EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 02014O0060-20210101

Consolidated text: Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 av den 19 december 2014 om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (riktlinjen om den allmänna dokumentationen) (ECB/2014/60) (omarbetning)

ELI: http://data.europa.eu/eli/guideline/2015/510/2021-01-01

02014O0060 — SV — 01.01.2021 — 010.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

►M2  EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/510

av den 19 december 2014

om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (riktlinjen om den allmänna dokumentationen) (ECB/2014/60) ◄

(omarbetning)

(EGT L 091 2.4.2015, s. 3)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/732 av den 16 april 2015

  L 116

22

7.5.2015

►M2

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/1938 av den 27 augusti 2015

  L 282

41

28.10.2015

►M3

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2016/64 av den 18 november 2015

  L 14

25

21.1.2016

►M4

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2016/2298 av den 2 november 2016

  L 344

102

17.12.2016

►M5

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2017/1362 av den 18 maj 2017

  L 190

26

21.7.2017

►M6

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2018/570 av den 7 februari 2018

  L 95

23

13.4.2018

►M7

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2019/1032 av den 10 maj 2019

  L 167

64

24.6.2019

►M8

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2020/506 av den 7 april 2020

  L 109I

1

7.4.2020

►M9

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2020/1690 av den 25 september 2020

  L 379

77

13.11.2020


Rättad genom:

►C1

Rättelse, EGT L 332, 18.12.2015, s.  158 (2015/1938)




▼B

▼M2

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/510

av den 19 december 2014

om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (riktlinjen om den allmänna dokumentationen) (ECB/2014/60)

▼B

(omarbetning)



INNEHÅLL

DEL 1 –

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

DEL 2 –

EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA VERKTYG, OPERATIONER, INSTRUMENT OCH FÖRFARANDEN

AVDELNING I –

Öppna MARKNADSTRANSAKTIONER

Kapitel 1 –

Översikt över marknadstransaktioner

Kapitel 2 –

Kategorier av öppna marknadstransaktioner

Kapitel 3 –

Instrument för öppna marknadstransaktioner

AVDELNING II –

Stående faciliteter

Kapitel 1 –

Utlåningsfacilitet

KAPITEL 2 –

INLÅNINGSFACILITET

AVDELNING III –

Förfaranden för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner

Kapitel 1 –

Anbud och bilaterala förfaranden för Eurosystemets öppna marknadstransaktioner

Avsnitt 1 –

Anbudsförfaranden

Avsnitt 2 –

Operativa steg i anbudsförfaranden

Underavsnitt 1 –

Tillkännagivande av anbudsförfaranden

Underavsnitt 2 –

Motparternas förberedelser och avgivande av anbud

Underavsnitt 3 –

Tilldelning

Underavsnitt 4 –

Tillkännagivande av tilldelningar

Avsnitt 3 –

Bilaterala förfaranden för Eurosystemets öppna marknadstransaktioner

KAPITEL 2 –

AVVECKLINGSFÖRFARANDEN FÖR EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER

DEL 3 –

GODKÄNDA MOTPARTER

DEL 4 –

GODTAGBARA TILLGÅNGAR

AVDELNING I –

Allmänna principer

AVDELNING II –

Godtagbarhetskriterier och krav på kreditvärdighet avseende omsättbara tillgångar

Kapitel 1 –

Godtagbarhetskriterier för omsättbara tillgångar

Avsnitt 1 –

Allmänna godtagbarhetskriterier för omsättbara tillgångar

Avsnitt 2 –

Specifika godtagbarhetskriterier för vissa typer av omsättbara tillgångar

Underavsnitt 1 –

Specifika godtagbarhetskriterier för värdepapper med bakomliggande tillgångar

Underavsnitt 2 –

Specifika godtagbarhetskriterier för säkerställda obligationer som täcks av värdepapper med bakomliggande tillgångar

Underavsnitt 3 –

Specifika godtagbarhetskriterier för skuldcertifikat som emitterats av Eurosystemet

Underavsnitt 4 –

Specifika godtagbarhetskriterier för vissa skuldinstrument utan säkerhet

Kapitel 2 –

Eurosystemets krav på kreditvärdighet för omsättbara tillgångar

AVDELNING III –

Godtagbarhetskriterier och krav på kreditvärdighet avseende icke-omsättbara tillgångar

Kapitel 1 –

Godtagbarhetskriterier för icke-omsättbara tillgångar

Avsnitt 1 –

Godtagbarhetskriterier för kreditfordringar

Avsnitt 2 –

Godtagbarhetskriterier för inlåning med fast löptid

Avsnitt 3 –

Godtagbarhetskriterier för skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD)

Avsnitt 4 –

Godtagbarhetskriterier för skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC)

Kapitel 2 –

Eurosystemets krav på kreditvärdighet för icke-omsättbara tillgångar

Avsnitt 1 –

Eurosystemets kreditkvalitetskrav för kreditfordringar

Avsnitt 2 –

Eurosystemets kreditkvalitetskrav för skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD)

Avsnitt 3 –

Eurosystemets kreditkvalitetskrav för skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC)

AVDELNING IV –

Garantier för omsättbara och icke-omsättbara tillgångar

AVDELNING V –

Eurosystemets ramverk för kreditbedömning av godtagbara tillgångar

AVDELNING VI –

Ramverk för riskkontroll och värdering av omsättbara och icke-omsättbara tillgångar

Kapitel 1 –

Riskkontrollåtgärder för omsättbara tillgångar

Kapitel 2 –

Riskkontrollåtgärder för icke-omsättbara tillgångar

Kapitel 3 –

Värderingsregler för omsättbara och icke-omsättbara tillgångar

AVDELNING VII –

Godkännande av säkerhet i andra valutor än euro vid oförutsedda händelser

AVDELNING VIII –

Regler för användning av godtagbara tillgångar

AVDELNING IX –

Gränsöverskridande användning av godtagbara tillgångar

DEL 5 –

SANKTIONER MOT MOTPARTER SOM INTE FULLGÖR SINA SKYLDIGHETER

DEL 6 –

DISKRETIONÄRA ÅTGÄRDER

DEL 7 –

KOMPLETTERANDE MINIMIKRAV AVSEENDE EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER

Kapitel 1 –

Kompletterande minimikrav avseende Eurosystemets penningpolitiska operationer

Kapitel 2 –

Kompletterande minimikrav tillämpliga för både repoavtal och lån mot säkerhet

Kapitel 3 –

Kompletterande minimikrav som bara gäller för repoavtal

Kapitel 4 –

Kompletterande minimikrav som bara gäller för lån mot säkerhet

Kapitel 5 –

Kompletterande minimikrav som bara gäller för valutaswappar för penningpolitiska ändamål

DEL 8 –

SLUTBESTÄMMELSER

BILAGA I –

Minimireserver

BILAGA II –

Tillkännagivande av anbudsvillkoren

BILAGA III –

Tilldelningar och anbudsförfaranden

BILAGA IV –

Tillkännagivande av tilldelningar

BILAGA V –

Kriterier för urvalet av motparter för Eurosystemets valutainterventioner

BILAGA VI –

Gränsöverskridande användning av godtagbara tillgångar

BILAGA VIa –

Godtagbarhetskriterier för att använda värdepappersavvecklingssystem och förbindelser mellan värdepappersavvecklingssystem i Eurosystemets kreditoperationer

BILAGA VII –

Beräkning av sanktioner enligt del 5 och straffavgifter enligt del 7

BILAGA VIII –

Rapporteringskrav på lån-nivå för värdepapper med bakomliggande tillgångar och krav avseende register över uppgifter på lån-nivå

BILAGA IX –

Kontroll av prestanda i eurosystemets ramverk för kreditbedömning

BILAGA IXa –

Minimitäckningskrav för externa institut för kreditbedömning inom Eurosystemets ramverk för kreditbedömning

BILAGA IXb –

Minimikrav i eurosystemets ramverk för kreditbedömning avseende nyemissioner och granskningsrapporter om program för säkerställda obligationer

BILAGA IXc —

Godtagbarhetskriterier och ansökningsförfarande för externa institut för kreditbedömning (ECAI)

BILAGA XI –

Former av säkerhet

BILAGA XII –

Exempel på Eurosystemets penningpolitiska operationer och förfaranden

BILAGA XIIa –

BILAGA XIII –

Jämförelsetabell

BILAGA XIV –

Upphävd riktlinje och förteckning över dess senare ändringar



DEL 1

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.  
Denna riktlinje innehåller de gemensamma reglerna för genomförandet av Eurosystemets gemensamma penningpolitik i de medlemsstater som har euron som valuta.
2.  
Eurosystemet ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra Eurosystemets penningpolitiska transaktioner i enlighet med de principer, verktyg, instrument, krav, kriterier och förfaranden som anges i denna riktlinje.
3.  
Det rättsliga förhållandet mellan Eurosystemet och dess motparter ska fastställas genom lämpliga avtal eller föreskrifter som tillämpas av den relevanta nationella centralbanken på det sätt som beskrivs i denna riktlinje.
4.  
ECB-rådet får när som helst ändra de verktyg, instrument, krav, kriterier och förfaranden som används för att genomföra Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.
5.  
Eurosystemet förbehåller sig rätten att begära in och samla in all relevant information från motparterna som behövs för att utföra dess uppgifter och uppnå sina mål i fråga om penningpolitiska transaktioner. Denna rätt ska inte påverka några andra av Eurosystemets nuvarande specifika rättigheter att begära in information som avser penningpolitiska transaktioner.

Artikel 2

Definitioner

I denna riktlinje gäller följande definitioner:

1)

konventionen faktiskt antal dagar/360 (actual/360 day-count convention) : den konvention som används vid Eurosystemets penningpolitiska transaktioner för att beräkna det faktiska antal kalenderdagar vid ränteberäkningen, på grundval av ett år om 360 dagar.

▼M7

2)

organ : en enhet som är etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta och som antingen är aktiv inom allmännyttig verksamhet på nationell eller regional nivå eller assisterar sådana enheters finansiering, och har klassificerats som organ av Eurosystemet. Förteckningen över enheter som klassificerats som organ offentliggörs på ECB:s webbplats och ska ange huruvida de kvantitativa kriterierna för värderingsavdrag som framgår av bilaga XIIa uppfylls avseende varje enhet.

▼B

3)

värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (asset-backed securities, ABS) : skuldförbindelser med säkerheter i en bakomliggande pool av avskilda finansiella tillgångar (med fast förfallodag eller som kan förlängas) som omvandlas till kontanter efter en fastställd/begränsad tidsperiod. Dessutom kan det finnas rättigheter och andra tillgångar som säkerställer att innehavaren av värdepapperet uppfyller sina åtaganden i rätt tid. I allmänhet är värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet ett specialtillverkat investeringsverktyg som förvärvat poolen av säkerheter från upphovsmannen eller säljaren. I det avseendet är betalningar på värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet främst beroende av de kassaflöden som genereras av de underliggande tillgångarna i poolen och på andra rättigheter som utvalts att säkerställa betalning i rätt tid, som till exempel likviditetsfaciliteter, garantier och andra detaljer som allmänt kvalificeras som kreditförbättring.

4)

bilateralt förfarande (bilateral procedure) : ett förfarande varigenom de nationella centralbankerna, eller i undantagsfall ECB, genomför finjusterande transaktioner eller direkta köp/försäljningar direkt med en eller flera motparter, eller via börser eller ombud, utan att använda sig av anbudsförfaranden.

5)

kontobaserat system (book-entry system) : ett bokföringssystem som gör det möjligt att överföra värdepapper och andra finansiella tillgångar utan att fysiskt flytta dokument eller certifikat, till exempel elektronisk överföring av säkerheter.

6)

affärsdag (business day) : a) i samband med skyldigheten att göra en betalning varje dag när TARGET2 håller öppet och kan verkställa betalningen, eller b) i samband med skyldigheten att leverera ett värdepapper varje dag då de avvecklingssystem för värdepapperstransaktioner genom vilka leveransen ska göras håller öppet på den plats där leveransen av de berörda värdepapprena ska ske.

▼M6

7)

värdepapperscentral (central securities depository, CSD) : en värdepapperscentral såsom den definieras i artikel 2.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 ( 1 ).

▼B

8)

lån mot säkerhet (collateralised loan) : en lånekonstruktion mellan en nationell centralbank och en motpart där motparten erhåller likviditet i form av ett lån som garanteras av en realiserbar säkerhet som motparten ger den nationella centralbanken, t.ex. i form av panträtt, överlåtelse eller inteckning i tillgången.

9)

inlåning med fast löptid (collection of fixed-term deposits) : ett instrument som Eurosystemet kan använda för öppna marknadstransaktioner varvid Eurosystemet erbjuder ränta på motparters inlåning för bestämda löptider på konton hos den inhemska nationella centralbanken i syfte att absorbera likviditet från marknaden.

▼M2

10)

behörig myndighet (competent authority) : en offentlig myndighet eller ett offentligt organ som officiellt har erkänts i nationell lagstiftning och som enligt nationell lagstiftning har befogenhet att utöva tillsyn över institut som en del av tillsynssystemet i den berörda medlemsstaten, inbegripet ECB när det gäller de uppgifter som den tilldelats genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 ( 2 ).

▼B

11)

motpart (counterparty) : ett institut som uppfyller de urvalskriterier som framgår av del 3 och innebär att institutet får tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.

▼M4

12)

säkerställd obligation (covered bond) : skuldinstrument som har ”dubbel regressträtt” – a) direkt eller indirekt mot ett kreditinstitut, och b) mot en dynamisk säkerhetspool av underliggande tillgångar, och för vilken det inte sker någon uppdelning på trancher efter risk.

▼B

13)

kreditfordring (credit claim) : en fordran på återbetalning av pengar, som utgör en skuldförbindelse från en gäldenär till en motpart. Kreditfordringar inkluderar även Schuldscheindarlehen och nederländska registrerade privata fordringar på offentlig sektor eller andra godtagbara gäldenärer som täcks av en offentlig garanti, t.ex. bostadsrättsföreningar.

14)

kreditinstitut (credit institution) : ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU ( 3 ) och punkt 1 i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 ( 4 ), som är föremål för tillsyn av en behörig myndighet eller är ett offentligt ägt kreditinstitut enligt artikel 123.2 i fördraget som omfattas av likvärdig tillsyn som den tillsyn som en behörig myndighet utövar.

15)

kreditrating (credit rating) : samma betydelse som i artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 ( 5 ).

▼M3

16)

gränsöverskridande användning

(cross-border use) :

en motpart som till sin inhemska nationella centralbank ställer säkerhet i form av

a) 

omsättbara tillgångar som innehas i en annan medlemsstat som har euron som valuta,

b) 

omsättbara tillgångar som emitterats i en annan medlemsstat och innehas i samma medlemsstat som den inhemska nationella centralbankens,

c) 

kreditfordringar där kreditavtalet regleras av lagstiftningen i en annan medlemsstat som har euron som valuta än den inhemska nationella centralbanken,

d) 

skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) i enlighet med förfarandena i korrespondentcentralbanksmodellen (CCBM),

e) 

icke-omsättbara skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC) som innehas i en annan medlemsstat som har euron som valuta än den inhemska nationella centralbanken.

▼B

17)

valutasäkring (currency hedge) : ett avtal mellan en emittent och en valutasäkringsmotpart enligt vilket en del av valutarisken som uppstår genom mottagande av kassaflöden i andra valutor än euro minskas genom att swappa kassaflödena till betalningar i euro som ska betalas av valutasäkringsmotparten, inklusive garantier som valutasäkringsmotparten gjort avseende dessa betalningar.

18)

depåhållare (custodian) : en enhet som för andras räkning förvarar och förvaltar värdepapper och andra finansiella tillgångar.

19)

avvecklingsvärde

(default market value) :

för varje tillgång vid varje tidpunkt:

a) 

marknadsvärdet för en tillgång vid den tidpunkt då värdering görs i anledning av ett avslut i förtid, beräknat på grundval av den mest representativa kursen på den affärsdag som föregår värderingsdagen.

b) 

i avsaknad av ett representativt pris för en viss tillgång under affärsdagen före värderingsdagen används det senast noterade priset. Om ingen sådan notering finns att tillgå ska den nationella centralbanken som genomför operationen fastställa ett pris med beaktande av den senast fastställda kursen för tillgången på referensmarknaden.

c) 

Om det är fråga om en tillgång för vilken ett marknadspris saknas ska någon annan rimlig värderingsmetod användas.

d) 

Om den nationella centralbanken har sålt tillgångarna eller likvärdiga tillgångar till marknadspris före den tidpunkt då värdering görs i anledning av avslut i förtid, ska marknadspriset vara nettobehållningen av denna försäljning efter avdrag för alla skäliga kostnader, avgifter och omkostnader med anknytning till försäljningen, varvid den nationella centralbanken gör beräkningen och fastställer beloppen.

20)

leverans mot betalning (delivery-versus-payment eller delivery-against-payment system) : en mekanism inom avvecklingssystem som säkerställer att en överföring är slutgiltig, dvs. att tillgångar endast levereras om motsvarande slutgiltiga överföring av en andra tillgångar, t.ex. betalning, sker.

21)

inlåningsfacilitet (deposit facility) : en av Eurosystemets stående faciliteter som motparter kan använda för insättningar över natten hos Eurosystemet via en nationell centralbank, där en på förhand bestämd ränta utgår.

22)

inlåningsfacilitet (deposit facility rate) : den räntesats som tillämpas på inlåningsfaciliteten.

▼M6

22a)

direkt förbindelse (direct link) : ett arrangemang mellan två värdepappersavvecklingssystem som drivs av värdepapperscentraler, där en värdepapperscentral blir en direkt deltagare i det värdepappersavvecklingssystem som bedrivs av den andra värdepapperscentralen genom att öppna ett värdepapperskonto, för att möjliggöra överföringar av värdepapper via en kontobaserad process.

▼M2

23)

inhemsk användning

(domestic use) :

när en motpart som är etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta som säkerhet ställer

a) 

omsättbara tillgångar som emitterats och innehas i samma medlemsstat som den inhemska nationella centralbanken,

b) 

kreditfordringar där kreditavtalet regleras av lagstiftningen i den inhemska nationella centralbankens medlemsstat,

c) 

skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) som emitterats av enheter etablerade i den inhemska nationella centralbankens medlemsstat,

d) 

skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar som emitterats och innehas i samma medlemsstat som den inhemska nationella centralbanken.

