32002D2367

Europaparlamentets och rådets beslut nr 2367/2002/EG

av den 16 december 2002

om gemenskapens statistiska program 2003-2007

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1) Enligt rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik(4) skall ett statistiskt program inrättas för gemenskapen.

(2) I förordning (EG) nr 322/97 fastslås principerna för framställning av gemenskapsstatistik, och den rättsakten är tillämplig på detta beslut.

(3) Den ekonomiska och monetära unionen ställer stränga krav på gemenskapens tillgång till valuta-, betalningsbalans- och finansstatistik.

(4) Enligt förordning (EG) nr 322/97 skall gemenskapen vid varje tidpunkt ha tillgång till statistiska uppgifter som är jämförbara för de olika medlemsstaterna, som är aktuella, tillförlitliga och ändamålsenliga och som tas fram så effektivt som möjligt, för att gemenskapen skall kunna utforma, tillämpa, övervaka och värdera sin politik.

(5) En nödvändig förutsättning för att gemenskapens politik skall kunna genomföras är ofta att det finns aktuell och jämförbar statistik av hög kvalitet.

(6) För att säkerställa att de statistiska uppgifterna är enhetliga och jämförbara inom gemenskapen är det nödvändigt att för gemenskapen inrätta ett femårigt statistiskt program, i vilket skall fastställas strategierna, huvudområdena och målen för de åtgärder som skall vidtas enligt dessa prioriteringar.

(7) Gemenskapsmyndigheterna bör därför se till att det finns jämförbar statistik av hög kvalitet.

(8) Den speciella metod som används för att framställa gemenskapsstatistik kräver ett särskilt nära samarbete inom gemenskapens framväxande statistiska system genom Kommittén för det statistiska programmet, som inrättades genom beslut 89/382/EEG, Euratom(5), i fråga om anpassningen av systemet, och för detta ändamål behöver i synnerhet rättsliga instrument införas för att upprätta denna gemenskapsstatistik. Hänsyn måste tas till belastningen på uppgiftslämnarna vare sig dessa är företag, hushåll eller enskilda.

(9) För framställning av gemenskapsstatistik i enlighet med det femåriga programmets rättsliga ram ansvarar de nationella myndigheterna på nationell nivå och gemenskapsmyndigheten (Eurostat) på gemenskapsnivå.

(10) För att nå detta mål krävs ett nära, samordnat och konsekvent samarbete mellan Eurostat och de nationella myndigheterna.

(11) Eurostat bör därför se till att samordna de olika nationella myndigheterna i ett nätverk som utgör det europeiska statistiksystemet (ESS) för att säkerställa att det finns tillgång till aktuell statistik som underlag för Europeiska unionens politik.

(12) Kommissionen kan för enstaka statistikinsatser överlämna detaljerade genomförandeåtgärder till ESS, och bör i så fall besluta om vilka syften och åtgärder detta gäller.

(13) När detta program genomförs anförtros kommissionen, i enlighet med förordning (EG) nr 322/97, dessutom att genomföra eller utföra vissa uppgifter så som de definieras i bestämmelser om enskilda statistikinsatser.

(14) Det bör övervägas om vissa av dessa uppgifter, som för närvarande utförs på kommissionsnivå, skulle kunna utföras t.ex. av ett speciellt genomförandeorgan.

(15) Inom vissa områden som omfattas av gemenskapens olika handlingsprogram är det viktigt att de statistiska uppgifterna delas upp efter kön.

(16) I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet(6).

(17) I enlighet med artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr 322/97 har riktlinjer för inrättande av programmet lagts fram för Kommittén för det statistiska programmet, Europeiska rådgivande kommittén för statistik på det ekonomiska och sociala området, som inrättades genom rådets beslut 91/116/EEG(7), samt Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, som inrättades genom rådets beslut 91/115/EEG(8).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av det statistiska programmet

Härmed inrättas gemenskapens statistiska program för perioden 2003-2007 (nedan kallat programmet). Programmet återfinns i bilagorna.

I bilaga I fastställs inriktning, huvudområden och mål för de åtgärder som planeras under denna period och ges också en sammanställning över statistikbehoven utifrån Europeiska unionens politik. Dessa behov delas upp efter avdelningarna i fördraget.

I bilaga II ges en sammanställning över arbetsområdena för Eurostat.

Artikel 2

Mål och politiska prioriteringar

Med hänsyn till de disponibla medlen hos de nationella myndigheterna och kommissionen skall detta program inriktas på gemenskapens viktigaste politiska prioriteringar inom följande områden:

- Ekonomiska och monetära unionen.

- Europeiska unionens utvidgning.

- Konkurrenskraft, hållbar utveckling och den sociala agendan.

Programmet skall också säkerställa ett fortsatt statistiskt stöd för beslut inom nuvarande politikområden och skall tillgodose de behov som uppstår till följd av nya politiska initiativ inom gemenskapen. Det skall beakta behovet av en fortlöpande översyn av statistiska prioriteringar och behovet av den statistik som framställs, för att på bästa sätt utnyttja tillgängliga resurser och minimera svarsbördan.

Kommissionen skall dessutom se till att det finns jämförbar statistik av hög kvalitet.

Artikel 3

Finansiering

Finansieringsramen för genomförandet av detta program under perioden 2003-2007 fastställs härmed till 192500000 euro.

150727000 euro skall avse perioden 2003-2006. 41773000 euro skall avse 2007. Beloppet 41773000 euro skall anses bekräftat om det är förenligt med den gällande budgetplanen för den period som inleds 2007.

De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 4

Rapportering

Under det tredje året för genomförande av programmet skall kommissionen utarbeta en lägesrapport som visar vilken utveckling som skett inom ramen för programmet och lägga fram denna rapport för Kommittén för det statistiska programmet.

I slutet av den period som omfattas av programmet skall kommissionen, efter att ha rådgjort med Kommittén för det statistiska programmet, lägga fram en lämplig rapport med en utvärdering av programmets genomförande, där oberoende experters synpunkter skall ha vägts in. Denna rapport skall färdigställas före utgången av år 2008 och skall därefter föreläggas Europaparlamentet och rådet.

Artikel 5

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 6

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 16 december 2002.

På Europaparlamentets vägnar

P. Cox

Ordförande

På rådets vägnar

M. Fischer Boel

Ordförande

(1) EGT C 75 E, 26.3.2002, s. 274.

(2) EGT C 125, 27.5.2002, s. 17.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 25 april 2002 (ännu ej offentliggjort i EGT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 30 september 2002 (EGT C 275 E, 12.11.2002, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 20 november 2002 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(4) EGT L 52, 22.2.1997, s. 1.

(5) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.

(6) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(7) EGT L 59, 6.3.1991, s. 21. Beslutet ändrat genom beslut 97/255/EG (EGT L 102, 19.4.1997, s. 32).

(8) EGT L 59, 6.3.1991, s. 19. Beslutet ändrat genom beslut 96/174/EG (EGT L 51, 1.3.1996, s. 48).

BILAGA I

DET FEMÅRIGA STATISTISKA PROGRAMMET: FÖRFARANDEN

INLEDNING

1. Behovet av statistiska uppgifter för utformningen av Europeiska unionens politik

Europeiska unionens institutioner och medborgare behöver ett objektivt instrument för att kunna avgöra dels i vad mån EU:s politiska initiativ behövs, dels hur de framskrider. För att tillgodose detta behov är det av stor vikt att det finns statistiska uppgifter av hög kvalitet. Eurostat (Europeiska gemenskapernas statistikkontor) har till huvuduppgift att sammanställa och sprida relevant och aktuell information om ett stort antal sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor som underlag för Europeiska unionens nuvarande och framtida politik. I ett framväxande eEurope måste användarna kunna få ta del av statistiska uppgifter i den form och vid den tidpunkt som de själva önskar. Under den period programmet pågår kommer det att behövas ytterligare ansträngningar för att se till att medborgarna får tillgång till den allt större mängden grundinformation som finns om ekonomi, social utveckling och utvecklingen på miljöområdet inom Europeiska unionens. Det europeiska statistiksystemet (ESS) behöver vidareutveckla sin organisation och sina metoder för att säkerställa att systemet i sin helhet upprätthåller och utvecklar den kvalitet och effektivitet som är nödvändig för att tillgodose alla användares behov.

Bilagans uppställning

I denna bilaga ges en sammanfattning av de politiska faktorer som inverkar på arbetsprogrammet samt gemenskapens statistikbehov mot bakgrund av Europeiska unionens politik och de behov som definierats inom ramen för denna. Statistikbehoven är indelade enligt avdelningarna i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

För var och en av dessa avdelningar tar denna bilaga upp följande:

- Huvudinriktningen på det statistiska arbete som skall utföras under denna femårsperiod inom varje politikområde samt särskilda verksamhetsplaner för detta, inklusive planerade rättsakter.

- De områden inom det statistiska arbetet som stöder den politik som avdelningen handlar om, i överensstämmelse med ämnen om statistiskt arbete så som de definieras i den verksamhetsbaserade förvaltningsramen.

2. Strategier enligt programmet

a) Mål

Följande mål fastställs i Eurostats verksamhetsplan och kan ses som ett stöd för arbetsprogrammet och de skall genomföras med beaktande av principen om kostnadseffektivitet, vilken fastställs i artikel 10 i förordning (EG) nr 322/97:

- Eurostat skall stå till kommissionens tjänst.

- Eurostat skall stå till de andra EU-institutionernas och övriga användares tjänst.

- Eurostat skall bidra till att upprätthålla och vidareutveckla ESS.

- Eurostat skall sträva efter att ha nöjda och motiverade medarbetare.

