24.11.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/45

(1)

Genom rådets beslut 1999/382/EG (4) inrättades den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för yrkesutbildning ”Leonardo da Vinci”.

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 253/2000/EG (5) inrättades den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för utbildning ”Sokrates”.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2318/2003/EG (6) inrättades ett flerårigt program för en effektiv integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i de europeiska utbildningssystemen (eLearning-programmet).

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 791/2004/EG (7) inrättades ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organ verksamma på europeisk nivå inom utbildningsområdet och för att stödja särskilda insatser på samma område.

(5)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG (8) inrättades en enhetlig ram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass).

(6)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2317/2003/EG (9) inrättades ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredjeland (Erasmus Mundus) (2004 till 2008).

(7)

I Bolognaförklaringen som undertecknades den 19 juni 1999 av utbildningsministrarna från 29 europeiska länder fastställdes en mellanstatlig process för att senast 2010 inrätta ett ”europeiskt område för högre utbildning”, vilket fordrar stöd på gemenskapsnivå.

(8)

Europeiska rådet i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 fastställde ett strategiskt mål för Europeiska unionen, nämligen att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning, och rådet (utbildning) uppmanades att allmänt dryfta utbildningssystemen med fokusering på gemensamma intressen och prioriteringar, med respekt för nationell mångfald.

(9)

Ett avancerat kunskapssamhälle är nyckeln till högre tillväxt och ökad sysselsättning. Utbildning är en viktig prioritering för Europeiska unionen för att uppnå Lissabonmålen.

(10)

Rådet antog den 12 februari 2001 en rapport om utbildningssystemens konkreta framtidsmål. Den 14 juni 2002 antog rådet ett detaljerat arbetsprogram om uppföljningen av dessa mål, vilket fordrar stöd på gemenskapsnivå.

(11)

Europeiska rådet i Göteborg den 15 och 16 juni 2001 enades om en strategi för hållbar utveckling, och en miljödimension fogades till Lissabonprocessen för sysselsättning, ekonomisk reform och social sammanhållning.

(12)

Europeiska rådet i Barcelona den 15 och 16 mars 2002 fastställde målet att senast 2010 göra Europeiska unionens utbildningssystem till en kvalitetsreferens för hela världen, och man efterlyste insatser för att förbättra grundläggande kompetens, i synnerhet genom undervisning i minst två främmande språk från mycket tidig ålder.

(13)

I kommissionens meddelande och rådets resolution av den 27 juni 2002 (10) om livslångt lärande står det att livslångt lärande bör främjas via insatser och åtgärder som utarbetas inom ramen för gemenskapsprogram på området.

(14)

Genom rådets resolution av den 19 december 2002 (11) fastställdes en process för utökat europeiskt samarbete inom yrkesutbildning, vilken fordrar stöd på gemenskapsnivå. I Köpenhamnsförklaringen som utbildningsministrarna i 31 europeiska länder enades om den 30 november 2002 kopplades arbetsmarknadens parter och kandidatländerna till denna process.

(15)

I kommissionens meddelande om en handlingsplan för kompetens och rörlighet noteras det ständiga behovet av insatser på europeisk nivå för att förbättra erkännandet av meriter inom allmän och yrkesinriktad utbildning.

(16)

I kommissionens meddelande om en handlingsplan för att främja språkinlärning och språklig mångfald fastställs insatser som skall genomföras på europeisk nivå under åren 2004-2006 och som kräver uppföljning.

(17)

Gemenskapens insatser på utbildningsområdet bör prioritera och främja språkundervisning och språkinlärning samt språklig mångfald. Språkundervisning och språkinlärning är av särskild betydelse i angränsande medlemsstater.

(18)

Halvtidsrapporterna med utvärdering av de aktuella programmen Sokrates och Leonardo da Vinci samt det offentliga samrådet om gemenskapens framtida verksamhet på utbildningsområdet visade att det finns ett betydande och på vissa punkter allt större behov av fortsatt samarbete och utbytesverksamhet inom detta område på europeisk nivå. Rapporterna underströk vikten av en närmare koppling mellan gemenskapens program och utvecklingen av utbildningspolitiken, framförde önskemålet att gemenskapens verksamhet skulle struktureras på ett sätt som bättre motsvarar modellen med livslångt lärande och efterlyste enklare, mer användarvänliga och mer flexibla metoder.

