BILAGA I

VARIABELFÖRTECKNING

Strukturstatistik över arbetskraftskostnader

Tabell A	–	Nationella uppgifter
Tabell B	–	Nationella uppgifter efter företagsstorlek
Tabell C	–	Regionala uppgifter

För de variabler som förtecknas nedan måste antingen tabell A eller samtliga tre tabeller tillhandahållas. Huruvida en tabell är obligatorisk eller frivillig anges med ”o” respektive ”f”. Översändningskoderna för de olika kategorierna kvalitativa variabler eller storleksklasser kvantitativa variabler fastställs av Eurostat i en handlingsplan.

Variabel	Endast A	A–C (1)
A.    Antal anställda
A.1 Totalt antal anställda		o
A.11 Heltidsanställda (undantaget lärlingar)		o
A.12 Deltidsanställda (undantaget lärlingar)		o
A.121 Deltidsanställda omräknade till årsverken (undantaget lärlingar)		o
A.13 Lärlingar		o
A.131 Lärlingar omräknade till årsverken		o
B.    Antal utförda arbetstimmar
B.1 Antal utförda arbetstimmar		o
B.11 Antal utförda arbetstimmar av heltidsanställda (undantaget lärlingar)		o
B.12 Antal utförda arbetstimmar av deltidsanställda (undantaget lärlingar)		o
B.13 Antal utförda arbetstimmar av lärlingar		o
C.    Avlönade timmar
C.1 Totalt antal avlönade timmar	o
C.11 Avlönade timmar för heltidsanställda (undantaget lärlingar)	o
C.12 Avlönade timmar för deltidsanställda (undantaget lärlingar)	o
C.13 Avlönade timmar för lärlingar	o
D.    Arbetskraftskostnader (för närmare uppgifter se bild 1 nedan)
D.1 Löner och kollektiva avgifter		o
D.11 Löner (för närmare uppgifter se bild 2 nedan)		o
D.111 Egentlig lön (undantaget lärlingar)		o
D.1111 Direkt lön, bonusar och tillägg		o
D.11111 Direkt lön, bonusar och tillägg som betalas varje avlöningsperiod	o
D.11112 Direkt lön, bonusar och tillägg som inte betalas varje avlöningsperiod (2)	o
D.1112 Betalningar till anställdas sparprogram		o
D.1113 Betalningar för ej arbetade dagar		o
D.1114 Naturaförmåner		o
D.11141 Företagsprodukter (valfri)	f
D.11142 Bostadsförmåner (3) (valfri)	f
D.11143 Bilförmåner (valfri)	f
D.11144 Personaloptionsförmåner och system för aktieköp (valfri)	f
D.11145 Övrigt (valfri)	f
D.112 Löner till lärlingar		o
D.12 Arbetsgivares kollektiva avgifter (för närmare uppgifter se bild 3 nedan)		f
D.121 Arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (undantaget lärlingar)		o
D.1211 Lagstadgade sociala avgifter	o
D.1212 Kollektivt avtalade, avtalsenliga och frivilliga sociala avgifter	o
D.122 Arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (undantaget lärlingar)		o
D.1221 Garanterad lön vid sjukdom (valfri)	f
D.1222 Arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter för pensioner och hälso-/sjukvård (valfri)	f
D.1223 Betalningar till anställda som lämnar företaget (valfri)	f
D.1224 Arbetsgivares övriga tillräknade kollektiva avgifter (valfri)	f
D.123 Arbetsgivares kollektiva avgifter för lärlingar		o
D.2 Kostnader för personalutbildning		o
D.3 Övriga kostnader som betalas av arbetsgivaren		o
D.4 Skatter		o
D.5 Subventioner som arbetsgivaren erhåller		o
E.    Information om enheter
E.1 Lokala enheter, populationen		o
E.2 Lokala enheter, urval		o

Alternativt kan medlemsstaterna registrera mer detaljerade uppgifter för följande variabler (översänds till Eurostat endast på begäran):

A.11	Heltidsanställda
A.12	Deltidsanställda
D.11112	Direkt lön, bonusar och tillägg som inte betalas varje avlöningsperiod
D.1113	Betalning för ej arbetade dagar
D.1211	Lagstadgade sociala avgifter
D.1212	Kollektivt avtalade, avtalsenliga och frivilliga sociala avgifter
D.1223	Betalningar till anställda som lämnar företaget

Bild 1

Arbetskraftskostnader och huvudsakliga beståndsdelar

Bild 2

Uppdelning av beståndsdelen ”Löner” (D.11)

Bild 3

Uppdelning av beståndsdelen ”Arbetsgivares kollektiva avgifter” (D.12)

---

(1)  Tabell C gäller endast länder med NUTS 1-regioner.

(2)  Med undantag av betalningar till anställdas sparprogram.

(3)  Undantaget flyttbidrag.

BILAGA II

VARIABELDEFINITIONER

A.   ANTAL ANSTÄLLDA

Med anställda avses alla personer, oavsett nationalitet eller anställningstid i landet, som har ett direkt anställningsavtal (formellt eller informellt) med företaget eller den lokala enheten och som får ersättning oberoende av vilket arbete som har utförts, arbetstid (hel- eller deltid) eller anställningsavtalets löptid (tidsbegränsat eller ej). Ersättningen kan bestå av lön inklusive bonus, betalning för ackord eller skiftarbete, tillägg, dricks, kommission och naturaförmåner.

