19.10.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 288/22

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1559/2006

av den 18 oktober 2006

om minimikvalitetskrav för Williams- och Rochapäron i sockerlag och/eller i naturlig fruktsaft inom ramen för ordningen för produktionsstöd

(kodifierad version)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 6.1, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens förordning (EEG) nr 2319/89 av den 28 juli 1989 om minimikvalitetskrav för Williams- och Rochapäron i sockerlag och/eller i naturlig fruktsaft inom ramen för ordningen för produktionsstöd (2) har ändrats på ett väsentligt sätt (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)	I artikel 2 första stycket i förordning (EG) nr 2201/96 införs ett system med produktionsstöd för vissa produkter som förtecknas i bilaga I till den förordningen.

(3)	Syftet med att minimikvalitetskraven fastställs är att förhindra framställning av produkter som inte efterfrågas eller produkter som skulle kunna leda till snedvridning av marknaden. Kraven måste baseras på traditionella och sunda framställningsmetoder.

(4)

De kvalitetskrav som fastställs i denna förordning utgör ytterligare tillämpningsföreskrifter till bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 1535/2003 av den 29 augusti 2003 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2201/96 när det gäller stödordningen för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (4).

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för bearbetade produkter av frukt och grönsaker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I denna förordning fastställs minimikvalitetskrav som skall uppfyllas av konserverade Williams- och Rochapäron i sockerlag och/eller i naturlig fruktsaft, nedan kallade päron i sockerlag och/eller i naturlig fruktsaft, enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1535/2003.

Artikel 2

För framställning av päron i sockerlag eller i naturlig fruktsaft skall endast päron av arten Pyrus communis L., sorterna Williams och Rocha, användas. Råvaran skall vara färsk, frisk, ren och lämplig för bearbetning.

Råvaran får ha kylts innan den används för framställning av päron i sockerlag eller i naturlig fruktsaft.

Artikel 3

1.   Päron i sockerlag eller i naturlig fruktsaft måste framställas i någon av de former som anges i punkt 2.

2.   I denna förordning definieras formerna enligt följande:

a)   hel frukt: hela frukten med kärnhus och med eller utan skaft.

b)   halvor: frukten utan kärnhus, skuren i två ungefär lika stora delar.

c)   fjärdedelar: frukten utan kärnhus, skuren i fyra ungefär lika stora delar.

d)   skivor: frukten utan kärnhus, skuren i mer än fyra kilformade delar.

e)   tärningar: frukten utan kärnhus, skuren i kubliknande delar.

3.   Varje behållare med päron i sockerlag eller päron i naturlig fruktsaft skall innehålla endast en form och frukterna eller delarna av dem skall vara praktiskt taget lika stora. Behållaren får inte innehålla någon annan typ av frukt.

4.   Färgen på päron i sockerlag eller päron i naturlig fruktsaft skall vara den karakteristiska för sorten William eller Rocha. En lätt rosa missfärgning skall inte betraktas som ett fel. Päron i sockerlag eller i naturlig fruktsaft som innehåller särskilda ingredienser skall anses ha den karakteristiska färgen om det inte uppstår någon missfärgning som är onormal i samband med användningen av dessa ingredienser.

5.   Päron i sockerlag eller i naturlig fruktsaft skall vara fria från främmande beståndsdelar av icke vegetabiliskt ursprung och från främmande smaker och dofter. Frukten skall vara köttig och får variera i mjukhet men skall varken vara alltför mjuk eller alltför hård.

6.   Päron i sockerlag eller i naturlig fruktsaft skall vara praktiskt taget fria från

a)	främmande beståndsdelar av vegetabiliskt ursprung,

b)

skal,

c)	skadade enheter.

Hela, halva eller fjärdedels päron skall också vara praktiskt taget fria från mekaniska skador.

Artikel 4

1.   Frukter eller delar av frukter skall anses vara praktiskt taget lika stora om den största enheten i en behållare inte väger mer än dubbelt så mycket som den minsta.

Om det finns mindre än tjugo enheter i en behållare kan en enhet lämnas utan beaktande. Vid bestämningen av den största och minsta enheten skall sönderbrutna delar inte beaktas.