(19)

I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning kan genomförandet av programmet förenklas genom finansiering med ett standardbelopp antingen när det gäller stöd till programdeltagare eller gemenskapsstöd till de strukturer som inrättas på nationell nivå för att förvalta programmet.

(20)

Att integrera gemenskapens stöd till gränsöverskridande samarbete och utbytesverksamhet på utbildningsområdet i ett enda program skulle ge betydande fördelar och möjliggöra bättre samverkan mellan de olika verksamhetsområdena, större kapacitet att stödja utvecklingen av livslångt lärande, samt mer konsekventa, enhetliga och effektiva administrationssätt. Ett enda program skulle dessutom främja ett samarbete mellan olika utbildningsnivåer.

(21)

Ett program för livslångt lärande bör därför inrättas för att genom livslångt lärande bidra till utvecklingen av Europeiska unionen som ett avancerat kunskapssamhälle med hållbar ekonomisk utveckling, fler och bättre arbetstillfällen samt större social sammanhållning.

(22)

Med hänsyn till särdragen i sektorerna för skolor, högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning, vilka leder till att gemenskapens insatser måste grundas på mål, typer av insatser och organisatoriska strukturer som är skräddarsydda för dem, är det lämpligt att inom ramen för programmet för livslångt lärande bibehålla enskilda program som riktar sig till var och en av dessa fyra sektorer, alltmedan enhetligheten och det som är gemensamt för dem maximeras.

(23)

I sitt meddelande ”Bygga en gemensam framtid – Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013” angav kommissionen en rad kvantifierade mål som skall uppnås genom den nya omgången av gemenskapens utbildningsprogram, vilka kräver en betydande ökning i volymen av insatser inom utbyte och partnerskap.

(24)

Med tanke på de påvisade positiva effekterna av rörlighet över gränserna både för individer och för utbildningssystem, den omfattande efterfrågan på rörlighet inom alla sektorer som inte kunnat uppfyllas, och vikten av denna verksamhet mot bakgrund av Lissabonmålen, är det nödvändigt att avsevärt öka omfattningen av stöd till rörlighet över gränserna i de fyra delprogrammen för de olika sektorerna.

(25)

I syfte att bättre täcka de verkliga extrakostnaderna för studenter som studerar utomlands bör utbytesstipendiet bibehållas på i genomsnitt 200 EUR per månad i reala termer så länge programmet pågår.

(26)

Mer bör göras för behoven av rörlighet bland enskilda gymnasieelever och enskilda vuxenstuderande, som hittills inte täckts av gemenskapsprogram, genom att införa en ny typ av rörlighetsinsatser i programmen Comenius och Grundtvig. De möjligheter som rörlighet för enskilda lärare skapar för utvecklingen av långsiktigt samarbete mellan skolor i angränsande regioner bör också utnyttjas bättre.

(27)

Små och medelstora företag spelar en viktig roll i Europas ekonomi. Hittills har emellertid sådana företag i liten utsträckning deltagit i programmet Leonardo da Vinci. Åtgärder bör vidtas för att höja gemenskapsåtgärdernas attraktionskraft för små och medelstora företag, framför allt genom att öka möjligheterna till rörlighet för lärlingar. Det bör anordnas lämpliga arrangemang, liknande dem som finns i Erasmusprogrammet, för erkännande av resultaten av sådan rörlighet.

(28)

Mot bakgrund av de särskilda utbildningssvårigheterna för barn till arbetstagare utan fast arbetsplats och till mobila arbetstagare i Europa bör de möjligheter som programmet Comenius ger utnyttjas till fullo för att stödja gränsöverskridande verksamheter som är inriktade på deras behov.

(29)

En ökad rörlighet inom hela Europa bör åtföljas av ständigt högre normer.

