens, som krävs med hänsyn till det geografiska verksamhetsområdet och verksamhetens art. |
o) |
Operatören skall uppfylla underhållsbestämmelserna i del M för alla flygplan som brukas i enlighet med villkoren i drifttillståndet. |
p) |
Operatören skall förse myndigheten med ett exemplar av den drifthandbok som föreskrivs i kapitel P, samt alla ändringar eller revisioner till denna. |
q) |
Som stöd för den operativa verksamheten skall operatören vid huvudbasen ha resurser som är anpassade till det geografiska verksamhetsområdet och verksamhetens art. |
OPS 1.180
Utfärdande, ändring och fortsatt giltighet av ett drifttillstånd
a) |
En operatör skall inte beviljas drifttillstånd, eller en ändring av ett drifttillstånd, och drifttillståndet förblir inte gällande, såvida inte
|
b) |
Oaktat bestämmelserna i OPS 1.185 f skall operatören så snart som möjligt meddela myndigheten alla ändringar av de uppgifter som lämnats i enlighet med OPS 1.185 a nedan. |
c) |
Om myndigheten inte är förvissad om att bestämmelserna i punkt a ovan har uppfyllts, kan myndigheten kräva att en eller flera demonstrationsflygningar genomförs, på samma sätt som kommersiella transportflygningar. |
OPS 1.185
Administrativa krav
a) |
En operatör skall se till att följande uppgifter ingår i den första ansökan om drifttillstånd och, i tillämpliga fall, i varje ansökan om ändring eller förnyelse:
|
b) |
Specifikt vad gäller operatörens underhållssystem skall för varje flygplanstyp som brukas följande uppgifter ingå i den första ansökan om drifttillstånd och i varje eventuell ansökan om ändring eller förnyelse:
|
c) |
Ansökan om ett första utfärdande av drifttillstånd skall inges senast 90 dagar innan den avsedda verksamheten påbörjas. Drifthandboken får dock lämnas in senare, men inte senare än 60 dagar innan den avsedda verksamheten inleds. |
d) |
Ansökan om ändring av ett drifttillstånd skall inges senast 30 dagar innan den avsedda verksamheten inleds, om inte annat särskilt överenskommits. |
e) |
Ansökan om förnyelse av ett drifttillstånd skall ha ingivits senast 30 dagar före giltighetstidens utgång, om inte annat särskilt överenskommits. |
f) |
Om det inte finns särskilda skäl, skall myndigheten underrättas senast 10 dagar innan operatören avser att byta ut en utsedd befattningshavare. |
Tillägg 1 till OPS 1.175
Innehåll och villkor i drifttillståndet
Ett drifttillstånd skall innehålla:
a) |
Operatörens namn och baseringsort (huvudkontor). |
b) |
Datum för utfärdande samt giltighetstid. |
c) |
Beskrivning av godkända verksamhetsformer. |
d) |
Flygplanstyp(er) godkänd(a) för användning. |
e) |
Registreringsbeteckningar för godkända flygplan. Operatörerna kan dock få godkännande av ett system, som informerar myndigheten om registreringsbeteckningarna för de flygplan som brukas inom ramen för drifttillståndet. |
f) |
Godkända geografiska verksamhetsområden. |
g) |
Särskilda begränsningar. |
h) |
Särskilda auktorisationer/godkännanden till exempel:
|
Tillägg 2 till OPS 1.175
Ledning och organisation för innehavare av drifttillstånd
a) |
Allmänt En operatör skall ha en god och effektiv ledningsorganisation för att säkerställa att flygverksamheten bedrivs på ett säkert sätt. Utsedda befattningshavare skall ha ledningskompetens och lämpliga tekniska/operativa kvalifikationer inom luftfart. |
b) |
Utsedda befattningshavare
|
c) |
Personalresurser och personalledning
|
d) |
Lokaler och utrustning
|
e) |
Dokumentation Operatören skall ordna för utarbetandet av handböcker, ändringar och annan dokumentation. |
KAPITEL D
OPERATIVA FÖRFARANDEN
OPS 1.195
Operativ ledning
En operatör skall
a) |
upprätta och upprätthålla ett av myndigheten godkänt system för operativ kontroll, och |
b) |
utöva operativ kontroll över varje flygning som utförs enligt villkoren i drifttillståndet. |
OPS 1.200
Drifthandbok
En operatör skall för den operativa personalens vägledning upprätta en drifthandbok i enlighet med kapitel P.
OPS 1.205
Den operativa personalens kompetens
En operatör skall se till att all personal som utses till, eller är direkt engagerad i, mark- och flygverksamhet har fått tillräckliga instruktioner, har visat duglighet för sina särskilda uppgifter samt är medveten om sitt ansvar och sambandet mellan dessa uppgifter och den operativa verksamheten i sin helhet.
OPS 1.210
Fastställande av förfaranden
a) |
En operatör skall för varje flygplanstyp fastställa förfaranden och instruktioner som omfattar markpersonalens och besättningsmedlemmarnas arbetsuppgifter inom alla verksamhetsområden på marken och i luften. |
b) |
En operatör skall, för att säkerställa att de operativa förfarandena i drifthandboken följs, upprätta ett system av checklistor som i tillämpliga delar skall användas av besättningsmedlemmar under normala och onormala förhållanden samt i nödsituationer. |
c) |
En operatör får inte kräva att en besättningsmedlem utför andra arbetsuppgifter under en flygnings kritiska faser än de som krävs för säker flygning. |
OPS 1.215
Utnyttjande av flygtrafikledning
En operatör skall se till att flygtrafikledning, när den finns tillgänglig, utnyttjas vid alla flygningar.
OPS 1.216
Operativa instruktioner under flygning
En operatör skall se till att operativa instruktioner under flygningen som innefattar en ändring av ATS-färdplanen när så är möjligt samordnas med berörd flygtrafikledningstjänst innan instruktionerna meddelas flygplanet.
OPS 1.220
Operatörens godkännande av flygplatser
En operatör får endast godkänna användning av flygplatser som är lämpliga för aktuell(a) flygplanstyp(er) och verksamhet(er).
OPS 1.225
Operativa minima vid flygplats
a) |
En operatör skall specificera operativa minima vid flygplats, fastställda i enlighet med OPS 1.430 för varje start-, destinations- eller alternativflygplats som godtagits för användning i enlighet med OPS 1.220. |
b) |
Varje ökning av kraven som fastställts av myndigheten skall läggas till de minima som specificerats i enlighet med punkt a ovan. |
c) |
Minima för en viss typ av inflygnings- och landningsprocedur betraktas som tillämpliga om
|
OPS 1.230
Procedurer för instrumentstart och instrumentinflygning
a) |
En operatör skall se till att de procedurer för instrumentstart och instrumentinflygning följs som fastställts av den stat i vilken flygplatsen är belägen. |
b) |
Trots punkt a ovan får en befälhavare godta att ett färdtillstånd från flygtrafikledningen avviker från en publicerad flygväg för avgående eller ankommande trafik, under förutsättning att kraven på hinderfrihet iakttas och att fullständig hänsyn tas till de operativa förhållandena. Den slutliga inflygningen skall ske visuellt eller i enlighet med det fastställda förfarandet för instrumentinflygning. |
c) |
Andra förfaranden än de som skall följas enligt punkt a ovan, får införas av en operatör endast under förutsättning att de, om så krävs, har godkänts av den stat i vilken flygplatsen är belägen och har godtagits av myndigheten. |
OPS 1.235
Bullerminskande förfaranden
a) |
En operatör skall fastställa operativa förfaranden för bullerminskning under instrumentflygning enligt ICAO PANS OPS Del 1 (Doc. 8168-OPS/611). |
b) |
De start-stigprocedurer för bullerminskning som specificerats av en operatör för en viss flygplanstyp skall vara de samma för alla flygplatser. |
OPS 1.240
Flygvägar och geografiska verksamhetsområden
a) |
En operatör skall se till att flygning utförs endast längs sådana flygvägar eller inom sådana områden för vilka
|
b) |
En operatör skall se till att verksamheten utövas i överensstämmelse med eventuella restriktioner avseende flygvägar eller geografiska verksamhetsområden som fastställts av myndigheten. |
OPS 1.241
Flygning i luftrum med reducerade vertikala separationsminima (RVSM)
En operatör får inte bruka ett flygplan i angivna delar av luftrummet där ett vertikalt separationsminimum på 300 m (1 000 ft) gäller, grundat på regionala överenskommelser för flygtrafiken, om inte operatören är godkänd för detta av myndigheten (RVSM-godkännande). (Se även OPS 1.872.)
OPS 1.243
Flygning inom områden med särskilda krav på navigeringsnoggrannhet
En operatör får inte bruka ett flygplan inom angivna områden eller inom en angiven del av ett specificerat luftrum där minimikrav för navigeringsnoggrannheten grundade på regionala överenskommelser för flygtrafiken är föreskrivna, om inte operatören är godkänd för detta av myndigheten (MNPS/RNP/RNAV-godkännande). (Se även OPS 1.865 c.2 och OPS 1.870.)
OPS 1.245
Maximalt avstånd från en användbar flygplats för tvåmotoriga flygplan utan ETOPS-godkännande
a) |
Om myndigheten inte givit ett särskilt godkännande enligt OPS 1.246 a (ETOPS-godkännande) får en operatör inte bruka ett tvåmotorigt flygplan på en flygväg med någon punkt på större avstånd från en användbar flygplats än nedan angivna värden.
|
b) |
En operatör skall fastställa en hastighet för beräkningen av den maximala distansen till en användbar flygplats för samtliga tvåmotoriga flygplanstyper eller varianter av sådana som brukas. Denna hastighet får inte överstiga VMO, baserad på den faktiska fart genom luften som flygplanet kan bibehålla med en motor ur funktion under följande förhållanden:
|
c) |
En operatör skall se till att följande för varje flygplanstyp eller variant därav specifika uppgifter ingår i drifthandboken:
|
Anm.: De farter och höjder (flygnivåer) som anges ovan är endast avsedda att användas för fastställande av den maximala distansen från en användbar flygplats.
OPS 1.246
Långdistansflygning med tvåmotoriga flygplan (ETOPS)
a) |
En operatör får inte utöva verksamhet bortom den tröskeldistans som bestämts i enlighet med OPS 1.245 om detta inte har godkänts av myndigheten (ETOPS-godkännande). |
b) |
Innan en ETOPS-flygning utförs skall en operatör se till att ett lämpligt sträckalternativ för ETOPS är tillgängligt, antingen inom godkänd diversionstid eller inom en diversionstid baserad på flygplanets funktionsstatus grundat på minimiutrustningslistan (MEL), varvid den kortaste av dessa tider skall gälla. (Se även OPS 1.297 d.) |
OPS 1.250
Fastställande av minimiflyghöjder
a) |
En operatör skall, för alla segment av flygvägen som avses flygas, fastställa minimiflyghöjder som ger föreskriven hinderfrihet med beaktande av kraven i kapitel F till I, samt metoderna för att beräkna dessa minimiflyghöjder. |
b) |
Varje metod för att fastställa minimiflyghöjderna skall vara godkänd av myndigheten. |
c) |
När de minimiflyghöjder som fastställts av en stat som överflygs är högre än de som fastställts av operatören, skall de högre värdena gälla. |
d) |
En operatör skall ta hänsyn till följande faktorer när minimiflyghöjderna fastställs:
|
e) |
Vid uppfyllandet av bestämmelserna i punkt d ovan skall vederbörlig hänsyn tas till
|
OPS 1.255
Bränsleregler
a) |
En operatör skall fastställa ett förfarande för bränsleplanering före flygning och för omplanering under flygning för att säkerställa att det vid varje flygning medförs tillräcklig mängd bränsle för den planerade verksamheten och reserver för avvikelser från denna. |
b) |
En operatör skall se till att flygplaneringen minst grundar sig på punkterna 1 och 2 nedan.
|
c) |
En operatör skall se till att beräkningen före flygning av erforderlig användbar bränslemängd för en flygning innefattar följande:
|
d) |
En operatör skall se till att vid omplanering under flygning förfarandena för beräkning av den mängd användbart bränsle som behövs när en flygning måste fortsätta längs en annan flygväg eller destination än den ursprungligen planerade innefattar följande:
|
OPS 1.260
Transport av personer med nedsatt rörelseförmåga
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden för transport av personer med nedsatt rörelseförmåga. |
b) |
En operatör skall se till att personer med nedsatt rörelseförmåga inte tilldelas eller tar plats i ett säte där de kan
|
c) |
Befälhavaren skall underrättas när personer med nedsatt rörelseförmåga skall transporteras. |
OPS 1.265
Transport av avvisade passagerare samt av personer som är utvisade eller tagna i förvar
En operatör skall för att trygga flygplanets och de ombordvarandes säkerhet fastställa förfaranden för transport av avvisade passagerare samt av personer som är utvisade eller tagna i förvar. Befälhavaren skall underrättas när sådana personer skall transporteras.
OPS 1.270
Stuvning av bagage och gods
(Se tillägg 1 till OPS 1.270)
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden som säkerställer att endast handbagage som kan stuvas på ett lämpligt och säkert sätt medförs i passagerarutrymmet. |
b) |
En operatör skall fastställa förfaranden som säkerställer att allt bagage och gods ombord som vid förskjutning kan förorsaka kroppsskada eller annan skada, eller blockera gångar och utgångar, placeras i stuvningsutrymmen som är utformade för att förhindra rörelser. |
OPS 1.275
Avsiktligt utelämnad
OPS 1.280
Placering av passagerare
En operatör skall fastställa förfaranden som säkerställer att passagerare placeras så att de i händelse av en nödutrymning på bästa sätt kan bistå vid en utrymning av flygplanet och inte hindra denna.
OPS 1.285
Information till passagerarna
En operatör skall se till att följande genomförs:
a) |
Allmänt
|
b) |
Före start
|
c) |
Efter start
|
d) |
Före landning
|
e) |
Efter landning
|
f) |
Passagerarna i en nödsituation under flygning instrueras om de nödåtgärder som föranleds av omständigheterna. |
OPS 1.290
Flygförberedelser
a) |
En operatör skall se till att en driftfärdplan utarbetas för varje planerad flygning. |
b) |
Befälhavaren får inte inleda en flygning om han eller hon inte är förvissad om att
|
OPS 1.295
Val av flygplatser
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden för val av destination och/eller alternativflygplatser enligt OPS 1.220 vid planering av en flygning. |
b) |
En operatör skall välja ut och i driftfärdplanen ange ett startalternativ om det av meteorologiska skäl eller prestandaskäl inte är möjligt att återvända till startflygplatsen. Startalternativet skall vara beläget inom ett område som definieras av följande:
|
c) |
En operatör skall välja ut minst ett destinationsalternativ för varje IFR-flygning, om villkoren enligt någon av punkterna 1 eller 2 nedan inte är uppfyllda.
|
d) |
En operatör måste välja ut två alternativ för destinationen när
|
e) |
En operatör skall i driftfärdplanen ange alla eventuellt erforderliga alternativ. |
OPS 1.297
Planeringsminima för IFR-flygningar
a) |
Planeringsminima för startalternativ. En operatör får inte välja en flygplats som startalternativ såvida inte tillämpliga väderrapporter eller prognoser, eller en kombination av dessa, visar att under en tid från och med en timme före till och med en timme efter beräknad ankomsttid till flygplatsen, väderförhållandena kommer att vara lika med eller bättre än tillämpliga landningsminima specificerade i enlighet med OPS 1.225. Molntäckeshöjden skall beaktas när de enda tillgängliga inflygningsprocedurerna är icke-precisions- och/eller cirklingsförfaranden. Varje begränsning vid flygning med en motor ur funktion skall beaktas. |
b) |
Planeringsminima för destinationen och alternativ för destinationen. En operatör får endast välja ut en destination och/eller ett alternativ för destinationen när tillämpliga väderrapporter eller prognoser, eller en kombination av dessa, visar att under en tid från och med en timme före till och med en timme efter beräknad ankomsttid till flygplatsen, väderförhållandena kommer att vara lika med eller bättre än tillämpliga planeringsminima enligt följande:
|
c) |
Planeringsminima för ett sträckalternativ. En operatör får inte välja ut en flygplats som ett sträckalternativ såvida inte tillämpliga väderrapporter eller prognoser, eller en kombination av dessa, visar att under en tid från och med en timme före till och med en timme efter beräknad ankomsttid till flygplatsen, väderförhållandena kommer att vara lika med eller bättre än planeringsminima enligt tabell 1 ovan. |
d) |
Planeringsminima för ett ETOPS-sträckalternativ. En operatör får inte välja ut en flygplats som ett ETOPS-sträckalternativ såvida inte tillämpliga väderrapporter eller prognoser, eller en kombination av dessa, visar att under tiden från och med en timme före till och med en timme efter beräknad ankomsttid till flygplatsen, väderförhållandena kommer att vara lika med eller bättre än de planeringsminima som föreskrivs i tabell 2 nedan och överensstämmer med operatörens ETOPS-godkännande. Tabell 2 Planeringsminima - ETOPS
|
OPS 1.300
Inlämning av ATS-färdplan
En operatör skall se till att en flygning inte inleds om en ATS-färdplan inte har inlämnats eller tillräckliga uppgifter inte har lämnats i förvar så att alarmeringstjänsten kan aktiveras vid behov.
OPS 1.305
Tankning/avtankning medan passagerare går ombord, är ombord eller lämnar flygplanet
(Se tillägg 1 till OPS 1.305)
En operatör skall se till, att inget flygplan tankas med eller avtankas på flygbensin eller blandbränsle (t.ex. Jet-B eller likvärdigt bränsle), eller en eventuell blandning av dessa bränsletyper, då passagerare går ombord, är ombord eller lämnar flygplanet. I alla andra fall skall nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas och flygplanet vara rätt bemannat med kvalificerad personal som är beredd att inleda och leda en utrymning av flygplanet på det mest praktiska och skyndsamma sätt som är möjligt.
OPS 1.307
Tankning med/avtankning av blandbränsle
En operatör skall i erforderliga fall fastställa förfaranden för tankning med och tömning av blandbränsle (t.ex. Jet-B eller likvärdigt bränsle).
OPS 1.308
Push-back och bogsering
a) |
Operatören skall se till att alla förfaranden för push-back och bogsering uppfyller tillämpliga luftfartsnormer och förfaranden. |
b) |
Operatören skall se till att positionering av flygplanen före eller efter taxning inte utförs som bogsering utan dragstång om inte
|
OPS 1.310
Besättningsmedlemmarnas uppehållsplatser
a) |
Flygbesättningsmedlemmar
|
b) |
Kabinbesättningsmedlemmar. På varje däck i flygplanet där passagerare uppehåller sig skall de kabinbesättningsmedlemmar som måste vara i tjänst sitta på sina anvisade platser under kritiska faser av flygningen. |
OPS 1.315
Hjälpmedel för nödutrymning
En operatör skall fastställa förfaranden som säkerställer att hjälpmedel för nödutrymning som utlöses automatiskt armeras före taxning, start och landning när detta är säkert och genomförbart.
OPS 1.320
Säten, säkerhetsbälten och axelremmar
a) |
Besättningsmedlemmar
|
b) |
Passagerare
|
OPS 1.325
Säkring av passagerarutrymme och pentry(n)
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden som säkerställer att inga utgångar och utrymningsvägar är blockerade före taxning, start och landning. |
b) |
Befälhavaren skall när han eller hon bedömer det nödvändigt av säkerhetsskäl se till att all utrustning och allt bagage är ordentligt säkrat före start och landning. |
OPS 1.330
Nödutrustningens tillgänglighet
Befälhavaren skall se till att relevant nödutrustning förblir lätt tillgänglig för omedelbar användning.
OPS 1.335
Rökning ombord
a) |
Befälhavaren skall se till att ingen ombord tillåts röka
|
OPS 1.340
Väderförhållanden
a) |
Vid en IFR-flygning får befälhavaren inte
|
b) |
Vid en IFR-flygning får befälhavaren inte fortsätta längre än till
|
c) |
Vid en IFR-flygning får befälhavaren inte fortsätta mot den planerade destinationsflygplatsen om inte senast tillgänglig information visar att väderförhållandena, vid destinationen eller minst en alternativflygplats vid beräknad ankomsttid uppfyller, eller är mer gynnsamma, än de operativa minima som är tillämpliga för flygplatsen. |
d) |
Vid en VFR-flygning får befälhavaren inte inleda starten om inte aktuella väderrapporter, eller en kombination av aktuella rapporter och prognoser, visar att väderförhållandena längs färdvägen, eller den del av färdvägen som skall flygas enligt VFR, vid den aktuella tidpunkten är sådana att det är möjligt att uppfylla dessa regler. |
OPS 1.345
Is och andra beläggningar – förfaranden på marken
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden som skall följas när det är nödvändigt att avisa och förhindra isbildning på flygplanet (flygplanen) på marken samt för dithörande inspektioner av flygplanet (flygplanen). |
b) |
En befälhavare får inte inleda en start om flygplanets utsida inte är fri från varje beläggning som kan påverka flygplanets prestanda och/eller manöverbarhet negativt, såvida inte detta är tillåtet enligt flyghandboken. |
OPS 1.346
Is och andra beläggningar - förfaranden under flygning
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden för flygningar vid förväntad eller faktisk isbildning. |
b) |
En befälhavare får inte inleda en flygning till, eller uppsåtligt flyga in i, ett område med förväntad eller faktisk isbildning om flygplanet inte är certifierat och utrustat för att klara sådana förhållanden. |
OPS 1.350
Bränsle och oljeförråd
En befälhavare får inte påbörja en flygning om han eller hon inte är förvissad om att flygplanet medför minst den mängd bränsle och olja som planeras vara tillräcklig för att flygningen skall kunna slutföras säkert med beaktande av förväntade operativa förhållanden.
OPS 1.355
Startförhållanden
Innan starten inleds skall befälhavaren förvissa sig om att vädret vid flygplatsen och förhållandena på den bana som avses användas enligt den information som är tillgänglig för honom eller henne inte kommer att förhindra en säker start och utflygning.
OPS 1.360
Tillämpning av startminima
Innan starten inleds skall befälhavaren förvissa sig om att bansynvidden eller sikten i flygplanets startriktning är lika med eller bättre än tillämpliga minimikrav.
OPS 1.365
Minimiflyghöjder
Befälhavaren, eller den pilot till vilken ansvaret för flygningen har delegerats, får inte underskrida angivna minimiflyghöjder, utom då det är nödvändigt för start och landning.
OPS 1.370
Simulering av onormala situationer under flygning
En operatör skall fastställa förfaranden för att säkerställa att onormala situationer eller nödsituationer som helt eller delvis kräver att förfaranden för onormala situationer eller nödsituationer tillämpas inte simuleras under kommersiella transportflygningar, samt att instrumentväderförhållanden inte simuleras på konstgjord väg.
OPS 1.375
Bränsleuppföljning under flygning
(Se tillägg 1 till OPS 1.375)
a) |
En operatör skall fastställa ett förfarande för att säkerställa systematisk bränslekontroll och bränsleuppföljning under flygning. |
b) |
En befälhavare skall se till att återstående mängd användbart bränsle under flygning inte underskrider den mängd bränsle som fordras för att fortsätta till en flygplats där en säker landning kan utföras med bibehållen slutlig bränslereserv. |
c) |
Befälhavaren skall deklarera att en nödsituation föreligger om beräknad mängd användbart bränsle vid landning underskrider slutlig bränslereserv. |
OPS 1.380
Avsiktligt utelämnad
OPS 1.385
Användning av extra syrgas
En befälhavare skall se till att flygbesättningsmedlemmar som utför uppgifter som är väsentliga för flygplanets säkerhet under flygning fortlöpande använder extra syrgas när kabinhöjden överstiger 10 000 ft under mer än 30 minuter och alltid använder extra syrgas när kabinhöjden överstiger 13 000 ft.
OPS 1.390
Kosmisk strålning
a) |
En operatör skall beakta att alla besättningsmedlemmar i tjänst utsätts för kosmisk strålning under flygning (inklusive positionering) och vidta följande åtgärder för besättningsmedlemmar som kan tänkas utsättas för en stråldos på mer än 1 mSv per år:
|
b) |
|
OPS 1.395
Terrängvarning
När otillbörlig närhet till terrängen upptäcks av en flygbesättningsmedlem eller av ett terrängvarningssystem skall befälhavaren, eller den pilot till vilken ansvaret för flygningen har delegerats, se till att korrigerande åtgärder omedelbart vidtas för att återupprätta säkra flygförhållanden.
OPS 1.398
Användning av flygburet antikollisionssystem (ACAS)
En operatör skall fastställa förfaranden för att säkerställa följande:
a) |
När ACAS är installerat och brukbart, skall det vid flygning användas på ett sätt som möjliggör instruktioner om undanmanöver (RA), såvida detta inte är olämpligt på grund av rådande omständigheter. |
b) |
När otillbörlig närhet till ett annat luftfartyg (RA) upptäcks av ACAS, skall befälhavaren, eller den pilot till vilken ansvaret för flygningen har delegerats, ansvara för att omedelbart inleda korrigerande åtgärder för att säkerställa en säker separation, såvida inte det luftfartyg som närmar sig har identifierats visuellt och konstaterats inte medföra någon fara för kollision. |
OPS 1.400
Förutsättningar för inflygning och landning
Innan en inflygning för landning påbörjas skall befälhavaren förvissa sig om att, vädret vid flygplatsen och förhållandena på den bana som avses användas med beaktande av prestandauppgifterna i drifthandboken, enligt den information som är tillgänglig för honom eller henne, inte kommer att förhindra säker inflygning och landning eller att inflygningen avbryts.
OPS 1.405
Inledning och fortsättning av inflygning
a) |
Befälhavaren, eller den pilot till vilken ansvaret för flygningen har delegerats, får inleda en instrumentinflygning utan att beakta rapporterad bansynvidd/sikt, men inflygningen får inte fortsätta efter ytterfyren eller motsvarande punkt om den rapporterade bansynvidden/sikten underskrider tillämpliga minimivärden. |
b) |
Då ingen uppgift om bansynvidden är tillgänglig får ett värde för bansynvidd beräknas genom att det rapporterade siktvärdet omvandlas i enlighet med tillägg 1 till OPS 1.430 h. |
c) |
Om den rapporterade bansynvidden/sikten efter passage av ytterfyren eller motsvarande punkt i enlighet med a ovan faller under tillämpliga minimivärden, får inflygningen fortsätta till beslutshöjden (DA/H) eller minimihöjden för nedgång (MDA/H). |
d) |
Då ingen ytterfyr eller motsvarande punkt finns, skall befälhavaren, eller den pilot till vilken ansvaret för flygningen har delegerats, besluta om inflygningen skall fortsätta eller avbrytas före nedgång till en höjd över flygplatsen mindre än 1 000 ft i segmentet för slutlig inflygning. Om MDA/H är 1 000 ft eller högre över flygplatsen skall operatören för varje inflygningsprocedur fastställa en höjd under vilken inflygningen inte får fortsätta om bansynvidden/sikten underskrider tillämpliga minima. |
e) |
Inflygningen får fortsätta under DA/H eller MDA/H, och landningen får fullföljas, under förutsättning att erforderlig visuell referens har uppnåtts på DA/H eller MDA/H och kan bibehållas. |
f) |
Sättningszonens bansynvidd skall alltid vara styrande. Om ett värde för bansynvidden har rapporterats och är relevant för flygningen, skall även mittpunktens och banslutets värden för bansynvidden vara styrande. Minsta värde för bansynvidd för mittzonen skall vara 125 m eller det värde för bansynvidd som krävs för sättningszonen om detta värde är lägre, samt 75 m för banslutet. För flygplan utrustade med styrsystem eller kontrollsystem för utrullningen, skall minsta värde för bansynvidd för mittzonen vara 75 m. |
Anm.: ’Relevant’ avser i detta sammanhang den del av banan som används under höghastighetsfasen av landningen ner till en hastighet av ungefär 60 knop.
OPS 1.410
Operativa förfaranden - Höjd över tröskeln
En operatör skall fastställa operativa förfaranden utformade för att säkerställa att ett flygplan som brukas för precisionsinflygningar passerar tröskeln med säker marginal och med flygplanet i konfiguration och attityd för landning.
OPS 1.415
Resedagbok
En befälhavare skall se till att resedagboken förs.
