This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02019R1241-20230107
Regulation (EU) 2019/1241 of the European Parliament and of the Council of 20 June 2019 on the conservation of fisheries resources and the protection of marine ecosystems through technical measures, amending Council Regulations (EC) No 1967/2006, (EC) No 1224/2009 and Regulations (EU) No 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 and (EU) 2019/1022 of the European Parliament and of the Council, and repealing Council Regulations (EC) No 894/97, (EC) No 850/98, (EC) No 2549/2000, (EC) No 254/2002, (EC) No 812/2004 and (EC) No 2187/2005
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005
02019R1241 — SV — 07.01.2023 — 008.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 (EGT L 198 25.7.2019, s. 105) |
Ändrad genom:
Rättad genom:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1241
av den 20 juni 2019
om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
I denna förordning föreskrivs tekniska åtgärder vad gäller
fångst och landning av marina biologiska resurser,
användning av fiskeredskap, och
växelverkan mellan fiskeverksamheten och de marina ekosystemen.
Artikel 2
Tillämpningsområde
Med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 25 och 26 ska de tekniska åtgärder som fastställs i denna förordning inte tillämpas på sådan fiskeverksamhet som endast bedrivs i följande syften:
Vetenskapliga undersökningar.
Direkt utsättning eller flyttning av marina arter.
Artikel 3
Övergripande mål
De tekniska åtgärderna ska särskilt bidra till att följande mål uppnås:
Att optimera exploateringsmönster till skydd för ungfisk och lekansamlingar av marina biologiska resurser.
Att säkerställa att oavsiktliga fångster av känsliga arter, inbegripet de som förtecknas i direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG, vilka är ett resultat av fiske, minimeras och om möjligt elimineras så att de inte utgör ett hot mot bevarandestatusen för dessa arter.
Att säkerställa att fiskets negativa miljöpåverkan på marina livsmiljöer minimeras, inklusive genom användning av lämpliga incitament.
Att ha fiskeriförvaltningsåtgärder på plats i syfte att uppfylla skyldigheterna enligt direktiven 92/43/EEG, 2000/60/EG och 2008/56/EG, särskilt för att uppnå god miljöstatus i linje med artikel 9.1 i direktiv 2008/56/EG, och direktiv 2009/147/EG.
Artikel 4
Särskilda mål
Tekniska åtgärder ska syfta till att säkerställa att
fångster av marina arter som underskrider minsta referensstorlek för bevarande minskas i största möjliga utsträckning i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) nr 1380/2013,
oavsiktliga fångster av marina däggdjur, marina reptiler, havsfåglar och andra arter som inte nyttjas kommersiellt inte överstiger de nivåer som föreskrivs i unionslagstiftningen och i internationella avtal som är bindande för unionen,
fiskeverksamhetens miljöpåverkan på livsmiljöer på havsbotten är i linje med artikel 2.5 j i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 5
Definition av fiskezoner
Vid tillämpningen av denna förordning gäller följande geografiska definitioner av fiskezoner:
a) |
Nordsjön : unionens vatten i Ices-sektionerna ( 1 ) 2a och 3a och Ices-delområdet 4. |
b) |
Östersjön : unionens vatten i Ices-sektionerna 3b, 3c och 3d. |
c) |
nordvästliga vatten : unionens vatten i Ices-delområdena 5, 6 och 7. |
d) |
sydvästliga vatten : Ices-delområdena 8, 9 och 10 (unionens vatten) samt Cecaf-zonerna ( 2 ) 34.1.1, 34.1.2 och 34.2.0 (unionens vatten). |
e) |
Medelhavet : Medelhavets marina vatten öster om linjen 5°36′V. |
f) |
Svarta havet : vatten i AKFM:s geografiska delområde 29 såsom det definieras i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 ( 3 ). |
g) |
unionens vatten i Indiska oceanen och västra Atlanten : vatten runt Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion och Saint-Martin som står under en medlemsstats överhöghet eller jurisdiktion. |
h) |
NEAFC:s regleringsområde : vatten i NEAFC:s konventionsområde som ligger utanför de vatten som omfattas av de avtalsslutande parternas fiskejurisdiktion enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1236/2010 ( 4 ). |
i) |
AKFM:s avtalsområde : Medelhavet och Svarta havet och anslutande vattenområden, enligt definitionen i förordning (EU) nr 1343/2011. |
Artikel 6
Definitioner
Vid tillämpningen av denna förordning gäller följande definitioner, utöver de definitioner som anges i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013:
1. |
exploateringsmönster : hur fiskeridödligheten är fördelad över ålders- och storleksprofilen hos ett bestånd. |
2. |
selektivitet : ett kvantitativt uttryck angivet som sannolikheten för att fånga marina biologiska resurser av en viss storlek och/eller art. |
3. |
riktat fiske : fiskeansträngning riktad mot en specifik art eller grupp av arter som får preciseras närmare på regional nivå i delegerade akter som antas enligt artikel 27.7 i den här förordningen. |
4. |
god miljöstatus : den miljöstatus i marina vatten som definieras i artikel 3.5 i direktiv 2008/56/EG. |
5. |
en arts bevarandestatus : summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. |
6. |
en livsmiljös bevarandestatus : summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. |
7. |
känslig livsmiljö : en livsmiljö vars bevarandestatus, inbegripet dess fysiska utbredning och hur tillståndet (struktur och funktion) ser ut vad gäller biotiska och abiotiska faktorer, påverkas negativt av belastningar från mänsklig verksamhet, inbegripet fiskeverksamhet. I känsliga livsmiljöer ingår, i synnerhet, livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I och livsmiljöer för arter som förtecknas i bilaga II till direktiv 92/43/EEG, livsmiljöer för arter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2009/147/EG, livsmiljöer som måste skyddas för att god miljöstatus enligt direktiv 2008/56/EG ska kunna uppnås samt känsliga marina ekosystem enligt definitionen i artikel 2 b i rådets förordning (EG) nr 734/2008 ( 5 ). |
8. |
känslig art : en art vars bevarandestatus, inbegripet dess livsmiljö, utbredning, populationsstorlek eller populationstillstånd, påverkas negativt av belastningar från mänsklig verksamhet, inbegripet fiskeverksamhet. I känsliga arter ingår, i synnerhet, de arter som förtecknas i bilagorna II och IV till direktiv 92/43/EEG, arter som omfattas av direktiv 2009/147/EG och arter som måste skyddas för att god miljöstatus enligt direktiv 2008/56/EG ska kunna uppnås. |
9. |
små pelagiska arter : arter såsom makrill, sill/strömming, taggmakrill, ansjovis, sardin, blåvitling, guldlaxfiskar, skarpsill och trynfisk. |
10. |
rådgivande nämnder : grupper av berörda parter som inrättats i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) nr 1380/2013. |
11. |
trål : fiskeredskap som aktivt släpas av ett eller flera fiskefartyg och som består av ett nät som är slutet baktill med en kasse eller strut. |
12. |
släpredskap : alla trålar, snurrevadar, skrapredskap och liknande redskap som flyttas aktivt i vattnet av ett eller flera fiskefartyg eller av något annat mekaniserat system. |
13. |
bottentrål : en trål konstruerad och riggad för att släpas på eller nära havsbotten. |
14. |
parbottentrål : en bottentrål som släpas av två fartyg samtidigt, ett på var sida av trålen. Trålen hålls öppen horisontellt genom avståndet mellan de två fartygen när de släpar redskapet. |
15. |
flyttrål : en trål konstruerad och riggad för att dras i den fria vattenmassan. |
16. |
bomtrål : ett redskap med ett trålnät som hålls öppet horisontellt med hjälp av en bom, vinge eller liknande anordning. |
17. |
trål med elektrisk ström : en trål som använder elektrisk ström för att fånga marina biologiska resurser. |
18. |
snurrevad eller skotsk snurrevad : ett släpredskap som hanteras från ett fartyg och omringar bottenlevande fisk med hjälp av två långa rep (snurretåg) som är utformade för att leda fisken mot vadens öppning. Redskapet består av nät som till utformningen liknar en bottentrål. |
19. |
landvad/not : vad/not som läggs i en halvcirkel från en båt och dras mot land när de hanteras från land eller från ett fartyg som är förtöjt eller förankrat vid land. |
20. |
omringande nät : nätredskap som fångar fisk genom att fisken stängs in både från sidan och underifrån. Redskapet kan vara utrustat med snörplina. |
21. |
snörpvad eller ringnot : varje omringande nät med en botten som dras ihop med en snörplina som finns vid nätets botten, som löper genom en rad ringar längs undertelnen och som gör att nätet dras ihop och stängs. |
22. |
skrapredskap : redskap som antingen aktivt släpas av fartygets huvudmotor (skrapredskap som dras av båt) eller dras av en motorförsedd vinsch från ett fartyg som ligger för ankar (mekaniskt skrapredskap) och som används för att fånga musslor, gastropoder eller svampdjur och som består av en nätkasse eller metallkorg som är monterad på en fast ram eller stång av varierande storlek och form, och vars undersida kan vara utrustad med ett skrapblad som kan vara antingen rundat, vasst eller tandat och kan vara utrustat med lastbord och dykbrädor. Vissa skrapredskap är försedda med hydraulisk utrustning (hydrauliskt skrapredskap). Skrapredskap som dras för hand eller med en manuell vinsch på grunt vatten, med eller utan fartyg, för att fånga musslor, gastropoder eller svampdjur (handskrapor) ska inte anses vara släpredskap enligt denna förordning. |
23. |
passiva nätredskap : varje typ av nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn som är förankrat vid havsbotten och som fisken simmar in i för att sedan snärjas in eller fastna i nätmaskorna. |
24. |
drivgarn : ett nätredskap som flyter på vattenytan eller på en viss nivå under havsytan med hjälp av flytanordningar och som driver med strömmen, antingen fritt eller med det fartyg vid vilket det är fäst. Det kan vara utrustat med anordningar för att stabilisera garnet eller begränsa dess drivförmåga. |
25. |
nät/garn : ett passivt nätredskap som består av ett enda nätstycke och som står vertikalt i vattnet med hjälp av flöten och vikter. |
26. |
insnärjningsnät : ett passivt nätredskap som består av ett nätstycke som riggats så att nätet infästs i repen för att få en större mängd löst hängande nät än i ett nät/garn. |
27. |
grimgarn : ett passivt nätredskap som består av flera parallella nätstycken där de två yttre styckena har stor maskstorlek och mellanlagret, som är infogat mellan dem, har små maskor. |
28. |
kombination av nät och grimgarn : varje bottenstående nät/garn som kombinerats med ett grimgarn som utgör den nedre delen. |
29. |
långrev : fiskeredskap som består av en huvudlina, av varierande längd, vid vilken kortare linor (tafsar) med krokar är fästade på målartsspecifikt avstånd från varandra. Huvudlinan förankras antingen horisontellt i eller nära havsbotten eller vertikalt eller kan få driva vid havsytan. |
30. |
burar, tinor och mjärdar : fällor i form av burar eller korgar med en eller flera ingångar; som utformats för att fånga kräftdjur, blötdjur eller fisk, och som sätts ut på eller ovanför havsbotten. |
31. |
handlina : en fiskelina med ett eller flera drag eller agnade krokar. |
32. |
St Andrew’s cross : gripredskap som används för att med en saxlik rörelse skörda antingen musslor eller röda koraller på havsbotten. |
33. |
strut : den bakre delen av trålen som antingen har cylindrisk form, dvs. samma omkrets hela vägen, eller konisk form. Struten kan bestå av en eller flera paneler (nätstycken) fastgjorda vid varandra längs sidorna och kan innefatta förlängningsstycket som består av en eller flera paneler precis framför den egentliga struten. |
34. |
maskstorlek :
i)
för knutna nät: det längsta avståndet mellan två motsatta knutar i samma maska när den är helt utsträckt,
ii)
för knutlösa nät: det inre avståndet mellan motsatta fogar i samma maska när den är helt utsträckt längs dess längsta möjliga axel. |
35. |
fyrkantsmaska : en fyrsidig maska bestående av två uppsättningar lika långa parallella stolpar varav den ena uppsättningen är parallell med och den andra uppsättningen är vinkelrät mot nätets längdaxel. |
36. |
diagonalmaska : en maska bestående av fyra lika långa stolpar där maskans två diagonaler är vinkelräta och en diagonal är parallell med nätets längdaxel. |
37. |
T90-trål : trål, snurrevad eller liknande släpredskap med en strut och ett förlängningsstycke bestående av diagonalknutna nätstycken som vridits 90°, så att nätets huvudsakliga löpriktning är parallell med släpriktningen. |
38. |
Bacoma-fönster : en selektionspanel vars nätstycke är gjort av knutlöst nät som består av fyrkantsmaskor; fönstret är placerat i strutens övre panel och dess bakre kant tar slut högst fyra maskor från bottenstroppen. |
39. |
sållnät : ett nätstycke som fästs längs räktrålens hela omkrets, framför struten eller förlängningsstycket, och smalnar till en spets där det fästs vid räktrålens bottenpanel. Ett flykthål har skurits ut där sållnätet och struten möts, så att arter eller enskilda exemplar som är för stora för att passera genom sållnätet kan slippa ut, medan räkorna passerar genom sållnätet och in i struten. |
40. |
höjd : summan av höjden på maskorna, inbegripet knutar, i ett nätredskap när de i vått tillstånd sträcks ut vinkelrätt mot övertelnen. |
41. |
nedsänkningstid : tiden från den tidpunkt då redskapet först läggs i vattnet till den tidpunkt då redskapet helt och hållet halats ombord på fiskefartyget. |
42. |
redskapssensorer : elektroniska fjärrsensorer som placeras på fiskeredskap för att övervaka viktiga prestandaparametrar som avståndet mellan trålbord eller fångstvolymen. |
43. |
förtyngd rev : rev med agnade krokar med tillagda vikter för att öka revens sjunkhastighet och därmed minska tiden då den är exponerad för havsfåglar. |
44. |
ljudskrämmare : anordningar som har till syfte att skrämma bort arter såsom marina däggdjur från fiskeredskap genom att avge akustiska signaler. |
45. |
torilinor : linor försedda med remsor som släpas efter fartyget från en punkt högt ovanför fartygets akter när agnade krokar lagts ut, i syfte att skrämma bort havsfåglar från krokarna. |
46. |
direkt utsättning : utsläppande av levande vilda djur av utvalda arter i vatten där de förekommer naturligt i syfte att utnyttja den naturliga produktionen i vattenmiljön för att öka antalet individer som är tillgängliga för fiske och/eller för att öka naturlig rekrytering. |
47. |
flyttning : förfarande varigenom en art avsiktligt transporteras och släpps ut av människor i områden med etablerade populationer av den arten. |
48. |
selektivitetsindikator : ett referensverktyg för övervakning av framstegen över tid när det gäller att nå den gemensamma fiskeripolitikens mål att minimera oönskade fångster. |
49. |
harpungevär : pneumatiskt eller mekaniskt drivet handhållet gevär som skjuter iväg en harpun vid undervattensfiske. |
50. |
längd för optimal selektivitet (Lopt): : den genomsnittliga längd vid fångst, som erhålls genom bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, som optimerar tillväxten för individerna i ett bestånd. |
KAPITEL II
GEMENSAMMA TEKNISKA ÅTGÄRDER
AVSNITT 1
Förbjudna fiskeredskap och bruk
Artikel 7
Förbjudna fiskeredskap och fiskemetoder
Det är förbjudet att fånga eller skörda marina arter med någon av följande metoder:
Giftiga, bedövande eller frätande ämnen.
Elektrisk ström, med undantag för trål med elektrisk ström, som endast är tillåten i enlighet med de särskilda bestämmelserna i bilaga V del D.
Sprängämnen.
Tryckluftshammare eller andra slagredskap.
Släpredskap för att skörda röda koraller, andra typer av koraller eller koralliknande organismer.
St Andrew’s cross eller andra gripredskap för att skörda särskilt röda koraller, andra typer av koraller eller koralliknande arter.
Alla typer av projektiler, med undantag av sådana som används för att avliva tonfisk i burar eller fällor och handhållna harpuner och harpungevär som används i samband med fritidsfiske utan andningsapparat, från soluppgång till solnedgång.
AVSNITT 2
Allmänna bestämmelser om redskap och villkor för deras användning
Artikel 8
Allmänna restriktioner för användningen av släpredskap
Punkt 1 ska inte tillämpas på skrapredskap. Under en resa när skrapredskap finns ombord ska emellertid följande gälla:
Det är förbjudet att omlasta marina organismer.
I Östersjön är det förbjudet att behålla ombord eller landa någon kvantitet marina organismer, såvida inte minst 85 % av levandevikten består av blötdjur och/eller Furcellaria lumbricalis.
I alla andra havsområden, med undantag för Medelhavet där artikel 13 i förordning (EG) nr 1967/2006 är tillämplig, är det förbjudet att behålla ombord eller landa någon kvantitet marina organismer, såvida inte minst 95 % av levandevikten består av musslor, gastropoder och svampdjur.
Leden b och c i denna punkt ska inte tillämpas på oavsiktliga fångster av arter som omfattas av landningsskyldigheten i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Sådana oavsiktliga fångster ska landas och räknas av mot kvoter.
Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa närmare regler för de tekniska specifikationerna för strutar och för de anordningar som avses i punkt 4. Dessa genomförandeakter ska grunda sig på bästa tillgängliga vetenskapliga och tekniska rådgivning och får fastställa
restriktioner i fråga om garntjocklek,
restriktioner i fråga om omkretsen i struten,
restriktioner i fråga om användningen av nätmaterial,
konstruktion och fästanordningar för struten,
tillåtna anordningar för att minska slitage, och
tillåtna anordningar för att begränsa utsläpp av fångster.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30.2.
Artikel 9
Allmänna restriktioner vad gäller användningen av passiva nätredskap och drivgarn
Det är förbjudet att använda bottenstående nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn för att fånga nedanstående arter:
Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga).
Blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus).
Havsbraxen (Brama brama).
Svärdfisk (Xiphias gladius).
Hajar tillhörande följande arter eller familjer: Hexanchus griseus, Cetorhinus maximus, alla arter av familjerna Alopiidae, Carcharhinidae, Sphyrnidae, Isuridae, Lamnidae.
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 i denna artikel ska
särskilda undantag enligt vad som anges i del C punkt 6.1 i bilaga V, i del C punkt 9.1 i bilaga VI samt i del C punkt 4.1 i bilaga VII gälla där det karterade djupet är mellan 200 och 600 m,
utsättning av bottenstående nät/garn, insnärjningsnät och grimgarn vid någon position där det karterade djupet är större än 200 m vara tillåtet i Medelhavet.