Definitionen av anställda omfattar såväl arbetare som tjänstemän och ledningspersonal i företag med minst 10 anställda inom den privata och offentliga sektorn inom de näringsgrenar som klassificeras i avsnitten C–K och M–O i Nace Rev. 1.1 (1).

Följande lista innehåller exempel på personalkategorier som ingår:

—	Säljrepresentanter, förutsatt att de är anställda och erhåller annan ersättning utöver kommission.

—	Avlönade arbetande ägare.

—	Lärlingar.

—	Studenter och praktikanter (praktikanter på advokatkontor, sjuksköterskeelever, forskarassistenter och lärarkandidater, AT-läkare etc.) som har formellt anställningsavtal genom vilket de bidrar till produktionen inom enheten mot ersättning.

—

Anställda med tidsbegränsade kontrakt (t.ex. kontorspersonal) som rekryteras, anställs och får lön från personaluthyrningsföretag för att arbeta hos annan arbetsgivare, ofta för en kortare period (2), säsongsanställda och tillfälligt anställda, om de har formellt eller informellt anställningsavtal och arbetstid som definierats i förväg.

—

Personal för vilka arbetskraftskostnaderna uppkommit under referensåret men som tillfälligt inte arbetade på grund av sjukdom eller skada, semester, strejk eller lockout, tjänstledighet på grund av studier, föräldraledighet, nedskärningar i verksamheten, inställt arbete på grund av väderförhållanden, mekaniska fel, brist på material, bränsle eller el eller annan tillfällig frånvaro (ledighet eller annan frånvaro).

—	Personal som arbetar utomlands om de fortsatt varit avlönade av den statistiska enheten.

—	Legoarbetare (3), inklusive personer som distansjobbar eller arbetar i hemmet, bör omfattas om det finns en uttrycklig överenskommelse om att de ersätts på basis av utfört arbete, dvs. den mängd arbete som personen bidrar med till en produktionsprocess.

Följande kategorier ingår inte:

—	Säljrepresentanter eller andra personer som helt ersätts genom kommission, inte är anställda eller är egenföretagare.

—	Ägare, direktörer eller chefer vars ersättning helt utgörs av vinstdelning.

—	Familjemedlemmar som inte är anställda (enligt definitionen ovan) vid företaget eller den lokala enheten.

—	Egenföretagare.

—	Obetalda volontärer (t.ex. de som normalt arbetar för ej vinstdrivande institutioner som välgörenhetsorganisationer).

Referens ENS 1995: punkterna 11.12–11.14

A.1   Totalt antal anställda

Denna variabel omfattar heltidsanställda (A.11), deltidsanställda (A.12) och lärlingar (A.13).

Referens SBS: kod 16130 (antal anställda)

A.11   Heltidsanställda (undantaget lärlingar)

Omfattar personal (undantaget lärlingar) vars ordinarie arbetstid är densamma som den som stadgas i kollektivavtal eller överensstämmer med vad som anses vara normal arbetstid i företaget, även om deras avtal löper över mindre än ett år. Antalet anställda som skall anges är det genomsnittliga antalet heltidsanställa per månad i den rapporterande enheten under referensåret.

A.12   Deltidsanställda (undantaget lärlingar)

Omfattar personal (undantaget lärlingar) vars ordinarie arbetstid är kortare än vad som stadgas i kollektivavtal eller vad som anses vara normal arbetstid i företaget, oberoende av om det gäller arbetstid per dag, vecka eller månad (50, 75, 80 procent osv.). Antalet anställda som krävs är det genomsnittliga antalet deltidsanställa per månad i den rapporterande enheten under referensåret.

A.121   Deltidsanställda omräknade till årsverken

Denna omräkning skall utföras antingen direkt i det företag eller den lokala enhet som lämnar uppgifter eller av det nationella statistikorganet på grundval av den normala arbetstiden i företaget/den lokala enheten, med hjälp av den metod som anses vara mest lämplig. Antalet anställda som skall anges är det genomsnittliga antalet deltidsanställa per månad (omräknat till heltidsenheter) i den rapporterande enheten under referensåret.

Referens ENS 1995: punkterna 11.32–11.34

A.13   Lärlingar

Denna variabel omfattar alla hel- eller deltidsanställda som ännu inte deltar fullt ut i produktionsprocessen och som är anställda enligt ett lärlingsavtal eller en annan anställningsform där inslaget av utbildning är större än produktionsinsatsen. Antalet som skall anges är det genomsnittliga antalet anställda per månad i den rapporterande enheten under referensåret.

A.131   Deltidsanställda lärlingar omräknade till årsverken

Denna omräkning skall utföras antingen direkt i det företag eller den lokala enhet som lämnar uppgifter eller av det nationella statistikorganet med hjälp av den metod som anses vara mest lämplig. De timmar som använts till utbildning antingen i företaget/den lokala enheten eller vid utbildningsinstitution skall inte räknas med. Antalet lärlingar som skall anges är det genomsnittliga antalet deltidsanställa lärlingar per månad (omräknat till heltidsenheter) i den rapporterande enheten under referensåret (4).

Referens ENS 1995: punkterna 11.32–11.34, SBS: kod 16140 (A.11 + A.121 + A.131 motsvarar SBS-variabeln ”antal anställa i heltidsenheter”)

B.   ANTAL UTFÖRDA ARBETSTIMMAR

Denna statistik omfattar det totala antalet timmar som de anställda arbetat under året. Det totala antalet utförda arbetstimmar (B.1) redovisas separat för heltidsanställda (B.11), deltidsanställda (B.12) och lärlingar (B.13).