▼B

24)

öronmärkningssystem (earmarking system) : ett system för de nationella centralbankernas förvaltning av säkerheter där likviditet tillhandahålls mot specificerade, identifierbara tillgångar som är öronmärkta som säkerhet för enskilda kreditoperationer som Eurosystemet genomför. Med den inhemska nationella centralbankens godkännande får dessa tillgångar ersättas med andra specifika godtagbara tillgångar förutsatt att de är öronmärkta som säkerhet och adekvata för den aktuella operationen.

▼M9

24a)

säkerställd obligation reglerad genom EES-lagstiftning (EEA legislative covered bond) : en säkerställd obligation som emitterats i enlighet med kraven i artikel 52.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG ( 6 ).

▼B

25)

godtagbara tillgångar (eligible assets) : tillgångar som uppfyller de kriterier som framgår av del 4 och därför är godtagbara som säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer.

▼M6

25a)

godkänd förbindelse (eligible link) : en direkt förbindelse eller mellanhandsförbindelse som Eurosystemet anser uppfylla de godtagbarhetskriterier som framgår av bilaga VIa för att användas vid Eurosystemets kreditoperationer och som offentliggjorts i förteckningen över godkända förbindelser på ECB:s webbplats. En godkänd mellanhandsförbindelse utgörs av underliggande godkända direkta förbindelser.

25b)

godkänt värdepappersavvecklingssystem (eligible SSS) : ett värdepappersavvecklingssystem som drivs av en värdepapperscentral som Eurosystemet anser uppfylla de godtagbarhetskriterier som framgår av bilaga VIa för att användas vid Eurosystemets kreditoperationer och som offentliggjorts i förteckningen över godkända värdepappersavvecklingssystem på ECB:s webbplats.

▼B

26)

dagens slut (end-of-day) : den tidpunkt under affärsdagen när TARGET2 har stängts och då de betalningar som förmedlats genom TARGET2 slutförs för dagen.

▼M7

26a)

Esmas aktiveringsdag för rapportering : den första dagen då både a) ett värdepapperiseringsregister har registrerats av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och blir ett Esma värdepapperiseringsregister, och b) de relevanta tekniska genomförandestandarderna, i form av standardformulär, har antagits av kommissionen enligt artikel 7.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 ( 7 ) och blivit tillämpliga.

26b)

Esmas värdepapperiseringsregister : ett värdepapperiseringsregister som avses i artikel 2.23 i förordning (EU) 2017/2402, som är registrerat hos Esma enligt artikel 10 i den förordningen.

▼B

27)

inflationsindex för euroområdet (euro area inflation index) : ett index som tillhandahålls av Eurostat eller en statistikmyndighet i en av de medlemsstater som har euron som valuta, t.ex. det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP).

28)

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (European Economic Area [EEA]) : samtliga medlemsstater, oavsett om de formellt har tillträtt EES eller ej, samt Island, Liechtenstein och Norge.

29)

Eurosystemet (Eurosystem) : ECB och de nationella centralbankerna.

30)

Eurosystemets affärsdagar (Eurosystem business day) : alla dagar då ECB och åtminstone en nationell centralbank håller öppet för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.

31)

Eurosystemets kredittransaktioner (Eurosystem credit operations) : a) likvidiserande reverserade transaktioner, dvs. Eurosystemets likvidiserande penningpolitiska transaktioner exklusive valutaswappar för penningpolitiska ändamål och direkta köp, och b) intradagskredit.

▼M7

31a)

register som utsetts av Eurosystemet : en enhet som utsetts av Eurosystemet i enlighet med bilaga VIII och som kontinuerligt uppfyller kraven för att utses som framgår av den bilagan.

▼B

32)

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner (Eurosystem monetary policy operations) : öppna marknadstransaktioner och stående faciliteter.

▼M6 —————

▼B

34)

slutgiltig överföring (final transfer) : en oåterkallelig och ovillkorlig överföring som fullgör skyldigheten att överföra.

▼M6

35)

finansiellt bolag (financial corporation) : ett finansiellt bolag enligt definitionen i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 ( 8 ).

▼B

36)

finjusterande transaktion (fine-tuning operations) : en typ av öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför för att hantera likviditetsfluktuationer på marknaden.

37)

fast kupong (fixed coupons) : ett skuldinstrument med förutbestämda regelbundna räntebetalningar.

38)

anbudsförfarande till fast ränta (fixed-rate tender procedure) : ett anbudsförfarande där ECB i förväg anger räntan, priset, swappunkten eller spreaden och de deltagande motparterna ger anbud på vilket belopp till den fasta räntan, priset, swappunkten eller spreaden som de är villiga att genomföra transaktioner.

39)

kupong med rörlig ränta (floating coupon) : en kupong som är kopplad till en referensränta där räntejusteringsperioden för den kupongen inte är längre än ett år.

40)

valutaswappar för penningpolitiska ändamål (foreign exchange swap for monetary policy purposes) : ett instrument för öppna marknadstransaktioner där Eurosystemet köper eller säljer euro avista mot utländsk valuta och samtidigt säljer eller köper den tillbaka i en terminstransaktion på en fastställd återköpsdag.

41)

inhemsk nationell centralbank (home NCB) : den nationella centralbanken i en medlemsstat som har euron som valuta där motparten är etablerad.

42)

vägledande kalender för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner (indicative calendar for the Eurosystem's regular tender operations) : en kalender som tas fram av Eurosystemet, med ECB-rådets samtycke, som anger uppfyllandeperioderna samt även annonsering, tilldelning och löptid för de huvudsakliga samt de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktionerna.

▼M2

42a)

rekapitalisering via apport med offentliga skuldinstrument (in-kind recapitalisation with public debt instruments) : varje ökning av ett kreditinstituts tecknade kapital där tillskottet helt eller delvis betalas i form av en direkt placering i kreditinstitutet genom statens eller den offentliga sektorns skuldinstrument som har emitterats av den självständiga stat eller den offentligrättsliga enhet som tillför nytt kapital till kreditinstitutet.

▼B

43)

internationell värdepapperscentral (international central securities depository [ICSD]) : en värdepapperscentral som hanterar avvecklingen av internationellt handlade värdepapper från olika nationella marknader, normalt mellan olika valutaområden.

44)

internationell organisation (international organisation) : en enhet som anges i artikel 118 i förordning (EU) nr 575/2013, varvid exponeringar mot sådana enheter åsätts en riskvikt på noll procent.

45)

ISIN-kod (International Securities Identification Number [ISIN]) : det internationella identifikationsnummer som värdepapper som emitteras på finansmarknaderna erhåller.

▼M6

46)

intradagskredit (intraday credit) : en kredit enligt definitionen i artikel 2.26 i Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/27 ( 9 ).

▼M4

46a)

värdepappersföretag : värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 2 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M6

46b)

investeringsfond (investment fund) : penningmarknadsfonder (PMF) eller investeringsfonder utom penningmarknadsfonder (icke-PMF) enligt definitionen i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

▼B

47)

emission av ECB-skuldcertifikat (issuance of ECB debt certificates) : ett penningpolitiskt instrument som används för att genomföra öppna marknadstransaktioner, där ECB emitterar skuldcertifikat som utgör en skuldförbindelse från ECB gentemot innehavaren.

▼M9

48)

säkerställd obligation av jumbo-typ (jumbo covered bond) : en säkerställd obligation reglerad genom EES-lagstiftning med en emissionsvolym på minst 1 miljard euro, för vilka minst tre market-markers regelbundet anger sälj- och köpkurser.

▼M3

49)

leasingkrav (leasing receivables) : kontraktsenliga och schemalagda betalningar från en leasingtagare till en leasinggivare enligt leasingvillkoren. Restvärdet utgör inte leasingkrav. Hyrköpsavtal (Personal Contract Purchase – PCP), dvs. avtal enligt vilka gäldenären kan välja att antingen a) göra en slutbetalning vilket ger honom full äganderätt till varan, eller b) lämna tillbaka varan vid avtalets utgång, jämställs med leasingavtal.

▼M9

49a)

säkerställd obligation reglerad genom lagstiftning (legislative covered bond) : en säkerställd obligation som är antingen en säkerställd obligation reglerad genom EES-lagstiftning eller också en säkerställd obligation reglerad genom lagstiftning i ett G10-land utanför EES.

▼B

50)

likviditetsstöd (liquidity support) : strukturell, faktisk eller möjlig åtgärd som är utformad för, eller anses lämplig för, att täcka eventuella tillfälliga kassaflödesunderskott som kan uppstå under livstiden för en transaktion med värdepapper med bakomliggande tillgångar.

▼M7

50a)

register över uppgifter på lån-nivå : ett av Esmas värdepapperiseringsregister eller ett register som utsetts av Eurosystemet.

▼B

51)

långfristiga refinansieringstransaktioner (longer-term refinancing operations [LTROs]) : en typ av öppen marknadsoperation som utförs av Eurosystemet i form av reverserade transaktioner i syfte att tillhandahålla likviditet med längre löptid än de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna till den finansiella sektorn.

52)

huvudsakliga refinansieringstransaktioner (main refinancing operations [MROs]) : en typ av regelbunden öppen marknadsoperation som utförs av Eurosystemet i form av reverserade transaktioner.

53)

uppfyllandeperiod (maintenance period) : den betydelse som framgår av förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

54)

begäran om tilläggssäkerheter (margin call) : ett förfarande som hänför sig till marginalsäkerheterna och innebär att Eurosystemet kräver att en motpart ställer tilläggssäkerheter i form av godtagbara tillgångar eller kontanter om värdet på de underliggande tillgångarna enligt regelbundna värderingar sjunker under en viss nivå. För poolingsystem sker en begäran om tilläggssäkerheter bara om för lite säkerhet ställts, och för öronmärkningssystem görs en symmetrisk begäran om tilläggssäkerheter; båda dessa metoder beskrivs närmare i de nationella centralbankernas dokumentation.

55)

marginalränta (marginal interest rate) : den lägsta räntan i likvidiserande förfaranden med anbud till rörlig ränta till vilken anbud antas, eller den högsta räntan i likviditetsabsorberande förfaranden med anbud till rörlig ränta till vilken anbud antas.

56)

utlåningsfacilitet (marginal lending facility) : Eurosystemets stående facilitet som motparter kan använda för att få kredit över natten från Eurosystemet via en nationell centralbank till en förutbestämd ränta mot godtagbara tillgångar som säkerhet.

57)

ränta på utlåningsfaciliteten (marginal lending facility rate) : den räntesats som tillämpas på utlåningsfaciliteten.

58)

marginalswappunktsnotering (marginal swap point quotation) : den swappunktsnotering vid vilken hela beloppet som omfattas av anbud är uttömt.

59)

omsättningsbara tillgångar (marketable assets) : skuldinstrument som är upptagna till handel på en marknad och uppfyller de godtagbarhetskriterier som framgår av del 4.

60)

förfallodag (maturity date) : den dag då en av Eurosystemets penningpolitiska transaktioner löper ut. Vid repoavtal eller swappar motsvaras förfallodagen av återköpsdagen.

61)

medlemsstat (Member State) : en medlemsstat i unionen.

62)

multi cédulas (multi cédulas) : ett skuldinstrument som emitteras av ett specifikt spanskt specialföretag (Fondo de Titulización de Activos, FTA) som gör det möjligt för ett visst antal små enskilda cédulas (spanska säkerställda obligationer) från olika originatorer att slås samman.

63)

multilateral utvecklingsbank (multilateral development bank) : en enhet som anges i artikel 117.2 i förordning (EU) nr 575/2013, varvid exponeringar mot sådana enheter åsätts en riskvikt på noll procent.

64)

auktion med multipel ränta (amerikansk auktion) (multiple rate auction [American auction]) : en auktion där räntan eller priset/swappunkten på tilldelade poster motsvarar räntan eller priset/swappunkten som bjudits vid varje enskilt anbud.

65)

kupong med räntetrappa (multi-step coupon) : en kupongstruktur där marginaldelen (x) ökar mer än en gång under produktens livstid enligt ett i förväg bestämt schema på förbestämda datum, normalt på call-dagen eller dagen för kupongbetalningen.

66)

nationell centralbank (national central bank [NCB]) : en nationell centralbank i en medlemsstat som har euron som valuta.

67)

NCB-affärsdag (NCB business day) : varje dag då en nationell centralbank har öppet för att genomföra Eurosystemets penningpolitiska transaktioner, inklusive dagar då filialer till en sådan nationell centralbank kan vara stängda på grund av lokala eller regionala helgdagar.

68)

G10-länder som inte ingår i EES (non-EEA G10 countries) : de länder som deltar i G10-gruppen men inte ingår i EES, dvs. Förenta staterna, Kanada, Japan och Schweiz.

▼M9

68a)

säkerställd obligation enligt lagstiftningen i ett G10-land utanför EES (non-EEA G10 legislative covered bond) : en säkerställd obligation som emitterats i enlighet med kraven i den nationella lagstiftningsramen för säkerställda obligationer i ett G10-land utanför EES.

▼B

69)

icke-finansiellt bolag (non-financial corporation) : samma betydelse som i förordning (EU) nr 549/2013.

▼M2

70)

icke-omsättbara tillgångar (non-marketable asset) : någon av följande tillgångar – inlåning med fast löptid, kreditfordringar, skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) och skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar.

▼M2

70a)

icke-omsättbara skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC) :

skuldförbindelser

a) 

med direkt eller indirekt säkerhet i kreditfordringar som uppfyller Eurosystemets samtliga godtagbarhetskriterier för kreditfordringar enligt del 4 avdelning III kapitel 1 avsnitt 1, om inte annat följer av artikel 107f,

b) 

som ger ”dubbel regressrätt” mot i) ett kreditinstitut som är upphovsman för de underliggande kreditfordringarna och ii) den dynamiska säkerhetspool av underliggande kreditfordringar som avses i punkt a, och

c) 

för vilka det inte sker någon uppdelning på trancher efter risk.

▼M9 —————

▼B

72)

direkta köp/försäljningar (outright transaction) : ett instrument som används för att genomföra öppna marknadstransaktioner där ECB köper eller säljer godtagbara omsättbara tillgångar direkt på marknaden (avista eller på termin), vilket resulterar i att äganderätten överförs från säljaren till köparen utan någon därmed sammanhörande omvänd övergång av äganderätten.

73)

poolingsystem (pooling system) : ett system för de nationella centralbankernas förvaltning av säkerheter, där en motpart öppnar ett poolingkonto hos den nationella centralbanken för att där ställa tillgångar som säkerhet för den motpartens kreditoperationer med Eurosystemet, varvid tillgångarna registreras på ett sådant sätt att en individuell tillgång inte är knuten till en specifik kreditoperation som Eurosystemet genomför och motparten får kontinuerligt byta ut godtagbara tillgångar.

▼M4

74)

offentligt kreditbetyg (public credit rating) : kreditbetyg som a) utfärdats eller stöds av ett kreditvärderingsinstitut som är registrerat i unionen och godtas av Eurosystemet som ett externt institut för kreditbedömning, och b) offentliggörs eller distribueras till abonnenter.

▼B

75)

enhet inom den offentliga sektorn (public sector entity) : en enhet som av en nationell statistikmyndighet klassats som en enhet inom den offentliga sektorn inom ramen för förordning (EU) nr 549/2013.

76)

snabbt anbudsförfarande (quick tender) : ett anbudsförfarande som vanligen genomförs inom 105 minuter räknat från annonseringen av anbudet till bekräftelsen av tilldelningar, och kan begränsas till en mindre krets av motparter enligt vad som framgår av del 2.

▼M6

76a)

mellanhandsförbindelse (relayed link) : en förbindelse mellan värdepappersavvecklingssystem som bedrivs av två olika värdepapperscentraler som utbyter värdepapperstransaktioner eller -överföringar genom ett tredje värdepappersavvecklingssystem som bedrivs av en värdepapperscentral som agerar som mellanhand eller, när det gäller värdepappersavvecklingssystem som bedrivs av värdepapperscentraler som deltar i TARGET2-Securities, genom flera värdepappers avvecklingssystem som bedrivs av värdepapperscentraler som agerar som mellanhänder.

▼B

77)

repoavtal (repurchase agreement) : ett återköpsavtal varigenom en godtagbar tillgång säljs till en köpare utan att säljaren har kvar någon äganderätt, och säljaren samtidigt får rätt och skyldighet att återköpa en likvärdig tillgång till ett angivet pris vid en framtida tidpunkt eller på begäran.

78)

återköpsdag (repurchase date) : den dag då köparen är skyldig att sälja tillbaka likvärdiga tillgångar till säljaren i samband med en transaktion enligt ett repoavtal.

79)

återköpspris (repurchase price) : det pris till vilket köparen är skyldig att sälja tillbaka likvärdiga tillgångar till säljaren i samband med en transaktion enligt ett repoavtal. Återköpspriset är lika med summan av anskaffningspriset och den prisdifferens som svarar mot räntan på den likviditet som tillförts under transaktionens löptid.

80)

reverserad transaktion (reverse transaction) : ett instrument som används för att genomföra öppna marknadstransaktioner och för att ge tillträde till utlåningsfaciliteten varvid en nationell centralbank köper eller säljer godtagbara tillgångar enligt ett repoavtal eller genomför kreditoperationer i form av lån mot säkerhet.

81)

pantkonto (safe custody account) : ett värdepapperskonto som förvaltas av en internationell värdepapperscentral, värdepapperscentral eller nationell centralbank där kreditinstitut kan placera godtagbara värdepapper för Eurosystemets kreditoperationer.

▼M6

82)

värdepappersavvecklingssystem (securities settlement system, SSS) : ett avvecklingssystem för värdepapper enligt definitionen i artikel 2.1.10 i förordning (EU) nr 909/2014, som möjliggör överföring av värdepapper oavsett om betalning erhållits (free of payment, FOP) eller inte (delivery versus payment, DVP).

▼B

83)

avvecklingsdag (settlement date) : den dag då en transaktion avvecklas.

84)

auktion med enhetlig ränta (holländsk auktion) (single rate auction [Dutch auction]) : en auktion där räntan eller priset eller swappunkten på alla accepterade bud är lika med marginalräntan eller priset eller swappunkten.

85)

specialföretag för värdepapperisering (SPV-företag) (special purpose vehicle [SPV]) : ett specialföretag för värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.1 led 66 i förordning (EU) nr 575/2013.