- Eurostat skall förbättra kvaliteten på sina varor och tjänster.

- Eurostat skall öka produktiviteten internt.

b) Framställning av statistik

Tillsammans med sina samarbetspartner i ESS kommer Eurostat att införa särskilda metoder för att se till så att Europastatistiken håller den kvalitet som krävs för att EU-politiken skall kunna drivas. Särskild vikt kommer att läggas vid statistiken för euroområdet.

Eurostat kommer att tillsammans med sina samarbetspartner i ESS kontinuerligt granska EU:s och de enskilda ländernas statistiska uppgifter för att se till att dessa motsvarar de faktiska behoven för både EU:s och de enskilda ländernas politik och för att det inte ska råda någon motsättning mellan dessa båda aspekter.

c) Effektivt genomförande

Kommissionen kommer även i fortsättningen att utvärdera sina arbetsmetoder för att se till att resurserna används så effektivt som möjligt. För vissa arbetsuppgifter inom statistikområdet kan det visa sig lämpligt att ett verkställande organ står för genomförande och uppföljning. Innan ett sådant verkställande organ inrättas kommer en fullständig analys att göras i enlighet med rådets och kommissionens bestämmelser. Kommittén för det statistiska programmet kommer att rådfråga samarbetspartnerna i ESS och informera dem om utvecklingen på detta område.

d) Användning av budgetmedel

De budgetmedel som enligt detta program avsätts till statistik behandlas i det årliga budgetförfarandet, utan att det påverkar tillämpningen av de budgetmedel som avsätts enligt andra rättsakter. Dessa budgetmedel kommer att användas till följande:

- Framställning av statistik i enlighet med förordning (EG) nr 322/97, vilket även omfattar utveckling och underhåll av statistiska informationssystem och nödvändig infrastruktur i anslutning till detta.

- Stöd till samarbetspartnerna i ESS (Eurostat planerar att ingå ramavtal med dessa parter).

- Tekniskt och administrativt stöd samt andra stödåtgärder.

3. Prioriterade områden

De prioriterade områdena för det statistiska arbetet är indelade i fyra olika verksamhetskategorier.

a) Behov med hänsyn till gemenskapens politik

De statistiska behoven kopplade till gemenskapens viktigaste politikområden har definierats av kommissionen och kan sammanfattas på följande sätt:

- Ekonomiska och monetära unionen: all den statistik som behövs för EMU:s tredje fas och för stabilitets- och tillväxtpakten.

- Utvidgningen av EU: att införliva de statistiska indikatorer som är av central betydelse för anslutningsförhandlingarna och att integrera kandidatländerna i ESS.

- Konkurrenskraft, hållbar utveckling och den sociala agendan: gäller framför allt statistik som rör arbetsmarknad, miljö, tjänster, levnadsvillkor, migration och eEurope.

- Öppen samordning: tillhandahållandet av indikatorer och tillhörande statistik grundat på förbättrade metoder och harmoniserade resultat i enlighet med de mandat som Europeiska rådets givit.

b) Viktiga projekt

Dessa omfattar det viktigaste arbetet som måste utföras för att säkerställa att systemet fungerar. För detta kommer ett förfarande med formell projektledning att tillämpas på följande sätt:

- Arbete på infrastrukturnivå

Detta innebär bland annat att befästa den ställning som ESS bedriver i ett fördjupat och utvidgat Europa. Olika samarbetsinstrument kommer att upprättas mellan de nationella statistikorganen och Eurostat. Dessa kommer framför allt att bestå i att olika nationella statistikorgan utbyter uppgifter, att de olika medlemsstaterna specialiserar sig på vissa områden samt att startpunkten för statistiska undersökningar för både europeiska och nationella behov tillämpas flexibelt.

Det innebär också att man utvecklar ett system som kan tillgodose de nya behov som uppstår inom politikområdena och samtidigt främjar en dialog mellan statistiker och beslutsfattare, så att statistikprodukterna blir flexibla när det gäller svarstid och relevans.

Genom att utveckla den tekniska infrastrukturen på kommissions- och medlemsstatsnivå vill man också åstadkomma större produktivitet, minskad svarsbörda och större möjligheter för användarna att lätt få tillgång till statistiska uppgifter.

Eurostats engagemang i de båda initiativen eCommission och eEurope samt det statistiska systemets tillgång till FoU-programmen samt IDA-programmet kommer att bidra till samarbete och synergieffekter mellan gemenskapens och medlemsstaternas insatser.

Det nära samarbetet mellan statistiker inom offentlig förvaltning och forskning kommer att ge gemenskapsstatistiken en kvalitetssäkring och en vetenskaplig grund.

- Särskilda projekt

Statistik för den nya ekonomin, inklusive områden som informationssamhället och innovation.

Statistik över forskning och utveckling, inklusive benchmarking av nationell FoTU-politik.

Konjunkturstatistik.

Indikatorer till stöd för politiken för en hållbar utveckling.

Indikatorer avseende social utslagning och fattigdom.

c) Statistikstöd för nuvarande politik

Fortsatt arbete med den statistik som stöder gemenskapens nuvarande politikområden såsom jordbruk, regionalpolitik och extern handel.

d) Övriga områden

För gemenskapens politik behövs även statistik från andra områden som inte har nämnts ovan.

Den exakta omfattningen av den statistik som samlas in för den verksamhet som prioriteras har i allmänhet fastställts av Eurostat tillsammans med medlemsstaterna inom ramen för Kommittén för det statistiska programmet och Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik. Det följer av bestämmelserna i rådets förordning om gemenskapsstatistik och står i överensstämmelse med överenskomna principer för sådana beslut om arbetsledning.

4. Subsidiaritet

Viktig lagstiftning på det här området är följande:

1. Beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program

2. Rådets förordning (EG) nr 322/97.

3. Kommissionens beslut 97/281/EG av den 21 april 1999 om Eurostats uppgift vad gäller framställning av gemenskapsstatistiks(1).

Eurostat ansvarar för att det finns gemenskapsstatistik för EU:s politiska syften. Eurostat kan endast fullfölja denna uppgift i samarbete med statistikmyndigheterna i medlemsstaterna. Eurostat har därför alltid baserat sin verksamhet på subsidiaritetsprincipen. Samarbetet sker med flera olika organ, men främst med de nationella statistikorganen i EU:s medlemsstater.

5. Balans mellan behov och resurser

Inom ESS krävs det vaksamhet när det gäller balansen mellan behovet av statistik med tanke på gemenskapens politik och de resurser som krävs både på EU-nivå, i medlemsstaterna och hos de regionala myndigheterna för att ta fram statistiken. Att ställa tillräckliga resurser till förfogande i ett nationellt sammanhang är av särskild betydelse när man skall möta kraven på statistisk information för beslut inom EU:s olika politikområden. Det är emellertid också viktigt att vara tillräckligt flexibel så att myndigheterna i medlemsstaterna kan använda de mest kostnadseffektiva lösningarna för att tillmötesgå gemenskapens behov av statistik.

För att stödja en strategi som bygger på en balanserad prioritering, bör den årliga programplaneringsprocessen omfatta en fortgående översyn av det fortsatta behovet av befintlig gemenskapsstatistik för att därigenom kunna fastställa vilken statistik som kan inskränkas eller som inte längre behöver samlas in. Detta måste ske i nära samarbete med huvudanvändarna av statistik och är viktigt att beakta vid införandet av nya statistiska initiativ.

I denna bilaga presenteras det totala behovet av statistiskt underlag för gemenskapens politik. Inom ramen för den allmänna förvaltningen av resurserna har prioriteringar för de olika delarna av den statistiska verksamheten fastställts enligt ovan beskrivna principer.

DET FEMÅRIGA STATISTISKA PROGRAMMET: MÅL OCH ÅTGÄRDER

UTVIDGNINGEN AV EUROPEISKA UNIONEN

Konsekvenser för statistiken

Under programmets giltighetsperiod (2003-2007) kommer troligtvis anslutningsförhandlingarna att fullföljas med ett anslutningsfördrag för ett antal kandidatländer. Inför det fortsatta arbetet och det eventuella slutförandet av dessa förhandlingar måste kommissionen ha tillgång till fullständiga och tillförlitliga statistiska uppgifter, som sammanställts enligt sådana metoder som är jämförbara med statistiken i EU-länderna. EU står här inför två utmaningar som till viss del skiljer sig åt:

- Att integrera eventuella nya medlemmar i gemenskapens alla mekanismer, inklusive budget för egna medel, strukturfonder och alla andra frågor och program.

- Att fortsätta förberedelsearbetet med de återstående kandidatländerna och hjälpa dem att uppnå en nivå som ligger helt i linje med gemenskapens gällande lagstiftning.

I båda fallen får de höga kraven på kandidatländernas framställning av statistik, som skall kontrolleras och spridas genom Eurostat, inte underskattas. Här behövs naturligtvis grundläggande ekonomisk statistik, som BNP fördelat på branscher och regioner, befolkning och sysselsättning. Andra viktiga områden är statistik som är ett mått på i vilken utsträckning den inre marknaden har införts, t.ex. verksamhet med effekt över nationsgränserna som handel med varor och tjänster, fri etableringsrätt, betalningsbalans, kapitalflöden, människors rörlighet (migrerande arbetstagare, migration, asylsökande etc.), industriproduktion och industrins förutsättningar när det gäller kapacitet etc. Generellt sett måste den statistik som framställs fungera som underlag för det aktuella politikområdet inom EU, vilket även gäller behov som uppstår genom EMU. Dessutom behövs det statistik inom sådana områden som kan vara känsliga frågor vid anslutningsförhandlingarna, gällande viktiga politikområden inom EU som jordbruk, transporter, regionalpolitik och miljö.