Utförda arbetstimmar definieras som summan av samtliga perioder som direkt eller indirekt använts för att producera varor eller tjänster.

Antalet utförda arbetstimmar inkluderar

—	timmar som arbetats under normal arbetstid,

—	betald övertid, dvs. de timmar som arbetas utöver normal arbetstid, oberoende av vilken timlön som tillämpats (t.ex. bör en timme som ger dubbel övertid registreras som en timme).

—	obetald övertid (5),

—	tid som ägnats åt uppgifter såsom förberedelser, underhåll, reparation och rengöring av verktyg och maskiner, skriva ut kvitton och fakturor, fylla i arbetskort och rapporter,

—	tid som tillbringats på arbetsplatsen, men då inget arbete utförts på grund av t.ex. maskinstopp, olyckor eller tillfällig arbetsbrist, men för vilken ersättning utgår enligt anställningsavtal,

—	korta pauser i arbetet, inklusive fikaraster,

—	timmar som använts till utbildning antingen i företaget/den lokala enheten eller vid utbildningsinstitution (denna post tas inte med för lärlingar).

Utförda arbetstimmar omfattar dock inte

—	avlönad men ej arbetad tid, t.ex. betald ledighet/semester, helgdagar, sjukledighet, föräldraledighet,

—	ej arbetade och ej avlönade timmar, t.ex. under sjuk- eller föräldraledighet,

—	ej arbetade timmar (betalda eller ej) under ledighet för läkarundersökning, bröllop, begravning, flytt, efter olycka, etc.,

—	lunchrast (inte kortare viloperioder eller fikapauser),

—	ej arbetade timmar (betalda eller ej) vid korttidspermittering eller förkortad arbetstid, arbetsmarknadskonflikter, lockout, etc.,

—	den anställdes restid mellan hemmet och arbetsplatsen,

—	de timmar som lärlingar tillbringat med utbildning antingen i företaget/den lokala enheten eller vid utbildningsinstitution.

Referens ENS 1995: punkterna 11.26–11.29, SBS: kod 16150 (antal timmar som anställda arbetat)

C.   AVLÖNADE TIMMAR

Denna variabel omfattar det totala antalet avlönade timmar under året. Det totala antalet avlönade timmar (C.1) skall redovisas separat för heltidsanställda (C.11), deltidsanställda (C.12) och lärlingar (C.13).

Årligt antal avlönade timmar definieras som

—	normal arbetstid och övertid som ersätts under året,

—	all tid för vilken den anställde avlönats till en lägre lön, även om skillnaden ersattes genom utbetalningar från sociala trygghetssystem,

—	ej arbetad tid under referensperioden men som ändå ersattes (årlig semester, sjukledighet, helgdagar och övrig avlönad tid för t.ex. läkarundersökningar, förlossning, bröllop, begravningar, flytt).

Beräkning av antal utförda arbetstimmar och årliga avlönade timmar

Dessa beräkningar skall utföras antingen direkt i det företag eller den lokala enhet som lämnar uppgifter eller av det nationella statistikorganet med hjälp av den metod som anses vara mest lämplig. Modellerna nedan visar hur antalet utförda arbetstimmar och antalet avlönade timmar kan uppskattas med hjälp av den information som är tillgänglig.

Antal utförda arbetstimmar per år av heltidsanställda (B.11)

Utgå från att uppgifter finns för följande variabler:

(A.11)	Genomsnittligt antal heltidsanställda per månad
a)	Genomsnittligt antal avtalsenliga timmar per år för en heltidsanställd, exklusive övertid och lunchraster
b)	Genomsnittlig övertid per år (betald och obetald) för en heltidsanställd
c)	Genomsnittligt antal avtalsenliga timmar per dag plus övertid för en heltidsanställd, exklusive lunchraster
d)	Genomsnittligt antal semesterdagar per år för en heltidsanställd, beviljade av arbetsgivaren
e)	Genomsnittligt antal lediga helgdagar per år för en heltidsanställd
f)	Genomsnittligt antal sjuk- och föräldraledighetsdagar per år för en heltidsanställd
g)	Genomsnittligt antal dagar kortidspermittering och arbetsmarknadskonflikt per år för en heltidsanställd
h)	Genomsnittligt antal övriga dagar som ej arbetats per heltidsanställd (t.ex. ledighet för läkarundersökning, förlossning, bröllop, begravning, flytt, efter olycka).

Det totala antalet utförda arbetstimmar per heltidsanställd (före korrigering med antal dagar som inte arbetats) ger resultatet (A.11) × (a + b). Subtrahera det årliga antalet timmar som inte arbetats enligt (A.11) × c × (d + e + f + g + h). Resultatet är (B.11), det totala antalet timmar som faktiskt arbetats av heltidsanställda:

(B.11) = (A.11) × [(a + b) – c (d + e + f + g + h)].

Antal utförda arbetstimmar per år av deltidsanställda (B.12) och lärlingar (B.13)

Liknande modeller kan användas för att beräkna antalet timmar som arbetats av deltidsanställda och lärlingar.

