Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31997R1069

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1069/97 av den 12 juni 1997 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan

EGT L 156, 13.6.1997, pp. 11–33 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 14/12/1997

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1997/1069/oj

31997R1069

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1069/97 av den 12 juni 1997 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 156 , 13/06/1997 s. 0011 - 0033


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1069/97 av den 12 juni 1997 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) Kommissionen meddelade den 13 september 1996 genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (3) att det skulle inledas ett antidumpningsförfarande rörande import till gemenskapen av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan, och inledde en undersökning.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som den 30 juli 1996 inlämnats av Committee of the Cotton and allied Textile Industries of the E.C. (Eurocoton) för de gemenskapstillverkares räkning som stod för en betydande andel av gemenskapens tillverkning av sänglinne av bomull. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera inledande av ett antidumpningsförfarande.

(3) Kommissionen underrättade officiellt de tillverkare/exportörer och importörer som den visste var berörda samt deras organisationer, företrädare för exportländerna och de klagande om inledandet av förfarandet.

(4) Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Ett antal tillverkare och exportörer i de berörda länderna samt gemenskapstillverkare, importörer, handlare och en konsumentorganisation lämnade skriftligen sina synpunkter. Alla parter som begärde att bli hörda beviljades detta.

(5) Med hänsyn till det stora antal gemenskapstillverkare som uttryckligen stödde klagomålet beslutade kommissionen att använda stickprovsteknik och skickade frågeformulär till och mottog detaljerade uppgifter från ett representativt urval gemenskapstillverkare, vilket visas i punkterna 58 och 61.

(6) Med hänsyn till det stora antalet tillverkare och exportörer i de exporterande länderna används stickprov, också i deras fall och kommissionen skickade frågeformulär och mottog detaljerade uppgifter från ett representativt urval tillverkare och exportörer, vilket visas i punkterna 15-21.

(7) Kommissionen skickade frågeformulär till 14 importörer som den visste var berörda och mottog svar bara från tre.

Dessutom skickade kommissionen frågeformulär till 28 stora köpare av sänglinne, inklusive grossister, detaljister och postorderföretag, för att ta hänsyn till deras ekonomiska intressen och bedöma hur de och deras beslut att köpa skulle kunna påverkas. Det var emellertid bara fyra som svarade på frågeformuläret.

(8) Kommissionen sökte och kontrollerade all information som den ansåg vara nödvändig för ett preliminärt fastställande av dumpning och skada, bland annat genom kontrollbesök på plats hos följande företag som ingick i stickprovet:

a) Gemenskapstillverkare

Tyskland

- Bierbaum Textilwerke GmbH & Co KG, Borken

- Irisette GmbH & Co KG, Zell im Wiesental

- Gunter Meckeholt GmbH, Bocholt

- Wilh. Wulfing GmbH & Co, Borken

- Luxorette GmbH, Wendlingen

Frankrike

- Société Industrielle Mulliez Frères SA, Roubaix

- Hacot Colombier SA, Houplines

- Ets Vanderschooten, Nieppe

- Joseph Hacot SA, La Gorgue

- Groupe Fremaux SA, Haubourdin

- C Bera SA, Noyelles-sur-Selle

- Jalla SA, Paris

Italien

- Vincenzo Zucchi SpA, Milano

- Bassetti SpA, Milano

- Bossi SpA, Mortara

- Gabel Industria Tessile SpA, Rovellasca

Portugal

- Lameirinho Industria Textil SA, Pevidem

b) Tillverkare/exportörer

Egypten

- Damietta Spinning & Weaving Co, Damietta

- El Nasr Wool and Selected Textiles Co (STIA), Alexandria

- Orient Linen & Cotton Co, Alexandria

- Stephanie Textile, Kairo

Indien

- Anglo French textiles, Pondicherry

- Madhu industries Ltd, Ahmedabad

- Madhu International, Ahmedabad

- Omkar Exports, Ahmedabad

- Prakash Cotton Mills Ltd, Bombay

- The Bombay Dyeing & Manufacturing Co Ltd, Bombay

- Nowrosjee Wadia & Sons Ltd, Bombay

Pakistan

- Al-Abid Silk Mills Ltd, Karachi

- Al-Abid Export (Pvt) Ltd, Karachi

- Al-Karam Textile Mills (Pvt) Ltd, Karachi

- Fateh Textile Mills, Hyderabad

- Gul Ahmed Textiles Mills Ltd, Karachi

- Excel Textile Mills Ltd, Karachi

- Mohammad Farooq Textile Mills Ltd, Karachi

c) Närstående importör

- Barkat Limited, Brentford, Förenade kungariket

(9) Dumpningsundersökningen omfattade perioden från och med den 1 juli 1995 till och med den 30 juni 1996 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Granskningen rörande skada omfattade perioden från och med 1992 till och med slutet av undersökningsperioden.

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Produkt som är föremål för utredning

(10) Förfarandet gäller sänglinne av bomull, ren eller blandad med konstfibrer eller lin, blekt, färgad eller tryckt. Sänglinne består av lakan, påslakan och örngott förpackade för försäljning antingen separat eller i set.

De vävnader av bomull som används för att tillverka sänglinne identifieras med hjälp av två tvåsiffriga nummer. Det första anger antalet (eller vikten av) garner använda i varpen respektive väften. Det andra anger antalet trådar per centimeter eller per tum i varpen respektive väften.

Tygerna bleks, färgas eller trycks. Därefter klipps de till och sys ihop till underlakan, lakan med resår, påslakan eller örngott. Den slutliga produkten packas för försäljning antingen separat eller i set.

Trots alla olika produktslag som är möjliga genom olika bindning, slutbehandling av tyget, utformning och storlek, förpackning osv. utgör de en enda produkt i detta förfarande eftersom de har samma fysiska egenskaper och i grunden samma användning.

2. Likadan produkt

(11) Kommissionen undersökte om sänglinne av bomull som tillverkades av gemenskapsindustrin och såldes på gemenskapsmarknaden och sänglinne av bomull som tillverkades i Egypten, Indien och Pakistan och såldes på gemenskapsmarknaden och deras hemmamarknader var likadana.

(12) Företrädarna för vissa berörda parter begärde att blekt sänglinne skulle undantas från detta förfarande på grundval av att det inte borde behandlas som en likadan produkt. De hävdade att blekt sänglinne tekniskt sett är annorlunda än tryckt och/eller färgat sänglinne, att det inte går att ersätta med gemenskapsproduktion eftersom den bygger på tryckt och/eller färgat sänglinne och att det har andra slutanvändare (sjukhus och hotell).

(13) Undersökningen visade att även om det finns olika processer för slutbehandling av tygerna (blekning, färgning, tryckning) är produkter med alla typer av slutbehandling ersättningsbara och konkurrerar med varandra på gemenskapsmarknaden. Detta bekräftas av det faktum att detaljister köper alla typer av sänglinne (blekt, färgat och tryckt). Det visade sig också att det förekom tillverkning av blekt sänglinne i gemenskapen och att vissa typer av denna produkt inte uteslutande används av någon särskild användarkategori.

(14) Kommissionen drog slutsatsen att fastän det förekom skillnader i blandningen av produkter som tillverkades i gemenskapen och den som såldes på export till gemenskapen eller såldes på hemmamarknaden i de berörda länderna fanns det inga skillnader i de grundläggande egenskaperna och användningsområdena för de olika typerna och kvaliteterna av sänglinne av bomull. Därför ansågs de produktslag som såldes på hemmamarknaden och på export i de berörda länderna och de produktslag som tillverkades i gemenskapen vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen).

C. STICKPROV BLAND EXPORTÖRER/TILLVERKARE I URSPRUNGSLÄNDERNA

1. Allmänt

(15) Mot bakgrund av det stora antalet exportörer i de berörda länderna beslutade kommissionen att använda stickprov i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen skulle kunna ta stickprov ombads exportörer och företrädare för exportörer att i överensstämmelse med artikel 17.2 i grundförordningen ge sig till känna inom tre veckor efter inledandet av förfarandet och lämna uppgifter om sin omsättning på exportmarknaden och hemmamarknaden, de delar av tillverkningen som utfördes och namn och verksamhet för alla närstående företag i sänglinnessektorn. Myndigheterna i de berörda länderna kontaktades också av kommissionen i detta sammanhang.

2. Urval före stickprovet

(16) De företag som gav sig till känna inom treveckorsperioden, lämnade de uppgifter som begärts in och som hade exporterat den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden ansågs vara samarbetsvilliga företag och beaktades när stickprovet togs.

Dessa företag svarade för ungefär 100 %, 82 % och 77 % av den sammanlagda exporten till gemenskapen från Egypten, Indien respektive Pakistan.

(17) De företag som inte fanns kvar i det slutliga stickprovet underrättades om att eventuell antidumpningstull på deras export skulle beräknas enligt artikel 9.6 i grundförordningen, dvs. utan att överstiga den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för företagen i stickprovet.

(18) De företag som inte gav sig till känna inom treveckorsperioden ansågs inte samarbetsvilliga.

3. Stickprovet

(19) I alla berörda länder gjordes stickprovet i överenskommelse med företrädare för de berörda företagen, organisationerna eller regeringarna.

(20) De företag som ingick i stickprovet och som samarbetade fullt ut under undersökningen tilldelades en egen dumpningsmarginal och en enskild tullsats.

(21) Kommissionen valde också ut reservföretag som visserligen fick svara på frågeformuläret men bara skulle undersökas i det fall företag i det huvudsakliga stickprovet senare skulle vägra att samarbeta.

Dessa företag underrättades också om att en eventuell antidumpningstull på deras export skulle beräknas enligt artikel 9.6 i grundförordningen såvida de inte valdes ut för att ersätta ett företag i det ursprungliga stickprovet. I så fall skulle de få en egen dumpningsmarginal och en enskild tullsats.

4. Enskild undersökning av företag som inte ingick i stickprovet

(22) Sju samarbetsvilliga företag som inte ingick i stickprovet begärde beräkning av enskilda dumpningsmarginaler och med denna begäran skickades det besvarade frågeformuläret inom den utsatta tidsfristen. I enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen kunde deras begäran emellertid inte godkännas under den pågående undersökningen eftersom antalet exportörer var så stort att enskilda undersökningar skulle bli orimligt betungande och skulle förhindra att undersökningen avslutades i rätt tid. De sju berörda företagen underrättades om detta.

D. DUMPNING

1. Normalvärde

a) Indien

(23) I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen granskade kommissionen först huruvida den totala inhemska försäljningen av sänglinne av bomull för var och en av exportörerna/tillverkarna var representativ, dvs. huruvida den sammanlagda försäljningsvolymen var större än eller lika med 5 % av den sammanlagda volymen av motsvarande exportförsäljning till gemenskapen.

Denna bedömning visade att bara en exportör/tillverkare hade representativ inhemsk försäljning av sänglinne av bomull under undersökningsperioden.