86)

standardiserat anbud (standard tender) : ett anbudsförfarande som vanligen genomförs inom 24 timmar räknat från annonseringen av anbudet till bekräftelsen av tilldelningar.

87)

strukturell transaktion (structural operation) : en kategori öppen marknadsoperation som Eurosystemet utför för att justera Eurosystemets strukturella likviditetsposition gentemot finanssektorn eller för att uppnå andra mål för penningpolitiken enligt vad som anges i del 2.

▼M9 —————

▼M9

88a)

hållbarhetsmål : ett mål som har fastställts av emittenten i ett allmänt tillgängligt emissionsdokument och som mäter kvantifierade förbättringar av emittentens hållbarhetsprofil under en på förhand fastställd tidsperiod avseende ett eller flera av de miljömål som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 ( 10 ) och/eller ett eller flera av Förenta nationernas mål för hållbar utveckling vad gäller klimatförändring eller miljöförstöring ( 11 ).

▼B

89)

swappunkt (swap point) : valutakursskillnaden mellan avistakursen och terminskursen i en valutaswapp, noterat i enlighet med gängse marknadspraxis.

90)

tap-emission (tap issuance or tap issue) : en emission som utgör en enskild serie med en tidigare emission.

91)

TARGET2 (TARGET2) : ett system för bruttoavveckling i realtid för euro, där avvecklingen av eurobetalningar sker i centralbankspengar, reglerat enligt riktlinje ECB/2012/27.

92)

anbudsförfarande (tender procedure) : ett förfarande där Eurosystemet tillför eller drar in likviditet från marknaden genom att en nationell centralbank utför transaktioner där den accepterar anbud som motparter gjort efter ett offentligt meddelande.

93)

kontraktsdag (trade date [T]) : det datum när överenskommelse om en transaktion (dvs. avtal om en finansiell transaktion mellan två motparter) ingås. Kontraktsdagen kan sammanfalla med avvecklingsdagen för transaktionen (avveckling samma dag) eller föregå avvecklingsdagen med ett angivet antal bankdagar (avvecklingsdagen uttrycks som T + avvecklingens tidsförskjutning).

▼M9 —————

▼M6

95)

trepartsagent (tri-party agent, TPA) : en värdepapperscentral som bedriver ett godkänt värdepappersavvecklingssystem som har avtalat med en nationell centralbank om att värdepapperscentralen ska tillhandahålla vissa förvaltningstjänster för säkerheter som den nationella centralbankens agent.

▼B

96)

union (Union) : Europeiska unionen.

97)

värderingsavdrag (valuation haircut) : ett procentuellt avdrag från marknadsvärdet för tillgångar som ställts som säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer.

98)

värderingsnedsättning (valuation markdown) : ett procentuellt avdrag från marknadsvärdet för tillgångar som ställts som säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer, innan eventuella värderingsavdrag görs.

99)

anbudsförfarande med anbud till rörlig ränta (variable rate tender procedure) : ett anbudsförfarande där de deltagande motparterna lämnar anbud både på belopp, ränta, swappunkt eller pris till vilket de är villiga att genomföra transaktioner med Eurosystemet i konkurrens med varandra, varvid de bästa anbuden tillgodoses först fram till dess att det fastställda beloppet har uppnåtts.

▼M5

99a)

avvecklingsenhet (wind-down entity) : en enhet, privat eller offentligt ägd, som a) har som huvudsyfte att stegvis avveckla sina tillgångar och avsluta sin verksamhet, eller b) är en tillgångsförvaltnings- eller avvecklingsenhet som inrättats till stöd för omstruktureringar och/eller resolution inom den finansiella sektorn, inklusive tillgångsförvaltningsenheter som är ett resultat av en resolutionsåtgärd i form av tillämpningen av ett verktyg för avskiljande av tillgångar i enlighet med artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 ( 12 ) eller nationell lagstiftning som genomför artikel 42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU ( 13 ).

▼B

100)

nollkupongare (zero coupon) : ett skuldinstrument utan periodiska kupongbetalningar.



DEL 2

EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA VERKTYG, OPERATIONER, INSTRUMENT OCH FÖRFARANDEN

Artikel 3

Eurosystemets ramverk för genomförandet av penningpolitiken

1.  

De verktyg som används av Eurosystemet för att genomföra penningpolitiken består av

a) 

öppna marknadstransaktioner,

b) 

stående faciliteter,

c) 

minimireserver (kassakrav).

2.  
Kassakraven framgår av förordning (EG) nr 2531/98 och förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Vissa aspekter på kassakraven illustreras i informationssyfte i bilaga I.

Artikel 4

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner

I tabell 1 finns en översikt över Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.

▼M6



Tabell 1

Översikt över Eurosystemets penningpolitiska transaktioner

Olika kategorier av penningpolitiska transaktioner

Typer av instrument

Löptid

Frekvens

Förfarande

Tillförsel av likviditet

Indragning av likviditet

Öppna marknadstransaktioner

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

Reverserade transaktioner

En vecka

Varje vecka

Standardiserade anbudsförfaranden

Långfristiga refinansieringstransaktioner

Reverserade transaktioner

Tre månader (*1)

Varje månad (*1)

Standardiserade anbudsförfaranden

Finjusterande transaktioner

Reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner

Icke-standardiserad

Icke-standardiserad

Anbudsförfaranden

Bilaterala förfaranden (*2)

Valutaswappar

Valutaswappar

Inlåning med fast löptid

Strukturella transaktioner

Reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner

Icke-standardiserad

Icke-standardiserad

Standardiserade anbudsförfaranden (*3)

Emission av ECB-skuldcertifikat

Mindre än 12 månader

Direkta köp

Direkta försäljningar

Bilaterala förfaranden Anbudsförfaranden (*4)

Stående faciliteter

Utlåningsfacilitet

Reverserade transaktioner

Över natten

Tillträde efter motparternas begäran

Inlåningsfacilitet

Inlåning

Över natten

Tillträde efter motparternas begäran

(*1)   

Enligt artikel 7.2 b, artikel 7.2 c, artikel 7.3 och artikel 7.4.

(*2)   

Enligt artikel 8.2 c, artikel 10.4 c, artikel 11.5 c och artikel 12.6 c.

(*3)   

Enligt artikel 9.2 c, artikel 10.4 c och artikel 13.5 d.

(*4)   

Enligt artikel 9.2 c och artikel 14.3 c.

▼B



AVDELNING I

ÖPPNA MARKNADSTRANSAKTIONER



KAPITEL 1

Översikt över öppna marknadstransaktioner

Artikel 5

Översikt över olika kategorier och instrument avseende öppna marknadstransaktioner

1.  
Eurosystemets får genomföra öppna marknadstransaktioner för att styra räntor, hantera likviditetsläget på finansmarknaden och för att ge signaler om inriktningen på penningpolitiken.
2.  

Beroende på sitt specifika syfte kan öppna marknadstransaktioner sammanfattas i följande kategorier:

a) 

huvudsakliga refinansieringstransaktioner,

b) 

långfristiga refinansieringstransaktioner,

c) 

finjusterande transaktioner,

d) 

strukturella transaktioner.

3.  

Öppna marknadstransaktioner ska genomföras med hjälp av något av följande instrument:

a) 

reverserade transaktioner,

b) 

valutaswappar för penningpolitiska ändamål,

c) 

inlåning med fast löptid,

d) 

emission av ECB-skuldcertifikat,

e) 

direkta köp/försäljningar.

4.  

Vad gäller de specifika kategorierna av öppna marknadstransaktioner som framgår av punkt 2, ska följande instrument som avses i punkt 3 gälla:

a) 

huvudsakliga refinansieringstransaktioner och långfristiga refinansieringstransaktioner genomförs uteslutande genom reverserade transaktioner,

b) 

finjusterande transaktioner får genomföras genom:

i) 

reverserade transaktioner,

ii) 

valutaswappar för penningpolitiska ändamål,

iii) 

inlåning med fast löptid,

c) 

Strukturella transaktioner får genomföras genom:

i) 

reverserade transaktioner,

ii) 

emission av ECB-skuldcertifikat,

iii) 

direkta köp/försäljningar.

5.  
ECB ska ta initiativet till öppna marknadstransaktioner och beslutar också vilka instrument som ska användas och på vilka villkor transaktionerna kan verkställas.



KAPITEL 2

Kategorier av öppna marknadstransaktioner

Artikel 6

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

1.  
Eurosystemet ska genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner genom reverserade transaktioner.
2.  

Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för huvudsakliga refinansieringstransaktioner:

a) 

de är likvidiserande transaktioner,

b) 

de genomförs varje vecka i enlighet med den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner,

c) 

de har normalt en löptid på en vecka i enlighet med den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner och med beaktande av de undantag som framgår av punkt 3,

d) 

de genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna,

e) 

de genomförs med hjälp av ett standardiserat anbudsförfarande,

▼M6

f) 

de omfattas av de godtagbarhetskriterier som framgår av del 3 som måste uppfyllas av alla motparter som lämnar anbud för sådana operationer,

▼B

g) 

de är baserade på godtagbara tillgångar som säkerhet.

3.  
Löptiden för huvudsakliga refinansieringstransaktioner kan variera på grund av nationella helgdagar i de medlemsstater som har euron som valuta.
4.  
ECB-rådet ska regelbundet besluta om räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. De reviderade räntorna träder i kraft från och med den nya uppfyllandeperioden för kassakrav.
5.  
Trots punkt 4 får ECB-rådet när som helst ändra räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Ett sådant beslut tillämpas tidigast under Eurosystemets påföljande affärsdag.
6.  
Huvudsakliga refinansieringstransaktioner genomförs med hjälp av ett anbudsförfarande antingen till rörlig eller till fast ränta, enligt Eurosystemets beslut.

Artikel 7

Långfristiga refinansieringstransaktioner

1.  
Eurosystemet ska genomföra långfristiga refinansieringstransaktioner genom reverserade transaktioner för att förse motparterna med likviditet med längre löptid än de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.
2.  

Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för långfristiga refinansieringstransaktioner:

a) 

de är likvidiserande reverserade transaktioner,

b) 

de genomförs regelbundet varje månad i enlighet med den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner, med beaktande av de undantag som framgår av punkt 4,

c) 

de har normalt en löptid på tre månader i enlighet med den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner, med beaktande av de undantag som framgår av punkterna 3 och 4,

d) 

de genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna,

e) 

de genomförs med hjälp av ett standardiserat anbudsförfarande,

▼M6

f) 

de omfattas av de godtagbarhetskriterier som framgår av del 3 som måste uppfyllas av alla motparter som lämnar anbud för sådana operationer,

▼B

g) 

de är baserade på godtagbara tillgångar som säkerhet.

3.  
Löptiden för långfristiga refinansieringstransaktioner kan variera på grund av nationella helgdagar i de medlemsstater som har euron som valuta.
4.  
Eurosystemet får också – med oregelbundna mellanrum – genomföra långfristiga refinansieringstransaktioner med annan löptid än tre månader. Sådana operationer framgår inte av den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner.
5.  
Långfristiga refinansieringstransaktioner med längre löptid än tre månader genomförs med oregelbundna mellanrum, enligt vad som framgår av punkt 4, och kan innehålla bestämmelser om förtida återbetalning. En sådan bestämmelse om förtida återbetalning kan vara antingen frivillig eller obligatorisk för motparterna som ska återbetala hela eller delar av de belopp som de tilldelats i en viss operation. Bestämmelser om obligatorisk återbetalning baseras på uttryckliga och fördefinierade villkor. Eurosystemet ska redan vid tillkännagivandet av en operation informera om de datum då de förtida återbetalningarna ska ske. I undantagsfall får Eurosystemet besluta att skjuta upp en förtida återbetalning på specifika datum, t.ex. på grund av helgdagar i de medlemsstater som har euron som valuta.
6.  
Långfristiga refinansieringstransaktioner genomförs med hjälp av ett anbudsförfarande med anbud till rörlig kurs, utom i fall då Eurosystemet beslutar att genomföra dem med hjälp av ett anbudsförfarande till fast ränta. I ett sådant fall kan den ränta som gäller för ett anbudsförfarande till fast ränta indexeras mot en underliggande referensränta (t.ex. genomsnittlig ränta på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna) under operationens löptid, med eller utan spread.

Artikel 8

Finjusterande transaktioner

1.  
Eurosystemet får genomföra finjusterande transaktioner genom reverserade transaktioner, valutaswappar för penningpolitiska ändamål eller inlåning med fast löptid, särskilt för att hantera likviditetsfluktuationer på marknaden.
2.  

Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för finjusterande transaktioner:

a) 

de kan vara likvidiserande eller likviditetsabsorberande transaktioner,

b) 

de genomförs normalt inte med standardiserad frekvens eller löptid,

c) 

de genomförs normalt med hjälp av ett snabbt anbudsförfarande, utom om Eurosystemet beslutar att genomföra en specifik finjusterande transaktion på annat sätt (standardiserat anbud eller bilateralt förfarande) på grund av specifika penningpolitiska överväganden eller som reaktion på marknadsförhållandena,

d) 

de genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 45.3,

▼M6

e) 

omfattas av de godtagbarhetskriterier för motparter som framgår av del 3, beroende på:

i) 

valet av specifikt instrument för de finjusterande transaktionerna, och

ii) 

tillämpligt förfarande för den specifika instrumenttypen,

▼B

f) 

när de genomförs med hjälp av reverserade transaktioner är de baserade på godtagbara tillgångar som säkerhet.

▼M2

3.  
ECB får under alla Eurosystemets affärsdagar genomföra finjusterande transaktioner för att motverka likviditetsobalanser under uppfyllandeperioden. Om en handelsdag, avvecklingsdag och återbetalningsdag inte infaller på NCB-affärsdagar, behöver den berörda nationella centralbanken inte genomföra sådana transaktioner.

▼B

4.  
Eurosystemet ska, för att kunna reagera på marknadsförhållandena, upprätthålla en hög grad av flexibilitet i valet av förfaranden och operativa egenskaper vid genomförandet av finjusterande transaktioner.

Artikel 9

Strukturella transaktioner

1.  
Eurosystemet får genomföra strukturella transaktioner genom att använda reverserade transaktioner, emittera ECB-skuldcertifikat eller genomföra direkta köp/försäljningar i syfte att justera Eurosystemets strukturella likviditetspositioner vis-à-vis banksystemet eller för att genomföra penningpolitiken.
2.  

Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för strukturella transaktioner:

a) 

de kan vara likvidiserande eller likviditetsabsorberande transaktioner,

b) 

de genomförs inte med standardiserad frekvens eller löptid,

c) 

de genomförs med hjälp av ett anbudsförfarande eller bilaterala förfaranden, beroende på instrumenttypen för den finjusterande transaktionen,

d) 

de genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna,

▼M6

e) 

omfattas av de godtagbarhetskriterier för motparter som framgår av del 3 beroende på: i) valet av instrument för de strukturella transaktionerna, och ii) tillämpligt förfarande för den specifika instrumenttypen,

▼B

f) 

likvidiserande strukturella transaktioner är baserade på godtagbara tillgångar som säkerhet, förutom direkta köp/försäljningar.

3.  
Eurosystemet ska, för att kunna reagera på marknadsförhållandena och andra strukturella utvecklingar, upprätthålla en hög grad av flexibilitet i valet av förfaranden och operativa egenskaper vid genomförandet av strukturella transaktioner.



KAPITEL 3

Instrument för öppna marknadstransaktioner

Artikel 10

Reverserade transaktioner

1.  
Reverserade transaktioner är specifika instrument för att genomföra öppna marknadstransaktioner varigenom en nationell centralbank köper eller säljer godtagbara tillgångar enligt ett repoavtal eller lånar ut medel mot säkerhet, beroende på vilka avtal och föreskrifter som den nationella centralbanken tillämpar.
2.  
Återköpsavtal och lån mot säkerhet ska uppfylla de ytterligare krav för sådana instrument som framgår av del 7.
3.  
En likvidiserande reverserad transaktion ska baseras på godtagbart tillgångar enligt del 4.

▼M6

4.  

Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för reverserade transaktioner för penningpolitiska ändamål:

a) 

de kan vara likvidiserande eller likviditetsabsorberande transaktioner,

b) 

deras frekvens och löptid beror på den typ av öppen marknadsoperation för vilka de används,

c) 

om de hör till kategorin öppna marknadstransaktionerna genomförs de med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden, med undantag för finjusterande transaktioner, där de genomförs med hjälp av anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden,

d) 

om de hör till kategorin utlåningsfacilitet genomförs de i enlighet med artikel 18,

e) 

de genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 45.3.

▼B

5.  
En likviditetsabsorberande reverserad transaktion ska baseras på tillgångar som tillhandahålls av Eurosystemet. Godtagbarhetskriterierna för dessa tillgångar är desamma som de som tillämpas för likvidiserande reverserade transaktioner enligt del 4. Värderingsavdrag tillämpas inte på likviditetsabsorberande transaktioner.

Artikel 11

Valutaswappar för penningpolitiska ändamål

1.  
Vid penningpolitiska valutaswappar köps (säljs) utländsk valuta mot euro avista med samtidig försäljning (köp) på termin.
2.  
Valutaswappar för penningpolitiska ändamål ska uppfylla de ytterligare krav för sådana instrument som framgår av del 7.
3.  
Såvida inte annat beslutas av ECB-rådet utför Eurosystemet transaktioner endast i valutor med hög omsättning och i överensstämmelse med praxis på marknaden.
4.  
Vid varje valutaswapp för penningpolitiska ändamål ska Eurosystemet och motparterna avtala om transaktionens swappunkter i enlighet med gällande marknadspraxis. Villkoren för växelkurserna avseende valutaswappar för penningpolitiska ändamål anges i tabell 2.
5.  

Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för valutaswappar för penningpolitiska ändamål:

a) 

de kan vara likvidiserande eller likviditetsabsorberande transaktioner,

b) 

de genomförs inte med standardiserad frekvens eller löptid,

c) 

de genomförs med hjälp av ett snabbt eller bilateralt anbudsförfarande, utom om Eurosystemet beslutar att genomföra en specifik finjusterande transaktion på annat sätt (standardiserat anbudsförfarande) på grund av specifika penningpolitiska överväganden eller som reaktion på marknadsförhållandena,

d) 

de genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 45.3.

▼M6

6.  

Motparter som deltar i valutaswappar för penningpolitiska ändamål omfattas av de godtagbarhetskriterier för motparter som framgår av del 3, beroende på det tillämpliga förfarandet för den aktuella transaktionen.

