31999R0241

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 241/1999 av den 25 januari 1999 om ändring av förordning (EG) nr 3295/94 om åtgärder för att förhindra övergång till fri omsättning, export, återexport eller hänförande till ett suspensivt arrangemang av varumärkesförfalskade och pirattillverkade varor

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 113 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och

av följande skäl:

(1) I enlighet med artikel 15 i förordning (EG) nr 3295/94 (4) bör en utvärdering av de första årens tillämpning göras i syfte att förbättra det system som inrättas genom förordningen.

(2) Saluföring av varor som gör intrång i patent eller tilläggsskydd för läkemedel enligt rådets förordning (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om införande av tilläggsskydd för läkemedel (5) eller tilläggsskydd för växtskyddsmedel enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel (6), är till stort förfång för innehavarna av dessa och utgör illojal och olaglig affärsverksamhet. I den utsträckning som det är möjligt bör det förhindras att sådana varor släpps ut på marknaden, och för detta ändamål bör åtgärder antas som gör det möjligt att effektivt bemöta denna olagliga verksamhet utan att hindra den lagliga handeln. Detta mål överensstämmer för övrigt med strävandena i detta avseende på internationell nivå.

(3) För att göra det omöjligt att tränga igenom gemenskapens yttre gränser bör tullmyndigheterna tillåtas ingripa i alla tullärenden i vilka varor som gör intrång på viss immateriell äganderätt och likställda varor kan tänkas förekomma. Följaktligen bör dessa varor inte tillåtas övergå till fri omsättning i gemenskapen, hänföras till ett suspensivt arrangemang, återexporteras eller läggas upp i en frizon eller ett frilager. Dessutom bör det vara möjligt för tullmyndigheterna att ingripa så snart som varorna införts i gemenskapen.

(4) När det gäller suspensiva arrangemang, frizoner och frilager, återexport som kräver anmälan och tillfällig förvaring kan tullmyndigheterna endast ingripa när de varor som misstänks göra intrång på viss immateriell äganderätt upptäcks vid en kontroll.

(5) Genom rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (7) inrättas en gemenskapsordning för varumärken enligt vilken rättighetsinnehavaren genom ett enda förfarande kan förvärva gemenskapsvarumärken för vilka ett enhetligt skydd ges och som gäller inom hela gemenskapen.

(6) Gemenskapsvarumärkets gemenskapskaraktär bör förstärkas och därför bör det administrativa handhavandet av skyddet förenklas.

(7) Innehavarna av gemenskapsvarumärken bör få tillgång till ett system som grundar sig på ett enda beslut om ingripande som fattas av en behörig myndighet i en medlemsstat och som gäller i en eller flera andra medlemsstater. Utvecklingen inom elektroniskt datautbyte vid administrativa förfaranden bör beaktas, särskilt när det gäller överföring av beslut och information.

(8) I syfte att möjliggöra en enhetlig tillämpning av ett sådant beslut i de berörda medlemsstaterna bör en enhetlig giltighetsperiod fastställas för beslutet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 3295/94 ändras på följande sätt:

1) Förordningens titel skall ersättas med följande:

"Rådets förordning (EG) nr 3295/94 av den 22 december 1994 om fastställande av vissa åtgärder avseende införsel till gemenskapen samt export och återexport från gemenskapen av varor som gör intrång i viss immateriell äganderätt".

2) Artikel 1 skall ersättas av följande:

"Artikel 1

1. I denna förordning fastställs

a) villkoren för ingripande av tullmyndigheterna när varor som misstänks vara sådana varor som anges i punkt 2 a,

- deklareras för fri omsättning, export eller återexport i enlighet med artikel 61 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (*),

- påträffas vid en kontroll av varor som underkastats tullövervakning i enlighet med artikel 37 i förordning (EEG) nr 2913/92, som hänförts till ett suspensivt arrangemang i enlighet med artikel 84.1 a i den förordningen, återexporterats medelst anmälan eller är upplagda i en frizon eller ett frilager i enlighet med artikel 166 i den förordningen,

och

b) åtgärder som skall vidtas av de behöriga myndigheterna med avseende på dessa varor, när det har fastställts att dessa verkligen är sådana varor som avses i punkt 2 a.