(24) Kommissionen granskade därefter huruvida de olika produktslag som exporterades till gemenskapen såldes i representativa kvantiteter på hemmamarknaden. I samband med detta fann kommissionen att de produkter för hemmamarknaden och för exportmarknaden som hade liknande storlek, bindning, slutbehandling av tyget och slutlig utformning var jämförbara produkter.

Den inhemska försäljningen av ett visst produktslag ansågs vara tillräckligt representativ när försäljningsvolymen av det produktslaget på hemmamarknaden under undersökningsperioden utgjorde minst 5 % av den sammanlagda volymen av det jämförbara produktslag som såldes på export till gemenskapen.

För det enda företaget med representativ total försäljning visade denna undersökning att fem slag av sänglinne av bomull som exporterades till gemenskapen också hade sålts i representativa kvantiteter på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(25) Därefter granskade kommissionen huruvida den inhemska försäljningen av var och en av de fem representativa produktslagen från detta företag kunde anses utgöra normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen.

De fem produktslagen i fråga befanns ha sålts med förlust, dvs. till priser under summan av tillverkningskostnader samt försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Därför ansågs försäljningen av dessa produktslag inte utgöra normal handel och priserna på hemmamarknaden inte utgöra en lämplig grund för att fastställa normalvärdet.

(26) För alla produktslag som såldes på export till gemenskapen av alla företag måste därför normalvärdet konstrueras i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

Det konstruerade värdet fastställdes genom att det till tillverkningskostnaderna för de exporterade produktslagen från varje företag lades en skälig summa för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig summa för vinst.

Eftersom bara ett företag hade en representativ sammanlagd försäljning och de lönsamma inhemska produktslagen utgjorde mindre än 80 % men mer än 10 % av den sammanlagda inhemska försäljningen fastställdes normalvärdet för alla de undersökta företagen på grundval av de belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som detta företag ådragit sig respektive inbringat, i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

b) Egypten

(27) Den samlade bedömningen rörande representativ försäljning (se punkt 23) visade att tre av de fyra företagen i stickprovet hade representativ försäljning av sänglinne av bomull på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(28) På grundval av jämförbarhetskriterierna (se punkt 24) fann kommissionen att en riktig jämförelse inte var möjlig mellan produkttyperna för hemmamarknaden och för exportmarknaden från alla tre egyptiska företag med representativ inhemsk försäljning.

(29) Därför beräknades i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen normalvärdet för alla produktslag som såldes på export till gemenskapen av alla de egyptiska företagen i stickprovet på grundval av ett konstruerat värde för de produkter som exporterades till gemenskapen.

För att fastställa ett skäligt belopp för vinsten granskades dessutom de tre företagen med en sammanlagd representativ försäljning i syfte att fastställa huruvida denna försäljning utgjorde normal handel. Två av de tre företagen med representativ inhemsk försäljning befanns ha sålt alla produktslag för hemmamarknaden med förlust (dvs. under summan av tillverkningskostnader plus försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader). Därför ansågs den inhemska försäljningen för dessa två företag inte utgöra normal handel och den kunde följaktligen inte användas som grundval för fastställandet av "ett skäligt belopp för vinst".

För det tredje företaget befanns att mindre än 80 % men mer än 10 % av alla produkttyper som såldes på hemmamarknaden var lönsamma (dvs. sålda till priser över summan av tillverkningskostnader plus försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader). Därför ansågs denna inhemska försäljning utgöra normal handel och den vinst som inbringades vid denna försäljning användes för att fastställa normalvärdet för alla egyptiska företag.

(30) För det enda företaget med tillräcklig lönsam inhemsk försäljning av den berörda produkten under undersökningsperioden grundades det konstruerade normalvärdet på tillverkningskostnader för de exporterade produktslagen samt företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och egen vinstmarginal.

(31) För de två företagen med representativ inhemsk försäljning som inte ansågs utgöra normal handel konstruerades normalvärdet på grundval av deras egna tillverkningskostnader och försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader samt vinstmarginalen för det företag som hade tillräckligt lönsam försäljning.

(32) För att konstruera normalvärdet för företaget utan representativ inhemsk försäljning använde kommissionen dess egna tillverkningskostnader för var och en av de exporterade produktslagen och till detta lades de faktiska vägda genomsnittliga kostnaderna för försäljning och administration och andra allmänna kostnader på hemmamarknaden för företagen med representativ inhemsk försäljning samt vinstmarginalen för företaget med tillräcklig lönsam inhemsk försäljning.

c) Pakistan

(33) Den samlade bedömningen rörande representativ försäljning (se punkt 23) visade att bara ett företag i stickprovet hade representativ försäljning av sänglinne av bomull på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(34) På grundval av jämförbarhetskriterierna (se punkt 24) fann kommissionen att det inte kunde göras en riktig jämförelse mellan produktslag för hemmamarknaden och för exportmarknaden från företaget med representativ försäljning på hemmamarknaden.

(35) Därför beräknades i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen normalvärdet för alla produktslag som såldes på export till gemenskapen av alla de pakistanska företagen i stickprovet på grundval av det konstruerade värdet för de produkter som exporterats till gemenskapen.

För företaget med representativ inhemsk försäljning befanns att mindre än 80 % men mer än 10 % av alla produkttyper som såldes på hemmamarknaden var lönsamma (dvs. sålda till priser över summan av tillverkningskostnader plus försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader). Därför ansågs denna inhemska försäljning utgöra normal handel. Följaktligen användes de försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som företaget ådragit sig samt den intjänade vinstmarginalen för denna lönsamma försäljning för att konstruera ett normalvärde för alla pakistanska företag i stickprovet.

På denna grundval fastställde kommissionen det konstruerade värdet genom att till varje företags tillverkningskostnad för de exporterade produktslagen lägga det belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst som företaget med representativ lönsam inhemsk försäljning ådragit sig respektive inbringat.

(36) Två företag hävdade att på grund av exceptionella omständigheter beroende på svåra inre oroligheter i Karachi under undersökningsperioden borde inte kostnader som hänförs till outnyttjad kapacitet tas med i beräkningen av det konstruerade normalvärdet. Eftersom dessa företag inte ingav tillräckliga verifikationer som kunde rättfärdiga en avvikelse från den kostnadsfördelning som av hävd används godkände kommissionen preliminärt inte denna begäran vid beräkningen av dumpningsmarginalerna.

2. Exportpriser

(37) I allmänhet såldes sänglinne av bomull som tillverkats av exportörerna/tillverkarna på gemenskapsmarknaden till oberoende köpare. Följaktligen fastställdes exportpriset med hänvisning till de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(38) En pakistansk exportör/tillverkare sålde emellertid delar av sin export till en närstående importör inom gemenskapen. För de transaktioner som gjordes via den närstående importören justerades exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen för att ta hänsyn till alla omkostnader, inbegripet tullar och skatter som har tillkommit mellan importen och återförsäljningen, samt förväntad vinst så att ett tillförlitligt exportpris kunde fastställas.

3. Jämförelse

(39) I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen togs det, där det var tillämpligt och berättigat, hänsyn i form av justeringar till olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet för att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset.

Följande justeringar gjordes:

>Plats för tabell>

(40) Den indiske exportören/tillverkaren med representativ sammanlagd försäljning begärde en justering av normalvärdet på 5 % för olikheter i handelsled på grundval av det faktum att exportförsäljningen till distributörer i gemenskapen sker i mycket större kvantiteter än försäljningen genom tre särskilda försäljningskanaler på hemmamarknaden (exklusiva grossister för märkesvaror, andra grossister och användare inom industrin).

Till följd av denna begäran undersökte kommissionen huruvida en sådan justering kunde beviljas i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

En justering för olikheter i kvantiteter var inte berättigad eftersom det inte framkom några tecken på att distributörerna på hemmamarknaden hade fått rabatter eller avdrag grundade på den större mängd de påstods köpa.

En justering för olika handelsled kunde inte heller beviljas eftersom det berörda företaget begränsade sig till att hänvisa till de olika distributionskanalerna på hemmamarknaden och exportmarknaden men inte visade att den påstådda skillnaden mellan handelsledens exportpris och normalvärde hade påverkat prisernas jämförbarhet så att det kunde visas genom att det förelåg klara och tydliga olikheter mellan säljarens funktioner och priser i de olika handelsleden på hemmamarknaden.

(41) Samma företag begärde också en justering av normalvärdet på 10 % för olikheter i kostnader för marknadsföring av märkesprodukter på grundval av att företaget ådrog sig stora kostnader för marknadsföring när det sålde till sina grossister med ensamrätt på hemmamarknaden men inte när det exporterade till gemenskapen. För att utvärdera huruvida en sådan skillnad i marknadsföringskostnader kunde ha påverkat prisernas jämförbarhet granskade kommissionen den sammanlagda nivån för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som detta företag ådragit sig i samband med försäljning på hemmamarknaden till grossister med ensamrätt som bara köpte märkesprodukter och fann att den var lika hög som den företaget ådragit sig vid försäljning på hemmamarknaden till andra grossister som bara köpte produkter som inte var märkesprodukter. Dessutom framlades inga bevis för att kunder genomgående hade betalat högre priser för märkesprodukter. Eftersom det berörda företagets export till gemenskapen bestod av produkter som inte var märkesprodukter drogs slutsatsen att kostnader för marknadsföring av märkesprodukter inte var en faktor som påverkade prisernas jämförbarhet. Följaktligen avslogs också begäran om en sådan justering.

(42) Slutligen bör det noteras att kvantifieringen av de båda justeringar som begärdes (se punkterna 40 och 41) inte styrktes av några uppgifter som var möjliga att verifiera och befanns överskrida försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som det berörda företaget ådragit sig under undersökningsperioden.

(43) Alla indiska exportörer/tillverkare krävde en justering för beviljade krediter beträffande exportförsäljning på grundval av de faktiska kreditkostnaderna. Eftersom sådana justeringar enligt artikel 2.10 g i grundförordningen skall göras när den beviljade krediten är en faktor som beaktats vid fastställandet av försäljningspriserna beräknade kommissionen emellertid denna justering på grundval av den överenskomna krediten vid tidpunkten för försäljningen, dvs. kostnad beräknad på betalningsvillkor/antal dagar och gällande ränta.

(44) Den indiske exportören/tillverkaren med representativ sammanlagd försäljning på hemmamarknaden krävde en justering för kreditkostnader beträffande inhemsk försäljning. Detta krav måste avslås på grund av att det under undersökningsperioden inte fanns bevis för att betalningsvillkor överenskommits vid tidpunkten för försäljningen. Undersökningen visade att leveransen av varorna alltid skedde efter betalningen.

(45) Alla pakistanska exportörer/tillverkare krävde en justering av normalvärdet beträffande importavgifter och tullar som tas ut för material som fysiskt ingår i den likadana produkten när den är avsedd för förbrukning i Pakistan och som enligt pakistansk lag återbetalas vid export av den produkt som är föremål för utredning. Undersökningen visade emellertid att de återbetalda importavgifterna och tullarna överskred de verifierbara belopp som faktiskt ingick i kostnaden för de använda råmaterialen. Därför begränsades i enlighet med artikel 2.10 b i grundförordningen denna justering till de belopp som faktiskt ingick i kostnaden för råmaterialen.