AVSNITT 3
Skydd av känsliga arter och livsmiljöer
Artikel 10
Förbjudna fisk- och skaldjursarter
Artikel 11
Fångster av marina däggdjur, havsfåglar och marina reptiler
Artikel 12
Skydd av känsliga livsmiljöer och känsliga marina ekosystem
AVSNITT 4
Minsta referensstorlek för bevarande
Artikel 13
Minsta referensstorlek för bevarande
De minsta referensstorlekar för bevarande som anges i del A i bilagorna V–X till denna förordning ska gälla i syfte att
säkerställa skydd av unga exemplar av marina arter i enlighet med artikel 15.11 och 15.12 i förordning (EU) nr 1380/2013,
inrätta återhämtningsområden för fiskbestånd i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) nr 1380/2013,
utgöra minsta handelsstorlek i enlighet med artikel 47.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 ( 6 ).
AVSNITT 5
Åtgärder för att minska utkast
Artikel 14
Pilotprojekt för undvikande av oönskade fångster
KAPITEL III
REGIONALISERING
Artikel 15
Regionala tekniska åtgärder
Tekniska åtgärder fastställda på regional nivå anges i följande bilagor:
Bilaga V för Nordsjön.
Bilaga VI för nordvästliga vatten.
Bilaga VII för sydvästliga vatten.
Bilaga VIII för Östersjön.
Bilaga IX för Medelhavet.
Bilaga X för Svarta havet.
Bilaga XI för unionens vatten i Indiska oceanen och västra Atlanten.
Bilaga XIII för känsliga arter.
De tekniska åtgärder som antas i enlighet med punkt 2 i denna artikel ska
syfta till att uppnå de övergripande och särskilda mål som anges i artiklarna 3 och 4 i denna förordning,
syfta till att uppnå de mål och uppfylla de villkor som anges i andra relevanta unionsrättsakter som antagits inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, i synnerhet i de fleråriga planer som avses i artiklarna 9 och 10 i förordning (EU) nr 1380/2013,
genomsyras av de principer om god förvaltning som anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 1380/2013,
åtminstone leda till fördelar i fråga om bevarandet av marina biologiska resurser som, i synnerhet i fråga om exploateringsmönster och skyddsnivån för känsliga arter och livsmiljöer, minst motsvarar de åtgärder som avses i punkt 1. Fiskeverksamhetens möjliga inverkan på de marina ekosystemen ska också beaktas.
Artikel 16
Art- och storleksselektivitet hos fiskeredskap
En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om storleksselektiva och artselektiva egenskaper hos redskap ska innehålla vetenskapliga belägg för att dessa åtgärder leder till selektivitetsegenskaper för specifika arter eller kombinationer av arter som minst motsvarar selektivitetsegenskaperna hos de redskap som anges i del B i bilagorna V–X och i del A i bilaga XI.
Artikel 17
Stängda områden eller områden med begränsningar för att skydda ungfisk och lekansamlingar
En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om del C i bilagorna V–VIII och X samt del B i bilaga XI eller för att inrätta nya stängda områden eller områden med begränsningar ska med avseende på sådana stängda områden eller områden med begränsningar innefatta följande:
Målet med stängningen.
Stängningens geografiska omfattning och varaktighet.
Restriktioner vad gäller specifika redskap.
Kontroll- och övervakningssystem.
Artikel 18
Minsta referensstorlek för bevarande
En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om del A i bilagorna V–X ska respektera målet att säkerställa skydd för unga exemplar av marina arter.
Artikel 19
Bestämmelser om realtidsstängningar och förflyttning
En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om införande av realtidsstängningar för att säkerställa skydd av känsliga arter eller av ansamlingar av ungfisk, lekande fisk eller skaldjursarter ska innefatta följande:
Stängningarnas geografiska omfattning och varaktighet.
Arter och tröskelnivåer som föranleder stängningen.
Regler om användning av redskap med hög selektivitet för tillträde till annars stängda områden.
Kontroll- och övervakningssystem.
En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om bestämmelser om förflyttning ska innefatta följande:
Arter och tröskelnivåer som föranleder en förflyttningsskyldighet.
Det avstånd med vilket ett fartyg ska förflytta sig bort från sin tidigare fiskeposition.
Artikel 20
Innovativa fiskeredskap
Artikel 21
Naturskyddsåtgärder
En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om skydd av känsliga arter och livsmiljöer, får i synnerhet
innehålla förteckningar över de känsliga arter och livsmiljöer som utsätts för störst risk i samband med fiskeverksamheten inom den aktuella regionen på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning,
ange ytterligare eller alternativa åtgärder som kompletterar de åtgärder som avses i bilaga XIII när det gäller att minska oavsiktliga fångster av de arter som avses i artikel 11,
tillhandahålla information om hur väl de mildrande åtgärderna och övervakningssystemen fungerar,
ange åtgärder för att minska fiskeredskapens effekter på känsliga livsmiljöer,
ange restriktioner för användningen av vissa redskap eller införa totalförbud mot att använda vissa fiskeredskap inom ett område där sådana redskap utgör ett hot mot bevarandestatusen i det området för de arter som avses i artiklarna 10 och 11 eller mot andra känsliga livsmiljöer.
Artikel 22
Regionala åtgärder inom ramen för tillfälliga utkastplaner
När medlemsstaterna lämnar in gemensamma rekommendationer i syfte att fastställa tekniska åtgärder i tillfälliga utkastplaner i enlighet med artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 får dessa rekommendationer bland annat innehålla följande:
Specifikationer för fiskeredskap och regler för användningen av dem.
Specifikationer för ändringar av fiskeredskap eller användning av selektivitetsanordningar för att förbättra storleks- eller artselektiviteten.
Restriktioner för eller förbud mot användningen av vissa fiskeredskap och restriktioner för eller förbud mot fiskeverksamhet i vissa områden eller under vissa perioder.
Minsta referensstorlekar för bevarande.
Undantag som antagits på grundval av artikel 15.4 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 23
Pilotprojekt om fullständig dokumentation av fångster och utkast
Artikel 24
Genomförandeakter
Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer följande:
Specifikationer för selektionsanordningar som är fästa vid redskap enligt del B i bilagorna V–IX.
Närmare regler om specifikationerna för de fiskeredskap som beskrivs i del D i bilaga V med avseende på restriktioner rörande redskapsutformningen samt om de kontroll- och övervakningsåtgärder som ska antas av flaggmedlemsstaten.
Närmare regler om de kontroll- och övervakningsåtgärder som ska antas av flaggmedlemsstaten med avseende på användningen av de redskap som avses i bilaga V del C punkt 6, bilaga VI del C punkt 9 och bilaga VII del C punkt 4.
Närmare regler om de kontroll- och övervakningsåtgärder som ska antas för de stängda områden eller områden med begränsningar som beskrivs i bilaga V del C punkt 2 och bilaga VI del C punkterna 6 och 7.
Närmare regler om signalegenskaperna och användningsspecifikationerna för ljudskrämmare enligt vad som anges i bilaga XIII del A.
Närmare regler om utformningen och användningen av torilinor och förtyngda revar enligt vad som anges i bilaga XIII del B.
Närmare regler om specifikationerna för den flyktanordning för sköldpaddor som avses i bilaga XIII del C.
KAPITEL IV
VETENSKAPLIG FORSKNING SAMT DIREKT UTSÄTTNING OCH FLYTTNING AV MARINA ARTER
Artikel 25
Vetenskaplig forskning
De tekniska åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska inte gälla för fiskeinsatser som utförs för vetenskapliga undersökningar under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
Fiskeinsatserna ska utföras med tillstånd från och under överinseende av flaggmedlemsstaten.
Kommissionen och den medlemsstat som utövar överhöghet eller jurisdiktion över de vatten där fiskeinsatserna utförs (nedan kallad kustmedlemsstaten) ska minst två veckor i förväg informeras om avsikten att utföra sådana fiskeinsatser, med uppgifter om vilka fartyg som kommer att delta och om de vetenskapliga undersökningar som kommer att genomföras.
Det eller de fartyg som ska utföra fiskeinsatserna ska ha giltiga fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Om kustmedlemsstaten så begär av flaggmedlemsstaten ska fartygets befälhavare vara skyldig att ta ombord en observatör från kustmedlemsstaten under fiskeinsatserna, förutom om detta inte är möjligt av säkerhetsskäl.
Fiskeinsatser som utförs av fiskefartyg i vetenskapligt syfte ska vara tidsbegränsade. När fiskeinsatser som utförs av fiskefartyg för specifik forskning inbegriper mer än sex fiskefartyg ska kommissionen minst tre månader i förväg få information av flaggmedlemsstaten och vid behov be om ett utlåtande från STECF för att bekräfta att denna nivå av deltagande är vetenskapligt motiverad. Om nivån av deltagande inte anses motiverad enligt STECF:s utlåtande ska den berörda medlemsstaten ändra villkoren för den vetenskapliga forskningen i enlighet med detta.
När trål med elektrisk ström används måste fartyg som bedriver vetenskaplig forskning följa ett särskilt vetenskapligt protokoll inom ramen för en vetenskaplig forskningsplan som har granskats eller godkänts av Ices eller STECF samt ett system för övervakning, kontroll och utvärdering.
Marina arter som fångas för de ändamål som anges i punkt 1 i denna artikel får säljas, lagras, ställas ut eller erbjudas till försäljning, under förutsättning att de räknas av från kvoter i enlighet med artikel 33.6 i förordning (EG) nr 1224/2009, i förekommande fall, och
att de uppfyller de krav för minsta referensstorlekar för bevarande som anges i bilagorna IV–X till den här förordningen, eller
att de säljs för andra ändamål än för direkt human konsumtion.
Artikel 26
Direkt utsättning och flyttning
KAPITEL V
VILLKOR FÖR SPECIFIKATIONER FÖR MASKSTORLEK
Artikel 27
Villkor för specifikationer för maskstorlek
KAPITEL VI
TEKNISKA ÅTGÄRDER I NEAFC:S REGLERINGSOMRÅDE
Artikel 28
Tekniska åtgärder i NEAFC:s regleringsområde
Tekniska åtgärder som är tillämpliga i NEAFC:s regleringsområde anges i bilaga XII.
KAPITEL VII
FÖRFARANDEBESTÄMMELSER
Artikel 29
Utövande av delegeringen
Artikel 30
Kommittéförfarande
KAPITEL VIII
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 31
Översyn och rapportering
Artikel 32
Ändringar av förordning (EG) nr 1967/2006
Förordning (EG) nr 1967/2006 ska ändras på följande sätt:
Artiklarna 3, 8–12, 14, 15, 16 och 25 ska utgå.
Bilagorna II, III och IV ska utgå.
Hänvisningar till de upphävda artiklarna och bilagorna ska anses som hänvisningar till de relevanta bestämmelserna i den här förordningen.
Artikel 33
Ändringar av förordning (EG) nr 1224/2009
I kapitel IV i förordning (EG) nr 1224/2009 ska avdelning IV ändras på följande sätt:
Avsnitt 3 ska utgå.
Följande avsnitt ska läggas till:
”
Artikel 54a
Beredning ombord
Punkt 1 ska inte tillämpas på
bearbetning eller omlastning av fiskavfall, eller
framställning av surimi ombord på ett fiskefartyg.
Artikel 54b
Fångsthanterings- och utkastrestriktioner för pelagiska fartyg
Stängerna ska vara fastsvetsade. Om hål används i vattenavskiljaren i stället för galler får hålens diameter inte överstiga 10 mm. Hålen i de lutande rännorna före vattenavskiljaren får inte överstiga 15 mm i diameter.
Artikel 54c
Restriktioner för användningen av automatisk sorteringsutrustning
Det är dock tillåtet att medföra och använda sådan utrustning under förutsättning att
fartyget inte samtidigt ombord medför eller använder antingen släpredskap med en maskstorlek som är mindre än 70 millimeter eller en eller flera ringnotar/snörpvadar eller liknande fiskeredskap, eller
hela den fångst som lagligen får behållas ombord
förvaras i fruset tillstånd,
den sorterade fisken omedelbart fryses efter sorteringen och ingen sorterad fisk kastas överbord, och
utrustningen är installerad och placerad på fartyget på ett sådant sätt att det säkerställs att de marina arterna omedelbart fryses och inte kastas överbord.
Artikel 34
Ändring av förordning (EU) nr 1380/2013
Artikel 15.12 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska ersättas med följande:
Artikel 35
Ändring av förordning (EU) 2016/1139
I förordning (EU) 2016/1139 ska artikel 8 ändras på följande sätt:
I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:
Punkt 2 ska ersättas med följande:
Artikel 36
Ändring av förordning (EU) 2018/973
I förordning (EU) 2018/973 ska artikel 9 ändras på följande sätt:
I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:
Punkt 2 ska ersättas med följande:
Artikel 37
Ändring av förordning (EU) 2019/472
I förordning (EU) 2019/472 ska artikel 9 ändras på följande sätt:
I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:
Punkt 2 ska ersättas med följande:
Artikel 38
Ändring av förordning (EU) 2019/1022
I förordning (EU) 2019/1022 ska artikel 13 ändras på följande sätt:
I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:
Punkt 2 ska ersättas med följande:
Artikel 39
Upphävanden
Förordningarna (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.
Artikel 40
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
FÖRBJUDNA ARTER
Arter för vilka det finns ett förbud mot att fiska efter, behålla ombord, omlasta, landa, lagra, sälja, ställa ut eller erbjuda till försäljning, vilka avses i artikel 10.2:
Följande sågfiskarter i alla unionens vatten:
Knivtandad sågfisk (Anoxypristis cuspidata).
Dvärgsågfisk (Pristis clavata).
Småtandad sågfisk (Pristis pectinata).
Vanlig sågfisk (Pristis pristis).
Jättesågfisk (Pristis zijsron).
Brugd (Cetorhinus maximus) och vithaj (Carcharodon carcharias) i alla vatten.
Slätkäxa (Etmopterus pusillus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.
Manta (Manta alfredi) i alla unionens vatten.
Manta (Manta birostris) i alla unionens vatten.
Följande arter av släktet Mobula i alla unionens vatten:
Mindre djävulsrocka (Mobula mobular).
Mobula rochebrunei.
Mobula japanica.
Mobula thurstoni.
Mobula eregoodootenkee.
Mobula munkiana.
Mobula tarapacana.
Mobula kuhlii.
Mobula hypostoma.
Svartbuksrocka (Raja (Dipturus) nidarosiensis) i unionens vatten i Ices-sektionerna 6a, 6b, 7a, 7b, 7c, 7e, 7f, 7g, 7h och 7k.
Grårocka (Raja alba) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 7, 8, 9 och 10.
Hajrockor (Rhinobatidae) i unionens vatten i Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 12.
Havsängel (Squatina squatina) i alla unionens vatten.
Lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) vid fiske med något släpredskap inom vatten utanför en gräns om sex sjömil uppmätt från medlemsstaternas baslinjer i Ices-delområdena 1, 2 och 4–10 (unionens vatten).
Nordsjösik (Coregonus oxyrinchus) i Ices-sektionen 4b (unionens vatten).
Adriatisk stör (Acipenser naccarii) och europeisk stör (Acipenser sturio) i unionens vatten.
Rombärande langusthonor (Palinurus spp.) och rombärande hummerhonor (Homarus gammarus) i Medelhavet utom för direkt utsättning eller flyttning.
Stendadlar (Lithophaga lithophaga), skinkmusslor (Pinna nobilis) och självlysande borrmusslor (Pholas dactylus) i unionens vatten i Medelhavet.
Sjöborre (Centrostephanus longispinus).
äggbärande honhummer (Homarus gammarus) i Ices-sektionerna 3a, 4a och 4b.
BILAGA II
STÄNGDA OMRÅDEN FÖR SKYDD AV KÄNSLIGA LIVSMILJÖER
Vid tillämpning av artikel 12 ska följande restriktioner för fiskeverksamhet vara tillämpliga i de områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
DEL A
Nordvästliga vatten
1. Det är förbjudet att använda bottentrål eller liknande släpredskap, bottenstående nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn och bottensatta långrevar inom följande områden:
2. Alla pelagiska fartyg som fiskar i de områden som anges i punkt 1 ska
3. Det är förbjudet att använda någon bottentrål eller liknande släpredskap inom följande område:
Darwin Mounds:
DEL B
Sydvästliga vatten
1. El Cachucho
1.1 Det är förbjudet att använda bottentrålar, bottenstående nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn och bottensatta långrevar inom följande områden:
1.2 Fartyg som under 2006, 2007 och 2008 bedrev riktat fiske efter fjällbrosme (Phycis blennoides) med bottensatta långrevar får fortsätta att fiska i området söder om 44°00,00′ N förutsatt att de har ett fisketillstånd som utfärdats i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009.
1.3 Alla fartyg som har erhållit detta fisketillstånd ska oberoende av sin totallängd ha i bruk ett driftsklart, fullt fungerande och säkert VMS-system som uppfyller respektive regler, när de fiskar i det område som anges i punkt 1.1.
2. Madeira och Kanarieöarna
Det är förbjudet att använda bottenstående nät/garn, insnärjningsnät och grimgarn på djup som är större än 200 meter och bottentrålar eller liknande släpredskap inom följande områden:
3. Azorerna
Det är förbjudet att använda bottenstående nät/garn, insnärjningsnät och grimgarn på djup som är större än 200 meter och bottentrålar eller liknande släpredskap inom följande områden:
BILAGA III
FÖRTECKNING ÖVER ARTER SOM ÄR FÖRBJUDNA FÖR FÅNGST MED DRIVGARN
BILAGA IV
MÄTNING AV STORLEKEN PÅ EN MARIN ORGANISM
Storleken på en fisk ska mätas på det sätt som visas i figur 1, från nosspetsen till stjärtfenans yttersta spets.
Storleken på en havskräfta (Nephrops norvegicus) ska mätas på det sätt som visas i figur 2 antingen
När det gäller avskilda havskräftstjärtar, från framkanten av den första stjärtleden till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten. Stjärten ska mätas när den ligger plant utan att sträckas och på ryggsidan.
Storleken på en hummer (Homarus gammarus) från Nordsjön med undantag av Skagerrak eller Kattegatt ska mätas på det sätt som visas i figur 3 som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till den bakre kanten av ryggskölden.
Storleken på en hummer (Homarus gammarus) från Skagerrak eller Kattegatt ska mätas på det sätt som visas i figur 3, antingen
Storleken på en languster (Palinurus spp.) ska mätas på det sätt som visas i figur 4, som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från pannhornens spets till mitten av den bakre kanten av ryggskölden.
Storleken på en mussla ska mätas på det sätt som visas i figur 5, tvärs över skalets längsta del.