(30)

För att möta det ökade behovet av att stödja sådan verksamhet på europeisk nivå som skall uppfylla dessa mål för utbildningspolitiken, tillhandahålla ett sätt att stödja verksamhet över sektorsgränserna inom språk och IKT samt stärka spridningen och utnyttjandet av programmets resultat, är det lämpligt att komplettera de fyra programmen för de olika sektorerna med ett övergripande program.

(31)

För att möta det tilltagande behovet av kunskap och dialog om den europeiska integrationsprocessen och dess utveckling är det viktigt att främja högsta kvalitet inom undervisning, forskning och analyser på detta område genom att stödja högskolor som specialiserar sig på studier av den europeiska integrationsprocessen, europeiska sammanslutningar inom allmän och yrkesinriktad utbildning och Jean Monnet-insatsen.

(32)

Det är nödvändigt att skapa tillräcklig flexibilitet i detta beslut så att lämpliga justeringar kan göras i åtgärderna inom programmet för livslångt lärande för att möta ändrade behov under tiden 2007-2013, och undvika de alltför detaljerade bestämmelserna under de tidigare etapperna i programmen Sokrates och Leonardo da Vinci.

(33)

I all sin verksamhet bör gemenskapen sträva efter att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem, enligt artikel 3.2 i fördraget.

(34)

Enligt artikel 151 i fördraget bör gemenskapen beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt samverkan mellan kultur och utbildning. Även den interkulturella dialogen bör främjas.

(35)

Det finns ett behov av att främja ett aktivt medborgarskap och respekten för mänskliga rättigheter och demokrati samt att intensifiera kampen mot alla former av utslagning, inbegripet rasism och främlingsfientlighet.

(36)

Det finns ett behov av att bredda tillträdet för missgynnade grupper och aktivt ta itu med de särskilda inlärningsbehoven hos personer med funktionshinder vid genomförandet av alla delar av programmet, bland annat genom högre bidrag för att spegla de extra kostnader som funktionshindrade deltagare medför samt stöd till inlärning och användning av teckenspråk och punktskrift.

(37)

Man bör notera resultaten av Europeiska året för utbildning genom idrott (2004) och de potentiella utbildningsfördelar med samarbete mellan utbildningsanstalter och idrottsorganisationer som lyftes fram inom ramen för detta.

(38)

De kandidatländer för anslutning till Europeiska unionen samt de Eftaländer som ingår i EES får delta i gemenskapens program i enlighet med avtal som skall upprättas mellan gemenskapen och dessa länder.

(39)

Europeiska rådet i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 godkände rådets slutsatser av den 16 juni 2003 angående västra Balkan, inbegripet bilagan med titeln ”Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”, där man föreskriver att gemenskapens program bör öppnas för de länder som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen på grundval av ramavtal som skall upprättas mellan gemenskapen och dessa länder.

(40)

Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet har uttryckt sin avsikt att inleda förhandlingar för att sluta avtal på områden av gemensamt intresse, till exempel gemenskapens program för utbildning och ungdomsfrågor.

(41)

Programmet för livslångt lärande bör regelbundet övervakas och utvärderas i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna, så att man kan göra anpassningar, i synnerhet vad gäller prioriteringar för åtgärdernas genomförande. Utvärderingen bör inbegripa en extern utvärdering genomförd av oberoende och opartiska organ.

(42)

I sin resolution av den 28 februari 2002 om genomförandet av Sokratesprogrammet (12) påpekade Europaparlamentet de oproportionerligt tunga administrativa förfarandena för dem som sökte stipendier under programmets andra etapp.

(43)

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (13) samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (14), som skyddar gemenskapens ekonomiska intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administrationen, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa.

(44)

För att programmet framgångsrikt skall kunna genomföras är det mycket viktigt att ansökningsförfarandena radikalt förenklas. Administrations- och redovisningskraven bör stå i proportion till bidragets storlek.

(45)

Lämpliga åtgärder bör också vidtas för att förebygga oegentligheter och bedrägerier, och nödvändiga åtgärder bör vidtas för att kräva tillbaka belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts på ett felaktigt sätt.