4. Dumpningsmarginaler

a) Allmän metod

(46) I allmänhet jämfördes ett vägt genomsnittligt konstruerat normalvärde för varje produktslag med ett vägt genomsnittligt exportpris för varje produktslag. När det gällde fem pakistanska exportörer/tillverkare gällde emellertid varje exporttransaktion olika produktslag. En jämförelse transaktion för transaktion mellan enskilda normalvärden, som fastställts för dessa företag enligt punkt 35, och enskilda exportpriser till gemenskapen, som fastställts enligt punkterna 37 och 38, gjordes därför rörande dessa pakistanska exportörer/tillverkare.

b) Metod för grupper av företag

(47) Kommissionen har genomgående haft som praxis att betrakta närstående företag eller företag som tillhör samma grupp som en enhet och därför att fastställa en enda dumpningsmarginal för dem. Att beräkna enskilda dumpningsmarginaler skulle faktiskt kunna uppmuntra kringgående av antidumpningsåtgärderna, som därmed skulle bli ineffektiva, genom att göra det möjligt för närstående tillverkare att kanalisera sin export till gemenskapen genom företaget med den lägsta enskilda dumpningsmarginalen.

Enligt denna praxis betraktades närstående exportörer/tillverkare tillhörande samma grupp som en enda enhet som tilldelades en enda dumpningsmarginal. För exportörer/tillverkare som tillhörde samma grupp beslöts att dumpningsmarginalen per företag först skulle beräknas. Sedan fastställdes ett vägt genomsnitt av dessa dumpningsmarginaler som tilldelades gruppen som helhet.

c) Särskild tillämpning

(48) Metoden ovan tillämpades på två indiska och två pakistanska grupper av företag. För både en indisk och en pakistansk grupp ansågs emellertid exporten till gemenskapen av ett företag inom varje grupp vara av mindre vikt och den har inte tagits med i beräkningarna.

Vad gäller Egypten är majoriteten av de samarbetsvilliga företagen (13 av 21) direkt eller indirekt statligt ägda och förvaltas av regeringen. Därför betraktades alla dessa statligt ägda företag som en enda enhet, i enlighet med den praxis som beskrivs i punkt 47.

Av de fyra egyptiska exportörer/tillverkare som valdes ut till stickprovet var tre statligt ägda. En vägd genomsnittlig dumpningsmarginal beräknades för dessa tre företag och tillämpades på alla samarbetsvilliga statligt ägda företag, oavsett om de undersöktes eller inte. En enskild dumpningsmarginal beräknades för det fjärde undersökta företaget. Slutligen tilldelades de samarbetsvilliga icke statligt ägda företagen som inte ingick i stickprovet den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för de fyra företag som ingick i stickprovet, vägd på grundval av deras exportomsättning till gemenskapen.

d) Dumpningsmarginaler för företag i stickprovet

(49) Jämförelsen, som beskrivs i punkterna 39 och 46-48, visade att dumpning förekom hos alla företag som samarbetade fullt ut under undersökningen. Nedan anges de preliminära dumpningsmarginalerna i procent av importpriset cif fritt gemenskapens gräns.

Indien

>Plats för tabell>

Egypten

>Plats för tabell>

Pakistan

>Plats för tabell>

e) Dumpningsmarginal för samarbetsvilliga företag som inte ingår i stickprovet

(50) Samarbetsvilliga företag som inte valts ut till stickprovet (se punkterna 17 och 21) gavs den genomsnittliga dumpningsmarginalen för företagen i stickprovet, vägd på grundval av deras exportomsättning till gemenskapen. I enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen bortsågs vid beräkningen av denna genomsnittliga dumpningsmarginal från de fastställda försumbara marginalerna. nedan anges de preliminära dumpningsmarginalerna i procent av importpriset cif fritt gemenskapens gräns.

>Plats för tabell>

f) Dumpningsmarginaler för icke samarbetsvilliga företag

(51) För icke samarbetsvilliga företag fastställdes en dumpningsmarginal på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Eftersom samarbetsnivån var hög ansågs det lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för icke samarbetsvilliga företag i varje berört land till samma nivå som den högsta fastställda dumpningsmarginalen i varje stickprov eftersom det skulle utgöra en bonus för bristande samarbete att anta att dumpningsmarginalen för exportörer/tillverkare som inte gav sig till känna är lägre än den högsta man funnit hos en samarbetsvillig exportörer/tillverkare.

Nedan anges dessa preliminära dumpningsmarginaler i procent av importpriset cif fritt gemenskapens gräns.

>Plats för tabell>

E. GEMENSKAPSINDUSTRIN

1. Definition av gemenskapsindustrin

(52) Efter strykning av sju företag som i klagomålet uppgavs vara klagande men som visade sig inte vara klagande fann kommissionen att de återstående företagen stod för en betydande del av gemenskapsproduktionen av sänglinne och därmed uppfyllde kraven enligt artikel 5.4 i grundförordningen.

Efter inledande av förfarandet uppgav ett antal organisationer som företrädde exportörer och importörer av sänglinne från de berörda länderna att flera av de tillverkare som utgjorde gemenskapsindustrin även importerade den dumpade produkten från de länder som var föremål för förfarandet. Under dessa omständigheter granskade kommissionen på nytt huruvida dessa företag skulle uteslutas ur definitionen gemenskapsindustrin, mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 4.1 a i grundförordningen.

(53) I syfte att genomföra denna förnyade granskning, och i enlighet med gemenskapsinstitutionernas genomgående praxis, verkade det lämpligt att fastställa om dessa företag huvudsakligen var tillverkare i gemenskapen med ytterligare en verksamhet baserad på import som endast kompletterade deras gemenskapsproduktion, så att de skulle kunna erbjuda ett komplett sortiment, eller om de var importörer med ytterligare en verksamhet baserad på en relativt begränsad tillverkning i gemenskapen.

(54) Företagen som uppgavs importera sänglinne från de berörda länderna ingick alla utom ett bland dem som valts ut till stickprovet bland gemenskapstillverkarna (se punkt 58-61). Kommissionen kunde därför granska omfattningen av denna import under de kontrollbesök som gjordes på plats. För alla utom ett av dessa företag i stickprovet visade undersökningen att importen av dumpade produkter från de berörda länderna hade utgjort mindre än 10 % av omsättningen för företagen i fråga under undersökningsperioden. Därför anser kommissionen att dessa företag inte var skyddade mot effekterna av dumpad import och att dessa företag vid tillämpning av artikel 4 i grundförordningen tillsammans med de andra samarbetsvilliga tillverkarna kan anses tillhöra gemenskapsindustrin.

Vad gäller det andra företaget i stickprovet befanns att en större andel av dess sänglinneförsäljning under undersökningsperioden var av pakistanskt ursprung och också att bara en mindre del av dess försäljning kom från egen produktion. Dessutom föreföll det som om företagets framtida verksamhet sannolikt skulle koncentreras ännu mer på import. Detta företag, som ansågs uppenbarligen ha sina huvudsakliga intressen i annat än tillverkning av sänglinne i gemenskapen, räknades därför inte längre till gemenskapsindustrin.

(55) Eftersom alla utom ett företag som ingick i stickprovet och som uppgavs importera sänglinne från de berörda länderna vid granskning visade sig göra det i mängder som inte var tillräckligt stora för att berättiga uteslutning har det ansetts att exportörernas påståenden i denna fråga var överdrivna och otillförlitliga. Följaktligen är det på grundval av undersökningsresultaten rörande stickprovet inte berättigat att utesluta det företag som inte ingick i stickprovet. Detta företag skall därför även fortsättningsvis ingå i definitionen av gemenskapsindustrin. I alla händelser har detta spörsmål inget avgörande inflytande på frågan om gemenskapsindustrins representativitet.

(56) Tre andra företag räknades bort. I ett fall befanns företaget inte längre tillverka sänglinne. I två andra fall svarade företagen inte på den begäran om uppgifter som via Eurocoton och de nationella sammanslutningarna skickades till de klagande som inte ingick i stickprovet bland gemenskapstillverkarna för att kommissionen skulle få uppgifter om gemenskapsindustrin som helhet.

(57) De återstående 35 företagen som samarbetade under utredningen fanns i Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Portugal, Österrike och Finland och de svarade för en betydande del av gemenskapens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden. Dessa företag ansågs därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen.

2. Stickprov

(58) På grund av det stora antalet företag som ingick i gemenskapsindustrin fattades beslut om stickprovstagning i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(59) 27 av de 35 företagen, som svarade för 96,7 % av gemenskapsindustrins tillverkning och 32,5 % av den sammanlagda gemenskapstillverkningen 1995 (de senaste siffrorna fanns tillgängliga vid tiden för urvalet till stickprovet), låg i Tyskland, Italien, Frankrike och Portugal.

(60) I allmänhet säljer gemenskapstillverkarna en stor del av sänglinnet i det egna landet, delvis beroende på skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller standard för produkter och storlekar. Detta gäller för Tyskland, Frankrike och Italien som både är de största tillverkarna av sänglinne i gemenskapen och mycket betydande importörer. Tillverkarna i dessa medlemsstater var därför uppenbara kandidater för bedömning av följderna av importen för gemenskapsindustrin.

Tillverkare i Portugal säljer en stor del av sina produkter i andra medlemsstater och de svarar för ungefär en tredjedel av de klagande företagens tillverkning. Även om Portugal inte är någon betydande importör fattades beslut om att inverkan av importen på tillverkarna där skulle bedömas och att Portugal skulle vara representerat i stickprovet.

(61) Efter samråd med det klagande Eurocoton upprättades en första förteckning över 19 företag (åtta från Frankrike, sex från Tyskland, fyra från Italien och ett från Portugal).

Under undersökningens gång uteslöts ett av dessa företag ur stickprovet på grund av bristande samarbete. Som en följd av denna uteslutning och av uteslutningen av det andra företaget i enlighet med artikel 4.1 a i grundförordningen (se punkt 54) grundas alla uppgifter för skadeanalysen som anges nedan för "tillverkarna i stickprovet" på de uppgifter som de återstående 17 tillverkarna lämnade, vilka svarade för 20,7 % av den sammanlagda gemenskapstillverkningen och 61,6 % av gemenskapsindustrins tillverkning. Bland dem ingick gemenskapsindustrins största företag i Tyskland, Italien och Portugal och även mindre tillverkare. Kommissionen ansåg därför detta stickprov vara representativt för gemenskapsindustrin.

F. SKADA

1. Insamling av uppgifter

(62) Uppgifter avseende undersökningen av den skada som vållats gemenskapsindustrin insamlades och analyserades på tre olika nivåer enligt följande:

- Gemenskapen (i dess sammansättning av 15 medlemsstater) vad gäller utvecklingen av tillverkning, konsumtion (i gemenskapen), import, export och marknadsandel. Uppgifter erhölls från Eurocoton och från andra erkända källor för industrin, särskilt CITH (Centre d'Information Textile et Habillement) som tillhandahåller en rad uppgifter om tillverkningen inom hela gemenskapen för hela textilkategorin 20. Denna kategori är något mer omfattande än definitionen av den berörda produkten i detta förfarande. Skillnaden är emellertid mycket liten eftersom de ytterligare produkter som ingår i kategori 20 är av mycket ringa vikt.