Storleken på en spindelkrabba (Maja squinado) ska mätas på det sätt som visas i figur 6, som ryggsköldslängden mätt längs mittlinjen, från kanten av ryggskölden mellan pannhornen till den bakre kanten av ryggskölden.
Storleken på en krabbtaska (Cancer pagurus) ska mätas på det sätt som visas i figur 7 som ryggsköldens största bredd mätt vinkelrätt mot ryggsköldens mittlinje framifrån och bakåt.
Storleken på en valthornssnäcka (Buccinum spp.) ska mätas på det sätt som visas i figur 8 som skalets längd.
Storleken på en svärdfisk (Xiphias gladius) ska mätas på det sätt som visas i figur 9 som längden från underkäkens spets till stjärtfenans delning.
Figur 1 Fiskarter
Figur 2 Havskräfta
(Nephrops norvegicus)
Figur 3 Hummer
(Hommarus gammarus)
Figur 4 Languster
(Palinurus spp.)
Figur 5 Musslor
Figur 6 Spindelkrabbor
(Maja squinado)
Figur 7 Krabbtaska
(Cancer pagurus)
Figur 8 Valthornssnäcka
(Buccinum spp.)
Figur 9 Svärdfisk
(Xiphias gladius)
BILAGA V
NORDSJÖN ( 7 )
DEL A
Minsta referensstorlek för bevarande
Art |
Nordsjön |
Torsk (Gadus morhua) |
35 cm |
Kolja (Melanogrammus aeglefinus) |
30 cm |
Gråsej (Pollachius virens) |
35 cm |
Lyrtorsk (Pollachius pollachius) |
30 cm |
Kummel (Merluccius merluccius) |
27 cm |
Glasvarar (Lepidorhombus spp.) |
20 cm |
Tungor (Solea spp.) |
24 cm |
Rödspätta (Pleuronectes platessa) |
27 cm |
Vitling (Merlangius merlangus) |
27 cm |
Långa (Molva molva) |
63 cm |
Birkelånga (Molva dypterygia) |
70 cm |
Havskräfta (Nephrops norvegicus) |
Total längd: 85 mm Ryggsköldslängd: 25 mm Havskräftstjärtar: 46 mm |
Makrillar (Scomber spp.) |
30 cm (4) |
Sill (Clupea harengus) |
20 cm (4) |
Taggmakrillar (Trachurus spp.) |
15 cm (4) |
Ansjovis (Engraulis encrasicolus) |
12 cm eller 90 individer per kg (4) |
Havsabborre (Dicentrarchus labrax) |
42 cm |
Sardin (Sardina pilchardus) |
11 cm (4) |
Hummer (Homarus gammarus) |
87 mm (ryggsköldslängd) |
Spindelkrabba (Maja squinado) |
120 mm |
Kammusslor (Chlamys spp.) |
40 mm |
Stor venusmussla (Ruditapes decussatus) |
40 mm |
Liten venusmussla (Venerupis pullastra) |
38 mm |
Japansk venusmussla (Venerupis philippinarum) |
35 mm |
Venusmussla (Venus verrucosa) |
40 mm |
Brun venusmussla (Callista chione) |
6 cm |
Knivmusslor (Ensis spp.) |
10 cm |
Spisula solida |
25 mm |
Musslor (Donax spp.) |
25 mm |
Knivmusslor (Pharus legumen) |
65 mm |
Valthornssnäcka (Buccinum undatum) |
45 mm |
Vanlig åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris) |
750 g |
Languster (Palinurus spp.) |
95 mm (ryggsköldslängd) |
Djuphavsräka (Parapenaeus longirostris) |
22 mm (ryggsköldslängd) |
Krabbtaska (Cancer pagurus) |
|
Stor kammussla (Pecten maximus) |
100 mm |
Torsk (Gadus morhua) |
30 cm |
Kolja (Melanogrammus aeglefinus) |
27 cm |
Gråsej (Pollachius virens) |
30 cm |
Lyrtorsk (Pollachius pollachius) |
— |
Kummel (Merluccius merluccius) |
30 cm |
Glasvarar (Lepidorhombus spp.) |
25 cm |
Tungor (Solea spp.) |
24 cm |
Rödspätta (Pleuronectes platessa) |
27 cm |
Vitling (Merlangius merlangus) |
23 cm |
Långa (Molva molva) |
— |
Birkelånga (Molva dypterygia) |
— |
Havskräfta (Nephrops norvegicus) |
Total längd: 105 mm Havskräftstjärtar: 59 mm Ryggsköldslängd: 32 mm |
Makrillar (Scomber spp.) |
20 cm (4) |
Sill (Clupea harengus) |
18 cm (4) |
Taggmakrillar (Trachurus spp.) |
15 cm (4) |
Hummer (Homarus gammarus) |
Total längd: 220 mm Ryggsköldslängd: 78 mm |
Hummer (Homarus gammarus) |
90 mm (ryggsköldslängd) i Sveriges exklusiva ekonomiska zon i Ices-sektion 3a |
(1)
I unionens vatten i Ices-sektion 4a. I Ices-sektionerna 4b och 4c ska en minsta referensstorlek för bevarande på 130 mm tillämpas.
(2)
I ett område inom Ices-sektionerna 4b och 4c, som avgränsas av en punkt vid 53°28′22″N, 0°09′24″O på Englands kust, en rät linje som förbinder denna punkt med 53°28′22″N, 0°22′24″O, gränsen sex sjömil från Förenade kungarikets gräns, och en rät linje som förbinder en punkt vid 51°54′06″N, 1°30′30″O med en punkt på Englands kust vid 51°55′48″N, 1°17′00″O, ska en minsta referensstorlek för bevarande på 115 mm tillämpas.
(3)
För krabbtaskor som fångas med burar, tinor eller mjärdar får högst 1 % av vikten av den totala fångsten krabbtaska bestå av avskilda klor. När krabbtaskor fångas med andra fiskeredskap får högst 75 kg avskilda krabbklor landas.
(4)
Genom undantag från artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska de minsta referensstorlekarna för bevarande för sardin, ansjovis, sill, taggmakrill och makrill inte tillämpas upp till 10 % i levandevikt av de totala fångster som behålls ombord av var och en av dessa arter. Procentandelen sardin, ansjovis, sill, taggmakrill eller makrill som underskrider minsta referensstorlek för bevarande ska beräknas som andelen i levandevikt av samtliga marina organismer som finns ombord efter sortering eller vid landning. Procentandelen får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover. Gränsen på 10 % får inte överskridas vid omlastning, landning, transport, lagring, utställning eller försäljning. |
1. De minsta referensstorlekar för bevarande som anges i denna del för havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Nordsjön och hummer (Homarus gammarus) i Sveriges exklusiva ekonomiska zon i Skagerrak och Kattegatt (Ices-sektion 3a) ska tillämpas på fritidsfiske.
DEL B
Maskstorlekar
1. Referensmaskstorlekar för släpredskap ( 8 )
1.1 Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 120 mm, eller minst 90 mm i Skagerrak vid fiske med trålar med trålbord, eller minst 90 mm i Kattegatt vid fiske med trålar med trålbord eller notar/vadar ( 9 ) ( 10 ).
1.2 Utan att det påverkar landningsskyldigheten, och utan hinder av punkt 1.1, får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, förutsatt att
därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk, kolja och gråsej inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, eller
andra ändringar av selektiviteten tillämpas som har bedömts av STECF på begäran av en eller flera medlemsstater och godkänts av kommissionen. Dessa ändringar av selektiviteten ska leda till selektivitetsegenskaper för torsk, kolja och gråsej som är desamma som eller bättre än de för 120 mm.
1.3 Genom undantag från specifikationerna i tabellen får en anordning för att behålla utsorterad fisk (tunnel) användas i fisket efter nordhavsräka i Skagerrak (Ices-sektion 3a) under förutsättning att det finns tillräckliga fiskemöjligheter för att täcka bifångster och att anordningen är
1.4. Användningen av SepNep-nät ( 11 ) enligt bilaga I till denna förordning ska tillåtas som en likvärdig selektivitetsanordning vid riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus).
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 100 mm (1) |
Nordsjön söder om 57° 30′ N |
Riktat fiske efter rödspätta och tunga med trål med trålbord, bomtrål och not/vad. En panel med minst 90 mm fyrkantsmaska ska monteras. |
Minst 80 mm (1) |
Ices-sektionerna 4b och 4c |
Riktat fiske efter tunga med bomtrålar. En panel med en maskstorlek på minst 180 mm monterad i den övre halvan av nätets främre del ska monteras. Riktat fiske efter vitling, makrill och arter som inte omfattas av fångstbegränsningar med bottentrålar. En panel med minst 80 mm fyrkantsmaska ska monteras. |
Minst 80 mm |
Nordsjön |
Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus). En panel med minst 120 mm fyrkantsmaska eller en sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd eller likvärdig selektivitetsanordning ska monteras. Riktat fiske efter arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och som inte förekommer någon annanstans i tabellen. En panel med minst 80 mm fyrkantsmaska ska monteras. Riktat fiske efter rockor. |
Minst 80 mm |
Ices-sektion 4c |
Riktat fiske efter tunga med trål med trålbord. En panel med minst 80 mm fyrkantsmaska ska monteras. |
Minst 70 mm (fyrkantsmaska) eller 90 mm (diagonalmaska) |
Skagerrak och Kattegatt |
Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus). En sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd eller likvärdig selektivitetsanordning ska monteras. |
Minst 40 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter bläckfisk (Loliginidae, Ommastrephidae). |
Minst 35 mm |
Skagerrak och Kattegatt |
Riktat fiske efter nordhavsräka (Pandalus borealis). En sorteringsrist med högst 19 mm spaltavstånd eller likvärdig selektivitetsanordning ska monteras. |
Minst 32 mm |
Hela området, utom Skagerrak och Kattegatt |
Riktat fiske efter nordhavsräka (Pandalus borealis). En sorteringsrist med högst 19 mm spaltavstånd eller likvärdig selektivitetsanordning ska monteras. |
Minst 16 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen. Riktat fiske efter vitlinglyra. En av följande anordningar ska monteras; 1) En sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd. 2) En flyktanordning (2), under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: i) Flyktanordningen ska ha en maskstorlek på högst 70 mm och ska vara monterad med ett skärplan (kite) i PVC eller liknande böjligt material. ii) När ett segel (sail) monteras inne i flyktanordningen, på tvären i den kon/cylinder som utgör anordningen, ska detta segel vara i PVC eller liknande böjligt material och seglets storlek ska vara sådan att det inte täcker mer än 75 % av den tvärsnittsarea där det är placerat. iii) Ett flykthål på minst 50 × 50 cm ska vara utskuret vid flyktanordningens spets. Riktat fiske efter hästräka och karamellräka. En separationstrål eller en sorteringsrist ska monteras i enlighet med nationellt eller regionalt fastställda regler. |
Mindre än 16 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter tobisfiskar. |
(1)
Det är förbjudet för fartyg att använda någon typ av bomtrål med en maskstorlek på mellan 32–99 mm norr om en linje som förbinder följande koordinater: en punkt på Förenade kungarikets ostkust vid latitud 55° N, därefter österut till latitud 55°, longitud 5° O, därefter norrut till latitud 56° N och österut till en punkt på Danmarks västkust vid latitud 56° N. Det är förbjudet att använda någon typ av bomtrål med en maskstorlek på 32–119 mm inom Ices-sektion 2a och den del av Ices-delområde 4 som ligger norr om 56°00′ N.
(2)
Med flyktanordning avses en konisk nätanordning som uppfyller följande kriterier: 1) Den har satts in framför struten, på ett sådant sätt att konens framkant eller bas är fästad vid trålens hela omkrets framför struten eller förlängningsstycket. 2) Den löper ut i en spets där den är fästad vid trålens bottenpanel. 3) Ett flykthål har skurits ut där flyktanordningens spets och struten möts. 4) Den är utformad så att vitlinglyra kan passera genom den och hållas kvar i struten, samtidigt som den leder bifångster av fisk ut genom flykthålet. |
2. Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap och drivgarn
2.1 Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 120 mm.
2.2 Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 2.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, förutsatt att därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk, kolja och gråsej inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i färsk vikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa.
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 100 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter kolja, vitling, sandskädda och havsabborre. |
Minst 90 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter plattfiskar eller arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och som inte förekommer någon annanstans i tabellen. |
Minst 50 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen. |
DEL C
Stängda områden eller områden med begränsningar
1. Stängning av ett område för att skydda tobisfiskar i Ices-sektionerna 4a och 4b.
1.1 Fiske efter tobisfiskar med något släpredskap med mindre än 32 mm maskstorlek i struten är förbjudet inom det geografiska område som avgränsas av Englands och Skottlands ostkuster och av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
1.2 Fiske som bedrivs i vetenskapligt syfte är dock tillåtet för att övervaka tobisfiskbeståndet i området och verkningarna av stängningen.
2. Stängning av ett område för att skydda ungfisk av rödspätta i Ices-delområde 4.
2.1 Fartyg vars totallängd överstiger 8 m får inte använda någon form av bottentrål, bomtrål, snurrevad eller liknande släpredskap i de geografiska områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
Området innanför 12 sjömil utanför Frankrikes kust, norr om latitud 51°00′N, utanför Belgiens och Nederländernas kust, till latitud 53°00′ N, uppmätt från baslinjerna.
Det område som avgränsas av en linje som förbinder följande koordinater:
2.2 Följande fartyg får fiska i det område som avses i punkt 2.1:
Fartyg vars maskinstyrka inte överstiger 221 kW och som använder bottentrålar eller snurrevadar.
Parfiskande fartyg vars sammanlagda maskinstyrka inte vid något tillfälle överstiger 221 kW, som använder parbottentrålar.
Fartyg vars maskinstyrka överstiger 221 kW ska tillåtas använda bottentrålar med trålbord, och parfiskande fartyg vars sammanlagda maskinstyrka överstiger 221 kW ska tillåtas använda parbottentrålar, förutsatt att sådana fartyg inte bedriver riktat fiske efter rödspätta och tunga och att de iakttar de relevanta regler för maskstorlek som anges i del B i denna bilaga.
Fartyg vars maskinstyrka överstiger 221 kW med snurrevadar som tar upp fiskeredskapet när fartyget är förankrat (dansk snurrevad – SDN), förutsatt att fartygen uppfyller de krav på maskstorlek som anges i del B punkt 1.1 i denna bilaga.
2.3 När fartyg som avses i punkt 2.2 a använder bomtrålar får inte bomlängden, eller om flera trålar används den sammanlagda längden, uppmätt som summan av längden på varje bom, överstiga eller kunna förlängas till mer än 9 m, förutom när de används tillsammans med redskap med en maskstorlek på mellan 16 och 31 mm. Fiskefartyg vars primära verksamhet är fiske efter hästräka (Crangon crangon) ska tillåtas använda bomtrålar vilkas sammanlagda bomlängd, uppmätt som summan av längden på varje bom, överstiger 9 m när de används tillsammans med redskap med en maskstorlek mellan 80 och 99 mm förutsatt att ett kompletterande fisketillstånd har utfärdats för dessa fartyg.
2.4 Fartyg som får fiska i det område som avses i punkt 2.1 ska tas upp i en förteckning som ska lämnas in till kommissionen av varje medlemsstat. Den totala maskinstyrkan hos de fartyg som avses i punkt 2.2 a och som är upptagna i förteckningen får inte överstiga den totala maskinstyrka som uppgetts för varje medlemsstat den 1 januari 1998. De fartyg som får fiska ska inneha ett fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009. Från och med den 1 juli 2021 får endast bomtrålare med en totallängd på högst 24 meter läggas till i förteckningen.
3. Restriktioner för användningen av bomtrålar inom 12 sjömil från Förenade kungarikets kust
3.1 Det är förbjudet för alla fartyg att använda bomtrålar inom ett område av 12 sjömil utanför Förenade kungarikets kuster, uppmätt från territorialvattnens baslinjer.
3.2 Genom undantag från punkt 3.1 är fiske med bomtrålar inom det angivna området tillåtet, under förutsättning att
4. Restriktioner för skarpsillfiske för att skydda sill i Ices-sektion 4b
Fiske med något släpredskap med mindre än 32 mm maskstorlek i struten eller passiva nätredskap med mindre än 30 mm maskstorlek är förbjudet inom de geografiska områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet och under följande angivna perioder:
Genom undantag från första stycket tredje strecksatsen ska den strecksatsen inte tillämpas förrän den 31 december 2023 på fiske som bedrivs med
släpredskap med en maskstorlek på mindre än 32 mm,
snörpvadar/ringnotar eller
nät/garn, insnärjningsnät, grimgarn och drivgarn med en maskstorlek på mindre än 30 mm.
De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska senast den 15 december 2023 till kommissionen lämna övervakningsdata till stöd för undantaget.
5. Särskilda bestämmelser för Skagerrak och Kattegatt i Ices-sektion 3a
5.1 Det är förbjudet att fiska med bomtrålar i Kattegatt.
5.2 Det är förbjudet för unionsfartyg att fiska efter, behålla ombord, omlasta, landa, lagra, sälja eller ställa ut lax och öring eller erbjuda lax och öring till försäljning.
5.3 Det är förbjudet att använda släpredskap med mindre än 32 mm maskstorlek i struten under perioden 1 juli–15 september i vatten som ligger inom tre sjömil från baslinjerna i Skagerrak och Kattegatt, såvida det inte gäller riktat fiske efter nordhavsräka (Pandalus borealis). För riktat fiske efter tånglake (Zoarces viviparus), smörbultar (Gobiidae) eller simpor (Cottus spp.) i syfte att användas som agn får nätredskap med vilken maskstorlek som helst användas.
6. Användning av passiva nätredskap i Ices-sektionerna 3a och 4a
6.1 I enlighet med artikel 9.7 a och genom undantag från del B punkt 2 i denna bilaga är det tillåtet att använda följande redskap i vatten där det karterade vattendjupet är mindre än 600 m:
6.2 Riktat fiske efter djuphavshajar som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2336 ( 12 ) i karterade vattendjup på mindre än 600 m är förbjudet. Vid oavsiktlig fångst ska djuphavshajar som klassificeras som förbjudna i den här förordningen och annan unionslagstiftning registreras, i möjligaste mån inte komma till skada och omedelbart släppas. Djuphavshajar som omfattas av fångstbegränsningar ska behållas ombord. Sådana fångster ska landas och räknas av mot kvoter. I fall då den berörda medlemsstaten saknar tillgång eller tillräcklig tillgång till en kvot får kommissionen tillämpa artikel 105.5 i förordning (EG) nr 1224/2009. När de oavsiktliga fångsterna av djuphavshajar som tas av fartyg från en medlemsstat överstiger 10 ton får dessa fartyg inte längre utnyttja de undantag som anges i punkt 6.1.
