This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02013R1380-20230101
Regulation (EU) No 1380/2013 of the European Parliament and of the Council of 11 December 2013 on the Common Fisheries Policy, amending Council Regulations (EC) No 1954/2003 and (EC) No 1224/2009 and repealing Council Regulations (EC) No 2371/2002 and (EC) No 639/2004 and Council Decision 2004/585/EC
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG
02013R1380 — SV — 01.01.2023 — 004.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 (EGT L 354 28.12.2013, s. 22) |
Ändrad genom:
|
|
Officiella tidningen |
||
nr |
sida |
datum |
||
L 354 |
86 |
28.12.2013 |
||
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/812 av den 20 maj 2015 |
L 133 |
1 |
29.5.2015 |
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/2092 av den 15 november 2017 |
L 302 |
1 |
17.11.2017 |
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 |
L 198 |
105 |
25.7.2019 |
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/2495 av den 14 december 2022 |
L 325 |
1 |
20.12.2022 |
Rättad genom:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1380/2013
av den 11 december 2013
om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG
DEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Tillämpningsområde
Den gemensamma fiskeripolitiken ska omfatta följande:
Bevarande av marina biologiska resurser samt förvaltning av fiskeri och flottor som nyttjar sådana resurser.
I samband med marknadsåtgärder och ekonomiska åtgärder till stöd för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens mål: limniska biologiska resurser, vattenbruk och beredning och marknadsföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter.
Den gemensamma fiskeripolitiken ska omfatta de verksamheter som avses i punkt 1 på villkor att de bedrivs
på medlemsstaternas territorium där fördraget gäller,
i unionens vatten, även av fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerade i tredjeland,
av unionsfiskefartyg utanför unionens vatten, eller
av medlemsstaternas medborgare, utan att detta påverkar flaggstatens primära ansvar.
Artikel 2
Mål
I syfte att nå målet att successivt återställa och bevara populationer av fiskbestånd över biomassanivåer som kan ge maximal hållbar avkastning, ska nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning, där så är möjligt, ha uppnåtts senast 2015 och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla arter.
Den gemensamma fiskeripolitiken ska särskilt
gradvis eliminera utkast, från fall till fall, med beaktande av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, genom att i största möjliga utsträckning undvika och minska oönskade fångster, och genom att gradvis se till att fångster landas,
vid behov använda oönskade fångster på bästa möjliga sätt, utan att skapa en marknad för de av dessa fångster som underskrider minsta referensstorlek för bevarande,
skapa förutsättningar för att göra branschen för fångst och beredning av fisk samt den landbaserade verksamhet som är knuten till fisket mer ekonomiskt bärkraftiga och konkurrenskraftiga,
föreskriva åtgärder för att anpassa flottornas fiskekapacitet till nivåer av fiskemöjligheter som är förenliga med punkt 2, för att flottorna ska vara ekonomiskt lönsamma utan att de marina biologiska resurserna överutnyttjas,
främja utvecklingen av hållbara vattenbruksverksamheter i unionen i syfte att bidra till livsmedelstillgången och livsmedelstryggheten samt sysselsättningen,
bidra till en rimlig levnadsstandard för dem som är beroende av fiskerinäringen, med beaktande av kustnära fiske och socioekonomiska aspekter,
bidra till en effektiv och öppen inre marknad för fiskeri- och vattenbruksprodukter och bidra till att säkerställa likvärdiga förutsättningar för de fiskeri- och vattenbruksprodukter som saluförs i unionen,
ta hänsyn till både konsumenternas och producenternas intressen,
främja det kustnära fisket, varvid hänsyn ska tas till socioekonomiska aspekter,
vara förenlig med unionens miljölagstiftning, särskilt med målet att uppnå en god miljöstatus senast 2020 i enlighet med artikel 1.1 i direktiv 2008/56/EG, samt med unionens övriga politik.
Artikel 3
Principerna om god förvaltning
Den gemensamma fiskeripolitiken ska genomsyras av följande principer om god förvaltning:
Tydlig avgränsning av ansvaret på unionsnivå, på regional, nationell och lokal nivå.
Beaktande av regionala särdrag genom en regionaliserad strategi.
Antagande av åtgärder i enlighet med bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning.
Långsiktigt perspektiv.
