30.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 389/25

(1)

Enligt artikel 104 i fördraget skall medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser.

(2)

Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målsättningen om sunda offentliga finanser som ett sätt att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som främjar skapandet av sysselsättning.

(3)

I förfarandet vid alltför stora underskott enligt artikel 104 föreskrivs att det skall beslutas huruvida det föreligger ett alltför stort underskott. I protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som bifogats fördraget anges närmare bestämmelser om genomförandet av förfarandet vid alltför stora underskott. I rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (1) fastställs detaljerade regler och definitioner för tillämpningen av bestämmelserna i nämnda protokoll.

(4)

I artikel 104.5 i fördraget anges att kommissionen skall avge ett yttrande till rådet om kommissionen anser att det föreligger eller kan uppstå ett alltför stort underskott i en medlemsstat. Kommissionen avgav ett sådant yttrande om Grekland till rådet den 24 juni 2004. Efter att ha undersökt alla relevanta faktorer som den tagit hänsyn till i sin rapport i enlighet med artikel 104.3 och med beaktande av Ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande i enlighet med artikel 104.4, drog kommissionen i sitt yttrande av den 24 juni 2004 slutsatsen att det föreligger ett alltför stort underskott i Grekland.

(5)

Genom artikel 104.6 i fördraget fastställs att rådet skall beakta eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten innan rådet, efter en allsidig bedömning, avgör om ett alltför stort underskott föreligger.

(6)

Den allsidiga bedömningen leder till följande slutsatser: Underskottet i den offentliga sektorns finanser uppgick 2003 till 3,2 % av BNP i Grekland. Att referensvärdet 3 % av BNP överskreds 2003 uppstod inte som ett resultat av en, i stabilitets och tillväxtpaktens mening, osedvanlig händelse utanför de grekiska myndigheternas kontroll och inte heller till följd av en allvarlig konjunkturnedgång. Underskottet uppstod tvärtom i en situation med starkt positiv tillväxt, som uppgick till 4,2 % 2003, och ett positivt produktionsgap på omkring 1,5 % av BNP. Utfallet för underskottet i den offentliga sektorns finanser skall jämföras med det mål för underskottet på 0,9 % av BNP som lades fast i det uppdaterade stabilitetsprogrammet från december 2002. Enligt kommissionen beror den betydande avvikelsen på dels extraordinära engångsfaktorer (överskridanden av utgiftstaken i samband med förberedelserna av de olympiska spelen och kompensation för skador orsakade av vädret), högre primära utgifter än planerat (sociala transfereringar och löner i den offentliga sektorn) och lägre budgetinkomster än planerat (moms, inkomstskatt och omklassificering av transaktionsslaget för en betalning från Postsparbanken till regeringen).

(7)

Kommissionen beräknar i sina vårprognoser 2004, på grundval av antagandet om en oförändrad politik och ett underskott för 2003 på 2,95 % av BNP, som är den uppgift som anmäldes i slutet av mars, att det offentliga underskottet 2004 kommer att uppgå till 3,2 % av BNP.

(8)

Skuldkvoten var 103 % av BNP 2003, långt över fördragets referensvärde 60 %. Kommissionen beräknar även i sina prognoser från våren 2004 att skuldkvoten kommer att minska endast marginellt, till 102,8 % av BNP 2004, vilket är högre än 98,3 % av BNP, som är den siffra som rapporterades av de grekiska myndigheterna den 4 maj 2004. Både den höga skuldkvoten och dess långsamma minskning ger anledning till oro, särskilt under en period av hög nominell tillväxt och ett positivt och växande produktionsgap.

(9)

Det råder för närvarande osäkerhet om kvaliteten på uppgifterna om de offentliga finanserna. Siffran för det offentliga underskottet på 3,2 % av BNP i anmälan från den 4 maj skall jämföras med den uppgift som anmäldes i början av mars, 1,7 %, som sedermera ändrades till 2,95 % av BNP i slutet av samma månad, efter den nya regeringens initiativ att genomföra en grundlig revision av de offentliga finanserna. Eftersom det återstod öppna frågor runt de underliggande uppgifterna åtog sig de grekiska myndigheterna att snabbt lösa de mest brådskande problemen i nära samarbete med Eurostat. Även om Eurostat har godkänt siffrorna i anmälan från den 4 maj finns det dock tydliga tecken på att det kommer att behöva göras ytterligare betydande korrigeringar, som i fråga om underskotten med stor sannolikhet kommer att bli uppåt, för 2003 och åren dessförinnan, när det blir tid för nästa ordinarie anmälan i september 2004. Dessa korrigeringar förväntas medföra att även uppgifterna om underskottet för 2004 behöver revideras uppåt.