2. I denna förordning avses med

a) varor som gör intrång på den immateriella äganderätten:

- varumärkesförfalskade varor:

- varor, inbegripet emballage, som utan tillstånd är försedda med ett varumärke som är identiskt med det giltigt inregistrerade varumärket för varor av samma slag eller som i väsentliga drag inte kan skiljas från ett sådant varumärke och som därigenom kränker de rättigheter som tillkommer varumärkesinnehavaren i fråga enligt gemenskapslagstiftningen eller lagstiftningen i den medlemsstat i vilken ansökan om ingripande av tullmyndigheterna görs,

- varje varumärkessymbol (logotyp, etikett, klistermärke, broschyr, bruksanvisning eller garantihandling), även om den föreligger separat, under samma omständigheter som de varor som avses i första punkten,

- emballagematerial som är försett med varumärken för förfalskade varor och som föreligger separat, under samma omständigheter som de varor som avses i första punkten,

- pirattillverkade varor: varor som är eller innehåller kopior som tillverkats utan medgivande från innehavaren av upphovsrätten eller närstående rättigheter eller mönsterrättsinnehavaren, oavsett om mönstret är registrerat enligt nationell lagstiftning eller ej, eller från en person med vederbörligt tillstånd av rättighetsinnehavaren i tillverkningslandet, om framställningen av dessa kopior kränker rättigheten i fråga enligt gemenskapslagstiftningen eller lagstiftningen i den medlemsstat i vilken ansökan om ingripande av tullmyndigheterna görs,

- varor som i den medlemsstat där ansökan om tullmyndigheternas ingripande lämnats gör intrång i ett patent enligt lagstiftningen i denna medlemsstat eller ett tilläggsskydd enligt rådets förordning (EEG) nr 1768/92 (**) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 (***).

b) rättighetsinnehavare: innehavare av ett varumärke, patent eller tilläggsskydd och/eller innehavare av någon av de rättigheter som avses i a, eller varje annan person med rätt att använda varumärket, patentet, tilläggsskyddet eller rättigheterna och/eller dessa personers företrädare,

c) gemenskapsvarumärke: sådant varumärke som avses i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 40/94 (****).

d) tilläggsskydd: sådant tilläggsskydd som avses i förordning (EEG) nr 1768/92 eller förordning (EG) nr 1610/96.

3. Varje form eller matris som är särskilt avsedd eller anpassad för tillverkning av ett förfalskat varumärke, varor med ett sådant varumärke, varor som gör intrång i ett patent eller ett tilläggsskydd eller pirattillverkade varor skall likställas med sådana varor som avses i punkt 2 a, under förutsättning att användningen av dessa formar eller matriser kränker en rättighetsinnehavares rättigheter enligt gemenskapslagstiftningen eller lagstiftningen i den medlemsstat i vilken ansökan om tullmyndigheternas ingripande görs.

4. Denna förordning skall inte gälla för varor som är försedda med ett varumärke med varumärkesinnehavarens medgivande eller som är skyddade genom ett patent eller ett tilläggsskydd, en upphovsrätt eller en närstående rättighet eller en mönsterrätt och som har tillverkats med rättighetsinnehavarens medgivande men som befinner sig i någon av de situationer som avses i punkt 1 a utan den senares medgivande.

Inte heller skall förordningen gälla för de varor i första stycket som har tillverkats eller är försedda med ett varumärke enligt andra villkor än dem som har överenskommits med innehavaren, av rättigheterna i fråga.

(*) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(**)EGT L 182, 2.7.1992, s. 1.

(***)EGT L 198, 8.8.1996, s. 30.

(****)EGT L 11, 4.1.1994, s. 1."

3) Rubriken till kapitel II skall ersättas med följande:

"Förbud mot införsel, övergång till fri omsättning, export, återexport eller hänförande till ett suspensivt arrangemang, en frizon eller ett frilager av varor som gör intrång på viss immateriell äganderätt".

4) Artikel 2 skall ersättas med följande:

"Artikel 2

Införsel i gemenskapen, övergång till fri omsättning, export, återexport, hänförande till ett suspensivt arrangemang samt hänförande till en frizon eller ett frilager av varor som efter genomförandet av förfarandet enligt artikel 6 har befunnits vara sådana varor som avses i artikel 1.2 a skall vara förbjuden."

5) Artikel 3 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 skall följande två stycken läggas till:

"När den sökande är innehavare av ett gemenskapsvarumärke kan ansökan förutom ingripande av tullmyndigheterna i den medlemsstat där ansökan lämnats även avse ingripande av tullmyndigheterna i en eller flera andra medlemsstater.

När det finns elektroniska system för datautbyte, får medlemsstaterna föreskriva att ansökan om ingripande av tullmyndigheterna görs på elektronisk väg."

b) Punkt 2 tredje stycket skall ersättas med följande:

"När det gäller pirattillverkade varor eller varor som gör intrång i patent eller tilläggsskydd skall dessa upplysningar, såvitt möjligt, omfatta"

c) Punkterna 3 och 4 skall ersättas med följande:

"3. Utom i det fall som avses i punkt 1 andra stycket skall det i ansökan anges under hur lång tid tullmyndigheterna anmodas att ingripa.