2.   För päron i sockerlag eller päron i naturlig fruktsaft skall kraven i artikel 3.6 anses uppfyllda om följande toleransvärden inte överskrids:

	Form
	Hela, halva eller fjärdedelar	Andra
Skadade enheter	15 % av antalet	1,5 kg
Mekaniskt skadade enheter	10 % av antalet	Inte tillämpligt
Skal	100 cm2 sammantagen yta	100 cm2 sammantagen yta
Främmande beståndsdelar av vegetabiliskt ursprung:
— Kärnhusmaterial	10 enheter	10 enheter
— Lösa päronkärnor	80 delar	80 delar
— Andra beståndsdelar, inklusive lösa kärnhusdelar	60 delar	60 delar

Tillåtna toleransvärden gäller per 10 kg nettovikt utan vätska, bortsett från dem som fastställs med angivande av antalsprocent.

Kärnhus skall inte betraktas som ett fel i fråga om hela päron med kärnhus.

3.   I punkt 2 avses med

a)   skadade enheter: frukter med missfärgningar på ytan eller fläckar som tydligt avviker från den allmänna färgen och som kan gå igenom till köttet, särskilt stötfläckar, skorv och mörka missfärgningar,

b)   mekaniskt skadade enheter: enheter som har sönderfallit i väl avgränsade delar, av vilka bitar som sammantagna i storlek motsvarar en enhet skall räknas som en enhet, eller enheter där putsningen har varit överdriven och medfört svåra urgröpningar på ytan vilket avsevärt försämrar utseendet,

c)   skal: både skal som sitter fast på päronköttet och skal som finns löst i behållaren,

d)   främmande beståndsdelar av vegetabiliskt ursprung: vegetabiliska beståndsdelar som inte hör till själva frukten eller som har suttit fast vid den färska frukten men borde ha avlägsnats vid bearbetningen, särskilt kärnhusdelar, päronkärnor, skaft, blad och bladdelar. Skal skall dock inte räknas hit,

e)   kärnhusdelar: kärnhuset eller delar av det, oavsett om det sitter fast vid frukten, med eller utan kärnor. Delar av kärnhuset skall räknas som en enhet om delarna sammanlagt motsvarar ungefär ett halvt kärnhus,

f)   lösa päronkärnor: kärnor som inte ingår i kärnhusdelarna utan finns löst i behållaren.

Artikel 5

1.   Päronen och sockerlagen eller den naturliga fruktsaften skall uppta minst 90 % av behållarens volym.

2.   Fruktens nettovikt utan vätska skall i genomsnitt vara minst lika stor som följande procentsatser av behållarens volym, uttryckt i gram:

Form	Behållare med en nominell volym på
	425 ml eller mer	mindre än 425 ml
Hela	50	46
Halvor	54	46
Fjärdedelar	56	46
Skivor	56	46
Tärningar	56	50

3.   Om päron i sockerlag eller päron i naturlig fruktsaft förpackas i glasbehållare skall volymen minskas med 20 ml innan de procentsatser som avses i punkt 1 och 2 beräknas.

4.   Varje behållare skall ha en märkning som anger tillverkningsdatum och år samt bearbetningsföretag. Märkningen, som kan vara i form av en kod, skall godkännas av de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där produktionen sker.

Dessa myndigheter får fastställa ytterligare föreskrifter angående själva märkningen.

Artikel 6

Bearbetningsföretaget skall dagligen och med jämna mellanrum under bearbetningen kontrollera att päronen i sockerlag eller i naturlig fruktsaft uppfyller kraven för beviljande av stöd. Resultatet av kontrollen skall registreras.

Artikel 7

Förordning (EEG) nr 2319/89 skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till denna förordning och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT L 297, 21.11.1996, s. 29. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 386/2004 (EUT L 64, 2.3.2004, s. 25).

(2)  EGT L 220, 29.7.1989, s. 51. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 996/2001 (EGT L 139, 23.5.2001, s. 9).

(3)  Se bilaga I.

(4)  EUT L 218, 30.8.2003, s. 14. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1663/2005 (EUT L 267, 12.10.2005, s. 22).

---

---

---