- Gemenskapsindustrin, enligt definitionen ovan, vad gäller utvecklingen avseende tillverkning, värdemässig försäljning och sysselsättning.

- De gemenskapstillverkare som ingår i stickprovet vad gäller de faktorer som anges ovan och även vad gäller utvecklingen avseende priser och lönsamhet.

2. Konsumtion

(63) Gemenskapskonsumtionen av den berörda produkten (mätt som tillverkning plus import minus export) minskade från 200 000 ton 1992 till 186 000 ton under undersökningsperioden, dvs. en minskning med 7 %.

3. Sammanslagen verkan av den dumpade importen

(64) Mot bakgrund av artikel 3.4 i grundförordningen övervägde kommissionen om det var berättigat att slå samman verkan av importen från de tre exporterande länderna vid skadebedömningen.

(65) Vad gäller de villkor som anges i artikel 3.4 a var de dumpningsmarginaler som fastställts för importen från varje enskilt land högre än miniminivån och importvolymen från varje enskilt land var inte försumbar. Både Indien och Pakistan omfattas av kvoter för sin export av sänglinne till gemenskapen. Bägge länder förbrukade helt dessa kvoter (minst 98 %) för kvotåren 1993, 1994 och 1995 och de ökade sina effektiva kvoter genom att överföra tilldelningar andra kategorier. Dessutom förefaller det som om Indien 1995 exporterade en volym av sänglinne som översteg den beviljade kvoten för kvotåret 1995 med 20 %.

Alla de tre exportländerna som berörs av detta förfarande ökade sin export av den berörda produkten mellan 1992 och undersökningsperioden. Den största exportören, dvs. Pakistan, ökade sin export volymmässigt med 6 % och den näst största, dvs. Indien, ökade sin export med 56 %. Exporten från Egypten som omfattas av kvoter ökade med 282 % mellan 1992 och undersökningsperioden, även om den fortfarande var väsentligt lägre än för de bägge andra länderna.

I överensstämmelse med villkoren i artikel 3.4 b analyserades konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten. Det konstaterades att de importerade produkterna konkurrerade direkt med varandra och med den likadana gemenskapsprodukten och särskilt att ett antal stora köpare av sänglinne köpte både från gemenskapsindustrin och de berörda länderna. Även om exporten från varje enskilt berört land varierade vad gäller produktslag och bestämmelseort konstaterades att produkterna från varje exportland var substitut för och konkurrerade med varandra och med gemenskapsindustrins produkter på gemenskapsmarknaden.

(66) Följaktligen ansågs det var lämpligt att slå samman verkan av importen i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

4. Den dumpade importens volym och marknadsandel

(67) Den dumpade importen från de tre berörda länderna ökade från 33 825 ton 1992 till 46 656 ton under undersökningsperioden, dvs. en ökning på 12 831 ton eller 38 %. Under samma period ökade deras marknadsandel från 16,9 % till 25,1 %.

5. Den berörda importens priser

(68) Kommissionen undersökte om de exporterande tillverkarnas försäljning i gemenskapen skedde till priser som underskred de priser som de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet tillämpade under undersökningsperioden.

(69) Med hänsyn till den mångfald produkter som berördes angav kommissionen vissa särskilt betydelsefulla referensprodukter på varje huvudmarknad som analyserades (Frankrike, Italien och Tyskland) och för vilka priser och kostnadsuppgifter skulle fastställas för de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet. På grund av olika seder och bruk angavs olika produkter för varje undersökt medlemsstat.

På grundval av uppgifter från de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet fastställde kommissionen ett genomsnittligt pris under undersökningsperioden för varje referensprodukt och för vissa andra sänglinneprodukter av särskilt intresse på vissa marknader som såldes av de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet. Dessa priser jämfördes därefter med importerade produkter av liknande storlek, bindning och slutbehandling i det fall dessa såldes till kunder i de berörda medlemsstaterna.

(70) Vissa exportörer hävdade att även om produkterna hade samma storlek, bindning och slutbehandling så var de inte att betrakta som jämförbara, särskilt eftersom de importerade varorna var av lägre kvalitet. Dessa skillnader i kvalitet påstods bero på till exempel sämre vävteknik.

(71) Olika produktionsteknik medför emellertid inte fysiska skillnader mellan de tillverkade produkterna. Dessutom erhöll kommissionen bevis för att exportörerna i de berörda länderna använde mycket moderna maskiner vid tillverkning av sänglinne.

Det konstaterades även att produkterna ofta såldes tillsammans och till exempel förekom på samma sida i postorderkataloger utan angivelse av ursprung. Hur som helst kunde några skillnader i kvalitet inte påvisas.

Kommissionen ansåg därför att det inte fanns några skäl till att inte jämföra priserna för produkter av motsvarande storlek, bindning och slutbehandling i enlighet med punkt 69.

(72) Vissa exportörer hävdade även att de importerade produkterna och gemenskapsprodukterna såldes genom olika försäljningskanaler och därför inte konkurrerade med varandra. De hävdade att exportörerna sålde till stora stormarknadskedjor, postorderföretag etc., särskilt för försäljning till extrapriser under det att de europeiska tillverkarna inriktade sig på märkesvaror som såldes genom specialaffärer eller varuhus etc.

Det framkom efter närmare undersökning att gemenskapstillverkarna och importörerna faktiskt hade olika sammansättning på sina försäljningskanaler liksom även gemenskapstillverkarna sinsemellan. Stora köpare såsom stormarknader och postorderföretag var emellertid betydelsefulla för merparten av de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet och de var ibland deras största kunder. Det konstaterades även att en stor del av deras försäljning gick till dessa kunder för försäljning till extrapriser. Följaktligen hävdades att priserna på de importerade varorna och gemenskapstillverkarnas varor var jämförbara.

(73) Kommissionen undersökte kvantiteter och priser för den berörda importen och för de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet för varje försäljningskanal. Resultatet varierade för de olika medlemsstaterna. I Frankrike och Tyskland till exempel sålde gemenskapstillverkarna mer än 80 % av sina varor genom direktförsäljning till detaljister och små kvantiteter till relativt höga priser till grossister och återförsäljare. Importen fördelade sig på detaljister och grossister och en del exportörer sålde endast till grossister. Under dessa omständigheter ansåg kommissionen att det inte var lämpligt att jämföra priser efter försäljningskanal. Gemenskapstillverkarnas priser till grossister och återförsäljare kunde inte anses vara representativa priser som kunde jämföras med priserna på importen som såldes i större volymer.

(74) Istället jämfördes det genomsnittliga priset på importen uttryckt som priset cif gemenskapens gräns, förtullat, och det genomsnittliga priset fritt fabrik för gemenskapstillverkarna för varje referensprodukt. Gemenskapstillverkarnas priser justerades nedåt med en marginal beräknad för att erhålla det genomsnittliga priset genom den billigaste försäljningskanalen (dvs. lågprisaffärer i Tyskland, stormarknader i Frankrike). Det därav följande priset justerades ytterligare för att ta hänsyn till importörernas kostnader.

(75) Vissa exportörer påpekade att vissa produktslag (särskilt en viss kvalitet kallad seersucker och vita (blekta) produkter som oftast är avsedda för olika inrättningar såsom hotell och sjukhus) utgjorde en betydande del av deras export men inte ingick bland referensprodukterna. De hävdade att detta visade på att de produkter de exporterade till gemenskapen och de produkter som såldes av gemenskapstillverkare inte konkurrerade med varandra, att en välgrundad prisunderskridandeanalys inte kunde genomföras och att dessa produktslag borde undantas från de införda åtgärderna.

(76) Kommissionen ansåg att dessa argument endast ledde till slutsatsen att skillnader i produktmix inte vederlägger slutsatsen att exportörernas produkter konkurrerar med gemenskapstillverkarnas produkter. Kommissionen konstaterade att gemenskapstillverkarnas koncentration på andra produkter återspeglade omfattningen av konkurrensen från den dumpade importen och beslutade att den analys som utförts enligt den metod som anges ovan var ett välgrundat mått på graden av exportörernas prisunderskridande.

(77) Det konstaterades att de referensprodukter som användes vid prisunderskridandeanalysen och som faktiskt utgjorde ett stickprov ingick i försäljningen till gemenskapen från de berörda länderna som ingick i stickprovet, utom vad gäller ett egyptiskt företag och i varierande grad vad gäller de övriga. I de fall där dessa produkter ingick i mycket liten utsträckning undersökte kommissionen priserna för andra produkter (per kilo) för att kontrollera att de priser som användes vid prisunderskridandeanalysen överensstämde med priserna för resten av försäljningen till gemenskapen.

(78) Det egyptiska företag i vars export till gemenskapen det inte ingick några referensprodukter var en av det statligt ägda tillverkarna. Företaget exporterade nästan uteslutande blekta produkter till gemenskapen under undersökningsperioden. En beräkning gjordes på grundval av priserna för de produkter som motsvarade referensprodukterna i alla avseenden bortsett från det faktum att de var blekta, med justering uppåt för färgningskostnader.

(79) Det konstaterades att alla exportörer som ingick i stickprovet underskred gemenskapstillverkarnas referensprodukter. I Indien varierade graden av prisunderskridande mellan 13,8 % och 40,8 %, i Pakistan mellan 11,9 % och 34,7 % och i Egypten mellan 23,8 % och 53,7 %, uttryckt i procent av det justerade genomsnittliga priset för gemenskapsindustrin.

(80) Kommissionen bedömde utvecklingen av de genomsnittliga priserna för importen från de berörda länderna. Det fastställdes att sedan 1992 hade priserna för importen från Indien och Egypten sjunkit med upp till 18 %. Även om priserna för importen från Pakistan ökade under samma period var ökningstakten mycket lägre än de kraftiga ökningarna av världsmarknadspriset för rå bomull.

6. Gemenskapsindustrins situation

a) Tillverkning

(81) Den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen av sänglinne minskade med 9,6 %, från 138 400 ton 1992 till 125 000 ton under undersökningsperioden. Denna produktionsminskning berodde huvudsakligen på att företag lades ner eller att de upphörde med sin tillverkning av sänglinne i gemenskapen (se punkt 91). Det är att märka att gemenskapstillverkarnas sammanlagda export ökade med 50 %, från 14 027 ton 1992 till 21 756 ton under undersökningsperioden. Utan denna export hade sänglinnetillverkningen i gemenskapen drabbats hårdare än vad som framgår av siffrorna ovan.