Sammanfattning

Under femårsperioden kommer arbetet i huvudsak att inriktas på

- att konsolidera insamlingen av harmoniserade uppgifter med tanke på förhandlingar och internt EU-arbete,

- att fortsätta arbetet med att hjälpa kandidatländer och nya medlemmar att förbättra sina statistiska system så att dessa tillgodoser gemenskapens behov. Detta innebär också att de på ett tidigt stadium skall underrättas om eventuell ny gemenskapslagstiftning.

AVDELNING I

Fri rörlighet för varor

Konsekvenser för statistiken

När den inre marknaden trädde i kraft 1993, infördes också ett system för att statistiskt mäta handeln med varor mellan medlemsstaterna (Intrastat). Detta system var tänkt att minska arbetsbördan för uppgiftslämnarna och därigenom bättre svara mot EMU:s behov. Arbetsbördan har emellertid bara minskat i begränsad utsträckning, eftersom de nationella myndigheterna och många branschorganisationer har velat bibehålla ett system där det finns detaljerad statistik över handeln inom gemenskapen som är jämförbar med statistiken över externa handeln.

I enlighet med den strategiplan som Eurostat och medlemsstaterna antog 1999 kommer nya justeringar av systemet att granskas och prövas innan det blir aktuellt med någon lagändring. Det nya systemet måste kunna ge de resultat som gemenskapen behöver och uppfylla stränga kvalitetskrav i fråga om täckning, tillförlitlighet och tillgänglighet. Dessa resultat bör definieras på ett sådant sätt att de nuvarande kraven förenklas, samtidigt som hänsyn tas till hur behoven kan komma att utvecklas efterhand som den europeiska integrationen fortskrider. Insatser kommer också att göras för att statistiken över import- och exportpriserska bli mer tillförlitlig, så att konkurrensen mellan produkter inom unionen kan mätas mer effektivt.

Parallellt med detta kommer man att ha analyserat konsekvenserna av en övergång till ett gemensamt system för mervärdesskatt. Detta skall ske genom en utvärdering av vilka källor med administrativa eller statistiska uppgifter som kan användas som referens. Här kommer en fortsatt koppling till mervärdesskattesystemet och utnyttjande av det allmänna företagsregistret att prioriteras.

Sammanfattning

När det femåriga programmet går mot sitt slut kommer kommissionen att ha anpassat och förbättrat systemen för att statistiskt mäta handeln med varor mellan medlemsstaterna och med tredje land, med hänsyn till hur informationskraven och de ekonomiska och administrativa förutsättningarna utvecklas.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING II

Jordbruk

Konsekvenser för statistiken

Jordbruk

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) upptar nära hälften av gemenskapens budget. Kommissionen, som har till uppgift att utforma, övervaka, utvärdera och anpassa politiken, står därför inför en viktig uppgift när det gäller GJP. Kommissionen har tilldelats omfattande behörighet för den löpande förvaltningen. Den viktigaste uppgiften under den närmaste femårsperioden (2003-2007) kommer liksom i nuvarande program (1998-2002) att bestå i att hantera den stora statistikmängden och att se till att den underhålls på viktiga punkter. Även i fortsättningen kommer miljödimensionen att ägnas särskild uppmärksamhet, så att man utvecklar den statistik som behövs för att analysera växelverkan mellan jordbruk och miljö. Bland annat behövs en förbättring av statistiken över användningen av gödningsmedel och bekämpningsmedel, över ekologiskt jordbruk och åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden och en levande landsbygd.

Den tekniska handlingsplanen för förbättring av jordbruksstatistiken (TAPAS) utgör en tydlig gemensam insats för att bättre utnyttja medlemsstaternas och gemenskapens tillgängliga resurser i arbetet med att framställa jordbruksstatistik. Den framtagna statistiken kommer att kunna användas i vidare sammanhang (t.ex. modellering, direkttillgång för medlemsstaterna och EU-institutionerna).

Två arbetsuppgifter kommer att genomföras med sikte på framtiden. Riktlinjerna för jordbruksstatistiken kommer att dras upp för att tillgodose GJP:s behov sju till tio år framåt i tiden, med hänsyn till hur GJP kan komma att förändras i och med de reformer som följde efter Agenda 2000. Arbetet med uppgifter gällande jordbruket och miljön kommer också att fortsätta. Detta gäller framför allt indikatorer över i vilken utsträckning miljöhänsyn har tagits i GJP samt operationella landskapsindikatorer. Hänsyn kommer också att tas till det ökade behovet av uppgifter om jordbrukets konsument/välfärdsaspekter och till statistikstödet för GJP:s betydelse för landsbygdens utveckling. Slutsatserna från den omfattande oberoende granskningen av nuvarande system kommer att användas för att ändra inriktningen på gemenskapens jordbruksstatistik så att denna bättre tillgodoser nya behov, som redan nu kan ha identifierats eller komma att ändras i framtiden. Den andra uppgiften är att få till stånd ett regelbundet flöde av jämförbara uppgifter från officiella källor för samtliga EU:s kandidatländer.

Skogsbruk

Inom detta område måste särskild vikt läggas vid att fortsätta och förbättra arbetet med internationella organisationer, särskilt när det gäller att utveckla en skogsstatistik av bättre kvalitet, inklusive de särskilda kriterier och indikatorer som krävs för miljöstyrning och hållbar skogsförvaltning. Parallellt med detta behöver man också utveckla uppgifter om hållbar förvaltning inom träindustrin. Resultaten av Bonn-besluten gällande Kyotoavtalet måste beaktas under vidareutvecklingen av detta arbete.

Fiske

I framtiden kommer den gemensamma fiskepolitiken att inriktas på att integrera de olika delarna av fiskepolitiken, alltifrån biologi till resurser, med hjälp av förbättrad övervakning av fiskefartygens verksamhet. Det är inte sannolikt att dessa åtgärder leder till ett ökat statistikbehov. De viktigaste insatserna under de närmaste åren kommer att gå ut på att konsolidera och förbättra de dataflöden som baserar sig på nuvarande lagstiftning, i fråga om fullständighet, aktualitet, enhetlighet, jämförbarhet och tillgänglighet.

De sociala och ekonomiska följderna av att fiskefartygens verksamhet begränsas och EU:s fiskeflotta reduceras kommer att leda till ett ökat behov av uppgifter om parametrar med vilka den sociala och ekonomiska situationen kan bedömas. Detta kommer förmodligen att vara viktiga frågor vid omförhandlingarna av den gemensamma fiskepolitiken under 2002. Eurostat kommer att följa dessa förhandlingar med stort intresse för att se till att programmet för fiskeristatistik fortsätter att avspegla den gemensamma fiskeripolitikens behov.

Sammanfattning

Under programperioden kommer kommissionen att inrikta sig på att

- tillämpa den tekniska handlingsplanen för förbättring av jordbruksstatistiken (TAPAS) för att gradvis förbättra den befintliga jordbruksstatistiken, framför allt i fråga om kvalitet, jämförbarhet, effektivitetsvinster, förenkling och aktualitet,

- planera jordbruksstatistikens utveckling i syfte att tillgodose GJP:s framtida behov,

- tillhandahålla indikatorer som skall göra det möjligt att ta större hänsyn till miljön i den gemensamma jordbrukspolitiken samt tillhandahålla uppgifter om jordbrukets konsument/välfärdsaspekter,

- hjälpa till med att utveckla jämförbara uppgifter i EU:s kandidatländer,

- konsolidera, förbättra och utveckla (indikatorer för) skogsbruksstatistiken, och

- konsolidera och förbättra kvaliteten på fiskeristatistiken.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING III

Fri rörlighet för personer, tjänster och kapital

Konsekvenser för statistiken

Eurpeiska unionens betalningsbalansstatistik ger ganska detaljerad information om handeln med tjänster och direktinvesteringar. För närvarande utarbetas statistik över utländska dotterbolags handel. Även om all denna statistik till stor del kan ses som ett svar på GATS-avtalet och har utvecklats för att ge information om verksamhet med länder utanför gemenskapen, anser medlemsstaterna att det är viktigt att fortsätta med nationella betalningsbalanser (som också omfattar flöden inom EU) även beträffande EMU. Den statistik som framställs omfattar för närvarande både handeln med länder i och utanför EU och tillgodoser därför den inre marknadens behov. Det finns emellertid en risk att denna information är osäker. Systemen för att samla in betalningsbalansuppgifter håller för närvarande på att omstruktureras (se avdelning VII). Kommissionens behov på det här området behöver därför ses över och omdefinieras.

Ett system med globaliseringsindikatorer kommer att införas. Till stöd för utvecklingen inom detta område kommer man att använda nya statistiska verktyg som bygger på datautbyte mellan de nationella statistikorganen och datainsamling på europeisk nivå.

Kartläggningen och övervakningen av utländska dotterbolag kommer att göra det möjligt att mäta i vilken grad produktionssystemen europeiserats och internationaliserats.

Genom att satelliträkenskaper utarbetas kommer statistiken mer och mer att inriktas på en analys av hållbar turism i kombination med hållbar utveckling.

Rådets beslut om statistik på det audiovisuella området kommer att behöva genomföras. Eurostat kommer därvid att fortsätta det arbete som utförts sedan 1999 med att skapa en infrastruktur för statistisk information i gemenskapen gällande industrin på och marknaden för det audiovisuella området och närliggande sektorer. Dessutom behöver den rättsliga grunden för telekommunikationsstatistik läggas fast.

I enlighet med rådets prioriteringar kommer efterhand ett flexibelt och anpassningsbart system att inrättas för att göra det möjligt att samla in uppgifter för indikatorer över informationssamhället. Detta kommer att ske med hjälp av befintliga eller nya undersökningar.

