24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/20

(1)

Flexibel användning av luftrummet är ett koncept inom ramen för luftrumsplanering som beskrivits av International Civil Aviation Organisation (ICAO) och utvecklats av the European Organisation for the Safety of Aviation (Eurocontrol), enligt vilket det fastslås att luftrum inte skall betraktas som enbart civilt eller enbart militärt, utan snarare är att betrakta som ett kontinuum där alla användarbehov skall uppfyllas i högsta möjliga grad.

(2)

Eurocontrol har inom ramen för artikel 8.1 i förordning (EG) nr 549/2004 fått kommissionens uppdrag att bistå denna i arbetet med att utforma genomförandebestämmelser för en flexibel användning av luftrummet. Den här förordningen beaktar Eurocontrols rapport av den 30 december 2004 som blev resultatet av uppdraget.

(3)

Den här förordningen omfattar inte militära insatser och militär utbildning enligt artikel 1.2 i förordning (EG) nr 549/2004.

(4)

I ett uttalande om militära frågor som hänger samman med frågan om det gemensamma europeiska luftrummet (3) åtog sig medlemsstaterna att samarbeta med varandra med beaktande av militära krav, så att konceptet flexibel användning av luftrummet tillämpas fullt ut och på samma sätt av användarna av luftrummet i alla medlemsstaterna.

(5)

Av den gemensamma rapport som lämnades av Eurocontrols enhet för produktions- och kvalitetsövervakning och Eurocontrolbyrån i oktober 2001 framgår det att det finns stort utrymme för förbättringar i den nuvarande tillämpningen av den flexibla användningen av luftrummet i Europa. Gemensamma regler för att genomföra dessa förbättringar bör därför antas.

(6)

Konceptet om en flexibel användning av luftrummet omfattar även luftrummet över internationellt vatten. Det påverkar inte medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter enligt konventionen om internationell civil luftfart (Chicago-konventionen) av den 7 december 1944 och dess tillägg, eller FN:s konvention av 1982 om havsrätt.

(7)

Det finns verksamheter som förutsätter att man reserverar en viss volym av luftrummet för exklusiv eller särskild användning under bestämda perioder, på grund av flygprofilernas speciella karaktär eller farliga egenskaper som innebär att det är viktigt att effektivt och säkert skilja verksamheten från sådan luftfart som inte deltar.

(8)

För att tillämpningen av den flexibla användningen av luftrummet skall bli effektiv och harmoniserad i hela gemenskapen krävs det tydliga och enhetliga regler för civil-militär samordning som beaktar samtliga användares krav och deras olika typer av verksamheter.

(9)

Effektiva samordningsförfaranden mellan civilt och militärt flyg bör grundas på regler och normer som garanterar att samtliga användare kan utnyttja luftrummet effektivt.

(10)

Det är viktigt att stärka samarbetet mellan angränsande medlemsstater och beakta gränsöverskridande insatser vid tillämpningen av konceptet flexibel användning av luftrummet.

(11)

Skillnader i organisationen av civil-militärt samarbete i gemenskapen begränsar möjligheterna att sköta luftrumsplaneringen på ett enhetligt och tidsbesparande sätt. Därför är det viktigt att identifiera de personer eller organisationer som ansvarar för tillämpningen av den flexibla användningen av luftrummet i varje medlemsstat. Dessa uppgifter bör göras tillgängliga för medlemsstaterna.

(12)

Införandet av enhetliga förfaranden för den civil-militära samordningen och användningen av det gemensamma luftrummet är ett nödvändigt villkor för skapandet av ett välfungerande luftrumsblock enligt definitionen i förordning (EG) nr 549/2004.

(13)

En flexibel användning av luftrummet omfattar strategisk, förtaktisk och taktisk luftrumsplanering vilka – även om de är skilda styrfunktioner – hänger nära samman med varandra, och bör därför handhas på ett enhetligt sätt så att utnyttjandet av luftrummet blir effektivt.

(14)

Program för flygledningstjänster som håller på att utvecklas för samarbetet på europeisk nivå bör göra det möjligt att stegvis skapa enhetlighet mellan funktionerna för luftrumsplanering, flödesplanering och flygtrafikledning.

(15)

När flera flygverksamheter pågår i samma luftrum men uppfyller olika krav bör samordningen vara inriktad både på säkra flygningar och bästa möjliga utnyttjande av tillgängligt luftrum.

(16)

Snabb spridning av korrekta uppgifter om situationen i luftrummet och eventuella särskilda trafiksituationer till civila och militära flygtrafikledare har en direkt effekt på verksamhetens säkerhet och effektivitet.

(17)

Snabb tillgång till aktuell information om situationen i luftrummet är avgörande för alla intressenter som vill utnyttja de luftrumsstrukturer som ställts till förfogande när de lägger upp eller ändrar färdplanen.