Samma mönster som konstaterats för den sammanlagda gemenskapstillverkningen uppvisades inte av de 35 tillverkarna i gemenskapsindustrin vars tillverkning ökade med 8,7 %, från 39 370 ton 1992 till 42 781 ton under undersökningsperioden. Kommissionen drog slutsatsen att gemenskapsindustrin utgjordes av de företag som var starka nog att överleva konkurrensen från den dumpade importen och som i viss utsträckning dragit fördel av nedläggningen av de företag som inte överlevt.

Under undersökningen fann kommissionen bevis för att 29 företag som inte ingick i gemenskapsindustrin hade upphört med eller minskat sin tillverkning av sänglinne i gemenskapen mellan 1992 och undersökningsperioden. Uppskattningsvis uppgick den årliga sammanlagda produktionsminskningen till minst 10 000 ton.

Försäljningen, sysselsättningen och vinsten för de företag som försvunnit sedan dess ingår inte i de aggregerade uppgifterna för gemenskapsindustrin vilket får utvecklingen för de överlevande företagen att verka bättre än den verkligen är.

b) Volymmässig försäljning

(82) Den volymmässiga försäljningen i gemenskapen för alla gemenskapstillverkare mätt som tillverkning minus export minskade med 17 %, från 124 400 ton 1992 till 103 350 ton under undersökningsperioden.

Försäljningen för de tillverkare i gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet minskade även den, från 23 706 ton till 23 347 ton, dvs. en minskning med 1,5 %.

c) Värdemässig försäljning

(83) Gemenskapsindustrins försäljning ökade med 4,2 %, från 428,6 miljoner ecu 1992 till 446,6 miljoner ecu under undersökningsperioden. Även försäljningen för de tillverkare som ingick i stickprovet ökade, från 280,6 miljoner ecu 1992 till 285,3 miljoner ecu (en ökning med 1,7 %). Det är att märka att det i dessa nominella ökningar inte tas hänsyn till inflationen och att de utgör en real minskning eftersom konsumentpriset i ecu ökade med 5,5 % under samma period för gemenskapen i dess sammansättning av 15 medlemsstater. Det är även att märka att dessa ökningar var lägre än prisökningarna för rå bomull (se punkt 88).

Det är att märka att för de tillverkare som ingick i stickprovet konstaterades att försäljningen upprätthölls genom att de sökte sig till marknadsnischer med ett högre värde eftersom priset för importen underskrider priset för massartiklar med ett lägre värde. Detta mönster framgår av prisutvecklingen (se punkt 87).

d) Marknadsandel

(84) Den volymmässiga marknadsandelen för tillverkarna i hela gemenskapen sjönk från 62,2 % 1992 till 55,6 % under undersökningsperioden. Under denna period ökade de tillverkare i gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet sin marknadsandel något från 10,7 % till 11,3 %. Orsaken till att marknadsandelen för de överlevande företagen ökade något är att de har övertagit en del av försäljningen för de tillverkare som inte överlevde konkurrensen från den dumpade importen, särskilt försäljning avseende nischprodukter med ett högre värde.

(85) Den uppskattade värdemässiga marknadsandelen analyserades. Samma mönster som för den volymmässiga marknadsandelen konstaterades. Tillverkarna i hela gemenskapen minskade sina marknadsandelar (från 77,8 % 1992 till 72 % under undersökningsperioden) under det att gemenskapsindustrin som helhet och de tillverkare som ingick i stickprovet ökade sina marknadsandelar, från 22,4 % till 25,1 % respektive från 14,7 % till 16 %.

e) Prisutveckling

(86) Kommissionen undersökte utvecklingen av de genomsnittliga priserna för de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet för referensprodukterna mellan 1993 och undersökningsperioden på grundval av en konstant produktmix för referensprodukterna. Av detta framgick det att priserna sjönk från ett index på 100 för 1993 till 97,6 för 1994, ökade till 98,3 för 1995 och till 99,2 under undersökningsperioden. I reala termer utgör detta en ännu större minskning eftersom det genomsnittliga konsumentpriset mätt i ecu ökade med 5,5 % i gemenskapen under samma period.

(87) Även utvecklingen av de genomsnittliga priserna per kilogram för de tillverkare som ingick i stickprovet mättes. Av denna mätning framgick det att den genomsnittliga prisutvecklingen minskade från ett index på 100 för 1992 till 97,8 för 1993 och ökade till 103,2 under undersökningsperioden. Det faktum att detta mått utvecklades mer positivt än priserna för referensprodukterna återspeglar det faktum att de tillverkare som ingick i stickprovet tvingats övergå från massartiklar med hög volym till nischmarknader.

(88) Kommissionen undersökte utvecklingen för standardmåttet för priset på bomull som är det huvudsakliga råmaterialet. Detta mått visade att en ökning på 48 % skett mellan 1992 och undersökningsperioden och på 59 % mellan 1993 och undersökningsperioden. Eftersom råmaterialet vanligen utgör 15 % av kostnaden för den färdiga produkten följer det härav att priserna för de tillverkare som ingick i stickprovet långt ifrån återspeglade de ökade kostnaderna för detta material.

f) Lönsamhet

(89) Lönsamheten för de företag som ingick i stickprovet minskade mer än 50 % mellan 1992 och undersökningsperioden, från 3,6 % till 1,6 % av försäljningen. Detta är långt mindre än 5 % som kan anses vara den miniminivå dessa företag uppnådde 1991 då den berörda dumpade importen var 30 % mindre än under undersökningsperioden. Det är även mindre än importörernas lönsamhetsnivåer vilket förklarar varför vissa tillverkare upphört med sin tillverkning och övergått till import.

(90) Det bör åter erinras om att de företag som ingick i stickprovet tillhör de företag som lyckats överleva konkurrensen från den dumpade importen. Det är även att märka att industrin i fråga inte är kapitalintensiv och att den omfattar ett stort antal små och medelstora företag vilket betyder att alla förluster kan leda till omedelbar nedläggning av tillverkningen istället för fortsatt verksamhet i väntan på bättre tider. Detta är orsaken till att de företag som är kvar är de som är lönsamma eller som i detta fall knappt lönsamma.

g) Sysselsättning

(91) Den direkta sysselsättningen i de 35 företagen i gemenskapsindustrin med avseende på den berörda produkten minskade med 5,3 % mellan 1992 och undersökningsperioden, från ungefär 7 000 arbetstillfällen till 6 700.

Vid analysen av uppgifterna för gemenskapsindustrin bör hänsyn tas till de 29 företag som inte ingår i gemenskapsindustrin som lade ner eller minskade sin tillverkning av sänglinne i gemenskapen mellan 1992 och undersökningsperioden (se punkt 81). De därav följande förlorade arbetstillfällena uppgick till fler än 2 400.

h) Slutsatser om skada

(92) Kommissionen beaktade alla ekonomiska indikatorer ovan vid fastställandet av om gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada. Det faktum beaktades att antalet företag som utgjorde gemenskapsindustrin minskat sedan undersökningsperioden inleddes. Tillverkning, försäljning, sysselsättning och vinst för företag som försvunnit sedan dess ingår inte i de aggregerade uppgifterna för gemenskapsindustrin vilket förbättrar utvecklingen för de överlevande företagen.

(93) Kommissionen påpekade att den sammanlagda tillverkningen och marknadsandelen för gemenskapstillverkarna minskat. Denna bakgrund visar på de svåra villkoren för den kvarvarande gemenskapsindustrin. Det faktum att dessa överlevande företag kunde upprätthålla sin tillverkning och sina marknadsandelar bör inte inverka på utvärderingen av situationen i sin helhet. Framförallt hade den kvarvarande gemenskapsindustrin drabbats av minskad eller otillräcklig lönsamhet vilket ytterligare bevisades genom priserna som inte kunnat återspegla kostnadsökningarna för rå bomull eller hålla takten med inflationen vad gäller priserna för konsumentvaror.

(94) Följaktligen drog kommissionen slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada.

G. ORSAKSSAMBAND

1. Inledning

(95) Kommissionen undersökte volymer och priser för de dumpade produkterna från de berörda exportländerna och deras inverkan på gemenskapsindustrins situation. Som ett led i denna undersökning undersökte kommissionen även effekterna av andra faktorer i syfte att säkerställa att dessa effekter inte felaktligen tillskrevs den dumpade importen. I denna undersökning var det nödvändigt att beakta förekomsten av kvoter som kan ha begränsat möjligheterna till en försäljningsökning på gemenskapsmarknaden för de berörda länderna och andra tredje länder.

2. Effekter av den dumpade importen från berörda länder

(96) De huvudsakliga indikatorerna på skada som påvisades i undersökningen av gemenskapsindustrin var en otillfredsställande utveckling av försäljningspriserna och den därav följande minskningen av lönsamheten. Det fastställdes även att den dumpade importen såldes till priser som väsentligt underskred gemenskapstillverkarnas priser i ökande och betydande kvantiteter och dess marknadsandel uppgick till 25 % under undersökningsperioden.

(97) I samband med bedömningen av den dumpade importens hela verkan är det att märka att marknaden för sänglinne kännetecknas av öppenhet och substitution mellan de olika produkterna. Det konstaterades att de olika detaljisterna sålde de importerade produkterna tillsammans med produkter tillverkade i gemenskapen utan att upplysa slutkonsumenten om produktens ursprung. Det konstaterades att öppenheten på marknaden inte väsentligt påverkades av olika normer i medlemsstaterna. Flera av de exportörer som ingick i stickprovet i de berörda länderna sålde sina produkter i mer än tre medlemsstater och i varje enskilt fall anpassade de sin tillverkning till normerna på det berörda territoriet. Med hänsyn till de stora köparnas priskänslighet kan den slutsatsen dras att de genomgående låga priserna för den berörda importen jämte den betydande och ökande marknadsandelen för denna import (se punkterna 67 till 80) fortlöpande pressat ned priserna på gemenskapsmarknaden.

(98) Det konstaterades att de tillverkare som ingick i stickprovet alltmer tvingats övergå till nischmarknader med högt värde för att upprätthålla sina tillverknings- och försäljningsnivåer. Vid prisunderskridandeberäkningen bevisades att denna övergång orsakats av den berörda importen. Prisunderskridandemarginalerna var lägre för kvaliteterna med ett lägre värde vilket tyder på att importen väsentligt påverkar prisnivåerna i detta marknadssegment och tvingat ner gemenskapstillverkarnas priser. Vad gäller import av produkter med ett högre värde var prisunderskridandemarginalerna högre vilket tyder på att importvolymerna för dessa kvaliteter ännu inte var tillräckliga för att tvinga ner gemenskapspriserna i samma utsträckning.

Det är värt att beakta att kommissionen har mottagit upplysningar från importörer, gemenskapstillverkare och leverantörer av textilmaskiner till de exporterande länderna som tyder på att exportörerna i de berörda länderna alltmer övergår till produkter med ett högt värde.

(99) Eftersom pristryck och därav följande minskningar av lönsamheten till otillräckliga nivåer var de huvudsakliga indikatorerna på vilka kommissionen grundade sitt avgörande om skada och med hänsyn till att försämringen av gemenskapsindustrins situation tidsmässigt sammanföll med den väsentliga ökningen av den dumpade importen kan den slutsatsen dras att det fanns ett direkt orsakssamband mellan denna import och den väsentliga skada som konstaterats.