OPS 1.420
Rapportering av händelser
a) |
Terminologi
|
b) |
Rapportering av tillbud. En operatör skall fastställa förfaranden för rapportering av tillbud med beaktande av de ansvarsområden som anges nedan samt de omständigheter som beskrivs i punkt d nedan.
|
c) |
Rapportering av haverier och allvarliga tillbud En operatör skall fastställa förfaranden för rapportering av haverier och allvarliga tillbud med beaktande av de ansvarsområden som anges nedan samt de omständigheter som beskrivs i punkt d nedan.
|
d) |
Särskilda rapporter Händelser som kräver särskilda anmälnings- och rapporteringsförfaranden anges nedan:
|
OPS 1.425
Reserverad
Tillägg 1 till OPS 1.270
Stuvning av bagage och gods
När förfaranden har fastställs av en operatör för att säkerställa att handbagage och gods är lämpligt och säkert stuvat, skall följande punkter beaktas:
1. |
Varje föremål som medförs i ett passagerarutrymme får endast stuvas på en plats där föremålet kan hållas kvar. |
2. |
De massabegränsningar som skyltats på eller intill stuvningsutrymmena får inte överskridas. |
3. |
Stuvningsutrymme under ett säte får endast användas om sätet är försett med en kvarhållande anordning och bagaget är av sådan storlek att det på ett fullgott sätt kan hållas kvar av anordningen. |
4. |
Föremål får inte stuvas på toaletter eller mot skiljeväggar som inte förhindrar att föremålen rör sig framåt, i sidled eller uppåt, såvida väggarna inte är försedda med en skylt som anger den största massa som får placeras där. |
5. |
Bagage och gods som placerats i skåp får inte vara av sådan storlek att låsbara dörrar inte kan stängas på ett säkert sätt. |
6. |
Bagage och gods får inte placeras så att åtkomsten av nödutrustning hindras. |
7. |
Före start, före landning och när skyltarna för fastsättning av säkerhetsbälten är tända, eller när det har beordrats på annat sätt, skall kontroller genomföras i med avseende på flygfasen lämplig omfattning för att säkerställa att bagaget är stuvat där det inte kan hindra utrymning av flygplanet, eller genom att falla ner (eller genom annan rörelse) förorsaka skada. |
Tillägg 1 till OPS 1.305
Tankning med/avtankning av bränsle medan passagerare går ombord, är ombord eller lämnar flygplanet
En operatör skall fastställa operativa förfaranden för tankning med och avtankning av bränsle då passagerare går ombord, är ombord eller lämnar flygplanet för att säkerställa att följande försiktighetsåtgärder vidtas:
1. |
En kvalificerad person skall finnas på en fastställd plats under tankning med passagerare ombord. Denna person skall kunna leda förfaranden för nödsituationer för skydd mot och bekämpning av eld, handha kommunikationer och inleda och leda en utrymning. |
2. |
Med hjälp av flygplanets intercom-system eller på annat lämpligt sätt skall en kommunikationsförbindelse i båda riktningarna upprättas och förbli tillgänglig mellan den markpersonal som övervakar tankningen och den kvalificerade personalen ombord på flygplanet. |
3. |
Besättning, personal och passagerare skall uppmärksammas på att tankning med/avtankning av bränsle äger rum. |
4. |
Skylten om fastsättning av säkerhetsbältet skall vara släckt. |
5. |
Skylten om att rökning inte är tillåten skall vara tänd, samtidigt som den inre belysningen skall vara tänd så att nödutgångarna kan identifieras. |
6. |
Passagerare skall instrueras att ta av säkerhetsbältet och att avstå från rökning. |
7. |
Kvalificerad personal beredd på en omedelbar nödutrymning skall i tillräcklig omfattning finnas ombord. |
8. |
Om bränsleångor upptäcks inne i flygplanet eller någon annan fara uppstår under tankning med/avtankning av bränsle, skall denna verksamhet omedelbart avbrytas. |
9. |
Den markyta nedanför utgångarna som är avsedd för nödutrymning och områdena för att veckla ut nödrutschbanorna skall hållas fria. |
10. |
En säker och snabb utrymning skall ha förberetts. |
Tillägg 1 till OPS 1.375
Bränsleuppföljning under flygning
a) |
Bränslekontroller under flygning
|
b) |
Bränsleuppföljning under flygning
|
KAPITEL E
ALLVÄDERSVERKSAMHET
OPS 1.430
Operativa minima vid flygplats – allmänt
(Se tillägg 1 till OPS 1.430)
a) |
En operatör skall för varje flygplats som avses användas fastställa operativa minima som inte är lägre än de värden som anges i tillägg 1. Metoden för bestämning av sådana minima skall vara godtagbar för myndigheten. De får inte vara lägre än de som kan ha fastställts för dessa flygplatser av den stat i vilken flygplatsen är belägen, såvida inte staten särskilt godkänt detta. Anm.: Ovanstående punkt hindrar inte att minima för en alternativflygplats som inte planerats beräknas under flygning om beräkningarna sker i enlighet med en godtagen metod. |
b) |
Då operativa minima för en flygplats som avses gälla för en viss verksamhet fastställs, skall operatören i full utsträckning beakta följande:
|
c) |
De flygplanskategorier som avses i detta kapitel skall bestämmas enligt den metod som anges i tillägg 2 till OPS 1.430 c. |
OPS 1.435
Terminologi
I detta kapitel används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
1. |
cirkling: den visuella del av en instrumentinflygning, som är avsedd att föra ett luftfartyg i läge för landning på en bana som inte är lämpligt belägen för en direktinflygning. |
2. |
förfaranden vid låga siktvärden (LVP): förfaranden som tillämpas vid en flygplats för att säkerställa säker verksamhet under kategori II- och kategori III- inflygningar och starter vid låga siktvärden. |
3. |
start vid låga siktvärden (LVTO): en start under vilken bansynvidden (RVR) är lägre än 400 m. |
4. |
styrsystem: ett system som inkluderar ett automatiskt landningssystem och/eller ett hybridsystem för landning. |
5. |
felpassivt styrsystem: ett styrsystem är felpassivt om det vid en felfunktion inte uppstår någon betydande feltrimning eller avvikelse från flygbana eller attityd, men landningen inte fullföljs automatiskt. I ett felpassivt automatiskt styrsystem återtar piloten kontrollen av flygplanet efter en felfunktion. |
6. |
feloperativt styrsystem: ett styrsystem är feloperativt om inflygningen, utflytningen och landningen, kan fullföljas automatiskt vid felfunktion under varningshöjden. Vid en felfunktion fungerar det automatiska landningssystemet som ett felpassivt system. |
7. |
feloperativt hybridlandningssystem (Fail-operational hybrid landing system): ett system som består av ett primärt felpassivt automatiskt landningssystem och ett sekundärt oberoende vägledningssystem som gör att piloten kan fullfölja en landning manuellt efter felfunktion i det primära systemet. Anm.: Ett typiskt sekundärt oberoende vägledningssystem består av en övervakad siktlinjesindikator (Head-up Display) som normalt ger vägledning i form av styrkommandon, men alternativt i form av läges- eller avvikelseinformation. |
8. |
visuell inflygning: en inflygning då antingen en del av eller hela instrumentinflygningsförfarandet inte fullföljs och inflygningen utförs med marksikt. |
OPS 1.440
Verksamhet vid låga siktvärden - Allmänna operativa bestämmelser
(Se tillägg 1 till OPS 1.440)
a) |
En operatör får inte utföra kategori II- eller kategori III-verksamhet om inte
|
b) |
En operatör får inte utföra starter vid låga siktvärden vid RVR som är lägre än 150 m (flygplan i kategorierna A, B och C) eller 200 m (flygplan i kategori D), om detta inte har godkänts av myndigheten. |
OPS 1.445
Verksamhet vid låga siktvärden - Flygplatsbedömningar
a) |
En operatör får inte använda en flygplats för kategori II- eller kategori III-verksamhet om inte flygplatsen är godkänd för sådan verksamhet av den stat i vilken flygplatsen är belägen. |
b) |
Operatören skall kontrollera att förfaranden vid låga siktvärden har fastställts och upprätthålls vid de flygplatser där verksamhet vid låga siktvärden kommer att utföras. |
OPS 1.450
Verksamhet vid låga siktvärden - Utbildning och kvalifikationer
(Se tillägg 1 till OPS 1.450)
En operatör skall innan start vid låga siktvärden vid kategori II- och III-verksamhet utförs säkerställa att
1. |
varje flygbesättningsmedlem
|
2. |
utbildningen och kontrollen har utförts i enlighet med en detaljerad kursplan som har godkänts av myndigheten och är intagen i drifthandboken; denna utbildning utgör komplement till den som föreskrivs i kapitel N, och att |
3. |
flygbesättningens kvalifikationer är specifika för verksamheten och flygplanstypen. |
OPS 1.455
Verksamhet vid låga siktvärden - Operativa förfaranden
(Se tillägg 1 till OPS 1.455)
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden och instruktioner för start vid låga siktvärden och kategori II- och III-verksamhet. Förfarandena skall ingå i drifthandboken och i tillämplig omfattning omfatta flygbesättningsmedlemmarnas uppgifter under taxning, start, inflygning, utflytning, landning, utrullning och avbruten inflygning. |
b) |
Befälhavaren skall förvissa sig om att
|
OPS 1.460
Verksamhet vid låga siktvärden - Minimiutrustning
a) |
En operatör skall i drifthandboken ange den minimiutrustning som enligt flyghandboken (AFM) eller annan godkänd handling skall vara funktionsduglig när en start vid låga siktvärden eller en kategori II- eller kategori III-inflygning inleds. |
b) |
Befälhavaren skall övertyga sig om att flygplanet och relevanta flygburna system har den status som erfordras för den specifika verksamheten. |
OPS 1.465
Operativa VFR-minima
(Se tillägg 1 till OPS 1.465)
En operatör skall säkerställa att
1. |
VFR-flygningar genomförs i enlighet med visuellflygreglerna och i enlighet med tabellen i tillägg 1 till OPS 1.465, |
2. |
speciella VFR-flygningar inte inleds när sikten är lägre än 3 km och i övrigt inte utförs när sikten är lägre än 1,5 km. |
Tillägg 1 till OPS 1.430
Operativa minima vid flygplats
a) |
Startminima
|
b) |
Icke-precisionsinflygning
|
c) |
Precisionsinflygning - kategori I-verksamhet
|
d) |
Precisionsinflygning - kategori II-verksamhet
|
e) |
Precisionsinflygning - kategori III-verksamhet
|
f) |
Cirkling
|
g) |
Visuell inflygning. En operatör får inte använda RVR lägre än 800 m för visuell inflygning. |
h) |
Omvandling av rapporterad meteorologisk sikt till RVR
|
Tillägg 2 till OPS 1.430 c
Flygplanskategorier – Allvädersverksamhet
a) |
Klassificering av flygplan De kriterier som tas i beaktande för klassificering av flygplan i kategorier är den indikerade farten vid tröskeln (VAT), vilken motsvarar stallfarten (VSO) multiplicerad med 1,3 eller VS1G multiplicerad med 1,23 i landningskonfiguration vid maximal certifierad landningsmassa. Om både VSO och VS1G är tillgängliga, skall det värde användas som ger det högsta VAT-värdet. Flygplanskategorierna och motsvarande VAT-värden återfinns i tabellen nedan:
Den tillämpliga landningskonfigurationen skall definieras av operatören eller flygplanstillverkaren. |
b) |
Permanent ändring av kategori (maximal landningsmassa)
|
Tillägg 1 till OPS 1.440
Verksamhet vid låga siktvärden - Allmänna operativa bestämmelser
a) |
Allmänt. Följande förfaranden gäller vid introduktion och godkännande av verksamheter vid låga siktvärden. |
b) |
Operativ demonstration. Den operativa demonstrationen avser att fastställa eller kontrollera användningen och ändamålsenligheten av tillämpliga vägledningssystem i flygplanet, utbildning, flygbesättningens rutiner, underhållsprogram och handböcker för det kategori II/III-program som skall godkännas.
|
c) |
Insamling av uppgifter för operativa demonstrationer. Varje sökande måste utarbeta en metod för insamling av uppgifter (t.ex. ett formulär som flygbesättningen kan använda) för att registrera inflygnings- och landningsresultaten. Dessa uppgifter och en sammanställning av demonstrationsresultaten skall sändas till myndigheten för utvärdering. |
d) |
Analys av uppgifter. Otillfredsställande inflygningar och/eller automatiska landningar skall dokumenteras och analyseras. |
e) |
Fortlöpande övervakning
|
f) |
Övergångsperioder
|
g) |
Underhåll av kategori II-, kategori III- och LVTO-utrustning. Underhållsinstruktioner för de flygburna vägledningssystemen skall fastställas av operatören i samarbete med tillverkaren och tas in i företagets program för flygplansunderhåll enligt OPS 1.910, vilket skall godkännas av myndigheten. |
h) |
Kvalificerade flygplatser och banor
|
Tillägg 1 till OPS 1.450
Verksamhet vid låga siktvärden - Utbildning och kvalifikationer
a) |
Allmänt. En operatör skall se till att utbildningsprogram för flygbesättningsmedlemmar i verksamhet vid låga siktvärden innefattar schemalagda kurser med mark-, flygsimulator- och/eller flygträning. Operatören får förkorta det kursinnehåll som föreskrivs i punkterna 2 och 3 nedan förutsatt att den förkortade kursens innehåll är godtagbart för myndigheten.
|
b) |
Markbunden utbildning. En operatör skall säkerställa att den grundläggande markbundna utbildningen för verksamhet vid låga siktvärden omfattar minst följande:
|
c) |
Flygsimulatorträning och/eller flygträning
|
d) |
Krav på övergångsutbildning för att utföra start vid låga siktvärden och kategori II- och III-verksamhet. En operatör skall säkerställa att varje flygbesättningsmedlem genomför följande praktiska utbildning i förfaranden vid låga siktvärden, om övergång sker till en ny flygplanstyp eller -variant, med vilken start vid låga siktvärden samt kategori II- och III-verksamhet kommer att utföras. Kraven på flygbesättningsmedlemmarnas erfarenhet för att dessa skall få genomgå en förkortad utbildning föreskrivs i punkterna a.2 och a.3 ovan.
|
e) |
Typ- och befälhavarerfarenhet. Innan kategori II- eller kategori III-verksamhet inleds skall följande tilläggskrav uppfyllas av befälhavare eller piloter till vilka genomförandet av flygningen har delegerats, om dessa är nya på flygplanstypen:
|
f) |
Start vid låga siktvärden med RVR lägre än 150/200 m
|
g) |
Återkommande utbildning och kontroll – verksamhet vid låga siktvärden
Anm.: Aktuell flygerfarenhet för verksamhet vid låga siktvärden samt kategori II- och/eller kategori III-verksamhet grundad på automatiska inflygningar och/eller automatiska landningar vidmakthålls genom den återkommande utbildning och kontroll som föreskrivs i denna punkt g. |
Tillägg 1 till OPS 1.455
Verksamhet vid låga siktvärden - operativa förfaranden
a) |
Allmänt. Verksamhet vid låga siktvärden innefattar
Anm. 1: Ett hybridsystem får användas i samtliga dessa fall. Anm. 2: Andra slag av vägledningssystem och displayer kan certifieras och godkännas. |
b) |
Förfaranden och operativa instruktioner
|
Tillägg 1 till OPS 1.465
Siktminima för VFR verksamhet
Tillägg 1 till OPS 1.465
Siktminima för VFR-verksamhet
Luftrumsklass |
|
A B C D E [Anm. 1] |
F G |
|||||||
|
Mer än 900 m (3 000 ft) AMSL eller mer än 300 m (1 000 ft) över mark, varvid den högsta av dessa två flygnivåer skall gälla |
Högst 900 m (3 000 ft) AMSL eller mer än 300 m (1 000 ft) över mark, varvid den högsta av dessa två flygnivåer skall gälla |
||||||||
Avstånd från moln |
|
1 500 m horisontalt 300 m (1 000 ft) vertikalt |
Fri från molnen och med markytan i sikte |
|||||||
Flygsikt |
8 km vid 3 050 m (10 000 ft) AMSL eller högre (Anm. 2), 5 km under 3 050 m (10 000 ft) AMSL |
5 km (Anm. 3) |
||||||||
|
KAPITEL F
PRESTANDA ALLMÄNT
OPS 1.470
Tillämplighet
a) |
En operatör skall se till att flermotoriga turbopropmotordrivna flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, eller vars maximala startmassa överstiger 5 700 kg, samt alla flermotoriga jetflygplan, brukas i enlighet med kapitel G (prestandaklass A). |
b) |
En operatör skall se till att propellerflygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av högst 9 passagerare och vars maximala startmassa inte överstiger 5 700 kg brukas i enlighet med kapitel H (prestandaklass B). |
c) |
En operatör skall se till att kolvmotordrivna flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, eller vars maximala startmassa överstiger 5 700 kg, brukas i enlighet med kapitel I (prestandaklass C). |
d) |
I de fall kraven i tillämpliga kapitel inte kan uppfyllas på grund av särskilda konstruktionsegenskaper (t.ex. överljudsflygplan eller sjöflygplan), skall operatören tillämpa godkända prestandakrav som säkerställer en säkerhetsnivå likvärdig med nivån enligt tillämpligt kapitel. |
OPS 1.475
Allmänt
a) |
En operatör skall se till att flygplanets massa
|
b) |
En operatör skall se till att de godkända prestandauppgifter som ingår i flyghandboken, vid behov kompletterade med annat för myndigheten godtagbart underlag enligt det berörda kapitlet, används för att fastställa att bestämmelserna i berört kapitel uppfylls. Vid tillämpning av de föreskrivna faktorerna i berört kapitel, får de operativa faktorer tas med i beräkning som redan ingår i flyghandbokens prestandauppgifter, så att dubbel tillämpning av faktorerna undviks. |
c) |
Vid uppfyllandet av bestämmelserna i berört kapitel skall vederbörlig hänsyn tas till flygplanets konfiguration, omgivande förhållanden och användningen av system som har ogynnsam inverkan på prestanda. |
d) |
Vad gäller prestanda får en fuktig bana betraktas som torr om den inte är en gräsbana. |
e) |
En operatör skall beakta kartnoggrannheten vid bedömning av huruvida startkraven i tillämpliga kapitel uppfylls. |
OPS 1.480
Terminologi
a) |
I kapitlen F, G, H, I och J används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
|
b) |
Begreppen start-stoppsträcka, startsträcka, startrullsträcka, nettostigbana, nettoflygbana på sträcka med en motor ur funktion (one engine inoperative en-route net flight path) och nettoflygbana på sträcka med två motorer ur funktion (two engines inoperative en-route net flight path) för flygplanet definieras i de luftvärdighetsbestämmelser enligt vilka flygplanet certifierats, eller fastställs av myndigheten om denna finner att dessa definitioner är otillräckliga för att visa att de operativa prestandabegränsningarna uppfylls. |
KAPITEL G
PRESTANDAKLASS A
OPS 1.485
Allmänt
a) |
En operatör skall, för att överensstämmelsen med kraven i detta kapitel skall kunna fastställas, se till att det godkända prestandaunderlaget i flyghandboken i erforderlig omfattning kompletteras med annat för myndigheten godtagbart underlag, om det godkända prestandaunderlaget i flyghandboken är otillräckligt till exempel med hänsyn till
|
b) |
Operatören skall i fråga om våt och kontaminerad bana se till att prestandaunderlag som är fastställt i enlighet med gällande bestämmelser för certifiering av stora flygplan eller likvärdiga krav som är godtagbara för myndigheten används. |
OPS 1.490
Start
a) |
En operatör skall se till att startmassan inte överskrider den maximala startmassa som anges i flyghandboken för tryckhöjden och den omgivande lufttemperaturen vid startflygplatsen. |
b) |
Operatören skall uppfylla följande krav vid fastställande av den maximalt tillåtna startmassan:
|
c) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt b ovan skall operatören ta hänsyn till följande:
|
OPS 1.495
Hinderfrihet vid start
a) |
En operatör skall se till att nettostigbanan går fri från alla hinder med en vertikal marginal av minst 35 ft, eller med en horisontell marginal av minst 90 m plus 0,125 x D där D är den horisontella sträcka som flygplanet har tillryggalagt från slutet av den tillgängliga startsträckan, eller från slutet av startsträckan om en sväng är planerad före slutet av den tillgängliga startsträckan. För flygplan med mindre än 60 m spännvidd får en horisontell hinderfrihet som uppgår till halva flygplanets spännvidd plus 60 m plus 0,125 x D användas. |
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan skall operatören ta hänsyn till följande:
|
c) |
För uppfyllande av kraven i punkt a ovan gäller följande:
|
d) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören, om den planerade flygbanan inte kräver färdlinjesändringar som överstiger 15° inte ta hänsyn till hinder utanför en marginal i sidled som är större än
|
e) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören, om den planerade flygbanan kräver färdlinjesändringar som är större än 15°, inte ta hänsyn till hinder utanför en marginal i sidled som är större än
|
f) |
Operatören skall fastställa förfaranden för oförutsedda händelser för att uppfylla kraven i OPS 1.495 och för att få till stånd en säker färdväg där hinder undviks och som gör det möjligt för flygplanet att antingen uppfylla sträckkraven enligt OPS 1.500 eller att landa på startflygplatsen eller på en alternativ startflygplats. |
OPS 1.500
På sträcka - en motor ur funktion
a) |
En operatör skall se till att uppgifterna i flyghandboken om nettoflygbanan för sträcka med en motor ur funktion och som är tillämpliga under de meteorologiska förhållanden som förväntas under flygningen, uppfyller kraven i antingen punkt b eller punkt c längs hela sträckan. Nettoflygbanan skall ha en positiv gradient på en höjd av 1 500 ft över den flygplats där landningen antas utföras efter motorbortfall. Under meteorologiska förhållanden som kräver att system för skydd mot is används, skall hänsyn tas till hur dessa system påverkar nettoflygbanan. |
b) |
Nettoflygbanan skall ha en positiv gradient på en höjd av minst 1 000 ft över all terräng och alla hinder längs sträckan inom ett avstånd av 9,3 km (5 nm) på ömse sidor av den planerade färdvägen. |
c) |
Nettoflygbanan skall medge att flygplanet fortsätter flygningen från marschhöjden till en flygplats där landning kan utföras i enlighet med kraven i OPS 1.515, eller i tillämpliga fall OPS 1.520, varvid nettoflygbanan med minst 2 000 ft vertikal marginal skall gå fri från all terräng och alla hinder längs sträckan inom ett avstånd av 9,3 km (5 nm) på ömse sidor av den i enlighet med punkterna 1 till 4 nedan planerade färdvägen:
|
d) |
Vid uppfyllandet av OPS 1.500, skall operatören öka sidomarginalerna i punkterna b och c ovan till 18,5 km (10 nm) om navigeringsnoggrannheten inte uppfyller 95 % täckningsgrad. |
OPS 1.505
På sträcka - flygplan med tre eller fler motorer, två motorer ur funktion
a) |
En operatör skall se till att ett flygplan med tre eller fler motorer inte vid någon punkt längs den planerade färdvägen befinner sig mer än 90 minuters flygning med marschfart för bästa räckvidd med alla motorerna gående och vid normal temperatur och vindstilla från en flygplats vid vilken de vid förväntad landningsmassa tillämpliga prestandakraven uppfylls, såvida inte flygplanet uppfyller kraven i punkterna b till f nedan. |
b) |
Nettoflygbanan för sträcka med två motorer ur funktion skall medge att flygplanet under förväntade meteorologiska förhållanden fortsätter flygningen från den punkt där två motorer antas sluta fungera samtidigt till en flygplats vid vilken det är möjligt att landa till fullt stopp med föreskrivna förfaranden för landning med två motorer ur funktion. Nettoflygbanan skall vertikalt gå fri med minst 2 000 ft från all terräng och alla hinder längs sträckan inom ett avstånd av 9,3 km (5 nm) på ömse sidor av den avsedda flygvägen. På flyghöjder och under meteorologiska förhållanden som kräver att system för skydd mot is används skall hänsyn tas till hur dessa system påverkar nettoflygbanan. Om navigeringsnoggrannheten inte uppfyller 95 % täckningsgrad, skall operatören öka den sidomarginal som anges ovan till 18,5 km (10 nm). |
c) |
De två motorerna skall antas sluta att fungera vid den mest kritiska punkten av den del av sträckan där flygplanet befinner sig mer än 90 minuters flygning i marschfart för bästa räckvidd med alla motorerna gående och vid normal temperatur och vindstilla från en flygplats vid vilken de vid förväntad landningsmassa tillämpliga prestandakraven uppfylls. |
d) |
Nettoflygbanan skall ha en positiv gradient på 1 500 ft över den flygplats där landning antas ske efter det att två motorer slutat fungera. |
e) |
Om ett säkert dumpningsförfarande används, är dumpning av bränsle tillåten i den omfattning detta kan ske för att flygplatsen skall kunna nås med föreskrivna bränslereserver. |
f) |
Flygplanets förväntade massa vid den punkt där de två motorerna antas sluta att fungera får inte vara mindre än den massa som innefattar tillräcklig mängd bränsle dels för att fortsätta till en flygplats där landning kan antas ske, dels för att anlända dit på en höjd av minst 1 500 ft över landningsområdet och därefter flyga i planflykt under 15 minuter. |
OPS 1.510
Landning - destinations- och alternativflygplatser
a) |
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa, bestämd i enlighet med OPS 1.475 a, inte överstiger den maximala landningsmassa som är specificerad för den höjd och omgivande lufttemperatur som förväntas vid destinationsflygplatsen och alternativflygplatsen vid den beräknade tiden för landning. |
b) |
För instrumentinflygningar med en gradient för avbruten inflygning som överstiger 2,5 % skall operatören verifiera att flygplanets förväntade landningsmassa tillåter en stiggradient vid avbruten inflygning som är lika med eller överstiger den tillämpliga gradienten för avbruten inflygning med konfiguration och fart för avbruten inflygning med en motor ur funktion (se gällande bestämmelser för certifiering av stora flygplan). Användning av en alternativ metod skall vara godkänd av myndigheten. |
c) |
För instrumentinflygningar med beslutshöjder under 200 ft skall operatören verifiera att flygplanets förväntade landningsmassa tillåter en stiggradient för avbruten inflygning, med den kritiska motorn ur funktion och med farten och konfigurationen för pådrag, som är minst 2,5 % eller lika med den publicerade gradienten, varvid den största av de två gradienterna skall gälla (se CS AWO 243). Användning av en alternativ metod skall vara godkänd av myndigheten. |
OPS 1.515
Landning - torra banor
a) |
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa vid den beräknade landningstiden på destinationsflygplatsen eller en alternativflygplats, bestämd i enlighet med OPS 1.475 a, tillåter landning till fullt stopp från en höjd av 50 ft över tröskeln enligt följande:
|
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan skall operatören beakta följande:
|
c) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan skall det förutsättas att
|
d) |
Om en operatör inte kan uppfylla kraven i punkt c.1 ovan för en destinationsflygplats med endast en bana och där landning är beroende av en specificerad vindkomposant, får ett flygplan avgå om två alternativflygplatser är angivna som medger att kraven i punkterna a, b och c kan uppfyllas fullt ut. Innan inflygningen för landning inleds vid destinationsflygplatsen skall befälhavaren övertyga sig om att landningen kan utföras helt i enlighet med OPS 1.510 och punkterna a och b ovan. |
e) |
Om operatören inte kan uppfylla kraven i punkt c.2 ovan för destinationsflygplatsen, får ett flygplan avgå om en alternativflygplats är angiven som medger att kraven i punkterna a, b och c ovan kan uppfyllas fullt ut. |
OPS 1.520
Landning - våta och kontaminerade banor
a) |
En operatör skall när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa visar att banan kan vara våt vid den beräknade ankomsttiden se till att den tillgängliga landningssträckan uppgår till minst 115 % av den erforderliga landningssträckan enligt OPS 1.515. |
b) |
En operatör skall när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa visar att banan kan vara kontaminerad vid den beräknade ankomsttiden, se till att den tillgängliga landningssträckan uppgår till minst den landningssträcka som bestämts enligt punkt a ovan, eller minst 115 % av den landningssträcka som bestämts i enlighet med godkänt underlag för landningssträcka på kontaminerad bana, eller i enlighet med likvärdigt underlag godtaget av myndigheten, varvid den längsta sträckan skall gälla. |
c) |
En landningssträcka på en våt bana som är kortare än vad som krävs enligt punkt a ovan, men inte är kortare än vad som krävs enligt OPS 1.515 a, får användas om flyghandboken innehåller särskild tilläggsinformation om landningssträckor på våta banor. |
d) |
En landningssträcka på en särskilt preparerad kontaminerad bana som är kortare än vad som krävs i punkt b ovan, men inte är kortare än vad som krävs enligt OPS 1.515 a, får användas om flyghandboken innehåller särskild tilläggsinformation om landningssträckor på kontaminerade banor. |
e) |
Vid uppfyllande av kraven i punkterna b, c och d ovan skall kriterierna enligt OPS 1.515 tillämpas, med undantag för att punkterna OPS 1.515 a.1-2 inte skall tillämpas på punkt b ovan. |
Tillägg 1 till OPS 1.495 c.3
Godkännande av ökade bankningsvinklar
a) |
Vid användning av ökade bankningsvinklar som kräver särskilt godkännande, skall följande kriterier vara uppfyllda:
|
Tillägg 1 till OPS 1.515 a.3
Förfaranden för brant inflygning
a) |
Myndigheten får godkänna förfaranden för brant inflygning med glidbanevinklar större än eller lika med 4,5° och passagehöjder över tröskeln lägre än 50 ft men inte lägre än 35 ft, under förutsättning att följande kriterier är uppfyllda:
|
Tillägg 1 till OPS 1.515 a.4
Kortlandningar
a) |
Vid tillämpningen av OPS 1.515 a.4 gäller att den distans som används för beräkning av tillåten landningsmassa får innefatta den användbara längden av det deklarerade säkerhetsområdet plus den deklarerade tillgängliga landningssträckan. Myndigheten får godkänna sådan verksamhet i enlighet med följande kriterier:
|
Tillägg 2 till OPS 1.515 a.4
Flygplatskriterier för kortlandningar
a) |
Användningen av säkerhetsområdet skall vara godkänd av flygplatsmyndigheten. |
b) |
Den användbara längden av det deklarerade säkerhetsområdet får, inom ramen för bestämmelserna i 1.515 a.4 och detta tillägg, inte överskrida 90 meter. |
c) |
Det deklarerade säkerhetsområdets bredd får inte vara mindre än två gånger banbredden eller två gånger spännvidden, varvid det största värdet skall gälla, och bredden skall vara centrerad kring banans förlängda centrumlinje. |
d) |
Det deklarerade säkerhetsområdet skall vara fritt från hinder eller fördjupningar som skulle kunna utsätta ett flygplan som minuslandar för fara och inget rörligt föremål får tillåtas befinna sig på det deklarerade säkerhetsområdet när banan används för kortlandningar. |
e) |
Det deklarerade säkerhetsområdet får inte ha en positiv lutning på mer än 5 %, eller en negativ lutning på mer än 2 %, i landningsriktningen. |
f) |
För denna verksamhet behöver bärighetskraven i OPS 1.480 a.5 inte tillämpas på det deklarerade säkerhetsområdet. |
KAPITEL H
PRESTANDAKLASS B
OPS 1.525
Allmänt
a) |
En operatör får inte bruka ett enmotorigt flygplan
Anm.: Begränsningar för verksamhet med enmotoriga flygplan ingår i OPS 1.240 a.6. |
b) |
Operatören skall behandla tvåmotoriga flygplan som inte uppfyller stigkraven i tillägg 1 till OPS 1.525 b som enmotoriga flygplan. |
OPS 1.530
Start
a) |
En operatör skall se till att startmassan inte överskrider den maximala startmassa som anges i flyghandboken för tryckhöjd och omgivande lufttemperatur vid startflygplatsen. |
b) |
Operatören skall se till att den nominella startsträcka som anges i flyghandboken
|
c) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt b ovan skall operatören beakta följande:
|
OPS 1.535
Hinderfrihet vid start - flermotoriga flygplan
a) |
En operatör skall säkerställa att startstigbanan för flygplan med två eller flera motorer bestämd i enlighet med denna punkt går fri från alla hinder med en vertikal marginal på minst 50 ft eller med en horisontell marginal på minst 90 m plus 0,125 x D där D är den horisontella sträcka flygplanet har tillryggalagt från slutet av den tillgängliga startsträckan, eller från slutet av startsträckan om en sväng är planerad före slutet av den tillgängliga startsträckan, med undantag för vad som anges i punkterna b och c nedan. För flygplan med en spännvidd mindre än 60 m får en horisontell hinderfrihet som uppgår till halva flygplanets spännvidd plus 60 m plus 0,125 x D användas. Vid uppfyllandet av kraven i detta stycke skall det förutsättas att,
|
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören om den planerade flygbanan inte kräver färdlinjesändringar större än 15°, inte ta hänsyn till hinder utanför en marginal i sidled som är större än
|
c) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören om den planerade flygbanan kräver färdlinjesändringar större än 15°, inte ta hänsyn till hinder utanför en marginal i sidled som är större än
|
d) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkterna a, b och c ovan skall operatören beakta följande:
|
OPS 1.540
På sträcka - flermotoriga flygplan
a) |
En operatör skall säkerställa att flygplanet under de meteorologiska förhållanden som förväntas för flygningen och vid bortfall av en motor med återstående motorer gående inom specificerade värden för maximal kontinuerlig effekt kan fortsätta flygningen på eller över de tillämpliga minimiflyghöjder för säker flygning som anges i drifthandboken till en punkt 1 000 ft över en flygplats vid vilken prestandakraven kan uppfyllas. |
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan gäller följande:
|
OPS 1.542
På sträcka - enmotoriga flygplan
a) |
En operatör skall se till att flygplanet under de meteorologiska förhållanden som förväntas för flygningen och vid motorbortfall kan nå en plats där en säker nödlandning kan utföras. För landflygplan krävs en plats på land, om inte något annat har godkänts av myndigheten. |
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan gäller följande:
|
OPS 1.545
Landning - Destinations- och alternativflygplatser
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa, bestämd i enlighet med OPS 1.475 a, inte överstiger den maximala landningsmassa som är specificerad för den höjd och omgivande lufttemperatur som förväntas vid destinationsflygplatsen och alternativflygplatsen vid den beräknade tiden för landning.