(18)

Det är viktigt att regelbundet bedöma utnyttjandet av luftrummet för att öka förtroendet mellan tjänsteleverantörer och användare inom civilt och militärt flyg, och det är ett viktigt redskap för att förbättra utformningen av luftrummet och luftrumsplaneringen.

(19)

Den årliga rapport om flexibel användning av luftrummet som avses i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 551/2004 bör innehålla uppgifter som är relevanta med hänsyn till de ursprungliga målen och bör syfta till att tillgodose användarnas krav på ett bättre sätt.

(20)

Det krävs en övergångsperiod för att uppfylla kraven på samordning mellan enheter för civil respektive militär flygtrafikledning och/eller enheter för militär kontroll.

(21)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för det gemensamma luftrummet som inrättas genom artikel 5.1 i förordning (EG) nr 549/2004.

a)

Samordningen av civila och militära myndigheter skall vara organiserad på strategisk, förtaktisk och taktisk nivå inom luftrumsplaneringen genom att det upprättas överenskommelser och förfaranden för att öka säkerheten och luftrumskapaciteten och förbättra luftfartens effektivitet och flexibilitet.

b)

Överensstämmelse mellan luftrumsplanering, flödesplanering och flygledningstjänst som skall åstadkommas och bibehållas på luftrumsplaneringens tre nivåer som anges i punkt a för att skapa effektiv luftrumsplanering, fördelning och användning av luftrummet för alla användare.

c)

Luftrumsreservation för exklusiv eller särskild användning av användarkategorier skall vara av tillfällig natur, och endast tillämpas under begränsade tidsperioder med utgångspunkt från den faktiska användningen och skall hävas så snart den verksamhet som föranledde reservationen upphör.

d)

Samarbete skall upprättas mellan medlemsstater för att man effektivt och enhetligt skall kunna tillämpa konceptet flexibel användning av luftrummet över nationsgränser eller gränser för flyginformationsregioner, och i synnerhet för att sköta gränsöverskridande verksamheter; vidare skall samarbetet omfatta alla relevanta rättsliga, operativa och tekniska aspekter.

e)

Flygtrafikledningsenheter och användare skall utnyttja det tillgängliga luftrummet på bästa sätt.

a)

se till att konceptet flexibel användning av luftrummet tillämpas på strategisk, förtaktisk och taktisk nivå,

b)

regelbundet se över användarnas behov,

c)

godkänna de verksamheter som kräver luftrumsreservation eller -begränsning,

d)

definiera tillfälliga luftrumsstrukturer och förfaranden för att erbjuda flera valmöjligheter när det gäller luftrumsreservation och flygvägar,

e)

fastställa kriterier och förfaranden för att skapa och tilllämpa justerbara horisontella och vertikala gränser för det luftrum som krävs för att rymma många olika typer av flygvägar och förändringar av flygningar med kort varsel,

f)

bedöma de nationella luftrumsstrukturerna och flygvägsnät för att planera för flexibla luftrumsstrukturer och -förfaranden,

g)

fastställa de särskilda villkor som gäller när ansvaret för separation mellan civila och militära flygningar vilar på flygtrafikledningsenheterna respektive enheterna för militär kontroll,

h)

utveckla gränsöverskridande luftrumsanvändning tillsammans med angränsande medlemsstater när så krävs till följd av trafikflödena och användarnas verksamhet,

i)

samordna sina riktlinjer för luftrumsplanering med de angränsande medlemsstaterna så att de gemensamt kan handha frågan om luftrum över nationsgränser eller över gränser mellan flyginformationsregioner,

j)

fastställa luftrumsstrukturer och göra dem tillgängliga för användare i nära samarbete och samordning med angränsande medlemsstater där de berörda luftrumsstrukturerna har en märkbar effekt på den gränsöverskridande flygtrafiken eller trafiken i luftrum som ligger i gränsområden för flyginformationsregioner, och för att se till att luftrummet används optimalt för samtliga användare runt om i gemenskapen,

k)

tillsammans med angränsande medlemsstater fastställa gemensamma normer för separation mellan civil och militär luftfart när det gäller gränsöverskridande verksamheter,

l)

upprätta samråd med de personer eller organisationer som avses i punkt 3 och samtliga relevanta parter och organisationer för att se till att användarnas krav beaktas på ett korrekt sätt,

m)

bedöma och se över förfaranden för luftrummet och resultatet av insatser för flexibel användning av luftrummet,

n)

inrätta mekanismer för att lagra uppgifter om ansökningar, fördelningen av luftrummet och den faktiska användningen av luftrumsstrukturerna, så att dessa kan analyseras och ligga till grund för planeringen.