7. Åtgärder för hummer i Ices-sektion 3a
7.1 I Sveriges exklusiva ekonomiska zon i Ices-sektion 3a får hummer (Homarus gammarus) endast fiskas med hummertinor (FPO).
Hummertinan ska ha minst två cirkulära flyktöppningar med en diameter på minst 60 mm, i nedre delen av varje avdelning i tinan. Hummer som oavsiktligen fångas med andra fiskeredskap får inte skadas och ska omedelbart släppas tillbaka i havet.
7.2 Det är förbjudet att fiska efter, behålla ombord, lasta om och landa hummer (Homarus gammarus) i Sveriges exklusiva ekonomiska zon i Ices-sektion 3a
i kommersiellt fiske under perioden 1 januari–första måndagen efter den 20 september,
i fritidsfiske under perioden 1 december–första måndagen efter den 20 september.
Vid oavsiktlig fångst under dessa perioder får exemplar av hummer inte komma till skada och de ska omedelbart släppas tillbaka i havet.
DEL D
Användning av trålar med elektrisk ström i Ices-sektionerna 4b och 4c
1. Fiske med trål med elektrisk ström är förbjudet i alla unionens vatten från och med den 1 juli 2021.
2. Under den övergångsperiod som löper ut den 30 juni 2021 ska fiske med trål med elektrisk ström i Ices-sektionerna 4b och 4c fortsätta att vara tillåtet enligt de villkor som anges i denna del och alla villkor som fastställs i enlighet med artikel 24.1 b i denna förordning avseende egenskaperna hos den elektriska ström som används och avseende de befintliga kontroll- och övervakningsåtgärderna söder om en linje (loxodrom) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
Följande villkor ska gälla:
Högst 5 % av varje medlemsstats bomtrålflotta använder trålar med elektrisk ström.
Den högsta strömstyrkan i kW för varje bomtrål överstiger inte bommens längd i meter multiplicerad med 1,25.
Den effektiva spänningen mellan elektroderna är högst 15 V.
Fartyget är utrustat med ett automatiskt dataförvaltningssystem som registrerar den högsta styrka som använts per bom och den effektiva spänningen mellan elektroderna under åtminstone de 100 senaste dragen. Obehöriga personer ska inte kunna ändra detta automatiska dataförvaltningssystem.
Det är förbjudet att använda skrapkätting(ar) framför underteln.
3. Inga fartyg ska beviljas ny licens under denna period.
4. Medlemsstaterna får fram till och med den 30 juni 2021, i vatten upp till 12 sjömil från baslinjerna som är under deras överhöghet eller jurisdiktion, vidta icke-diskriminerande åtgärder för att begränsa eller förbjuda användningen av trål med elektrisk ström. Medlemsstaterna ska informera kommissionen och de berörda medlemsstaterna om de åtgärder som vidtas enligt denna punkt.
5. Om kustmedlemsstaten så begär av flaggmedlemsstaten ska befälhavaren på ett fartyg som använder trål med elektrisk ström, i enlighet med artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 ( 13 ), ta ombord en observatör från kustmedlemsstaten under fiskeinsatserna.
BILAGA VI
NORDVÄSTLIGA VATTEN
DEL A
Minsta referensstorlek för bevarande
Art |
Hela området |
Torsk (Gadus morhua) |
35 cm |
Kolja (Melanogrammus aeglefinus) |
30 cm |
Gråsej (Pollachius virens) |
35 cm |
Lyrtorsk (Pollachius pollachius) |
30 cm |
Kummel (Merluccius merluccius) |
27 cm |
Glasvarar (Lepidorhombus spp.) |
20 cm |
Tungor (Solea spp.) |
24 cm |
Rödspätta (Pleuronectes platessa) |
27 cm |
Vitling (Merlangius merlangus) |
27 cm |
Långa (Molva molva) |
63 cm |
Birkelånga (Molva dypterygia) |
70 cm |
Havskräfta (Nephrops norvegicus) Havskräftstjärtar |
|
Makrillar (Scomber spp.) |
20 cm (6) |
Sill (Clupea harengus) |
20 cm (6) |
Taggmakrillar (Trachurus spp.) |
15 cm (6) |
Ansjovis (Engraulis encrasicolus) |
12 cm eller 90 individer per kg (6) |
Havsabborre (Dicentrarchus labrax) |
42 cm |
Sardin (Sardina pilchardus) |
11 cm (6) |
Fläckpagell (Pagellus bogaraveo) |
|
Hummer (Homarus gammarus) |
87 mm |
Spindelkrabba (Maja squinado) |
120 mm |
Kammusslor (Chlamys spp.) |
40 mm |
Stor venusmussla (Ruditapes decussatus) |
40 mm |
Liten venusmussla (Venerupis pullastra) |
38 mm |
Japansk venusmussla (Venerupis philippinarum) |
35 mm |
Venusmussla (Venus verrucosa) |
40 mm |
Brun venusmussla (Callista chione) |
6 cm |
Knivmusslor (Ensis spp.) |
10 cm |
Spisula solida |
25 mm |
Musslor (Donax spp.) |
25 mm |
Knivmusslor (Pharus legumen) |
65 mm |
Valthornssnäcka (Buccinum undatum) |
45 mm |
Vanlig åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris) |
750 g |
Languster (Palinurus spp.) |
95 mm |
Djuphavsräka (Parapenaeus longirostris) |
22 mm (ryggsköldslängd) |
Krabbtaska (Cancer pagurus) |
|
Stor kammussla (Pecten maximus) |
100 mm (5) |
(1)
I Ices-sektionerna 6a och 7a ska en total längd på 70 mm och en ryggsköldslängd på 20 mm tillämpas som minsta referensstorlek för bevarande.
(2)
I Ices-sektionerna 6a och 7a ska en minsta referensstorlek för bevarande på 37 mm tillämpas.
(3)
I unionens vatten i Ices-delområdena 5, 6 söder om 56° N och 7, utom Ices-sektionerna 7d, 7e, 7f, ska en minsta referensstorlek för bevarande på 130 mm tillämpas.
(4)
För krabbtaskor som fångas med burar, tinor eller mjärdar får högst 1 % av vikten av den totala fångsten krabbtaska bestå av avskilda klor. När krabbtaskor fångas med andra fiskeredskap får högst 75 kg avskilda krabbklor landas.
(5)
I Ices-sektion 7a norr om 52° 30′ N och Ices-sektion 7d ska en minsta referensstorlek för bevarande på 110 mm tillämpas.
►M3
(6)
Genom undantag från artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska de minsta referensstorlekarna för bevarande för sardin, ansjovis, sill, taggmakrill och makrill inte tillämpas upp till en gräns på 10 %, uttryckt i levande vikt, av de totala fångster som behålls ombord av var och en av dessa arter. Procentandelen sardin, ansjovis, sill, taggmakrill eller makrill som underskrider minsta referensstorlek för bevarande ska beräknas som andelen i levande vikt av alla marina organismer som finns ombord efter sortering eller vid landning. Procentandelen får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prov. Gränsen på 10 % får inte överskridas vid omlastning, landning, transport, lagring, utställning eller försäljning. ◄
(7)
Denna minsta referensstorlek för bevarande ska tillämpas till och med den 31 december 2023.
(8)
I Ices-delområdena 6 och 7 ska en minsta referensstorlek för bevarande på 40 cm tillämpas på fläckpagell som fångas inom fritidsfiske.
(9)
Om nya regler inte antagits före den 31 december 2023 ska den tillämpliga minsta referensstorleken för bevarande från och med den 1 januari 2024 vara 33 cm. |
▼M3 —————
1. De minsta referensstorlekar för bevarande som i denna del fastställs för torsk (Gadus morhua), kolja (Melanogrammus aeglefinus), gråsej (Pollachius virens), lyrtorsk (Pollachius pollachius), kummel (Merluccius merluccius), glasvarar (Lepidorhombus spp.), tungor (Solea spp.), rödspätta (Pleuronectes platessa), vitling (Merlangius merlangus), långa (Molva molva), birkelånga (Molva dipterygia), makrillar (Scomber spp.), sill (Clupea harengus), taggmakrillar (Trachurus spp.), ansjovis (Engraulis encrasicolus), havsabborre (Dicentrarchus labrax) och sardin (Sardina pilchardus) ska tillämpas inom fritidsfiske i nordvästliga vatten, med undantag för fläckpagell (Pagellus bogaraveo) för vilken en minsta referensstorlek för bevarande på 40 cm ska tillämpas i Ices-delområdena 6 och 7 till och med den 31 december 2023 ( 14 ).
DEL B
Maskstorlekar
1. Referensmaskstorlekar för släpredskap
1.1 Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 120 mm ( 15 ), eller minst 100 mm i Ices-delområde 7b–7k.
1.2 Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 1.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för nordvästliga vatten, förutsatt att
därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk, kolja och gråsej inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i färsk vikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, eller
andra ändringar av selektiviteten tillämpas som har bedömts av STECF på begäran av en eller flera medlemsstater och godkänts av kommissionen. Dessa ändringar av selektiviteten ska leda till selektivitetsegenskaper för torsk, kolja och gråsej som är desamma som eller bättre än de för 120 mm, eller 100 mm i Ices-delområde 7b–7k.
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 80 mm (1) |
Ices-delområde 7 |
Riktat fiske med bottentrål efter kummel, glasvar och marulk, eller riktat fiske med bottentrål efter vitling, makrill och arter som inte omfattas av fångstbegränsningar, och som inte förekommer någon annanstans i tabellen. En panel med minst 120 mm fyrkantsmaska ska monteras (4) (7). Riktat fiske efter tunga och arter som inte omfattas av fångstbegränsningar med trål med trålbord. En panel med minst 80 mm fyrkantsmaska ska monteras (4). |
Minst 80 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops Norvegicus) ( (3)). En panel med minst 120 mm fyrkantsmaska eller en sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd eller likvärdig selektivitetsanordning ska monteras. |
Minst 80 mm |
Ices-sektionerna 7a, 7b, 7d, 7e, 7f, 7g, 7 h och 7j |
Riktat fiske efter tunga med bomtrålar. En panel med en maskstorlek på minst 180 mm (6) monterad i den övre halvan av nätets främre del ska monteras. |
Minst 80 mm |
Ices-sektionerna 7d och 7e |
Riktat fiske med bottentrål efter vitling, makrill och arter som inte omfattas av fångstbegränsningar, och som inte förekommer någon annanstans i tabellen. |
Minst 40 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter bläckfisk (Lolignidae, Ommastrephidae). |
Minst 16 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen. Riktat fiske efter hästräka och karamellräka. En separationstrål eller en sorteringsrist ska monteras i enlighet med nationellt fastställda regler. |
Mindre än 16 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter tobisfiskar. |
(1)
Detta påverkar inte tillämpningen av artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 494/2002.
(2)
Kommissionens förordning (EG) nr 494/2002 av den 19 mars 2002 om fastställande av ytterligare tekniska åtgärder för kummelbeståndets återhämtning i Ices-delområden III, IV, V, VI och VII samt i Ices-områden VIII a, b, d och e (EGT L 77, 20.3.2002, s. 8).
(3)
En maskstorlek på minst 70 mm ska gälla för fartyg som trålar med enkeltrål i Ices-sektion 7a.
(4)
Detta påverkar inte tillämpningen av artikel 2.5 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 737/2012.
(5)
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 737/2012 av den 14 augusti 2012 om skydd av vissa bestånd i Keltiska havet (EUT L 218, 15.8.2012, s. 8).
(6)
Denna bestämmelse ska inte gälla i Ices-sektion 7d.
(7)
Denna bestämmelse ska inte gälla vid riktat fiske efter vitling, makrill och arter som inte omfattas av fångstbegränsningar i Ices-sektionerna 7d och 7e. |
1.3 Denna punkt ska tillämpas genom undantag från punkterna 1.1 och 1.2.
Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i Ices-sektionerna 7f, 7g, 7h norr om latitud 49° 30′ N och 7j norr om latitud 49° 30′ N och öster om longitud 11° W:
Fartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad ska använda redskap med en av följande maskstorlekar:
110 mm strut med 120 mm panel (fyrkantsmaska).
100 mm strut av T90-typ.
120 mm strut.
100 mm strut med 160 mm panel (fyrkantsmaska).
Dessutom ska fartyg som fiskar med bottentrål och vars fångster, vägda innan något utkast skett, består av minst 20 % kolja, använda
ett fiskeredskap som är konstruerat med ett avstånd på minst en meter mellan undertelnen och understället, eller
valfritt sätt som har godkänts av kommissionen och som enligt Ices eller STECF:s bedömning är minst lika selektivt när det gäller att undvika torsk.
Medlemsstaterna får från tillämpningen av led b undanta fartyg som fiskar med bottentrål och vars fångster, vägda innan något utkast skett, består av mindre än 1,5 % torsk, under förutsättning att dessa fartyg omfattas av en progressiv ökning av observatörstäckningen till havs så att minst 20 % av alla deras fiskeresor är täckta. Medlemsstater som utnyttjar detta undantag ska före den 1 december varje år underrätta kommissionen om antalet, och fångstsammansättningen för, fartyg som utnyttjar detta undantag.
Medlemsstaterna får undanta fartyg som använder ett alternativt mycket selektivt redskap från tillämpningen av leden a och b, förutsatt att de tekniska egenskaperna hos sådana redskap ger samma selektivitet som, eller högre selektivitet än, de redskap som anges i de leden, samt ger fångster som består av mindre än 1 % torsk, enligt en bedömning som gjorts av STECF. Sådana redskap eller anordningar ska vara förenliga med kraven i artikel 15.4 och ska ha godkänts av kommissionen.
1.3.2 Genom undantag från punkterna 1.1, 1.2 och 1.3.1 ska
fartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad och vars fångster består av mer än 30 % havskräfta använda ett av följande redskap:
Panel med 300 mm fyrkantsmaska; fartyg med en största längd (LOA) under tolv meter får använda en panel med 200 mm fyrkantsmaska.
Seltra-panel.
Sorteringsrist med 35 mm spaltavstånd eller en liknande selektivitetsanordning i form av nätrist.
100 mm strut med en panel med 100 mm fyrkantsmaska.
Dubbla strutar där den övre struten är av T90-typ med en maskstorlek på minst 100 mm och utrustad med en separationspanel med en maskstorlek på högst 300 mm.
Medlemsstaterna får tillåta användning av anordningen i led v till och med slutet av december 2022, förutsatt att anordningens tekniska egenskaper ger samma selektivitet som, eller högre selektivitet än, de andra redskap som anges i punkterna 1.2 och 1.3.1, enligt en bedömning som gjorts av STECF på grundval av den information som lämnats av medlemsstaterna senast den 1 maj 2022. En sådan anordning ska vara förenlig med kraven i artikel 15.4 och ska ha godkänts av kommissionen.
fartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad och vars fångster består av mer än 55 % vitling eller 55 % marulk, kummel eller glasvarar kombinerat, använda ett av följande redskap:
100 mm strut med en 100 mm panel (fyrkantsmaska).
strut och förlängningsstycke av T90-typ med 100 mm maska.
1.4 Punkterna 1.4.1 och 1.4.2. ska tillämpas genom undantag från punkt 1.2.
Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad i Ices-sektionerna 6a och 5b, i unionens vatten, öster om 12° W (väster om Skottland) inom fisket efter havskräfta (Nephrops norvegicus):
Fartygen ska använda en panel med minst 300 mm fyrkantsmaska (med bibehållen placering) för fartyg som använder en strut med maskstorlek mindre än 100 mm; för fartyg med en största längd (LOA) under tolv meter och/eller med en maskinstyrka på högst 200 kW får panelens totala längd vara 2 m med 200 mm maska.
Fartyg med fångster som består av mer än 30 % havskräfta ska använda en panel med fyrkantsmaska (med bibehållen placering) på minst 160 mm för fartyg som använder en strut med 100–119 mm maska.
Genom undantag från punkt 1.4.1 a och b ska användning av ett alternativt fiskeredskap vara tillåten under förutsättning att ett sådant redskap ger minst samma eller högre selektivitet för torsk, kolja och vitling, enligt en bedömning som gjorts av STECF. Ett sådant redskap ska vara förenligt med kraven i artikel 15.4 och ska ha godkänts av kommissionen.
Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad i Ices-sektion 7a (Irländska sjön):
Fartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad med en maskstorlek i struten på minst 70 mm och mindre än 100 mm och vars fångster består av mer än 30 % havskräfta ska använda ett av följande redskap:
Panel med 300 mm fyrkantsmaska; fartyg med en största längd (LOA) under tolv meter får använda en panel med 200 mm fyrkantsmaska.
Seltra-panel.
Sorteringsrist med 35 mm spaltavstånd.
CEFAS Netgrid (CEFAS-nätrist).
Flipflap-trål.
Fartyg med en största längd (LOA) på minst tolv meter som använder bottentrål eller not/vad och vars fångster kombinerat består av mer än 10 % kolja, torsk och rockor ska använda 120 mm strut.
Genom undantag från leden a och b ska användning av ett alternativt fiskeredskap vara tillåten under förutsättning att sådana redskap ger minst samma eller högre selektivitet för torsk, kolja och vitling. Sådana redskap ska bedömas av STECF och godkännas av kommissionen och ska uppfylla kriterierna i artikel 15.4.
1.5 Procentandelen fångst i punkterna 1.3 och 1.4 ska beräknas som andelen, i levande vikt, av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 och artikel 27.2 i denna förordning.
1.6 Åtgärderna i punkterna 1.3–1.5 ska tillämpas till och med den 31 december 2023.
2. Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap och drivgarn
2.1 Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 120 mm ( 16 ).
2.2 Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 2.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för nordvästliga vatten, förutsett att därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk, kolja och gråsej inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i färsk vikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa.
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 100 mm (1) |
Hela området |
Riktat fiske efter plattfiskar eller arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och som inte förekommer någon annanstans i tabellen. Riktat fiske efter vitling, sandskädda och havsabborre. |
Minst 50 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen. Riktat fiske efter mulle. |
(1)
I sektion 7d ska minst 90 mm gälla. |
3. Denna del påverkar inte tillämpningen av kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2034 ( 17 ), vad gäller de fisken som omfattas av den delegerade förordningen.
DEL C
Stängda områden eller områden med begränsningar
1. Stängt område för bevarande av torsk i Ices-sektion 6a
Under perioderna 1 januari–31 mars och 1 oktober–31 december varje år är det förbjudet att bedriva någon form av fiske med släpredskap eller passiva nätredskap i det område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
2. Stängt område för bevarande av torsk i Ices-sektionerna 7f och 7g
2.1 Under perioden 1 februari–31 mars varje år är det förbjudet att fiska i följande statistiska Ices-rektanglar: 30E4, 31E4, 32E3. Förbudet ska inte gälla inom sex sjömil från baslinjen.