3. Effekter av andra faktorer

a) Import från tredje land

(100) Import från andra tredje länder som inte omfattades av detta förfarande minskade mellan 1992 och undersökningsperioden både i absoluta tal (från 41 600 ton till 35 800 ton) och i fråga om marknadsandelar (från 20,8 % 1992, vilket är betydligt mer än nivån för de länder som berörs av denna undersökning, till 19,3 % under undersökningsperioden). Denna import har sitt ursprung i ett stort antal tredje länder utanför de länder som berörs av denna undersökning. Det volymmässigt mest betydande landet 1995 var Turkiet vars marknadsandel uppgick till 3,6 %. Emellertid visar Eurostats statistik att importen från Turkiet minskade mellan 1992 och 1995 och skedde till priser som var väsentligt högre än för de länder som berörs av denna undersökning. De länder som hade jämförbara priser med de länder som berörs av denna undersökning inbegriper Estland, Rumänien och Slovakien. Deras sammanlagda marknadsandel på 2,8 % 1995 utgjorde emellertid knappt mer än 10 % av den sammanlagda andelen för de länder som berörs av denna undersökning.

(101) Det framgår av ovanstående att den import från de länder som inte berörs som underskrider gemenskapsindustrins priser även kan ha bidragit till den skada som vållats gemenskapsindustrin. Kommissionen ansåg emellertid att sambandet mellan den dumpade importen och den skada som vållats gemenskapsindustrin var tillräckligt klart och direkt för att dessa andra källor, som endast hade en liten marknadsandel, inte felaktigt hade tillskrivits vållande av skada i analysen. I detta avseende påvisades att omfattningen av effekterna av den dumpade importens låga priser och volymökningar, å ena sidan, och den väsentliga skada som tillskrevs importen, å andra sidan, rimligt sammanföll i tiden.

b) Ökade priser på rå bomull

(102) Världsmarknadspriset på rå bomull enligt "The Cotton Outlook A Index" (omräknat från amerikanska dollar till ecu) ökade med 48 % mellan 1992 och undersökningsperioden. Under samma period fanns en stark prispress på gemenskapsmarknaden på den produkt som berörs av denna undersökning på grund av den dumpade importens prisunderskridande. Under denna period kunde de tillverkare som ingick i stickprovet inte uppnå en tillfredsställande prisutveckling. Såsom anges i punkt 86 minskade de genomsnittliga priserna för referensprodukterna i reala termer.

(103) Kommissionen drog slutsatsen att de ökade priserna på rå bomull vållat skada. Omfattningen av sådan skada beror emellertid på tillverkarnas förmåga att överföra hela eller delar av kostnadsökningen. I detta fall var det rimligt att bedöma att den dumpade importen var den huvudsakliga orsaken till att en sådan överföring inte ägde rum.

c) Utvecklingen av konsumtion och efterfrågan i gemenskapen

(104) Vissa experter föreslog att den skada som vållats gemenskapsindustrin var att tillskriva den stadiga minskningen av den sammanlagda konsumtionen av den berörda produkten, vilken uppgick till 7 % mellan 1992 och undersökningsperioden.

(105) Det står klart att konsumtionsminskningen mellan 1992 och undersökningsperioden bidragit till gemenskapsindustrins situation. Emellertid påverkade inte minskningen alla aktörer i samma utsträckning. Under denna period minskade gemenskapstillverkarnas sammanlagda försäljningsvolym med 50 % mer än den sammanlagda konsumtionsminskningen. Under det att gemenskapsindustrins försäljning var relativt stabil och drog nytta av att andra gemenskapstillverkare fallit bort ökade den dumpade importen från de berörda länderna med 48 %. Importen från andra tredje länder minskade med 14 %. Eftersom gemenskapstillverkarnas sammanlagda försäljning minskade med 50 % mer än den sammanlagda konsumtionsminskningen och försäljningen av annan import minskade kan den slutsatsen dras att den ökade dumpade importen genom kraftigt prisunderskridande övertog minst en tredjedel av den försäljningsvolym som gemenskapstillverkarna förlorat. Detta utgör klart en orsak till väsentlig skada som inte kan tillskrivas en minskning av konsumtionen.

(106) Dessutom bidrog konsumtionsminskningen i viss utsträckning till gemenskapsindustrins situation, särskilt eftersom den stärkte de stora köparnas ställning i prisförhandlingarna med gemenskapstillverkarna och att dessa köpare hade tillgång till den dumpade importen som underskred gemenskapsindustrins priser var av avgörande betydelse för denna starka ställning.

d) Konkurrens från de tillverkare i gemenskapen som inte ingick bland de klagande

(107) Gemenskapsindustrin svarar endast för en del av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen. Därför bör det undersökas om konkurrensen från andra tillverkare i gemenskapen påverkar gemenskapsindustrins situation. Det är känt att andra tillverkare av sänglinne inbegriper framförallt ett stort antal bearbetningsföretag, dvs. tillverkare som tillverkar sänglinne av grå väv vävd någon annanstans under det att gemenskapsindustrin till största delen består av integrerade tillverkare som själva väver den mesta delen av sin egen grå väv. Preliminär konstaterades att i det särskilda förfarandet avseende import av grå väv med ursprung i Egypten, Indien, Indonesien, Kina, Pakistan och Turkiet att stora mängder av denna produkt importerades till gemenskapen till dumpade priser som skulle ge dessa tillverkare en fördel på gemenskapsindustrins bekostnad i samband med detta förfarande. Det kan därför inte uteslutas att en snedvridning av konkurrensen från denna källa bidrog till gemenskapsindustrins situation.

(108) Det är emellertid att märka att tillverkningen och marknadsandelen för de tillverkare som inte ingick bland de klagande minskade mellan 1992 och undersökningsperioden. Minskningen av tillverkningen i hela gemenskapen berodde snarare på minskningen för de tillverkare som inte ingick bland de klagande än för de klagande. Eftersom den berörda importen ökat över tiden beslutade kommissionen att konkurrensen från de tillverkare som inte ingick bland de klagande inte vederlägger slutsatsen att den berörda importen vållat den konstaterade skadan.

4. Slutsatser om skada

(109) Såsom det framgår ovan finns det ett direkt orsakssamband mellan den dumpade importens volymökningar och priseffekter och den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin. Det direkta sambandet i detta fall framgår av förekomsten av ett betydande prisunderskridande som rimligen förklarar den betydande ökningen av den dumpade importens marknadsandel från 16 % 1992 till 25,1 % under undersökningsperioden och de därav följande negativa följderna för gemenskapstillverkarnas försäljningsvolymer och priser. Gemenskapstillverkarnas marknadsandel i volym räknat minskade från 62,2 % 1992 till 55,6 % under undersökningsperioden. Denna minskning återspeglades inte med avseende på de enskilda tillverkarna i gemenskapsindustrin eftersom dessa drog fördel i tillräcklig utsträckning av att andra gemenskapstillverkare upphört för att kunna upprätthålla relativt stabila försäljningsvolymer. Vad gäller priserna på den dumpade importen har de haft uppenbara effekter på de tillverkare som ingick i stickprovet, varav många små och medelstora företag, vars lönsamhet minskade från 3,6 % till 1,6 %. I detta avseende påpekade kommissionen att sådana situationer kan orsaka särskilda svårigheter för små och medelstora företag med hänsyn till deras bristande resurser och bankernas ovilja att finansiera förluster.

(110) De därav följande effekterna av den dumpade lågprisimporten måste beaktas på två nivåer. För det första har de lett till att ett betydande antal firmor upphört med sin tillverkning och att ett stort antal arbetstillfällen försvunnit. Detta är en fortlöpande process som troligen kommer att fortsätta om dumpningen fortsätter. För det andra vållas de överlevande tillverkarna skada på två sätt. För produkter med ett lågt värde är skadan mycket stor eftersom de gradvis trängs ut från sitt marknadssegment. Dessa tillverkare har lyckats väsentligt mycket bättre vad gäller produkter med ett högt värde men den dumpade importen inriktar sig nu gradvis på detta segment vilket leder till minskad lönsamhet.

I samband med detta bör det påpekas att de större tillverkarna i gemenskapsindustrin emellertid inte kan utnyttja sin tillverkningskapacitet i rimlig utsträckning vid tillverkning enbart av produkter med ett högt värde. Kapacitetsutnyttjandet kan endast upprätthållas genom tillverkning av massartiklar med ett lågt värde som avsätts på en marknad där importerade varor nu har en hög marknadsandel.

(111) Analysen av effekterna av andra faktorer än den dumpade importen på gemenskapsindustrins situation har bekräftat det direkta orsakssambandet ovan. Import från en del länder som inte berörs, prisökningar på råmaterial, minskad efterfrågan och konkurrens från de sänglinnetillverkare som inte ingick bland de klagande hade eller kan ha haft negativa effekter på gemenskapsindustrin. Emellertid kan inte ens den sammanlagda effekten av dessa faktorer bryta det direkta orsakssamband som konstaterats eftersom den slutsatsen rimligen kan dras att gemenskapsindustrin om den dumpade importen inte funnits skulle kunna ha anpassat sig till dessa andra faktorer utan att ha vållats väsentlig skada. Därför fastställdes att den dumpade importen i sig vållat väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledande anmärkningar

(112) Kommissionen undersökte på grundval av de bevis som lämnats om det trots slutsatsen om dumpning och skada fanns tvingande skäl enligt vilka slutsatsen skall dras att det inte ligger i gemenskapens intresse att införa åtgärder i detta särskilda fall. För detta ändamål och i överensstämmelse med artikel 21.1 i grundförordningen beaktade kommissionen effekterna av eventuella åtgärder för alla parter som berörs av förfarandet och även följderna av att inte vidta preliminära åtgärder. Vid denna undersökning ägnades särskild uppmärksamhet åt behovet av att undanröja de handelssnedvridande effekterna av den skadevållande dumpningen i syfte att återställa en effektiv konkurrens på gemenskapsmarknaden.

(113) För att inhämta upplysningar till denna undersökning och för att komplettera de upplysningar som inhämtats från gemenskapstillverkare och exportörer i samband med undersökningen kontaktade kommissionen organisationer som företräder importörer och konsumenter och sänder frågeformulär till 28 stora köpare av sänglinne, inbegripet grossister, detaljister och postorderföretag i syfte att beakta deras ekonomiska intressen. Kommissionen vände sig även till andra organisationer som gav sig till känna och anmodade dem att lämna synpunkter.