(46)

Det är lämpligt att säkerställa ett korrekt slutförande av programmet för livslångt lärande, särskilt när det gäller fleråriga arrangemang för förvaltningen av programmet som fortsätter att löpa, exempelvis finansiering av tekniskt och administrativt stöd. Från och med den 1 januari 2014 bör det tekniska och administrativa stödet vid behov säkerställa handläggningen av den verksamhet som ännu inte har avslutats i slutet av 2013, inbegripet övervakning och revision.

(47)

Eftersom målet för detta beslut, dvs. det europeiska samarbetets bidrag till utbildning av hög kvalitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, då det krävs multilaterala partnerskap, rörlighet över gränserna och informationsutbyte i hela gemenskapen, och de nödvändiga insatserna och åtgärderna bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(48)

I detta beslut fastställs för hela den tid programmet pågår en finansieringsram som skall utgöra den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (15).

(49)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (16).

3.

1.

förskola: organiserad utbildningsverksamhet före den obligatoriska skolgången.

2.

elev: person som är inskriven för studier vid en skola.

3.

skola: alla slags inrättningar som meddelar allmän utbildning (förskola, primär- eller sekundärskola), yrkesinriktad eller teknisk utbildning och, i undantagsfall, inrättningar som inte meddelar skolundervisning men som tillhandahåller lärlingsutbildning när det gäller åtgärder för att främja språkinlärning.

4.

undervisande personal: personer som på grund av sina arbetsuppgifter är direkt engagerade i utbildningsprocessen i medlemsstaterna.

5.

utbildare: person som genom sina åligganden direkt medverkar i den yrkesinriktade utbildningsprocessen i medlemsstaterna.

6.

student: en person inskriven vid en högre utbildningsanstalt, oavsett studieområde, i syfte att bedriva högre studier som leder till erkänd examen eller annan erkänd eftergymnasial behörighet, till och med doktorsexamen.

7.

praktikant: en person som genomgår yrkesutbildning antingen vid en utbildningsinrättning eller utbildningsorganisation eller på arbetsplatsen.

8.

vuxenstuderande: en studerande som deltar i vuxenutbildning.

9.

personer på arbetsmarknaden: arbetstagare, egenföretagare, personer som står till arbetsmarknadens förfogande.

10.

11.

12.

yrkesutbildning: varje form av grundläggande yrkesutbildning, inbegripet teknisk och yrkesinriktad undervisning, och lärlingsutbildning som bidrar till yrkeskvalifikationer som erkänns av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de har förvärvats, samt yrkesinriktad fortbildning som en person genomgår under sitt arbetsliv.

13.

vuxenutbildning: alla former av icke-yrkesinriktat lärande för vuxna, formellt, icke-formellt eller informellt.

14.

studiebesök: kort besök för att studera en viss aspekt av livslångt lärande i en annan medlemsstat.

15.

rörlighet: en tids vistelse i en annan medlemsstat för studier, arbetserfarenhet, annat lärande eller annan undervisning eller därtill kopplad administrativ verksamhet, som på lämpligt sätt stöds genom förberedande kurser eller fortbildningskurser i värdlandets språk eller arbetsspråk.

16.

praktik: en tids vistelse vid ett företag eller en organisation i en annan medlemsstat, som på lämpligt sätt stöds genom förberedande kurser eller fortbildningskurser i värdlandets språk eller arbetsspråk och som syftar till att hjälpa enskilda att anpassa sig till kraven på en arbetsmarknad som omfattar hela gemenskapen och att förvärva en bestämd färdighet eller förbättra kunskaperna om den ekonomiska och sociala kulturen i landet i fråga i samband med förvärvande av yrkeserfarenhet.

17.

unilateral: som gäller en enda inrättning.

18.

bilateral: med deltagande av partner från två medlemsstater.

19.

multilateral: med deltagande av partner från minst tre medlemsstater. Kommissionen kan betrakta sammanslutningar eller andra organ med medlemmar från tre eller fler medlemsstater som multilaterala.

20.

partnerskap: en bilateral eller multilateral överenskommelse mellan en grupp inrättningar eller organisationer i olika medlemsstater om att genomföra gemensam europeisk verksamhet för livslångt lärande.

21.

nätverk: en formell eller informell gruppering av organ som är verksamma inom särskilda områden, ämnen eller sektorer för livslångt lärande.