▼B

Tabell 2

Villkoren för växelkurserna avseende valutaswappar för penningpolitiska ändamål

S

=

avistaväxelkursen mellan euron (EUR) och valutan ABC (på kontraktsdagen för valutaswappen)

image

FM

=

terminsväxelkursen mellan euron och valutan ABC på återköpsdagen för swappen (M)

image

=

terminspunkter mellan euron och valutan ABC på återköpsdagen för swappen (M)

image

N(.)

=

avistabeloppet för valutan N(.)M är terminsbeloppet för valutan:

image

eller

image

image

eller

image

Artikel 12

Inlåning med fast löptid

1.  
Eurosystemet får erbjuda motparter inlåning med fast löptid hos deras inhemska nationella centralbank.
2.  
Inlåningen från motparterna ska gälla för en bestämd period och till en bestämd ränta.
3.  
Räntan på inlåningen med fast löptid kan vara a) positiv, b) noll procent, eller c) negativ.
4.  
Räntan på inlåningen med fast löptid är en enkel ränta baserad på konventionen faktiskt antal dagar/360. Räntan erläggs när inlåningen förfaller till betalning. Om räntan är negativ, ska tillämpningen på inlåning med fast löptid medföra en betalningsförpliktelse för insättaren gentemot den nationella centralbanken, inklusive en rätt för denna nationella centralbank att debitera motpartens konto i enlighet därmed. De nationella centralbankerna ställer inte någon säkerhet för inlåning med fast löptid.
5.  
Inlåning med fast löptid hålls på konton i den nationella centralbanken även när ECB genomför sådana transaktioner centraliserat enligt artikel 45.3.
6.  

Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för inlåning med fast löptid:

a) 

den syftar till att absorbera likviditet,

b) 

kan genomföras på grundval av i förväg annonserade operationer som genomförs enligt i förväg angiven frekvens och löptid eller får genomföras ad hoc som reaktion på likviditetsutvecklingen, t.ex. kan inlåning med fast löptid tas emot den sista dagen under uppfyllandeperioden för att motverka likviditetsobalanser som kan ha uppstått sedan tilldelningen i den senaste huvudsakliga refinansieringstransaktionen,

c) 

den genomförs med hjälp av ett snabbt anbudsförfarande, utom om ECB beslutar att genomföra den specifika transaktion på annat sätt (bilateralt eller standardiserat anbudsförfarande) på grund av specifika penningpolitiska överväganden eller som reaktion på marknadsförhållandena,

d) 

den genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 45.3,

▼M6

7.  
Motparter som deltar i inlåning med fast löptid omfattas av de godtagbarhetskriterier för motparter som framgår av del 3, beroende på det tillämpliga förfarandet för den aktuella transaktionen.

▼B

Artikel 13

Emission av ECB-skuldcertifikat

1.  
ECB-skuldcertifikat utgör en skuldförbindelse från ECB gentemot innehavaren av certifikatet.
2.  
ECB-skuldcertifikaten ska emitteras och hålls i en kontobaserad form och förvaras hos värdepapperscentraler i medlemsstater som har euron som valuta.
3.  
ECB får inte införa några begränsningar för handeln med ECB-skuldcertifikat.
4.  

ECB får emittera ECB-skuldcertifikat till

a) 

ett diskonterat emissionspris under det nominella värdet, eller

b) 

ett belopp över det nominella värdet,

som på förfallodagen löses in till nominellt värde.

Skillnaden mellan emissionspriset och det nominella (inlösen) värdet är lika med räntan på emissionsbeloppet, till avtalad ränta, under certifikatets löptid. Räntesatsen är en enkel ränta baserad på konventionen faktiskt antal dagar/360. Beräkningen av emissionsbeloppet sker i enlighet med tabell 3.

Tabell 3

Emission av ECB-skuldcertifikat

Emissionsbeloppet är:

image

där:

N

=

ECB-skuldcertifikatets nominella värde

rI

=

ränta ( %)

D

=

ECB-skuldcertifikatets löptid (i dagar)

PT

=

emissionsbeloppet på ECB-skuldcertifikatet

5.  

De operativa egenskaperna för ECB-skuldcertifikat är att de

a) 

ges ut som en likviditetsabsorberande öppen marknadsoperation,

b) 

kan emitteras regelbundet eller oregelbundet,

c) 

har en löptid som är kortare än tolv månader,

d) 

genomförs med hjälp av ett standardiserat anbudsförfarande,

e) 

bjuds ut och avvecklas decentraliserat av de nationella centralbankerna.

▼M6

6.  
Motparter som deltar i det standardiserade anbudsförfarandet för emission av ECB-skuldcertifikat omfattas av de godtagbarhetskriterier som framgår av del 3.

▼B

Artikel 14

Direkta köp/försäljningar

1.  
Vid direkta köp/försäljningar av värdepapper övergår äganderätten fullständigt från säljaren till köparen utan någon därmed sammanhörande överenskommelse om återföring av äganderätten.
2.  
Vid beräkningen av priset för direkta köp/försäljningar ska Eurosystemet tillämpa den marknadspraxis som är mest utbredd för de skuldinstrument som används vid transaktionen.
3.  

Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för direkta köp/försäljningar:

a) 

de kan vara likvidiserande (direkta köp) eller likviditetsabsorberande (direkta försäljningar),

b) 

de genomförs inte med standardiserad frekvens,

c) 

de genomförs med hjälp av bilaterala förfaranden utom om ECB beslutar att genomföra den specifika transaktionen genom ett snabbt eller standardiserat anbudsförfarande,

d) 

de genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 45.3,

e) 

de är baserade på godtagbara omsättbara tillgångar enligt vad som framgår i del 4.

▼M6

4.  
Motparter som deltar i direkta köp/försäljningar omfattas av de godtagbarhetskriterier som framgår av del 3.

▼B

Artikel 15

Skyldigheter avseende säkerheter och avveckling vid reverserade transaktioner och valutaswapptransaktioner för penningpolitiska ändamål

1.  

I samband med likvidiserande reverserade transaktioner och likvidiserande valutaswappar för penningpolitiska ändamål ska motparterna

a) 

överföra ett tillräckligt belopp av godtagbara tillgångar när det gäller reverserade transaktioner eller motsvarande valutabelopp när det gäller valutaswappar för att avveckla på avvecklingsdagen,

▼M7

b) 

säkerställer att tillräckliga säkerheter ställs fram till transaktionens förfallodag; värdet på de tillgångar som mobiliserats som säkerhet ska vid varje tidpunkt uppgå till det sammanlagda utestående beloppet av den likvidiserande transaktionen inklusive upplupen ränta under transaktionens löptid. Om den ränta som utgår är positiv bör det tillämpliga beloppet dagligen adderas till det sammanlagda utestående beloppet av den likvidiserande transaktionen, och om den ränta som utgår är negativ bör det tillämpliga beloppet dagligen subtraheras från det sammanlagda utestående beloppet av den likvidiserande transaktionen,

▼B

c) 

i fall enligt punkt b), tillhandahålla tillräckliga säkerheter genom att ställa tilläggssäkerheter i form av godtagbara tillgångar eller kontanter i tillräcklig omfattning.

2.  

I samband med likviditetsabsorberande reverserade transaktioner och likviditetsabsorberande valutaswappar för penningpolitiska ändamål ska motparterna

a) 

överföra ett tillräckligt belopp kontanter för att avveckla de belopp som de har tilldelats i den aktuella likviditetsabsorberande transaktionen,

b) 

säkerställa att tillräckliga säkerheter ställs fram till transaktionens förfallodag,

c) 

i fall enligt punkt b), tillhandahålla tillräckliga säkerheter genom att ställa tilläggssäkerheter i form av godtagbara tillgångar eller kontanter i tillräcklig omfattning.

3.  
Om de kraven som framgår av punkterna 1 och 2 inte uppfylls utgår sanktioner enligt artiklarna 154–157.

Artikel 16

Skyldigheter vid avvecklingen av direkta köp och försäljningar, mottagande av inlåning med fast löptid samt emissionen av ECB-skuldcertifikat

1.  
I öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av direkta köp och försäljningar, mottagande av inlåning med fast löptid och emission av ECB-skuldcertifikat ska motparterna överföra tillräckligt med godtagbara tillgångar eller kontanta medel för att avveckla det belopp som överenskommits i en transaktion.
2.  
Om de krav som framgår av punkt 1 inte uppfylls utgår sanktioner enligt artiklarna 154–157.



AVDELNING II

STÅENDE FACILITETER

Artikel 17

Stående faciliteter

1.  
På initiativ från en motpart ska de nationella centralbankerna ge motparten tillträde till Eurosystemets stående faciliteter.
2.  

Stående faciliteter består av följande kategorier:

a) 

utlåningsfaciliteten,

b) 

inlåningsfaciliteten.

3.  
Villkor och förutsättningar för de stående faciliteterna ska vara identiska i alla medlemsstater som har euron som valuta.
4.  
De nationella centralbankerna ska endast bevilja tillträde till de stående faciliteterna i överensstämmelse med ECB:s mål och allmänna penningpolitiska överväganden.
5.  
ECB kan när som helst ändra villkoren för de stående faciliteterna eller upphäva dem.
6.  
ECB-rådet ska regelbundet besluta om räntan på de stående faciliteterna. De reviderade räntorna träder i kraft från och med den nya uppfyllandeperioden enligt definitionen i artikel 7 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). ECB publicerar en kalender med uppfyllandeperioderna för kassakraven minst tre månader före varje nytt kalenderår.
7.  
Trots punkt 6 får ECB-rådet när som helst ändra räntan på de stående faciliteterna. Ett sådant beslut tillämpas tidigast under Eurosystemets påföljande affärsdag.



KAPITEL 1

Utlåningsfaciliteten

Artikel 18

Utlåningsfacilitetens särdrag

1.  
Motparter kan använda utlåningsfaciliteten för att erhålla likviditet över natten från Eurosystemet genom reverserade transaktioner med den nationella centralbanken till en förutbestämd ränta mot godtagbara tillgångar som säkerhet.
2.  
De nationella centralbankerna kan tillföra likviditet via utlåningsfaciliteten antingen i form av repoavtal eller som lån mot säkerhet i enlighet med bestämmelserna i respektive nationell centralbanks avtal eller föreskrifter.
3.  
Utöver kravet på tillräckliga säkerheter enligt punkt 4 finns det ingen övre gräns på det belopp som kan tillhandahållas av utlåningsfaciliteten.
4.  
Motparter måste ställa tillräckligt med godtagbara tillgångar som säkerhet innan de använder utlåningsfaciliteten. Dessa tillgångar måste antingen i förväg sättas in hos den berörda nationella centralbanken eller levereras tillsammans med en begäran om tillträde till utlåningsfaciliteten.

Artikel 19

Tillgång till utlåningsfaciliteten

1.  
Institut som uppfyller de godtagbarhetskriterier som framgår av artikel 55 och som har tillgång till ett konto hos den nationella centralbanken där transaktionen kan avvecklas, t.ex. i TARGET2, får använda utlåningsfaciliteten.
2.  
Tillgång till utlåningsfaciliteten beviljas endast de dagar då TARGET2 är öppet. De dagar då avvecklingssystemen för värdepapper är stängda beviljas tillträde till utlåningsfaciliteten i den utsträckning som godtagbara tillgångar deponerats i förväg hos de nationella centralbankerna.
3.  
Om den nationella centralbanken eller någon av dess filialer inte har öppet för penningpolitiska transaktioner på vissa av Eurosystemets affärsdagar på grund av nationella eller regionala helgdagar, ska den nationella centralbanken underrätta motparterna på förhand om vilka arrangemang som ska vidtas för tillgång till utlåningsfaciliteten under en sådan helgdag.
4.  
Tillgång till utlåningsfaciliteten kan beviljas på direkt begäran av en motpart eller automatiskt, enligt vad som framgår av punkterna 5 och 6.

▼M7

5.  
En motpart kan sända sin begäran om tillgång till utlåningsfaciliteten till sin nationella centralbank. Förutsatt att en begäran kommit in till den nationella centralbanken senast 15 minuter efter TARGET2-systemets stängningstid, ska den nationella centralbanken handlägga denna begäran samma dag i TARGET2. Tidsfristen för en begäran om tillgång till utlåningsfaciliteten förlängs med ytterligare 15 minuter på Eurosystemets sista affärsdag under en uppfyllandeperiod. I undantagsfall får Eurosystemet besluta om att teknisk tillämpa längre tidsfrister. En begäran om tillgång till utlåningsfaciliteten ska ange det kreditbelopp sökanden behöver. Motparten ska ställa tillräckliga godtagbara tillgångar som säkerheter för transaktionen, utom i fall då sådana tillgångar redan i förväg deponerats av motparten hos den nationella centralbanken i enlighet med artikel 18.4.

▼B

6.  
Vid slutet av varje affärsdag betraktas ett negativt saldo på motpartens avvecklingskonto hos dennes nationella centralbank efter genomförande av kontrollförfarandena vid dagens slut automatiskt som en begäran om att få tillträde till utlåningsfaciliteten. För att uppfylla kraven i artikel 18.4 ska motparterna i förväg ställa tillräckliga godtagbara tillgångar som säkerheter för transaktionen hos sin nationella centralbank innan en sådan automatisk begäran sker. Om kraven för att få tillgång inte uppfylls utgår sanktioner enligt artiklarna 154–157.

Artikel 20

Utlåningsfacilitetens löptider och ränta

1.  
Med utlåningsfaciliteten erhåller motparten en kredit som löper över natten. För motparter som är direkta deltagare i TARGET2 ska krediten betalas tillbaka nästa dag då i) TARGET2 och ii) det berörda avvecklingssystemet har öppet, vid den tidpunkt då dessa system öppnar.
2.  
Räntan på utlåningsfaciliteten tillkännages i förväg av Eurosystemet och beräknas som en enkel ränta enligt konventionen faktiskt antal dagar/360. Den ränta som utgår på utlåningsfaciliteten kallas för ränta på utlåningsfaciliteten.
3.  
Ränta på utlåningsfaciliteten ska erläggas samtidigt som krediten återbetalas.



KAPITEL 2

Inlåningsfacilitet

Artikel 21

Inlåningsfacilitetens särdrag

1.  
Motparter kan använda sig av inlåningsfaciliteten för att genom sin nationella centralbank göra insättningar hos Eurosystemet över natten, där en på förhand bestämd ränta utgår.
2.  
Den ränta som utgår för inlåningsfaciliteten kan vara a) positiv, b) noll procent, eller c) negativ.
3.  
De nationella centralbankerna lämnar inte någon säkerhet för inlåning.
4.  
Det finns ingen gräns för det belopp som en motpart får deponera hos inlåningsfaciliteten.

Artikel 22

Tillgång till inlåningsfaciliteten

1.  
Institut som uppfyller de godtagbarhetskriterier som framgår av artikel 55 och som har tillgång till ett konto hos den nationella centralbanken där transaktionen kan avvecklas, t.ex. i TARGET2, får använda inlåningsfaciliteten. Tillgång till inlåningsfaciliteten beviljas endast de dagar då TARGET2 är öppet.

▼M7

2.  
För att få tillträde till inlåningsfaciliteten ska motparten sända in en begäran till sin nationella centralbank. Förutsatt att en begäran kommit in till den nationella centralbanken senast 15 minuter efter TARGET2-systemets stängningstid, ska den nationella centralbanken handlägga denna begäran samma dag i TARGET2. Tidsfristen för en begäran om tillgång till inlåningsfaciliteten förlängs med ytterligare 15 minuter på Eurosystemets sista affärsdag under en uppfyllandeperiod. I undantagsfall får Eurosystemet besluta om att teknisk tillämpa längre tidsfrister. I begäran ska det belopp som motparten önskar deponera hos faciliteten anges.

▼B

3.  
På grund av skillnader i kontostrukturen mellan de nationella centralbankerna får de nationella centralbankerna, efter att först ha inhämtat ECB:s samtycke, tillämpa tillgångsvillkor som avviker från reglerna i denna artikel. De nationella centralbankerna ska informera motparterna om avvikelser från de tillgångsvillkor som beskrivs i denna artikel.

Artikel 23

Inlåningsfacilitetens löptider och ränta

1.  
Insättningar hos inlåningsfaciliteten har en löptid som sträcker sig över natten. För motparter som är direkta deltagare i TARGET2 förfaller insättningar hos inlåningsfaciliteten till betalning nästa öppethållandedag när TARGET2 öppnar sitt system.
2.  
Räntan på inlåningsfaciliteten tillkännages i förväg av Eurosystemet och beräknas som en enkel ränta enligt konventionen faktiskt antal dagar/360.
3.  
Räntan på insättningen betalas när insättningen ska återbetalas. Om räntan är negativ, ska tillämpningen av ränta på inlåningsfaciliteten medföra en betalningsförpliktelse för insättaren gentemot dennes nationella centralbank, inklusive en rätt för denna nationella centralbank att debitera motpartens konto i enlighet med detta.



AVDELNING III

FÖRFARANDEN FÖR EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER



KAPITEL 1

Anbud och bilaterala förfaranden för eurosystemets öppna marknadstransaktioner

Artikel 24

Olika förfaranden för öppna marknadstransaktioner

Öppna marknadstransaktioner genomförs med hjälp av anbud eller bilaterala förfaranden.



Avsnitt 1

Anbudsförfaranden

Artikel 25

Olika anbudsförfaranden

1.  

Anbudsförfarandena genomförs i sex steg enligt vad som framgår av tabell 4.

▼M4



Tabell 4

Operativa steg i anbudsförfaranden

Steg 1

Tillkännagivande av anbudsvillkoren

a)  ECB:s offentliga meddelande

b)  Ett offentligt meddelande av de nationella centralbankerna och (vid behov) direkt till enskilda motparter

Steg 2

Motparternas förberedelser och inlämnande av anbud

Steg 3

Eurosystemet sammanställer anbuden

Steg 4

Tilldelningar och tillkännagivande av resultatet

a)  ECB:s beslut om tilldelningar

b)  ECB:s tillkännagivande av resultaten av tilldelningar

Steg 5

Bekräftelse av enskilda tilldelningar

Steg 6

Avveckling av transaktionerna

▼B

2.  

Anbudsförfaranden ska genomföras antingen med hjälp av det standardiserade eller det snabba anbudsförfarandet. Förfarandena vid standardiserade anbud och snabba anbud är identiska utom i fråga om tidsramen (tabellerna 5 och 6) samt motpartskretsen.