OPS 1.550
Landning - torra banor
a) |
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa vid den beräknade landningstiden, bestämd i enlighet med OPS 1.475 a, tillåter landning till fullt stopp från 50 ft höjd över tröskeln inom 70 % av den tillgängliga landningssträckan på destinationsflygplatsen och varje alternativflygplats.
|
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan skall operatören beakta följande:
|
c) |
För att ett flygplan skall få avgå i enlighet med punkt a ovan skall antas att
|
d) |
Om operatören inte kan uppfylla kraven i punkt c.2 ovan för destinationsflygplatsen, får ett flygplan avgå om en alternativflygplats anges som medger att kraven i punkterna a, b och c ovan kan uppfyllas fullt ut. |
OPS 1.555
Landning - våta och kontaminerade banor
a) |
En operatör skall när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa visar att banan kan vara våt vid den beräknade ankomsttiden, se till att tillgänglig landningssträcka är minst lika lång som erforderlig landningssträcka, bestämd i enlighet med OPS 1.550, multiplicerad med faktorn 1,15. |
b) |
Operatören skall, när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa visar att banan kan vara kontaminerad vid den beräknade ankomsttiden se till att den landningssträcka som bestämts med användning av uppgifter för dessa förhållanden som är godtagbara för myndigheten inte överstiger tillgänglig landningssträcka. |
c) |
En landningssträcka på våt bana kortare än vad som krävs i punkt a ovan, men inte kortare än vad som krävs i OPS 1.550 a, får användas om flyghandboken innehåller särskild tilläggsinformation om landningssträckor på våta banor. |
Tillägg 1 till OPS 1.525 b
Allmänt - stigning vid start och landning
(Kraven i detta tillägg grundar sig på JAR-23.63 c.1 och JAR–23.63 c.2, gällande från och med den 11 mars 1994)
a) |
Stigning vid start
|
b) |
Stigning vid landning
|
Tillägg 1 till OPS 1.535 b.1 och c.1
Startstigbana - navigation baserad på visuella referenser
För att tillåta navigation baserad på visuella referenser skall en operatör se till att de vid tiden för verksamheten rådande väderförhållandena, inklusive molntäckeshöjd och sikt, är sådana att hinder och/eller markreferenser är synliga och kan identifieras. Drifthandboken skall för berörda flygplatser ange de sämsta väderförhållanden vid vilka flygbesättningen kontinuerligt kan bestämma och bibehålla korrekt flygbana i förhållande till markreferenserna för att ha en säker marginal till hinder och terräng enligt följande:
a) |
Förfarandet skall vara klart definierat med avseende på markreferenser så att den färdväg som skall flygas kan analyseras med avseende på hinderfrihetskraven. |
b) |
Förfarandet skall ligga inom ramen för flygplanets kapacitet med avseende på fart framåt, bankningsvinkel och vindpåverkan. |
c) |
En skriftlig och/eller illustrerad beskrivning av förfarandet skall tillhandahållas besättningen. |
d) |
Begränsande miljöförhållanden (till exempel vind, moln, sikt, dager/mörker, omgivande ljus, hinderljus) skall anges. |
Tillägg 1 till OPS 1.550 a
Förfaranden för brant inflygning
a) |
Myndigheten får godkänna förfaranden för brant inflygning med glidbanevinklar på 4,5° eller mer och passagehöjder över tröskeln lägre än 50 ft, dock lägst 35 ft, under förutsättning att följande kriterier uppfylls:
|
Tillägg 2 till OPS 1.550 a
Kortlandningar
a) |
Vid tillämpningen av OPS 1.550 a.2 gäller att den distans som används för beräkning av tillåten landningsmassa får innefatta det deklarerade säkerhetsområdets användbara längd plus deklarerad tillgänglig landningssträcka. Myndigheten får godkänna sådan verksamhet i enlighet med följande kriterier:
|
KAPITEL I
PRESTANDAKLASS C
OPS 1.560
Allmänt
För att överensstämmelse med kraven i detta kapitel skall kunna fastställas, skall en operatör om det godkända prestandaunderlaget i flyghandboken är otillräckligt se till att det godkända prestandaunderlaget i flyghandboken i erforderlig omfattning kompletteras med annat underlag som är godtagbart för myndigheten.
OPS 1.565
Start
a) |
En operatör skall se till att startmassan inte överskrider den maximala startmassa som anges i flyghandboken för tryckhöjd och omgivande lufttemperatur vid startflygplatsen. |
b) |
En operatör skall för flygplan vars flyghandbok innehåller uppgifter om banlängd för start utan att inverkan av motorbortfall anges se till att den sträcka från inledandet av rullning för start som flygplanet kräver för att med alla motorer gående inom specificerade värden för maximal starteffekt nå en höjd av 50 ft över markytan, när den multipliceras med en faktor av
inte överstiger tillgänglig startrullsträcka vid startflygplatsen. |
c) |
En operatör skall för flygplan vars flyghandbok innehåller uppgifter om banlängd för start vid motorbortfall se till att följande krav uppfylls i enlighet med specifikationerna i flyghandboken:
|
d) |
För att uppfylla kraven i punkterna b och c ovan skall operatören beakta följande:
|
OPS 1.570
Hinderfrihet vid start
a) |
En operatör skall se till att startstigbanan med en motor ur funktion går fri från alla hinder med en vertikal marginal på minst 50 ft plus 0,01 x D, eller en horisontell marginal av minst 90 m plus 0,125 x D, där D är den horisontella sträcka flygplanet har tillryggalagt från slutet av den tillgängliga startsträckan. För flygplan med en spännvidd mindre än 60 m får en horisontell hinderfrihet som uppgår till halva flygplanets spännvidd plus 60 m plus 0,125 x D användas. |
b) |
Startstigbanan skall börja på en höjd 50 ft över markytan vid slutet av den startsträcka som krävs i OPS 1.565 b respektive OPS 1.565 c och sluta på en höjd av 1 500 ft över markytan. |
c) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a skall operatören beakta följande:
|
d) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan tillåts inga färdlinjeändringar fram till den punkt där stigbanan har nått en höjd av 50 ft över markytan. Därefter förutsätts att flygplanet inte bankas mer än 15° upp till en höjd av 400 ft. På höjder över 400 ft får större bankningsvinklar än 15°, dock högst 25°, planeras. Adekvat hänsyn skall tas till bankningsvinkelns inverkan på flygfarter och flygbana, inklusive de distansökningar som blir följden av ökade flygfarter. |
e) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören, om den planerade flygbanan inte kräver färdlinjeändringar på mer än 15°, inte ta hänsyn till hinder på ett avstånd i sidled större än
|
f) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören, om den planerade flygbanan kräver färdlinjeändringar på mer än 15°, inte ta hänsyn till hinder på ett avstånd i sidled större än
|
g) |
Operatören skall fastställa förfaranden för oförutsedda händelser för att uppfylla kraven i OPS 1.570 och få till stånd en säker färdväg där hinder undviks, samt för att göra det möjligt för flygplanen att antingen uppfylla sträckkraven enligt OPS 1.580 eller att landa på startflygplatsen eller på en alternativ startflygplats. |
OPS 1.575
På sträcka - alla motorer gående
a) |
En operatör skall se till att flygplanet under de meteorologiska förhållanden som förväntas för flygningen och vid varje punkt längs sträckan eller varje planerad avvikelse därifrån kan behålla en stighastighet av minst 300 ft/minut med alla motorer gående inom specificerade värden för maximal kontinuerlig effekt på
|
OPS 1.580
På sträcka - en motor ur funktion
a) |
En operatör skall se till att flygplanet, om en motor slutar fungera vid någon punkt på sträckan, eller under en planerad avvikelse därifrån, under de meteorologiska förhållanden som förväntas för flygningen och med återstående motor(er) gående inom specificerade värden för maximal kontinuerlig effekt kan fortsätta flygningen från marschhöjden till en flygplats där en landning kan utföras i enlighet med OPS 1.595 respektive OPS 1.600, fritt från hinder inom 9,3 km (5 nm) på ömse sidor om den avsedda färdvägen och med en vertikal marginal av minst
|
b) |
Flygbanan skall ha en positiv gradient på en höjd av 450 m (1 500 ft) över den flygplats där landningen antas ske efter bortfall av en motor. |
c) |
Vid tillämpning av detta stycke skall flygplanets tillgängliga stighastighet antas vara 150 ft per minut lägre än den specificerade verkliga stighastigheten. |
d) |
För att uppfylla kraven i detta stycke, skall en operatör öka marginalerna i sidled enligt punkt a ovan till 18,5 km (10 nm) om navigeringsnoggrannheten inte uppfyller 95 % täckningsgrad. |
e) |
Om ett säkert dumpningsförfarande används är dumpning av bränsle tillåten i en omfattning som medger att flygplatsen kan nås med föreskrivna bränslereserver. |
OPS 1.585
På sträcka - flygplan med tre eller fler motorer, två motorer ur funktion
a) |
En operatör skall se till att ett flygplan med tre eller fler motorer inte vid någon punkt längs den planerade färdvägen befinner sig mer än 90 minuters flygning, vid normal temperatur och vindstilla och med marschfart för bästa räckvidd och med alla motorer gående, från en flygplats vid vilken de tillämpliga prestandakraven vid förväntad landningsmassa uppfylls, såvida inte flygplanet uppfyller kraven i punkterna b-e nedan. |
b) |
Den flygbana som anges för med två motorer ur funktion skall medge att flygplanet under förväntade meteorologiska förhållanden kan fortsätta flygningen fritt från alla hinder inom 9,3 km (5 nm) på ömse sidor om den planerade färdvägen med en vertikal marginal av minst 2 000 ft till en flygplats vid vilken tillämpliga prestandakrav uppfylls vid förväntad landningsmassa. |
c) |
De två motorerna skall antas sluta att fungera vid den mest kritiska punkten av den del av sträckan där flygplanet befinner sig mer än 90 minuters flygning, vid normal temperatur och vindstilla och med marschfart för bästa räckvidd och med alla motorer gående, från en flygplats vid vilken de tillämpliga prestandakraven vid förväntad landningsmassa uppfylls. |
d) |
Flygplanets förväntade massa vid den punkt där de två motorerna antas sluta fungera får inte underskrida den massa som innefattar tillräcklig mängd bränsle för att fortsätta flygningen till en flygplats där landning kan antas ske och anlända dit på minst 450 m (1 500 ft) över landningsområdet och därefter flyga i planflykt i 15 minuter. |
e) |
Vid tillämpning av detta stycke skall flygplanets tillgängliga stighastighet antas vara 150 ft per minut mindre än den specificerade stighastigheten. |
f) |
För att uppfylla kraven i detta stycke, skall en operatör öka sidomarginalerna i punkt a ovan till 18,5 km (10 nm) om navigeringsnoggrannheten inte uppfyller 95 % täckningsgrad. |
g) |
Om ett säkert dumpningsförfarande används är dumpning av bränsle tillåten i en omfattning som medger att flygplatsen kan nås med föreskrivna bränslereserver. |
OPS 1.590
Landning - Destinations- och alternativflygplatser
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa, bestämd i enlighet med OPS 1.475 a, inte överstiger den maximala landningsmassa som är specificerad i flyghandboken för den höjd och, om hänsyn till detta har tagits i flyghandboken, för den omgivande lufttemperatur som förväntas vid destinationsflygplatsen och varje alternativflygplats vid den beräknade tiden för landning.
OPS 1.595
Landning - torra banor
a) |
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa bestämd i enlighet med OPS 1.475 a tillåter en landning till fullt stopp från 50 ft höjd över tröskeln inom 70 % av den tillgängliga landningssträckan på destinationsflygplatsen och varje alternativflygplats vid den beräknade landningstiden. |
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan skall operatören ta hänsyn till följande:
|
c) |
För att ett flygplan skall få avgå i enlighet med punkt a ovan skall antas att
|
d) |
Om operatören inte kan uppfylla kraven i punkt c.2 ovan för destinationsflygplatsen, får ett flygplan avgå om en alternativflygplats är angiven som medger att kraven i punkterna a, b och c ovan kan uppfyllas fullt ut. |
OPS 1.600
Landning - våta och kontaminerade banor
a) |
En operatör skall när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa visar att banan kan vara våt vid den beräknade ankomsttiden se till att den tillgängliga landningssträckan är minst lika lång som erforderlig landningssträcka bestämd i enlighet med OPS 1.595, multiplicerad med faktorn 1,15. |
b) |
Operatören skall när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa visar att banan kan vara kontaminerad vid den beräknade ankomsttiden se till att landningssträckan, bestämd med ledning av uppgifter som är godtagbara för myndigheten för dessa förhållanden, inte överstiger den tillgängliga landningssträckan. |
KAPITEL J
MASSA OCH BALANS
OPS 1.605
Allmänt
(Se tillägg 1 till OPS 1.605)
a) |
En operatör skall se till att flygplanets lastning, massa och tyngdpunkt under varje verksamhetsfas uppfyller de begränsningar som anges i den godkända flyghandboken eller i drifthandboken om denna är mer restriktiv. |
b) |
En operatör skall fastställa varje flygplans massa och tyngdpunkt genom verklig vägning innan det för första gången tas i bruk och därefter med fyra års intervall om individuell flygplansmassa används och med nio års intervall om massa för flygplansflotta används. Den samlade inverkan på massa och balans på grund av modifieringar och reparationer skall beaktas och vederbörligen dokumenteras. Vidare skall omvägning av flygplanen ske, om modifieringarnas inverkan på massa och balans inte är väl känd. |
c) |
En operatör skall bestämma massan för all driftutrustning och alla besättningsmedlemmar som innefattas i flygplanets grundtommassa genom vägning, eller genom att använda standardvärden för massa. Inverkan av utrustningens och besättningsmedlemmarnas placering på flygplanets tyngdpunkt skall fastställas. |
d) |
Operatören skall fastställa nyttolastens massa, inklusive eventuell barlast, genom verklig vägning eller genom att bestämma nyttolastens massa i enlighet med de värden för standardmassa för passagerare och bagage som anges i OPS 1.620. |
e) |
Operatören skall bestämma bränslelastens massa med ledning av den verkliga tätheten eller, om denna inte är känd, tätheten beräknad i enlighet med en metod som anges i drifthandboken. |
OPS 1.607
Terminologi
a) |
grundtommassa: flygplanets totala massa med flygplanet färdigt för en specificerad verksamhet, exklusive allt bränsle som kan utnyttjas och all nyttolast. Denna massa inkluderar till exempel
|
b) |
maximal massa utan bränsle: maximalt tillåten flygplansmassa utan bränsle som kan utnyttjas. Den bränslemassa som finns i särskilda tankar skall inkluderas i massan utan bränsle om den uttryckligen tas upp i begränsningarna i flyghandboken. |
c) |
maximal strukturell landningsmassa: flygplanets maximalt tillåtna totala massa vid landning under normala förhållanden. |
d) |
maximal strukturell startmassa: flygplanets maximalt tillåtna totala massa vid inledande av rullning för start. |
e) |
Klassificering av passagerare.
|
f) |
nyttolast: total massa för passagerare, bagage och gods, inklusive all icke-kommersiell last. |
OPS 1.610
Lastning, massa och balans
En operatör skall i drifthandboken ange de principer och metoder som gäller för lastning och det massa- och balanssystem som uppfyller kraven i OPS 1.605. Detta system skall omfatta avsedd verksamhet.
OPS 1.615
Massavärden för besättning
a) |
En operatör skall använda något av följande massavärden för att bestämma grundtommassan:
|
b) |
Operatören skall korrigera grundtommassan med hänsyn till eventuellt extra bagage. Läget av detta extra bagage skall beaktas när flygplanets tyngdpunkt fastställs. |
OPS 1.620
Massavärden för passagerare och bagage
a) |
En operatör skall beräkna passagerarnas och det incheckade bagagets massa, antingen med ledning av faktisk vägd massa för varje person och faktisk vägd massa för bagage, eller med ledning av de standardvärden för massa som anges i tabellerna 1-3 nedan, utom när färre än tio passagerarsäten är tillgängliga. I sådana fall får passagerarmassan fastställas med ledning av en muntlig uppgift lämnad av varje passagerare eller för dennes räkning och genom att till detta värde lägga en i förväg bestämd konstant för att ta hänsyn till handbagage och kläder. (Det förfarande som specificerar när faktiska värden, respektive standardvärden, för massa skall väljas, och det förfarande som skall följas när muntliga uppgifter används, skall anges i drifthandboken.) |
b) |
Om den faktiska massan fastställs genom vägning, skall operatören se till att passagerarnas personliga tillhörigheter och handbagage inkluderas. Denna vägning skall utföras omedelbart före påstigning och på en närbelägen plats. |
c) |
Om passagerarnas massa fastställs genom att använda standardvärden för massa, skall standardvärdena i tabellerna 1 och 2 nedan användas. Värdena för standardmassa inkluderar handbagage och massan för varje småbarn under 2 år som medförs av en vuxen i ett passagerarsäte. Småbarn som upptar egna passagerarsäten skall likställas med barn vid tillämpningen av detta stycke. |
d) |
Massavärden för passagerare – 20 passagerarsäten eller fler
|
e) |
Massavärden för passagerare - 19 passagerarsäten eller färre
|
f) |
Massa för bagage
|
g) |
Om en operatör önskar använda andra värden för standardmassa än de som anges i tabellerna 1 till 3 ovan, skall operatören meddela myndigheten sina skäl för detta och i förväg få dess godkännande. Operatören skall också lämna in en detaljerad plan för vägningsundersökning för godkännande och tillämpa den statistiska analysmetod som anges i tillägg 1 till OPS 1.620 g. Efter det att myndigheten har kontrollerat och godkänt resultatet av vägningsundersökningen, får de reviderade standardvärdena för massa tillämpas endast för den operatören. De reviderade standardvärdena för massa får tillämpas endast under förhållanden som överensstämmer med dem som gällde då undersökningen genomfördes. Då de reviderade värdena för massa överstiger värdena i tabellerna 1-3 skall dessa högre värden tillämpas. |
h) |
Vid varje flygning som visar sig ha ett betydande antal passagerare vars massa, inklusive handbagage, kan antas överskrida standardvärdet för massa för passagerare, skall operatören bestämma den faktiska massan för dessa passagerare genom vägning eller genom lämplig ökning av massavärdet. |
i) |
Om standardvärden för massa används för incheckat bagage, och ett betydande antal passagerare checkar in bagage som kan antas överskrida standardvärden för massa för bagage, skall operatören bestämma den faktiska massan för detta bagage genom vägning eller genom lämplig ökning av massavärdet. |
j) |
Operatören skall se till att befälhavaren underrättas när lastens massa har bestämts med en metod som inte är en standardmetod, och att metoden anges i dokumentationen av massa och balans. |
OPS 1.625
Dokumentation av massa och balans
(Se tillägg 1 till OPS 1.625)
a) |
En operatör skall före varje flygning upprätta en dokumentation av massa och balans som specificerar lasten och dess fördelning. Dokumentationen skall göra det möjligt för befälhavaren att fastställa att lasten och dess fördelning är sådan att flygplanets begränsningar avseende massa och balans inte överskrids. Den person som färdigställt dokumentationen för massa och balans skall vara namngiven på dokumentet. Den person som övervakar lastningen av flygplanet skall med sin namnteckning bekräfta att lasten och dess fördelning överensstämmer med dokumentationen av massa och balans. Detta dokument skall vara godtagbart för befälhavaren, vilket skall anges genom kontrasignering eller motsvarande. (Se även OPS 1.1055 a.12.) |
b) |
Operatören skall fastställa förfaranden för sena förändringar av lasten. |
c) |
Operatören får, med myndighetens godkännande, använda ett alternativ till de förfaranden som krävs i punkterna a och b ovan. |
Tillägg 1 till OPS 1.605
Massa och balans - Allmänt
(Se OPS 1.605)
a) |
Fastställande av ett flygplans grundtommassa
|
b) |
Särskild standardmassa för nyttolasten. Operatören får, förutom standardmassa för passagerare och incheckat bagage, föreslå standardvärden för massa för andra slag av last för myndighetens godkännande. |
c) |
Lastning av flygplan
|
d) |
Tyngdpunktsbegränsningar
|
Tillägg 1 till OPS 1.620 f
Definition av området för flygningar inom Europaområdet
Vid tillämpning av OPS 1.620 f skall andra flygningar inom Europaområdet än inrikesflygningar vara flygningar som utförs inom det område som begränsas av loxodromlinjerna mellan punkterna
|
E04500 |
||
|
E04500 |
||
|
E03700 |
||
|
E03700 |
||
|
W00600 |
||
|
W00900 |
||
|
W03000 |
||
|
W03000 |
||
|
W01000 |
||
|
E04500 |
som det avbildas i figur 1 nedan.