Antal avlönade timmar per år som arbetats av heltidsanställda (C.11)

Utgå från att uppgifter finns för följande variabler:

(A.11)	Genomsnittligt antal heltidsanställda per månad
(a1)	Genomsnittligt antal avlönade avtalsenliga timmar per år för en heltidsanställd, exklusive övertid och lunchraster
(b1)	Genomsnittligt antal övertidstimmar per år för en heltidsanställd

Det totala antalet avlönade timmar per år för heltidsanställda uttrycks med ekvationen

(C.11) = (A.11) × (a1 + b1).

Antal avlönade timmar per år som arbetats av deltidsanställda (C.12) och lärlingar (C.13)

Liknande modeller kan användas för att beräkna antalet avlönade timmar som arbetats av deltidsanställda och lärlingar.

D.   ARBETSKRAFTSKOSTNADER

Med arbetskraftskostnader avses arbetsgivarens totala utgifter för att ha personal anställd, ett begrepp som har antagits inom gemenskapen och som i stora drag överensstämmer med den internationella definitionen från International Conference of Labour Statisticians (Genève, 1966). Arbetskraftskostnader omfattar löner och kollektiva avgifter för anställda, dvs. egentlig lön och naturaförmåner, och arbetsgivares kollektiva avgifter (D.1), kostnader för personalutbildning (D.2), övriga kostnader (D.3) och anställningsrelaterade skatter som anses vara arbetskraftskostnader (D.4) med avdrag för eventuella subventioner (D.5). Kostnader för personer som är anställda av personaluthyrningsföretag skall redovisas i den näringsgren i vilken företaget som anställt dem ingår (Nace Rev. 1.1, 74.50) och inte i den näringsgren i vilken företaget som de faktiskt arbetar hos ingår.

En översiktlig uppdelning av arbetskraftskostnaderna per beståndsdel finns i bild 1–3 i bilaga I.

D.1   Löner och kollektiva avgifter

Löner och kollektiva avgifter definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd för av denne utfört arbete under referensperioden. Löner och kollektiva avgifter delas upp i

—	löner (D.11): består främst av egentliga löner (förutom till lärlingar) (D.111) samt löner till lärlingar (D.112),

—	arbetsgivares kollektiva avgifter (D.12): består främst av arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (undantaget lärlingar) (D.121), arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (undantaget lärlingar) (D.122) samt arbetsgivares kollektiva avgifter för lärlingar (D.123).

Referens ENS 1995: punkt 4.02 (kod D.1), SBS: kod 13310 (personalkostnader)

D.11   Löner

Löner inklusive bonus, betalning för ackord eller skiftarbete, tillägg, dricks, kommission och naturaförmåner. Lönen bokförs i den period under vilken arbetet utförs. Dock skall extraordinära bonusar eller andra speciella utbetalningar (extra månadslön, retroaktiva betalningar osv.) bokföras när de förfaller till betalning.

En fullständig uppdelning av löner per beståndsdel finns i bild 2 i bilaga I.

Referens ENS 1995: punkterna 4.03–4.07 och 4.12 a (kod D.11), SBS: kod 13320 (löner)

D.111   Egentlig lön (undantaget lärlingar)

D.1111   Direkt lön, bonusar och tillägg

Direkt lön, bonusar och tillägg omfattar värdet av kollektiva avgifter, inkomstskatter osv. som betalas av den anställde, även om de i praktiken innehålls av arbetsgivaren och betalas direkt till det sociala trygghetssystemet, skattemyndigheter osv. för den anställdes räkning.

En bonus är en form av belöning som beviljas av arbetsgivaren. När en anställd får en bonus antas den inte användas för att täcka någon särskild utgift. Bonusens värde och utdelningstillfället kan bestämmas av arbetsgivaren, alternativt regleras i arbetsplatsavtal.

Ett tillägg är en kompensation från arbetsgivaren till en anställd avsedd att täcka en ej arbetsrelaterad utgift som den anställde ådragit sig. Tillägg regleras ofta i arbetsplatsavtal och betalas normalt ut tillsammans med lön.

D.11111   Direkt lön, bonusar och tillägg som betalas varje avlöningsperiod

Med direkt lön avses ersättning i form av kontantutbetalningar som betalas regelbundet för varje avlöningsperiod under året. För de flesta anställda betalas lön ut per vecka eller månad. Utbetalningar som görs mer sällan (månadsvis för regelbundna veckoutbetalningar, kvartalsvis, halvårsvis, årsvis) eller vid enstaka tillfällen skall inte räknas med. Betalningar till anställdas sparprogram skall inte tas med, utan ingår i D.1112.

Variabeln gäller särskilt

—

löner,

—	direkt lön beräknad på grundval av arbetad tid, produktion eller ackord och som betalas till de anställda för arbetad tid,

—	ersättning och extra tillägg för övertid, nattarbete, söndags- och helgdagsarbete och skiftarbete,

—

bonusar och tillägg som betalas regelbundet för varje avlöningsperiod, däribland — tillägg för bullriga, riskfyllda eller svåra arbetsförhållanden, skiftarbete eller ständigt skiftarbete, nattarbete och arbete på sön- och helgdagar, — individuella resultatbonusar, tillägg för produktion, produktivitet, ansvar, flit, punktlighet, anställningslängd, utbildning och särskild kompetens, regelbundet utbetalda bonusar som beror på tjänstgöringstid, kvalifikationer och särskilda kunskaper.

Ytterligare exempel på utbetalningar som skall ingå här finns i tillägget till bilaga II.

Variabel D.11111 gäller bruttobelopp, före avdrag för skatter och kollektiva avgifter som betalas av de anställda.