▼M6

Tabell 5

Indikativ tidsram för operativa steg vid standardiserade anbudsförfaranden (centraleuropeisk tid (1))

image

(1) Centraleuropeisk tid (CET) beaktar omställningen till centraleuropeisk sommartid.

Tabell 6

Indikativ tidsram för operativa steg vid snabba anbudsförfaranden (centraleuropeisk tid (1))

image

(1) Centraleuropeisk tid (CET) beaktar omställningen till centraleuropeisk sommartid.

▼B

3.  
Eurosystemet kan välja mellan anbud till fast ränta och anbud till rörlig ränta.

Artikel 26

Standardiserade anbudsförfaranden

1.  
Eurosystemet ska använda standardiserade anbudsförfaranden för att genomföra a) huvudsakliga refinansieringstransaktioner, b) långfristiga refinansieringstransaktioner och c) strukturella transaktioner, dvs. strukturella reverserade transaktioner och emission av ECB-skuldcertifikat.
2.  
Eurosystemet får också använda standardiserade anbudsförfaranden för att genomföra finjusterande transaktioner som genomförs i form av direkta köp/försäljningar utifrån specifika penningpolitiska överväganden eller som reaktion på marknadsförhållandena.
3.  
Standardiserade anbudsförfaranden utförs normalt inom a) en tidsram på högst 24 timmar räknat från tillkännagivandet av anbudsvillkoren till bekräftelsen av tilldelningar och b) tiden mellan sista möjligheten att avge anbud och tillkännagivandet av tilldelningar är ungefär två timmar.
4.  
ECB kan vid behov besluta om justering av tidsramen vid enskilda transaktioner.

Artikel 27

Snabba anbudsförfaranden

1.  
Eurosystemet använder normalt snabba anbudsförfaranden för att genomföra finjusterande transaktioner, men kan även använda snabba anbudsförfaranden för att genomföra strukturella transaktioner som genomförs i form av direkta köp/försäljningar utifrån specifika penningpolitiska överväganden eller som reaktion på marknadsförhållandena.
2.  
Snabba anbudsförfaranden genomförs vanligen inom 105 minuter räknat från tillkännagivandet av anbudsförfarandet, och bekräftelsen av enskilda tilldelningar sker omedelbart efter tillkännagivandet av resultatet.
3.  
ECB kan vid behov besluta om justering av tidsramen vid enskilda transaktioner.
4.  
Eurosystemet får, enligt de kriterier och förfaranden som fastställs i artikel 57, välja ut ett begränsat antal motparter för deltagande i snabba anbudsförfaranden.

Artikel 28

Genomförande av standardiserade anbudsförfaranden för huvudsakliga samt regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner, baserat på anbudskalendern

1.  
Anbudsförfaranden för huvudsakliga samt regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner i enlighet med den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner.
2.  
Den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner publiceras på ECB:s och de nationella centralbankernas hemsida minst tre månader före starten på det år som kalendern avser.
3.  

De indikativa kontraktsdagarna för de huvudsakliga och de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktionerna framgår av tabell 7.



Tabell 7

Normala kontraktsdagar för huvudsakliga samt regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner

Kategorier av öppna marknadstransaktioner

Normal kontraktsdag (T)

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

Varje tisdag (*1)

Regelbunden långfristiga refinansieringstransaktioner

Sista onsdagen i varje kalendermånad (*2)

(*1)   

På grund av helgdagar kan tidpunkten ändras.

(*2)   

På grund av helgerna genomförs december månads transaktion normalt en vecka tidigare, dvs. onsdagen före.

Artikel 29

Genomförande av anbudsförfaranden för finjusterande och strukturella transaktioner utan anbudskalender

1.  
Finjusterande transaktioner genomförs inte enligt någon på förhand bestämd kalender. ECB kan besluta att genomföra och avveckla finjusterande transaktioner på vilken som helst av Eurosystemets bankdagar. Endast nationella centralbanker i medlemsstater där kontraktsdagen, avvecklingsdagen och återbetalningsdagen infaller på NCB-affärsdagar deltar i sådana transaktioner.
2.  
Strukturella transaktioner genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden och inte enligt någon på förhand bestämd kalender. Normalt genomförs och avvecklas de under dagar som är NCB-affärsdagar i alla medlemsstater som har euron som valuta.



Avsnitt 2

Operativa steg i anbudsförfaranden



Underavsnitt 1

Tillkännagivande av anbudsförfaranden

Artikel 30

Tillkännagivande av standardiserade och snabba anbudsförfaranden

▼M4

1.  
Standardiserade anbud ska i förväg tillkännages offentligt av ECB. Därutöver kan de nationella centralbankerna offentligt tillkännage standardiserade anbudsförfaranden och (vid behov) direkt till motparterna.
2.  
Snabba anbudsförfaranden får i förväg tillkännages offentligt av ECB. Vid snabba anbudsförfaranden som tillkännages offentligt i förväg, kan de nationella centralbankerna vid behov kontakta de utvalda motparterna direkt. Vid snabba anbudsförfaranden som inte tillkännagetts offentligt i förväg ska de utvalda motparterna kontaktas direkt av de nationella centralbankerna.

▼B

3.  
Tillkännagivandet av ett anbudsförfarande är en inbjudan till motparterna att lämna rättsligt bindande anbud. Tillkännagivandet utgör inte något anbud från ECB eller de nationella centralbankerna.
4.  
Vilken information som ska inkluderas i det offentliga tillkännagivandet av ett anbudsförfarande framgår av bilaga II.
5.  
ECB får vidta alla sådana åtgärder som den anser lämpliga för att rätta till ett fel i tillkännagivandet av anbudsförfarandet, inklusive att ställa in eller avbryta ett pågående anbudsförfarande.



Underavsnitt 2

Motparternas förberedelser och avgivande av anbud

Artikel 31

Form och tidpunkt för avgivande av anbud

1.  
Motparterna ska avge sina anbud till sin nationella centralbank. Anbud från ett institut får endast lämnas till den nationella centralbanken av en enhet i varje medlemsstat som har euron som valuta där institutet är etablerat, dvs. antingen av huvudkontoret eller av en namngiven filial.
2.  
Motparternas anbud ska lämnas i ett format som följer den förlaga som de nationella centralbankerna tillhandahåller för den aktuella transaktionen.

Artikel 32

Anbuden

1.  
Vid anbudsförfaranden till fast ränta ska motparterna i sina anbud ange till vilket belopp de önskar genomföra transaktioner med de nationella centralbankerna.
2.  
Vid anbudsförfaranden avseende valutaswappar med fast ränta ska motparterna ange till vilket belopp i den valuta som hålls fast som de är villiga att sälja och köpa tillbaka, respektive köpa och sälja tillbaka, till ifrågavarande kurs.
3.  
Vid anbudsförfaranden till rörlig ränta får motparterna lämna anbud på upp till tio olika räntor, priser eller swappunkter. I undantagsfall får Eurosystemet sätta en gräns för antalet anbud som varje motpart får lämna. För varje anbud ska motparterna ange till vilket belopp de vill göra transaktioner samt relevant ränta, pris eller swappunkt. Ett anbud som avser ränta eller swappunkt ska uttryckas som multipler av 0,01 procentenheter. Ett anbud som avser pris ska uttryckas som multipler av 0,001 procentenheter.
4.  
Vid anbudsförfaranden avseende valutaswappar till rörlig ränta ska motparterna ange det belopp i den valuta som hålls fast och ange till vilken swappunktsnotering de är villiga att genomföra transaktionen.
5.  
Vid anbudsförfaranden avseende valutaswappar till rörlig ränta noteras swappunkterna enligt normal marknadspraxis och anbuden ska uttryckas som multipler av 0,01 swappunkter.
6.  
Vid emission av sina ECB-skuldcertifikat kan ECB bestämma att priset, och inte räntan, ska anges i anbuden. Priserna ska då noteras som en procentsats av det nominella beloppet med tre decimaler.

Artikel 33

Högsta och lägsta anbudsbelopp

1.  
For de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är det lägsta anbudsbeloppet 1 000 000 euro. Anbud som överstiger detta belopp ska uttryckas som multipler av 100 000 euro. Det lägsta anbudsbeloppet tillämpas på varje räntesats för sig.
2.  
För långfristiga refinansieringstransaktioner fastställer varje nationell centralbank ett lägsta anbudsbelopp mellan 10 000 och 1 000 000 euro. Anbud som överstiger det lägsta anbudsbeloppet ska uttryckas som multipler av 10 000 euro. Det lägsta anbudsbeloppet tillämpas på varje räntesats för sig.
3.  
For finjusterande och strukturella transaktioner är det lägsta anbudsbeloppet 1 000 000 euro. Anbud som överstiger detta belopp ska uttryckas som multipler av 100 000 euro. Det lägsta anbudsbeloppet tillämpas på varje ränta, pris eller swappunkt för sig, beroende på transaktionstyp.
4.  
ECB har rätt att sätta ett högsta anbudsbelopp, som utgör det högsta godtagbara anbudet från en enskild motpart, för att undvika oproportionerligt höga anbud. I förekommande fall ska ECB informera om sådana högsta godtagbara bud i det offentliga meddelandet om anbudsvillkoren.

Artikel 34

Högsta och lägsta anbudsränta

1.  
Vid likvidiserande anbudsförfaranden till rörlig ränta får ECB ange en lägsta anbudsränta, vilket är den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud.
2.  
Vid likviditetsabsorberande anbudsförfaranden till rörlig ränta får ECB ange en högsta anbudsränta, vilket är den högsta ränta till vilken motparter får lämna anbud.

Artikel 35

Tidsfrist för avgivande av anbud

1.  
Innan tidsfristen för att lämna anbud har gått ut får en motpart när som helst återkalla sitt anbud.
2.  
Anbud som inkommer efter tidsfristens utgång beaktas inte och betraktas som ej godtagbara.
3.  
Den nationella centralbanken avgör huruvida en motpart beaktat tidsfristen för inlämnande av anbud.

Artikel 36

Anbud som avvisas

1.  

En nationell centralbank ska avvisa

a) 

alla anbud från en motpart om summan av anbuden överstiger det högsta anbudsbeloppet som ECB fastställt,

b) 

varje anbud från en motpart om anbudet underskrider det lägsta anbudsbeloppet,

c) 

varje anbud från en motpart som underskrider lägsta accepterad ränta, pris eller swappunkt eller överstiger högsta accepterad ränta, pris eller swappunkt.

2.  
En nationell centralbank får underkänna anbud som är ofullständiga eller som inte följer den aktuella förlagan.
3.  
Om en nationell centralbank beslutar att avvisa ett anbud ska den informera motparten om beslutet innan tilldelning sker.



Underavsnitt 3

Tilldelningar

Artikel 37

Tilldelning i likvidiserande och likviditetsabsorberande anbudsförfaranden till fast ränta

1.  

I ett anbudsförfarande till fast ränta ska motparternas anbud erhålla tilldelning på följande sätt:

a) 

Anbuden summeras.

b) 

Om summan av de inkomna anbuden överstiger summan av den likviditet som sammanlagt ska tilldelas, tillgodoses de ingivna anbuden proportionerligt enligt kvoten mellan beloppet som ska tilldelas och summan av de inkomna anbuden i enlighet med tabell 1 i bilaga III.

c) 

Det belopp som tilldelas varje motpart avrundas till närmaste euro.

2.  

ECB kan besluta att tilldela

a) 

ett minsta tilldelningsbelopp, vilket utgör den undre gränsen på det belopp som kan tilldelas varje anbudsgivare, eller

b) 

en minsta tilldelningskvot, vilken utgör den lägsta kvoten, uttryckt i procent, av anbuden till marginalräntan som ska tilldelas varje anbudsgivare.

Artikel 38

Tilldelning vid likvidiserande anbudsförfaranden i euro till rörlig ränta

1.  

Vid likvidiserande anbudsförfaranden i euro till rörlig ränta ska motparternas anbud erhålla tilldelning på följande sätt:

a) 

Anbuden förtecknas i fallande ordningsföljd utifrån erbjudna räntesatser eller stigande ordningsföljd utifrån erbjudna priser.

b) 

Anbuden med de högsta räntesatserna (lägsta pris) får tilldelning först och därefter accepteras anbud med successivt lägre räntesatser (högre pris) tills totalsumman av den likviditet som ska tilldelas har uppnåtts.

c) 

Skulle anbuden vid marginalräntan sammanlagt överstiga det belopp som återstår att fördela sker fördelningen av det återstående beloppet proportionerligt mellan dessa anbud enligt kvoten mellan det belopp som återstår att fördela och det som totalt bjudits till marginalräntan (högsta accepterade pris) i enlighet med tabell 2 i bilaga III.

d) 

Det belopp som tilldelas varje motpart avrundas till närmaste euro.

2.  
ECB kan besluta att tilldela varje framgångsrik anbudsgivare ett minimibelopp.

Artikel 39

Tilldelning vid likviditetsabsorberande anbudsförfaranden i euro till rörlig ränta

1.  

Vid likviditetsabsorberande anbudsförfaranden i euro, som kan användas vid emission av ECB-skuldcertifikat och mottagande av inlåning med fast löptid, ska motparternas anbud erhålla tilldelning på följande sätt:

a) 

Anbuden förtecknas i stigande ordningsföljd utifrån erbjudna räntesatser eller fallande ordningsföljd utifrån erbjudna priser.

b) 

Anbuden med de lägsta räntesatserna (högsta pris) får tilldelning först och därefter accepteras anbud med successivt högre räntesatser (lägre pris) tills totalsumman av den likviditet som ska absorberas har uppnåtts.

c) 

Skulle anbuden vid marginalräntan (lägsta accepterade pris) sammanlagt överstiga summan av anbuden som återstår att fördela, sker fördelningen av det återstående beloppet proportionerligt mellan dessa anbud enligt kvoten mellan det belopp som återstår att fördela och det som totalt bjudits till marginalräntan (lägsta accepterade pris) i enlighet med tabell 2 i bilaga III.

d) 

Det belopp som tilldelas varje motpart ska avrundas till närmaste euro. Vid emission av ECB-skuldcertifikat ska det tilldelade nominella beloppet avrundas till närmaste multipel av 100 000 euro.

2.  
ECB kan besluta att tilldela varje framgångsrik anbudsgivare ett minimibelopp.

Artikel 40

Tilldelning vid likvidiserande anbudsförfaranden avseende valutaswappar till rörlig ränta

1.  

Vid likvidiserande avseende valutaswappar till rörlig ränta ska motparternas anbud erhålla tilldelning på följande sätt:

a) 

Anbud förtecknas i stigande ordningsföljd efter swappunktsnoteringar med beaktande av noteringens tecken.

b) 

Noteringens tecken beror på vilket tecken räntedifferensen mellan den utländska valutan och euron har. För swappens löptid:

i) 

Om räntan på den utländska valutan är högre än motsvarande euroränta är swappunktsnoteringen positiv, dvs. euron noteras högre än den utländska valutan, och

ii) 

om räntan på den utländska valutan är lägre än motsvarande euroränta är swappunktsnoteringen negativ, dvs. euron noteras lägre än den utländska valutan.

c) 

Anbud med de lägsta swappunktsnoteringarna ska prioriteras och successivt högre swappunktsnoteringar ska accepteras tills hela det fastställda valutabeloppet har fördelats.

d) 

Skulle vid den högsta accepterade swappunktsnotering, dvs. marginalswappunktsnoteringen, anbuden sammanlagt överstiga det belopp som återstår att fördela ska fördelningen ske proportionerligt mellan dessa anbud enligt kvoten mellan det belopp som återstår att fördela och vad som totalt bjudits vid marginalswappunktsnoteringen, i enlighet med tabell 3 i bilaga III.

e) 

Det belopp som tilldelas varje motpart avrundas till närmaste euro.

2.  
ECB kan besluta att tilldela varje framgångsrik anbudsgivare ett minimibelopp.

Artikel 41

Tilldelning vid likviditetsabsorberande anbudsförfaranden avseende valutaswappar till rörlig ränta

1.  

Vid likviditetsabsorberande anbudsförfaranden avseende valutaswappar till rörlig ränta ska motparternas anbud erhålla tilldelning på följande sätt:

a) 

Anbud förtecknas i fallande ordningsföljd efter erbjudna swappunktsnoteringar med beaktande av noteringens tecken.

b) 

Noteringens tecken beror på vilket tecken räntedifferensen mellan den utländska valutan och euron har. För swappens löptid:

i) 

om räntan på den utländska valutan är högre än motsvarande euroränta är swappunktsnoteringen positiv, dvs. euron noteras högre än den utländska valutan, och

ii) 

om räntan på den utländska valutan är lägre än motsvarande euroränta är swappunktsnoteringen negativ, dvs. euron noteras lägre än den utländska valutan.

c) 

Anbud med de högsta swappunktsnoteringarna ska prioriteras och successivt lägre swappunktsnoteringar ska accepteras tills:

i) 

hela det fastställda valutabeloppet som ska absorberas har fördelats, och

ii) 

vid den lägsta accepterade swappunktsnoteringen, dvs. marginalswappunktsnoteringen, anbuden sammanlagt överstiger det belopp som återstår att fördela.

d) 

Det återstående beloppet ska fördelas proportionerligt mellan anbuden, enligt kvoten mellan det belopp som återstår att fördela och det belopp som totalt bjudits vid marginalswappunktsnoteringen, i enlighet med tabell 3 i bilaga III. Det belopp som tilldelas varje motpart avrundas till närmaste euro.

2.  
ECB kan besluta att tilldela varje framgångsrik anbudsgivare ett minimibelopp.

Artikel 42

Typ av auktion för anbudsförfaranden till rörlig ränta

Vid anbudsförfaranden till rörlig ränta kan Eurosystemet tillämpa antingen en auktion med enhetlig ränta (holländsk auktion) eller med multipel ränta (amerikansk auktion).



Underavsnitt 4

Tillkännagivande av tilldelningar

Artikel 43

Tillkännagivande av tilldelningar

▼M4

1.  
ECB ska offentligt tillkännage sitt tilldelningsbeslut och resultat av anbudsförfarandet. Därutöver kan de nationella centralbankerna offentligt tillkännage ECB:s tilldelningsbeslut och (vid behov) direkt till motparterna.