Sammanfattning

Under femårsperioden kommer kommissionen att inrikta sig på att

- utveckla stabila och samtidigt flexibla globaliseringsindikatorer,

- utveckla stabila och samtidigt flexibla indikatorer för informationssamhället, vilket även omfattar audiovisuella tjänster,

- fortsätta att utveckla satelliträkenskaper inom turistområdet.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING IV

Visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer

Konsekvenser för statistiken

I och med att Amsterdamfördraget trädde i kraft den 1 maj 1999 fick gemenskapen också behörighet inom invandrings- och asylfrågor. På Europeiska rådets begäran lade kommissionen i november 2000 fram två meddelanden för att få igång en diskussion i gemenskapen om de långsiktiga konsekvenserna av en gemensam EU-politik på det här området. I båda dessa meddelanden behandlas också statistikfrågan. I meddelandet om gemenskapens invandringspolitik(2) framhålls att det behövs mer information om migrationsflöden och migrationsmönster till och från EU. I meddelandet om asyl(3) konstateras att det behövs en djupgående analys - dels av migrationsflödenas omfattning och de asylsökandes ursprung, dels av asylansökningar och myndigheternas beslut - för att man skall kunna inrätta och genomföra ett nytt, gemensamt asylsystem för Europa. Unionens utvidgning och det framväxande samarbetet med länderna runt Medelhavet kommer bara att ytterligare stärka behovet av information inom detta område.

Sammanfattning

Under den femåriga programperioden kommer kommissionen att

- tillsammans med de nationella myndigheterna utveckla ett mer standardiserat system för migrations- och asylfrågor,

- öka statistiken inom detta område, både kvantitativt och kvalitativt, för att tillgodose de inledande krav som fastställs i kommissionens meddelande om denna fråga.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING V

Transporter

Konsekvenser för statistiken

Gemenskapens transportstatistik behövs som underlag till den allmänna transportpolitiken (artiklarna 70-80) och transportdelen i de transeuropeiska nätverken (artiklarna 154-156).

Transport är också en viktig aspekt i gemenskapens regional- och miljöpolitik (se avdelning XVII och XIX) och särskild uppmärksamhet måste visas indikatorerna för hållbar utveckling.

Gemenskapens statistik bör utgöra ett omfattande informationssystem om transporter, innehållande uppgifter om gods- och passagerarflöden, liksom infrastruktur, transportmedel, trafikflöden, personers rörlighet samt säkerhet, energiförbrukning och miljökonsekvenser, transportkostnader, transportpriser och transportföretag. Ett viktigt mål kommer att vara en ändrad balans mellan olika transportsätt, där större tyngdpunkt läggs på järnväg och sjötransport och mindre på vägtransport. På så sätt kan den nuvarande kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ökad vägtrafik undanröjas. Det kommer att behövas bättre statistik över fördelningen mellan olika transportmedel så att den täcker såväl passagerar- som godstrafik och inbegriper samtliga transportsätt samt förbättrar deras aktualitet.

I och med avregleringen på transportmarknaderna kommer det också att behövas objektiv statistik för att man skall kunna följa utvecklingen på dessa marknader och bedöma vilka konsekvenser detta får för transportföretagens sysselsättning, arbetsvillkor och konkurrenskraft. Detta kommer också att medföra ett ökat behov av att statistikindikatorer som gäller säkerhet och servicenivå. Mot bakgrund av marknadsutvecklingen kommer man att behöva samla in statistiska uppgifter om godstransport som är mindre fokuserade på enstaka transportsätt och i stället kan informera om hela den intermodala transportkedjan och om godstransport sett från ett marknadsperspektiv.

En avgörande drivkraft för att öka uppgifternas kvalitet och täckning inom de olika transportområdena kommer att vara att övervaka förhållandet mellan transport och miljö. Detta kommer också att ställa vissa specifika krav på ytterligare uppgifter, till exempel när det gäller personers rörlighet samt transportmedel. Det kommer att uppstå ett behov av att klara den ökande efterfrågan på trafikuppgifter uttryckta i fordonskilometer för alla typer av transportmedel, eftersom uppgifterna kan användas för att övervaka trafikstockningar och avgasutsläpp.

De fortsatt stora investeringarna i Europas transportinfrastruktur, i synnerhet de transeuropeiska näten, innebär att det kommer att behövas särskild statistik över infrastruktur och marknadstendenser. De transeuropeiska näten i kombination med gemenskapens regionalpolitik kommer även i fortsättningen att ställa krav på geografiskt mer uppdelade uppgifter om transportnät och transportflöden, vilket bör anses ingå i det övergripande systemet för transportinformation.

Sammanfattning

Under den här femårsperioden kommer kommissionen att inrikta sig på att

- komplettera gemenskapens transportstatistik så att den täcker samtliga transportsätt och informationsslag,

- fortsätta anpassa och, om så behövs, komplettera den rättsliga grunden för transportstatistik,

- främja insamling av ytterligare statistik över intermodala transportkedjor samt av de kompletterande uppgifter som behövs för att integrera miljöhänsyn i transportpolitiken (TERM, Statistics for the transport and environment reporting mechanism).

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING VI

Gemensamma regler om konkurrens, beskattning och tillnärmning av lagstiftning

Något direkt statistiskt program är inte nödvändigt. Den statistik som behövs för denna avdelning kan härledas från uppgifter och indikatorer som har genererats för andra avdelningar i programmet.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING VII

Ekonomisk och monetär politik

Konsekvenser för statistiken

Förverkligandet av den ekonomiska och monetära unionen gör det nödvändigt med en ytterst noggrann statistisk kontroll för att stödja samordningen av den makroekonomiska politiken och det europeiska centralbankssystemets monetärpolitiska funktioner. Stabilitets- och tillväxtpakten ställer nya krav på statistiken. Samtidigt är det fortfarande också viktigt att mäta graden av konvergens mellan medlemsstaterna.

För att kunna tillhandahålla statistik med den bredd, jämförbarhet, aktualitet och frekvens som behövs för att samordna den makroekonomiska politiken och stödja det europeiska centralbankssystemets monetärpolitiska funktioner, kommer arbetet att fortsätta med kortperiodiska indikatorer över efterfrågan, produktion, arbetsmarknaden, priser och kostnader. Nya metoder (t.ex. preliminär uppskattning (flash-estimation) och skattning av nuläget (nowcasting)) kommer att tillämpas för att ge bättre service till konjunkturcykelanalytiker. Detta kommer att utgöra ytterligare ett komplement till utvecklingen av monetära och finansiella indikatorer.

Inom ramen för handlingsplanen för EMU:s statistiska behov behöver uppgifternas aktualitet och täckning ständigt förbättras. För att på kortast möjliga tid beräkna aggregat för euroområdet kommer kvartalsvisa nationalräkenskaper att behöva framställas medan de fortfarande är aktuella och preliminära uppskattningar (flash estimates) behöva genomföras. Dessutom kommer det att krävas ett omfattande arbete för att få den institutionella sektorns kvartalsvisa icke-finansiella och finansiella räkenskaper helt i linje med årsräkenskaper och kortperiodiska offentliga finanser. Att i de finansiella räkenskaperna få uppgifter om motparten, som åskådliggör relationerna "från-vem-till-vem" mellan de olika sektorerna, är ett viktigt verktyg för att analysera den monetära politiken. Denna information kommer att samlas in stegvis under det femåriga programmet.

Den mest betydelsefulla händelsen under denna programperiod (2003-2007) förväntas bli utvidgningen av EU från femton medlemmar till tjugo eller fler. Detta kommer att innebära ett omfattande arbete, både för de nya medlemmar som skall lämna uppgifter och för Eurostat som skall validera dessa uppgifter. För att ge ett omfattande stöd till kommissionens utvidgningspolitik kommer man därför att fortsätta och vidareutveckla biståndet till kandidatländerna för att säkerställa uppgifternas tillgänglighet, kvalitet, aktualitet och jämförbarhet.

För samtliga medlemsstater kommer ökad tonvikt att läggas vid uppgifternas kvalitet, både i fråga om fasta och löpande priser. En administrativ användning, egna medel baserade på bruttonationalinkomsten, kommer att utgöra 60 % av EU:s budget. Uppgiften kommer i första hand att bestå i att fortsätta och komplettera de insatser som har gjorts för att harmonisera statistiken i fråga om konvergenskriterierna. Målet att upprätthålla prisstabilitet (artikel 105 i fördraget) och tillhandahålla uppgifter för ECB:s monetära politik för euroområdet innebär att kvaliteten på harmoniserade konsumentprisindex (HIKP) bör förbättras ytterligare, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex(4). HIKP-metodiken skall kompletteras och konsolideras inom ramen för ovannämnda förordning om HIKP.

Övervakningen av budgetsituationen och den offentliga sektorns skuldsättning (artikel 104 i fördraget samt stabilitets- och tillväxtpakten som man enades om i Dublin) kommer att utföras på grundval av redovisningen av statens räkenskaper i enlighet med ENS 95, som godkändes genom rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen(5). Arbetet för harmonisering och jämförbarhet kommer att kontrolleras så att institutionernas beslutsfattare skall ha tillgång till högkvalitativa och jämförbara statistikinstrument, som inte leder till att bedömningen av budgetsituationen i respektive medlemsstat görs på felaktiga grunder.

Övervakningen av den ekonomiska utvecklingen i medlemsstaterna i enlighet med artikel 99 i fördraget har visat att det finns ett behov av att helt genomföra det nuvarande programmet för uppgifter om nationalräkenskaperna enligt förordningen om ENS 95 - särskilt i fråga om aktualitet och täckning. Man behöver också successivt utvidga det till andra områden genom att se över och utvidga den gällande lagstiftningen.