D.11112   Direkt lön, bonusar och tillägg som inte betalas varje avlöningsperiod

Alla utbetalningar till anställda som inte görs regelbundet varje avlöningsperiod (normalt per vecka eller månad). Hit räknas bonusar och tillägg som utbetalas regelbundet (t.ex. varje månad om normal utbetalning sker veckovis eller kvartalsvis, halvårsvis eller årsvis) samt bonusar kopplade till individuella eller kollektiva prestationer. Hit räknas även särskilda utbetalningar till anställda som lämnar företaget, förutsatt att dessa utbetalningar inte är knutna till ett kollektivavtal. Om det inte finns några uppgifter om koppling till kollektivavtal, eller om det är känt att en sådan koppling finns, skall särskilda utbetalningar inte räknas hit utan istället föras till D.1223. Även betalningar till anställdas sparprogram skall föras till D.1112.

Ytterligare exempel på utbetalningar som ingår i D.11112 finns i tillägget till bilaga II.

Även variabel D.11112 gäller bruttobelopp, före avdrag för skatter och kollektiva avgifter som betalas av de anställda.

D.1112   Betalningar till anställdas sparprogram

Avser inbetalningar som gjorts till sparprogram för anställda, t.ex. företags sparprogram.

Referens ENS 1995: punkt 4.03 i

D.1113   Betalningar för ej arbetade dagar

Lön för ledighet som beviljats enligt kollektivavtal, avtal eller på frivillig grund samt för allmänna helgdagar och andra betalda, men ej arbetade dagar. Exempel finns i tillägget till bilaga II.

D.1114   Naturaförmåner

Denna variabel är en skattning av värdet av samtliga varor och tjänster som företaget eller den lokala enheten ställt till de anställdas förfogande. Hit räknas företagsprodukter, bostadsförmåner, bilförmåner, personaloptionsförmåner och system för aktieköp. Om det finns uppgifter om inkomstskatt på löner och naturaförmåner kan dessa användas som uppskattning.

I tillägget till bilaga II finns exempel på löner och naturaförmåner.

Referens ENS 1995: punkterna 4.04, 4.05, 4.06 (kod D.11)

D.11141   Företagsprodukter

Företagsprodukter tillhandahålls utan kostnad för privat bruk eller säljs till personalen till ett pris som är lägre än företagets kostnad för dem. Exempel är mat och dryck (exkl. utgifter för matsalar och måltidskuponger), kol, gas, el, eldningsolja, uppvärmning, skor och kläder (exkl. arbetskläder), persondatorer osv.

Det nettopris som företaget betalar bör redovisas, dvs. kostnaden för produkter som tillhandahålls utan kostnad eller skillnaden mellan kostnaden och det pris till vilket produkten säljs till personalen. Ersättningar eller naturaförmåner som inte utnyttjas måste också redovisas.

D.11142   Bostadsförmåner

Med bostadsförmåner avses företagets utgifter för att hjälpa de anställda med boendet. Här ingår utgifter för bostäder som ägs av företaget (utgifter för underhåll och förvaltning av bostäderna, skatt och försäkring som gäller boendet) och subventionerade lån så att anställda kan bygga eller köpa bostäder (skillnaden mellan marknadsräntan och den subventionerade räntan), bidrag och subventioner som beviljas de anställda för deras boende samt bosättningsbidrag. Flyttbidrag ingår dock inte.

D.11143   Bilförmåner

Bilförmåner eller företagets kostnader för de tjänstebilar som anställda har tillgång till för privat bruk. Denna post bör omfatta den nettodriftskostnad som företaget står för (årskostnaden för leasing och räntebetalningar – avskrivning, försäkring, underhåll och reparationer och parkering). Den bör inte omfatta kapitalkostnaden för att köpa fordonet eller eventuella inkomster från försäljning av fordonet.

Skattningar bör göras utifrån information från företaget, dvs. register över innehav av denna typ av fordon, bedömning av genomsnittskostnaden per fordon samt en skattning av den del som kan tillskrivas den anställdes användning av fordonet för privat bruk.

D.11144   Personaloptionsförmåner och system för aktieköp

Denna valfria variabel gäller alla former av betalningar in natura med koppling till aktierelaterade ersättningar. Till denna kategori hör personaloptionsförmåner, system för aktieköp och andra instrument för eget kapital som kan tänkas bli aktuella i framtiden. En typisk egenskap hos sådana instrument är att de innebär en överföring av instrument för eget kapital från företaget/den lokala enheten till den anställde. De former av ersättning som omfattas av D.11144 är identiska med dem som täcks av rubriken ”Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument” i ”International Financial Reporting Standard 2,””Aktierelaterade ersättningar”.

System för aktieköp innebär som regel att aktier överförs från arbetsgivaren till den anställde. Överföringen äger rum i nutid (tilldelningstidpunkt) och baseras på ett pris som är lägre än det gällande marknadspriset (”lösenpris”). Kostnaderna för företaget är lika med skillnaden mellan marknadspris och lösenpris gånger antalet aktier.