Figur 1
Europaområdet
Tillägg 1 till OPS 1.620 g
Förfarande för att fastställa reviderade standardvärden för massa för passagerare och bagage
a) |
Passagerare
|
b) |
Incheckat bagage. Den statistiska metoden för att bestämma reviderade standardvärden för bagage, baserat på medelvärden för bagagemassa vid ett stickprov av minsta föreskriven storlek, är i huvudsak densamma som den metod för passagerare som anges i punkt a.1. För bagage skall det relativa konfidensintervallet (noggrannheten) vara 1 %. Minst 2 000 kollin incheckat bagage skall vägas. |
c) |
Bestämning av reviderade standardvärden för massa för passagerare och incheckat bagage
|
Tillägg 1 till OPS 1.625
Dokumentation av massa och balans
a) |
Dokumentationen av massa och balans
|
b) |
Datoriserade system. Då dokumentation för massa och balans beräknas av ett datoriserat system för massa och balans skall operatören kontrollera de beräknade uppgifternas riktighet. Operatören skall upprätta ett system för att kontrollera att ändringar av inmatade uppgifter införlivas på rätt sätt i systemet och att systemet kontinuerligt fungerar korrekt genom att kontrollera de beräknade uppgifterna minst var sjätte månad. |
c) |
Flygburet system för massa och balans. En operatör skall inhämta myndighetens godkännande om företaget önskar att använda ett flygburet datorsystem för massa och balans som primär källa för beslut om en flygnings avgång. |
d) |
Datalänk. När dokumentation för massa och balans sänds till flygplanen via en datalänk, skall en kopia av den slutliga dokumentation för massa och balans som godtagits av befälhavaren finnas tillgänglig på marken. |
KAPITEL K
INSTRUMENT OCH UTRUSTNING
OPS 1.630
Inledning
a) |
En operatör skall säkerställa att en flygning inte inleds om inte de instrument och den utrustning som krävs i detta kapitel är
|
b) |
Miniminormerna för instruments och utrustnings prestanda är de normer som föreskrivs i tillämpliga European Technical Standard orders (ETSO), förtecknade i tillämpliga bestämmelser om European Technical Standard orders (CS-TSO), om inte andra prestandanormer föreskrivs i drift- och luftvärdighetsbestämmelserna. Instrument och utrustning som uppfyller andra konstruktions- och prestandaspecifikationer än ETSO när OPS genomförs får fortfarande användas eller installeras, såvida inte ytterligare krav föreskrivs i detta kapitel. Instrument och utrustning som redan godkänts behöver inte uppfylla en reviderad ETSO, eller en reviderad specifikation annan än ETSO, om dessa inte har retroaktiv verkan. |
c) |
För följande enheter krävs inget utrustningsgodkännande:
|
d) |
Om en utrustning skall användas av endast en flygbesättningsmedlem från hans eller hennes arbetsplats under flygning, skall den utan svårighet kunna användas därifrån. När en enskild utrustningsenhet skall användas av mer än en flygbesättningsmedlem skall den vara installerad så att den utan svårighet kan användas från varje plats där utrustningen skall kunna användas. |
e) |
De instrument som används av någon av flygbesättningsmedlemmarna skall vara anordnade så att flygbesättningsmedlemmen lätt kan se indikeringarna från sin plats och med minsta möjliga avvikelse från den ställning och synlinje som flygbesättningsmedlemmen normalt har när han eller hon ser framåt längs flygbanan. Föreskrivna enskilda instrument i ett flygplan som flygs av mer än en flygbesättningsmedlem skall vara installerade så att de är synliga från varje tillämplig position för flygbesättningen. |
OPS 1.635
Skyddsanordningar för strömkretsar
En operatör får inte bruka ett flygplan i vilket smältsäkringar används om det inte finns reservsäkringar som kan användas under flygning till ett antal som uppgår till minst 10 % av antalet säkringar av varje amperestyrka, dock minst tre säkringar av varje amperestyrka.
OPS 1.640
Flygplansljus
En operatör får inte bruka ett flygplan om det inte är utrustat med följande:
a) |
För flygning under dager:
|
b) |
För flygning under mörker, utöver den utrustning som specificeras i punkt a ovan, följande utrustning:
|
OPS 1.645
Vindrutetorkare
En operatör får inte bruka ett flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg om inte varje pilotplats är utrustad med en vindrutetorkare eller motsvarande anordning för att hålla en del av vindrutan fri från nederbörd.
OPS 1.650
VFR-verksamhet under dager - Flyg- och navigeringsinstrument och tillhörande utrustning
En operatör får inte bruka ett flygplan under dager enligt VFR om det inte är utrustat med de flyg- och navigeringsinstrument och tillhörande utrustning, respektive flygs under de förhållanden, som anges i följande punkter:
a) |
En magnetkompass. |
b) |
Ett precisionsur med tim-, minut- och sekundindikering. |
c) |
En känslig tryckhöjdmätare, graderad i fot och med hPa/mb-skala, inställbar för de barometertryck som kan behöva ställas in under flygning. |
d) |
En fartmätare graderad i knop. |
e) |
En variometer. |
f) |
En girindikator eller en svängkoordinator med glidindikator. |
g) |
En attitydindikator. |
h) |
En stabiliserad kursindikator. |
i) |
En anordning i cockpit för indikering av den omgivande temperaturen, graderad i Celsius. |
j) |
För flygningar med högst 60 minuters varaktighet, vilka startar och landar på samma flygplats och inte avlägsnar sig mer än 50 nm från denna flygplats, får instrumenten enligt punkterna f, g och h ovan och punkterna k.4, k.5 och k.6 nedan, ersättas av en girindikator, av en svängkoordinator med glidindikator, eller av en attitydindikator jämte en glidindikator. |
k) |
När två piloter krävs, skall den biträdande pilotens plats vara försedd med separata instrument enligt följande:
|
l) |
Varje fartmätarsystem skall vara försett med pitotrörsuppvärmning eller motsvarande anordning för att förhindra felvisning på grund av kondensation eller isbildning, för
|
m) |
När dubbla instrument krävs omfattar kravet separata indikatorer för varje pilot och separata omkopplare och, i tillämpliga fall, annan tillhörande utrustning. |
n) |
Alla flygplan skall vara utrustade med en anordning som indikerar när kraftförsörjningen till föreskrivna flyginstrument är otillräcklig. |
o) |
Alla flygplan med kompressibilitetsbegränsningar som inte indikeras av de fartmätare som krävs, skall vara utrustade med machtalsindikator vid varje pilotplats. |
p) |
En operatör får inte utöva VFR-verksamhet under dager om flygplanet inte är utrustat med ett headset med bommikrofon eller motsvarande för varje flygbesättningsmedlem som tjänstgör i cockpit. |
OPS 1.652
Verksamhet enligt IFR eller mörkerflygning – flyg- och navigeringsinstrument samt tillhörande utrustning
En operatör får inte bruka ett flygplan enligt instrumentflygreglerna (IFR), eller enligt visuellflygreglerna (VFR) under mörker, om det inte är utrustat med de flyg- och navigeringsinstrument och tillhörande utrustning, respektive flygs under de förhållanden, som anges i följande punkter:
a) |
En magnetkompass. |
b) |
Ett precisionsur med tim-, minut- och sekundindikering. |
c) |
Två känsliga tryckhöjdmätare graderade i fot och med hPa/mb-skala, inställbar för varje barometertryck som kan behöva ställas in under flygning. Dessa tryckhöjdmätare skall ha räkneverk, trumma och visare, eller motsvarande. |
d) |
Ett fartmätarsystem med pitotrörsuppvärmning eller likvärdig anordning för förhindrande av felvisning på grund av kondensation eller isbildning, inkluderande varningsindikering för fel på pitotrörsuppvärmningen. Kravet på varningsindikering för fel på pitotrörsuppvärmningen gäller inte för flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av högst 9 passagerare, eller vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg, och vars individuella luftvärdighetsbevis utfärdades före den 1 april 1998. |
e) |
En variometer. |
f) |
En girindikator. |
g) |
En attitydindikator. |
h) |
En stabiliserad kursindikator. |
i) |
En anordning i cockpit för indikering av den omgivande temperaturen, graderad i Celsius. |
j) |
Två av varandra oberoende statiska trycksystem, med undantag av att för propellerdrivna flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg tillåts ett statiskt trycksystem och en alternativ källa för statiskt tryck. |
k) |
När två piloter krävs skall den biträdande pilotens plats vara försedd med separata instrument enligt följande:
|
l) |
Flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av 9 eller fler passagerare, skall vara utrustade med ytterligare en attitydindikator (artificiell horisont) i stand-by, som kan användas från båda pilotplatserna och som
med undantag för flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg och som den 1 april 1995 var registrerade i en medlemsstat och är utrustade med reservattitydindikator på den vänstra instrumentpanelen. |
m) |
För att kraven i punkt l ovan skall vara uppfyllda måste det tydligt framgå för flygbesättningen när den reservattitydindikator som krävs i den punkten drivs med nödkraft. I de fall reservattitydindikatorn har en egen särskild kraftkälla, skall det finnas en indikering på instrumentet eller på instrumentpanelen som visar när denna kraftkälla används. |
n) |
Karthållare på lätt läsbar plats som kan belysas vid mörkerflygning. |
o) |
Om systemet för reservattitydindikator är certifierat enligt CS 25.1303 b.4 eller motsvarande, får girindikatorerna ersättas av glidindikatorer. |
p) |
Kravet på dubbla instrument innefattar krav på separata indikatorer för varje pilot och, i tillämpliga fall, separata omkopplare eller annan tillhörande utrustning. |
q) |
Alla flygplan skall vara utrustade med en anordning som indikerar när föreskrivna flyginstrument inte har tillräcklig kraftförsörjning. |
r) |
Alla flygplan med kompressibilitetsbegränsningar som inte indikeras av de fartmätare som krävs, skall vara utrustade med machtalsindikator vid varje pilotplats. |
s) |
En operatör får inte utöva IFR-verksamhet eller mörkerflygning om inte flygplanet är utrustat med ett headset med mikrofon eller motsvarande för varje flygbesättningsmedlem i tjänst i cockpit och en sändningstangent på styrorganet för varje föreskriven pilot. |
OPS 1.655
Tilläggsutrustning för enpilotverksamhet enligt IFR eller i mörker
En operatör får inte utföra enpilotverksamhet enligt IFR om inte flygplanet är utrustat med en autopilot med minst höjdhållnings- och kursfunktion.
OPS 1.660
Höjdvarningssystem
a) |
En operatör får inte bruka ett turbopropdrivet flygplan, vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, eller ett jetflygplan, om det inte är utrustat med ett höjdvarningssystem som kan
|
OPS 1.665
Terrängvarningssystem
a) |
En operatör får inte bruka ett turbinmotordrivet flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, såvida inte flygplanet är utrustat med ett terrängvarningssystem med en framåtriktad funktion för terrängrelaterade risker (Terrain Awareness and Warning System – TAWS). |
b) |
Terrängvarningssystemet skall genom ljudsignaler, som får kompletteras med visuella varningar, automatiskt, i god tid och tydligt varna flygbesättningen för sjunkhastighet, närhet till terrängen, höjdförlust efter start eller pådrag, felaktig landningskonfiguration och avvikelse nedåt från glidbanan. |
c) |
TAWS skall genom visuella signaler, ljudsignaler och en bildskärm (Terrain Awareness Display) automatiskt ge flygbesättningen tillräcklig reaktionstid för att förhindra kontrollerad flygning ner i terrängen. TAWS skall vara försett med ett framåtriktat terrängvarningssystem och visa hinderfri yta. |
OPS 1.668
Flygburet kollisionsvarningssystem
En operatör får inte bruka ett turbinmotordrivet flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 19 passagerare, om det inte är utrustat med ett flygburet kollisionsvarningssystem med prestanda som är minst i nivå med ACAS II.
OPS 1.670
Flygburen väderradarutrustning
a) |
En operatör får inte bruka
|
b) |
För propellerdrivna flygplan utrustade med tryckkabin vars maximala certifierade startmassa inte överstiger 5 700 kg och med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av högst 9 passagerare, får den flygburna väderradarutrustningen under förutsättning av myndighetens godkännande ersättas av annan utrustning som kan upptäcka åska och andra potentiellt riskfyllda väderförhållanden som anses möjliga att upptäcka med flygburen väderradarutrustning. |
OPS 1.675
Utrustning för verksamhet under isbildningsförhållanden
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan under förväntade eller faktiska isbildningsförhållanden om det inte är certifierat och utrustat för verksamhet under isbildningsförhållanden. |
b) |
Operatören får inte bruka ett flygplan under förväntade eller faktiska isbildningsförhållanden under mörker om det inte är utrustat med en anordning för att belysa eller upptäcka isbildning. Den belysning som används skall vara av en typ som inte orsakar bländning eller reflexer som gör det svårt för besättningsmedlemmarna att utföra sina arbetsuppgifter. |
OPS 1.680
Utrustning för upptäckande av kosmisk strålning
En operatör får inte bruka ett flygplan på en höjd över 15 000 m (49 000 ft) om inte flygplanet är utrustat med ett instrument för att kontinuerligt mäta och indikera stråldosraten från kosmisk strålning (dvs. summan av all joniserande strålning och neutronstrålning från solen och världsrymden), och den kumulativa stråldosen under varje flygning.
OPS 1.685
Internkommunikationssystem för flygbesättningen
En operatör får inte bruka ett flygplan som kräver mer än en flygbesättningsmedlem om det inte är utrustat med ett system för intern kommunikation inom flygbesättningen, inklusive icke handhållna headset och mikrofoner som kan användas av varje flygbesättningsmedlem.
OPS 1.690
Internkommunikationssystem för besättningsmedlemmarna
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 15 000 kg eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 19 passagerare, om det inte är utrustat med ett system för intern kommunikation mellan besättningsmedlemmar, med undantag för flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades före den 1 april 1965 och som den 1 april 1995 var registrerade i en medlemsstat. |
b) |
Det system för intern kommunikation mellan besättningsmedlemmarna som krävs i denna paragraf skall
|
OPS 1.695
System för information till passagerarna
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 19 passagerare om inte ett system för information till passagerarna är installerat. |
b) |
Det system för information till passagerarna som krävs i detta stycke skall
|
OPS 1.700
Ljudregistrator-1
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades den 1 april 1998 eller senare, som
|
b) |
Ljudregistratorn skall minst kunna lagra den information som registrerats under de senaste 2 timmarna den varit i drift, med undantag för flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg, för vilka denna tid får minskas till 30 minuter. |
c) |
Ljudregistratorn skall automatiskt påbörja registreringen innan flygplanet förflyttar sig av egen kraft och skall fortsätta att registrera till dess att flygningen är avslutad och flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. Dessutom skall ljudregistratorn så tidigt som möjligt med hänsyn till tillgången på elkraft börja registrera under kontrollerna i cockpit före motorstart vid flygningens början och fortsätta registreringen till och med kontrollerna i cockpit omedelbart efter motoravstängningen vid flygningens slut. |
d) |
Ljudregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
OPS 1.705
Ljudregistrator-2
a) |
En operatör får inte bruka ett flermotorigt turbinmotordrivet flygplan, vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades under tiden från och med den 1 januari 1990 till och med den 31 mars 1998, vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg och med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, om det inte är utrustat med en ljudregistrator som registrerar
|
b) |
Ljudregistratorn skall minst kunna lagra den information som registrerats under de senaste 30 minuterna den har varit i drift. |
c) |
Ljudregistratorn skall påbörja registreringen innan flygplanet förflyttar sig av egen kraft och skall fortsätta att registrera till dess att flygningen är avslutad och flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. Dessutom skall ljudregistratorn så tidigt som möjligt med hänsyn till tillgången på elkraft börja registrera under kontrollerna i cockpit före motorstart vid flygningens början och fortsätta registreringen till och med kontrollerna i cockpit omedelbart efter motoravstängningen vid flygningens slut. |
d) |
Ljudregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
OPS 1.710
Ljudregistrator-3
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg och vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades före den 1 april 1998 om det inte är utrustat med en ljudregistrator som registrerar
|
b) |
Ljudregistratorn skall minst kunna lagra den information som registrerats under de senaste 30 minuterna den varit i drift. |
c) |
Ljudregistratorn skall påbörja registreringen innan flygplanet förflyttar sig av egen kraft och skall fortsätta att registrera till dess att flygningen är avslutad och flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. |
d) |
Ljudregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
OPS 1.715
Färdregistrator-1
(Se tillägg 1 till OPS 1.715)
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades den 1 april 1998 eller senare, som
om det inte är utrustat med en färdregistrator som registrerar och lagrar uppgifter digitalt och det finns en metod för att enkelt hämta dessa uppgifter från lagringsmediet. |
b) |
Färdregistratorn skall minst kunna lagra de uppgifter som registrerats under de senaste 25 timmarna den varit i drift, med undantag för flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg, för vilka denna tid får minskas till 10 timmar. |
c) |
Färdregistratorn skall med referens till en tidsskala registrera följande:
|
d) |
Uppgifterna skall erhållas från källor i flygplanet som möjliggör noggrann korrelation med den information som visas för flygbesättningen. |
e) |
Färdregistratorn skall automatiskt påbörja registrering av uppgifter innan flygplanet kan förflytta sig av egen kraft och skall automatiskt stanna efter det att flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. |
f) |
Färdregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
g) |
Flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades den 1 april 1998 eller senare, dock och inte senare än den 1 april 2001, behöver, om myndigheten godkänner det, inte uppfylla kraven i OPS 1.715 c, förutsatt att
|
OPS 1.720
Färdregistrator-2
(Se tillägg 1 till OPS 1.720)
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades under tiden från och med den 1 juni 1990 till och med den 31 mars 1998 och vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, om det inte är utrustat med en färdregistrator som registrerar och lagrar uppgifter digitalt och det finns en metod för att enkelt hämta dessa uppgifter från lagringsmediet. |
b) |
Färdregistratorn skall minst kunna lagra de uppgifter som registrerats under minst de senaste 25 timmarna den varit i drift. |
c) |
Färdregistratorn skall med referens till en tidsskala registrera
|
d) |
För flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 27 000 kg, behöver, under förutsättning att det är godtagbart för myndigheten, parametrarna 14 och 15b i tabell A i tillägg 1 till OPS 1.720 inte registreras, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt:
|
e) |
För flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 27 000 kg, behöver, under förutsättning att det är godtagbart för myndigheten, parametrarna 15b i tabell A i tillägg 1 till OPS 1.720 samt parametrarna 23-31 i tabell B i tillägg 1 inte registreras, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt:
|
f) |
Individuella parametrar som genom beräkningar kan härledas från andra registrerade parametrar behöver inte registreras, om detta är godtagbart för myndigheten. |
g) |
Uppgifterna skall erhållas från källor i flygplanet som möjliggör noggrann korrelation med den information som visas för flygbesättningen. |
h) |
Färdregistratorn skall påbörja registrering av uppgifter innan flygplanet kan förflytta sig av egen kraft och skall avsluta registreringen när flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. |
i) |
Färdregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
OPS 1.725
Färdregistrator-3
(Se tillägg 1 till OPS 1.725)
a) |
En operatör får inte bruka ett turbinmotordrivet flygplan, vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades före den 1 juni 1990 och vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, om det inte är utrustat med en färdregistrator som registrerar och lagrar data digitalt och det finns en metod för att enkelt hämta dessa data från lagringsmediet. |
b) |
Färdregistratorn skall minst kunna lagra de uppgifter som registrerats under de senaste 25 timmarna den varit i drift. |
c) |
Färdregistratorn skall, med referens till en tidsskala, registrera:
|
d) |
Individuella parametrar som genom beräkningar kan härledas från andra registrerade parametrar behöver inte registreras, om detta är godtagbart för myndigheten. |
e) |
Uppgifterna skall erhållas från källor i flygplanet som möjliggör noggrann korrelation med den information som visas för flygbesättningen. |
f) |
Färdregistratorn skall påbörja registrering av data innan flygplanet kan förflytta sig av egen kraft och skall avsluta registreringen när flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. |
g) |
Färdregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
OPS 1.727
Kombinationsregistrator
a) |
Kraven på ljudregistrator och färdregistrator får uppfyllas genom
|
b) |
En kombinationsregistrator är en färdregistrator som registrerar
|
OPS 1.730
Säten, säkerhetsbälten, axelremmar och fasthållningsanordningar för barn
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan om det inte är utrustat med följande:
|
b) |
Alla säkerhetsbälten med axelremmar skall ha en enpunktsmekanism för frigöring. |
c) |
För flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg får ett säkerhetsbälte med en diagonal rem tillåtas och för flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 2 730 kg får ett säkerhetsbälte tillåtas i stället för ett säkerhetsbälte med axelremmar, om det inte rimligen är praktiskt möjligt att anbringa detta. |
OPS 1.731
Skyltar om fastsättning av säkerhetsbältet och om rökförbud
En operatör får inte bruka ett flygplan i vilket inte alla passagerarsäten är synliga från cockpit, om det inte är utrustat med en anordning som för alla passagerare och all kabinpersonal visar när säkerhetsbältet skall sättas fast och när rökning inte är tillåten.
OPS 1.735
Inre dörrar och förhängen
En operatör får inte bruka ett flygplan om inte följande utrustning är installerad:
a) |
I flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 19 passagerare: en dörr mellan passagerarutrymmet och cockpit med skylten ’endast personal’ samt en låsanordning som hindrar passagerare från att öppna dörren utan en flygbesättningsmedlems tillåtelse. |
b) |
En anordning för att öppna varje dörr som avskiljer ett passagerarutrymme från ett annat utrymme försett med nödutgångar. Öppningsanordningen skall vara lätt åtkomlig. |
c) |
Om det är nödvändigt att passera genom en dörröppning eller ett förhänge som avskiljer passagerarkabinen från andra utrymmen för att nå en föreskriven nödutgång från ett passagerarsäte: en anordning som håller dörren eller förhänget i öppet läge. |
d) |
En skylt på varje inre dörr eller intill ett förhänge som måste passeras på väg till en nödutgång för passagerare, vilken anger att dörren eller förhänget skall säkras i öppet läge under start och landning. |
e) |
För samtliga besättningsmedlemmar: ett hjälpmedel för att öppna varje dörr som normalt är tillgänglig för passagerare och kan låsas av dessa. |
OPS 1.745
Förbandslådor
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan om det inte är utrustat med lätt åtkomliga förbandslådor i följande antal:
|
b) |
En operatör skall säkerställa att förbandslådorna
|
OPS 1.755
Sjukvårdssats för nödsituationer
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 30 passagerare, såvida det inte är utrustat med en sjukvårdssats för nödsituationer, om det i någon punkt längs den planerade flygvägen befinner sig mer än 60 minuters flygtid (med normal marschfart) från en flygplats vid vilken kvalificerad medicinsk hjälp kan förväntas vara tillgänglig. |
b) |
Befälhavaren skall se till att läkemedel endast ges av kvalificerade läkare eller sjuksköterskor, eller av personal med liknande kvalifikationer. |
c) |
Transportbestämmelser
|
OPS 1.760
Syrgas - första hjälpen
a) |
En operatör får inte, när det krävs att en kabinbesättningsmedlem skall finnas ombord, bruka ett flygplan försett med tryckkabin på höjder över 25 000 ft såvida det inte är utrustat med ett förråd av ren syrgas för passagerare som av fysiologiska skäl kan behöva syrgas efter en förlust av kabintrycket. Mängden syrgas skall beräknas med utgångspunkt från ett medelflöde av minst 3 liter under standardförhållanden (STPD - Standard Temperature Pressure Dry) per minut och per person vilket efter förlust av kabintrycket på kabintryckshöjder över 8 000 ft ges till minst 2 % av passagerarna ombord under hela flygningen, dock alltid till minst en person. Det skall finnas ett tillräckligt antal fördelningsenheter, dock alltid minst två, med möjlighet för kabinbesättningen att använda förrådet. |
b) |
Den mängd syrgas för första hjälpen som krävs för en viss flygning skall bestämmas på grundval av kabintryckhöjder och flygtid i överensstämmelse med de operativa förfaranden som fastställts för varje verksamhet och sträcka. |
c) |
Syrgasutrustningen skall kunna ge ett flöde under STPD av minst fyra liter per minut till varje användare. Det får finnas anordningar för att minska flödet till minst två liter under STPD per minut, oavsett höjd. |
OPS 1.770
Extra syrgas - flygplan med tryckkabin
(Se tillägg 1 till OPS 1.770)
a) |
Allmänt
|
b) |
Krav på syrgasutrustning och syrgasförsörjning
|
OPS 1.775
Extra syrgas - flygplan utan tryckkabin
(Se tillägg 1 till OPS 1.775)
a) |
Allmänt
|
b) |
Krav på syrgasförsörjning
|
OPS 1.780
Andningsskydd för besättningen
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med tryckkabin eller ett flygplan utan tryckkabin vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg eller vars kabinkonfiguration är godkänd för befordran av fler än 19 passagerare om det inte är försett med följande utrustning:
|
b) |
Andningsskydd för flygbesättningen skall vara lämpligt placerade i cockpit och skall lätt kunna nås av varje föreskriven flygbesättningsmedlem för omedelbar användning från flygbesättningsmedlemmens tilldelade tjänstgöringsplats. |
c) |
Andningsskydd för kabinbesättningen skall vara installerade vid varje föreskriven kabinbesättningsmedlems tjänstgöringsplats. |
d) |
Ytterligare ett lätt åtkomligt portabelt andningsskydd skall vara placerat vid eller nära de handbrandsläckare som krävs enligt OPS 1.790 c och d, med undantag för att om brandsläckarna är placerade inne i ett lastutrymme, skall andningsskyddet vara stuvat utanför utrymmet men nära ingången till detta. |
e) |
Andningsskydd får inte förhindra kommunikation enligt OPS 1.685, OPS 1.690, OPS 1.810 och OPS 1.850. |
OPS 1.790
Handbrandsläckare
En operatör får inte bruka ett flygplan som inte är utrustat med handbrandsläckare för användning i besättnings- och passagerarutrymmen, och i tillämpliga fall i lastutrymmen och pentryn, enligt följande:
a) |
Typ och mängd av släckningsmedel skall vara lämpligt för de slag av bränder som kan antas inträffa i det utrymme där brandsläckaren är avsedd att användas och släckningsmedlet skall för personalutrymmen vara sådant att risken för giftiga gaskoncentrationer begränsas. |
b) |
Minst en handbrandsläckare som innehåller Halon 1211 (bromkloridfluormetan, CBrCIF2) eller likvärdigt släckningsmedel, skall vara lämpligt placerad i cockpit för att användas av flygbesättningen. |
c) |
Minst en handbrandsläckare skall vara placerad i, eller vara lätt åtkomlig för användning i, varje pentry som inte är beläget på samma nivå som flygplanets huvudsakliga passagerarutrymme. |
d) |
Minst en lätt åtkomlig handbrandsläckare skall finnas att tillgå för användning i varje last- eller bagageutrymme av klass A eller B, och i varje lastutrymme av klass E, som är åtkomligt för besättningsmedlemmarna under flygning. |
e) |
Minst följande antal handbrandsläckare skall vara lämpligt placerade i passagerarutrymmen:
När två eller flera brandsläckare föreskrivs, skall de fördelas jämnt i passagerarutrymmet. |
f) |
Minst en av de föreskrivna brandsläckarna i passagerarutrymmet i ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av minst 31 och högst 60 passagerare, samt minst två av brandsläckarna i passagerarutrymmet i ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av 61 eller fler passagerare, skall innehålla Halon 1211 (bromkloridfluormetan, CBrCIF2) eller likvärdigt släckningsmedel. |
OPS 1.795
Katastrofyxor och kofötter
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, om det inte är utrustat med minst en katastrofyxa eller kofot placerad i cockpit. Om flygplanets godkända maximala kabinkonfiguration överstiger 200 passagerare, skall ytterligare en katastrofyxa eller kofot medföras och vara placerad i, eller nära, det längst bak belägna pentryt. |
b) |
Katastrofyxor och kofötter i passagerarutrymmet får inte vara synliga för passagerarna. |
OPS 1.800
Märkning av områden lämpliga för inbrytning
Om förutbestämda områden lämpliga för räddningspersonalens inbrytning i en nödsituation är utmärkta på flygplanskroppen, skall en operatör se till att dessa områden markeras på det sätt som visas nedan. Markeringarna skall ha röd eller gul färg och om nödvändigt vara konturmålade i vitt för att ge kontrast till bakgrunden. Om avståndet mellan hörnmarkeringarna överstiger två meter skall mellanliggande linjer med en dimension av 9 cm x 3 cm läggas till så att avståndet mellan närliggande markeringar inte överstiger två meter.