2.2 Det är tillåtet att bedriva fiskeverksamhet med burar, tinor och mjärdar inom de specificerade områdena och tidsperioderna, under förutsättning att
inga andra fiskeredskap än burar, tinor och mjärdar förvaras ombord, och
bifångster av en art som omfattas av landningsskyldigheten landas och räknas av från kvoter.
2.3 Riktat fiske efter små pelagiska arter med släpredskap med mindre än 55 mm maskstorlek är tillåtet under förutsättning att
inget nätredskap med en maskstorlek på 55 mm eller större medförs ombord, och
bifångster av en art som omfattas av landningsskyldigheten landas och räknas av från kvoter.
3. Stängt område för bevarande av torsk i Ices-sektion 7a
3.1 Under perioden 14 februari–30 april varje år är det förbjudet att använda bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap, någon typ av nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn eller något fiskeredskap med krokar inom den del av Ices-sektion 7a som avgränsas av Irlands ostkust och Nordirlands ostkust och av räta linjer som i angiven ordning förbinder följande geografiska koordinater enligt WGS84-systemet:
3.2 Genom undantag från punkt 1, och inom det område och den tidsperiod som där anges, ska användning av bottentrålar vara tillåten förutsatt att sådana trålar är försedda med selektionsanordningar som har bedömts av STECF.
4. Rockallkoljebox i Ices-delområde 6
Allt fiske, utom med långrev, är förbjudet i de områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
5. Stängt område för bevarande av havskräfta i Ices-sektionerna 7c och 7k
5.1 Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus) och därmed förbundna arter (dvs. torsk, glasvarar, marulk, kolja, vitling, kummel, rödspätta, lyrtorsk, gråsej, rockor, tunga, lubb, birkelånga, långa och pigghaj) är förbjudet under perioden 1 maj–31 maj varje år inom det geografiska område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt koordinatsystemet WGS84:
5.2 Det är tillåtet att transitera genom Porcupine Bank med de arter ombord som avses i punkt 5.1 i enlighet med artikel 50.3, 50.4 och 50.5 i förordning (EG) nr 1224/2009.
6. Särskilda bestämmelser för skydd av birkelånga i Ices-sektion 6a
6.1 Under perioden 1 mars–31 maj varje år är riktat fiske efter birkelånga förbjudet i de områden i Ices-sektion 6a som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
Skotska kontinentalsockelns rand
Randen av Rosemary bank
Detta innefattar inte det område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
6.2 En bifångst av birkelånga upp till ett tröskelvärde på sex ton får behållas ombord och landas. Om ett fartyg uppnår detta tröskelvärde på sex ton av birkelånga gäller följande:
Det ska omedelbart upphöra med fisket och lämna det område där det vistas.
Det får inte återinträda i något av områdena förrän fångsten har landats.
Det får inte kasta tillbaka någon kvantitet birkelånga i havet.
6.3 Under perioden 15 februari–15 april varje år är det förbjudet att använda bottentrålar, långrev och passiva nätredskap inom ett område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
7. Restriktioner för fiske efter makrill i Ices-sektionerna 7e, 7f, 7g och 7h
7.1 Riktat fiske efter makrill med släpredskap med mindre än 80 mm maskstorlek i struten eller med snörpvad/ringnot är förbjudet, med undantag för då vikten makrill inte överstiger 15 % i färsk vikt av den totala mängden makrill och andra marina organismer ombord som har fångats i det område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
7.2 Det är tillåtet att fiska inom det område som anges i punkt 7.1 med
7.3 Fartyg som inte är utrustade för fiske och till vilka makrill omlastas ska vara tillåtna inom det område som definieras i punkt 7.1.
8. Restriktioner för användningen av bomtrålar inom 12 sjömil från Förenade kungarikets och Irlands kust
8.1 Användning av bomtrål med mindre än 100 mm maskstorlek är förbjuden i Ices-sektion 5b och Ices-delområde 6 norr om latitud 56° N.
8.2 Det är förbjudet för fartyg att använda bomtrålar inom ett område av 12 sjömil utanför Förenade kungarikets och Irlands kuster, uppmätt från de baslinjer från vilka territorialvattnen mäts.
8.3 Fiske med bomtrålar inom det specificerade området ska tillåtas under förutsättning att
9. Användning av passiva nätredskap i Ices-sektionerna 5b, 6a, 6b, 7b, 7c, 7h, 7j och 7k
9.1 I enlighet med artikel 9.7 a och genom undantag från del B punkt 2 i denna bilaga är det tillåtet att använda följande redskap i vatten där det karterade vattendjupet är mindre än 600 m:
9.2 Riktat fiske efter djuphavshajar som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2016/2336 i karterade vattendjup på mindre än 600 m är förbjudet. Vid oavsiktlig fångst ska djuphavshajar som klassificeras som förbjudna i den här förordningen och annan unionslagstiftning registreras, i möjligaste mån inte komma till skada och omedelbart släppas. Djuphavshajar som omfattas av fångstbegränsningar ska behållas ombord. Sådana fångster ska landas och räknas av mot kvoter. I fall då den berörda medlemsstaten saknar tillgång eller tillräcklig tillgång till en kvot får kommissionen tillämpa artikel 105.5 i förordning (EG) nr 1224/2009. När de oavsiktliga fångsterna av djuphavshajar som tas av fartyg från en medlemsstat överstiger 10 ton får dessa fartyg inte längre utnyttja de undantag som anges i punkt 9.1.
10. Begränsningar av fiske med bottentrål och not/vad i Keltiska havet
10.1 Det ska vara förbjudet för fartyg att fiska med bottentrål och not/vad i följande zoner:
Ices-sektionerna 7f–7k.
Området väster om longitud 5° W i Ices-sektion 7e.
Ices-sektionerna 7b och 7c.
Detta förbud ska inte tillämpas på fartyg
som använder en strut med minst 100 mm maska, eller
vars bifångster av torsk, enligt STECF:s bedömning, inte överstiger 1,5 % vid fiske utanför de områden som anges i punkt 1.3 i del B.
Genom undantag från led i får fartyg, när de fiskar i de områden som anges i punkt 10.1 c, använda ett alternativt fiskeredskap med samma selektivitet som, eller en högre selektivitet än, den som uppnås med en strut med minst 100 mm maska för blandade demersala fisken, enligt STECF:s bedömning. Ett sådant redskap ska vara förenligt med kraven i artikel 15.4 och ska ha godkänts av kommissionen.
10.2 ►M10 Åtgärderna i punkt 10.1 ska tillämpas till och med den 31 december 2023. ◄
11. Stängda områden för bevarande av fläckpagell i Ices-delområdena 6 och 7
Under perioden 1 januari–30 juni 2023 ska allt fiske efter fläckpagell i Ices-delområdena 6 och 7 vara förbjudet för fartyg som för fransk flagg.
11. Bevarandeåtgärder för beståndet av stor kammussla (Pecten maximus) i Ices-sektionerna 7d och 7e.
11.1 Ett återhämtningsområde för beståndet av stor kammussla i unionens vatten i Ices-sektion 7d i östra delen av Engelska kanalen söder om latitud 49° 42′ N och upp till gränsen för Frankrikes territorialvatten.
Från och med den 15 maj till och med den 15 oktober varje år är det förbjudet att bedriva fiske efter stor kammussla med skrapredskap.
11.2 Säsongsstängning för fiske efter stor kammussla i unionens vatten i Ices-sektionerna 7d och 7e:
Från och med den 15 maj till och med den 30 september varje år är det förbjudet att bedriva fiske efter stor kammussla med skrapredskap i de delar av unionens vatten i Ices-sektion 7d (motsvarande östra Engelska kanalen) som inte omfattas av det återhämtningsområde för beståndet som avses i punkt 11.1.
Från och med den 15 maj till och med den 30 september varje år är det förbjudet att bedriva fiske efter stor kammussla med skrapredskap inom gränserna för norra Finistère-området i unionens vatten i Ices-sektion 7e (motsvarande västra Engelska kanalen) och inom ett område på en sjömil till den norra gränsen, inom det område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt koordinatsystemet WGS84:
BILAGA VII
SYDVÄSTLIGA VATTEN
DEL A
Minsta referensstorlek för bevarande
Art |
Hela området |
Torsk (Gadus morhua) |
35 cm |
Kolja (Melanogrammus aeglefinus) |
30 cm |
Gråsej (Pollachius virens) |
35 cm |
Lyrtorsk (Pollachius pollachius) |
30 cm |
Kummel (Merluccius merluccius) |
27 cm |
Glasvarar (Lepidorhombus spp.) |
20 cm |
Tungor (Solea spp.) |
24 cm |
Rödspätta (Pleuronectes platessa) |
27 cm |
Vitling (Merlangius merlangus) |
27 cm |
Långa (Molva molva) |
63 cm |
Birkelånga (Molva dypterygia) |
70 cm |
Havskräfta (Nephrops norvegicus) |
Total längd: 70 mm Ryggsköldslängd: 20 mm |
Havskräftstjärtar |
37 mm |
Makrillar (Scomber spp.) |
20 cm (6) |
Sill (Clupea harengus) |
20 cm (6) |
Taggmakrillar (Trachurus spp.) |
|
Ansjovis (Engraulis encrasicolus) |
|
Havsabborre (Dicentrarchus labrax) |
36 cm |
Sardin (Sardina pilchardus) |
11 cm (6) |
Fläckpagell (Pagellus bogaraveo) |
|
Hummer (Homarus gammarus) |
87 mm |
Spindelkrabba (Maja squinado) |
120 mm |
Kammusslor (Chlamys spp.) |
40 mm |
Stor venusmussla (Ruditapes decussatus) |
40 mm |
Liten venusmussla (Venerupis pullastra) |
38 mm |
Japansk venusmussla (Venerupis philippinarum) |
35 mm |
Venusmussla (Venus verrucosa) |
40 mm |
Brun venusmussla (Callista chione) |
6 cm |
Knivmusslor (Ensis spp.) |
10 cm |
Spisula solida |
25 mm |
Musslor (Donax spp.) |
25 mm |
Knivmusslor (Pharus legumen) |
65 mm |
Valthornssnäcka (Buccinum undatum) |
45 mm |
Vanlig åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris) |
750 g (3) |
Languster (Palinurus spp.) |
95 mm |
Djuphavsräka (Parapenaeus longirostris) |
22 mm (ryggsköldslängd) |
Krabbtaska (Cancer pagurus) |
|
Stor kammussla (Pecten maximus) |
100 mm |
(1)
För taggmakrill (Trachurus picturatus) som fångats i vatten som gränsar till Azorerna och som lyder under Portugals överhöghet eller jurisdiktion ska ingen minsta referensstorlek för bevarande tillämpas.
(2)
I Ices-delområde 9 och Cecaf-område 34.1.2 ska en minsta referensstorlek för bevarande på 9 cm tillämpas.
(3)
I alla vatten som är belägna i den del av östra Centralatlanten som omfattar områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.1.3 samt delområde 34.2.0 i fiskezon 34 i Cecaf-regionen ska en rensad vikt på 450 g tillämpas.
(4)
I unionens vatten i Ices-delområdena 8 and 9 ska en minsta referensstorlek för bevarande på 130 mm tillämpas
(5)
För krabbtaskor som fångas med burar, tinor eller mjärdar får högst 1 % av vikten av den totala fångsten krabbtaska bestå av avskilda klor. När krabbtaskor fångas med andra fiskeredskap får högst 75 kg avskilda krabbklor landas.
(6)
Genom undantag från artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska de minsta referensstorlekarna för bevarande för sardin, ansjovis, sill, taggmakrill och makrill inte tillämpas upp till 10 % i färsk vikt av de totala fångster som behålls ombord av var och en av dessa arter. Procentandelen sardin, ansjovis, sill, taggmakrill eller makrill som underskrider minsta referensstorlek för bevarande ska beräknas som andelen i levandevikt av samtliga marina organismer som finns ombord efter sortering eller vid landning. Procentandelen får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover. Gränsen på 10 % får inte överskridas vid omlastning, landning, transport, lagring, utställning eller försäljning.
(7)
►M1 Den minsta referensstorleken för bevarande för taggmakrillar (Trachurus spp.) som fångas i Ices-sektion 8c och Ices-delområde 9 ska vara 12 cm för 5 % av Spaniens och Portugals respektive kvoter i dessa områden. Inom denna gräns på 5 % får 1 % av Portugals kvot vid småskaligt strandfiske med landvader i Ices-sektion 9a fångas med en storlek under 12 cm. ◄ För kontroll av denna kvantitet ska en omräkningsfaktor på 1,20 tillämpas på fångsternas vikt. Dessa bestämmelser ska inte tillämpas på fångster som omfattas av landningsskyldigheten.
(8)
Denna minsta referensstorlek för bevarande ska tillämpas till och med den 31 december 2023.
(9)
Om nya regler inte antagits före den 31 december 2023 ska den tillämpliga minsta referensstorleken för bevarande från och med den 1 januari 2024 vara 33 cm. |
1. Den minsta referensstorleken för bevarande som i denna del fastställs för kolja (Melanogrammus aeglefinus), gråsej (Pollachius virens), lyrtorsk (Pollachius pollachius), kummel (Merluccius merluccius), glasvarar (Lepidorhombus spp.), tungor (Solea spp.), rödspätta (Pleuronectes platessa), vitling (Merlangius merlangus), långa (Molva molva), birkelånga (Molva dipterygia), makrillar (Scomber spp.), sill (Clupea harengus), taggmakrillar (Trachurus spp.), ansjovis (Engraulis encrasicolus) och sardin (Sardina pilchardus) ska gälla för fritidsfiske i de sydvästra vattnen. Följande minsta referensstorlekar för bevarande ska dock tillämpas i Ices-delområde 8 för följande arter som fångas i fritidsfiske:
Torsk (Gadus morhua) |
42 cm |
Fläckpagell (Pagellus bogaraveo) |
40 cm |
Havsabborre (Dicentrarchus labrax) |
42 cm |
DEL B
Maskstorlekar
1. Referensmaskstorlekar för släpredskap
1.1 Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 70 mm ( 18 ) ( 19 ), eller minst 55 mm i Ices-sektion 9a öster om longitud 7°23′48″ V.
1.2 Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 2.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för sydvästliga vatten, förutsatt att
därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av kummel inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, eller
andra ändringar av selektiviteten tillämpas som har bedömts av STECF på begäran av en eller flera medlemsstater och godkänts av kommissionen. Dessa ändringar av selektiviteten ska ge samma eller bättre selektivitetsegenskaper för kummel i jämförelse med 70 mm, eller 55 mm i Ices-sektion 9a öster om longitud 7°23′48″ V.
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 55 mm |
Hela området utom Ices-sektion 9a öster om longitud 7°23′48″ V |
Riktat fiske efter arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och som inte förekommer någon annanstans i tabellen. Riktat fiske efter fläckpagell. Riktat fiske efter makrill, taggmakrill och blåvitling med bottentrål. |
Minst 35 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter tjocktunga. |
Minst 55 mm |
Ices-sektion 9a väster om longitud 7°23′48″ V |
Riktat fiske efter kräftdjur. |
Minst 16 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen. Riktat fiske efter räkor (Palaemon serratus, Crangon crangon) och Polybius henslowii. |
Mindre än 16 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter tobisfiskar. |
2. Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap och drivgarn
2.1 Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 100 mm ( 20 ), eller minst 80 mm i Ices-sektion 8c och Ices-delområde 9.
2.2 Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 2.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för sydvästliga vatten, förutsatt att därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av kummel inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa.
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 80 mm |
Hela området, utom Ices-sektion 8c och Ices-delområde 9 |
Riktat fiske efter havsabborre, vitling, piggvar, skrubbskädda och lyrtorsk. |
Minst 60 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och som inte förekommer någon annanstans i tabellen. |
Minst 50 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter små pelagiska arter (1) som inte förekommer någon annanstans i tabellen. |
Minst 40 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter mulle, räkor (Penaeus spp.), bönsyrseräka, tjocktunga och läppfisk. |
(1)
En maskstorlek på mindre än 40 mm får användas för sardiner. |
DEL C
Stängda områden eller områden med begränsningar
1. Stängt område för bevarande av kummel i Ices-sektion 9a
Fiske med trål, snurrevad eller liknande släpredskap är förbjudet inom de geografiska områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
Under perioden 1 oktober–31 januari påföljande år:
Under perioden 1 december–den sista februari påföljande år:
2. Stängda områden för bevarande av havskräfta i Ices-sektion 9a
2.1 Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus) med bottentrål, snurrevad eller liknande släpredskap eller med tinor och mjärdar är förbjudet inom de geografiska områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
Under perioden 1 juni–31 augusti:
Under perioden 1 maj–31 augusti:
2.2 Det är tillåtet att fiska med bottentrålar eller liknande släpredskap eller tinor och mjärdar i de geografiska områden och under den period som anges i punkt 2.1 b, under förutsättning att alla bifångster av havskräfta (Nephrops norvegicus) landas och dras av från kvoter.
2.3 Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus) inom de geografiska områden och utanför de perioder som avses i punkt 2.1 är förbjudet. Bifångster av havskräfta (Nephrops norvegicus) ska landas och dras av från kvoter.
3. Restriktioner för riktat fiske efter ansjovis i Ices-sektion 8c
3.1 Riktat fiske efter ansjovis med flyttrål i Ices-sektion 8c är förbjudet.
3.2 Det är förbjudet att i Ices-sektion 8c ombord medföra flyttrålar och ringnotar/snörpvadar samtidigt.
4. Användning av passiva nätredskap i Ices-delområdena 8, 9, 10 och 12 öster om 27°V
4.1 I enlighet med artikel 9.7 a och genom undantag från del B punkt 2 i denna bilaga är det tillåtet att använda följande redskap i vatten där det karterade vattendjupet är mindre än 600 m:
4.2 Riktat fiske efter djuphavshajar som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2016/2336 i karterade vattendjup på mindre än 600 m är förbjudet. Vid oavsiktlig fångst ska djuphavshajar som klassificeras som förbjudna i den här förordningen och annan unionslagstiftning registreras, i möjligaste mån inte komma till skada och omedelbart släppas. Djuphavshajar som omfattas av fångstbegränsningar ska behållas ombord. Sådana fångster ska landas och räknas av mot kvoter. I fall då den berörda medlemsstaten saknar tillgång eller tillräcklig tillgång till en kvot får kommissionen tillämpa artikel 105.5 i förordning (EG) nr 1224/2009. När de oavsiktliga fångsterna av djuphavshajar som tas av fartyg från en medlemsstat överstiger 10 ton får dessa fartyg inte längre utnyttja de undantag som anges i punkt 4.1.