Personaloptionsförmåner innebär som regel en rätt att köpa aktier i företaget efter en viss definierad tidpunkt i framtiden (intjäningstidpunkten) till ett gynnsamt lösenpris som fastställs redan vid tilldelningstidpunkten. Anställda utnyttjar denna rätt endast om marknadspriset vid eller efter intjäningstidpunkten överstiger lösenpriset. Kostnaderna för företaget är även här lika med skillnaden mellan marknadspris och lösenpris gånger antalet aktier. Inom såväl arbetskraftskostnadsstatistik som redovisning tillskrivs kostnaderna ”intjäningsperioden”, dvs. tiden mellan tilldelningstidpunkt och intjäningstidpunkt, och fördelas över denna. Dessa värden är osäkra under intjäningsperioden och måste därför skattas.

En skattning av variabeln D.11144 för referensåret kan räknas fram med hjälp av riktlinjerna i International Financial Reporting Standard 2, ”Aktierelaterade ersättningar”. Om en sådan skattning inte är tillgänglig kan värden från redovisningsstandarder eller medlemsstatens skattelagstiftning användas, förutsatt att de täcker instrumenten för eget kapital i D.11144 och gäller samma referensperiod som arbetskraftskostnadsundersökningen.

Betalningar för att inrätta en särskild fond för anställdas köp av företagsaktier, även om de inte har direkt tillgång till dessa tillgångar, måste minskas med beloppet för eventuell skattebefrielse. Aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter, t.ex. aktieuppskrivningsrättigheter, hör inte till variabel D.11144 utan till D.11112.

D.11145   Övrigt

Gäller särskilt indirekta förmåner som arbetsgivaren bekostar:

—	Matsalar och måltidskuponger

—	Anläggningar och tjänster för kultur, sport och fritid

—

Daghem

—	Personalbutiker

—	Kostnader för resor mellan hemmet och den normala arbetsplatsen

—	Betalningar till fackföreningsfonder och kostnader för företagskommittéer

Hit hör även utgifter som mindre reparationer och regelbundet underhåll av byggnader och installationer för social, kulturell och fritidsrelaterad verksamhet samt anläggningar enligt ovan. Löner som betalas av företaget direkt till personal som arbetar vid sådana anläggningar och med sådana tjänster ingår inte i variabel D.11145.

D.112   Löner till lärlingar

Se D.11.

D.12   Arbetsgivares kollektiva avgifter

Denna variabel är ett belopp som är lika med värdet av de kollektiva avgifter som åvilar arbetsgivare för att säkerställa de anställdas rätt till sociala förmåner. Arbetsgivares kollektiva avgifter kan vara antingen faktiska eller tillräknade.

En fullständig uppdelning av arbetsgivarens kollektiva avgifter per beståndsdel finns i bild 3 i bilaga I.

Referens ENS 1995: punkt 4.08 (kod D.12), SBS: kod 13330 (socialförsäkringskostnader)

D.121   Arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (undantaget lärlingar)

Dessa består av betalningar som arbetsgivare gjort till försäkringsgivare (sociala trygghetssystem och privat fonderade system som tjänstepensionssystem). Dessa betalningar täcker lagstadgade, avtalsenliga, kontraktsenliga och frivilliga avgifter avseende försäkring mot sociala risker och behov. Arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter bokförs i den period under vilken arbetet utförs.

Exempel finns i tillägget till bilaga II.

Referens ENS 1995: punkterna 4.09 (kod D.121) och 4.12 b

D.1211   Lagstadgade sociala avgifter

Avgifter som arbetsgivaren skall betala till sociala trygghetssystem och som är obligatoriska enligt lag. Beloppet skall redovisas med avdrag för eventuella subventioner. Hit hör följande:

—	Avgifter till försäkringssystem för ålderspensioner, sjukdoms-, föräldra- och invaliditetsförsäkringar.

—	Lagstadgade avgifter till arbetslöshetsförsäkringssystem.

—	Lagstadgade avgifter till försäkringssystem för arbetsolyckor och yrkessjukdomar.

—	Lagstadgade avgifter till system för familjebidrag.

—	Övriga lagstadgade avgifter.

D.1212   Kollektivt avtalade, avtalsenliga och frivilliga sociala avgifter som arbetsgivaren betalar

Detta är avgifter som arbetsgivare betalar till sociala trygghetssystem och som är tillägg till de avgifter som är obligatoriska enligt lag. Eventuell skattebefrielse som kan utgå skall beaktas. Hit hör följande:

—	Tilläggspensionssystem, tjänstepensionssystem (pensionsförsäkringar, självadministrerade fonder, reserver och avsättningar i bokföringen, alla övriga utgifter avsedda att finansiera tilläggspensionssystem).

—	System för tilläggsförsäkringar vid sjukdom.

—	System för tilläggsförsäkringar vid arbetslöshet.

—	Övriga icke obligatoriska tilläggsförsäkringar för sociala förmåner.

D.122   Arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (undantaget lärlingar)

Arbetsgivarens tillräknade kollektiva avgifter behövs för att få en fullständig bild av arbetskraftskostnaderna vid den tidpunkt då arbetet utförs. De utgör motparten till icke fonderade sociala förmåner som betalats.

Icke fonderade sociala förmåner betalas av arbetsgivaren direkt till de anställda eller tidigare anställda och andra berättigade personer utan medverkan av något socialt trygghetssystem, försäkringsbolag eller någon självständig pensionsfond och utan att skapa en särskild fond eller reserv för ändamålet. Istället betalas förmånerna från arbetsgivarens egna resurser. Det faktum att vissa sociala förmåner betalas ut direkt av arbetsgivaren och inte från sociala trygghetssystem eller andra försäkringsgivare ändrar inte på något sätt deras egenskap av social förmån. D.122 kan vara särskilt relevant om arbetsgivaren är en icke-marknadsproducent (offentliga sektorn).