Man kommer även att fortsätta med att utarbeta räkenskapernas viktigaste aggregat när det gäller köpkraftspariteter. Antagandet av rådets förordning gällande köpkraftspariteter bör också markera slutpunkten för den översyn som har gjorts av metodiken för köpkraftspariteter, och som inleddes under det tidigare 5-årsprogrammet, i syfte att göra resultaten mer tillförlitliga för jämförande analyser.

Upprättandet av EMU har fått avsevärda konsekvenser för betalningsbalansstatistiken. Särskilt viktiga här är tröskelvärdena för rapportering som, om de ändras såsom förutses för närvarande, kommer att kräva mycket utvecklingsarbete för att man skall kunna vara säker på att kvaliteten på uppgifterna bibehålls. Många medlemsstater i EU (särskilt de medlemsstater där bankernas rapportering är huvudkällan för sammanställningen av betalningsbalansen) ser för närvarande över sina system för insamling av uppgifter till betalningsbalansen för att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Under de närmaste åren kommer arbetet att gå vidare med att se till att medlemsstaterna fortsätter att lämna relevanta uppgifter av hög kvalitet till EU-institutionerna och ECB, särskilt när det gäller statistik över handel med tjänster, utländska direktinvesteringar och utländsk handel genom dotterbolag. Man kommer också att prioritera insamling (och analys) av uppgifter från kandidatländerna. Detta är uppgifter som efterfrågas på många håll inom kommissionen, särskilt inom de enheter som arbetar med ekonomisk övervakning, handelspolitik och yttre förbindelser.

Sammanfattning

Under denna femårsperiod kommer kommissionen att

- fortsätta att utveckla och framställa statistik inom ramen för EMU:s handlingsplan för ledning av samordningen av politikområdena inom makroekonomin och av penningpolitiken, för stabilitets- och tillväxtpakten och för den fortsatta analysen av ekonomisk konvergens,

- intensifiera genomförandet av ENS 95-förordningen,

- se över insamlingsmetoderna för betalningsbalansstatistik.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING VIII

Sysselsättning

Konsekvenser för statistiken

Utvecklingen av EU:s arbetsmarknadsstatistik kommer att styras av följande politiska processer: EU-utvidgningen, den europeiska sysselsättningsstrategin, EMU och benchmarking-undersökningen (där strukturella indikatorer skall läggas fram för Europeiska rådet en gång om året på våren).

Arbetsmarknadsstatistiken regleras till stor del av EU-förordningar. Kandidatländerna måste därför göra stora framsteg för att kunna uppfylla EU-kraven före år 2003. Under perioden 2003-2007 kommer utmaningen därför att vara att åstadkomma fullständig överensstämmelse, regelbunden dataöverföring och kapacitet att hålla jämna steg med utvecklingen.

Genom att fastställa nya sysselsättningsmål som skall vara uppnådda år 2005 och 2010 har Europeiska rådet också ökat behovet av att övervaka genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin, särskilt när det gäller hur riktlinjerna för sysselsättningen skall genomföras varje år. Övervakningen kommer bland annat att gälla hur den kontinuerliga arbetskraftsundersökningen genomförs och hur dess lista över variabler anpassas. Det kommer att krävas mer frekvent och komplett statistik för att mäta skillnaderna mellan könen (särskilt lönegapet inom alla branscher) och kunskapsklyftorna. Detta kommer att omfatta strukturstatistik över inkomstnivåer, och studier av genomförandet av en undersökning om lediga arbetstillfällen i gemenskapen.

I ett så stort område som EMU är arbetskostnadsutvecklingen den största inflationshöjande orsaken och denna måste därför övervakas genom mycket kortperiodisk statistik av hög kvalitet. Genomförandet av förordningen om arbetskraftskostnadsindex och den allt bättre kortperiodiska arbetskraftskostnadsstatistiken är här ytterst betydelsefulla faktorer, liksom ett bättre mått på arbetsproduktivitet (vilket förutsätter en bättre serie över arbetsvolym).

Sammanfattning

- Genomförande av en kontinuerlig arbetskraftsundersökning med kvartalsresultat i samtliga medlemsstater.

- Harmonisering av en del av frågeformulären.

- Insamling/analys av resultaten från 2002 års undersökning av inkomststrukturer.

- Genomförande av 2004 års arbetskraftskostnadsundersökning omfattande avdelning M-N-O i NACE.

- Fullständigt genomförande av rådets förordning om arbetskraftskostnadsindex.

- Genomförande av 2006 års undersökning om inkomststrukturer.

- Måluppställning för arbetskraftskostnadsstatistiken i Europa.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING IX

Gemensam handelspolitik

Konsekvenser för statistiken

I artikel 133 i EG-fördraget bemyndigas kommissionen att föra förhandlingar om handelsavtal med länder utanför Europeiska unionen. Detta inbegriper handelsavtalen för tjänster (GATS). I detta sammanhang är det absolut avgörande att ha tillgång till uppgifter av god kvalitet.

Under de närmaste åren kommer man att fortsätta arbetet för att se till att uppgifterna om handel med tjänster över nationsgränserna (uppdelade både efter geografiska områden och handelsprodukter), utländska direktinvesteringar och handel genom dotterbolag i utlandet håller den kvalitet, detaljnivå och harmoniseringsgrad som kommissionen behöver för att kunna driva sin handelspolitik.

Genom Doha-rundan, som inleddes i november 2001, kommer hållbar utveckling och inverkan av en gemensam handelspolitik i utvecklingsländerna att bli en nyckelfråga. Insamlingen av de globala uppgifterna behöver samordnas.

En högt prioriterad uppgift under de närmaste åren kommer också att vara att samla in och analysera uppgifter från kandidatländerna. Insatser kommer även att göras för att ytterligare samordna medlemsstaternas diskussion om lämpliga metoder, även om en hel del harmonisering redan har gjorts på det här området. Att utarbeta betalningsbalansstatistik för gemenskapen är också avgörande för att man ska kunna få en detaljerad betalningsbalans för EU.

Arbetet med att harmonisera statistikreglerna kommer att fortsätta inom ett ramverk som är mer i linje med de internationella rekommendationer som nyligen antogs av FN. Statistiken kommer att förbättras genom att tulldeklarationernas innehåll används på ett mer effektivt sätt. Samtidigt kommer mer hänsyn att tas till de behov som följer av utvecklingen inom EU och den internationella handeln (utvidgningen, globaliseringen, avregleringen av handeln). Insatser kommer också att göras för att skapa ökad tillförlitlighet när det gäller statistik över import- och exportpriser för att få ett bättre mått på EU-produkternas konkurrenskraft utanför unionen.

Sammanfattning

I slutet av denna femårsperiod kommer kommissionen att

- successivt ha integrerat kandidatländernas uppgifter,

- ha anpassat och förbättrat systemen för uppgiftsinsamling och framställning av statistik,

- förbättrat och vidareutvecklat ramverket för att ta hänsyn till internationella rekommendationer, nya informationskrav och utvecklingen på det ekonomiska och tulltekniska området,

- ökat användningen av befintliga uppgifter och analys av en global hållbar utveckling.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING X

Tullsamarbete

Något direkt statistiskt program är inte nödvändigt. Den statistik som behövs för denna avdelning kan härledas från uppgifter och indikatorer som har genererats för andra avdelningar i programmet.

AVDELNING XI

Socialpolitik, utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor

Konsekvenser för statistiken

Under detta program kommer man att utveckla en samlad strategi för att se till att det finns en fullständig uppsättning indikatorer för alla sociala områden med nära samarbete i åtgärder under avdelning VIII. Kvaliteten på de nuvarande uppgifterna kommer att förbättras och nya indikatorer införas för att täcka prioriterade områden som social utslagning och livslångt lärande. I samband med "rapporten om utbildningssystemens konkreta framtidsmål" ratificerad av Europeiska rådet i Stockholm måste ett nära samarbete mellan generaldirektoratet för utbildning och kultur och Eurostat komma till stånd. Utöver det statistiska arbetet på de tre prioriteter som definierats för 2002 (grundkunskaper, informations- och kommunikationsteknik, matematiskt grundad vetenskap och teknik) kommer ytterligare arbete att krävas för att nå andra mål. Indikatorer för vilka uppgifter saknas, eller som inte klarar uppställda kvalitetskriterier men som skulle vara nödvändiga för att kunna uppnå de fastlagda målen, behöver utvecklas.

Geografiskt sett måste socialstatistikens räckvidd utvidgas så att den omfattar alla kandidatländer, men också områden som ligger utanför EU:s gränsområden, t.ex. Medstat-länderna. Här kommer man att inrikta sig på demografiska uppgifter. Efterhand som resultaten från 2001 års folkräkning behandlas och publiceras, kommer denna process att slås samman med programmet för en regelbunden uppdatering och förberedelse inför nästa omgång, där man främjar en harmonisering inom det utökade geografiska område som beskrivits ovan. På nationell nivå kommer det även att behövas befolkningsframskrivningar.

Under detta program kommer förbättringar avseende insamling och bearbetning av uppgifter om internationell rörlighet inom högre utbildning och forskning att spela en särskilt viktig roll. Den första uppgiften är att harmonisera de grundläggande definitionerna och de viktigaste indikatorerna.