4.3 Villkor för fiske med vissa släpredskap som är tillåtna i Biscayabukten
Genom undantag från bestämmelserna i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 494/2002 om fastställande av ytterligare tekniska åtgärder för kummelbeståndets återhämtning i Ices-delområdena 3–7 samt i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e är det tillåtet att bedriva fiske med trål, snurrevad och liknande redskap, med undantag för bomtrål, med maskstorleksintervall på 70–99 mm i det område som anges i artikel 5.1 b i förordning (EG) nr 494/2002 om redskapet är försett med en panel med 100 mm fyrkantsmaska.
5. Stängda områden för bevarande av fläckpagell i Ices-delområde 8
Under perioden 1 februari–30 september varje år ska det vara förbjudet att fiska med bottensatta långrevar (LLS) och bottentrålar (OTB) i västra delen av Kantabriska sjön, utanför Asturien och Galicien, inom de geografiska områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
Under perioden 1 januari–30 juni varje år ska fiske efter fläckpagell i Ices-delområde 8 vara förbjudet för fartyg som för fransk flagg.
När det gäller fritidsfiske ska fiske efter fläckpagell vara förbjudet inom följande geografiska områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
Område RF 1 (Cariño/Celeiro)
Område RF 2 (Ribadeo)
Område RF 3 (Navia)
Område RF 4 (Ensenada Canero)
Område RF 5 (Ensenada de Cabrera/Ría San Martín de la Arena)
Område RF 6 (Ría de Treto)
Område RF 7 (Bilbao/Plentzia)
Område RF 8 (Bermeo/Mundaka)
De åtgärder som anges i punkterna 5.1–5.3 ska tillämpas till och med den 31 december 2023.
BILAGA VIII
ÖSTERSJÖN
DEL A
Minsta referensstorlek för bevarande
Art |
Geografiskt område |
Minimireferensstorlek för bevarande |
Torsk (Gadus morhua) |
Delområdena 22–32 |
35cm |
Rödspätta (Pleuronectes platessa) |
Delområdena 22–32 |
25 cm |
Lax (Salmo salar) |
Delområdena 22–30 och 32 |
60 cm |
Delområde 31 |
50 cm |
|
Skrubbskädda (Platichthys flesus) |
Delområdena 22–25 |
23 cm |
Delområdena 26, 27 och 28 |
21 cm |
|
Delområdena 29–32, söder om 59° |
18 cm |
|
Piggvar (Psetta maxima) |
Delområdena 22–32 |
30 cm |
Slätvar (Scophthalmus rhombus) |
Delområdena 22–32 |
30 cm |
Ål (Anguilla anguilla) |
Delområdena 22–32 |
35 cm |
Öring (Salmo trutta) |
Delområdena 22–25 och 29–32 |
40 cm |
Delområdena 26, 27 och 28 |
50 cm |
DEL B
Maskstorlekar
1. Referensmaskstorlekar för släpredskap
1.1 Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 120 mm som tillverkats av T90, eller minst 105 mm som försetts med ett Bacoma-fönster på minst 120 mm.
1.2 Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 1.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för Östersjön, förutsett att
därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk inte överstiger 10 % av den totala fångsten mätt i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, eller
andra ändringar av selektiviteten tillämpas som har bedömts av STECF på begäran av en eller flera medlemsstater och godkänts av kommissionen. Dessa ändringar av selektiviteten ska leda till samma eller en bättre selektivitetsegenskaper för torsk än de för 120 mm T90, eller 105 mm som försetts med ett Bacoma-fönster på minst 120 mm.
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 90 mm |
I delområdena 22 och 23 |
Riktat fiske efter plattfiskar (1) Riktat fiske efter vitling |
Minst 32 mm |
I delområdena 22–27 |
Riktat fiske efter sill/strömming, makrill, taggmakrill och blåvitling |
Minst 16 mm |
I delområdena 22–27 |
Riktat fiske efter skarpsill (2) |
Minst 16 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter andra arter än plattfiskar som inte omfattas av fångstbegränsningar och inte förekommer någon annanstans i tabellen |
Minst 16 mm |
I delområdena 28–32 |
Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen |
Mindre än 16 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter tobisfiskar |
(1)
Bomtrål får inte användas
(2)
Fångsten får bestå av upp till 45 % sill/strömming uttryckt i levandevikt. |
2. Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap
2.1 Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 110 mm, eller 157 mm vid fiske efter lax.
2.2 Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 2.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för Östersjön, förutsett att därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk inte överstiger 10 % av den totala fångsten mätt i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa eller fem exemplar av laxar.
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor (1) |
Minst 90 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter arter av plattfisk |
Mindre än 90 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter små pelagiska arter |
Minst 16 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och inte förekommer någon annanstans i tabellen |
(1)
Användning av nät/garn, insnärjningsnät och grimgarn på mer än 9 km för fartyg med en totallängd på mindre än 12 m och mer än 21 km för fartyg med en totallängd på mer än 12 m, är förbjuden. Den maximala nedsänkningstiden för sådana redskap är 48 timmar, utom vid fiske under istäcke. |
DEL C
Stängda områden eller områden med begränsningar
1. Restriktioner för fiske med släpredskap
Det är förbjudet under hela året att fiska med något slag av släpredskap inom det geografiska område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84:
2. Restriktioner för fiske efter lax och öring
2.1 Riktat fiske efter lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) är förbjudet
under perioden 1 juni–15 september varje år i delområdena 22–31,
under perioden 15 juni–30 september varje år i delområde 32.
2.2 Det geografiska förbudsområdet under fredningstiden ska börja fyra sjömil utanför baslinjerna.
2.3 Det är tillåtet att ombord behålla lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) som har fångats med fiskfällor.
3. Särskilda åtgärder för Rigabukten
3.1 För att fiska i delområde 28–1 ska fartyg inneha ett fisketillstånd som utfärdats i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009.
3.2 Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg för vilka det fisketillstånd som avses i punkt 3.1 har utfärdats finns upptagna med namn och registreringsnummer i en förteckning som är allmänt tillgänglig på en webbplats på internet, vars adress varje medlemsstat ska överlämna till kommissionen och medlemsstaterna.
3.3 Fartyg i förteckningen ska uppfylla följande villkor:
Den totala maskinstyrkan (kW) för de fartyg som ingår i förteckningarna får inte överskrida den som noterats för var och en av medlemsstaterna under åren 2000–2001 i delområde 28–1, och
maskinstyrkan för ett fartyg får inte vid något tillfälle överstiga 221 kW.
3.4 Ett enskilt fartyg i förteckningen i punkt 3.2 får bytas ut mot ett eller flera andra fartyg, förutsatt att
utbytet inte leder till en ökning av den totala maskinstyrka som anges i punkt 3.3 a för den berörda medlemsstaten, och
inget utbytesfartyg har en maskinstyrka som vid något tillfälle överstiger 221 kW.
3.5 En maskin i ett enskilt fartyg i den förteckning som avses i punkt 3.2 får bytas ut, förutsatt att
utbytet av en maskin inte leder till att fartygets maskineffekt vid något tillfälle överstiger 221 kW, och
ersättningsmaskinens styrka inte är sådan att utbytet leder till en ökning av den totala maskinstyrka som avses i punkt 3.3 a för den berörda medlemsstaten.
3.6 I delområde 28–1 är fiske med trålar förbjudet i vatten med mindre djup än 20 m.
4. Områdesrestriktioner för fiske
4.1 Det är förbjudet att bedriva fiskeverksamhet under perioden 1 maj–31 oktober varje år inom de områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande positioner i koordinatsystemet WGS84:
Område 1:
Område 2:
Område 3:
4.2 Riktat fiske efter lax med nät/garn, insnärjningsnät och grimgarn med minst 157 mm maskstorlek eller med drivlinor är tillåtet. Inga andra redskap får finnas ombord.
4.3 Riktat fiske efter torsk med de redskap som anges i punkt 5.2 är förbjudet.
5. Restriktioner för fiske efter skrubbskädda och piggvar
5.1 Det är förbjudet att ombord behålla följande arter av fisk som fångats inom de geografiska områden och under de perioder som anges nedan:
Art |
Geografiskt område |
Period |
Skrubbskädda |
Delområdena 26–29 söder om 59°30′ N |
15 februari–15 maj |
Delområde 32 |
15 februari–31 maj |
|
Piggvar |
Delområdena 25, 26 och 28 söder om 56°50′ N |
1 juni–31 juli |
5.2 Riktat fiske med trålar, snurrevadar eller liknande redskap med 90 mm maskstorlek i struten eller mer, eller med drivgarn, insnärjningsnät eller grimgarn med 90 mm maskstorlek eller mer, är förbjudet. Bifångster av skrubbskädda och piggvar får förvaras ombord och landas inom en gräns på 10 % uttryckt i levandevikt av den totala fångst som behålls ombord under de perioder som avses i punkt 6.1.
6. Begränsningar när det gäller ålfiske
Det är förbjudet att ombord behålla ål som har fångats med aktiva redskap. När ålar fångas oavsiktligt får de inte komma till skada och ska släppas omedelbart.
BILAGA IX
MEDELHAVET
DEL A
Minsta referensstorlek för bevarande
Art |
Hela området |
Havsabborre (Dicentrarchus labrax) |
25 cm |
Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis) |
12 cm |
Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo) |
18 cm |
Vitblecka (Diplodus sargus) |
23 cm |
Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris) |
18 cm |
Ansjovis (Engraulis encrasicolus) |
9 cm (1) |
Groupers (Epinephelus spp.) |
45 cm |
Randig sandblecka (Lithognathus mormyrus) |
20 cm |
Kummel (Merluccius merluccius) |
20 cm |
Mullar (Mullus spp.) |
11 cm |
Pagell (Pagellus acarne) |
17 cm |
Fläckpagell (Pagellus bogaraveo) |
33 cm |
Rödpagell (Pagellus erythrinus) |
15 cm |
Rödbraxen (Pagrus pagrus) |
18 cm |
Vrakfisk (Polyprion americanus) |
45 cm |
Sardin (Sardina pilchardus) |
|
Makrillar (Scomber spp.) |
18 cm |
Tunga (Solea solea) |
20 cm |
Guldsparid (Sparus aurata) |
20 cm |
Taggmakrillar (Trachurus spp.) |
15 cm |
Havskräfta (Nephrops norvegicus) |
20 mm RS (3) |
70 mm TL (3) |
|
Hummer (Homarus gammarus) |
105 mm RS (3) |
300 mm TL (3) |
|
Languster (Palinuridae) |
90 mm RS (3) |
Djuphavsräka (Parapenaeus longirostris) |
20 mm RS (3) |
Pilgrimsmussla, jacobsmussla (Pecten jacobeus) |
10 cm |
Venusmusslor (Venerupis spp.) |
25 mm |
Venusmusslor (Venus spp.) |
25 mm (5) |
(1)
Medlemsstaterna får omvandla minsta referensstorlek för bevarande till 110 exemplar per kg.
(2)
Medlemsstaterna får omvandla minsta referensstorlek för bevarande till 55 exemplar per kg.
(3)
RS = ryggsköldslängd, TL = total längd.
(4)
Denna minsta referensstorlek för bevarande ska inte gälla för småsardiner som landas för att användas som livsmedel om de fångats med fartygsvad/not eller landvad/not och godkänts i enlighet med nationella bestämmelser som antagits i en sådan förvaltningsplan som avses i artikel 19 i förordning (EG) nr 1967/2006, såvida det berörda sardinbeståndet befinner sig inom säkra biologiska gränser.
(5)
Som ett undantag ska, från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2025, den minsta referensstorleken för bevarande vara 22 mm för venusmusslor (Venus spp.) i Italiens territorialvatten i AKFM:s geografiska delområden 9, 10, 17 och 18 enligt definitionerna i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011. |
DEL B
Maskstorlekar
1. Referensmaskstorlekar för släpredskap
Följande maskstorlekar ska tillämpas i Medelhavet:
Maskstorlek (1) |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 40 mm fyrkantsmaska i struten (2) |
Hela området |
En strut med 50 mm diagonalmaska (2) får användas som ett alternativ till en strut med 40 mm fyrkantsmaska på motiverad begäran av fartygsägaren. |
Minst 20 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter sardin och ansjovis. |
(1)
Det är förbjudet att använda nätmaterial med en trådtjocklek på mer än 3 mm eller med flertrådigt garn, eller nätmaterial med en trådtjocklek på mer än 6 mm i någon del av en bottentrål.
(2)
Endast en typ av nät (antingen 40 mm fyrkantsmaska eller 50 mm diagonalmaska) får förvaras ombord eller användas. |
2. Referensmaskstorlekar för omringande nät
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 14 mm |
Hela området |
Inga |
3. Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap
Följande maskstorlekar för bottenstående nät/garn ska tillämpas i Medelhavet:
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 16 mm |
Hela området |
Inga |
4. Befintliga undantag från de bestämmelser som anges i punkterna 1, 2 och 3 för fartygsvad/not och landvad/not som påverkas av en sådan förvaltningsplan som avses i artikel 19 i förordning (EG) nr 1967/2006 och som fastställts inom ramen för artikel 9 i den förordningen ska fortsätta att gälla om inte annat bestäms genom artikel 15 i den här förordningen.
DEL C
Restriktioner för användning av fiskeredskap
1. Restriktioner för användning av skrapredskap
Skrapredskapens maximala bredd ska vara 3 m, förutom skrapredskap som används för riktat fiske efter svampdjur.
2. Restriktioner för användning av snörpvadar/ringnotar
Längden på snörpvadar/ringnotar och vadar/notar utan snörplinor ska begränsas till 800 m, med en höjd på 120 m, förutom när det gäller ringnotar/snörpvadar som används för riktat fiske av tonfisk.
3. Restriktioner för användningen av passiva nätredskap
3.1 Det är förbjudet att använda följande passiva nätredskap:
Ett grimgarn med en höjd på mer än 4 m.
Ett bottenstående nät/garn eller en kombination av nät och grimgarn med en höjd på mer än 10 m, utom när sådana nät är kortare än 500 m, då en höjd på högst 30 m är tillåten.
3.2 Det är förbjudet att använda något nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn med en trådtjocklek på mer än 0,5 mm.
3.3 Det är förbjudet att medföra ombord eller sätta ut mer än 2 500 m kombination av nät/garn och grimgarn och mer än 6 000 m av något nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn.
4. Restriktioner för användning av långrevar
4.1 Det är förbjudet för fartyg som fiskar med bottensatta långrevar att ha ombord eller använda mer än 5 000 krokar, med undantag för fartyg vars fiskeresor varar mer än tre dagar, vilka får ha ombord eller använda högst 7 000 krokar.
4.2 Det är förbjudet för fartyg som fiskar med flytande långrevar att ha ombord eller använda mer än det antal krokar per fartyg som anges nedan:
2 500 krokar vid riktat fiske efter svärdfisk, och
5 000 krokar vid riktat fiske efter långfenad tonfisk.
4.3 Ett fartyg som gör fiskeresor som varar mer än två dagar får ha ombord ett motsvarande antal reservkrokar.
5. Restriktioner för användning av burar, tinor och mjärdar
Det är förbjudet att ha ombord eller sätta ut mer än 250 burar, tinor eller mjärdar per fartyg vid djuphavsfiske efter kräftdjur.
6. Restriktioner för riktat fiske efter fläckpagell
Riktat fiske efter fläckpagell (Pagellus bogaraveo) med följande redskap är förbjudet:
7. Restriktioner för fiske med harpungevär
Det är förbjudet att fiska med harpungevär om de används tillsammans med dykutrustning som gör det möjligt att andas under vattnet eller nattetid från solnedgången till gryningen.
BILAGA X
SVARTA HAVET
DEL A
Minsta referensstorlek för bevarande
Art |
Minsta referensstorlek för bevarande |
Piggvar (Psetta maxima) |
45 cm |
DEL B
Maskstorlekar
1. Referensmaskstorlekar för släpredskap för demersala bestånd
Följande maskstorlekar ska tillämpas i Svarta havet:
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 40 mm |
Hela området |
En strut med 50 mm diagonalmaska () får användas som ett alternativ till en strut med 40 mm fyrkantsmaska på motiverad begäran av fartygsägaren. |
(1)
Endast en typ av nät (antingen 40 mm fyrkantsmaska eller 50 mm diagonalmaska) får förvaras ombord eller användas. |
2. Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap
Följande maskstorlekar för passiva nätredskap ska tillämpas i Svarta havet:
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 400 mm |
Hela området |
Bottenstående nät/garn när de används för att fånga piggvar |
3. Restriktioner för användning av trålar och skrapredskap
Användning av trålar eller skrapredskap på större vattendjup än 1 000 m är förbjudet.
BILAGA XI
UNIONENS VATTEN I INDISKA OCEANEN OCH VÄSTRA ATLANTEN
DEL A
1. Referensmaskstorlekar för släpredskap
Följande maskstorlekar ska tillämpas i unionens vatten i Indiska oceanen och västra Atlanten:
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 100 mm |
Alla vatten längs det franska departementet Guyanas kust som lyder under Frankrikes överhöghet eller jurisdiktion. |
Inga |
Minst 45 mm |
Alla vatten längs det franska departementet Guyanas kust som lyder under Frankrikes överhöghet eller jurisdiktion. |
Riktat fiske efter räka (Penaeus subtilis, Penaeus brasiliensis, Xiphopenaeus kroyeri). |
2. Referensmaskstorlekar för omringande nät
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 14 mm |
Hela området |
Inga |
DEL B
Stängda områden eller områden med begränsningar
Begränsningar av fiskeverksamhet i det område som ligger inom 24 sjömil från Mayotte
Det är förbjudet för fartyg att använda snörpvad/ringnot vid fiske efter tonfisk och närbesläktade arter inom 24 sjömil från Mayottes kust, uppmätt från de baslinjer från vilka territorialvattnen mäts.