OPS 1.805
Hjälpmedel för nödutrymning
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars passagerarnödutgångar har tröskeln
|
b) |
Sådan utrustning eller sådana anordningar behöver inte finnas vid nödutgångar belägna över en vinge, om den angivna plats på flygplanet, där utrymningsvägen slutar, befinner sig mindre än 1,83 m (6 ft) över marken när flygplanet står på marken med landstället utfällt och klaffarna i läge för start eller landning, varvid det klaffläge som är högst över marken skall gälla. |
c) |
I flygplan för vilka en separat nödutgång för flygbesättningen föreskrivs och för vilka
|
OPS 1.810
Megafoner
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 60 passagerare och som medför en eller flera passagerare, om det inte är utrustat med bärbara batteridrivna megafoner som är lätt åtkomliga för besättningsmedlemmarna under en nödutrymning, i följande antal:
|
OPS 1.815
Nödbelysning
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, om det inte för att underlätta utrymningen av flygplanet är utrustat med ett system för nödbelysning med oberoende kraftförsörjning. Systemet för nödbelysning skall inkludera följande:
|
b) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av högst 9 passagerare för passagerartransport under mörker om det inte för att underlätta utrymningen av flygplanet är utrustat med en utrustning för allmän belysning i kabinen. Systemet får använda sådan takbelysning eller annan i flygplanet redan monterad belysning som kan fortsätta fungera efter det att flygplanets batteri har stängts av. |
OPS 1.820
Automatisk nödradiosändare
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades den 1 januari 2002 eller senare om det inte är utrustat med en automatisk nödradiosändare (ELT) som kan sända på frekvenserna 121,5 MHz och 406 MHz. |
b) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades före den 1 januari 2002 om det inte är utrustat med en typ av ELT som kan sända på frekvenserna 121,5 MHz och 406 MHz. |
c) |
En operatör skall se till att samtliga nödradiosändare som kan sända på frekvensen 406 MHz är kodade i enlighet med ICAO Annex 10 och att de är registrerade hos det nationella organ som ansvarar för att inleda flygräddningstjänst eller hos ett annat utsett organ. |
OPS 1.825
Flytvästar
a) |
Landflygplan. En operatör får inte bruka ett landflygplan
om det inte är utrustat med flytvästar, försedda med ljus för att lokalisera överlevande, för varje person ombord. Varje flytväst skall vara placerad där den är lätt åtkomlig för den person för vilken den är avsedd från hans eller hennes sitt- eller liggplats. Flytvästar för barn under 2 år får ersättas av andra godkända flythjälpmedel försedda med ljus för att lokalisera överlevande. |
b) |
Sjö- och amfibieflygplan. En operatör får inte bruka ett sjö- eller amfibieflygplan på vatten om det inte är utrustat med flytvästar försedda med ljus för att lokalisera överlevande för varje person ombord. Varje flytväst skall vara placerad där den är lätt åtkomlig för den person för vilken den är avsedd från hans eller hennes sitt- eller liggplats. Flytvästar för småbarn under 2 år får ersättas av andra godkända flythjälpmedel försedda med ljus för att lokalisera överlevande. |
OPS 1.830
Livbåtar och överlevnads-ELT för utsträckt flygning över vatten
a) |
Vid flygning över vatten får en operatör inte bruka ett flygplan på större avstånd från land lämpligt för nödlandning än
|
b) |
Tillräckligt antal livflottar för att rymma samtliga personer ombord. Om extra livflottar med tillräcklig kapacitet inte medförs, skall flottarna ha en flytförmåga och sittkapacitet utöver angiven kapacitet som är tillräcklig för att rymma samtliga personer ombord på flygplanet om en flotte med största angiven kapacitet förloras. Livflottarna skall vara utrustade med
|
c) |
Minst två nödradiosändare för överlevnad (ELT (S)) som kan sända på de nödfrekvenser som föreskrivs i ICAO Annex 10, Volym V, kapitel 2. |
OPS 1.835
Överlevnadsutrustning
En operatör får inte bruka ett flygplan över områden där flygräddning skulle bli svårare än vanligt att genomföra, om det inte är utrustat med
a) |
signalutrustning för att avge de pyrotekniska nödsignaler som anges i ICAO Annex 2, |
b) |
minst en ELT (S) som kan sända på de nödfrekvenser som föreskrivs i ICAO Annex 10, Volym V, kapitel 2, |
c) |
ytterligare överlevnadsutrustning för den sträcka som skall flygas med hänsyn till antalet personer ombord, med undantag för att utrustning som enligt punkt c inte behöver medföras om
|
OPS 1.840
Sjö- och amfibieflygplan - diverse utrustning
a) |
En operatör får inte bruka ett sjö- och amfibieflygplan på vatten om det inte är utrustat med
|
Tillägg 1 till OPS 1.715
Färdregistrator - 1 - Förteckning över parametrar som skall registreras
Tabell A1
Flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg
Anm.: Siffrorna i kolumnen längst till vänster är de serienummer som anges i EUROCAE dokument ED55.
Nr |
Parameter |
1. |
Tid eller relativ tidsberäkning |
2. |
Tryckhöjd |
3. |
Indikerad fart |
4. |
Kurs |
5. |
Normal acceleration |
6. |
Flygplanets läge i loopingplanet |
7. |
Flygplanets läge i rollplanet |
8. |
Manuell manövrering av sändartangent |
9. |
Dragkraft/effekt på varje motor och dragreglage/gasreglageläge om tillämpligt |
10. |
Bakkantsklaff eller valt reglageläge i cockpit |
11. |
Framkantsklaff eller valt reglageläge i cockpit |
12. |
Reverseringsanordningens läge |
13. |
Lyftkraftseliminators (ground spoiler) läge och/eller valt luftbromsutslag |
14. |
Total temperatur eller yttertemperatur |
15. |
Autopilot, automatiskt gasreglage och AFCS-funktions- och inkopplingsstatus |
16. |
Acceleration i längdriktningen (flygkroppens riktning) |
17. |
Acceleration i sidoriktningen |
Tabell A2
Flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg
Anm.: Siffrorna i kolumnen längst till vänster är de serienummer som anges i EUROCAE dokument ED55.
Nr |
Parameter |
1. |
Tid eller relativ tidsberäkning |
2. |
Tryckhöjd |
3. |
Indikerad fart |
4. |
Kurs |
5. |
Normal acceleration |
6. |
Flygplanets läge i loopingplanet |
7. |
Flygplanets läge i rollplanet |
8. |
Manuell manövrering av sändartangent |
9. |
Dragkraft/effekt på varje motor och dragkraft/gasreglageläge om tillämpligt |
10. |
Bakkantsklaff eller valt reglageläge i cockpit |
11. |
Framkantsklaff eller valt reglageläge i cockpit |
12. |
Reverseringsstatus |
13. |
Lyftkraftseliminators (ground spoiler) läge och/eller valt luftbromsutslag |
14. |
Total temperatur eller yttertemperatur |
15. |
Autopilot/automatiskt gasreglage inkopplingsläge |
16. |
Anfallsvinkel (om en lämplig givare finns tillgänglig) |
17. |
Acceleration i längdriktningen (flygkroppens riktning) |
Tabell B
Tilläggsparametrar för flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 27 000 kg
Anm.: Siffrorna i kolumnen längst till vänster är de serienummer som anges i EUROCAE dokument ED55.
Nr |
Parameter |
18. |
Primära styrorgan - roderytors läge och/eller pilotens kommando (längdlutning, utrullning, gir) |
19. |
Läge för höjdtrim |
20. |
Radiohöjd |
21. |
Avvikelse från vertikallob (ILS glidbana eller MLS höjd) |
22. |
Avvikelse från horisontallob (ILS-kurssändare eller MLS azimut) |
23. |
Passage av markeringsfyr |
24. |
Varningar |
25. |
Reserverad (frekvensval för navigationsmottagare rekommenderas) |
26. |
Reserverad (DME-avstånd rekommenderas) |
27. |
Status för landställets givare, flygande/landat (squat switch) |
28. |
Terrängvarningssystem |
29. |
Anfallsvinkel |
30. |
Varning för lågt tryck (hydraulisk kraft eller tryckluftskraft) |
31. |
Färdhastighet relativt marken |
32. |
Landställsposition eller väljarläge för landställsreglage |
Tabell C
Flygplan utrustade med elektroniska displaysystem
Anm.: Siffrorna i den mellersta kolumnen är de serienummer som anges i EUROCAE dokument ED55 tabell A1.5.
Nr |
Nr |
Parameter |
33. |
6 |
Inställt lufttryck (varje pilotplats) |
34. |
7 |
Inställd höjd |
35. |
8 |
Inställd fart |
36. |
9 |
Inställt machtal |
37. |
10 |
Inställd vertikalhastighet |
38. |
11 |
Inställd kurs |
39. |
12 |
Inställd flygväg |
40. |
13 |
Inställd beslutshöjd |
41. |
14 |
Visningsformat för EFIS |
42. |
15 |
Visningsformat för flerfunktion/motor/varningar |
Tillägg 1 till OPS 1.720
Färdregistrator - 2 - Förteckning över parametrar som skall registreras
Tabell A
Flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg
Nr |
Parameter |
1. |
Tid eller relativ tidsberäkning |
2. |
Tryckhöjd |
3. |
Indikerad fart |
4. |
Kurs |
5. |
Normal acceleration |
6. |
Flygplanets läge i loopingplanet |
7. |
Flygplanets läge i rollplanet |
8. |
Manuell manövrering av radiosändartangent såvida inte ett alternativt sätt finns för att synkronisera FDR- och CVR-registreringar |
9. |
Effekt på varje motor |
10. |
Bakkantsklaff eller valt reglageläge i cockpit |
11. |
Framkantsklaff eller valt reglageläge i cockpit |
12. |
Läge för reverseringsanordning (endast för jetflygplan) |
13. |
Lyftkraftseliminators (ground spoiler) läge och/eller valt luftbromsutslag |
14. |
Yttertemperatur eller total temperatur |
15a |
Inkopplingsläge för autopilot |
15b |
Operativa funktioner för autopilot, automatiskt gasreglage och AFCS-inkopplingsläge och operativa funktioner |
Tabell B
Tilläggsparametrar för flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 27 000 kg
Nr |
Parameter |
16. |
Acceleration i längdriktningen |
17. |
Acceleration i sidoriktningen |
18. |
Primära styrorgan - roderytors läge och/eller pilotens kommando (längdlutning, sidlutning och gir) |
19. |
Läge för höjdtrim |
20. |
Radiohöjd |
21. |
Avvikelse från glidbana |
22. |
Avvikelse från kurssändare |
23. |
Passage av markeringsfyr |
24. |
Huvudvarning (master warning) |
25. |
Frekvensval för navigationsmottagare 1 och 2 |
26. |
Avstånd för DME 1 och DME 2 |
27. |
Status för landställets givare, flygande/landat (squat switch) |
28. |
Terrängvarningssystem |
29. |
Anfallsvinkel |
30. |
Varning för lågt tryck för hydraulisk kraft, varje system |
31. |
Navigationsdata |
32. |
Landställsposition eller väljarläge för landställsreglage |
Tillägg 1 till OPS 1.725
Färdregistrator - 3 - Förteckning över parametrar som skall registreras
Tabell A
Flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg
Nr |
Parameter |
1. |
Tid eller relativ tidsberäkning |
2. |
Tryckhöjd |
3. |
Indikerad fart |
4. |
Kurs |
5. |
Normal acceleration |
Tabell B
Tilläggsparametrar för flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 27 000 kg
Nr |
Parameter |
6. |
Flygplanets läge i loopingplanet |
7. |
Flygplanets läge i rollplanet |
8. |
Manuell manövrering av sändartangent såvida inte ett alternativt sätt finns för att synkronisera FDR- och CVR-registreringar |
9. |
Effekt på varje motor |
10. |
Bakkantsklaff eller valt reglageläge i cockpit |
11. |
Framkantsklaff eller valt reglageläge i cockpit |
12. |
Läge för reverseringsanordning (endast för jetflygplan) |
13. |
Lyftkraftseliminators (ground spoiler) läge och/eller valt luftbromsutslag |
14. |
Yttertemperatur eller total temperatur |
15a |
Inkopplingsläge för autopilot |
15b |
Operativa funktioner för autopilot, automatiskt gasreglage och AFCS-inkopplingsläge och operativa funktioner |
16. |
Acceleration i längdriktningen |
17. |
Acceleration i sidoriktningen |
18. |
Primära styrorgan - roderytors läge och/eller pilotens kommando (längdlutning, sidlutning och gir) |
19. |
Läge för höjdtrim |
20. |
Radiohöjd |
21. |
Avvikelse från glidbana |
22. |
Avvikelse från kurssändare |
23. |
Passage av markeringsfyr |
24. |
Huvudvarning (master warning) |
25. |
Frekvensval för navigationsmottagare 1 och 2 |
26. |
Avstånd för DME 1 och DME 2 |
27. |
Status för landställets givare, flygande/landat (squat switch) |
28. |
Terrängvarningssystem |
29. |
Anfallsvinkel |
30. |
Varning för lågt tryck för hydraulisk kraft, varje system |
31. |
Navigationsdata (latitud, longitud, fart över marken och avdriftsvinkel) |
32. |
Landställsposition eller väljarläge för landställsreglage |
Tillägg 1 till OPS 1.770
Syrgas - minimikrav på extra syrgas för flygplan med tryckkabin under och efter nödnedgång
Tabell 1
a) |
b) |
||||||||||
Försörjning till: |
Varaktighet och kabintryckshöjd |
||||||||||
|
Under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 13 000 ft och under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 10 000 ft men inte 13 000 ft efter de 30 första minuterna på dessa höjder, dock aldrig mindre än:
|
||||||||||
|
Under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 13 000 ft, dock inte mindre än 30 minuter (Anm. 2) och under hela flygtiden när kabintryckshöjden är högre än 10 000 ft men inte överstiger 13 000 ft efter de 30 första minuterna på dessa höjder |
||||||||||
|
Under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 15 000 ft, dock aldrig mindre än 10 minuter (Anm. 4) |
||||||||||
|
Under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 14 000 ft men inte 15 000 ft |
||||||||||
|
Under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 10 000 ft men inte 14 000 ft efter de 30 första minuterna på dessa höjder |
||||||||||
|
Tillägg 1 till OPS 1.775
Extra syrgas för flygplan utan tryckkabin
Tabell 1
a) |
b) |
||
Försörjning till: |
Varaktighet och kabintryckshöjd |
||
|
Hela flygtiden på tryckhöjder som överstiger 10 000 ft |
||
|
Hela flygtiden på tryckhöjder som överstiger 13 000 ft och för varje tidsperiod som överskrider 30 minuter på tryckhöjder som överstiger 10 000 ft men inte 13 000 ft |
||
|
Hela flygtiden på tryckhöjder som överstiger 13 000 ft. |
||
|
Hela flygtiden efter 30 minuter på tryckhöjder som överstiger 10 000 ft men inte 13 000 ft |
||
|
KAPITEL L
KOMMUNIKATIONS- OCH NAVIGERINGSUTRUSTNING
OPS 1.845
Inledning
a) |
En operatör skall säkerställa att en flygning inte påbörjas om inte den kommunikations- och navigeringsutrustning som krävs i detta kapitel är
|
b) |
Miniminormerna för kommunikations- och navigeringsutrustning är de normer som föreskrivs i tillämpliga European Technical Standard Orders (ETSO) förtecknade i gällande bestämmelser om European Technical Standard Orders (CS-TSO), om inte andra normer för prestanda föreskrivs i drift- eller luftvärdighetsbestämmelserna. Kommunikations- och navigeringsutrustning som uppfyller andra konstruktions- och prestandaspecifikationer än ETSO då OPS träder ikraft får fortsätta att användas eller installeras, om inte ytterligare krav föreskrivs i detta kapitel. Kommunikations- och navigeringsutrustning som redan har godkänts behöver inte uppfylla en reviderad ETSO, eller en reviderad specifikation annan än ETSO, om inte kravet har retroaktiv verkan. |
OPS 1.850
Radioutrustning
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan som inte är utrustat med radioutrustning i den omfattning som krävs för det slag av verksamhet som utövas. |
b) |
När två av varandra oberoende (separata och kompletta) radiosystem krävs enligt detta kapitel, skall varje system ha en oberoende antenninstallation utom då fast monterade antenner som inte är av wiretyp, eller andra antenninstallationer med likvärdig tillförlitlighet, används, i vilka fall endast en antenn krävs. |
c) |
Den radiokommunikationsutrustning som krävs för att uppfylla punkt a ovan skall ge möjlighet till kommunikation även på nödfrekvensen för luftfart 121,5 MHz. |
OPS 1.855
Audioväljarpanel
En operatör får inte bruka ett flygplan enligt IFR om det inte är utrustat men en audioväljarpanel som är åtkomlig för varje föreskriven flygbesättningsmedlem.
OPS 1.860
Radioutrustning för verksamhet enligt VFR på sträckor där navigering sker genom visuella referenser till marken.
En operatör får inte bruka ett flygplan enligt VFR på sträckor där navigering kan ske genom visuella referenser till marken, om det inte är utrustat med den radiokommunikationsutrustning som krävs för att under normala förhållanden kunna
a) |
kommunicera med lämpliga markstationer, |
b) |
kommunicera med relevanta flygtrafikledningsenheter från varje punkt i kontrollerat luftrum inom vilket flygningar avses utföras, och |
c) |
ta emot meteorologisk information. |
OPS 1.865
Kommunikations- och navigeringsutrustning för verksamhet enligt IFR eller enligt VFR på sträckor där navigeringen inte sker med visuella referenser till marken
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan enligt IFR eller enligt VFR på sträckor där navigeringen inte kan ske med visuella referenser till marken om flygplanet inte är utrustat med radiokommunikationsutrustning, SSR-transponder och navigeringsutrustning i enlighet med flygtrafikledningstjänstens krav i det (de) område(n) där verksamheten utövas. |
b) |
Radioutrustning. En operatör skall säkerställa att radioutrustningen består av minst
|
c) |
Navigeringsutrustning. En operatör skall se till att navigeringsutrustningen
|
d) |
En operatör får bruka ett flygplan som inte är utrustat med en ADF eller med den navigeringsutrustning som specificeras i punkt(erna) c.1.vi och/eller c.1.vii ovan, förutsatt att det är utrustat med alternativ utrustning som är godkänd av myndigheten för den sträcka där flygning utförs. Den alternativa utrustningens tillförlitlighet och noggrannhet skall tillåta säker navigering på den avsedda sträckan. |
e) |
En operatör skall se till att kommunikationsutrustning för VHF, ILS-kurssändare och VOR-mottagare i flygplan som skall brukas enligt IFR är av en typ som godkänts enligt kraven på FM-immunitet. |
OPS 1.866
Transponderutrustning
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan om det inte är utrustat med följande:
|
OPS 1.870
Extra navigeringsutrustning för flygning i MNPS-luftrum
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan i MNPS-luftrum om det inte är utrustat med navigeringsutrustning som uppfyller de minimikrav på navigeringsprestanda som föreskrivs i ICAO Doc. 7030 i form av Regional Supplementary Procedures. |
b) |
Den navigeringsutrustning som krävs i denna paragraf skall kunna ses och användas av båda piloterna från deras tjänstgöringsplatser. |
c) |
För flygning utan restriktioner i MNPS-luftrum skall flygplanet vara utrustat med två av varandra oberoende system för långdistansnavigering (LRNS). |
d) |
För flygning i MNPS-luftrum längs anmälda, särskilda sträckor skall flygplanet vara utrustat med ett system för långdistansnavigering (LRNS), om inte annat anges. |
OPS 1.872
Utrustning för flygning i luftrum där reducerade vertikala separationsminima (RVSM) tillämpas
a) |
En operatör skall säkerställa att flygplan som flygs i RVSM-luftrum är utrustade med
|
KAPITEL M
FLYGPLANSUNDERHÅLL
OPS 1.875
Allmänt
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan om det inte är underhållet och förklarat tjänstdugligt av en organisation som är vederbörligen godkänd/godtagen i enlighet med del 145, med undantag för att tillsyn före flygning inte nödvändigtvis behöver utföras av en organisation som är godkänd enligt del 145. |
b) |
Kraven på flygplansunderhåll för att uppfylla bestämmelserna för certifiering av operatörer i OPS 1.180 är de krav som anges i del M. |
KAPITEL N
FLYGBESÄTTNINGEN
OPS 1.940
Flygbesättningens sammansättning
(Se tillägg 1 och 2 till OPS 1.940)
a) |
En operatör skall säkerställa följande:
|
b) |
Minimibesättning för verksamhet enligt IFR eller under mörker. För verksamhet enligt IFR eller under mörker skall operatören säkerställa att
|
OPS 1.943
Grundläggande utbildning i besättningssamarbete (CRM-utbildning)
a) |
Om en flygbesättningsmedlem (en ny medarbetare eller en medlem av den befintliga personalen) inte tidigare har fullföljt operatörens grundläggande CRM-utbildning, ansvarar operatören för att flygbesättningsmedlemmen fullföljer en grundläggande kurs i besättningssamarbete (CRM-kurs). Nya medarbetare skall genomgå operatörens grundläggande CRM-utbildning inom ett år från det att de anställdes av operatören. |
b) |
Om flygbesättningsmedlemmen inte tidigare fått utbildning om mänskliga faktorer, skall en teoretisk kurs som grundar sig på programmet för trafikflygarcertifikat avseende mänskliga förutsättningar och begränsningar (se tillämpliga krav för utfärdande av flygcertifikat) fullföljas före operatörens grundläggande CRM-utbildning, eller genomföras i kombination med denna utbildning. |
c) |
Den grundläggande CRM-utbildningen skall genomföras av minst en CRM-instruktör som är godtagbar för myndigheten. Instruktören kan biträdas av experter vid genomgång av särskilda områden. |
d) |
Den grundläggande CRM-utbildningen skall genomföras i enlighet med en detaljerad kursplan som skall ingå i drifthandboken. |
OPS 1.945
Övergångsutbildning och kontroll
(Se tillägg 1 till OPS 1.945)
a) |
En operatör skall se till att
|
b) |
Vid byte av flygplanstyp eller klass får den kontroll som krävs enligt OPS 1.965 b kombineras med flygprovet för typ- eller klassbehörighet i enlighet med de krav som gäller för utfärdande av flygcertifikat. |
c) |
Operatörens övergångsutbildning och den typ- eller klassutbildning som krävs för utfärdande av flygcertifikat kan kombineras. |
OPS 1.950
Skillnadsutbildning och familjaritetsutbildning
a) |
En operatör skall säkerställa att en flygbesättningsmedlem genomgår
|
b) |
Operatören skall i drifthandboken ange när sådan skillnadsutbildning eller familjaritetsutbildning krävs. |
OPS 1.955
Utnämning av befälhavare
a) |
För befordran från biträdande pilot till befälhavare, och för personer som kommer som befälhavare till en operatör, skall operatören säkerställa att
|
b) |
Den befälhavarutbildning som krävs i punkt a.2 ovan skall anges i drifthandboken och omfatta minst följande:
|
OPS 1.960
Befälhavare som innehar trafikflygarcertifikat
a) |
En operatör skall säkerställa följande:
|
OPS 1.965
Återkommande utbildning och kontroll
(Se tillägg 1 och 2 till OPS 1.965)
a) |
Allmänt. En operatör skall säkerställa följande:
|
b) |
Operatörens kompetenskontroll
|
c) |
Kontroll under produktionsflygning. En operatör skall säkerställa att varje flygbesättningsmedlem genomgår kontroll under produktionsflygning i flygplanet för att visa sin förmåga att utföra normal produktionsflygning enligt drifthandboken. Giltighetstiden för en sådan kontroll skall vara tolv kalendermånader plus återstoden av utfärdandemånaden. Om utfärdandet skett inom de tre sista kalendermånaderna av giltighetstiden för föregående kontroll under produktionsflygning, skall giltighetstiden utsträckas från utfärdandedatum till tolv kalendermånader efter utgången av den föregående kontrollens giltighetstid. |
d) |
Utbildning och kontroll avseende nöd- och säkerhetsutrustning. En operatör skall säkerställa att varje flygbesättningsmedlem genomgår utbildning och kontroll avseende placering och användning av all nöd- och säkerhetsutrustning som medförs. Giltighetstiden för en sådan kontroll är tolv kalendermånader plus återstoden av utfärdandemånaden. Om utfärdandet skett inom de tre sista kalendermånaderna av giltighetstiden för föregående nöd- och säkerhetskontroll, skall giltighetstiden utsträckas från utfärdandedatumet till tolv kalendermånader efter utgången av den föregående kontrollens giltighetstid. |
e) |
Besättningssamarbete (CRM). En operatör skall se till att
|
f) |
Markbunden utbildning och repetitionsutbildning. En operatör skall säkerställa att varje flygbesättningsmedlem genomgår markbunden utbildning och repetitionsutbildning minst var tolfte kalendermånad. Om utbildningen sker inom tre kalendermånader före utgången av tolvmånadersperioden, skall nästa markbundna utbildning och repetitionsutbildning fullföljas inom tolv kalendermånader från ursprungligt utgångsdatum för föregående markbundna utbildning och fortbildning. |
g) |
Flygplans/STD-utbildning. En operatör skall säkerställa att varje flygbesättningsmedlem genomgår flygplans/STD-utbildning minst var tolfte kalendermånad. Om utbildningen sker inom tre kalendermånader före utgången av tolvmånadersperioden, skall nästa flygplans/STD-utbildning genomgås inom tolv kalendermånader från ursprungligt utgångsdatum för föregående flygplans/STD-utbildning. |
OPS 1.968
Krav på pilot för tjänstgöring i ettdera av pilotsätena
(Se tillägg 1 till OPS 1.968)
a) |
En operatör skall säkerställa att
|
OPS 1.970
Aktuell erfarenhet
a) |
En operatör skall se till att
|
b) |
Den 90-dagarsperiod som föreskrivs i punkterna a.1 och a.2 ovan får utsträckas till högst 120 dagar vid produktionsflygning under övervakning av en typinstruktör eller typkontrollant. För tidsperioder längre än 120 dagar uppfylls kravet på aktuell erfarenhet genom en träningsflygning eller genom användning av en godkänd flygsimulator eller den flygplanstyp som skall användas. |
OPS 1.975
Sträck- och flygplatskvalificering
a) |
En operatör skall säkerställa att piloten, innan han eller hon utses till befälhavare eller till pilot till vilken befälhavaren får delegera ledningen av flygningen, har tillägnat sig tillräckliga kunskaper om den sträcka som skall flygas och om de flygplatser (inklusive alternativflygplatser), hjälpmedel och procedurer som skall användas. |
b) |
Giltighetstiden för sträck- och flygplatskvalificering skall vara tolv kalendermånader plus återstoden av
|
c) |
Sträck- och flygplatskvalificering skall förnyas genom flygning på sträckan eller till flygplatsen inom den giltighetsperiod som föreskrivs i punkt b ovan. |
d) |
Om förnyelse sker inom de tre sista kalendermånaderna av giltighetstiden för föregående sträck- och flygplatskvalificering skall giltighetstiden utsträckas från datum för förnyelse till tolv kalendermånader efter utgången av den föregående sträck- och flygplatskvalificeringen. |
OPS 1.978
Avancerat kvalificeringsprogram (AQP)
a) |
Giltighetsperioderna enligt OPS 1.965 och 1.970 får utsträckas när myndigheten har godkänt ett av operatören upprättat avancerat kvalificeringsprogram. |
b) |
Det avancerade kvalificeringsprogrammet skall omfatta utbildning och kontroll som skapar och bibehåller en kompetens som inte är lägre än vad som krävs enligt OPS 1.945, 1.965 och 1.970. |
OPS 1.980
Flygning på fler än en typ eller variant
(Se tillägg 1 till OPS 1.980)
a) |
En operatör skall se till att en flygbesättningsmedlem inte flyger på mer än en typ eller variant, om inte flygbesättningsmedlemmen har kompetens för detta. |
b) |
För flygning på mer än en typ eller variant skall operatören se till att skillnaderna och/eller likheterna mellan de berörda flygplanen motiverar sådan flygning med hänsyn tagen till
|
c) |
Operatören skall se till att en flygbesättningsmedlem som flyger mer än en typ eller variant uppfyller samtliga de krav som föreskrivs i kapitel N för varje typ eller variant, såvida inte myndigheten har godkänt att viss utbildning, kontroll och aktuell erfarenhet får tillgodoräknas. |
d) |
Operatören skall för all flygning på mer än en typ eller variant i drifthandboken ange lämpliga, av myndigheten godkända, förfaranden och/eller operativa begränsningar som omfattar
|
OPS 1.981
Flygning med helikopter och flygplan
a) |
När en flygbesättningsmedlem flyger både helikoptrar och flygplan skall en operatör
|
OPS 1.985
Dokumentation av utbildning
a) |
En operatör skall
|
Tillägg 1 till OPS 1.940
Avlösning av flygbesättningsmedlemmar under flygning
a) |
En flygbesättningsmedlem får under flygning avlösas från sin tjänst vid manöverorganen av en annan lämpligt kvalificerad flygbesättningsmedlem. |
b) |
Avlösning av befälhavaren
|
c) |
För en pilot som avlöser befälhavaren gäller följande minimikrav:
|
d) |
Avlösning av biträdande pilot
|
e) |
För en biträdande avlösningspilot för sträckflygning gäller följande minimikrav:
|
f) |
Avlösning av systemoperatören. En systemoperatör får under flygning avlösas av en besättningsmedlem som innehar flygmaskinistcertifikat eller av en flygbesättningsmedlem med kvalifikationer som är godtagbara för myndigheten. |
Tillägg 2 till OPS 1.940
Enpilotverksamhet enligt IFR eller under mörker
a) |
Flygplan som avses i OPS 1.940 b.2 får flygas enligt IFR eller under mörker av endast en pilot när följande krav är uppfyllda:
|
Tillägg 1 till OPS 1.945
Operatörens övergångsutbildning
a) |
En operatörs övergångsutbildning skall omfatta
|
b) |
Övergångsutbildningen skall genomföras i den ordningsföljd som anges i punkt a ovan. |
c) |
Efter det att en övergångsutbildning utan flygtid har fullföljts skall en pilot
|
d) |
CRM-moment skall integreras i övergångsutbildningen och ges av lämpligt kvalificerad personal. |
e) |
När en flygbesättningsmedlem inte tidigare har genomgått en operatörs övergångsutbildning, skall operatören säkerställa att flygbesättningsmedlemmen i tillägg till utbildning enligt punkt a ovan genomgår allmän utbildning i första hjälpen och i tillämpliga fall utbildning i procedurer för nödlandning på vatten och med användning av utrustningen i vatten. |
Tillägg 1 till OPS 1.965
Återkommande utbildning och kontroll – piloter
a) |
Återkommande utbildning. Den återkommande utbildningen skall omfatta följande:
|
b) |
Återkommande kontroller. De återkommande kontrollerna skall omfatta följande:
|
Tillägg 2 till OPS 1.965
Återkommande utbildning och kontroll - systemoperatörer
a) |
Den återkommande utbildningen och kontrollen av systemoperatörer skall uppfylla kraven för piloter och för alla ytterligare särskilda arbetsuppgifter, med undantag för moment som inte är rör systemoperatörer. |
b) |
Återkommande utbildning och kontroll av systemoperatörer skall när så är möjligt ske samtidigt med att en pilot genomgår återkommande utbildning och kontroll. |
c) |
En kontroll under produktionsflygning skall utföras av en befälhavare som är utsedd av operatören och godtagbar för myndigheten eller av en typinstruktör eller typkontrollant för systemoperatörer. |
Tillägg 1 till OPS 1.968
Krav på pilot för tjänstgöring i vardera pilotsätet
a) |
Befälhavare vars tjänst även kräver att de tjänstgör i höger säte och utför den biträdande pilotens uppgifter, eller befälhavare som åläggs att genomföra utbildning eller kontroll från höger säte, skall genomgå tilläggsutbildning och kontroll enligt drifthandboken i samband med operatörens kompetenskontroller enligt OPS 1.965 b. Tilläggsutbildningen skall omfatta minst följande:
|
b) |
När manövrer med motorbortfall utförs i flygplan skall motorbortfallet simuleras. |
c) |
Vid tjänstgöring i höger säte skall dessutom de kontroller som föreskrivs i OPS för tjänstgöring i vänster säte vara giltiga och aktuella. |
d) |
En pilot som avlöser befälhavaren skall i samband med operatörens kompetenskontroller enligt OPS 1.965 b ha visat sin kunskap om handgrepp och procedurer som normalt inte åligger den avlösande piloten. Där skillnaderna mellan vänster och höger säte inte är betydande (till exempel vid av användning av autopilot) får utbildningen genomföras i vilket som helst av de två sätena. |
e) |
En annan pilot än befälhavaren som tar plats i vänster säte skall i samband med operatörens kompetenskontroller enligt OPS 1.965 b visa kunskap om handgrepp och procedurer som annars skulle ha ålagts befälhavaren vid dennes tjänstgöring som icke-manövrerande pilot. Där skillnaderna mellan vänster och höger säte inte är betydande (till exempel vid användning av autopilot), får utbildningen genomföras i vilket som helst av de två sätena. |
Tillägg 1 till OPS 1.980
Flygning på fler än en typ eller variant
a) |
När en flygbesättningsmedlem flyger på mer än en flygplansklass, -typ eller -variant som förtecknats enligt tillämpliga krav för flygcertifikat, men inte omfattas av en enda typbenämning i certifikatet, skall en operatör följa följande bestämmelser:
|
b) |
När en flygbesättningsmedlem flyger på fler än en flygplanstyp eller flygplansvariant som ingår i en eller flera typbenämningar i certifikatet enligt bestämmelserna för certifiering av flygbesättning (typ - flerpilot), skall en operatör säkerställa att
Anm.: Se punkterna c och d nedan vid fler än en typbenämning i certifikatet. |
c) |
När en flygbesättningsmedlem flyger mer än en flygplanstyp eller -variant som förtecknas i bestämmelserna för flygcertifikat (typ - enpilot och typ - flerpilot), men som inte har en gemensam typbenämning i certifikatet, skall operatören uppfylla följande:
|
d) |
När en flygbesättningsmedlem flyger på fler än en flygplanstyp eller -variant som förtecknas i bestämmelserna för flygcertifikat (typ fler-pilot), men som inte har en gemensam typbenämning i certifikatet, skall operatören uppfylla följande:
|
e) |
När en flygbesättningsmedlem flyger på kombinationer av flygplanstyper eller varianter som anges i bestämmelserna för flygbesättningscertifikat (klass - enpilot och typ - flerpilot), måste operatören visa att särskilda förfaranden och/eller operativa begränsningar är godkända i enlighet med OPS 1.980 d. |
KAPITEL O
KABINBESÄTTNINGEN
OPS 1.988
Tillämplighet
En operatör skall se till att alla kabinbesättningsmedlemmar uppfyller kraven i detta kapitel och alla andra säkerhetsregler för kabinbesättningar.