Under hela den här perioden kommer området "livslångt lärande" att vara av avgörande betydelse, något som avspeglar att den ekonomiska utvecklingen kommer att förutsätta att arbetsrelaterade och sociala färdigheter ständigt uppdateras. Det kommer att krävas ett övergripande system med statistik som rör lärandet i stort, som kan fungera som underlag för sysselsättnings-, ekonomi- och utbildningspolitiken, där man särskilt undersöker de offentliga och privata utbildningsinvesteringarna. Den nuvarande utbildningsstatistiken kommer att behöva kompletteras med ytterligare uppgifter om vuxenutbildning.

Inför kommissionens meddelande år 2002 om en ny gemenskapsstrategi för hälsa och säkerhet på arbetet krävs ett fullständigt genomförande av den sista fasen av Europeisk statistik över olycksfall i arbetet (ESAW) och den första fasen av Europeisk statistik över arbetssjukdomar (EODS). Man kommer också att vidareutveckla indikatorerna för arbetskvalitet, arbetsrelaterade hälsoproblem och samhällsekonomiska kostnader för yrkessjukdomar och arbetsskador.

I enlighet med artikel 13 i fördraget samt insatserna mot diskriminering kommer metoder att upprättas för att generera återkommande statistik över de funktionshindrades integration i samhället.

Under programperioden förväntas vi få se en fortsättning av de stora sociala förändringar som redan har blivit påtagliga (t.ex. i befolkningspyramiden, hushållsstrukturen, migrationstendenserna, arbetsmönstren och utbildningssystemen). Det kommer därför att krävas ytterligare ett nytt instrument vid sidan av dem som redan har nämnts. EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) kommer att baseras på ett brett urval av källor och bygga vidare på de erfarenheter som har gjorts under 1990-talet efterhand som de olika omgångarna av Europeiska gemenskapens hushållsundersökningen genomförts. Detta instrument kommer att införas så att det kan ge en mängd olika uppgifter om levnadsvillkoren för EU-medborgarna under denna femårsperiod och därefter.

Sammanfattning

Under den femåriga programperioden kommer kommissionen att

- utarbeta en samlad strategi som skall säkerställa att det finns en fullständig uppsättning indikatorer för samtliga sociala områden,

- ge återkommande information om medborgarnas levnadsvillkor genom nyligen framtagna indikatorer,

- ge information om omsorg för barn och vuxna.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING XII

Kultur

Konsekvenser för statistiken

Gemenskapens verksamhet inom kulturområdet bygger på artikel 151 i fördraget. Gemenskapens behörighet på det här området består till stor del i att förbättra kunskaperna och informationsspridningen om viktiga kulturella aspekter för EU-medborgarna. Det har också varit ett klart och tydligt uttalat mål att gemenskapen skall väga in de kulturella aspekterna när dess olika politikområden utarbetas och genomförs.

När det gäller gemenskapens statistiska program för 2003-2007 kommer man på detta område att prioritera en konsolidering av pilotarbetet om sysselsättningen inom kultursektorn, deltagandet i kulturell verksamhet och statistiken över kulturrelaterade utgifter. Samtidigt kommer det statistiska programmet att i nära samarbete med medlemsstaterna och behöriga internationella organisationer stödja metodarbete och utveckling av statistik gällande avkastningen på kulturinvesteringar. Man kommer att lägga särskild vikt vid att utveckla internationella metoder som gör det möjligt att statistiskt mäta och analysera hur engagemang i kulturell verksamhet kan bidra till sociala mål som högre utbildningsnivå och ökad sysselsättning och samtidigt minska kriminaliteten och de sociala skillnaderna på hälsoområdet.

Sammanfattning

Under den femåriga programperioden kommer kommissionen att

- konsolidera de befintliga statistiska uppgifterna om kultur,

- utveckla och införa metoder för att mäta kulturens betydelse för samhället.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING XIII

Folkhälsa

Konsekvenser för statistiken

Enligt artikel 152 i fördraget skall gemenskapens insatser på folkhälsoområdet även omfatta hälsoupplysning. En grundläggande ram för folkhälsostatistiken (som täcker bland annat hälsotillstånd, hälsofaktorer och hälsotillgångar) har upprättats inom ESS, och denna ram skall fungera som underlag för gemenskapens handlingsprogram för folkhälsa. Med antagandet av gemenskapens nya handlingsprogram för folkhälsa(6) kommer hälsostatistiken att vidareutvecklas inom ramen för gemenskapens statistiska program. Detta omfattar bland annat insamling av uppgifter som kan delas upp efter kön, ålder, geografiskt område och, när uppgifter finns tillgängliga, efter inkomstnivå. Under 2003-2007 kommer man att fortsätta arbetet med att vidareutveckla hälsostatistiken för att tillgodose de specifika krav som ställs genom det nya handlingsprogrammet för folkhälsa. Det speciella behovet av indikatorer för en hållbar utveckling måste särskilt beaktas.

Den allmänna tyngdpunkten kommer att ligga på en förstärkning av infrastrukturen för det grundläggande systemet för folkhälsostatistiken (på medlemsstats- och EU-nivå). Man kommer också att i samarbete med behöriga internationella organisationer på folkhälsoområdet (WHO och OECD) harmonisera och förbättra de nuvarande uppgifternas jämförbarhet.

För att garantera enhetlighet och komplementaritet kommer särskilda insatser inom detta program också att göras för att se till att vissa grundläggande begrepp, definitioner och klassifikationer som rör hälsostatistik används för hela hälsoinformationsområdet.

Enligt tillämpliga avtal med de aktuella länderna kommer räckvidden för folkhälsostatistiken successivt att utvidgas så att den omfattar samtliga kandidatländer.

Sammanfattning

Under den femåriga programperioden kommer kommissionen att

- vidareutveckla hälsostatistiken så att den tillgodoser de specifika behov som kan bli aktuella genom handlingsprogrammet för folkhälsa,

- stärka infrastrukturen för det grundläggande systemet för folkhälsostatistik.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING XIV

Konsumentskydd

Konsekvenser för statistiken

Under de senaste åren har konsumentpolitiken fått en mycket större tyngd inom EU-institutionerna (artikel 153 i fördraget).

Kommissionen har inrättat en handlingsplan för konsumentpolitik 1999-2001, som kommer att följas av andra insatser för att gynna konsumenterna. Den nuvarande handlingsplanen har liksom dess föregångare haft sina begränsningar i så måtto att man inte har haft tillgång till de uppgifter som behövs för att kunna göra en välgrundad bedömning. Handlingsplanen för konsumentpolitiken 2002-2005 sammanställs för närvarande. Behovet av mer systematiska och genomgripande insatser för att utveckla en lämplig "kunskapsbas" som kan vara ett betydelsefullt verktyg för att utveckla politiken kommer att understrykas.

Eurostats arbete inom det här området har till syfte att tillhandahålla statistiska uppgifter som är av generellt intresse för allmänheten genom att upplysa om konsumtions- och konsumentfrågor på europeisk, nationell och regional nivå.

Sammanfattning

Under den femåriga programperioden kommer kommissionen att

- göra konsumentskyddsstatistiken tillgänglig i ett mer användarvänligt format, särskilt publikationer,

- följa upp metodikstödet avseende skador i hemmet,

- uppmärksamma konsumentskyddsfrågor inom alla relevanta statistikområden,

- se till att hänsyn tas till konsumentskyddsfrågor när nya statistiska politikområden utformas,

- verka för att konsumentskyddsstatistiken utvecklas hos medlemsstaternas statistikorgan.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING XV

Transeuropeiska nät

Något direkt statistiskt program är inte nödvändigt. Den statistik som behövs för denna avdelning kan härledas från uppgifter och indikatorer som har genererats för andra avdelningar i programmet.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING XVI

Industri

Konsekvenser för statistiken

Det statistiska arbete som rör industrin i ordets bredaste bemärkelse (omfattar framför allt byggnadsindustrin, tjänstesektorn, energibranschen samt foder- och livsmedelssektorn) kommer att inriktas på stöd till den politik som man enades om i Amsterdamfördraget och på olika toppmöten därefter (framför allt toppmötet i Lissabon i mars 2000). Insatser planeras framför allt när det gäller globalisering, företagens interna och externa organisation (och produktionssystemet generellt sett) liksom företagssamarbete, entreprenörsanda och ledningsformer, efterfrågan och slutligen sysselsättning och mänskliga resurser.

Det som kommer att prioriteras i första hand är genomförandet av olika förordningar om företagsstatistik. Särskild tyngdpunkt kommer att läggas vid att resultaten håller hög kvalitet.

För att följa industrins strukturförändringar kommer man att i nära samarbete med de nationella statistiska systemen gå vidare med ett program för att utveckla företagsstatistiken. Detta omfattar bland annat en anpassning av nuvarande förordningar, liksom stöd till EU:s viktigaste politikområden, i synnerhet den inre marknaden, utvidgningen, den ekonomiska och monetära politiken, informationssamhället, sysselsättningen samt stödet till de strukturella indikatorer som ligger till grund för EU:s årsrapport.

Tillsammans med medlemsstaterna kommer Eurostat att undersöka möjligheterna för att i största möjliga utsträckning rationalisera samt samordna de nationella insamlingsmetoderna för att så långt detta är möjligt minska företagens arbetsbörda. Särskild vikt kommer att läggas vid en förbättrad analys av den inre marknaden, antingen med hjälp av befintliga statistikverktyg eller också med verktyg som är under utveckling, i synnerhet PRODCOM (och liknande utveckling på tjänsteområdet).

Energi

När det gäller energistatistik kommer arbetet att inriktas på att förbättra energibalansens kvalitet, särskilt vad gäller förbrukning, så att statistiken bättre uppfyller de krav som fastställs i övervakningsmekanismen för utsläpp av växthusgaser. Det nuvarande systemet kommer att utvidgas för att bättre avpassas till frågor som rör hållbar utveckling (energieffektivitet, samgenerering, förnybara bränslen). Man måste också undersöka om konkurrensen fungerar effektivt på de avreglerade marknaderna och vilka konsekvenser denna förändring får för konsumenter och energisektorn.