I sådana ansökningar som avses i punkt 1 andra stycket skall det anges i vilken eller vilka medlemsstater det begärs att tullmyndigheterna skall ingripa.

4. Den sökande får debiteras en avgift avsedd att täcka de administrativa kostnaderna i samband med ansökan.

Den sökande eller dennes företrädare får dessutom debiteras en avgift avsedd att täcka kostnaderna för genomförandet av beslutet i varje medlemsstat där beslutet om beviljande av ansökan gäller.

Avgiften skall stå i rimlig proportion till den tjänst som tillhandahålls."

d) I punkt 5 skall ett tredje stycke införas efter andra stycket:

"För ansökningar enligt punkt 1 andra stycket skall denna period vara ett år och får på begäran av rättighetsinnehavaren förlängas med ett år av den enhet som fattade det ursprungliga beslutet."

e) I punkt 6 första strecksatsen skall begreppet "varumärkesförfalskade varor eller pirattillverkade varor" ersättas med begreppet "sådana varor som avses i artikel 1.2 a".

f) I punkt 6 skall följande stycke läggas till:

"För ansökningar enligt punkt 1 andra stycket skall säkerhet ställas i varje medlemsstat där en sådan krävs och där beslutet om beviljande av ansökan gäller."

g) Punkt 7 skall ändras på följande sätt:

"7. Rättighetsinnehavaren är skyldig att underrätta den enhet som avses i punkt 1 och, i förekommande fall, den eller de enheter som avses i artikel 5.2 andra stycket i de fall då rättigheten inte längre är registrerad på giltigt sätt eller har löpt ut."

h) Följande punkt skall läggas till:

"9. Punkterna 1-8 skall även tillämpas med avseende på förlängning av beslutet rörande den ursprungliga ansökan."

6) I artikel 4 skall begreppet "varumärkesförfalskade varor eller pirattillverkade varor" ersättas med begreppet "sådana varor som avses i artikel 1.2 a".

7) Artikel 5 skall ersättas med följande:

"Artikel 5

1. Det beslut som beviljar rättighetsinnehavarens ansökan skall omedelbart överlämnas till de tullkontor i medlemsstaten som antas bli berörda av de varor som i ansökan anges vara sådana varor som avses i artikel 1.2 a.

2. För sådana ansökningar som avses i artikel 3.1 andra stycket skall artikel 250 första strecksatsen i förordning (EEG) nr 2913/92 också tillämpas på beslutet om beviljande av ansökan och besluten om förlängning eller upphävande av detta.

När beslutet om beviljande av nämnda ansökan har fattats ankommer det på sökanden att överlämna beslutet och alla eventuella övriga nödvändiga uppgifter samt översättningar till den relevanta enheten hos den tullmyndighet som avses i artikel 3.1 första stycket i den eller de medlemsstater där den sökande begärt tullmyndigheternas ingripande. Detta överlämnande kan emellertid, med den sökandes samtycke, göras direkt av den relevanta enheten hos den tullmyndighet som har fattat beslutet. På begäran av tullmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna skall den sökande tillhandahålla ytterligare information som är nödvändig för att verkställa beslutet i fråga.

Den period som avses i artikel 3.5 tredje stycket löper från och med den dag då beslutet om beviljande av ansökan fattas. Detta beslut träder i kraft i den eller de medlemsstater till vilka beslutet riktar sig först när det har överlämnats i enlighet med andra stycket och, i förekommande fall, när den avgift som avses i artikel 3.4 andra stycket har erlagts och den säkerhet som avses i artikel 3.6 ställts. Giltighetstiden för beslutet kan emellertid inte i något fall överskrida den tidsfrist på ett år som löper från och med den dag då beslutet om att bevilja den ursprungliga ansökan fattades.

Beslutet skall sedan omedelbart överlämnas till de nationella tullkontor som antas bli berörda av de varor som misstänks vara en varumärkesförfalskning av de varor som beslutet avser.

Denna punkt skall också tillämpas på beslut om förlängning av det ursprungliga beslutet."

8) I artikel 6.1 första stycket skall begreppet "varumärkesförfalskade varor eller pirattillverkade varor" ersättas med begreppet "sådana varor som avses i artikel 1.2 a".

9) Artikel 7.2 skall ersättas med följande:

"2. När det rör sig om varor som misstänks göra intrång på patent, tilläggsskydd eller mönsterrättigheter skall varornas ägare, importör eller mottagare kunna utverka att de berörda varorna frigörs eller att deras kvarhållning återtas mot ställande av en säkerhet, under förutsättning att

a) den enhet eller det tullkontor som avses i artikel 6.1, inom den frist som nämns i punkt 1 i denna artikel, har underrättats om att ärendet har hänskjutits till den myndighet som är behörig att besluta i sakfrågan och som avses i punkt 1,

b) den myndighet som är bemyndigad till detta inte har vidtagit skyddsåtgärder då tidsfristen löper ut, och

c) alla tullformaliteter har uppfyllts.