▼B

2.  
Vilken information som ska inkluderas i det offentliga tillkännagivandet av anbudsförfarandets resultat framgår av bilaga IV.
3.  
Om tilldelningsbeslutet innehåller felaktig information avseende informationen i det offentliga tillkännagivandet av anbudsförfarandets resultat som avses i punkt 1, får ECB vidta alla åtgärder som den anser lämpliga för att rätta den felaktiga informationen.
4.  
Efter det offentliga tillkännagivandet av ECB:s tilldelningsbeslut och resultat av anbudsförfarandet som avses i punkt 1, ska de nationella centralbankerna omedelbart bekräfta de enskilda tilldelningarna direkt till motparterna, varvid varje motpart ska erhålla en individuell och säker bekräftelse om att denna framgångsrikt deltagit i förfarandet samt exakt vilket belopp som kommer att tilldelas.



Avsnitt 3

Bilaterala förfaranden för Eurosystemets öppna marknadstransaktioner

Artikel 44

Olika bilaterala förfaranden

1.  

Eurosystemet kan genomföra följande öppna marknadstransaktioner genom bilaterala förfaranden:

a) 

finjusterande transaktioner (reverserade transaktioner, valutaswappar eller inlåning med fast löptid), eller

b) 

strukturella transaktioner (direkt köp/försäljningar).

2.  
Bilaterala förfaranden kan, beroende på den specifika transaktionen, utföras genom direktkontakt med motparter, enligt vad som framgår av artikel 45, eller genom börser och ombud enligt vad som framgår av artikel 46.

Artikel 45

Bilaterala förfaranden som utförs genom direkt kontakt med motparter

1.  
Bilaterala förfaranden för finjusterande transaktioner och strukturella transaktioner som genomförs i form av direkta köp/försäljningar får utföras genom direkt kontakt med motparter.
2.  
De nationella centralbankerna ska direkt kontakta ett eller flera institut som väljs ut enligt de godtagbarhetskriterier som framgår av artikel 57. De nationella centralbankerna ska följa ECB:s institutioner när de beslutar om huruvida de ska genomföra transaktioner med dessa institut.
3.  
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 får ECB-rådet besluta att ECB själv, eller en eller flera nationella centralbanker i egenskap av ECB:s operativa organ, i undantagsfall får genomföra finjusterande eller strukturella transaktioner som genomförs i form av direkt köp/försäljningar i bilaterala förfaranden. I sådana fall ska förfarandena för sådana transaktioner anpassas. ECB ska besluta huruvida transaktioner ska genomföras med de kontaktade instituten.

Artikel 46

Bilaterala förfaranden som genomförs via börser och ombud

1.  
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 45, får bilaterala förfaranden för strukturella transaktioner genomföras i form av direkta köp/försäljningar genom börser och ombud.
2.  
Enligt vad som framgår av artikel 57 ska kretsen av motparter inte begränsas.
3.  
Förfarandena ska anpassas till marknadspraxis för de aktuella skuldinstrumenten.

Artikel 47

Tillkännagivande av transaktioner som genomförts via bilaterala förfaranden

1.  
Finjusterande eller strukturella transaktioner som genomförs i form av direkt köp/försäljningar via bilaterala förfaranden tillkännages inte offentligt i förväg annat än om ECB beslutar om detta.
2.  
ECB kan besluta att inte offentligt tillkännage resultaten av sådana bilaterala transaktioner.

Artikel 48

Öppethållandedagar för bilaterala förfaranden

1.  
ECB kan besluta att genomföra och genomföra bilaterala förfaranden för finjusterande transaktioner på vilken som helst av Eurosystemets affärsdagar. Endast nationella centralbanker i medlemsstater där kontraktsdagen, avvecklingsdagen och återbetalningsdagen infaller på NCB-affärsdagar får delta i sådana transaktioner.
2.  
Bilaterala förfaranden för strukturella transaktioner genomförs i form av direkt köp/försäljningar och genomförs och avvecklas normalt under de dagar som är NCB-affärsdagar i alla medlemsstater som har euron som valuta.



KAPITEL 2

Avvecklingsförfaranden för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner

Artikel 49

Olika avvecklingsförfaranden

1.  
Betalningsuppdrag avseende deltagande i öppna marknadstransaktioner eller användningen av de stående faciliteterna ska avvecklas via motparternas konton hos en nationell centralbank eller via kontona hos en avvecklingsbank som deltar i TARGET2.
2.  

Betalningsuppdrag avseende deltagande i likvidiserande öppna marknadstransaktioner eller användningen av utlåningsfaciliteten ska inte avvecklas innan den slutliga överföringen av de godtagbara säkerheterna för transaktionen gjorts. För detta ändamål ska motparter

a) 

i förväg ställa godtagbar säkerhet hos en nationell centralbank, eller

b) 

avveckla de godtagbara tillgångarna med en nationell centralbank enligt principen leverans mot betalning.

Artikel 50

Avveckling av öppna marknadstransaktioner

1.  
Eurosystemet eftersträvar att avveckla transaktioner till följd av sina öppna marknadstransaktioner samtidigt i alla medlemsstater som har euron som valuta med alla motparter som har ställt tillräckligt med godtagbara tillgångar som säkerhet. På grund av operativa restriktioner och tekniska egenskaperna (t.ex. hos värdepappersavvecklingssystemen) kan tidsschemat under dagen för avvecklingen av öppna marknadstransaktioner variera mellan medlemsstater som har euron som valuta.
2.  

De indikativa avvecklingsdagarna sammanfattas i tabell 8.



Tabell 8

Indikativa avvecklingsdagar för Eurosystemets öppna marknadstransaktioner (*1)

Penningpolitiskt instrument

Avvecklingsdag för öppna marknadstransaktioner baserade på standardiserade anbudsförfaranden

Avvecklingsdag för öppna marknadstransaktioner baserade på snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden

Reverserade transaktioner

T + 1

T

Direkta köp/försäljningar

Enligt marknadspraxis för godtagbara tillgångar

Emission av ECB-skuldcertifikat

T + 2

Valutaswappar

T, T + 1 eller T + 2

Inlåning med fast löptid

T

(*1)   

Avvecklingsdagen ska vara en av Eurosystemets affärsdagar. T är kontraktsdagen.

Artikel 51

Avveckling av öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden

1.  
Eurosystemet ska eftersträva att avveckla öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden under den första dagen efter kontraktsdagen när TARGET2 och alla berörda värdepappersavvecklingssystem är öppna.
2.  
Avvecklingsdagarna för huvudsakliga och regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner anges i förväg i den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner. Om den normala avvecklingsdagen infaller på en helgdag kan ECB besluta om en annan avvecklingsdag, med möjlighet även till avveckling under samma dag. Eurosystemet ska eftersträva att säkerställa att avvecklingstidpunkten för huvudsakliga och långfristiga refinansieringstransaktioner sammanfaller med tidpunkten för återbetalning av en tidigare transaktion med motsvarande löptid.
3.  
Emission av ECB-skuldcertifikat ska avvecklas under den andra dagen efter kontraktsdagen när TARGET2 och alla berörda värdepappersavvecklingssystem är öppna.

Artikel 52

Avveckling av öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden

1.  
Eurosystemet avser att avveckla öppna marknadsoperationer som genomförs i form av snabba anbud och bilaterala förfaranden på kontraktsdagen. Andra avvecklingsdagar får användas, särskilt för direkta köp/försäljningar av valutaswappar.
2.  
Finjusterande eller strukturella transaktioner som genomförs i form av direkt köp/försäljningar via bilaterala förfaranden ska avvecklas decentraliserat genom de nationella centralbankerna.

Artikel 53

Ytterligare bestämmelser om avveckling och förfaranden vid dagens slut

1.  
Utan att det påverkar kraven enligt detta kapitel får ytterligare bestämmelser om avveckling fastställs i de avtal eller föreskrifter som tillämpas av de nationella centralbankerna eller ECB för de enskilda penningpolitiska instrumenten.
2.  
Förfarandena vid dagens slut fastställs i dokumentationen för TARGET2.

Artikel 54

Minimireserver (kassakrav) och överskottsreserver

1.  
Enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9), får en motparts avvecklingskonto hos en nationell centralbank användas som kassakravskonto. Kassakravsmedel som finns på avvecklingskonton får användas för avveckling under dagen. En motparts dagliga kassakravsmedel ska beräknas som saldot på kassakravskontot vid dagens slut. Vid tillämpning av denna artikel ska begreppet ”kassakravskonto” ha samma betydelse som i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

▼M9

2.  
Minimireserver som uppfyller kraven på minimireserver enligt förordning (EG) nr 2531/98 och förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) ska förräntas i enlighet med förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

▼M9

3.  

Minimireserver som överstiger minimireserverna enligt punkt 2 ska förräntas i enlighet med Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/1743 (ECB/2019/31) ( 14 ).

▼B



DEL 3

GODKÄNDA MOTPARTER

▼M6

Artikel 55

Kriterier för deltagande i Eurosystemets penningpolitiska transaktioner

När det gäller Eurosystemets penningpolitiska transaktioner, med beaktande av artikel 57, ska Eurosystemet endast tillåta institut som uppfyller följande kriterier att delta:

a) 

De ska omfattas av Eurosystemets kassakravssystem enligt artikel 19.1 i ECBS-stadgan och ska inte ha beviljats något undantag från skyldigheterna enligt Eurosystemets kassakravssystem i enlighet med förordning (EG) nr 2531/98 och förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

b) 

De ska vara ett av följande:

i) 

Ett institut som står under någon form av EU/EES-harmoniserad tillsyn av behöriga myndigheter i enlighet med direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013.

ii) 

Ett offentligt ägt kreditinstitut enligt artikel 123.2 i fördraget som står under en tillsyn som är likvärdig med den tillsyn som behöriga myndigheter utövar enligt direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013.

iii) 

Ett institut som står under en icke-harmoniserad tillsyn av behöriga myndigheter som är likvärdig med den EU/EES-harmoniserade tillsyn som behöriga myndigheter utövar enligt direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013 (t.ex. filialer, etablerade i medlemsstater som har euron som valuta, till institut som är registrerade utanför EES). När man bedömer huruvida ett institut ska tillåtas delta i Eurosystemets penningpolitiska transaktioner ska i regel en icke-harmoniserad tillsyn anses vara likvärdig med den EU/EES-harmoniserade tillsynen som behöriga myndigheter utövar enligt direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013, om de relevanta Basel III-standarderna som antagits av Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) anses ha genomförts i den aktuella jurisdiktionens tillsynregelverk.

c) 

De måste vara finansiellt solida i den mening som avses i artikel 55a.

d) 

De ska uppfylla alla operativa krav som fastställs i den inhemska nationella centralbankens eller ECB:s avtal och föreskrifter avseende det specifika instrumentet eller den specifika transaktionen.

▼M2

Artikel 55a

Bedömning av institutens finansiella soliditet

1.  

Vid sin bedömning av de enskilda institutens finansiella soliditet kan Eurosystemet beakta följande tillsynsinformation:

a) 

Kvartalsinformation om kapitalrelationer, bruttosoliditet och likviditetsgrad som enligt förordning (EU) nr 575/2013 rapporteras på individuell nivå och gruppnivå, i enlighet med tillsynskraven, eller

b) 

i tillämpliga fall tillsynsinformation som är likvärdig med den information som anges under punkt a.

2.  
Om institutets tillsynsmyndighet inte tillhandahåller sådan tillsynsinformation till institutets inhemska nationella centralbank och ECB, får antingen den inhemska nationella centralbanken eller ECB kräva att institutet ska tillhandahålla denna information. Om denna information lämnas direkt av ett institut, ska detta institut även överlämna den berörda tillsynsmyndighetens bedömning av informationen. Det kan även krävas ett ytterligare intyg från en extern revisor.

▼M4

3.  
När det gäller filialer ska den information som rapporteras enligt punkt 1 avse det institut till vilket filialen hör.

▼M2

4.  
När det gäller den finansiella soliditeten för institut som har omfattats av rekapitalisering via apport med offentliga skuldinstrument kan Eurosystemet säkerställa att de kapitalrelationer som rapporteras enligt förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda genom att beakta de metoder som har tillämpats och den roll som dessa rekapitaliseringar via apport har spelat, vilket inbegriper instrumentens typ och likviditet samt vilket marknadstillträde som emittenten av dessa instrument har haft.

▼M5

5.  
En avvecklingsenhet ska inte vara berättigad att få tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner utom om den accepterats som godtagbar motpart för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner per den 22 mars 2017. I sådana fall ska den även fortsättningsvis godtas fram till den 31 december 2021, med den begränsningen att dess tillgång till Eurosystemets kredittransaktioner, enligt definitionen i artikel 2.31, maximalt får uppgå till dess genomsnittliga utnyttjande av Eurosystemets kredittransaktioner under den tolvmånadersperiod som föregår den 22 mars 2017 med möjlighet att, i förekommande fall, beräkna och tillämpa denna övre gräns gemensamt för ett antal avvecklingsenheter som hör till samma grupp. Därefter är en sådan avvecklingsenhet inte längre berättigad att få tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.

▼B

Artikel 56

Tillgång till öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden samt stående faciliteter

1.  

Institut som uppfyller urvalskriterierna i artikel 55 ska ges tillgång till alla Eurosystemets penningpolitiska transaktioner:

a) 

stående faciliteter,

b) 

öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden.

2.  
Tillgång till de stående faciliteterna eller de öppna marknadsoperationerna genom standardiserade anbudsförfaranden ska endast beviljas institut som uppfyller urvalskriterierna enligt artikel 55 genom deras nationella centralbank.
3.  
Om institut som uppfyller urvalskriterierna enligt artikel 55 har enheter, t.ex. huvudkontor eller filialer, i flera medlemsstater som har euron som valuta, får varje enhet som uppfyller urvalskriterierna enligt artikel 55 tillgång till de stående faciliteterna eller öppna marknadstransaktionerna som genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden genom sin nationella centralbank.
4.  
Anbud som lämnas för öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden och för tillgång till de stående faciliteterna får endast lämnas av en enhet i varje medlemsstat som har euron som valuta, dvs. antingen av huvudkontoret eller av en namngiven filial.

Artikel 57

Urval av motparter till öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden

1.  
För öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden ska motparter väljas ut i enlighet med punkterna 2–4.
2.  
För strukturella transaktioner som genomförs i form av direkta köp/försäljningar via bilaterala förfaranden begränsas kretsen av motparter inte. För strukturella transaktioner som genomförs i form av direkta köp/försäljningar som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfarande gäller de urvalskriterier som framgår av artikel 57.3 b.
3.  

För finjusterande transaktioner som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden ska motparter väljas ut enligt följande:

a) 

För finjusterande transaktioner som genomförs med hjälp av valutaswappar för penningpolitiska ändamål och utförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden, ska kretsen motparter bestå av samma krets av enheter som Eurosystemet väljer ut för valutainterventioner och är etablerade i en medlemsstat som har euron som valuta. Motparter till valutaswappar för penningpolitiska ändamål, som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden behöver inte uppfylla kriterierna i artikel 55. Kriterier för urvalet av motparter för Eurosystemets valutainterventioner, baserat på effektivitets- och försiktighetsprincipen, framgår av bilaga V. De nationella centralbankerna kan tillämpa limitbaserade system för kontroll av sin kreditexponering gentemot enskilda motparter som deltar i valutaswappar som genomförs i penningpolitiskt syfte.

b) 

För finjusterande transaktioner som genomförs med hjälp av reverserade transaktioner eller inlåning med fast löptid och utförs genom snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden, ska varje nationell centralbank välja ut ett antal motparter bland de institut som uppfyller urvalskriterierna i artikel 55 och är etablerade i deras medlemsstat som har euron som valuta. Valet ska i första hand baseras på det relevanta institutets verksamhet på penningmarknaden. Ytterligare kriterier kan tillämpas av den nationella centralbanken, t.ex. effektiviteten vid handlarbordet och potentialen att lämna anbud.

4.  
Om ECB-rådet enligt artikel 45.3 beslutar att ECB själv, eller en eller flera av de nationella centralbankerna, ska genomföra finjusterande eller strukturella transaktioner genom bilaterala förfaranden, ska ECB välja ut motparterna enligt ett roterande schema bland de motparter som uppfyller kriterierna för att delta i snabba anbud och bilaterala transaktioner.
5.  
Utan att detta påverkar tillämpningen av punkterna 1–4 får öppna marknadstransaktioner, efter beslut av ECB-rådet, som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden även genomföras med en större grupp motparter än de som anges i punkterna 2–4 ovan.



DEL 4

GODTAGBARA TILLGÅNGAR



AVDELNING I

ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 58

Godtagbara tillgångar och godkända metoder för ställande av säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer

1.  
Eurosystemet ska utveckla ett gemensamt ramverk för godtagbara tillgångar som gäller för alla sina kreditoperationer enligt denna riktlinje.
2.  
För att delta i Eurosystemets kreditoperationer ska motparterna tillhandahålla Eurosystemet tillgångar som är godtagbara som säkerhet för sådana operationer. Eftersom Eurosystemets kreditoperationer inkluderar intradagskredit, måste sådana säkerheter som motparter ställer för intradagskredit också uppfylla de urvalskriterier som följer denna riktlinje, i enlighet med riktlinje ECB/2012/27.
3.  

Motparter ska tillhandahålla godtagbara tillgångar genom

a) 

överföring av äganderätten, i rättslig form av en repa, eller

b) 

att skapa en säkerhet, dvs. i form av panträtt, överlåtelse eller inteckning i den relevanta tillgången, i rättslig form av lån mot säkerhet,

i båda fallen i enlighet med bestämmelserna i den nationella centralbankens avtal eller föreskrifter.

4.  
Om en motpart ställer godtagbara tillgångar som säkerhet, kan den nationella centralbanken antingen kräva att godtagbara säkerheter öronmärkts eller slås samman, beroende på vilket system för förvaltning av säkerheter banken använder.
5.  
Ingen skillnad ska göras mellan omsättbara och icke-omsättbara tillgångar i fråga om kvalitet eller godtagbarhet vid olika slag av Eurosystemets kreditoperationer.
6.  
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 att motparter ska tillhandahålla Eurosystemet tillgångar som är godtagbara som säkerhet, kan Eurosystemet på anmodan ge motparter råd avseende omsättbara värdepappers godtagbarhet om de redan har emitterats eller angående icke omsättbara tillgångar som redan har tillhandahållits. Eurosystemet ska inte agera rådgivare innan sådana händelser.