Sammanfattning

Under den femåriga programperioden kommer man att fortsätta arbetet inom följande områden:

- Att förbättra systemet för att utveckla den strukturella företagsstatistiken, grundat på politiska behov. Detta system skall snabbt kunna anpassas beroende på föränderliga faktorer som miljö, politik och användare.

- Att sträva efter ett upprätthållande av nödvändig infrastruktur, t.ex. företagsregister och klassifikationer.

- Att fokusera på en kvalitetsbedömning och förbättring av de uppgifter som framställts.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING XVII

Ekonomisk och social sammanhållning

Konsekvenser för statistiken

En av grundtankarna bakom den europeiska integrationen är att utjämna de sociala och regionala skillnaderna. Detta är också strukturfondernas huvudsakliga mål. Sedan reformen 1988 har kommissionen fört en integrerad politik för social och ekonomisk sammanhållning där regional statistik har legat till grund för de beslut som fattats. Med hjälp av denna statistik har man utifrån socio-ekonomiska kriterier identifierat vilka områden som skall erhålla stöd. Man har kunnat utgå från vissa tröskelvärden, och det finansiella stödet till medlemsstaterna har, med hjälp av statistiska indikatorer, kunnat fördelas på objektiva grunder. Utöver detta kräver utvärderingar av gemenskapens regionalpolitik och objektiva bedömningar av de regionala skillnaderna att regional statistik finns tillgänglig i tillräcklig omfattning.

Det krävs en stor mängd statistiska uppgifter för kommissionens återkommande utvärderingsrapporter (Rapport om ekonomisk och social sammanhållning)(7) om regionernas socio-ekonomiska utveckling. Här bör särskild tyngdpunkt läggas på frågor som rör städerna, eftersom de politiska beslutsfattarna i allt högre grad kräver att livskvalitén i Europas städer skall utvärderas. Som beslutsunderlag för framtida insatser kräver de jämförbara uppgifter om samtliga städer i EU. Behovet av mer jämförbara uppgifter har särskilt framhållits i kommissionens båda meddelanden som kom 1997 (Mot ett program för städer inom Europeiska unionen) respektive 1998 (En hållbar utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram).

De insatser som skall göras inom ramen för det statistiska programmet 2003-2007 bestäms därför till stor del av vilken inriktning gemenskapens regionalpolitik får i ett utvidgat EU. Samtidigt går nu strukturfonderna in i en ny programperiod. Den tredje sammanhållningsrapporten kommer enligt planerna att antas av kommissionen i början av 2004, medan dess slutsatser beräknas genomföras (i form av utkast till förordningar) under återstoden av det året. Till de uppgifter som behövs hör bland annat befolkningsframskrivningar på regional nivå och uppgifter om den regionala demografin.

Geografisk information

Ett stort antal av kommissionens olika enheter använder sig av geografisk information för att utforma, genomföra och utvärdera den politik som de ansvarar för. Efterhand som tekniken går framåt och uppgifterna blir tillgängliga i allt större omfattning kommer denna tendens att bli alltmer påtaglig under de närmaste åren. Initiativen rörande en europeisk infrastruktur för markdata kommer att leda till nya utmaningar på området. Eurostat, som förvaltar kommissionens referensdatabas, måste se till att leva upp till dessa utmaningar.

Sammanfattning

Under de kommande fem åren kommer arbetet att fortsätta inom följande områden:

- Att genomföra de statistiska indikatorer som krävs för strukturfondernas nästa fas.

- underlag till kommissionens förslag till strukturfonder efter 2006.

- Att ytterligare integrera GI-systemen i de olika politikområdena.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING XVIII

Forskning och teknisk utveckling

Statistik avseende vetenskap och teknik samt innovation

Konsekvenser för statistiken

Det övergripande målet för gemenskapens FoTU-politik är att stärka den vetenskapliga och tekniska basen för den europeiska ekonomin och att öka dess konkurrenskraft på internationell nivå. Vid toppmötet i Lissabon år 2000 drog Europeiska rådet upp klara strategiska riktlinjer för Europa inför nästa decennium. Att mäta den harmoniserade inputen, outputen och den kunskapsbaserade ekonomins samhällsekonomiska konsekvenser kommer även fortsättningsvis att vara en prioriterad fråga på den europeiska forskningsagendan, vilket också tydligt framgår i debatten på det europeiska forskningsområdet.

För all FoU- och innovationspolitik på senare tid har det behövts aktuella och harmoniserade uppgifter. Att samla in dessa uppgifter kräver förhandlingar med medlemsstaterna och samordning av Eurostat. Om indikatorerna för båda dessa initiativ skall uppdateras varje år, måste undersökningarna genomföras oftare i medlemsstaterna samtidigt som kvalitén förbättras. För att beslutsfattarna skall få de uppgifter som behövs för att bedöma om gemenskapens politik varit effektiv, måste man också se till att kunna framställa statistik uppdelad efter personalresurser inom forskning och teknik och efter kön.

Sammanfattning

Under de närmaste fem åren kommer arbetet i huvudsak att inriktas på följande:

- Att förbättra kvaliteten på befintliga indikatorer och fortsätta med det begreppsmässiga arbetet som leder fram till framställning och vidareutveckling av nya indikatorer för att utvärdera medlemsstaternas forsknings- och innovationspolitik, i synnerhet för att mäta mänskliga resurser och deras mobilitet inom forskning och utveckling.

- Att vidareutveckla statistik om FoTU och innovation inom det europeiska forskningsområdet och då framför allt utveckla en teoretisk ram för mer frekvent statistik för FoTU och innovation.

- Att utveckla en allmän ram för att mäta kunskapssamhället.

- Att mäta den tekniska utvecklingen med hjälp av harmoniserad patentstatistik.

- Att se till att kandidatländerna ansluter sig till den övergripande ramen för att utveckla harmoniserad och jämförbar statistik om FoTU och innovation.

Forskning om statistik

Konsekvenser för statistiken

Inom ramen för sin politik på FoU-området åtar sig gemenskapen att stödja forskningsaktiviteter som är i linje med gemenskapens målsättningar. Officiell statistik har i flera ramprogram (och i de förberedande dokumenten för det sjätte ramprogrammet) nämnts som ett område som skall prioriteras för nya FoU-aktiviteter på gemenskapsnivå.

I slutet av 1990-talet använder de politiska beslutsfattarna sig alltmer av statistik. Detta medför ett ökat behov av mer exakt och jämförbar statistik, särskilt när det gäller kortperiodiska indikatorer för att följa den inre marknadens och monetära unionens utveckling. Med den planerade utvidgningen av Europeiska unionen växer också behovet av att snabbt kunna få tillgång till sådan information.

Tekniken ger nya möjligheter att samla in och sprida statistik. Men samtidigt klagar de som lämnat informationen (företag och privatpersoner) över svarsbördan och kräver att den skall minskas genom större automatik och bättre användning av redan befintlig information. I ett europeiskt perspektiv har FoU inom statistikområdet stor betydelse, eftersom framställningen av statistik är internationell till sin natur, då endast ett fåtal medlemsstater skulle ha råd med detta på egen hand. Samtidigt läggs allt större tonvikt vid att beräkna lönsamheten för den framställda statistiken och detta är något som ställer nya krav på framställningen av EU-statistiken. Offentliganställda och EU-anställda statistiker måste därför se över de arbetsmetoder som i dag används för att samla och sammanställa statistik om alltfler olika fenomen.

Detta visar hur viktigt det är att använda befintliga datakällor för att framställa statistik som kan bilda underlag för en mer djupgående statistisk analys. En förutsättning för detta är att det utvecklas metoder och verktyg som kan fungera som stöd för en kombinerad användning av uppgifter (från t.ex. administrativa uppgifter, urvalsundersökningar, statistik som omfattar kortare tid än ett år samt strukturell statistik).

Sammanfattning

Under de närmaste fem åren kommer arbetet att inriktas på följande:

- Att utveckla nya verktyg och metoder för officiell statistik.

- Att skapa bättre begreppsbildning och utveckling av statistik för att mäta nya samhällsekonomiska fenomen.

- Att verka för tekniköverföring och know-how inom ESS.

- Att höja kvalitén både när det gäller den statistiska produktionsprocessen och det statistiska resultatet.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING XIX

Miljö

Konsekvenser för statistiken

Huvudsyftet med miljöstatistiken är att den skall vara ett effektivt hjälpmedel vid genomförandet och utvärderingen av Europeiska unionens miljöpolitik. De huvudsakliga miljöprioriteringarna anges i det sjätte handlingsprogrammet för miljön, i strategin för en hållbar utveckling och i Cardiff-strategin för integration av miljön i andra sektorers politikområden.

I förslaget till Europeiska kommissionens sjätte handlingsprogram för miljön, "Miljö 2010: Vår framtid - vårt val", fastslås vilka områden som prioriteras när det gäller miljöstatistik. I det nya programmet definieras fyra övergripande politikområden: Klimatförändringar, natur och biologisk mångfald, Miljö och hälsa och livskvalitet, Naturresurser och Avfall. Där understryks behovet av att fortsätta att integrera miljöhänsyn i alla relevanta politikområden och att se till att medborgarna lättare kan få tillgång till miljöinformation. Det behöver också utvecklas en mer miljömedveten inställning till markanvändning.