BILAGA XII
NEAFC:S REGLERINGSOMRÅDE
DEL A
Minsta referensstorlek för bevarande
Art |
NEAFC |
Kolja (Melanogrammus aeglefinus) |
30 cm |
Långa (Molva molva) |
63 cm |
Birkelånga (Molva dipterygia) |
70 cm |
Makrillar (Scomber spp.) |
30 cm |
Sill (Clupea harengus) |
20 cm |
DEL B
Maskstorlekar
1. Referensmaskstorlekar för släpredskap
Följande maskstorlekar i struten ska tillämpas i NEAFC:s regleringsområde:
Maskstorlek i struten |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 100 mm |
Hela området |
Inga |
Minst 35 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter blåvitling |
Minst 32 mm |
Ices-delområdena 1 och 2 |
Riktat fiske efter nordhavsräka (Pandalus borealis) En sorteringsrist med högst 22 spaltavstånd ska monteras. |
Minst 16 mm |
Hela området |
Riktat fiske efter makrill, lodda och guldlaxfiskar |
2. Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap
Följande maskstorlekar för passiva nätredskap ska tillämpas i NEAFC:s regleringsområde:
Maskstorlek |
Geografiskt område |
Villkor |
Minst 220 mm |
Hela området |
Inga |
DEL C
Stängda områden eller områden med begränsningar
1. Åtgärder för fiske efter kungsfisk i Irmingerhavet och angränsande vatten
1.1 Det är förbjudet att fånga kungsfisk i internationellt vatten i Ices-delområde 5 och i unionens vatten i Ices-delområdena 12 och 14.
Genom undantag från första stycket är det tillåtet att fånga kungsfisk under perioden 11 maj–31 december inom det område som avgränsas av loxodromer som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet (nedan kallat bevarandeområdet för kungsfiskar):
1.2 Trots vad som sägs i punkt 1.1 får fiske efter kungsfisk tillåtas, genom en unionsrättsakt, utanför bevarandeområdet för kungsfiskar i Irmingerhavet och intilliggande vatten under perioden 11 maj–31 december varje år på grundval av vetenskaplig rådgivning och under förutsättning att NEAFC har upprättat en återhämtningsplan för kungsfisk i det geografiska området. Endast unionsfartyg som har godkänts av respektive medlemsstat och om vilka information har meddelats kommissionen enligt bestämmelserna i artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010 får delta i detta fiske.
1.3 Det är förbjudet att använda trålar med en maskstorlek under 100 mm.
1.4 Omräkningsfaktorn 1,70 ska användas för presentationsformen rensad och utan huvud, inklusive japansk presentationsskärning, när det gäller kungsfisk som fångats i detta fiske.
1.5 Befälhavare på fartyg som bedriver fiske utanför bevarandeområdet för kungsfiskar ska dagligen översända en fångstrapport enligt artikel 9.1 b i förordning (EU) nr 1236/2010, efter det att fiskeverksamheten den kalenderdagen har avslutats. Rapporten ska innehålla uppgifter om de fångster ombord som tagits efter det senaste fångstmeddelandet.
1.6 Utöver artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010, ska ett tillstånd att fiska kungsfisk gälla endast om fartygens rapporter överensstämmer med artikel 9.1 i den förordningen och registreras i enlighet med artikel 9.3 i den förordningen.
1.7 Rapporterna enligt punkt 1.6 ska göras i enlighet med relevanta bestämmelser.
2. Särskilda bestämmelser för skydd av birkelånga
2.1 Under perioden 1 mars–31 maj varje år är det förbjudet att ombord behålla kvantiteter av birkelånga som överstiger 6 ton per fiskeresa inom de områden av Ices-sektion 6a som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
Skotska kontinentalsockelns rand
Randen av Rosemary bank
Detta innefattar inte det område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
2.2 När birkelånga omfattas av landningsskyldigheten i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, ska punkt 2.1 inte tillämpas.
Fiske efter birkelånga med alla typer av fiskeredskap under den period och inom de områden som avses i punkt 2.1 är förbjudet.
2.3 Vid inträde i eller utträde ur de områden som avses i punkt 2.1 ska fiskefartygets befälhavare i loggboken registrera datum, tid och plats för inträdet och utträdet.
2.4 Om ett fartyg kommer upp i en kvantitet av birkelånga på 6 ton i något av de två områden som avses i punkt 2.1 gäller följande:
Det ska omedelbart upphöra med fisket och lämna det område där det vistas.
Det får inte återinträda i något av områdena förrän fångsten har landats.
Det får inte kasta tillbaka någon kvantitet birkelånga i havet.
2.5 De observatörer som avses i artikel 16 i förordning (EU) 2016/2336 som utsetts till de fiskefartyg som vistas i något av de områden som avses i punkt 1 ska, på grundval av ett lämpligt provurval av fångsterna av birkelånga, mäta fisken i proverna och fastställa könsmognaden hos den fisk som ingår i de olika delproverna. På grundval av utlåtanden från STECF ska medlemsstaterna upprätta utförliga protokoll för provtagning och resultatöversikter.
2.6 Under perioden 15 februari–15 april varje år är det förbjudet att använda bottentrålar, långrev och nät inom ett område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
3. Åtgärder för fiske efter kungsfisk i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2
3.1 Riktat fiske efter kungsfisk i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 är endast tillåtet under perioden 1 juli–31 december varje år med fartyg som tidigare bedrivit kungsfiskfiske inom NEAFC:s regleringsområde.
3.2 Fartygen ska begränsa sina bifångster av kungsfisk i andra fisken till högst 1 % av den totala fångst som behålls ombord.
3.3 Omräkningsfaktorn 1,70 ska användas för presentationsformen rensad och utan huvud, inklusive japansk presentationsskärning, när det gäller kungsfisk som fångats i detta fiske.
3.4 Genom undantag från artikel 9.1 b i förordning (EU) nr 1236/2010 ska befälhavare på fiskefartyg som bedriver detta fiske rapportera sina fångster dagligen.
3.5 Utöver artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010, ska ett tillstånd att fiska kungsfisk gälla endast om fartygens rapporter överensstämmer med artikel 9.1 i den förordningen och registreras i enlighet med artikel 9.3 i den förordningen.
3.6 Medlemsstaterna ska säkerställa att vetenskapliga uppgifter samlas in av vetenskapliga observatörer ombord på fartyg som för deras flagg. De insamlade uppgifterna ska minst innehålla representativa upplysningar om sammansättningen vad gäller kön, ålder och längd efter djup. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska rapportera dessa uppgifter till Ices.
3.7 Kommissionen ska informera medlemsstaterna om det datum då NEAFC:s sekretariat meddelar NEAFC:s avtalsslutande parter att hela den totala tillåtna fångstmängden (TAC) är uppfiskad. Medlemsstaterna ska förbjuda fartyg som för deras flagg att bedriva riktat fiske efter kungsfiskar från och med detta datum.
4. Rockallkoljebox i Ices-delområde 6
Allt fiske, utom med långrev, är förbjudet i de områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater, vilka ska mätas enligt WGS84-systemet:
DEL D
Stängda områden för skydd av känsliga livsmiljöer
1. Det är förbjudet att fiska med bottentrål och med passiva redskap, inbegripet bottensatta garn och långrevar för bottenfiske, i följande områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt koordinatsystemet WGS84:
Delar av Reykjanesryggen:
Nordliga delen av Mid Atlantic Ridge (MAR):
Mellersta delen av Mid Atlantic Ridge (MAR) (Charlie-Gibbs Fracture zone och Subpolar Frontal Region):
Sydliga delen av Mid Atlantic Ridge (MAR):
Altairs undervattensberg:
Antialtairs undervattensberg:
Hatton Bank:
Nordvästra Rockall:
Sydvästra Rockall (Empress of Britain Bank):
Område 1
Område 2
Område 3
Edoras bank
Sydvästra Rockall Bank
Område 1
Område 2
Hatton-Rockall Basin
Område 1
Område 2
Hatton Bank 2
Område 1
Område 2
Logachev Mound:
Västra Rockall Mound:
2. Vid fiskeinsatser i nya och befintliga områden för bottenfiske inom NEAFC:s regleringsområde ska fartyget, om mängden levande korall eller levande svampdjur som fångas per uppsättning redskap överstiger 60 kg levande korall och/eller 800 kg levande svampdjur, informera sin flaggstat, upphöra med fisket och förflytta sig minst två sjömil från den position för vilken det finns uppgifter som tyder på att den ligger närmast den exakta lokalisering där denna fångst gjordes.
BILAGA XIII
MILDRANDE ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA OAVSIKTLIGA FÅNGSTER AV KÄNSLIGA ARTER
Följande åtgärder för att övervaka och minska oavsiktliga fångster av känsliga arter ska tillämpas:
De åtgärder som fastställs i delarna A, B och C.
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att samla in vetenskapliga uppgifter om oavsiktliga fångster av känsliga arter.
Till följd av vetenskapliga belägg, som godkänts av Ices, STECF eller inom ramen för AKFM, för fiskeredskapens negativa konsekvenser på känsliga arter, ska medlemsstaterna lämna in gemensamma rekommendationer om ytterligare mildrande åtgärder för att minska oavsiktliga fångster av de berörda arterna eller i ett visst område på grundval av artikel 15 i denna förordning.
Medlemsstaterna ska övervaka och bedöma ändamålsenligheten hos de mildrande åtgärder som har införts enligt denna bilaga.
DEL A
Valar
1. Fisken för vilka användning av ljudskrämmare är obligatorisk
1.1 Det ska vara förbjudet
för fartyg med en totallängd på 12 meter eller mer att i följande områden använda de fiskeredskap som anges nedan utan att samtidigt använda aktiva ljudskrämmare.
Område |
Redskap |
Östersjöområdet avgränsat av en linje från Sveriges kust vid en punkt vid longitud 13°E, därifrån rakt söderut till latitud 55°N, därifrån rakt österut till longitud 14°E, därifrån rakt norrut till Sveriges kust, och området avgränsat av en linje från Sveriges ostkust vid en punkt vid latitud 55°30′ N, därifrån rakt österut till longitud 15°E, därifrån rakt norrut till latitud 56°N, därifrån rakt österut till longitud 16°E, därifrån rakt norrut till Sveriges kust. |
Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät |
Östersjön delområde 24 (med undantag för det område som omfattas ovan) |
Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät |
Ices-delområde 4 och Ices-sektion 3a (endast 1 augusti–31 oktober) |
Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät, eller kombinationer av dessa, vars sammanlagda längd är högst 400 m |
|
Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät ≥ 220 mm |
Ices-sektionerna 7e, 7f, 7g, 7h och 7j |
Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät |
Ices-sektion 7d |
Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät |
för alla fartyg att i följande områden använda de fiskeredskap som anges nedan utan att samtidigt använda aktiva ljudskrämmare.
Område |
Redskap |
|
Väster och öster om sandbanken Ryf Mew (inre och yttre Puckviken, inom och utanför Natura 2000-området Zatoka Pucka Półwysep Helski (PLH220032)). Området definieras som det havsområde som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater: |
Passiva nätredskap () |
|
— 54,606030°N |
— 18,803830°E |
|
— 54,631210°N |
— 18,772230°E |
|
— 54,681520°N |
— 18,711720°E |
|
— 54,694090°N |
— 18,690050°E |
|
— 54,701420°N |
— 18,652120°E |
|
— 54,717640°N |
— 18,628640°E |
|
— 54,789790°N |
— 18,418240°E |
|
— 54,770450°N |
— 18,412820°E |
|
— 54,754770°N |
— 18,392950°E |
|
— 54,727580°N |
— 18,390240°E |
|
— 54,721830°N |
— 18,402890°E |
|
— 54,720780°N |
— 18,416430°E |
|
— 54,705080°N |
— 18,436300°E |
|
— 54,695130°N |
— 18,467000°E |
|
— 54,687800°N |
— 18,460680°E |
|
— 54,660040°N |
— 18,457070°E |
|
— 54,633310°N |
— 18,463390°E |
|
— 54,628590°N |
— 18,469710°E |
|
— 54,632780°N |
— 18,510350°E |
|
— 54,615480°N |
— 18,507640°E |
|
— 54,584510°N |
— 18,537440°E |
|
— 54,550380°N |
— 18,554600°E |
|
— 54,541970°N |
— 18,543760°E |
|
— 54,510950°N |
— 18,543760°E |
|
— 54,486220°N |
— 18,564530°E |
|
— 54,592910°N |
— 18,808350°E |
|
I Natura 2000-området ”Sydvästskånes utsjövatten” (SE0430187) ska detta förbud gälla under perioden 1 maj–31 oktober. Området definieras som det havsområde som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater: |
Passiva nätredskap () |
|
— 55,35106°N |
— 12,97893°E |
|
— 55,22202°N |
— 13,53572°E |
|
— 55,01445°N |
— 13,39068°E |
|
— 55,01099°N |
— 13,20750°E |
|
— 55,07472°N |
— 13,16464°E |
|
— 55,12709°N |
— 12,97429°E |
|
— 55,09678°N |
— 12,97513°E |
|
— 55,16606°N |
— 12,79373°E |
|
— 55,24938°N |
— 12,67606°E |
|
— 55,30773°N |
— 12,63771°E |
|
— 55,33667°N |
— 12,64080°E |
|
— 55,34481°N |
— 12,69023°E |
|
— 55,30593°N |
— 12,70856°E |
|
— 55,27558°N |
— 12,80246°E |
|
— 55,26932°N |
— 12,88011°E |
|
— 55,27786°N |
— 12,92801°E |
|
(1)
Svajgarn, i Europeiska kommissionens flottregister klassificerade som nät/garn (GNS), som är ankrade i havsbotten i ena änden, omfattas av definitionen av passiva nätredskap. |
1.2 Punkt 1.1 ska inte tillämpas på fiskeinsatser som genomförs enbart i vetenskapligt syfte och med tillstånd från och under tillsyn av den eller de berörda medlemsstaterna, och vars syfte är att utveckla nya tekniska åtgärder för att minska oavsiktlig fångst eller oavsiktligt dödande av valar.
1.3 Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att genom vetenskapliga studier eller pilotprojekt övervaka och utvärdera effekterna över tid av användningen av ljudskrämmare inom de berörda fiskena och områdena.
2. Fisken som ska övervakas
2.1 Övervakningssystem ska inrättas på årsbasis och upprättas för fartyg som för en medlemsstats flagg med en totallängd på 15 m eller mer för att övervaka bifångster av val för de fisken och enligt de villkor som anges nedan.
Område |
Redskap |
Ices-delområden 6, 7 och 8 |
Flyttrålar (enkla och i par) |
Medelhavet (öster om linjen 5°36′V) |
Flyttrålar (enkla och i par) |
Ices-sektionerna 6a, 7a, 7b, 8a, 8b, 8c och 9a |
Bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät med en maskstorlek på 80 mm eller större |
Ices-delområde 4, Ices-sektion 6a och Ices-delområde 7 med undantag för Ices-sektionerna 7c och 7k |
Drivgarn |
Ices-sektionerna 3a, 3b, 3c, 3d söder om 59°N, 3d norr om 59° (endast 1 juni–30 september), och Ices-delområdena 4 och 9 |
Flyttrålar (enkla och i par) |
Ices-delområdena 6, 7, 8 och 9 |
Trålar med hög öppning |
Ices-sektionerna 3b, 3c och 3d |
Bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät med en maskstorlek på 80 mm eller större |
2.2 Punkt 2.1 ska inte tillämpas på fiskeinsatser som genomförs enbart i vetenskapligt syfte och med tillstånd från och under tillsyn av den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna, och vars syfte är att utveckla nya tekniska åtgärder för att minska oavsiktlig fångst eller oavsiktligt dödande av valar.
3. Särskilda åtgärder i Östersjön
Fiske ska endast vara tillåtet med tinor, fällor och långrevar inom följande områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater, vilka ska mätas enligt WGS84-systemet:
”Norra Midsjöbanken”:
— 56,241°N |
— 17,042°E |
— 56,022°N |
— 17,202°E |
— 56,380°N |
— 17,675°E |
— 56,145°N |
— 17,710°E |
Fiske med alla typer av passiva nätredskap ( 21 ) ska vara förbjudet inom följande områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:
Natura 2000-området ”Hoburgs bank och Midsjöbankarna” (SE0330308)
— 55,64194°N |
— 17,55060°E |
— 55,77718°N |
— 17,45729°E |
— 55,80195°N |
— 17,32586°E |
— 55,69214°N |
— 17,11479°E |
— 55,54258°N |
— 17,18434°E |
— 55,50003°N |
— 17,00016°E |
— 55,37749°N |
— 16,58925°E |
— 56,01093°N |
— 16,61700°E |
— 56,45158°N |
— 17,14420°E |
— 56,50419°N |
— 18,05446°E |
— 56,84110°N |
— 18,08191°E |
— 56,82638°N |
— 18,64635°E |
— 56,67028°N |
— 18,75222°E |
— 56,40337°N |
— 18,60704°E |
— 55,79712°N |
— 18,03668°E |
— 55,78242°N |
— 17,99611°E |
— 55,64194°N |
— 17,55060°E |
”Södra Midsjöbanken”
Södra Midjöbanken definieras som Sveriges del av Södra Midsjöbanken och omfattar alla vatten mellan Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna (SE0330308) och svensk-polska gränsen. Polska vatten avgränsas som området inom följande koordinater:
— 55,377°N |
— 16,589°E |
— 55,466°N |
— 17,538°E |
— 55,797°N |
— 18,037°E |
Fiske med passiva nätredskap (21) ska vara förbjudet i de områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande uppsättningar koordinater under perioden 1 november–31 januari:
Natura 2000-området ”Adler Grund och Rønne Banke” (DK00VA261)
— 55,035336°N |
— 14,459815°E |
— 54,971063°N |
— 14,607236°E |
— 54,812483°N |
— 14,413654°E |
— 54,812496°N |
— 14,171885°E |
Natura 2000-området ”Adlergrund” (DE1251301)
— 55,64194°N |
— 17,55060°E |
— 55,77718°N |
— 17,45729°E |
— 55,80195°N |
— 17,32586°E |
— 55,69214°N |
— 17,11479°E |
— 55,54258°N |
— 17,18434°E |
— 55,50003°N |
— 17,00016°E |
— 55,37749°N |
— 16,58925°E |
— 56,01093°N |
— 16,61700°E |
— 56,45158°N |
— 17,14420°E |
— 56,50419°N |
— 18,05446°E |
— 56,84110°N |
— 18,08191°E |
— 56,82638°N |
— 18,64635°E |
— 56,67028°N |
— 18,75222°E |
— 56,40337°N |
— 18,60704°E |
— 55,79712°N |
— 18,03668°E |
— 55,78242°N |
— 17,99611°E |
— 55,64194°N |
— 17,55060°E |
Natura 2000-området ”Westliche Rönnebank” (DE1249301)
— 54,70283°N |
— 14,10320°E |
— 54,64811°N |
— 13,99096°E |
— 54,66159°N |
— 13,97909°E |
— 54,67779°N |
— 13,96169°E |
— 54,69590°N |
— 13,93852°E |
— 54,70927°N |
— 13,91839°E |
— 54,71866°N |
— 13,90198°E |
— 54,74805°N |
— 13,96202°E |
— 54,77042°N |
— 14,00388°E |
— 54,76700°N |
— 14,00920°E |
— 54,7.2013°N |
— 14,07838°E |
— 54,70283°N |
— 14,10320°E |
Natura 2000-området ”Pommersche Bucht mit Oderbank” (DE1652301)
— 54,12615°N |
— 14,20141°E |
— 54,23882°N |
— 14,16802°E |
— 54,27765°N |
— 14,06962°E |
— 54,44113°N |
— 14,07828°E |
— 54,50001°N |
— 14,05618°E |
— 54,50001°N |
— 14,05786°E |
— 54,50000°N |
— 14,74218°E |
— 54,49839°N |
— 14,74796°E |
— 54,38175°N |
— 14,59768°E |
— 54,16732°N |
— 14,35027°E |
— 54,12576°N |
— 14,23746°E |
— 54,12608°N |
— 14,20783°E |
— 54,12615°N |
— 14,20141°E |
Natura 2000-området ”Greifswalder Boddenrandschwelle und Teile der Pommerschen Bucht” (DE1749302)
Det havsområde som avgränsas av
linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater:
— 54,34995°N |
— 13,75007°E |
— 54,35002°N |
— 13,78340°E |
— 54,31672°N |
— 13,88336°E |
— 54,25958°N |
— 14,00053°E |
— 54,27765°N |
— 14,06962°E |
— 54,23882°N |
— 14,16802°E |
— 54,12615°N |
— 14,20141°E |
— 54,18295°N |
— 13,98338°E |
— 54,14431°N |
— 13,86995°E |
— 54,14633°N |
— 13,83198°E |
— 54,14714°N |
— 13,83127°E |
— 54,15004°N |
— 13,82926°E |
— 54,15088°N |
— 13,82880°E |
— 54,15144°N |
— 13,82881°E |
— 54,18832°N |
— 13,82347°E |
— 54,18832°N |
— 13,82346°E |
— 54,19374°N |
— 13,82268°E |
— 54,21375°N |
— 13,80557°E |
— 54,23009°N |
— 13,79156°E |
— 54,23160°N |
— 13,77499°E |
— 54,23358°N |
— 13,75603°E |
— 54,27407°N |
— 13,72601°E |
Kustlinjen från 54,35002° N 13.72601°E till 54,27765°N 13,75007°E
Natura 2000-området ”Ostoja na Zatoce Pomorskiej” (PLH990002).