Artikel 59

Allmänna aspekter avseende Eurosystemets ramverk för kreditbedömning av godtagbara tillgångar

1.  
Ett krav för godtagbarhet är att tillgångarna uppnår de höga kraven på kreditvärdighet som framgår av Eurosystemets ramverk för kreditbedömning (ECAF).
2.  
ECAF definierar förfaranden, regler och metoder som garanterar att Eurosystemets krav på hög kreditvärdighet för godtagbara tillgångar upprätthålls och att godtagbara tillgångar uppfyller Eurosystemets krav på kreditvärdighet.
3.  

För ECAF:s syften ska Eurosystemet definiera krav på kreditvärdighet i form av kreditkvalitetssteg genom att upprätta tröskelvärden som anger sannolikheten för fallissemang (PD) under ett år enligt följande.

a) 

Eurosystemet anser att en maximal sannolikhet för fallissemang under ett år på 0,10 procent motsvarar en kreditvärdighet på kreditkvalitetssteg 2, vilket omvärderas regelbundet, och att en maximal sannolikhet för fallissemang under ett år på 0,40 procent motsvarar en kreditvärdighet på kreditkvalitetssteg 3.

b) 

Alla godtagbara tillgångar för Eurosystemets kreditoperationer ska åtminstone ha en kreditvärdighet motsvarande kreditkvalitetssteg 3. Ytterligare kreditkvalitetskrav för specifika tillgångar ska tillämpas av Eurosystemet i enlighet med avsnitt II och III i del 4.

▼M7

4.  
Eurosystemet ska publicera information om kreditkvalitetsstegen på ECB:s webbplats i form av Eurosystemets harmoniserade riskklassskala, inklusive jämförelser mellan kreditbetyg från de godkända externa ratinginstituten (ECAI) avseende kreditkvalitetsstegen.
5.  
Vid sin bedömning av kreditvärdighet beaktar Eurosystemet kreditvärderingsinformation från tre olika källor i enlighet med avdelning V i del fyra.

▼B

6.  
Vid bedömning av en viss tillgångs kreditvärdighet kan Eurosystemet beakta institutionella kriterier och egenskaper som ger innehavaren av tillgången ett liknande skydd, till exempel garantier. Eurosystemet förbehåller sig rätten att avgöra om en emission, emittent, gäldenär eller borgensman uppfyller Eurosystemets krav på kreditvärdighet utifrån all information som Eurosystemet bedömer som relevant för att säkerställa ett adekvat skydd för Eurosystemet.
7.  
Eurosystemets ramverk för kreditbedömning följer definitionen av ”fallissemang” enligt direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013.



Avdelning II

Godtagbarhetskriterier och krav på kreditvärdighet avseende omsättbara tillgångar



KAPITEL 1

Godtagbarhetskriterier för omsättbara tillgångar

Artikel 60

Godtagbarhetskriterier avseende alla typer av omsättbara tillgångar

För att vara godtagbara som säkerhet för Eurosystemets kreditoperationer måste omsättbara tillgångar vara skuldinstrument som uppfyller de kriterier som framgår av avsnitt 1, utom när det gäller sådana specifika typer av omsättbara tillgångar som anges i avsnitt 2.

Artikel 61

Förteckning över omsättbara tillgångar och redovisningsregler

▼M6

1.  
ECB ska publicera en aktuell förteckning över godtagbara tillgångar på sin webbplats, i enlighet med de metoder som anges på webbplatsen, och ska uppdatera denna varje dag då TARGET2 är öppet. Omsättbara tillgångar upptagna på förteckningen över godtagbara omsättbara tillgångar blir godtagbara för kreditoperationer inom Eurosystemet när förteckningen offentliggörs. Som ett undantag från denna allmänna regel kan Eurosystemet, vad gäller skuldinstrument med avveckling samma dag, godta instrumenten från emissionsdagen. Tillgångar som bedöms i enlighet med artikel 87.3 ska inte tas med i förteckningen över godtagbara tillgångar. ►M9  Sådana tillgångar ska endast vara godtagbara fram till den dag då det Eurosystemets system för förvaltning av säkerheter tas i drift (idrifttagandedatum). ◄

▼B

2.  
Normalt är den nationella centralbank som rapporterar en specifik omsättbar tillgång till ECB den nationella centralbanken i landet där den omsättbara tillgången är registrerad för handel.



Avsnitt 1

Allmänna godtagbarhetskriterier för omsättbara tillgångar

Artikel 62

De omsättbara tillgångarnas kapitalbelopp

1.  

För att vara godtagbara, fram till en slutlig inlösen, måste skuldinstrument ha

a) 

ett fast och villkorslöst kapitalbelopp, eller

b) 

ett villkorslöst kapitalbelopp som har en fast koppling till endast ett inflationsindex för euroområdet vid en viss tidpunkt, och som inte innehåller några andra komplexa strukturer.

2.  
Även skuldinstrument med ett kapitalbelopp som har en koppling till endast ett inflationsindex för euroområdet vid en viss tidpunkt tillåts, förutsatt att kupongstrukturen definieras i artikel 63.1 b fjärde strecksatsen och har en koppling till samma inflationsindex för euroområdet.
3.  
Tillgångar med warranter eller andra liknande rättigheter godtas inte.

▼M1

Artikel 63

Godkända kupongstrukturer för omsättbara tillgångar

▼M4

1.  

►M9  För att vara godtagbara måste skuldinstrument fram till en slutlig inlösen ha en av följande kupongstrukturer: ◄

a) 

fast kupong, nollkupong eller kupong med räntetrappa med förutbestämda kupongbetalningar och förutbestämt kupongvärde,

b) 

en kupong med rörlig ränta som har följande struktur: kupongränta = (referensränta * l) ± x, med f ≤ kupongränta ≤ c, där

▼M9

i) 

referensräntan är endast en av följande vid en viss tidpunkt:

— 
en europenningmarknadsränta, t.ex. den korta euroräntan (€STR) (inklusive sammansatt eller genomsnittlig dagsränta för €STR), Euribor, LIBOR eller liknande index; för den första och/eller sista kupongen kan referensräntan vara en linjär interpolering mellan två löptider av samma europenningmarknadsränta, t.ex. en linjär interpolering mellan två olika löptider för Euribor,
— 
en konstant swappränta till förfallodagen, t.ex. CMS, EIISDA, EUSA,
— 
avkastningen på en av euroområdets statsobligationer eller ett index för flera av euroområdets statsobligationer som har en löptid på högst ett år,
— 
ett inflationsindex för euroområdet,

▼M4

ii) 

om f (golv), c (tak), l (hävstångsfaktor/faktor för minskad hävstång) och x (marginal) finns angivna, är dessa tal antingen förutbestämda vid emissionen, eller kan endast förändras över tid enligt en vid emissionen fastställd plan, där l överstiger noll under tillgångens hela löptid. För rörliga kuponger med en referensränta för inflationsindex ska l vara lika med ett, eller

▼M9

c) 

kuponger med räntetrappa eller rörliga kuponger vars räntetrappa är kopplade till olika hållbarhetsmål, förutsatt att en oberoende tredje part verifierar att emittenten uppfyller hållbarhetsmålen i enlighet med skuldinstrumentets villkor.

▼M1

2.  
Kupongstrukturer som inte uppfyller kraven enligt punkt 1 godtas inte, detta inkluderar fall där endast vissa delar av avkastningen (t.ex. en överkurs) inte uppfyller kraven.
3.  
När man inom ramen för denna artikel bedömer huruvida en kupong är fast med räntetrappa eller rörlig med räntetrappa ska bedömningen göras utifrån tillgångens hela löptid med både ett framåtblickande och ett tillbakablickande perspektiv.
4.  
För att godtas får en kupongstruktur inte ge emittenten några valmöjligheter, dvs. det får ej vara möjligt för emittenten att besluta om ändring av kupongstrukturen under tillgångens hela löptid, baserat på ett framåtblickande och ett tillbakablickande perspektiv.

▼B

Artikel 64

Omsättbara tillgångar ska inte vara efterställda

Godtagbara skuldinstrument får ej medföra någon rätt till kapital och/eller ränta som är efterställd andra skuldinstrument som emittenten gett ut.

▼M9

Artikel 64a

Andra omsättbara tillgångar än värdepapper med bakomliggande tillgångar och säkerställda obligationer

1.  
För att vara godtagbara måste andra omsättbara tillgångar än värdepapper med bakomliggande tillgångar, säkerställda obligationer reglerade genom lagstiftning och multi cédulas vara åtaganden utan säkerhet för både emittent och borgensman. För omsättbara tillgångar med mer än en emittent eller mer än en borgensman ska kravet i detta stycke gälla för varje emittent och borgensman.
2.  
Säkerställda omsättbara tillgångar som var godtagbara före den 1 januari 2021, men som inte uppfyller godtagbarhetskraven enligt denna artikel ska även fortsättningsvis godtas fram till och med den 1 januari 2026, förutsatt att de uppfyller alla övriga godtagbarhetskriterier för omsättbara tillgångar. Med avvikelse från den första meningen i detta stycke ska säkerställda obligationer som varken är säkerställda genom lagstiftning eller multi-cédulas inte godtas från och med den 1 januari 2021.

▼B

Artikel 65

Omsättbara tillgångars denomineringsvaluta

För att vara godtagbara måste skuldinstrument vara denominerade i euro eller i någon av de tidigare valutorna i de medlemsländer som har infört euron.

Artikel 66

Omsättbara tillgångars emissionsort

▼M6

1.  
Med beaktande av punkt 2 måste skuldinstrument för att vara godtagbara ha emitterats inom EES hos en centralbank eller ett godkänt värdepappersavvecklingssystem.

▼B

2.  
Skuldinstrument som emitteras eller garanteras av ett icke-finansiellt företag för vilket det saknas en kreditbedömning från ett godkänt ECAI för emissionen, emittenten eller borgensmannen, måste emissionsorten ligga inom euroområdet.

▼M6

3.  

Internationella skuldinstrument som emitterats genom de internationella värdepapperscentralerna ska uppfylla nedanstående kriterier.

a) 

Internationella innehavarinstrument som emitterats i s.k. new global note-form och de måste deponeras hos en Common Safekeeper som är en internationell värdepapperscentral eller en värdepapperscentral som bedriver ett godkänt värdepappersavvecklingssystem. Detta krav gäller inte för internationella innehavarinstrument som emitterats i classic global-note-form före den 1 januari 2007 samt fungibla tap-emissioner av sådana instrument som emitterats under samma ISIN-kod oavsett datum för tap-emissionen.

b) 

Internationella skuldinstrument som emitterats i global registrerad form måste emitteras enligt den nya förvaringsstrukturen för internationella skuldinstrument. Detta gäller inte för internationella skuldinstrument som emitterats i global registrerad form före den 1 oktober 2010.

c) 

Internationella skuldinstrument i ”individual note”-form godtas inte utom om de emitterats i denna före den 1 oktober 2010.

▼B

Artikel 67

Avvecklingsförfaranden för omsättbara tillgångar

▼M6

1.  
För att vara godtagbara måste skuldinstrument vara överförbara i kontobaserad form och innehas och avvecklas i medlemsstater som har euron som valuta genom ett konto hos en nationell centralbank eller ett godkänt värdepappersavvecklingssystem så att fullgörelse och realisering av säkerheter styrs av lagstiftningen i en medlemsstat som har euron som valuta.

▼M6

1a.  
Därutöver ska, om användningen av sådana skuldinstrument involverar trepartsförvaltning av säkerheter, inhemskt eller över landsgränser, sådana tjänster tillhandahållas av en trepartsagent som godkänts enligt dokumentet Eurosystem standards for the use of triparty agents (TPAs) in Eurosystem credit operations som publiceras på ECB:s webbplats.

▼M6

2.  
Om den värdepapperscentralen där värdepapperet emitterats inte är densamma som där värdepapperet innehas, måste värdepappersavvecklingssystemet som bedrivs av dessa två värdepapperscentraler vara sammankopplade genom en godkänd förbindelse i enlighet med artikel 150.

▼B

Artikel 68

Godkända marknader för omsättbara tillgångar

1.  
För att godtas måste skuldinstrument vara upptagna till handel på en reglerad marknad enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU ( 15 ), eller vara noterade på vissa godkända icke-reglerade marknader.
2.  
ECB ska publicera en förteckning över godkända icke-reglerade marknader på sin webbplats och uppdatera denna minst en gång per år.
3.  

Eurosystemets bedömning av icke reglerade marknader baseras på tre principer – säkerhet, transparens och tillgänglighet enligt nedanstående.

a) 

Säkerhet avser säkerhet vad gäller transaktioner, speciellt säkerhet om transaktioners giltighet och genomförbarhet.

b) 

Transparens avser fri tillgång till information om marknadens regler för förfarande och verksamhet, tillgångarnas finansiella kännetecken, prisbildningsmekanismen samt relevanta priser och kvantiteter, t.ex. noteringar, räntor, handelsvolymer, utestående belopp.

c) 

Tillgänglighet avser Eurosystemets möjlighet att delta i och ha tillgång till marknaden. En marknad bedöms vara tillgänglig om dess regler och verksamhet ger Eurosystemet möjlighet att erhålla information och genomföra transaktioner för förvaltningen av säkerheter när så behövs.

4.  
Urvalsprocessen för icke-reglerade marknader styrs uteslutande av Eurosystemets behov av att tillvarata sina säkerheter och avser inte att bedöma de olika marknadernas inneboende kvalitet.

Artikel 69

Typ av emittent eller borgensman för omsättbara tillgångar

▼M6

1.  
För att vara godtagbara ska skuldinstrument emitteras eller garanteras av centralbanker i medlemsstaterna, enheter i den offentliga sektorn, organ, kreditinstitut, andra finansiella företag än kreditinstitut, icke-finansiella företag, multilaterala utvecklingsbanker eller internationella organisationer. För omsättbara tillgångar med fler än en emittent gäller detta krav för varje emittent.

▼M7 —————

▼M6

3.  
Skuldinstrument som emitteras eller garanteras av investeringsfonder ska ej godtas.

▼B

Artikel 70

Emittentens eller borgensmannens hemvist

▼M6

1.  
För att ett skuldinstrument ska vara godtagbart måste emittenten vara etablerad inom EES eller i ett G10-land utanför EES, med beaktande av de undantag som framgår av punkterna 3–6 i denna artikel och artikel 81a punkt 4. För omsättbara tillgångar med fler än en emittent gäller detta krav för varje emittent.

▼B

2.  
För att ett skuldinstrument ska vara godtagbart måste borgensmannen vara etablerade inom EES, utom om en garanti inte är nödvändig för att uppfylla kreditkvalitetskraven för ett specifikt skuldinstrument, med beaktande av de undantag som framgår av punkterna 3 och 4. Möjligheten att använda en ECAI-bedömning av borgensmannen för att uppfylla kreditkvalitetskraven för specifika skuldinstrument framgår av artikel 84.
3.  
Skuldinstrument som emitteras eller garanteras av ett icke-finansiellt företag för vilket det saknas en kreditbedömning från ett godkänt ECAI för emissionen, emittenten eller borgensmannen, måste emittenten eller borgensmannen vara etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta.

▼M7

3a.  
För skuldinstrument som emitteras eller garanteras av organ, ska emittenten eller borgensmannen vara etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta.

▼B

4.  
För skuldinstrument som emitteras eller garanteras av multilaterala utvecklingsbanker eller internationella organisationer gäller inte hemvistkravet och de är godtagbara oavsett av hemvisten.
5.  
Emittenter av värdepapper med bakomliggande tillgångar ska vara etablerade inom EES i enlighet med artikel 74.
6.  
Skuldinstrument som emitterats av emittenter etablerade i G10-länder utanför EES kan bara godtas om Eurosystemet har säkerställt att dess rättigheter på lämpligt sätt skyddas av lagarna i det relevanta G10-landet utanför EES. I sådana fall måste ett rättsligt utlåtande lämnas till den berörda nationella centralbanken, i en form som är godtagbar för Eurosystemet, innan det aktuella skuldinstrumentet kan anses godtagbart.

Artikel 71

Krav på kreditvärdighet för omsättbara tillgångar

Om inget annat anges måste skuldinstrument uppfylla kreditkvalitetskraven i kapitel 2 för att vara godtagbara.



Avsnitt 2

Specifika godtagbarhetskriterier för vissa typer av omsättbara tillgångar



Underavsnitt 1

Specifika godtagbarhetskriterier för värdepapper med bakomliggande tillgångar

Artikel 72

Godtagbarhetskriterier för värdepapper med bakomliggande tillgångar

För att vara godtagbara för Eurosystemets kreditoperationer måste värdepapper med bakomliggande tillgångar dels uppfylla de allmänna godtagbarhetskriterierna för omsättbara tillgångar som framgår av avsnitt 1, med undantag av de kriterier som framgår av artikel 62 avseende kapitalbelopp, dels de specifika godtagbarhetskriterierna i detta underavsnitt.

Artikel 73

Krav på att kassaflödesgenererande tillgångar ska vara homogena och ha en viss sammansättning

▼M7

1.  

För att värdepapper med bakomliggande tillgångar ska vara godtagbara, måste alla kassaflödesgenererande tillgångar bakom värdepapperena vara homogena, dvs. det ska vara möjligt att rapportera dem via en av de existerande typerna av mallar för uppgifter på lån-nivå som avses i bilaga VIII, som ska avse en av följande:

a) 

bolån,

b) 

lån till små och medelstora företag,

c) 

billån,

d) 

konsumentkrediter,

e) 

leasingkrav,

f) 

kreditkortsfordringar.

▼B

2.  
Av de uppgifter som motparten tillhandahåller kan Eurosystemet dra slutsatsen att ett värdepapper med bakomliggande tillgångar inte är homogent.
3.  
Värdepapper med bakomliggande tillgångar ska inte innehålla några kassaflödesgenererande tillgångar som härrör direkt från det SPV-företag som emitterat värdepapprena med bakomliggande tillgångar.
4.  
De kassaflödesgenererande tillgångarna får inte, helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt, bestå av trancher av andra värdepapper med bakomliggande tillgångar. Detta krav exkluderar inte värdepapper med bakomliggande tillgångar där emissionsstrukturen omfattar två SPV-företag och kravet på ”verklig försäljning” uppfylls avseende dessa två SPV-företag så att de skuldinstrument som emitteras av det andra SPV-företaget täcks direkt eller indirekt av de ursprungliga tillgångarna och samtliga kassaflöden från de kassaflödesgenererande tillgångarna överförs från det första till det andra SPV-företaget.
5.  
De kassaflödesgenererande tillgångarna får inte heller, helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt, bestå av kreditlänkade obligationer, swappar eller andra derivatinstrument, syntetiska värdepapper eller liknande fordringar. Denna restriktion omfattar inte swappar som används i transaktioner med värdepapper med bakomliggande tillgångar uteslutande för att säkra tillgångar.