2. Gemenskapsindustrins intresse

a) Gemenskapsindustrins karaktär och dess bärkraft

(114) De 35 företagen som ingår i gemenskapsindustrin är av mycket olika storlek. Tillverkningen varierar mellan 5 ton sänglinne årligen till mer än 6 000 ton. För en del företag är sänglinne en mindre eller försumbar verksamhet och för andra utgör sänglinne hela eller nästan hela tillverkningen. Många av företagen är familjeföretag och en del är grundade i början av århundradet eller tidigare. Andra äger aktier i varandra. Det konstaterades att många av de företag i gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet investerat i moderna maskiner, konsoliderats genom företagssammanslagningar och allianser eller omstrukturerat sig i syfte att bevara sin bärkraft. Ett ytterligare bevis för gemenskapstillverkarnas bärkraft är att gemenskapstillverkarnas sammanlagda export av den berörda produkten som anges i punkt 81 ökade med 50 % under den undersökta perioden.

b) Troliga effekter av att införa åtgärder

(115) De gemenskapsbaskvoter som importen av den berörda produkten med ursprung i Indien och Pakistan omfattas av har stadigt ökat under den undersökta perioden. Dessutom har den verkliga nivån, dvs. baskvoten justerad för överföringar från andra kategorier eller år i enlighet med bilaterala avtal emellertid alltid utnyttjats till minst 98 %. Dessa verkliga nivåer har alltid varit högre än nivån för baskvoten vilket tyder på att exportörerna överfört kvottilldelningar till den berörda produkten från andra kvotkategorier eller år. Detta tyder på att exporten från dessa länder har varit lägre än vad de hade varit utan kvoter. Exportörerna omfattas därför av begränsningar med avseende på kvantitet. Under dessa omständigheter kan tullar av den storlek som föreslås endast ha en begränsad effekt på exportkvantiteterna. Eftersom de faktiska kvotnivåerna redan överstiger grundkvotnivån med mer än 15 % förefaller det vara liten risk att de föreslagna åtgärderna skulle leda till att exporten sjunker under grundkvotnivån.

(116) Import med ursprung i Egypten omfattas inte formellt av begränsningar. Eftersom det inte finns några begränsningar har importen ökat dramatiskt och mellan 1992 och undersökningsperioden ökade den med nästan 300 %. Även om det inte är troligt att en sådan tillväxt kan upprätthållas länge om inte åtgärder införs, särskilt med hänsyn till den minskande konsumtionen i gemenskapen, var den årliga tillväxtgraden under undersökningsperioden fortfarande mer än 25 %. Även om införandet av åtgärder skulle kunna minska eller hindra exporttillväxten är det under dessa omständigheter inte troligt att en tull av den föreslagna storleken skulle leda till att de kvantiteter som exporteras från Egypten sjunker under den nuvarande nivån.

(117) En del exportörer och importörer från de berörda länderna hävdade att om åtgärder införs i detta förfarande kommer detta inte att leda till köp av större kvantiteter från gemenskapstillverkarna. I analysen ovan ges stöd för att försäljningsökningarna inte kan väntas bli betydande. Det är emellertid att märka att den skada som vållats gemenskapsindustrin mer utgörs av prisdepression av och därav följande minskad lönsamhet än av minskade försäljningsvolymer. I detta avseende är de föreslagna åtgärderna enligt artikel 7.2 i grundförordningen mindre än hela det belopp som krävs för att återställa importpriserna till en nivå som inte är skadevållande för gemenskapsindustrin (se punkt 130). Dock kan åtgärderna förväntas leda till att priserna för de importerade varorna ökar för den förste köparen vilket bidrar till att återställa en sund konkurrens på gemenskapsmarknaden, förbättrad lönsamhet för gemenskapsindustrin och en förbättrad marknadsandel för gemenskapstillverkarna.

c) Troliga effekter av att inte införa åtgärder

(118) Om inte åtgärder införs kan gemenskapsindustrins nuvarande svårigheter förväntas förvärras, särskilt som ytterligare kvothöjningar planeras med avseende på Indien och Pakistan och mot bakgrund av den fortsatta minskningen av konsumtionen. Det kan förväntas att den fortlöpande minskningen av den sammanlagda tillverkningen av den berörda produkten i gemenskapen och att tillverkningen alltmer flyttas utanför gemenskapen vilket innebär en minskning av antalet arbetstillfällen.

(119) Det är att märka att det faktum att 6 700 personer är direkt sysselsatta med tillverkningen av sänglinne i företagen i gemenskapsindustrin inte i tillräcklig utsträckning visar vilken betydelse industrin verkligen har för sysselsättningen i gemenskapen. Enligt en försiktig uppskattning sysselsätter gemenskapsindustrin ytterligare 1 500 personer indirekt genom underleverantörskontrakt inom sektorerna för slutbehandling och tillverkning av färdiga produkter. Det är även att märka att gemenskapsindustrin endast utgör en del av den sammanlagda gemenskapstillverkningen. Med hänsyn till att tillverkningen av sänglinne i gemenskapen fortsätter att minska kan sysselsättningen hos de tillverkare som inte ingick bland de klagande även antas vara i fara om inte åtgärder mot den dumpade importen införs.

3. Intressen hos leverantörerna till sänglinnetillverkningen

(120) Ett antal av gemenskapstillverkarna av textilmaskiner och en intresseorganisation för sådana tillverkare skrev till kommissionen och angav att de var oroade över att åtgärderna skulle minska deras möjligheter att sälja sina produkter i de berörda exportländerna. Kommissionen undersökte noga detta argument men drog slutsatsen att sådana argument inte kunde beaktas i ett preliminär stadium eftersom det inte fanns ett direkt ekonomiskt samband mellan dessa maskintillverkare och de berörda produkterna. Tillverkarna tillhandahöll endast maskiner för vissa delar av tillverkningsprocessen.

(121) Kommissionen beaktade även effekterna på spinnerier och leverantörer av bomullsgarn inom gemenskapen. Under utredningen framkom det att gemenskapsindustrin köpte en stor andel av sitt bomullsgarn från gemenskapsspinnerier. Om marknadsandelarna för de importerade sänglinneprodukterna ökas utgör detta ett hot för denna försäljning.

4. Importörernas, exportörernas, detaljisternas och andra stora sänglinneköpares intressen

a) Förfarande

(122) Fjorton importörer gav sig till känna och begärde frågeformulär. Frågeformulär sändes till alla men endast tre fyllde i dem och återsände dem. Ytterligare några importörer och ett antal branschorganisationer som företräder importörer lämnade synpunkter till kommissionen. Till följd av den undersökning av gemenskapstillverkarna som visade att det fanns stora sänglinneköpare som inte gett sig till känna i början av undersökningen sände kommissionen dessutom frågeformulär till 28 stora sänglinneköpare, inbegripet grossister, detaljister och postorderföretag i syfte att ta hänsyn till deras ekonomiska intressen och förstå de troliga effekterna av åtgärderna för dessa och deras inköpsbeslut. Emellertid återsände endast fyra av dem frågeformuläret.

Vissa sektorer såsom hotell, sjukhus och sänglinnesuthyrare är också stora köpare och användare av sänglinne. En branschorganisation som företräder dessa sektorer gav sig till känna efter det att tidsfristen för att inkomma med uppgifter löpt ut. Kommissionen angav emellertid att den skulle beakta dessa upplysningar. Dessa organisationer lämnade inga bestyrkta uppgifter på grundval av vilka det var möjligt för kommissionen att bedöma effekterna av en antidumpningstull på dessa sektorer.

b) Argument

(123) Importörerna framförde två huvudsynspunkter avseende de troliga effekterna av införande av åtgärder på deras verksamhet. Den första var att de inte skulle kunna ersätta de produkter de importerade, som fanns i den billigare delen av sortimentet, med varor tillverkade i gemenskapen och att de skulle söka efter källor i andra tredje länder. Den andra var att de ökade kostnaderna i samband med en tull skulle hota bärkraften och sysselsättningen både för dem själva och för företag i andra leverantörsled.

Vad gäller den första synpunkten konstaterade kommissionen att produkter i den billigare delen av sortimentet faktiskt tillverkades i gemenskapen om än i allt mindre kvantiteter på grund av konkurrensen från den dumpade importen. Det fanns inga tekniska orsaker till att dessa produkter inte skulle kunna införskaffas i gemenskapen. Även om varorna köptes från andra tredje länder ansåg kommissionen att den skada som vållats gemenskapsindustrin mer utgjordes av prisdepression och därav följande minskad lönsamhet än av minskade försäljningsvolymer.

Vad gäller den andra synpunkten styrks de varken av en analys eller fakta som skulle göra det möjligt för kommissionen att bedöma de framförda argumenten. Emellertid fanns få av de arbetstillfällen som påstods vara i fara inom den faktiska bearbetningen av importen och de flesta fanns i detaljistledet som är gemensamt för både gemenskapstillverkade varor och importerade varor.

5. Konsumenternas intressen

(124) BEUC (Bureau Européen des Unions de Consommateurs) lämnade synpunkter på konsumenternas vägnar. I dessa synpunkter angavs att konsumenternas intressen måste beaktas och särskilt uttrycktes oro över att tullarna skulle föras vidare till slutkonsumenten. I det fall tullen överförs i hela leverantörsledet till slutkonsumenten motsvarar emellertid en antidumpningstull på 10 % en prisökning på mindre än 3 %. För att kunna bedöma den maximala verkan måste hänsyn tas till att handeln påverkas av fluktuationer såsom oregelbundna växelkursförändringar eller prisförändringar för råmaterial. I detta avseende måste verkan av de föreslagna åtgärderna betraktas såsom varande mindre betydande. Därför är det rimligt att anta att handeln kan hantera dem utan kännbara återverkningar för konsumenterna. Dessutom kommer det stora antalet leverantörer på sänglinnemarknaden och den därav följande konkurrensen att säkerställa att pristrycket på konsumentpriserna kommer att förbli väsentligt.

6. Upprätthållande av en effektiv konkurrens på gemenskapsmarknaden

(125) Exportörerna hävdade vidare att det fanns risk för att den klagande industrin skulle bilda en kartell och att införandet av åtgärder därför skulle göra konkurrensen mindre effektiv. Det finns emellertid inga som helst tecken på överträdelser av nationella eller gemenskapens konkurrensregler. Detta argument kan därför bortses ifrån.

7. Slutsats om gemenskapens intressen

(126) Kommissionen beaktade alla de faktorer som anges ovan och ansåg att det inte fanns några tvingande skäl att inte införa åtgärder i syfte att avhjälpa de snedvridande effekterna av den skadevållande dumpningen, återställa konkurrensmässiga villkor med en rättvis prissättning och förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada.

I. PRELIMINÄR TULL

(127) För att förhindra att den dumpade importen i fråga vållar ytterligare skada innan undersökningen är slutförd bör preliminära antidumpningsåtgärder införas. Dessa åtgärder bör bestå av preliminära antidumpningstullar. Med tanke på den mångfald produkter som exporteras av de berörda länderna anser kommissionen att en värdetull är den lämpligaste åtgärden.