Det havsområde som avgränsas av
linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater:
— 54,32395°N |
— 15,38526°E |
— 54,25835°N |
— 15,38440°E |
— 54,24455°N |
— 15,38422°E |
— 54,19953°N |
— 15,38237°E |
— 54,16881°N |
— 15,38111°E |
— 54,15807°N |
— 15,38067°E |
— 54,15804°N |
— 15,38067°E |
kusten från 54,15804°N 15,38067°E till 54,00013°N 14,65346°E
linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater:
— 54,00013°N |
— 14,65346°E |
— 53,99989°N |
— 14,65269°E |
— 53,99982°N |
— 14,65200°E |
— 53,99987°N |
— 14,65201°E |
— 54,01629°N |
— 14,64664°E |
— 53,97913°N |
— 14,49071°E |
— 53,95057°N |
— 14,43891°E |
— 53,93854°N |
— 14,45827°E |
kusten från 53.93854°N 14,45827°E till 53,92176°N 14,28495°E
linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater, i kolumnordning;
— 53,92176°N |
— 14,28495°E |
— 54,48498°N |
— 14,79511°E |
— 54,47014°N |
— 14,85220°E |
— 53,92905°N |
— 14,28883°E |
— 54,48476°N |
— 14,79733°E |
— 54,47135°N |
— 14,85316°E |
— 53,93619°N |
— 14,29442°E |
— 54,48434°N |
— 14,79876°E |
— 54,47238°N |
— 14,85454°E |
— 53,94698°N |
— 14,30494°E |
— 54,48346°N |
— 14,80031°E |
— 54,47294°N |
— 14,85603°E |
— 53,94830°N |
— 14,31365°E |
— 54,48261°N |
— 14,80164°E |
— 54,47313°N |
— 14,85830°E |
— 53,95213°N |
— 14,33902°E |
— 54,48179°N |
— 14,80253°E |
— 54,47319°N |
— 14,86005°E |
— 53,97892°N |
— 14,33091°E |
— 54,48092°N |
— 14,80321°E |
— 54,47303°N |
— 14,86222°E |
— 53,97914°N |
— 14,33084°E |
— 54,47987°N |
— 14,80368°E |
— 54,47261°N |
— 14,86469°E |
— 54,10243°N |
— 14,29333°E |
— 54,47887°N |
— 14,80444°E |
— 54,47191°N |
— 14,86718°E |
— 54,12747°N |
— 14,28383°E |
— 54,47743°N |
— 14,80590°E |
— 54,47115°N |
— 14,86915°E |
— 54,12688°N |
— 14,25228°E |
— 54,47594°N |
— 14,80723°E |
— 54,47031°N |
— 14,87098°E |
— 54,12728°N |
— 14,24162°E |
— 54,47431°N |
— 14,80922°E |
— 54,46938°N |
— 14,87249°E |
— 54,16731°N |
— 14,35028°E |
— 54,47285°N |
— 14,81127°E |
— 54,46819°N |
— 14,87436°E |
— 54,16880°N |
— 14,35199°E |
— 54,47083°N |
— 14,81463°E |
— 54,46476°N |
— 14,87841°E |
— 54,16889°N |
— 14,35222°E |
— 54,46903°N |
— 14,81781°E |
— 54,46234°N |
— 14,88129°E |
— 54,38286°N |
— 14,59913°E |
— 54,46704°N |
— 14,82181°E |
— 54,46009°N |
— 14,88427°E |
— 54,49418°N |
— 14,74253°E |
— 54,46523°N |
— 14,82507°E |
— 54,45760°N |
— 14,88823°E |
— 54,49380°N |
— 14,74525°E |
— 54,46369°N |
— 14,82837°E |
— 54,45514°N |
— 14,89218°E |
— 54,49272°N |
— 14,75092°E |
— 54,46218°N |
— 14,83167°E |
— 54,45298°N |
— 14,89570°E |
— 54,49188°N |
— 14,75496°E |
— 54,46121°N |
— 14,83447°E |
— 54,44969°N |
— 14,90148°E |
— 54,49095°N |
— 14,75871°E |
— 54,46044°N |
— 14,83791°E |
— 54,44706°N |
— 14,90626°E |
— 54,48966°N |
— 14,76338°E |
— 54,46010°N |
— 14,84096°E |
— 54,44515°N |
— 14,90988°E |
— 54,48813°N |
— 14,76830°E |
— 54,46010°N |
— 14,84096°E |
— 54,44264°N |
— 14,91458°E |
— 54,48735°N |
— 14,77153°E |
— 54,46018°N |
— 14,84560°E |
— 54,44081°N |
— 14,91853°E |
— 54,48661°N |
— 14,77585°E |
— 54,46076°N |
— 14,84763°E |
— 54,43878°N |
— 14,92371°E |
— 54,48597°N |
— 14,77957°E |
— 54,46185°N |
— 14,84974°E |
— 54,43679°N |
— 14,92842°E |
— 54,48525°N |
— 14,78345°E |
— 54,46303°N |
— 14,85090°E |
— 54,43529°N |
— 14,93180°E |
— 54,48506°N |
— 14,78639°E |
— 54,46454°N |
— 14,85156°E |
— 54,43364°N |
— 14,93526°E |
— 54,48516°N |
— 14,79048°E |
— 54,46628°N |
— 14,85192°E |
— 54,43167°N |
— 14,93970°E |
— 54,48510°N |
— 14,79239°E |
— 54,46903°N |
— 14,85211°E |
— 54,43013°N |
— 14,94295°E |
linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater, i kolumnordning:
— 54,30457°N |
— 15,24969°E |
— 54,31048°N |
— 15,36540°E |
— 54,30337°N |
— 15,25282°E |
— 54,31376°N |
— 15,36389°E |
— 54,30277°N |
— 15,25502°E |
— 54,31833°N |
— 15,36227°E |
— 54,30249°N |
— 15,25746°E |
— 54,32214°N |
— 15,36082°E |
— 54,30267°N |
— 15,26188°E |
— 54,32356°N |
— 15,36059°E |
— 54,30319°N |
— 15,26968°E |
— 54,32452°N |
— 15,36102°E |
— 54,30321°N |
— 15,27431°E |
— 54,32527°N |
— 15,36217°E |
— 54,30327°N |
— 15,27860°E |
— 54,32726°N |
— 15,36727°E |
— 54,30238°N |
— 15,28297°E |
— 54,32853°N |
— 15,37192°E |
— 54,30115°N |
— 15,28744°E |
— 54,32944°N |
— 15,37681°E |
— 54,30039°N |
— 15,29080°E |
— 54,33059°N |
— 15,38341°E |
— 54,29976°N |
— 15,29354°E |
— 54,33088°N |
— 15,38527°E |
— 54,29886°N |
— 15,29724°E |
— 54,33089°N |
— 15,38535°E |
— 54,29858°N |
— 15,29968°E |
— |
— |
— 54,29829°N |
— 15,30447°E |
— |
— |
— 54,29812°N |
— 15,31408°E |
— |
— |
— 54,29777°N |
— 15,3.2068°E |
— |
— |
— 54,29695°N |
— 15,32706°E |
— |
— |
— 54,29610°N |
— 15,33412°E |
— |
— |
— 54,29570°N |
— 15,33741°E |
— |
— |
— 54,29523°N |
— 15,34150°E |
— |
— |
— 54,29497°N |
— 15,34467°E |
— |
— |
— 54,29501°N |
— 15,34994°E |
— |
— |
— 54,29578°N |
— 15,35382°E |
— |
— |
— 54,29752°N |
— 15,35843°E |
— |
— |
— 54,29935°N |
— 15,36192°E |
— |
— |
— 54,30108°N |
— 15,36420°E |
— |
— |
— 54,30289°N |
— 15,36536°E |
— |
— |
— 54,30516°N |
— 15,36587°E |
— |
— |
— 54,30711°N |
— 15,36580°E |
— |
— |
Den marina delen av Natura 2000-området”Wolin i Uznam” (PLH320019)
Området definieras som det havsområde som avgränsas av
linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater:
— 53,93854°N |
— 14,45827°E |
— 53,95057°N |
— 14,43891°E |
— 53,97913°N |
— 14,49071°E |
— 54,01629°N |
— 14,64664°E |
— 53,99987°N |
— 14,65201°E |
kustlinjen mellan 53,93854°N och 14,45827°E
Natura 2000-området ”Pommersche Bucht” (DE1552401)
Det havsområde som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater:
— 54,12576°N |
— 14,23746°E |
— 54,12615°N |
— 14,20141°E |
— 54,23882°N |
— 14,16801°E |
— 54,27765°N |
— 14,06962°E |
— 54,44109°N |
— 14,07828°E |
— 54,44113°N |
— 14,07828°E |
— 54,61491°N |
— 14,01307°E |
— 54,62898°N |
— 14,00541°E |
— 54,64622°N |
— 13,99307°E |
— 54,64642°N |
— 13,99285°E |
— 54,64811°N |
— 13,99096°E |
— 54,72155°N |
— 14,14161°E |
— 54,81190°N |
— 14,23910°E |
— 54,81190°N |
— 14,41303°E |
— 54,65773°N |
— 14,41303°E |
— 54,53561°N |
— 14,63560°E |
— 54,53208°N |
— 14,62721°E |
— 54,50000°N |
— 14,74218°E |
— 54,49839°N |
— 14,74796°E |
— 54,38175°N |
— 14,59768°E |
— 54,16732°N |
— 14,35027°E |
— 54,12576°N |
— 14,23746°E |
Fiske med passiva nätredskap (21) ska vara förbjudet i de områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande uppsättningar koordinater under perioden 1 november–30 april.
Natura 2000-området ”Sydvästskånes utsjövatten (SE0430187)
— 55,35106°N |
— 12,97893°E |
— 55,22202°N |
— 13,53572°E |
— 55,01445°N |
— 13,39068°E |
— 55,01099°N |
— 13,20750°E |
— 55,07472°N |
— 13,16464°E |
— 55,12709°N |
— 12,97429°E |
— 55,09678°N |
— 12,97513°E |
— 55,16606°N |
— 12,79373°E |
— 55,24938°N |
— 12,67606°E |
— 55,30773°N |
— 12,63771°E |
— 55,33667°N |
— 12,64080°E |
— 55,34481°N |
— 12,69023°E |
— 55,30593°N |
— 12,70856°E |
— 55,27558°N |
— 12,80246°E |
— 55,26932°N |
— 12,88011°E |
— 55,27786°N |
— 12,92801°E |
Medlemsstaterna ska säkerställa att kontrollmyndigheterna när som helst kan övervaka fiskefartygens verksamhet i syfte att genomföra de åtgärder som fastställs i punkterna 3.1–3.4.
DEL B
Havsfåglar
Om de uppgifter som avses i punkt 2 i det inledande stycket i denna bilaga visar på en nivå av oavsiktliga fångster av havsfåglar inom specifika fisken som utgör ett allvarligt hot mot dessa havsfåglars bevarandestatus, ska medlemsstaterna använda torilinor och/eller revar med sänken, om det är vetenskapligt bevisat att sådan användning innebär fördelar ur bevarandesynpunkt i det området, och ska när så är praktiskt möjligt och fördelaktigt sätta ut långrevar under mörkertimmarna med däckbelysningen begränsad till vad som krävs av säkerhetsskäl.
DEL C
Havssköldpaddor
1. Fisken för vilka användning av en flyktanordning för sköldpaddor är obligatorisk.
1.1 I följande områden är det förbjudet för fartyg att använda de fiskeredskap som anges nedan utan att samtidigt använda en flyktanordning för sköldpaddor.
Område |
Art |
Redskap |
Unionens vatten i Indiska oceanen och västra Atlanten |
Räkor (Penaeus spp., Xiphopenaeus kroyeri) |
Alla räktrålar |
1.2 Kommissionen kan anta genomförandeakter om fastställande av närmare regler för specifikationerna för den anordning som avses i punkt 1.1.
BILAGA XIV
ARTER FÖR SELEKTIVITETSINDIKATORER
Nordsjön |
Nordvästliga vatten |
Sydvästliga vatten |
Östersjön |
Medelhavet |
Torsk |
Torsk |
Kummel |
Torsk |
Kummel |
Kolja |
Kolja |
Vitling |
Rödspätta |
Röd mulle |
Gråsej |
Gråsej |
Glasvar |
|
|
Vitling |
Vitling |
|
|
|
Rödspätta |
Rödspätta |
|
|
|
( 1 ) Ices-sektioner (Internationella havsforskningsrådet) enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).
( 2 ) Cecaf-zonerna (östra centrala Atlanten eller FAO:s fiskeregion 34) enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten (EUT L 87, 31.3.2009, s. 1).
( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 av den 13 december 2011 om vissa bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) och om ändring av rådets förordning (EG) nr 1967/2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet (EUT L 347, 30.12.2011, s. 44).
( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1236/2010 av den 15 december 2010 om fastställande av en kontroll- och tillsynsplan för det område som omfattas av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2791/1999 (EUT L 348, 31.12.2010, s. 17).
( 5 ) Rådets förordning (EG) nr 734/2008 av den 15 juli 2008 om skydd av känsliga marina ekosystem mot de negativa verkningarna av fiske med bottenredskap på öppet hav (EUT L 201, 30.7.2008, s. 8).
( 6 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).
( *1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105.”
( *2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).”
( *3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).”
( *4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).”
( 7 ) I denna bilaga gäller följande:
( 8 ) Vid fiske med bomtrålar får den maximala bomlängden eller den sammanlagda bomlängden, mätt som summan av längden på varje bom, inte överstiga 24 meter eller inte förlängas till mer än 24 meter. Bomlängden ska mätas mellan bommens yttersta punkter, inbegripet alla riggtillbehör. Detta påverkar inte tillämpningen av mer specifika åtgärder som fastställts i vissa delar av Nordsjön.
( 9 ) Vid fiske i sektionen Skagerrak och Kattegatt med trålar med trålbord, med en maskstorlek på mindre än 120 mm, ska en övre panel med en maskstorlek på minst 270 mm diagonalmaska eller minst 140 mm fyrkantsmaska monteras. Alternativt får i sektionen Kattegatt en panel på minst 120 mm fyrkantsmaska monteras under perioden 1 oktober–31 december.
( 10 ) Vid fiske i sektionen Kattegatt med notar/vadar med en maskstorlek på mindre än 120 mm ska en övre panel på minst 270 mm diagonalmaska eller minst 140 mm fyrkantsmaska monteras. Alternativt får en panel på minst 120 mm fyrkantsmaska monteras under perioden 1 augusti–31 oktober.
( 11 ) SepNep: en trål med trålbord som
( 12 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2336 av den 14 december 2016 om upprättande av särskilda villkor för fiske efter djuphavsbestånd i Nordostatlanten och bestämmelser för fiske i Nordostatlantens internationella vatten samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2347/2002 (EUT L 354, 23.12.2016, s. 1).
( 13 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 (EUT L 157, 20.6.2017, s. 1).
( 14 ) Om nya regler inte antagits före den 31 december 2023 ska den tillämpliga minsta referensstorleken för bevarande för fläckpagell från och med den 1 januari 2024 vara 33 cm.
( 15 ) Fasas in under en tvåårsperiod från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.
( 16 ) En maskstorlek på minst 220 mm ska användas vid fiske efter marulk. En maskstorlek på minst 110 mm ska användas vid riktat fiske efter lyrtorsk och kummel i Ices-sektionerna 7d och 7e.
( 17 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2034 av den 18 oktober 2018 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten för perioden 2019–2021 (EUT L 327, 21.12.2018, s. 8).
( 18 ) Denna bestämmelse påverkar inte tillämpningen av artikel 2 i förordning (EG) nr 494/2002.
( 19 ) För riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus) ska en panel med minst 100 mm fyrkantsmaska eller likvärdig selektivitetsanordning monteras vid fiske i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e. För riktat fiske efter tunga med bomtrålar ska en panel med en maskstorlek på minst 180 mm monterad i den övre halvan av nätets främre del monteras.
( 20 ) Vid riktat fiske efter marulk ska en maskstorlek på minst 220 mm tillämpas.
( 21 ) Svajgarn, i Europeiska kommissionens flottregister klassificerade som nät/garn (GNS), som är ankrade i havsbotten i ena änden, omfattas av definitionen av passiva nätredskap.