Beloppet för D.122 bestäms av arbetsgivarens framtida åtaganden att tillhandahålla sociala förmåner. Den ideala källan för beräkning av D.122 för arbetsgivare som driver icke fonderade sociala trygghetssystem är skattningar som grundas på försäkringsmatematiska överväganden. Om inga sådana finns bör andra skattningsmetoder användas. I vissa länder används t.ex. observerbara icke fonderade betalda sociala förmåner, minus anställdas eventuella egenavgifter, för att skatta D.122.

Till variabel D.122 räknas särskilt arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter för pensioner och hälso- och sjukvård. Hit hör också ett belopp som i värde är lika med de löner som arbetsgivare tillfälligt fortsätter att betala i fall av sjukdom, moderskap, arbetsskada, invaliditet, uppsägning osv., förutsatt att detta belopp kan särskiljas.

Exempel finns i tillägget till bilaga II.

Referens ENS 1995: punkterna 4.10 (kod D.122) och 4.12 c

D.1221   Garanterad lön vid sjukdom

Denna variabel täcker belopp som arbetsgivaren betalar direkt till den anställde vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetsolycka för att kompensera lönebortfall, med avdrag för eventuella ersättningar från sociala trygghetssystem.

D.1222   Arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter för pensioner och hälso- och sjukvård

Denna beståndsdel av D.122 täcker tillräknade betalningar till ej fonderade pensions- och hälso- och sjukvårdssystem, särskilt inom offentliga sektorn. I vissa europeiska länder driver arbetsgivare inom offentliga sektorn icke fonderade pensionssystem antingen för samtliga anställda eller för vissa personalgrupper (”tjänstemän”). I sådana fall inrättar arbetsgivaren inte några särskilda reserver eller ackumulerar tillgångar för att betala framtida pensioner. För dessa anställda måste arbetsgivarens tillräknade betalningar till pensions- och hälso- och sjukvårdssystem tas med i beräkningen.

D.1223   Betalningar till anställda som lämnar företaget

Denna beståndsdel utgörs av belopp som faktiskt betalats till avskedade arbetstagare (avgångsvederlag och ersättning i stället för uppsägningstid), om dessa betalningar görs på grund av ett kollektivavtal eller det inte är känt om så är fallet. Betalningar som inte görs på grund av kollektivavtal förs istället till D.11112.

Betalningar som gjorts till anställda som går i pension, t.ex. som del av pensionen, skall inte räknas med i D.1223.

D.1224   Andra tillräknade kollektiva avgifter

Denna post gäller de av arbetsgivarens tillräknade kollektiva avgifter som inte nämns någon annanstans, t.ex. studiebidrag till anställda och deras familjer eller garantiersättning vid kortidspermittering. Det senare definieras som de belopp som arbetsgivaren betalar direkt till den anställde vid korttidspermittering eller förkortad arbetsvecka för att kompensera lönebortfall, med avdrag för eventuella ersättningar till arbetsgivaren från sociala trygghetssystem.

D.123   Arbetsgivares kollektiva avgifter för lärlingar

Denna variabel utgörs av summan av samtliga avgifter som faktiskt betalats och eventuella tillräknade avgifter för lärlingar. Tillräknade kollektiva avgifter för lärlingar, om sådana förekommer, utgörs ofta av små belopp.

Referens ENS 1995: punkterna 4.09 (kod D.121), 4.10 (kod D.122) och 4.12 b

D.2   Arbetsgivares kostnader för personalutbildning

Till denna grupp hör bland annat: utgifter för tjänster och anläggningar för personalutbildning (även för lärlingar, dock inte deras löner), mindre reparationer och underhåll av byggnader och anläggningar (exklusive personalkostnader), utgifter för deltagande i kurser, ersättning till externa lärare, utgifter för läromedel och verktyg som används i utbildning, belopp som företaget betalar till utbildningsorganisationer osv. Subventioner som gäller personalutbildning bör dras av.

Referens ENS 1995: Insatsförbrukning

D.3   Övriga utgifter som betalas av arbetsgivaren

Omfattar främst följande:

—

Kostnader för personalrekrytering (belopp som betalas till rekryteringsföretag, utgifter för platsannonser i pressen, resekostnader för sökande som kallats till intervjuer, flyttbidrag till nyanställd personal osv.). Omfattar inte löpande administrationskostnader (kontorskostnader, löner för personalen, osv.).

—	Arbetskläder som arbetsgivaren tillhandahåller.

Exempel finns i tillägget till bilaga II.

Referens ENS 1995: Insatsförbrukning

D.4   Skatter som betalas av arbetsgivaren

Denna variabel omfattar samtliga skatter på lönesumman eller på anställningar. Dessa skatter anses vara arbetskraftskostnader.

Variabel D4 täcker också den straffskatt som arbetsgivare i vissa europeiska länder måste betala om de har för få personer med funktionshinder anställda samt liknande skatter och avgifter.

Referens ENS 1995: punkt 4.23 c (kod D.29)

D.5   Subventioner som arbetsgivaren erhåller

Denna rubrik gäller alla belopp i form av subventioner av allmän karaktär i syfte att ersätta delar av eller hela kostnaden för direkt lön, men som inte syftar till att täcka kostnader för social trygghet eller personalutbildning. Det omfattar inte återbetalningar som betalas till arbetsgivare från sociala trygghetssystem eller tilläggsförsäkringssystem.