I denna förordning avses med kabinbesättningsmedlem: varje besättningsmedlem som inte är flygbesättningsmedlem och som av operatören eller befälhavaren utsetts att för passagerarnas säkerhet utföra arbetsuppgifter i flygplanets kabin.
OPS 1.989
Identifiering
a) |
En operatör skall se till att samtliga kabinbesättningsmedlemmar bär operatörens uniform för kabinbesättning och att passagerarna tydligt kan identifiera dem som medlemmar av kabinbesättningen. |
b) |
Annan personal, t.ex. medicinsk personal, säkerhetspersonal, barnskötande personal, ledsagare, teknisk personal, underhållare och tolkar, som utför uppgifter i passagerarutrymmet, får inte bära en uniform som kan göra att de uppfattas som kabinbesättningsmedlemmar, om de inte uppfyller kraven i detta kapitel och andra tillämpliga krav i denna förordning. |
OPS 1.990
Kabinbesättningens antal och sammansättning
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en maximal godkänd kabinkonfiguration för befordran av fler än 19 passagerare, när en eller fler passagerare medförs, om inte minst en kabinbesättningsmedlem ingår i besättningen för att för passagerarnas säkerhet utföra arbetsuppgifter som specificeras i drifthandboken. |
b) |
För att uppfylla punkt a ovan skall operatören se till att det minsta antalet kabinbesättningsmedlemmar är det största av
|
c) |
Myndigheten får under exceptionella förhållanden kräva av operatören att ytterligare kabinbesättningsmedlemmar skall ingå i besättningen. |
d) |
Under oförutsedda förhållanden får minimiantalet kabinbesättningsmedlemmar minskas under förutsättning att
|
e) |
Operatören skall se till att bestämmelserna i kapitel O är uppfyllda när kabinbesättningsmedlemmar anlitas som är egna företagare och/eller arbetar som frilans eller på deltid. I detta avseende skall särskild uppmärksamhet ägnas det totala antalet flygplanstyper eller varianter som en kabinbesättningsmedlem får flyga i kommersiell flygbefordran, vilket inte får överstiga kraven i OPS 1.1030, inklusive tjänstgöring hos annan operatör. |
OPS 1.995
Minimikrav
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem
a) |
är åtminstone 18 år, |
b) |
har godkänts i en medicinsk undersökning eller bedömning som genomförs med regelbundna mellanrum i enlighet med myndighetens krav för att kontrollera förmågan att i medicinsk mening fullgöra sina arbetsuppgifter, |
c) |
med godkänt resultat har fullgjort grundutbildning enligt OPS 1.1005 och har ett intyg på sin säkerhetsutbildning, |
d) |
har fullgjort lämplig övergångs- och/eller skillnadsutbildning som minst omfattar de moment som förtecknas i OPS 1.1010, |
e) |
genomgår återkommande utbildning enligt bestämmelserna i OPS 1.1015, |
f) |
har kompetens att utföra sina uppgifter i enlighet med förfaranden som specificeras i drifthandboken. |
OPS 1.1000
Kabinchefer
a) |
En operatör skall utse en kabinchef när mer än en kabinbesättningsmedlem är i tjänst. Vid verksamhet där mer än en kabinbesättningsmedlem är i tjänst, men endast en kabinbesättningsmedlem krävs, skall operatören utse en kabinbesättningsmedlem som är ansvarig inför befälhavaren. |
b) |
Kabinchefen ansvarar inför befälhavaren för ledning och samordning av normala förfaranden och nödförfaranden som specificeras i drifthandboken. Vid turbulens får kabinchefen, om inte flygbesättningen har givit andra instruktioner, avbryta uppgifter som inte har samband med säkerheten, upplysa flygbesättningen om den upplevda turbulensnivån och rekommendera att skyltarna om fastsättning av säkerhetsbältet tänds. Kabinbesättningen bör därefter säkra passagerarutrymmet och andra relevanta områden. |
c) |
När mer än en kabinbesättningsmedlem krävs enligt OPS 1.990, får operatören inte till befattningen som kabinchef utse en person som inte har minst ett års erfarenhet av tjänstgöring som kabinbesättningsmedlem och har genomgått en lämplig utbildning som minst omfattar följande:
|
d) |
En operatör skall fastställa förfaranden för att välja ut nästa mest lämpade kabinbesättningsmedlemmen att tjänstgöra som kabinchef i händelse av att den utsedde kabinchefen blir oförmögen att tjänstgöra. Sådana förfaranden skall vara godtagbara för myndigheten och ta hänsyn till kabinbesättningsmedlemmens operativa erfarenhet. |
e) |
CRM-utbildning: Operatören skall se till att alla relevanta moment enligt tabell 1 kolumn a i tillägg 2 till OPS 1.1005/1.1010/1.1015 integreras i utbildningen och behandlas på den nivå som anges i kolumn f, Kabinchefskurs. |
OPS 1.1002
Verksamhet med en ensam kabinbesättningsmedlem
a) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem som inte har tidigare jämförbar erfarenhet genomgår följande moment före tjänstgöring som ensam kabinbesättningsmedlem:
|
b) |
En operatör skall, innan en kabinbesättningsmedlem utses till att tjänstgöra som ensam kabinbesättningsmedlem, se till att kabinbesättningsmedlemmen har kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med de förfaranden som anges i drifthandboken. Lämplighet för tjänstgöring som ensam kabinbesättningsmedlem skall tas upp i kriterierna för urval, rekrytering, utbildning och kompetensbedömning. |
OPS 1.1005
Grundläggande säkerhetsutbildning
(Se tillägg 1 till OPS 1.1005)
a) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem, innan övergångsutbildning påbörjas, med godkänt resultat har genomgått grundläggande säkerhetsutbildning som minst omfattar de ämnen som förtecknas i tillägg 1 till OPS 1.1005. |
b) |
Kurser skall efter myndighetens eget skön och med dess godkännande anordnas antingen
|
c) |
Grundutbildningens program och uppläggning skall uppfylla gällande krav och godkännas av myndigheten i förväg. |
d) |
Efter myndighetens eget skön skall myndigheten, operatören eller den godkända utbildningsorganisation som tillhandahåller utbildningen utfärda ett intyg om säkerhetsutbildning till en kabinbesättningsmedlem efter det att han/hon har genomgått avslutad säkerhetsutbildning och framgångsrikt klarat det prov som avses i OPS 1.1025. |
e) |
Om myndigheten ger en operatör eller en godkänd utbildningsorganisation tillstånd att utfärda intyg om säkerhetsutbildning till en kabinbesättningsmedlem, skall intyget innehålla en tydlig hänvisning till myndighetens godkännande. |
OPS 1.1010
Övergångs- och skillnadsutbildning
(Se tillägg 1 till OPS 1.1010)
a) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem har genomgått lämplig övergångs- och skillnadsutbildning i enlighet med gällande bestämmelser och åtminstone omfattande de ämnen som förtecknas i tillägg 1 till OPS 1.1010. Kursprogrammet skall specificeras i drifthandboken. Myndigheten skall godkänna kursprogrammet och uppläggningen i förväg.
|
b) |
En operatör skall bestämma innehållet i övergångs- och skillnadsutbildningen med hänsyn tagen till kabinbesättningsmedlemmens tidigare utbildning, noterad i kabinbesättningsmedlemmens utbildningsdokumentation enligt bestämmelserna i OPS 1.1035. |
c) |
Utan att det påverkar tillämpningen av OPS 1.995 c får besläktade delar av såväl grundutbildningen (OPS 1.1005) som övergångs- och skillnadsutbildningen (OPS 1.1010) kombineras. |
d) |
En operatör skall säkerställa att
|
e) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem före första tjänstgöring fullföljer operatörens CRM-utbildning och för flygplanstypen specifik utbildning i CRM i enlighet med tillägg 1 till OPS 1.1010 j. Kabinbesättningspersonal som redan tjänstgör som kabinbesättningsmedlemmar hos operatören, och redan har fullföljt operatörens CRM-utbildning, skall fullfölja denna utbildning, i tillämpliga fall inklusive för flygplanstypen specifik CRM, vid nästa erforderliga återkommande utbildning och kontroll enligt tillägg 1 till OPS 1.1010 j. |
OPS 1.1012
Familjaritet
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem efter genomgången övergångsutbildning genomgår familjaritetsflygningar före tjänstgöring som en medlem av minimibesättningen enligt OPS 1.990.
OPS 1.1015
Återkommande utbildning
(Se tillägg 1 till OPS 1.1015)
a) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem, i enlighet med tillägg 1 till OPS 1.1015, genomgår återkommande utbildning omfattande de uppgifter som tilldelats varje kabinbesättningsmedlem i fråga om normala procedurer och förfaranden för nödsituationer samt relevanta övningar med avseende på den/de flygplanstyp(er) och/eller variant(er) på vilken/vilka de tjänstgör. |
b) |
En operatör skall se till att det program för återkommande utbildning och kontroll som godkänts av myndigheten, innefattar teoretisk och praktisk instruktion samt individuell övning enligt bestämmelserna i tillägg 1 till OPS 1.1015. |
c) |
Giltighetstiden för återkommande utbildning och tillhörande kontroll enligt OPS 1.1025 är 12 kalendermånader plus återstoden av utfärdandemånaden. Om utfärdande har gjorts inom de 3 sista kalendermånaderna av giltighetstiden för föregående kontroll, skall giltighetstiden utsträckas från utfärdandedatumet till 12 kalendermånader efter utgången av den föregående kontrollen. |
OPS 1.1020
Repetitionsutbildning
(Se tillägg 1 till OPS 1.1020)
a) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem som varit borta från all flygtjänst mer än 6 månader och vars föregående kontroll enligt OPS 1.1025 b.3 fortfarande är giltig, genomgår repetitionsutbildning angiven i drifthandboken enligt bestämmelserna i tillägg 1 till OPS 1.1020. |
b) |
En operatör skall se till att när en kabinbesättningsmedlem, som inte har varit borta från all flygtjänst, men som under föregående 6 månader inte har tjänstgjort på en flygplanstyp som kabinbesättningsmedlem föreskriven i OPS 1.990 b, kabinbesättningsmedlemmen innan sådan tjänstgöring sker på typen ifråga antingen
|
OPS 1.1025
Kontroll
a) |
Efter myndighetens eget skön skall myndigheten, operatören eller den godkända utbildningsorganisation som tillhandahåller utbildningen se till att varje kabinbesättningsmedlem, under eller efter genomförd utbildning enligt OPS 1.1005, 1.1010, 1.1015 och 1.1020, genomgår en kontroll som omfattar den utbildning som erhållits, för att säkerställa dennes förmåga att utföra normala säkerhetsuppgifter och nödförfaranden. Efter myndighetens eget skön skall myndigheten, operatören eller den godkända utbildningsorganisation som tillhandahåller utbildningen se till att den personal som utför dessa kontroller är tillräckligt kvalificerad. |
b) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem genomgår kontroller av följande:
|
OPS 1.1030
Tjänstgöring på mer än en typ eller variant
a) |
En operatör skall se till att en kabinbesättningsmedlem inte tjänstgör på mer än tre flygplanstyper, med undantaget att kabinbesättningsmedlemmen med myndighetens godkännande får tjänstgöra på fyra flygplanstyper under förutsättning att på minst två av typerna är
|
b) |
Vid tillämpning av punkt a ovan betraktas varianter av en flygplanstyp som olika typer, om de inte är lika i samtliga följande avseenden:
|
OPS 1.1035
Dokumentation av utbildning
En operatör skall
1. |
dokumentera all utbildning och kontroll enligt bestämmelserna i OPS 1.1005, 1.1010, 1.1015, 1.1020 och 1.1025, |
2. |
bevara en kopia av intyget om säkerhetsutbildning, |
3. |
hålla utbildningsdokumentationen och dokumentationen över medicinsk undersökning eller bedömning aktuell varvid datum och innehåll för den övergångsutbildning, skillnadsutbildning och återkommande utbildning som genomgåtts skall framgå av utbildningsdokumentationen, samt |
4. |
på begäran ge berörda kabinbesättningsmedlemmar tillgång till dokumentation över all grund- och övergångsutbildning samt all återkommande utbildning och kontroll. |
Tillägg 1 till OPS 1.1005
Grundläggande säkerhetsutbildning
Minst följande ämnen skall ingå i den grundläggande säkerhetsutbildningen enligt OPS 1.1005:
a) |
Brand- och rökbildning
|
b) |
Utbildning för överlevnad i vatten Påtagning och användning av personlig flytutrustning i vatten. Före den första tjänstgöringen på ett flygplan utrustat med räddningsflottar eller liknande utrustning skall utbildning om användningen av denna utrustning ges, liksom praktiska övningar i vatten. |
c) |
Överlevnadsutbildning Överlevnadsutbildningen skall vara anpassad till verksamhetsområdena (t.ex. polar-, öken-, djungel- eller havsområden). |
d) |
Medicinska aspekter och första hjälpen
|
e) |
Kontakter med passagerare
|
f) |
Kommunikation Under utbildningen skall tonvikt läggas på betydelsen av effektiv kommunikation mellan kabinbesättningen och flygbesättningen, inklusive teknik, gemensamt språk och terminologi. |
g) |
Disciplin och ansvarsområden
|
h) |
Besättningssamarbete (CRM)
|
Tillägg 1 till OPS 1.1010
Övergångs- och skillnadsutbildning
a) |
Allmänt En operatör skall se till att
|
b) |
Brand- och rökutbildning En operatör skall se till att
|
c) |
Hantering av dörrar och utgångar En operatör skall säkerställa att
|
d) |
Utbildning som avser nödrutschbanor En operatör skall säkerställa att
|
e) |
Utrymningsförfaranden och andra nödsituationer En operatör skall säkerställa följande:
|
f) |
Hantering av folksamlingar En operatör skall se till att utbildning ges om de praktiska aspekterna på hantering av folksamlingar i olika nödsituationer, tillämpliga på flygplanstypen. |
g) |
Pilotinkapacitet Om minimiflygbesättningen inte uppgår till fler än två personer skall en operatör se till att varje kabinbesättningsmedlem är utbildad i det förfarande som gäller när en flygbesättningsmedlem blir arbetsoförmögen, och kan hantera pilotsätets funktioner och axelremmar. Den utbildning i användning av flygbesättningsmedlemmarnas syrgasutrustning och användning av flygbesättningsmedlemmarnas checklistor som eventuellt erfordras enligt operatörens förfaranden skall ske genom praktisk demonstration. |
h) |
Säkerhetsutrustning En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem ges realistisk utbildning om, och demonstration av, placering och användning av säkerhetsutrustning innefattande
|
i) |
Passagerarinformation och säkerhetsdemonstrationer En operatör skall se till att utbildning ges om hur passagerare förbereds för normala situationer och nödsituationer i enlighet med OPS 1.285. |
j) |
Besättningssamarbete (CRM). En operatör skall säkerställa att
|
Tillägg 1 till OPS 1.1015
Återkommande utbildning
a) |
En operatör skall se till att den återkommande utbildningen utförs av lämpligt kvalificerade personer. |
b) |
En operatör skall se till att det praktiska utbildningsprogrammet under varje period om 12 kalendermånader innefattar följande:
|
c) |
En operatör skall se till att återkommande utbildning minst vart tredje år även innefattar följande:
|
d) |
Operatören skall säkerställa att samtliga tillämpliga bestämmelser i bilaga III till OPS 1 ingår i kabinbesättningsmedlemmarnas utbildning. |
Tillägg 1 till OPS 1.1020
Repetitionsutbildning
En operatör skall säkerställa att repetitionsutbildningen ges av lämpligt kvalificerade personer och innefattar minst följande för varje kabinbesättningsmedlem:
1. |
Förfaranden för nödsituationer, inklusive pilotinkapacitet. |
2. |
Utrymningsförfaranden inklusive metoder för hantering av folksamlingar. |
3. |
Handhavande och öppning av samtliga normala utgångar och nödutgångar för utrymning av passagerare i ett flygplan eller i en representativ träningsanordning. |
4. |
Demonstration av handhavandet av samtliga andra utgångar inklusive cockpitfönster. |
5. |
Placering och handhavande av nödutrustning inklusive syrgassystem samt påtagning av flytvästar, portabel syrgasutrustning och andningsskydd. |
Tillägg 2 till OPS 1.1005/1.1010/1.1015
Utbildning
1. |
Kursplanerna för CRM-utbildningen, samt CRM-metoder och CRM-terminologi, skall ingå i drifthandboken. |
2. |
I tabell 1 anges vilka CRM-moment som skall ingå i varje typ av utbildning. Tabell 1 CRM-utbildning
|
KAPITEL P
HANDBÖCKER, LOGGBÖCKER OCH JOURNALER
OPS 1.1040
Allmänna regler för drifthandböcker
a) |
En operatör skall se till att drifthandboken innehåller alla instruktioner och all information som krävs för att den operativa personalen skall kunna utföra sina arbetsuppgifter. |
b) |
En operatör skall se till att drifthandbokens innehåll, inklusive alla ändringar och revisioner, inte strider mot villkoren i drifttillståndet (AOC) eller några andra tillämpliga bestämmelser och att det är godtagbart för, eller i tillämpliga fall, godkänt av myndigheten. |
c) |
Om inte annat är godkänt av myndigheten, eller föreskrivet genom nationell lagstiftning, skall operatören upprätta drifthandboken på engelska. Dessutom får operatören översätta och använda handboken, eller delar av den, på ett annat språk. |
d) |
Om operatören skulle behöva framställa nya drifthandböcker eller betydande delar/volymer av dessa, skall företaget uppfylla punkt c ovan. |
e) |
En operatör får ge ut en drifthandbok i separata volymer. |
f) |
En operatör skall se till att all operativ personal har ett exemplar lätt tillgängligt av de delar av drifthandboken, som är relevanta för deras arbetsuppgifter. Dessutom skall operatören förse besättningsmedlemmar med ett personligt exemplar av, eller avsnitt ur, del A och B av drifthandboken som är relevanta för personligt studium. |
g) |
En operatör skall se till att drifthandboken ändras eller revideras så att instruktionerna och informationen i den hålls aktuella. Operatören skall se till att all operativ personal görs medveten om sådana ändringar som är relevanta för deras arbetsuppgifter. |
h) |
Varje innehavare av en drifthandbok, eller tillämpliga delar av den, skall hålla den aktuell med avseende på de ändringar eller revisioner som tillhandahålls av operatören. |
i) |
En operatör skall förse myndigheten med de ändringar och revisioner som avses att göras före datumet för ikraftträdande. När ändringen rör någon del av drifthandboken som skall godkännas enligt OPS, skall detta godkännande erhållas innan ändringen träder i kraft. När omedelbara ändringar eller revisioner krävs av säkerhetsskäl får de ges ut och tillämpas omedelbart under förutsättning att ansökan har gjorts om varje godkännande som erfordras. |
j) |
En operatör skall införa alla ändringar och revisioner som krävs av myndigheten. |
k) |
En operatör skall se till att information som tas från godkända dokument och varje ändring av sådan godkänd dokumentation återges korrekt i drifthandboken och att drifthandboken inte innehåller information som står i strid med någon godkänd dokumentation. Detta krav förhindrar dock inte operatören från att använda mer restriktiva uppgifter och förfaranden. |
l) |
En operatör skall se till att drifthandbokens innehåll ges en utformning som medger att det kan användas utan svårighet. Drifthandboken skall utformas med hänsyn till mänskliga faktorer. |
m) |
En operatör kan få tillstånd av myndigheten att ge drifthandboken eller delar därav en annan utformning än på tryckt papper. I sådana fall skall godtagbar tillgänglighet, användbarhet och tillförlitlighet säkerställas. |
n) |
Användning av en förkortad utformning av drifthandboken undantar inte operatören från bestämmelserna i OPS 1.130. |
OPS 1.1045
Drifthandbok – struktur och innehåll
(Se tillägg 1 till OPS 1.1045)
a) |
En operatör skall se till att drifthandbokens huvudsakliga struktur är följande:
|
b) |
En operatör skall se till att drifthandbokens innehåll är i enlighet med tillägg 1 till OPS 1.1045 och relevant med avseende på verksamhetsområdet och verksamhetens art. |
c) |
En operatör skall se till att drifthandbokens detaljstruktur är godtagbar för myndigheten. |
OPS 1.1050
Flyghandbok
En operatör skall ha en aktuell godkänd flyghandbok eller ett motsvarande dokument för varje flygplan som brukas.
OPS 1.1055
Resedagbok
a) |
En operatör skall bevara följande uppgifter för varje flygning i form av en resedagbok:
|
b) |
En operatör kan få tillstånd av myndigheten att inte föra resedagbok för flygplan, eller del därav, om de relevanta uppgifterna finns tillgängliga i annan dokumentation. |
c) |
En operatör skall se till att alla noteringar görs löpande och att de inte kan raderas. |
OPS 1.1060
Driftfärdplan
a) |
En operatör skall se till att den driftfärdplan som används och de noteringar som görs i den under flygning innehåller följande punkter:
|
b) |
Punkter som är lätt tillgängliga i annan dokumentation eller från annan godtagbar källa, eller som inte är tillämpliga med hänsyn till verksamhetens art, får utelämnas i driftfärdplanen. |
c) |
En operatör skall se till att driftfärdplanen och dess användning är beskrivna i drifthandboken. |
d) |
En operatör skall se till att noteringar i driftfärdplanen görs löpande och att de inte kan raderas. |
OPS 1.1065
Förvaringstider för dokument
En operatör skall se till att alla noteringar och all relevant operativ och teknisk information från varje individuell flygning förvaras under de tidsperioder som föreskrivs i tillägg 1 till OPS 1.1065.
OPS 1.1070
Operatörens handbok för arbetet för fortsatt luftvärdighet
En operatör skall tillhandhålla en aktuell godkänd handbok för arbetet för fortsatt luftvärdighet i enlighet med del M, M.A.704.
OPS 1.1071
Teknisk journal för flygplan
En operatör skall ha en teknisk journal för flygplan enligt bestämmelserna i OPS 1.915.
Tillägg 1 till OPS 1.1045
Drifthandbokens innehåll
En operatör skall se till att drifthandboken innehåller följande:
A. ALLMÄNT/GRUNDLÄGGANDE
0. ADMINISTRATION OCH KONTROLL AV DRIFTHANDBOKEN
0.1 Inledning
a) |
En uppgift om att handboken uppfyller alla tillämpliga bestämmelser och villkoren i tillämpligt drifttillstånd. |
b) |
En uppgift om att handboken innehåller operativa instruktioner som skall iakttas av berörd personal. |
c) |
En förteckning över och en kortfattad beskrivning av de olika delarna, deras innehåll, tillämpning och användning. |
d) |
Förklaringar och definitioner av begrepp och ord som behövs för att använda handboken. |
0.2 Ändrings- och revisionssystem
a) |
Uppgifter om person(er) som ansvarar för att skicka ut och införa ändringar och revisioner. |
b) |
En förteckning över ändringar och revisioner med datum för insättning och ikraftträdande. |
c) |
En uppgift om att handskrivna ändringar och revisioner inte är tillåtna utom i situationer som kräver omedelbar ändring eller revision av säkerhetsskäl. |
d) |
En beskrivning av systemet för notering av sidor och datum för deras ikraftträdande. |
e) |
En förteckning över gällande sidor. |
f) |
Notering av ändringar (på textsidor och, så långt möjligt, på kartor och diagram). |
g) |
Tillfälliga revisioner. |
En beskrivning av distributionssystemet för handböckerna, ändringarna och revisionerna.