Europeiska rådet i Göteborg i juni 2001 antog en EU-strategi för hållbar utveckling. Strategin bygger på fyra teman (Klimatförändringar, transporter, hälsa och naturresurser) som skall följas upp varje år. Denna strategi kommer i stor utsträckning att påverka behovet av miljörelaterad statistik, men hållbarhetsaspekten kommer också att få återverkningar på den sociala och ekonomiska statistiken. För att kunna mäta utvecklingen kommer hållbar utveckling att tas med i listan över strukturella indikatorer i sammanfattningen, och presenteras varje år vid Europeiska rådets vårmöte med början 2002.

Europeiska rådet i Göteborg efterlyste också en strategi för den yttre dimensionen av hållbar utveckling och en övergripande agenda förväntas också bli antagen inför FN:s världstoppmöte om en hållbar utveckling.

När det gäller miljödelen i det statistiska programmet anger handlingsprogrammet och strategin för hållbar utveckling att man bör fortsätta med de nuvarande arbetsområdena, men också att dessa bör utvidgas och justeras. Det statistiska programmet kommer även i fortsättningen framför allt att inriktas på statistik med en nära koppling till socio-ekonomisk statistik, såsom människans inverkan på miljön och reaktionen från samhällets företrädare. Det kommer att krävas ytterligare arbete för att beskriva samverkan mellan social, ekonomisk och miljörelaterad utveckling. Programmet har utformats så att det tillsammans med uppgifterna från Europeiska miljöbyrån kan tillgodose statistikbehovet, och arbetsområdena kommer även i fortsättningen att komplettera varandra.

En avgörande faktor för hållbar utveckling är integrationen av miljöaspekterna i andra politikområden, men större framsteg har bara gjorts på tre av de nio områdena (transport, jordbruk och energi). För att detta skall kunna vara ett fungerande redskap måste man fortsätta arbetet med att fullt ut harmonisera gemenskapsstatistikens miljöaspekt med relevant socio-ekonomisk statistik. Under de senaste åren har betydande framsteg gjorts för att sammanställa viss relevant statistik. Liknande åtgärder kommer också att vara viktiga inom andra politikområden. Stor betydelse skall också tillmätas indikatorerna för biologisk mångfald, resursanvändning/intensitet och toxiska kemikalier samt deras inverkan på folkhälsan. Statistiken över markanvändningen förbättras genom landskapsstatistiken. Fiskeristatistiken kommer att spela en viktig roll för att åskådliggöra hur denna knappa naturresurs utvecklas (se avdelning II). Aggregerade indikatorer som baseras på produktions- och handelsstatistik liksom andra källor kan bidra till att ge en bild av samhällets beroende av kemikalier. Miljöaspekten behöver också vägas in i socialstatistiken för att ge en bild av konsumtionsmönster och möjliga hälsoeffekter av föroreningar och kemikalieanvändning.

En viktig arbetsuppgift blir att genomföra förordningen om avfallsstatistik. Med en ny politik där avfall kopplas till resurshantering kommer det också att krävas insatser på statistikområdet för att beskriva materialflöden, avfall, återanvändning och ekoeffektivitet på ett enhetligt sätt. För att genomföra ramdirektivet om vatten kommer det att krävas statistikstöd och bättre harmonisering av vattenstatistik. Det krävs här en bättre rättslig grund för denna statistik. Statistikstödet för genomförandet av IPPC-direktivet (Integrated Pollution and Prevention Control) kommer att spela en viktig roll för att skapa jämförbarhet med företagsstatistiken. En viktig arbetsuppgift kommer att bli att se över rapporteringskrav och att samordna rapportering om statistik och efterlevnad.

Man har också utarbetat miljöräkenskaper som är kopplade till nationalräkenskaperna. Dessa räkenskaper utgör en viktig bas för miljöanalys och utveckling av mer övergripande modeller för samverkan mellan ekonomi och miljö. Räkenskaperna kommer att anpassas och utvidgas ytterligare för att fungera som ett viktigt statistikverktyg när den hållbara utvecklingen analyseras.

Sammanfattning

Under de närmaste fem åren kommer arbetet framför allt att inriktas på följande:

- Att förbättra viktig miljöstatistik, i synnerhet statistik över avfalls-, vatten- och miljöutgifter. Arbetet skall framför allt inriktas på den statistik som behövs för miljöindikatorerna, men också på att införa den lagstiftning som behövs för denna statistik.

- Att tillsammans med andra enheter inom kommissionen respektive Europeiska miljöbyrån framställa lättbegripliga indikatorer för miljö och hållbarhet.

- Att fortsätta arbetet med att lyfta fram miljöaspekten i den socio-ekonomiska statistiken. På så sätt kan man tillgodose behovet av indikatorer som integrerar miljö- och hållbarhetshänsyn inom andra politikområden.

- Att fortsätta arbetet med att lägga till ett miljöområde i nationalräkenskaperna, vilket skall ske genom att miljöräkenskaper regelbundet utarbetas och anpassas till prioriterade hållbarhetsfrågor.

- Att delta i översynen av rapporteringskrav och att fortsätta det nära samarbetet med Europeiska miljöbyrån. Detta skall ske genom att insatser samordnas och genom att de båda institutionerna står för datainsamling inom kompletterande områden.

- Att öka datainsamlingen och analysen för global hållbar utveckling.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

AVDELNING XX

Utvecklingssamarbete (och andra externa åtgärder)

Konsekvenser för statistiken

Det övergripande målet är att stödja EU:s utrikespolitik genom att ge de länder som tar emot EU-stöd lämpligt statistikstöd för att öka deras statistiska kapacitet. I den framtida strategin lägger man också vikt vid behovet att kunna anpassa sig till nya politiska förutsättningar inom EU.

EU:s politik avspeglas i statistiksamarbetet

Den största förändringen på det politiska området är att EG:s utvecklingspolitik har ett större och mer uttalat fokus på att minska fattigdomen, särskilt i AVS-länderna. Statistiksamarbetet kommer följaktligen att i större utsträckning inriktas på att mäta och övervaka fattigdomens utbredning, vilket kommer att innebära ökade insatser på socialstatistikens område. Teknisk rådgivning och stöd kommer att ges till GD Bistånd, GD Yttre förbindelser och EuropeAid för att mäta vilka effekter EG:s utvecklingsprogram har för att minska fattigdomen.

I programmet kommer även framöver stor tyngdpunkt att läggas vid regional integration, vilket avspeglar att länderna själva i allt större utsträckning strävar efter att stärka sina regionala strukturer. Här omfattar stödområdena multilateral övervakning, förbättrade nationella räkenskaper, prisstatistik, jordbruksstatistik, utrikeshandel, företagsstatistik och statistikutbildning.

Med de tolv partnerländerna vid Medelhavet är institutionell och interinstitutionell förstärkning av det nationella statistiksystemet det centrala målet. Statistisk harmonisering och framställning av statistik samt förbättrad datatillgång är viktigt att stödja för att därigenom erbjuda ett bra underlag för politiskt beslutsfattande och goda styrelseformer. Förutom socio-ekonomisk statistik prioriteras områden som migration, turism och miljö.

Statistiksamarbetet mellan EU och de nya oberoende staterna i f.d. Sovjetunionen syftar till att stödja och övervaka det ekonomiska samarbetet och reformprocessen, men också till att främja marknadsekonomin. Här finns ett stort behov av ekonomisk statistik och utrikeshandelsstatistik.

Eurostat kommer att fortsätta och intensifiera insatserna för att förbättra samarbetet mellan olika givare (dvs. bilaterala och multilaterala givare). Eurostat kommer att ge sitt stöd till arbetet som görs särskilt i samband med OECD/DAC, FN och Världsbanken, för att kunna bedöma effekten av utvecklingssamarbeten som syftar till att nå millenniets utvecklingsmål, "Millennium development goals", som antogs vid FN:s millennietoppmöte 2000. Eurostat kommer därför att spela en aktiv roll i Paris 21-initiativet och i de baltiska länderna. Inom ramen för det tekniska samarbetet kommer man framför allt att framhålla vikten av ett användarfokus och främja värdet av flerårig programplanering.

Innovativa insatser kommer att göras för att utveckla strategier och metoder för att mäta och övervaka mänskliga rättigheter och goda styrelseformer.

Sammanfattning

Under femårsperioden kommer arbetet i huvudsak att inriktas på att

- erbjuda tekniskt stöd för statistik till de länder som tar emot EU-stöd för att stärka deras statistiska kapacitet,

- lägga större fokus på bättre mätning och övervakning av fattigdom,

- utveckla strategier och metoder för att mäta och övervaka mänskliga rättigheter och goda styrelseformer.

Gemenskapens politik och behov av resultat från Eurostat

>Plats för tabell>

(1) EGT L 112, 29.4.1997, s. 56.

(2) Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om en invandringspolitik för gemenskapen, 22 november 2000 (KOM(2000) 757 slutlig).

(3) Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ett gemensamt asylförfarande och en enhetlig status giltig i hela unionen för dem som beviljas asyl, 22 november 2000 (KOM(2000) 755 slutlig).

(4) EGT L 257, 27.10.1995, s. 1.

(5) EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 359/2002 (EGT L 58, 28.2.2002, s. 1).

(6) Meddelande från kommissionen om en hälsovårdsstrategi för Europeiska gemenskapen och ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2001-2006) - KOM(2000) 285 slutlig av den 16 maj 2000.

(7) Se "Ett enat Europa, solidaritet mellan folken, regional mångfald", den andra rapporten om ekonomisk och social sammanhållning, Europeiska kommissionen, januari 2001.

BILAGA II

Det femåriga statistiska programmet 2003-2007: Arbetsområden för Eurostat.

>Plats för tabell>