▼M6 —————

▼M4 —————

▼B

Artikel 74

Geografiska begränsningar avseende värdepapper med bakomliggande tillgångar och kassaflödesgenererande tillgångar

1.  
Emittenter av värdepapper med bakomliggande tillgångar ska vara SPV-företag etablerade inom EES.
2.  
De kassaflödesgenererande tillgångarna ska härröra från en upphovsman med säte i EES och säljas till SPV-företaget av upphovsmannen eller ett ombud med säte i EES.

▼M7

3.  
Vid tillämpningen av punkt 2 ska förvaltare av inteckningar eller fordringar jämställas med ombud.
4.  
Gäldenärerna och fordringsägarna av de kassaflödesgenererande tillgångarna ska ha sitt säte (eller hemvist om det rör sig om fysiska personer) inom EES. Gäldenärer som är fysiska personer ska ha haft sin hemvist inom EES vid den tidpunkt då de kassaflödesgenererande tillgångarna skapades. Samtliga tillhörande värdepapper ska finnas inom EES och de kassaflödesgenererande tillgångarna ska falla under lagstiftningen i ett EES-land.

▼B

Artikel 75

SPV-företagets förvärv av kassaflödesgenererande tillgångar

1.  
SPV-företagets förvärv av kassaflödesgenererande tillgångar ska omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat.
2.  
De kassaflödesgenererande tillgångarna ska ha förvärvats av SPV-företaget från upphovsmannen eller ett ombud i enlighet med artikel 74.2 på ett sätt som Eurosystemet anser vara en ”verklig försäljning” som kan göras gällande mot tredje part, och som är utom räckhåll för upphovsmannen och dennes fordringsägare, eller för ombudet och dennes fordringsägare, även för det fall upphovsmannen eller ombudet blir insolvent.

Artikel 76

Bedömning av clawback-bestämmelser för värdepapper med bakomliggande tillgångar

1.  

Värdepapper med bakomliggande tillgångar ska bara godtas om Eurosystemet har säkerställt att dess rättigheter på lämpligt vis skyddas mot clawback-bestämmelser som Eurosystemet bedömer vara relevanta i respektive EES-lands lagstiftning. För detta ändamål kan Eurosystemet, innan värdepapper med bakomliggande tillgångar kan godtas, kräva:

a) 

ett oberoende rättsligt utlåtande i en form som är godtagbar för Eurosystemet där det fastställs vilka clawback-bestämmelser som är tillämpliga i det aktuella landet, och/eller

b) 

andra dokument, t.ex. ett solvensintyg från överlåtaren för den kritiska perioden, vilket är en viss period under vilken en konkursförvaltare kan ogiltigförklara en försäljning av kassaflödesgenererande tillgångar som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar.

2.  

Clawback-bestämmelser som Eurosystemet anser vara allvarliga och därför inte acceptabla är till exempel

a) 

bestämmelser som innebär att konkursförvaltaren kan ogiltigförklara en försäljning av kassaflödesgenererande tillgångar som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar enbart på grundval av att den har genomförts under den kritiska perioden, enligt punkt 1, innan säljaren förklarats insolvent, eller

b) 

bestämmelser som innebär att mottagaren endast kan förhindra en sådan ogiltigförklaring genom att styrka att han ej hade kännedom om att säljaren var insolvent vid tidpunkten för försäljningen.

För detta kriterium kan säljaren vara upphovsmannen eller ombudet, beroende på transaktionens art.

Artikel 77

Trancher av värdepapper med bakomliggande tillgångar får ej vara efterställda

1.  
Endast sådana trancher eller undertrancher av värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte är efterställda andra trancher av samma emission under tillgångens livstid är godtagbara.
2.  
En tranch eller undertranch betraktas som inte efterställd andra trancher eller undertrancher av samma emission om, i enlighet med betalningsprioritet och, i förekommande fall efter leverans av ett verkställighetsmeddelande enligt vad som framgår av prospektet, ingen annan tranch eller undertranch ges prioritet att erhålla betalning (kapital och ränta) före den tranchen eller undertranchen, och således en sådan tranch eller undertranch är sist att ta förluster bland olika trancher eller undertrancher.

▼M4

Artikel 77a

Begränsningar av investeringar i värdepapper med bakomliggande tillgångar

Ingen investering av behållningen på en emittents eller ett förmedlande specialföretags konto får enligt transaktionsdokumentationen – helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt – bestå av trancher av andra värdepapper med bakomliggande tillgångar, kreditlänkade obligationer, swappar eller andra derivatinstrument, syntetiska värdepapper eller liknande fordringar.

▼B

Artikel 78

Uppgifter på lånenivå avseende värdepapper med bakomliggande tillgångar

▼M9

1.  
Omfattande och standardiserade uppgifter på lån-nivå om den pool av kassaflödesgenererande tillgångar som ligger till grund för värdepapperen med bakomliggande tillgångar ska tillhandahållas i enlighet med de förfaranden som framgår av bilaga VIII.

▼M9 —————

▼B

Artikel 79

Uppgifter om värdepapper med bakomliggande tillgångar

Eurosystemet förbehåller sig rätten att kräva klargörande och/eller rättslig bekräftelse av varje tredje part som den anser vara relevant, bl.a. men inte uteslutande emittenten, upphovsmannen och/eller arrangör som Eurosystemet anser nödvändig för att bedöma godtagbarheten av värdepapper med bakomliggande tillgångar och med avseende på tillhandahållandet av uppgifter på lån-nivå. Om en tredje part inte uppfyller en viss begäran, kan Eurosystemet besluta att inte godkänna värdepapprena med bakomliggande tillgångar som säkerhet eller tillfälligt upphäva godtagbarheten av sådana säkerheter.



Underavsnitt 2

Specifika godtagbarhetskriterier för säkerställda obligationer som täcks av värdepapper med bakomliggande tillgångar

▼M9

Artikel 80

Godtagbarhetskriterier för säkerställda obligationer som täcks av värdepapper med bakomliggande tillgångar

1.  

Utan att detta påverkar godtagbarheten för säkerställda obligationer enligt artikel 64a, är säkerställda obligationer reglerade genom EES-lagstiftning och med värdepapper som bakomliggande tillgångar enbart godtagbara förutsatt att säkerhetspoolen för dessa obligationer (i punkterna 1–4 kallad ”säkerhetsmassan”) enbart omfattar värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller alla följande kriterier:

a) 

De kassaflödesgenererande tillgångar som täcker värdepapperen med bakomliggande tillgångar ska uppfylla kriterierna i artikel 129.1 d–f i förordning (EU) nr 575/2013.

b) 

De kassaflödesgenererande tillgångarna härrör från en enhet med nära förbindelser till emittenten enligt vad som framgår av artikel 138.

c) 

De används som tekniska verktyg för att överföra bolån eller garanterade fastighetslån från upphovsenheten till säkerhetsmassan.

2.  

Med beaktande av punkt 4 ska de nationella centralbankerna använda följande åtgärder för att verifiera att säkerhetsmassan inte innehåller värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller punkt 1.

a) 

De nationella centralbankerna ska kvartalsvis kräva att emittenten gör en självcertifiering och bekräftar att säkerhetsmassan inte innehåller värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller punkt 1. De nationella centralbankernas begäran om självcertifiering ska undertecknas av emittentens VD, finanschef eller en chef på motsvarande nivå, eller av en firmatecknare å deras vägnar.

b) 

De nationella centralbankerna ska årligen i efterhand kräva en bekräftelse från externa revisorer eller emittentens granskare av säkerhetspoolen där det framgår att säkerhetsmassan under granskningsperioden inte innehållit värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller punkt 1.

3.  
Om emittenten inte uppfyller en viss begäran eller om Eurosystemet bedömer svaret som felaktigt eller ofullständigt i sådan utsträckning att man inte kan verifiera huruvida säkerhetsmassan uppfyller kriterierna enligt punkt 1, ska Eurosystemet besluta att inte godkänna säkerställda obligationer reglerade genom EES-lagstiftning som säkerheter eller tillfälligt upphäva godtagbarheten.
4.  
Om den tillämpliga lagstiftningen eller prospektet förbjuder att man inkluderar värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller kriterierna enligt punkt 1 för att inkluderas i säkerhetsmassan, krävs ingen verifiering enligt punkt 2.
5.  
För tillämpning av punkt 1 b ska nära förbindelser fastställas vid den tidpunkt då bättre rangordnade delar i värdepapperet med bakomliggande tillgångar överförs till säkerhetsmassan för den säkerställda obligationen reglerad genom EES-lagstiftning.
6.  
Säkerhetsmassan för säkerställda obligationer reglerade genom lagstiftning i ett G10-land utanför EES får inte omfatta värdepapper med bakomliggande tillgångar.

▼B



Underavsnitt 3

Specifika godtagbarhetskriterier för skuldcertifikat som emitterats av Eurosystemet

Artikel 81

Godtagbarhetskriterier för skuldcertifikat som emitterats av Eurosystemet

1.  
Skuldcertifikat som emitterats av ECB eller de nationella centralbankerna innan deras respektive medlemsstat infört euron som valuta är godtagbara som säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer.
2.  
Skuldcertifikat som emitterats av Eurosystemet omfattas inte av de kriterier som framgår av detta kapitel.

▼M4



Underavsnitt 4

Specifika godtagbarhetskriterier för vissa skuldinstrument utan säkerhet

▼M6

Artikel 81a

Godtagbarhetskriterier för vissa skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av kreditinstitut eller värdepappersföretag eller av enheter till vilka dessa har nära förbindelser

1.  

Med avvikelse från artikel 64 och förutsatt att de uppfyller alla andra godtagbarhetskriterier, ska nedanstående efterställda skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av kreditinstitut eller värdepappersföretag, eller av enheter med nära förbindelse till dessa enligt artikel 141.3, godtas fram till förfallodagen förutsatt att de emitterats före den 31 december 2018 och att de varken är efterställda på grund av avtal enligt definitionen i punkt 2 eller på grund av strukturella skäl enligt punkt 3:

▼M7

— 
skuldinstrument som emitterats av organ,

▼M6

— 
skuldinstrument som garanteras av ett offentliga organ i unionen med rätt att ta ut skatt genom en garanti som uppfyller de villkor som framgår artikel 114.1–114.4 och artikel 115.
2.  
Vid tillämpningen av punkt 1 betyder efterställd på grund av avtal att detta är baserat på de avtalsvillkoren för skuldinstrumentet utan säkerhet, oavsett huruvida detta erkänns enligt lag.
3.  
Skuldinstrument utan säkerhet som emitteras av holdingbolag, inklusive förmedlande holdingbolag, som omfattas av nationell lagstiftning som genomför direktiv 2014/59/EU eller liknande återhämtnings- och resolutionsramar, ska ej godtas.
4.  
Vad gäller skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av kreditinstitut eller värdepappersföretag, eller av enheter med nära förbindelse till dessa enligt artikel 141.3, andra än skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av multilaterala utvecklingsbanker eller internationella organisationer som avses i artikel 70.4, ska emittenten vara etablerad i unionen.

▼M7 —————

▼B



KAPITEL 2

EUROSYSTEMETS KRAV PÅ KREDITVÄRDIGHET FÖR OMSÄTTBARA TILLGÅNGAR

Artikel 82

Eurosystemets krav på kreditvärdighet för omsättbara tillgångar

1.  

Utöver de allmänna kraven enligt artikel 59 och de specifika kraven enligt artikel 84 ska omsättbara tillgångar uppfylla nedanstående kreditkvalitetskrav för att vara godtagbara som säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer.

a) 

Med undantag för värdepapper med bakomliggande tillgångar, ska alla omsättbara tillgångar ha en kreditbedömning från minst ett godkänt ECAI-system som tar sig uttryck i ett offentligt kreditbetyg som minst motsvarar kreditkvalitetssteg 3 i Eurosystemets harmoniserade bedömningsskala.

b) 

Värdepapper med bakomliggande tillgångar ska ha en kreditbedömning från minst två olika godkända ECAI-system som tar sig uttryck i två offentliga kreditbetyg, ett från varje ECAI-system, som minst motsvarar kreditkvalitetssteg 2 i Eurosystemets harmoniserade bedömningsskala.

2.  
Eurosystemet får begära in klargörande som det bedömer som nödvändiga avseende det offentliga kreditbetyget som avses i punkt 1.

Artikel 83

Typer av ECAI-kreditbedömningar som används för rimlighetsbedömningen av omsättbara tillgångar

Följande typer av ECAI-kreditbedömningar från godkända ECAI ska användas när man fastställer huruvida kreditkvalitetskraven för omsättbara tillgångar har iakttagits.

▼M4

a) 

En ECAI-bedömning av en emission, som hänvisar till en ECAI-kreditbedömning som satts antingen för en emission eller, om det saknas en kreditbedömning för emissionen från samma ECAI, för den program- eller emissionsserie varigenom tillgången emitteras. En ECAI-bedömning för en program- eller emissionsserie är endast relevant om den avser den aktuella tillgången och ECAI uttryckligen och otvetydigt har kopplat bedömningen till tillgångens ISIN-kod, och det inte föreligger någon annan kreditbedömning för emissionen från samma ECAI. För ECAI-kreditbedömningar av emissionen ska Eurosystemet inte beakta tillgångens ursprungliga löptid.

▼B

b) 

En ECAI-bedömning av en emittent – denna hänvisar till en ECAI-kreditvärdering som satts för en emittent. För ECAI-bedömningar av emittenter ska Eurosystemet göra en uppdelning utifrån tillgångens ursprungliga löptid vad gäller den godtagbara ECAI-kreditvärderingen. En uppdelning ska göras efter:

i) 

kortfristiga tillgångar, dvs. tillgångar med en ursprunglig löptid på högst 390 dagar, och

ii) 

långfristiga tillgångar, dvs. tillgångar med en ursprunglig löptid på mer än 390 dagar. För kortfristiga tillgångar är kortfristiga och långfristiga ECAI-bedömningar av emittenten godtagbara. För långfristiga tillgångar är endast långfristiga ECAI-bedömningar av emittenten godtagbara.

c) 

En ECAI-bedömning av en borgensman – denna hänvisar till en ECAI-kreditvärdering som satts för en borgensman, om garantin uppfyller de krav som fastställs i avdelning IV. För ECAI-bedömningar av borgensmän ska Eurosystemet inte beakta tillgångens ursprungliga löptid. Endast långfristiga ECAI-bedömningar av borgensmän är godtagbara.

Artikel 84

Rangordning av ECAI-kreditbedömningar av omsättbara tillgångar

För omsättbara tillgångar ska ECAI-kreditbedömningar som bedömer huruvida en tillgång uppfyller kreditkvalitetskraven beaktas av Eurosystemet enligt nedanstående regler.

a) 

För andra omsättbara tillgångar än sådana som emitterats av stat, delstat eller kommun, organ, multilaterala utvecklingsbanker eller internationella organisationer, samt för värdepapper med bakomliggande tillgångar, ska nedanstående regler tillämpas:

i) 

Eurosystemet ska i första hand beakta ECAI-bedömningar av en emission och först därefter ECAI-bedömningar av emittent eller borgensman. Utan att det påverkar tillämpningen av denna prioritetsordning, i enlighet med artikel 82.1 a, måste minst en ECAI-kreditvärdering överensstämma med Eurosystemets tillämpliga kreditkvalitetskrav.

ii) 

Om det finns flera ECAI-bedömningar för samma emission tillämpas först-bäst-regeln, dvs. den bästa ECAI-bedömningen för emissionen beaktas av Eurosystemet. Om bedömningen för emissionen enligt först-bäst-principen inte når upp till Eurosystemets kvalitetsutveckling för omsättbara tillgångar är tillgången inte godtagbar, även om det finns en garanti som är godtagbar enligt avdelning IV.

▼M6

iii) 

Om det saknas en ECAI-bedömning eller, när det gäller säkerställda obligationer, en bedömning av emissionen som uppfyller kraven enligt bilaga IXb, får en ECAI-bedömning av emittenten eller borgensmannen beaktas av Eurosystemet. Om det finns flera ECAI-bedömningar av emittenten eller borgensmannen för samma emission tillämpas först-bäst-regeln, dvs. den bästa av ECAI-bedömningarna ska beaktas av Eurosystemet.

▼B

b) 

För omsättbara tillgångar som emitterats av stat, delstat eller kommun, organ, multilaterala utvecklingsbanker eller internationella organisationer ska nedanstående regler tillämpas:

i) 

I enlighet med artikel 82.1 a, måste minst en ECAI-kreditvärdering överensstämma med Eurosystemets tillämpliga kreditkvalitetskrav. Eurosystemet ska endast beakta ECAI-bedömningar av emittent eller borgensman.

ii) 

Om det finns flera ECAI-bedömningar av emittenten eller borgensmannen tillämpas först-bäst-regeln, dvs. den bästa av bedömningarna beaktas av Eurosystemet.

iii) 

Säkerställda obligationer som emitteras av organ ska inte bedömas enligt de regler som framgår av denna punkt utan enligt punkt a ovan.

c) 

För värdepapper med bakomliggande tillgångar ska följande regler tillämpas:

i) 

I enlighet med artikel 82.1 b, ska minst två ECAI-kreditbedömningar överensstämma med Eurosystemets tillämpliga kreditkvalitetskrav. Eurosystemet ska endast beakta ECAI-bedömningar av emissioner.

ii) 

Om det finns fler än två ECAI-bedömningar av emissionen tillämpas den bästa och den näst bästa bedömningen av Eurosystemet.

Artikel 85

Värdepapper med flera emittenter

För värdepapper med flera emittenter ska de tillämpliga ECAI-bedömningarna av emittenterna bestämmas utifrån varje emittents potentiella ansvar enligt följande:

a) 

om alla emittenter är solidariskt ansvariga för alla andra emittenters skyldigheter enligt emission eller, i tillämpliga fall, program- eller emissionsserien, ska den ECAI-bedömningen av emittenterna med högst betyg enligt först-bäst-principen tillämpas bland de aktuella emittenterna, eller

b)