1. ORGANISATION OCH ANSVAR
1.1 |
Organisationsstruktur. En beskrivning av organisationsstrukturen inklusive den allmänna organisationsplanen för företaget och organisationsplanen för den operativa avdelningen. Organisationsplanen skall visa sambandet mellan den operativa avdelningen och andra avdelningar i företaget. I synnerhet skall hierarkin inom och rapporteringsvägar för alla sektioner, avdelningar etc., som hänför sig till flygverksamhetens säkerhet, visas. |
1.2 |
Utsedda befattningshavare. Namn på varje utsedd befattningshavare som är ansvarig för flygverksamheten, underhållssystemet, besättningens utbildning och marktjänster i enlighet med bestämmelserna i OPS 1.175 i. En beskrivning av deras funktion och ansvar skall ingå. |
1.3 |
Den operativa ledningspersonalens ansvar och arbetsuppgifter. En beskrivning av arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter för den operativa ledningspersonalen som har betydelse för flygverksamhetens säkerhet och ansvaret för att de tillämpliga bestämmelserna är uppfyllda. |
1.4 |
Befälhavarens befogenheter, arbetsuppgifter och ansvar. En förklaring som preciserar befälhavarens befogenheter, arbetsuppgifter och ansvar. |
1.5 |
Arbetsuppgifter och ansvar för andra besättningsmedlemmar än befälhavaren. |
2. OPERATIV STYRNING OCH ÖVERVAKNING
2.1 |
Operatörens övervakning av verksamheten. En beskrivning av systemet för operatörens övervakning av verksamheten (se OPS 1.175 g). Denna skall visa hur flygverksamhetens säkerhet och personalens kvalifikationer övervakas. Särskilt skall förfaranden som berör följande punkter beskrivas:
|
2.2 |
System för att utfärda ytterligare operativa instruktioner och information. En beskrivning av varje system för att utfärda information som kan vara av operativ art men som utgör komplettering till den som ingår i drifthandboken. Tillämpningen av denna information och ansvaret för att den utfärdas skall ingå. |
2.3 |
Haveriförebyggande åtgärder och flygsäkerhetsprogram. En beskrivning av de viktigaste leden i flygsäkerhetsprogrammet. |
2.4 |
Operativ styrning. En beskrivning av förfaranden och ansvar som är nödvändiga för att utöva operativ styrning med avseende på flygsäkerhet. |
2.5 |
Myndighetens befogenheter. En beskrivning av myndighetens befogenheter och anvisningar för hur personalen kan underlätta myndighetspersonalens inspektioner. |
3. KVALITETSSYSTEM
En beskrivning av det kvalitetssystem som införts och som minst innehåller
a) |
kvalitetspolicy, |
b) |
en beskrivning av kvalitetssystemets organisation, och |
c) |
fördelningen av arbetsuppgifter och ansvar. |
4. BESÄTTNINGSSAMMANSÄTTNING
4.1 |
Besättningssammansättning. En redogörelse för den metodik som tillämpas för att fastställa besättningssammansättningen med beaktande av följande:
|
4.2 |
Sättet att utse befälhavaren. Regler som skall tillämpas för att utse befälhavaren. |
4.3 |
Inkapacitet hos flygbesättningen. Instruktioner för den ordning i vilken befälhavarskapet tas över i händelse av inkapacitet hos flygbesättningen. |
4.4 |
Flygning på mer än en typ. En uppgift som anger vilka flygplan som betraktas som en och samma typ vid
|
5. KVALIFIKATIONSKRAV
5.1 |
En beskrivning av certifikat, behörighet(er), kvalifikation/kompetens (t.ex. för sträckor och flygplatser), erfarenhet, utbildning, kontroll och aktuell flygstatus som krävs för att den operativa personalen skall kunna utföra sina arbetsuppgifter. Hänsyn skall tas till flygplanstypen, verksamhetens art och besättningssammansättning. |
5.2 |
Flygbesättning
|
5.3 |
Kabinbesättning
|
5.4 |
Personal för utbildning, kontroll och övervakning
|
5.5 |
Annan operativ personal |
6. FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER AVSEENDE BESÄTTNINGARS HÄLSA
6.1 |
Försiktighetsåtgärder avseende besättningars hälsa. Tillämpliga bestämmelser och råd till besättningsmedlemmar avseende deras hälsa och som innefattar följande:
|
7. FLYGTIDSBEGRÄNSNINGAR
7.1 |
Flygtjänst- och tjänstgöringstidsbegränsningar samt krav på vila. Det system som utarbetats av operatören i enlighet med tillämpliga bestämmelser. |
7.2 |
Överskridanden av flygtjänst- och tjänstgöringstidsbegränsningar och/eller reducering av viloperioder. Förhållanden under vilka flygtjänst- och tjänstgöringstider får överskridas eller viloperioder reduceras samt förfarandena för att rapportera dessa förändringar. |
8. OPERATIVA FÖRFARANDEN OCH PROCEDURER
8.1 Instruktioner för flygförberedelse. I tillämplig omfattning med hänsyn till verksamheten:
8.1.1 |
Lägsta flyghöjder. En beskrivning av metoden för att bestämma och tillämpa lägsta flyghöjder, innefattande
|
8.1.2 |
Kriterier och skyldigheter vid godkännande av användning av flygplatser, med beaktande av tillämpliga krav enligt kapitlen D, E, F, G, H, I and J. |
8.1.3 |
Metoder för att fastställa operativa minima vid flygplats. Metoden för att fastställa operativa minima vid flygplats för IFR-flygningar i enlighet med OPS 1 kapitel E. Hänvisning skall göras till procedurerna för att fastställa sikt och/eller bansynvidd och för att tillämpa den verkliga sikten observerad av piloterna, den rapporterade sikten och den rapporterade bansynvidden. |
8.1.4 |
Operativa minima på sträckan för VFR-flygningar eller för delar av en flygning som flygs enligt VFR och, då enmotoriga flygplan används, instruktioner för val av sträcka med avseende på tillgängligheten av områden som medger en säker nödlandning. |
8.1.5 |
Presentation och tillämpning av operativa minima för flygplats och sträcka. |
8.1.6 |
Tolkning av meteorologisk information. Förklarande material om tolkningen av väderprognoser (MET forecasts) och väderrapporter (MET reports) som är relevanta med avseende på verksamhetsområdet, inklusive tolkningen av väderfenomen och deras koder. |
8.1.7 |
Bestämning av de mängder bränsle, olja och vattenmetanol som medförs. Metoderna med vars hjälp mängderna av bränsle, olja och vattenmetanol som skall medföras, bestäms och följs upp under flygning. Denna del skall också innehålla instruktioner för att mäta och fördela de vätskor som medförs ombord. Sådana instruktioner skall beakta alla förhållanden som kan uppstå under flygning, inklusive möjligheten av omplanering under flygning och av fel på en eller flera av flygplanets motorer. Systemet för att bevara bränsle- och oljedokumentation skall också beskrivas. |
8.1.8 |
Massa och tyngdpunkt. De allmänna principerna för massa och tyngdpunkt innefattande
|
8.1.9 |
ATS-färdplan. Förfaranden och ansvar för att utarbeta och inlämna ATS-färdplanen. Faktorer som skall beaktas inkluderar sättet för att lämna in såväl individuella färdplaner som repeterfärdplaner. |
8.1.10 |
Driftfärdplan. Förfaranden och ansvar för att utarbeta och godta driftfärdplanen. Användningen av driftfärdplanen skall beskrivas inklusive exempel på de färdplansformulär som används. |
8.1.11 |
Operatörens tekniska journal för flygplan. Ansvar för och användning av operatörens tekniska journal för flygplan skall beskrivas, inklusive exempel på de formulär som används. |
8.1.12 |
Förteckning över dokument, formulär och ytterligare information som skall medföras. |
8.2 Instruktioner för marktjänst
8.2.1 |
Tankningsförfaranden. En beskrivning av tankningsförfaranden, innefattande
|
8.2.2 |
Säkerhetsförfaranden för hantering av flygplan, passagerare och gods. En beskrivning av de förfaranden som skall tillämpas vid tilldelning av säten och vid passagerares av- och påstigning samt vid lastning och lossning av flygplanet. Ytterligare förfaranden för att uppnå säkerhet medan flygplanet befinner sig på uppställningsplattan skall också ingå. Förfarandena skall innefatta
|
8.2.3 |
Förfaranden för att vägra påstigning. Förfaranden som säkerställer att personer som uppträder berusade, eller som genom sitt beteende eller genom fysiska tecken visar att de är påverkade av droger, vägras påstigning, med undantag för medicinska patienter som tas om hand på lämpligt sätt. Detta gäller inte för medicinska patienter under vederbörlig vård. |
8.2.4 |
Åtgärder på marken för avisning och för att förhindra isbildning. En beskrivning av policy och förfaranden för avisning och för att förhindra isbildning på flygplan på marken. Dessa skall innefatta beskrivningar av typerna och effekterna av isbildning och andra beläggningar på flygplanet vid stillastående, under markrörelser och under start. Dessutom skall en beskrivning göras av de vätsketyper som används, innefattande
|
8.3 Flygförfaranden
8.3.1 |
VFR/IFR-policy. En beskrivning av den policy som gäller för att tillåta att flygningar utförs enligt VFR eller som kräver att flygningarna skall utföras enligt IFR eller för övergång från den ena regeln till den andra. |
8.3.2 |
Navigeringsförfaranden. En beskrivning av alla navigeringsförfaranden som är relevanta med avseende på verksamhetsart(er) och verksamhetsområde(n). Hänsyn skall tas till
|
8.3.3 |
Förfaranden för höjdmätarinställning, som när så behövs innefattar
|
8.3.4 |
Förfaranden för höjdvarningssystem |
8.3.5 |
Terrängvarningssystem (GPWS/Terrain Avoidance Warning System). Förfaranden och instruktioner för att undvika kontrollerad flygning ner i terrängen, inklusive restriktioner mot för hög sjunkhastighet nära ytan (hithörande utbildningskrav upptas i kapitel D, punkt 2.1). |
8.3.6 |
Policy och procedurer för användning av TCAS/ACAS |
8.3.7 |
Policy och förfaranden för bränsleuppföljning under flygning |
8.3.8 |
Ogynnsamma och potentiellt riskfyllda atmosfäriska förhållanden. Förfaranden vid verksamhet i, och/eller för att undvika ogynnsamma och potentiellt riskfyllda atmosfäriska förhållanden innefattande
|
8.3.9 |
Vakturbulens. Kriterier för avstånd till turbulens efter flygplan med hänsyn tagen till flygplanstyp, vindförhållanden och banans läge. |
8.3.10 |
Besättningsmedlemmar vid sina arbetspositioner. Kraven på att besättningsmedlemmarna skall befinna sig på sina tilldelade arbets- eller sittplatser under flygningens olika faser, eller när det anses nödvändigt av säkerhetsskäl, samt förfarandena för styrd vila i cockpit. |
8.3.11 |
Besättningens och passagerarnas användning av säkerhetsbälten. Kraven för besättningsmedlemmarnas och passagerarnas användning av säkerhetsbälten och/eller axelremmar under flygningens olika faser eller när det anses nödvändigt av säkerhetsskäl. |
8.3.12 |
Tillträde till cockpit. Villkoren för tillträde till cockpit av andra personer än flygbesättningen. Policyn angående tillträde för inspektörer från myndigheten skall också ingå. |
8.3.13 |
Användning av lediga besättningssäten. Villkoren och förfarandena vid användning av lediga besättningssäten. |
8.3.14 |
Inkapacitet hos besättningsmedlemmar. Förfaranden som skall följas i händelse av inkapacitet hos besättningsmedlemmar under flygning. Exempel på typer av inkapacitet och metoder för att känna igen dessa skall ingå. |
8.3.15 |
Kabinsäkerhetskrav. Förfaranden omfattande
|
8.3.16 |
Förfaranden för information till passagerarna. Innehåll, medel och tidpunkter för information till passagerarna i enlighet med OPS 1.285. |
8.3.17 |
Förfaranden för flygplan som brukas när det krävs att utrustning medförs för att upptäcka strålning från kosmos eller solen. Förfaranden för användning av utrustning för att upptäcka kosmisk strålning eller strålning från solen och för att registrera dessa värden, inklusive åtgärder som skall vidtas om de gränsvärden som anges i drifthandboken överskrids. Dessutom de förfaranden, inklusive ATS-procedurer, som skall följas om beslut om att sjunka eller omdirigera fattas. |
8.3.18 |
Policy för användning av autopilot eller automatisk gasreglering. |
8.4 |
Allvädersverksamhet. En beskrivning av de operativa procedurer som är förenade med allvädersverksamhet (se också OPS kapitel D och E). |
8.5 |
ETOPS. En beskrivning av de operativa ETOPS-procedurerna. |
8.6 |
Användning av minimiutrustningslista, MEL, och lista/listor över konfigurationsavvikelser, CDL. |
8.7 Icke-kommersiella flygningar. Förfaranden och begränsningar för
a) |
skolflygningar, |
b) |
provflygningar, |
c) |
leveransflygningar, |
d) |
överföringsflygningar, |
e) |
demonstrationsflygningar, och |
f) |
positioneringsflygningar, inklusive vilka kategorier av personer som får medföras på sådana flygningar. |
8.8 Syrgasbestämmelser
8.8.1 |
En redogörelse över de förhållanden under vilka syrgas skall finnas tillgänglig och användas. |
8.8.2 |
De syrgasbestämmelser som är specificerade för
|
9. FARLIGT GODS OCH VAPEN
9.1 |
Information, instruktioner och allmänna råd avseende transport av farligt gods och som innefattar
|
9.2 |
De förhållanden under vilka vapen, krigsmateriel och sportvapen får medföras. |
10. LUFTFARTSSKYDD
10.1 |
Instruktioner och anvisningar för luftfartsskydd av icke-konfidentiell natur som skall innefatta den operativa personalens befogenheter och ansvar. Policy och förfaranden för handhavande och rapportering av brott ombord såsom olagliga handlingar, sabotage, bombhot och kapning skall också ingå. |
10.2 |
En beskrivning av förebyggande åtgärder och utbildning i luftfartsskydd. Anm.: Delar av instruktionerna och anvisningarna för luftfartsskydd får vara konfidentiella. |
11. BEHANDLING, UNDERRÄTTELSE OM OCH RAPPORTERING AV STÖRNINGAR
Förfaranden för behandling, underrättelse om och rapportering av störningar. Denna del skall innehålla
a) |
definitioner av störningar och berörda personers ansvar, |
b) |
illustrationer av alla formulär för rapportering av olika typer av händelser (eller kopior av själva formulären), instruktioner för hur de skall fyllas i, uppgifter om vart de skall sändas och om tidsfristerna för att sända in de ifyllda formulären, |
c) |
beskrivning av vilka avdelningar inom företaget, myndigheter och övriga organisationer som skall underrättas vid ett haveri, samt av hur och i vilken ordning detta skall göras, |
d) |
förfaranden för muntliga meddelanden till flygtrafikledningstjänstens avdelningar om tillbud i form av ACAS-varningar, fågelfara, farligt gods och riskfyllda förhållanden, |
e) |
förfaranden för skriftlig rapportering av lufttrafiktillbud, ACAS-varningar, fågelkollisioner, tillbud eller haverier i samband med farligt gods och olagliga handlingar, |
f) |
rapporteringsförfaranden för att säkerställa efterlevnaden av OPS 1.085 b och OPS 1.420; dessa förfaranden skall innefatta interna rapporteringsförfaranden i säkerhetssyfte som besättningsmedlemmarna skall följa för att säkerställa att befälhavaren omedelbart informeras om varje tillbud som har äventyrat, eller kan ha äventyrat, säkerheten under flygning och att han eller hon delges all relevant information. |
12. TRAFIKREGLER FÖR LUFTFART
Trafikregler för luftfart innefattande
a) |
regler för visuell flygning och instrumentflygning, |
b) |
territoriell tillämpning av trafikreglerna, |
c) |
kommunikationsförfaranden inklusive förfaranden vid avbrott i radioförbindelse, |
d) |
information och instruktioner som rör ingripande mot civila flygplan, |
e) |
de förhållanden under vilka radiopassning skall upprätthållas, |
f) |
signaler, |
g) |
tidsystem som används i verksamheten, |
h) |
färdtillstånd från flygtrafikledningen, följande av färdplan och positionsrapporter, |
i) |
visuella signaler som används för att varna ett flygplan som utan tillstånd flyger i eller är på väg in i ett restriktionsområde, förbjudet eller farligt område, |
j) |
förfaranden för piloter som iakttar ett haveri eller mottar ett nödanrop, |
k) |
visuella tecken för användning från marken till luften av överlevande, beskrivning och användning av signalhjälpmedel, och |
l) |
nöd- och ilsignaler. |
13. IN- OCH UTHYRNING
En beskrivning av de operativa arrangemangen vid in- och uthyrning samt dithörande förfaranden och uppgifter för ledningen.
B. OPERATIVA FLYGPLANSFRÅGOR – TYPRELATERADE
Med beaktande av skillnader mellan typer och typvarianter, under följande rubriker:
0. ALLMÄN INFORMATION OCH MÅTTENHETER
0.1 |
Allmän information (t.ex. flygplansdimensioner), inklusive en redogörelse för de måttenheter som används i verksamheten med den berörda flygplanstypen och omräkningstabeller. |
1. BEGRÄNSNINGAR
1.1 |
En beskrivning av de certifierade begränsningarna och de tillämpliga operativa begränsningarna innefattande
|
2. NORMALA FÖRFARANDEN
2.1 |
De normala förfaranden och arbetsuppgifter som har tilldelats besättningen, tillämpliga checklistor, systemet för användning av checklistorna och ett uttalande som omfattar erforderliga koordineringsförfaranden mellan flyg- och kabinbesättning. Följande normala förfaranden och arbetsuppgifter skall ingå:
|
3. FÖRFARANDEN FÖR ONORMALA SITUATIONER OCH NÖDSITUATIONER
3.1 |
De förfaranden och arbetsuppgifter som har tilldelats besättningen för onormala situationer och nödsituationer, tillämpliga checklistor, systemet för användning av checklistorna och en deklaration om de koordineringsförfaranden mellan flyg- och kabinbesättning som är nödvändiga. Förfaranden och arbetsuppgifter för följande situationer skall ingå:
|
4. PRESTANDA
4.0 |
Prestandauppgifter skall presenteras på sådant sätt att de kan användas utan svårighet. |
4.1 |
Prestandauppgifter. Prestandaunderlag som är nödvändigt för att uppfylla prestandabestämmelserna i OPS 1 kapitel F, G, H och I skall ingå för att göra det möjligt att fastställa
|
4.1.1 |
Kompletterande uppgifter för flygningar under isbildningsförhållanden. Alla certifierade prestanda relaterade till en tillåten konfiguration, eller konfigurationsavvikelse, såsom slirskydd ur funktion, skall ingå. |
4.1.2 |
Om de uppgifter om prestanda som krävs för den tillämpliga prestandaklassen inte anges i den godkända flyghandboken, skall andra för myndigheten godtagbara uppgifter ingå. Alternativt får drifthandboken innehålla hänvisning till godkända uppgifter i flyghandboken, om det är osannolikt att dessa uppgifter används ofta eller i en nödsituation. |
4.2 |
Ytterligare uppgifter om prestanda. I tillämpliga fall ytterligare uppgifter om prestanda, innefattande
|
5. FÄRDPLANERING
5.1 |
Uppgifter och instruktioner som är nödvändiga för planering före och under flygning innefattande faktorer, till exempel fartregister och motorinställningar. I tillämpliga fall skall procedurer för flygning efter motorbortfall, ETOPS (särskilt marschfart med en motor ur funktion och maximalt avstånd till en användbar flygplats, bestämd i enlighet med OPS 1.245) och förfaranden vid flygningar till isolerade flygplatser, ingå. |
5.2 |
Metoden för att beräkna den mängd bränsle som behövs för flygningens olika faser, i enlighet med OPS 1.255. |
6. MASSA OCH BALANS
Instruktioner och uppgifter för beräkning av massa och balans innefattande
a) |
beräkningssystem (t.ex. indexsystem), |
b) |
information och instruktioner för att färdigställa massa- och balansdokumentationen, inklusive manuella och datorgenererade former, |
c) |
begränsande värden för massa och tyngdpunktsläge för de typer, varianter eller individuella flygplan, som används av operatören, och |
d) |
grundtommassa och motsvarande tyngdpunktsläge eller index. |
7. LASTNING
Förfaranden och villkor för lastning och säkring av last i flygplanet.
8. LISTA ÖVER KONFIGURATIONSAVVIKELSER
Listan/listorna över konfigurationsavvikelser, CDL, om sådan/sådana givits ut av tillverkaren, med beaktande av de flygplanstyper och varianter som brukas, inklusive förfaranden som skall följas när ett flygplan medges avgå enligt villkoren i dess CDL.
9. MINIMIUTRUSTNINGSLISTA, MEL
Minimiutrustningslistan (MEL) med beaktande av de flygplanstyper och varianter som används samt typ(er) av verksamhet och verksamhetsområde(n). MEL skall innefatta navigeringsutrustningen och ta hänsyn till de navigeringsprestanda som krävs för sträckan och verksamhetsområdet.
10. ÖVERLEVNADS- OCH NÖDUTRUSTNING INKLUSIVE SYRGAS
10.1 |
En förteckning över den överlevnadsutrustning som skall medföras för de sträckor som skall flygas och förfaranden för kontroll av funktionsdugligheten hos denna utrustning före start. Instruktioner som rör placering, tillgänglighet och användning av överlevnads- och nödutrustning samt tillhörande checklista/checklistor skall också ingå. |
10.2 |
Förfarandet för att bestämma den mängd syrgas som krävs och den kvantitet som är tillgänglig. Flygprofil, antal ombordvarande och eventuell tryckförlust i kabinen skall beaktas. Den information som ges skall ha en utformning som gör att den kan användas utan svårighet. |
11. FÖRFARANDEN FÖR NÖDUTRYMNING
11.1 |
Instruktioner för förberedelse av nödutrymning inkluderande besättningssamordning och tilldelning av nödpositioner. |
11.2 |
Förfaranden för nödutrymning. En beskrivning av arbetsuppgifterna för alla besättningsmedlemmar, så att en snabb utrymning av ett flygplan kan genomföras och passagerarna kan tas omhand i händelse av en nödlandning på land eller på vatten eller någon annan nödsituation. |
12. FLYGPLANSSYSTEM
En beskrivning av flygplanssystemen, tillhörande reglage och indikeringar samt operativa instruktioner.
C. INSTRUKTIONER OCH INFORMATION FÖR STRÄCKA OCH FLYGPLATS
1. |
Instruktioner och information som rör kommunikation, navigering och flygplatser, inklusive lägsta flygnivåer och flyghöjder för varje sträcka som skall flygas samt operativa minima för varje flygplats som planeras att användas, innefattande
|
D. UTBILDNING
1. |
Utbildningsplaner och kontrollprogram för all operativ personal som är tilldelad operativa arbetsuppgifter i samband med förberedelse och/eller utförande av flygning. |
2. |
Utbildningsplaner och kontrollprogram skall innefatta följande: |
2.1 |
För flygbesättning. Alla relevanta punkter enligt kapitlen E och N. |
2.2 |
För kabinbesättning. Alla relevanta punkter enligt kapitel O. |
2.3 |
För berörd operativ personal, inklusive besättningsmedlemmar:
|
2.4 |
För annan operativ personal än besättningsmedlemmar (t.ex. flygklarerare, marktjänstpersonal etc.). Alla andra relevanta punkter enligt de OPS som gäller deras arbetsområden. |
3. |
Förfaranden |
3.1 |
Förfaranden för utbildning och kontroll. |
3.2 |
Förfaranden som skall tillämpas i händelse av att personalen inte erhåller eller upprätthåller föreskrivna standarder. |
3.3 |
Förfaranden för att säkerställa att onormala situationer eller nödsituationer, som kräver att förfaranden för onormala situationer eller nödsituationer och artificiellt simulerade IMC tillämpas helt eller delvis, inte simuleras under kommersiella flygtransporter. |
4. |
Beskrivning av vilken dokumentation som skall förvaras och förvaringstiderna för denna (se tillägg 1 till OPS 1.1065.) |
Tillägg 1 till OPS 1.1065
Förvaringstider för dokument
En operatör skall säkerställa att följande information/dokumentation på ett godtagbart sätt förvaras tillgänglig för myndigheten under den tid som anges i nedanstående tabeller.
Anm.: Ytterligare information avseende underhållsdokumentation föreskrivs i del M.
Tabell 1
Information som används för att förbereda och genomföra en flygning
Information som används för att förbereda och genomföra flygningen enligt OPS 1.135 |
|
Driftfärdplan |
3 månader |
Teknisk journal för flygplan |
36 månader efter datum för sista noteringen, i enlighet med del M M.A. 306 c |
Sträckanpassad NOTAM/AIS-dokumentation om sådan är utgiven av operatören |
3 månader |
Dokumentation av massa och balans |
3 månader |
Underrättelse om särskild last, inklusive farligt gods |
3 månader |
Tabell 2
Rapporter
Rapporter |
|
Resedagbok |
3 månader |
Rapport(er) från flygning med närmare uppgifter om händelser i enlighet med OPS 1.420, eller varje händelse som befälhavaren bedömer det vara nödvändigt att rapportera/anteckna |
3 månader |
Rapporter om överskridande av tjänstgöringstider och/eller om reducering av viloperioder |
3 månader |
Tabell 3
Flygbesättningsjournaler
Flygbesättningsjournaler |
|
Flygtid, tjänstgöringstid och vilotid |
15 månader |
Certifikat |
Så länge flygbesättningsmedlemmen hos operatören utnyttjar rättigheterna enligt certifikatet |
Övergångsutbildning och kontroll |
3 år |
Befälhavarkurs (inkluderande kontroll) |
3 år |
Återkommande utbildning och kontroll |
3 år |
Utbildning och kontroll för tjänstgöring på båda pilotplatserna |
3 år |
Aktuell erfarenhet (se OPS 1.970) |
15 månader |
Sträck- och flygplatskännedom (se OPS 1.975) |
3 år |
Utbildning och kvalifikation för särskilda verksamheter när detta krävs i OPS (t.ex. ETOPS, kategori II/III-verksamhet) |
3 år |
Farligt gods-utbildning i tillämpliga fall |
3 år |
Tabell 4
Kabinbesättningsjournaler
Kabinbesättningsjournaler |
|
Flygtid, tjänstgöringstid och vilotid |
15 månader |
Grundutbildning, övergångs- och skillnadsutbildning (inkluderande kontroll) |
Så länge kabinbesättnings-medlemmen är anställd hos operatören |
Återkommande utbildning och repetitionsutbildning (inklusive kontroll) |
Till 12 månader efter det att kabinbesättningsmedlemmen har lämnat anställningen hos operatören |
Farligt gods- utbildning i tillämpliga fall |
3 år |
Tabell 5
Journaler för annan operativ personal
Journaler för annan operativ personal |
|
Utbildnings-/kvalifikationsjournaler för annan personal för vilken ett godkänt utbildningsprogram krävs i OPS |
De 2 senaste utbildningsjournalerna |
Tabell 6
Andra journaler
Andra journaler |
|
Journal över doser av strålning från kosmos och solen |
Till 12 månader efter det att besättningsmedlemmen har lämnat sin anställning hos operatören |
Journaler över kvalitetssystem |
5 år |
Transporthandling för farligt gods |
3 månader efter det att flygningen fullföljts |
Kontrollista för mottagning av farligt gods |
3 månader efter det att flygningen har fullföljts |
KAPITEL Q
BEGRÄNSNINGAR AV FLYGTJÄNST- OCH TJÄNSTGÖRINGSTIDEN SAMT KRAV PÅ VILA
OPS 1.1090
Mål och tillämpningsområde
1. |
En operatör skall för besättningsmedlemmarna fastställa regler för begränsning av flygtjänst- och tjänstgöringstiden samt för tiden för vila. |
2. |
En operatör skall se till att följande gäller för alla dess flygningar: |
2.1 |
Reglerna för begränsning av flygtjänst- och tjänstgöringstiden samt för tiden för vila skall överensstämma med
|
2.2 |
Flygningarna skall planeras inom ramen för tillåten flygtjänstperiod och med beaktande av erforderlig tid för förberedande arbetsuppgifter före avgång, själva flygningen samt turn-around. |
2.3 |
Tjänstgöringsscheman skall upprättas och offentliggöras i tillräckligt god tid för att besättningsmedlemmarna skall ha möjlighet att planera in tillräcklig tid för vila. |
3. |
Operatörernas ansvar |
3.1 |
En operatör skall fastställa en stationeringsort för varje besättningsmedlem. |
3.2 |
Operatörerna skall bedöma sambandet mellan frekvens och mönster för flygtjänsttiderna och tiden för vila, samt ta vederbörlig hänsyn till de kumulativa effekterna av långa tjänstgöringstider i kombination med minimivila. |
3.3 |
Operatörerna skall när tjänstgöringstiderna fastställs undvika icke önskvärd praxis, till exempel alternerande dag-/nattarbete eller positionering av besättningsmedlemmar så att etablerade sov-/arbetsmönster störs allvarligt. |
3.4 |
Operatörerna skall planera lokala tjänstefria dagar och underrätta besättningsmedlemmarna i förväg om dessa. |
3.5 |
Operatörerna skall se till att viloperioderna är tillräckligt långa för att besättningen skall kunna övervinna effekterna av tidigare arbetsuppgifter och vara väl utvilad då nästa flygtjänstperiod börjar. |
3.6 |
Operatörerna skall se till att flygtjänstperioderna planeras så att besättningsmedlemmarna förblir tillräckligt utvilade för att kunna agera tillräckligt effektivt och säkert under alla förhållanden. |
4. |
Besättningsmedlemmarnas ansvar |
4.1 |
En besättningsmedlem får inte tjänstgöra i ett flygplan om besättningsmedlemmen vet att han eller hon lider av, eller kan komma att lida av, trötthet, eller på annat sätt känner sig ur form i sådan omfattning att flygningen kan äventyras. |
4.2 |
Besättningsmedlemmarna bör dra största möjliga nytta av tillgängliga möjligheter och utrymmen för vila samt planera och använda sina viloperioder på rätt sätt. |
5. |
De civila luftfartsmyndigheternas ansvar |
5.1 |
Avvikelser |
5.1.1 |
Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 8 får myndigheten, i enlighet med gällande lagar och förfaranden i berörda medlemsstater och i samråd med berörda parter, tillåta avvikelser från bestämmelserna i detta kapitel. |
5.1.2 |
Varje operatör skall med stöd av operativ erfarenhet och med beaktande av andra relevanta faktorer, t.ex. aktuella vetenskapliga rön, visa myndigheten att dess begäran om avvikelser innebär att samma säkerhetsnivå bibehålls. |
Om nödvändigt skall sådana avvikelser åtföljas av lämpliga kompensationsåtgärder.