Referens ENS 1995: punkt 4.37 a (kod D.39)

---

(1)  Huruvida avsnitt L i Nace Rev.1.1 ingår är valfritt. Detsamma gäller anställda i företag med mindre än 10 anställda. Överföringskoderna för näringsverksamheterna i Nace Rev. 1.1, land eller region enligt gällande NUTS-klassificering samt företagsstorlek fastställs av Eurostat i en handlingsplan.

(2)  Personer som är anställda av personaluthyrningsföretag skall ingå i den näringsgren som företaget som anställt dem tillhör (Nace Rev. 1.1, 74.50) och inte i den näringsgren i vilken det företag som de faktiskt arbetar hos ingår.

(3)  En legoarbetare är en person som arbetar för ett givet företag eller levererar en viss mängd varor eller tjänster till ett givet företag efter överenskommelse eller enligt avtal med företaget, men vars arbetsplats inte finns i företaget (Referens ENS 1995: punkt 11.13 g). Det faktiska antalet arbetade timmar kan uppskattas.

(4)  Genomsnittet kan baseras på antalet anställda per vecka (eller dag) under referensåret om så önskas. Även ett genomsnitt baserat på kvartalssiffror får användas.

(5)  Obetalda arbetstimmar som en del av ”utförda arbetstimmar” måste ofta uppskattas, t.ex. från uppgifter från hushållsundersökningar.

BILAGA III

ÖVERFÖRING AV UPPGIFTER INKLUSIVE UPPDELNING PER NÄRINGSGREN, FÖRETAGSSTORLEK OCH LAND ELLER REGION

Tre filer skall översändas motsvarande tabell A, B respektive C:

—	Tabell A innehåller nationella uppgifter (en post per näringsgren på avdelnings- och underavdelningsnivå i Nace Rev. 1.1).

—	Tabell B innehåller nationella uppgifter per företagsstorlek (en post per näringsgren på avdelnings- och underavdelningsnivå i Nace Rev. 1.1) för respektive storleksklass.

—	Tabell C innehåller regionala uppgifter på NUTS 1-nivå (en post per näringsgren på avdelnings- och underavdelningsnivå i Nace Rev. 1.1) för respektive region.

Tabell C är inte obligatorisk för de länder där NUTS 1 motsvarar nationell nivå. För en underuppsättning av variablerna i bilaga I krävs endast tabell A. Dessa variabler är markerade i bilaga I.

Identifiering av en post

Posterna sorteras efter ett identifikationsmönster som innehåller

—	undersökningsår,

—

tabelltyp

—	lands- eller regionkod,

—	näringsgren,

—	storleksklass.

Överföringskoderna för

—	näringsgren enligt Nace Rev. 1.1,

—	företagsstorlek och

—	länder och regioner

fastställs av Eurostat i en handlingsplan.

Markering av konfidentiella uppgifter

De enskilda poster som överförs för tabellerna A, B och C består av uppräknade data, dvs. en skattning av populationerna. När så är nödvändigt kan enskilda poster markeras som konfidentiella. Överträdelse av sekretessen kan uppstå i tabellerna A, B eller C, om antalet företag eller lokala enheter i populationen är mycket litet för en enskild post som gäller en viss näringsgren, storleksklass eller region. Riskerna är större när enskilda poster gäller en eller två större enheter. Likaså kan risken för överträdelse av sekretessen vara större för tabellerna B och C på grund av den ytterligare uppdelningen per storleksklass och region. Två koder används för att identifiera konfidentiella poster:

”1” om uppgifterna för en enskild post i tabell A, B eller C är konfidentiella (1);

” ”: om uppgifterna inte är konfidentiella används ett blanksteg ” ” (ej nolla eller tankstreck ”–”).

Variabler

De variabler som begärs definieras i bilaga I. Siffror skall anges utan blanksteg, punkt eller kommatecken. Exempelvis är 13967 korrekt, medan 13 967, 13.967 och 13,967 inte är det.

Variabler som saknas (eller är noll) skall kodas enligt följande:

”NA” om variabeln inte är tillgänglig (även om den definitivt finns och är större än noll).

”OPT” om variabeln är valfri och inte anges.

”0” för nollvärden eller de variabler som inte förekommer i landet i fråga.

Variablerna för antal anställda, arbetstid och antal statistiska enheter skall anges i absoluta tal, dvs. med fullständiga tal (ej decimaler, tiotal, tusental, miljoner etc.).

Variablerna för utgifter skall anges i landets nationella valuta. För euroländerna skall uppgifterna anges i euro. De enheter som används i respektive land bör vara identiska för samtliga variabler och anges i absoluta tal, dvs. ej med decimaler, tiotal, tusental, miljoner etc.

Översändning

Medlemsstaterna skall till kommissionen (Eurostat) översända de uppgifter och metadata som föreskrivs i denna förordning i elektroniskt format, i överensstämmelse med en utbytesstandard som föreslås av Eurostat. Eurostat skall göra detaljerad dokumentation tillgänglig när det gäller godkända standarder och skall tillhandahålla riktlinjer för hur dessa standarder skall genomföras i enlighet med kraven i denna förordning.

---

(1)  Om en enskild post markeras som konfidentiell vidtar Eurostat lämpliga åtgärder för att säkerställa sekretessen när uppgifter översänds för tabellerna A, B och C.