(128) Vid fastställandet av nivån på den preliminära tullen har hänsyn tagits till både de konstaterade dumpningsmarginalerna och den tullsats som är nödvändig för att undanröja den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(129) Det har redan konstaterats att den skada som vållats gemenskapsindustrin i huvudsak består av pristryck och försämrad och otillräcklig lönsamhet eller förluster. För att avhjälpa skadan krävs det därför att industrin ges möjlighet att höja priserna till lönsamma nivåer utan att minska försäljningsvolymen. För att detta skall kunna uppnås måste priserna på den berörda importen med ursprung i de länder som för närvarande håller på att undersökas höjas i motsvarande grad.

(130) De underskridandemarginaler som beräknades i procent av priset fritt gemenskapens gräns var i alla utom ett fall högre än de dumpingsmarginaler som fastställts för respektive exportör i stickprovet. Därför fanns det i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen inget behov av att fastställa nivåer för undanröjande av skada på grundval av skillnaden mellan exportpriset och gemenskapstillverkarnas tillverkningskostnader plus ett minimibelopp för vinst som krävs för att säkerställa gemenskapsindustrins livskraft.

I en exportörs fall var underskridandemarginalen emellertid något längre än de respektive dumpningsmarginalerna och för att beräkna tullsatsen fastställdes en nivå för undanröjande av skada genom jämförelse mellan exportpriserna och gemenskapens tillverkningskostnader plus en mycket lågt räknad vinstmarginal på 5 % av omsättningen. Den sålunda fastställda nivån för undanröjande av skada var högre än dumpningsmarginalen. Därför bör i samtliga fall de preliminära tullarna för exportörerna i stickprovet begränsas till dumpningsmarginalerna.

(131) Den preliminära antidumpningstullen för företag som samarbetade men inte ingick i stickprovet är lika med den genomsnittliga dumpningsmarginalen för stickprovet vägd på grundval av exportomsättningen till gemenskapen. Denna var lägre än den tullsats som är nödvändig för att undanröja skada i samtliga fall. Den preliminära antidumpningstullen för icke samarbetsvilliga företag grundas på den dumpningsmarginal som beräknats för dessa företag enligt punkt 51 eftersom den tullsats som krävs för att undanröja skada i samtliga fall överskred den fastställda dumpningsmarginalen.

(132) Med tanke på de tidsfrister som gäller för detta förfarande skall de preliminära antidumpningstullarna införas för en period som inte överskrider sex månader.

J. SLUTBESTÄMMELSER

(133) Av administrativa skäl bör en period fastställas inom vilken berörda parter kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det nämnas att alla avgöranden som träffas i samband med denna förordning är preliminära och kan komma att granskas på nytt vid fastställande av en slutgiltig tull som kommissionen eventuellt föreslår.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av sänglinne av bomull enligt KN-nummer 6302 21 00, 6302 22 90, 6302 31 10, 6302 31 90 och 6302 32 90 med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan.

2. Följande preliminära antidumpningstullar skall, om inget annat sägs i punkterna 3 och 4, gälla på nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull för produkter med ursprung i respektive land:

>Plats för tabell>

3. Produkter som tillverkas och säljs på export av de tillverkare/exportörer som förtecknas i bilagan skall omfattas av följande antidumpningstullsatser:

>Plats för tabell>

4. Produkter som tillverkas och säljs på export av företagen som förtecknas nedan skall omfattas av följande antidumpningstullsatser:

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

5. Om inget annat sägs skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

6. Övergång till fri omsättning i gemenskapen av den produkt som avses i punkt 1 skall förutsätta att det ställs en säkerhet som motsvarar beloppet på de preliminära tullarna.

Artikel 2

I enlighet med artikel 20.1 i förordning (EG) nr 384/96 kan berörda parter inom femton dagar efter dagen för denna förordnings ikraftträdande skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda muntligen av kommissionen.

I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 kan berörda parter inom en månad efter dagen för denna förordnings ikraftträdande yttra sig om tillämpningen av denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Med förbehåll för artiklarna 7, 9, 10 och 14 i förordning (EG) nr 384/96 skall denna förordning tillämpas under en period på sex månader, såvida rådet inte före utgången av denna period antar slutgiltiga åtgärder.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juni 1997.

På kommissionens vägnar

Leon BRITTAN

Vice ordförande

(1) EGT nr L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT nr L 317, 6.12.1996, s. 1.

(3) EGT nr C 266, 13.9.1996, s. 2.

BILAGA

EGYPTEN

AMC Arab Metals Co., Cairo

Dantex Ltd, Cairo

Egyptex, Cairo

El Naggar Egyptian Co. For Furniture Elmahalla

Nile Tex, Alexandria

Wintex-Wahab International Textiles Ltd, Cairo

Zahret El Mehalla for Weaving, Mehalla El Kubra - El-Seka El-Wosta

INDIEN

A. Shashikant & Co., Mumbai (Bombay)

Ajit Impex, Mumbai (Bombay)

Akai Impex Ltd, Mumbai (Bombay)

Alps Industries Ltd, Ghaziabad

Amitara Fabrics Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

B.X. International, Mumbai (Bombay)

Badridass Gauridatt Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Brijmohan Purusottamdas, Mumbai (Bombay)

Bünts Exports Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Chhaganlal Kasturchand & Co., Ltd, Mumbai (Bombay)

Classic Connections, Mumbai (Bombay)

Concepts International India Pvt. Ltd, Gurgaon

Cotfab Exports, Mumbai (Bombay)

Country House, New Delhi

Deepak Traders, Mumbai (Bombay)

Dhanalakshmi Weaving Works, Cannanore

Divya Textiles, Mumbai (Bombay)

Dyna-Impex Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Elite Exports, Mumbai (Bombay)

Emperor Trading Company, Tirupur

Encore Themes, New Delhi

Govindji Trikamdas & Co., Mumbai (Bombay)

Hindustan Textiles, Cannanore

Ibats, New Delhi

Incotex, Mumbai (Bombay)

Indo Euro Textiles Pvt. Ltd, New Delhi

Indo Export Corporation, New Delhi

International Services, Chennai (Madras)

Intex Exports, Mumbai (Bombay)

Invitation Apparels Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Jindal India, Mumbai (Bombay)

Jindal Worldwide Ltd, Ahmedabad

K. Overseas, New Delhi

Kanodia Fabrics (International), Mumbai (Bombay)

Kaushalya Export, Ahmedabad

Kitu Bhandari Pvt. Ltd, New Delhi

Kothari Industrial Corporation Ltd, Chennai (Madras)

Lakshmi Apparels and Wovens Limited, Coimbatore

Mahalaxmi Exports, Ahmedabad

Maritex Exports, Mumbai (Bombay)

Marwaha Exports, New Delhi

Minar Exports, Mumbai (Bombay)

Mridul Enterprises, New Delhi

Niaz International, Farrukhabad

P.J. Exports, Mumbai (Bombay)

Patodia Syntex Ltd, Mumbai (Bombay)

Pattex Exports, Mumbai (Bombay)

Prem Textiles, Indore

Punch Exporters, Mumbai (Bombay)

Raghuvir Exim Ltd, Ahmedabad

Rajka Designs Pvt. Ltd, Ahmedabad

Sanna Inttex, Mumbai (Bombay)

Santex Exports, Mumbai (Bombay)

Shetty Garments Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Shivani Exports, Mumbai (Bombay)

Shorewala Exim Int'l, New Delhi

Shrijee Enterprises, Mumbai (Bombay)

Shruti Designs Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Sohanlal Balkrishna Export, Mumbai (Bombay)

Southern Sales & Services, Bangalore

Standard Industries Ltd, Mumbai (Bombay)

Starline Exports, Mumbai (Bombay)

Sumangalam Exports Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Sunil Impex, Mumbai (Bombay)

Sunil Silk Mills, Mumbai (Bombay)

Sunny Made Ups, Mumbai (Bombay)

Suresh & Co., Murnbai (Bombay)

Surya International, Panipat

Syndicate Impex, Ahmedabad

Syntex Corporation Ltd, Mumbai (Bombay)

Tata Exports Limited, Mumbai (Bombay)

Texcellence Overseas, Mumbai (Bombay)

The Hindoostan Spg. & Wvg. Mills Ltd, Mumbai (Bombay)

The Ruby Mills Limited, Mumbai (Bombay)

Trend Setters, Mumbai (Bombay)

Trend Setters K.F.T.Z., Mumbai (Bombay)

Vepar Private Limited, Ahmedabad

Vigneshwara Exports Pvt. Ltd., Mumbai (Bombay)

Wooltop Weaves, Chennai (Madras)

PAKISTAN

Adamjees Impex International, Karachi

Afroze Textile Industries (Private) Ltd., Karachi

Amer Fabrics Limited, Lahore

Anjum Textile Mills (Private) Ltd., Faisalabad

Arzoo International (Pvt.) Ltd, Faisalabad

Arzoo Textile Mills Ltd, Faisalabad

Asco International (Pvt.) Ltd, Karachi

Aziz Sons, Karachi

B.I.L. Exporters, Karachi

Be Be Jan Pakistan (Pvt.) Ltd, Faisalabad

Bela Textiles Limited, Karachi

Dyer Textile & Printing Mills (Pvt.) Ltd, Karachi

Eksons Sales Organisation, Karachi

Elahi Enterprises Ltd, Lahore

Elasta Amtex Industries (Pvt.) Ltd, Karachi

Fairdeal Textiles (Pvt.) Ltd, Karachi

Faisal Industries, Karachi

Fashion Knit Industries, Karachi

Gohar Enterprises, Faisalabad

Gohar International (Pvt.) Ltd, Faisalabad

H.A. Industries (Private) Ltd, Faisalabad

Home Furnishings Ltd, Karachi

Kam International, Karachi

Kausar Textile Industries (Pty) Ltd, Faisalabad

Kohinoor Textile Mills Ltd, Rawalpindi

Latif Int'l (Pvt.) Ltd., Faisalabad

Liberty Mills Limited, Karachi

Linex International (Pvt.) Ltd, Karachi

Lotus Textile Industries Limited, Karachi

Lucky Impex, Karachi

Lucky Tex, Karachi

Lucky Textile Mills, Karachi

M.F.M.Y. Industries Ltd, Karachi

M.R. Export (Private) Ltd, Lahore

Mukaty Corporation, Karachi

Nadia Textile International (Pvt.) Ltd, Lahore

Nakshbandi Industries Limited, Karachi

Nash Textiles, Karachi

Nina Industries Ltd., Karachi

Nishat Mills Limited, Karachi

Nishitex Enterprises, Karachi

Nu-tex (Pvt.) Ltd., Karachi

Parsons Industries (Pvt.) Ltd, Karachi

S.P.R.L. Rehman Brothers, Lahore

Sas Texexport (Pvt.) Ltd., Karachi

Shabbir Associates, Karachi

Sharif Textile Industries (Pvt.) Ltd, Faisalabad

Sitara Textile Industries (Pvt.) Ltd, Faisalabad

Syncotex Sa Agencies, Karachi

The Crescent Textile Mills Limited, Faisalabad

Today's Sportswear Inc., Karachi

Towellers Limited, Karachi

Unibro Industries Limited, Karachi

Union Exports (Pvt.) Ltd, Karachi

ZN Textiles (Pvt.) Ltd, Faisalabad

Top