22.

projekt: samarbetsverksamhet med fastställt resultat som utarbetas gemensamt av en formell eller informell gruppering av inrättningar eller organisationer.

23.

projektsamordnare: den inrättning eller organisation som är ansvarig för genomförandet av den multilaterala grupperingens genomförande av projektet.

24.

projektpartner: andra inrättningar eller organisationer än samordnaren, vilka utgör den multilaterala grupperingen.

25.

företag: alla företag som är engagerade i ekonomisk verksamhet inom den offentliga eller privata sektorn, oavsett storlek, rättslig ställning eller den ekonomiska sektor inom vilken de är verksamma, inbegripet den sociala ekonomin.

26.

arbetsmarknadens parter: på nationell nivå, arbetsgivares och arbetstagares organisationer i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis; på gemenskapsnivå, arbetsgivares och arbetstagares organisationer som deltar i dialogen mellan arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå.

27.

vägledning och rådgivning: olika slags verksamhet, till exempel information, bedömning, orientering och råd för att hjälpa studerande, utbildare och övrig personal att välja utbildningsprogram eller anställningsmöjligheter.

28.

spridning och utnyttjande av resultat: insatser för att se till att resultaten från programmet för livslångt lärande och dess föregångare vederbörligen erkänns och visas samt genomförs i stor skala.

29.

livslångt lärande: allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning, icke-formell utbildning och informellt lärande, som företas under hela livet och leder till bättre kunskaper och färdigheter ur ett personligt, medborgerligt, samhälleligt och/eller arbetsmarknadsrelaterat perspektiv. Det innefattar tillhandahållande av vägledning och rådgivning.

1.

2.

3.

a)

Elever, studenter, praktikanter och vuxenstuderande.

b)

Lärare, utbildare och annan personal som arbetar med livslångt lärande ur någon aspekt.

c)

Personer på arbetsmarknaden.

d)

Institut och organisationer som erbjuder möjligheter till lärande inom programmet för livslångt lärande eller inom ramen för dess delprogram.

e)

Personer och organ som ansvarar för system och policy vad gäller livslångt lärande ur någon aspekt på lokal, regional och nationell nivå.

f)

Företag, arbetsmarknadens parter och deras organisationer på alla nivåer, inbegripet handelsorganisationer och handels- och industrikammare.

g)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information inom alla aspekter av livslångt lärande.

h)

Sammanslutningar som arbetar med livslångt lärande, inbegripet sammanslutningar för studenter, praktikanter, elever, lärare, föräldrar och vuxenstuderande.

i)

Forskningscentrum och forskningsorgan som sysslar med frågor som rör livslångt lärande.

j)

Ideella organisationer, frivilliga organisationer och icke-statliga organisationer.

1.

2.

3.

1.

1.

a)

främja medvetenheten om vikten av kulturell och språklig mångfald och multikulturalism i Europa samt om vikten av att bekämpa rasism, fördomar och främlingsfientlighet,

b)

sörja för studerande med särskilda behov, i synnerhet genom att bidra till att de integreras i den gängse utbildningen,

c)

främja jämställdhet mellan män och kvinnor och medverka till att bekämpa alla former av diskriminering på grund av kön, ras eller etnisk tillhörighet, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

5.

a)

Elever i skolan till och med gymnasiet.

b)

Skolor, enligt specifikation av medlemsstaterna.

c)

Lärare och övrig personal vid dessa skolor.

d)

Föreningar, ideella organisationer, icke-statliga organisationer och företrädare för personer som är engagerade i skolutbildning.

e)

Personer och organ som ansvarar för organisation och tillhandahållande av utbildning på lokal, regional och nationell nivå.

f)

Forskningscentrum och forskningsorgan som sysslar med frågor som rör livslångt lärande.

g)

Högre utbildningsanstalter.

h)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information beträffande någon aspekt av livslångt lärande.

1.

2.