Säkerheten måste vara tillräcklig för att skydda rättighetsinnehavarens intressen. Att säkerhet ställs skall inte inverka på de andra åtgärder som står rättighetsinnehavaren till buds. Om ärendet har hänskjutits till den myndighet som är behörig att besluta i sakfrågan av någon annan än innehavaren av patentet, tilläggsskyddet eller mönsterrättigheten skall säkerheten frisläppas om denne inte utövar sin rätt att vidta rättsliga åtgärder inom 20 arbetsdagar räknat från och med den dag då han underrättades om att varornas frigörande skjutits upp eller att varorna kvarhålls. Om punkt 1 andra stycket tillämpas kan denna frist förlängas till högst 30 arbetsdagar."

10) Rubriken i kapitel V skall ersättas med följande:

"Bestämmelser som skall gälla varor som befunnits vara sådana varor som gör intrång på den immateriella äganderätten"

11) Artikel 8 skall ersättas med följande:

"Artikel 8

1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra rättsmedel som står rättighetsinnehavaren till buds skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att

a) som huvudregel och i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i nationell lagstiftning förstöra varor som befunnits vara sådana varor som avses i artikel 1.2 a eller placera dem utanför de kommersiella kanalerna på ett sätt som eliminerar skadan för rättighetsinnehavaren, utan kompensation av något slag och utan kostnad för statskassan,

b) med avseende på dessa varor vidta alla andra åtgärder som har till resultat att de berörda personerna effektivt berövas de ekonomiska fördelarna av verksamheten.

Åtgärden att avlägsna de varumärken som utan tillstånd har anbringats på de varumärkesförfalskade varorna skall, utom i undantagsfall, inte anses ha en sådan verkan.

2. De varor som avses i artikel 1.2 a får överlåtas till statskassan. I detta fall skall bestämmelserna i punkt 1 a gälla.

3. Förutom de upplysningar som ges enligt artikel 6.1 andra stycket och på de villkor som fastställs där skall tullkontoret eller den behöriga enheten på begäran underrätta rättighetsinnehavaren om namn på och adress till avsändaren, importören eller exportören och tillverkaren av de varor som befunnits vara sådana varor som avses i artikel 1.2 a och om mängden av varorna i fråga."

12) I artikel 9 skall punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

"1. Om inte annat föreskrivs i lagstiftningen i den medlemsstat i vilken en ansökan som upprättats i enlighet med artikel 3.2 lämnats in eller, när det gäller sådan ansökan som avses i artikel 3.1 andra stycket, i lagstiftningen i den medlemsstat i vilken varorna inte upptäckts av ett tullkontor, skall beviljandet av ansökan inte berättiga rättighetsinnehavaren till kompensation om sådana varor som avses i artikel 1.2 a inte upptäcks av ett tullkontor och därför frigörs eller inte kvarhålls på det sätt som anges i artikel 6.1.

2. Om inte annat föreskrivs i lagstiftningen i den medlemsstat i vilken ansökan lämnats in eller, när det gäller sådan ansökan som avses i artikel 3.1 andra stycket, i lagstiftningen i den medlemsstat där skadan uppstått, skall ett tullkontors eller annan vederbörligen bemyndigad myndighets utövande av befogenheter när det gäller bekämpning av sådana varor som avses i artikel 1.2 a inte medföra ansvar gentemot de personer som berörs av de ingripanden som avses i artikel 1.1 a eller artikel 4, om dessa skulle lida skada genom deras handlande."

13) I artikel 11 skall den andra meningen ha följande lydelse:

"Påföljderna skall vara effektiva, väl avvägda och avskräckande."

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Den är tillämplig från och med den 1 juli 1999.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 januari 1999.

På rådets vägnar

J. FISCHER

Ordförande

(1) EGT C 108, 7.4.1998, s. 63.

(2) EGT C 210, 6.7.1998, s. 125.

(3) EGT C 284, 14.9.1998, s. 3.

(4) EGT L 341, 30.12.1994, s. 8.

(5) EGT L 182, 2.7.1992, s. 1. Förordningen ändrad genom 1994 års anslutningsakt.

(6) EGT L 198, 8.8.1996, s. 30.

(7) EGT L 11, 14.1.1994, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 3288/94 (EGT L 349, 31.12.1994, s. 83).