OPS 1.1095
Definitioner
I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
1.1 |
utökad flygbesättning: En flygbesättning som har flera medlemmar än vad som krävs för driften av flygplanet och där varje besättningsmedlem kan lämna sitt arbete och ersättas av en annan besättningsmedlem med lämpliga kvalifikationer. |
1.2 |
blocktid: Den tid som förlöper från och med att ett flygplan först rör sig från uppställningsplatsen i syfte att starta till dess att det stannat på den uppställningsplats det fått sig anvisat och alla motorer eller propellrar har stängts av. |
1.3 |
paus: En tidsperiod utan några som helst arbetsuppgifter. Denna period räknas som tjänstgöringstid och är kortare än en viloperiod. |
1.4 |
tjänstgöring: Varje uppgift som sammanhänger med verksamheten hos innehavaren av ett drifttillstånd och som det åligger en besättningsmedlem att utföra. Om inte annat föreskrivs i denna förordning skall myndigheten fastställa huruvida, och i vilken omfattning, beredskap skall räknas som tjänstgöring. |
1.5 |
tjänstgöringsperiod: En period som inleds när en besättningsmedlem åläggs av operatören att påbörja en tjänstgöring och slutar när den berörda besättningsmedlemmen är ledig från alla arbetsuppgifter. |
1.6 |
flygtjänstperiod (FDP): En flygtjänstperiod (Flight Duty Period, FDP) är den tid en person tjänstgör på ett flygplan som medlem av dess besättning. Perioden börjar när en tjänstgörande besättningsmedlem åläggs av en operatör att inställa sig för en flygning eller en serie flygningar och slutar efter den sista flygning på vilken den berörda besättningsmedlemmen är tjänstgörande besättningsmedlem. |
1.7 |
stationeringsort: Den av operatören för varje besättningsmedlem fastställda ort där besättningsmedlemmen vanligen inleder och avslutar en tjänstgöringsperiod eller en serie tjänstgöringsperioder och där operatören vanligen inte är ansvarig för besättningsmedlemmens inkvartering. |
1.8 |
lokalt dygn: En 24-timmarsperiod som börjar 00.00 lokal tid. |
1.9 |
lokal natt: En åttatimmarsperiod mellan 22.00 och 8.00 lokal tid. |
1.10 |
ledig dag: En ledig dag skall innefatta två lokala nätter. En viloperiod kan ingå som en del av den lediga dagen. |
1.11 |
tjänstgörande besättningsmedlem: En besättningsmedlem som utför sina uppgifter i ett flygplan under en flygning eller någon del av denna. |
1.12 |
positioneringstid: Den tid som en besättningsmedlem som inte är i tjänst behöver för att på anmodan av operatören förflytta sig från en plats till en annan, exklusive restid. Restid definieras som
|
1.13 |
viloperiod: En oavbruten och fastställd tidsperiod under vilken en besättningsmedlem är ledig från alla arbetsuppgifter och från beredskapstjänst på flygplats. |
1.14 |
beredskapstjänstgöring: En fastställd period under vilken en besättningsmedlem åläggs av operatören att vara beredd att få en arbetsuppgift i form av flygning, positionering eller annan tjänstgöring, utan att tjänsteinträdet föregås av någon viloperiod. |
1.15 |
Window of Circadian Low (WOCL): WOCL är perioden mellan kl. 02.00 och kl. 05.59. Inom tre sammanhängande tidszoner hänför sig WOCL till tiden på stationeringsorten. Utanför dessa tre tidszoner hänför sig WOCL under de första 48 timmarna efter avresan från stationeringsortens tidszon till tiden på stationeringsorten, och därefter till lokal tid. |
OPS 1.1100
Begränsningar av flygtjänst- och tjänstgöringstid
1.1 |
Ackumulerad tjänstgöringstid En operatör skall se till att de tjänstgöringsperioder som en besättningsmedlem åläggs sammanlagt inte överstiger
|
1.2 |
Begränsning av den totala blocktiden En operatör skall se till att den totala blocktiden för flygningar under vilka en besättningsmedlem tjänstgör varken överstiger
|
OPS 1.1105
Maximal daglig flygtjänstperiod
1.1 |
Denna OPS omfattar inte enpilotverksamhet eller ambulansflygningar. |
1.2 |
En operatör skall fastställa rapporteringstider som på ett realistiskt sätt avspeglar tiden för säkerhetsrelaterad marktjänstgöring enligt myndighetens beslut. |
1.3 |
Den maximala grundläggande dagliga flygtjänstperioden är 13 timmar. |
1.4 |
Dessa 13 timmar skall minskas med 30 minuter för varje sektor från och med den tredje sektorn, dock med sammanlagt högst två timmar. |
1.5 |
Då en flygtjänstperiod inleds under WOCL skall den maximala tid som anges i punkterna 1.3 och 1.4 att minskas med 100 % av den tid som flygtjänstperioden infaller under WOCL, dock med högst två timmar. Då flygtjänstperioden avslutas under, eller fullt ut omfattar, WOCL skall den maximala flygtjänstperiod som anges i punkterna 1.3 och 1.4 minskas med 50 % av den tid som flygtjänstperioden infaller under WOCL. |
2. |
Förlängningar |
2.1 |
Den maximala dagliga flygtjänstperioden får förlängas med högst en timme. |
2.2 |
Flygtjänstperioder som omfattar sex eller flera sektorer får inte förlängas. |
2.3 |
Om flygtjänstperioden under högst två timmar infaller under WOCL, skall förlängningarna begränsas till högst fyra sektorer. |
2.4 |
Om flygtjänstperioden under mer än två timmar infaller under WOCL, skall förlängningarna begränsas till högst två sektorer. |
2.5 |
Maximalt antal förlängningar skall vara två förlängningar under sju på varandra följande dagar. |
2.6 |
Om en förlängning av en flygtjänstperiod planeras, skall minimiperioden för vila före och efter flygningen ökas med två timmar, eller minimiperioden för vila endast efter flygningen ökas med fyra timmar. Då två på varandra följande flygtjänstperioder förlängs, skall vilan före och efter de två perioderna hänga samman. |
2.7 |
Om en flygtjänstperiod med förlängning börjar under perioden från kl. 22.00 till kl. 4.59 skall operatören begränsa flygtjänstperioden till 11 timmar och 45 minuter. |
3. |
Kabinpersonal |
3.1 |
För kabinpersonal som inkallats till en flygning eller en serie flygningar får flygtjänstperioden förlängas med skillnaden i inställelsetid mellan kabinpersonal och flygbesättning, förutsatt att skillnaden inte överstiger en timme. |
4. |
Operationell stabilitet |
4.1 |
Flygningar skall planeras in så att de kan slutföras inom den maximala tillåtna flygtjänstperioden. I detta syfte skall operatören vidta åtgärder för att ändra planering eller bemanning då den maximala flygtjänstperioden överskrids på mer än 33 % av de under en planeringssäsong inplanerade flygningarna. |
5. |
Positionering |
5.1 |
All tid för positionering skall räknas som tjänstgöring. |
5.2 |
Positionering efter inställelse men före flygning skall ingå som en del av flygtjänstperioden, men skall inte räknas som en sektor. |
5.3 |
En positioneringssektor som följer omedelbart efter en verksamhetssektor skall ingå i beräkningen av minimal viloperiod enligt definitionen i punkterna 1.1 och 1.2 i OPS 1.1110 nedan. |
6. |
Förlängd flygtjänstperiod (Split Duty) |
6.1 |
Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 8 får myndigheten bevilja tillstånd för en verksamhet med förlängd flygtjänstperiod, inklusive en paus. |
6.2 |
Varje operatör skall med stöd av operativ erfarenhet och med beaktande av andra relevanta faktorer, t.ex. aktuella vetenskapliga rön, visa myndigheten att dess begäran om förlängd flygtjänstperiod innebär att samma säkerhetsnivå bibehålls. |
OPS 1.1110
Viloperioder
1. |
Minimitid för vila |
1.1 |
Minimiperioden för vila före inledandet av en flygtjänstperiod som börjar vid stationeringsorten skall vara minst lika lång som föregående flygtjänstperiod eller minst 12 timmar. |
1.2 |
Minimiviloperioden före inledandet av en flygtjänstperiod som börjar på annan plats än stationeringsorten skall vara minst lika lång som föregående flygtjänstperiod eller minst 10 timmar. Då minimitiden för vila utnyttjas på annan ort än stationeringsorten, skall operatören möjliggöra 8 timmars sömn med vederbörlig hänsyn till resbehov och andra fysiologiska behov. |
1.3 |
En operatör skall se till att effekterna på besättningsmedlemmarna av skillnaderna mellan olika tidszoner kompenseras med den ytterligare vila som myndigheten fastställer i enlighet med bestämmelserna i artikel 8. |
1.4.1 |
Oavsett punkterna 1.1 och 1.2, och med iakttagande av bestämmelserna i artikel 8, får myndigheten bevilja möjlighet till reducerad vila. |
1.4.2 |
Varje operatör skall med stöd av operativ erfarenhet och med beaktande av andra relevanta faktorer, t.ex. aktuella vetenskapliga rön, visa myndigheten att dess begäran om möjlighet till reducerad vila innebär att samma säkerhetsnivå bibehålls. |
2. |
Viloperioder |
2.1 |
En operatör skall se till att den minimitid för vila som anges ovan periodiskt utökas till en veckoviloperiod på 36 timmar inklusive två lokala nätter, så att mer än 168 timmar aldrig förlöper mellan sluttidpunkten för en veckoviloperiod och starttidpunkten för den följande. Som ett undantag från punkt 1.9 i OPS 1.1095 får myndigheten besluta att den andra av de två lokala nätterna får börja kl. 20.00 om veckoviloperioden varar minst 40 timmar. |
OPS 1.1115
Förlängning av flygtjänstperiod på grundval av viloperiod under flygning
1. |
Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 8 och under förutsättning att en operatör med stöd av operativ erfarenhet och med beaktande av andra relevanta faktorer, t.ex. aktuella vetenskapliga rön, visar myndigheten att dess begäran innebär att samma säkerhetsnivå bibehålls gäller följande: |
1.1 |
Utökad besättning Myndigheten skall fastställa kraven på utökad basflygbesättning för att flygtjänstperioden skall kunna förlängas utöver begränsningarna i OPS 1.1105 ovan. |
1.2 |
Kabinpersonal Myndigheten skall fastställa kraven på minimiviloperiod under flygningen för kabinbesättningsmedlem(-mar) när flygtjänstperioden överstiger begränsningarna enligt OPS 1.1105 ovan. |
OPS 1.1120
Oförutsedda förhållanden under själva flygningen – befälhavarens skön
1. |
Med beaktande av behovet av noggrann kontroll av dessa fall enligt nedan får de begränsningar för flygtjänst-, tjänstgörings- och viloperioder som anges i detta kapitel ändras, om oförutsedda förhållanden uppträder under själva flygningen. Denna inleds vid inställelsen. Dessa ändringar måste godkännas av befälhavaren efter samråd med alla övriga besättningsmedlemmar och måste under alla omständigheter stämma överens med följande: |
1.1 |
Den maximala flygtjänstperiod som anges i OPS 1.1105 punkt 1.3 ovan får inte förlängas med mer än två timmar om flygbesättningen inte har utökats. Om så är fallet får den maximala flygtjänstperioden förlängas med högst 3 timmar. |
1.1.2 |
Om oförutsedda förhållanden uppträder efter start inom den sista sektorn av en flygtjänstperiod och som medför att den tillåtna ökningen överskrids, får flygningen fortsättas till den planerade destinationen eller till destinationsalternativet. |
1.1.3 |
Den viloperiod som följer efter flygtjänstperioden får under sådana omständigheter förkortas, men aldrig så att den understiger den minimiviloperiod som fastställs i punkt 1.2 i OPS 1.1110 i detta kapitel. |
1.2 |
Om oförutsedda förhållanden som kan leda till allvarlig trötthet uppträder, skall befälhavaren efter samråd med de berörda besättningsmedlemmarna minska den faktiska flygtjänsttiden och/eller öka vilotiden i syfte att eliminera eventuell negativ inverkan på flygsäkerheten. |
1.3 |
En operatör skall se till att |
1.3.1 |
befälhavaren avlägger rapport till operatören varje gång en flygtjänstperiod förlängs eller en viloperiod förkortas enligt befälhavarens skön under själva flygningen, och att |
1.3.2 |
ett exemplar av denna rapport, försett med operatörens kommentarer, tillställs myndigheten inom 28 dagar efter händelsen, när en flygtjänstperiod förlängs eller en viloperiod förkortas med mer än en timme. |
OPS 1.1125
Beredskapstjänst
1. |
Beredskapstjänst på flygplats |
1.1 |
En besättningsmedlem har beredskapstjänst på flygplats från och med inställelsen vid den normala inställelseplatsen till den anmälda beredskapsperiodens slut. |
1.2 |
Beredskapstjänst på flygplats skall inräknas fullt ut i den kumulativa tjänstgöringstiden. |
1.3 |
Om beredskapstjänsten på flygplats omedelbart följs av flygtjänstgöring, skall förhållandet mellan denna beredskapstjänst på flygplats och den ålagda flygtjänsten fastställas av myndigheten. I sådana fall skall beredskapstjänsten på flygplats läggas till den tjänstgöringsperiod som anges i punkterna 1.1 och 1.2 i OPS 1.1110 vid beräkningen av minimiviloperioden. |
1.4 |
Om beredskapstjänsten på flygplats inte leder till att flygtjänst åläggs, skall den åtföljas av minst en viloperiod i enlighet med myndighetens bestämmelser. |
1.5 |
Under beredskapstjänst på flygplats skall operatören ställa en tyst och bekväm plats, dit allmänheten inte har tillträde, till besättningsmedlemmens förfogande. |
2. |
Övriga former av beredskapstjänst (inklusive beredskapstjänstgöring på hotell) |
2.1 |
Alla övriga former av beredskapstjänst skall, med iakttagande av bestämmelserna i artikel 8 a, regleras av myndigheten med beaktande av följande: |
2.1.1 |
All verksamhet skall schemaläggas och/eller förhandsanmälas. |
2.1.2 |
Tidpunkt för beredskapstjänstens början och slut skall fastställas och förhandsanmälas. |
2.1.3 |
Längsta tid för beredskapstjänst på annan plats än en angiven inställelseplats skall fastställas. |
2.1.4 |
Förhållandet mellan beredskapstjänst och flygtjänst som åläggs under beredskapstjänst skall fastställas med hänsyn till de viloutrymmen som är tillgängliga för besättningsmedlemmen och andra relevanta faktorer. |
2.1.5 |
Det skall fastställas hur beredskapstjänst skall ingå i beräkningen av ackumulerad tjänstgöringstid. |
OPS 1.1130
Måltider
För att försämringar av en besättningsmedlems prestationsförmåga skall undvikas, måste det ges möjlighet att inta en måltid, särskilt då flygtjänstperioden överstiger 6 timmar.
OPS 1.1135
Journal över flygtjänst-, tjänstgörings- och viloperioder
1. |
En operatör skall se till att besättningsmedlemmarnas journal omfattar
och att den förs så att överensstämmelse med bestämmelserna i detta kapitel säkerställs. En kopia av journalen skall på begäran göras tillgänglig för besättningsmedlemmen. |
2. |
Om den journal som operatören för enligt punkt 1 inte omfattar besättningsmedlemmens alla flygtjänst-, tjänstgörings- och viloperioder, skall den berörda besättningsmedlemmen föra en individuell journal över
|
3. |
En besättningsmedlem skall, innan han eller hon inleder en flygtjänstperiod, på begäran uppvisa sin journal för varje operatör som tar besättningsmedlemmens tjänster i anspråk. |
4. |
Journalerna skall bevaras minst 15 kalendermånader från och med den senaste relevanta anteckningen, eller längre tid om så krävs enligt nationell lagstiftning. |
5. |
Operatörerna skall dessutom separat bevara samtliga rapporter från befälhavaren om förlängda flygtjänstperioder, förlängd flygningstid och förkortade viloperioder under minst sex månader efter händelsen. |
KAPITEL R
TRANSPORT AV FARLIGT GODS MED FLYG
OPS 1.1150
Terminologi
a) |
Begrepp som används i detta kapitel har följande betydelse:
|
OPS 1.1155
Godkännande av transport Farligt gods
En operatör får inte transportera farligt gods utan att vara godkänd för detta av myndigheten.
OPS 1.1160
Omfattning
a) |
En operatör skall uppfylla villkoren i Technical Instructions vid alla tillfällen då farligt gods transporteras, oavsett om flygningen sker helt eller delvis inom eller helt utanför en stats territorium. |
b) |
Artiklar eller ämnen som annars skulle kunna klassificeras som farligt gods är undantagna från kraven i detta kapitel i den omfattning som specificeras i Technical Instructions, under förutsättning att de
|
c) |
Artiklar eller ämnen som är avsedda som ersättning för dem som nämns i punkterna b.1 och b.2 ovan skall i ett flygplan transporteras i enlighet med Technical Instructions. |
OPS 1.1165
Begränsningar vid transport av farligt gods
a) |
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att sådana artiklar och ämnen som är särskilt angivna genom benämning eller allmän beskrivning i Technical Instructions särskilt anges som förbjudna att transportera under inga omständigheter medförs i ett flygplan. |
b) |
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att artiklar och ämnen eller annat gods som enligt Technical Instructions inte får transporteras under normala förhållanden, endast transporteras när
|
OPS 1.1170
Klassificering
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att artiklar och ämnen klassificeras som farligt gods på det sätt som specificeras i Technical Instructions.
OPS 1.1175
Förpackning
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att farligt gods är förpackat på sätt som är specificerat i Technical Instructions.
OPS 1.1180
Etikettering och märkning
a) |
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att förpackningar, styckegodsenheter och fraktbehållare etiketteras och märks på sätt som specificeras i Technical Instructions. |
b) |
Då farligt gods transporteras på en flygning som sker helt eller delvis utanför en stats territorium, skall etikettering och märkning utöver varje annat språkkrav ske på engelska språket. |
OPS 1.1185
Transporthandling för farligt gods
a) |
En operatör skall, utom då annat anges i Technical Instructions, se till att farligt gods åtföljs av en transporthandling för farligt gods. |
b) |
Då farligt gods transporteras på en flygning som helt eller delvis äger rum utanför en stats territorium, skall det engelska språket användas i transporthandlingen för farligt gods utöver varje annat språkkrav. |
OPS 1.1195
Mottagning av farligt gods
a) |
En operatör får inte ta emot farligt gods för transport förrän förpackningen, styckegodsenheten eller fraktbehållaren har kontrollerats i enlighet med förfarandena för mottagning enligt Technical Instructions. |
b) |
En operatör eller dennes marktjänstagent skall använda en checklista för mottagning. Checklistan för mottagning skall möjliggöra kontroll av alla relevanta detaljer och skall ha en utformning som medger registrering av resultatet av mottagningskontrollen med manuella, maskinella eller datoriserade metoder. |
OPS 1.1200
Kontroll av skada, läckage eller kontamination
a) |
En operatör skall se till att
|
OPS 1.1205
Avlägsnande av kontaminering
a) |
En operatör skall se till att
|
OPS 1.1210
Begränsningar vid lastning
a) |
Passagerarkabin och cockpit. En operatör skall säkerställa att farligt gods inte transporteras i en flygplanskabin som upptas av passagerare eller i cockpit, om inte annat anges i Technical Instructions. |
b) |
Lastutrymmen. En operatör skall säkerställa att farligt gods lastas, avskiljs, stuvas och säkras i ett flygplan på sätt som specificeras i Technical Instructions. |
c) |
Farligt gods avsett för transport endast i fraktluftfartyg. En operatör skall säkerställa att förpackningar som innehåller farligt gods och som försetts med etiketten ’Cargo Aircraft Only’ transporteras i fraktluftfartyg och lastas på sätt som specificeras i Technical Instructions. |
OPS 1.1215
Krav på information
a) |
Information till markpersonal. En operatör skall se till att
|
b) |
Information till passagerare och andra personer
|
c) |
Information till besättningsmedlemmarna. Operatören skall se till att drifthandboken innehåller information som gör det möjligt för besättningsmedlemmarna att uppfylla sina skyldigheter vad avser transport av farligt gods och att vidta erforderliga åtgärder i nödsituationer som berör farligt gods. |
d) |
Information till befälhavaren. Operatören skall se till att befälhavaren förses med skriftlig information enligt Technical Instructions. (Se tabell 1 i tillägg 1 till OPS 1.1065 vad gäller den tid under vilken dokumentationen skall bevaras.) |
e) |
Information vid ett tillbud eller haveri med flygplan
|
OPS 1.1220
Utbildningsprogram
a) |
En operatör skall upprätta och vidmakthålla av myndigheten godkända utbildningsprogram för personalen i enlighet med Technical Instructions. |
b) |
Operatörer som inte innehar ett permanent godkännande för transport av farligt gods. En operatör skall säkerställa följande:
|
c) |
Operatörer som innehar ett permanent godkännande för transport av farligt gods. En operatör skall säkerställa följande:
|
d) |
En operatör skall se till att alla medlemmar av personalen som får utbildning genomgår ett prov som bekräftar att de har förstått sina skyldigheter. |
e) |
En operatör skall se till att all personal som behöver få utbildning om farligt gods får återkommande utbildning minst vartannat år. |
f) |
En operatör skall se till att ett register över utbildning om farligt gods förs för all personal som utbildas i enlighet med punkt d ovan och enligt kraven i Technical Instructions. |
g) |
Operatören skall se till att personalen vid företagets marktjänstagent utbildas i enlighet med tillämplig kolumn i tabell 1 eller tabell 2. Tabell 2
|
OPS 1.1225
Rapporter om tillbud och olyckor med farligt gods
a) |
En operatör skall rapportera tillbud och olyckor med farligt gods till myndigheten. En första rapport skall lämnas inom 72 timmar efter händelsen om inte särskilda omständigheter förhindrar detta. |
b) |
En operatör skall även lämna rapport till myndigheten om odeklarerat eller missvisande deklarerat farligt gods som upptäckts i lasten eller i passagerarnas bagage. En första rapport skall lämnas inom 72 timmar efter upptäckten om inte särskilda omständigheter förhindrar detta. |
KAPITEL S
LUFTFARTSSKYDD
OPS 1.1235
Bestämmelser för luftfartsskydd
En operatör skall se till att all berörd personal äger kännedom om och iakttar relevanta bestämmelser i de nationella programmen för luftfartsskydd i den stat som utfärdat operatörens drifttillstånd.
OPS 1.1240
Utbildningsprogram
En operatör skall upprätta, vidmakthålla och genomföra godkända utbildningsprogram som gör det möjligt för operatörens besättningsmedlemmar att vidta lämpliga åtgärder för att förebygga olagliga handlingar såsom sabotage eller olagligt beslagtagande av flygplan och för att reducera följderna av eventuella sådana händelser. Utbildningsprogrammet skall vara förenligt med det nationella programmet för luftfartsskydd. Varje besättningsmedlem skall känna till och kunna genomföra alla relevanta moment i utbildningsprogrammet.
OPS 1.1245
Rapportering av olagliga handlingar
När en olaglig handling begåtts ombord på ett flygplan skall befälhavaren, eller i hans eller hennes frånvaro operatören, utan dröjsmål lämna in en rapport om handlingen till vederbörlig lokal myndighet och myndigheten i den stat som utfärdat operatörens drifttillstånd.
OPS1.1250
Checklista för genomsökningsförfarande i flygplan
En operatör skall se till att det ombord finns en checklista med förfaranden för sökandet efter en bomb eller annan sprängladdning (Improvised Explosive Device, IED) vid misstänkt sabotage, samt med förfaranden för genomsökning av flygplanet för att upptäcka gömda vapen eller andra farliga föremål när det på goda grunder kan antas att flygplanet kan vara utsatt för en olaglig handling. Checklistan skall innehålla information om vilka åtgärder som skall vidtas om en bomb eller ett misstänkt föremål påträffas och om den minst riskabla platsen för en bomb i det specifika flygplanet, om innehavaren av typcertifikatet har lämnat uppgift om detta.
OPS 1.1255
Luftfartsskydd i cockpit
a) |
I samtliga flygplan utrustade med en cockpitdörr skall denna vara möjlig att låsa. Angivna metoder eller fastställda förfaranden som är godtagbara för myndigheten skall göra det möjligt för kabinpersonalen att etablera kontakt med flygbesättningen vid misstänkt aktivitet eller brott mot säkerheten i kabinen. |
b) |
Samtliga passagerarflygplan, vars maximala startmassa överstiger 45 500 kg, eller med godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 60 passagerare, skall vara utrustade med en godkänd cockpitdörr som kan låsas och låsas upp från varje pilotsäte. Dörren skall vara konstruerad så att den uppfyller kraven i tillämpliga retroaktiva operativa luftvärdighetsnormer. Dörrens konstruktion får inte utgöra ett hinder vid nödförfaranden enligt tillämpliga retroaktiva operativa luftvärdighetsnormer. |
c) |
I samtliga flygplan som är utrustade med en cockpitdörrdörr i enlighet med punkt b skall
|
(1) EGT L 240, 24.8.1992, s. 1.
(2) EUT L 243, 27.9.2003, s. 6.