1.

a)

Studenter och praktikanter som deltar i någon form av eftergymnasial utbildning.

b)

Högre utbildningsanstalter, enligt specifikation av medlemsstaterna.

c)

Lärare, utbildare och övrig personal vid dessa inrättningar.

d)

Sammanslutningar och företrädare för personer som är engagerade i högre utbildning, inbegripet berörda student-, universitets- och lärarsammanslutningar.

e)

Företag, arbetsmarknadens parter och övriga företrädare för arbetslivet.

f)

Offentliga och privata organisationer, inbegripet ideella organisationer och icke-statliga organ, ansvariga för anordnande och tillhandahållande av utbildning på lokal, regional och nationell nivå.

g)

Forskningscentrum och forskningsorgan som sysslar med frågor som rör livslångt lärande.

h)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information beträffande någon aspekt av livslångt lärande.

1.

2.

1.

a)

Studenter vid högre utbildningsanstalter som, efter att ha skrivit in sig för åtminstone ett andra studieår, tillbringar en studieperiod i en annan medlemsstat inom ramen för rörlighet inom programmet Erasmus, oavsett om de fått ekonomiskt bidrag ur programmet. Sådana studieperioder skall till fullo godkännas enligt högskoleavtalen mellan de utsändande och de mottagande högskolorna. Den mottagande högskolan skall inte ta ut kursavgifter från sådana studenter.

b)

Studenter som är anmälda till en gemensam magisterkurs och deltar i rörlighet.

c)

Högskolestudenter som deltar i praktik.

a)

Personer som deltar i yrkesutbildning i alla dess former utom på eftergymnasial nivå.

b)

Personer på arbetsmarknaden.

c)

Institutioner eller organisationer som tillhandahåller utbildningsmöjligheter inom områden som omfattas av programmet Leonardo da Vinci.

d)

Lärare, utbildare och övrig personal hos dessa institutioner eller organisationer.

e)

Sammanslutningar och företrädare för personer som berörs av yrkesinriktad utbildning, däribland praktikant-, föräldra- och lärarsammanslutningar.

f)

Företag, arbetsmarknadens parter och andra företrädare för arbetslivet, inbegripet handelskammare och andra branschorganisationer.

g)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information beträffande någon aspekt av livslång utbildning.

h)

Personer och organ som ansvarar för system och policy vad gäller yrkesutbildning ur någon aspekt på lokal, regional och nationell nivå.

i)

Forskningscentrum och forskningsorgan som sysslar med frågor som rör livslångt lärande.

j)

Högre utbildningsanstalter.

k)

Ideella organisationer, frivilliga organisationer och icke-statliga organisationer.

1.

2.

1.

a)

Personer i vuxenutbildning.

b)

Institutioner eller organisationer som tillhandahåller utbildningsmöjligheter inom vuxenutbildningen.

c)

Lärare och övrig personal vid dessa institutioner eller organisationer.

d)

Utbildningsinstitutioner som arbetar med grund- eller vidareutbildning för personal inom vuxenutbildning.

e)

Sammanslutningar och företrädare för personer som berörs av vuxenutbildning, däribland sammanslutningar för vuxenstuderande och lärare.

f)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information beträffande någon aspekt av livslångt lärande.

g)

Personer och organ som ansvar för system och policy beträffande någon aspekt av vuxenutbildning på lokal, regional och nationell nivå.

h)

Forskningscentrum och forskningsorgan som sysslar med frågor som rör livslångt lärande.

i)

Företag.

j)

Ideella organisationer, frivilliga organisationer och icke-statliga organisationer.

k)

Högre utbildningsanstalter.

1.

2.

1.

1.

2.

1.

2.

3.

4.

a)

Studenter och forskare inom europeisk integration i alla former av högre utbildning i och utanför gemenskapen.

b)

Högre utbildningsanstalter i och utanför gemenskapen som erkänns i deras egna länder.

c)

Lärare och övrig personal vid högre utbildningsanstalter.

d)

Sammanslutningar och företrädare för personer som berörs av utbildning i och utanför gemenskapen.

e)

Offentliga och privata organ som ansvarar för organisation och tillhandahållande av utbildning på lokal, regional och nationell nivå.

f)

Forskningscentrum och forskningsorgan i och utanför gemenskapen som ägnar sig åt frågor som rör europeisk integration.

1.

2.

1.

2.