Administrativ kostnadseffektivitet.
Lämpligt deltagande av aktörer, särskilt rådgivande nämnder, på alla stadier av politiken – från grundidé till genomförande av åtgärder.
Flaggstatens primära ansvar.
Förenlighet med annan unionspolitik.
Genomförande av konsekvensbedömningar vid behov.
Samstämmighet mellan den interna och den externa dimensionen av den gemensamma fiskeripolitiken.
Öppenhet när det gäller uppgiftshanteringen i enlighet med befintliga rättsliga krav, med vederbörlig respekt för privatlivet, skyddet av personuppgifter och bestämmelser om sekretesskydd; uppgifterna ska vara tillgängliga för lämpliga vetenskapliga organ, andra organ med forsknings- eller förvaltningsrelaterat intresse av uppgifterna och andra fastställda slutanvändare.
Artikel 4
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1) |
unionens vatten : de vatten som omfattas av medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion, med undantag för vatten som gränsar till de territorier som anges i bilaga II till fördraget, |
2) |
marina biologiska resurser : tillgängliga och åtkomliga levande marina akvatiska arter, inklusive anadroma och katadroma arter under deras marina liv, |
3) |
limniska biologiska resurser : tillgängliga och åtkomliga levande limniska akvatiska arter, |
4) |
fiskefartyg : varje fartyg som är utrustat för yrkesmässigt nyttjande av marina biologiska resurser eller en fälla för blåfenad tonfisk, |
5) |
unionsfiskefartyg : varje fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerat i unionen, |
6) |
inträde i fiskeflottan : registrering av ett fiskefartyg i en medlemsstats register över fiskefartyg, |
7) |
maximal hållbar avkastning : det i teorin högsta balanserade genomsnittliga uttag som fortlöpande kan tas ur ett bestånd under rådande genomsnittliga miljöförhållanden utan att detta avsevärt påverkar fortplantningsprocessen, |
8) |
försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen : en ansats som beskrivs i artikel 6 i FN:s avtal om fiskbestånd och som innebär att avsaknaden av tillförlitlig vetenskaplig information inte bör tas som intäkt för att skjuta upp eller avstå från att vidta förvaltningsåtgärder för att bevara målarter, associerade arter eller arter som är beroende av dessa, icke-målarter samt deras livsmiljö, |
9) |
ekosystemansats i fiskeriförvaltningen : en integrerad ansats i fiskeriförvaltningen inom ekologiskt meningsfulla gränser som syftar till att förvalta användningen av naturresurser, med beaktande av fiskeverksamhet och annan mänsklig verksamhet, samtidigt som man bevarar både den biologiska rikedom och de biologiska processer som är nödvändiga för att skydda livsmiljöernas sammansättning, struktur och funktion i det berörda ekosystemet, genom att beakta kunskaperna och osäkerheterna när det gäller ekosystems biotiska, abiotiska och mänskliga beståndsdelar, |
10) |
utkast : fångster som kastas överbord, |
11) |
skonsamt fiske : användning av selektiva fiskemetoder som har en låg skadlig inverkan på de marina ekosystemen eller som kan resultera i låga bränsleutsläpp, eller både och, |
12) |
selektivt fiske : fiske med fiskemetoder eller fiskeredskap som inriktar sig på och fångar organismer av en viss storlek eller av en viss art vid fiskeverksamhet, så att exemplar utanför målgruppen kan undvikas eller släppas oskadda, |
13) |
fiskeridödlighet : andelen biomassa eller enskilda exemplar som avlägsnas från beståndet genom fiskeinsatser under en viss tidsperiod, |
14) |
bestånd : en marin biologisk resurs i ett visst förvaltningsområde, |
15) |
fångstbegränsning : i förekommande fall, antingen en kvantitativ begränsning av fångsterna av ett fiskbestånd eller en grupp av fiskbestånd under en viss tidsperiod, om sådana fiskbestånd eller grupper av fiskbestånd omfattas av en landningsskyldighet, eller en kvantitativ begränsning av landningarna av ett fiskbestånd eller en grupp av fiskbestånd, som inte omfattas av landningsskyldigheten, under en viss tidsperiod, |
16) |
referenspunkt för bevarande : de värden på populationsparametrar för fiskbestånd (till exempel biomassa eller fiskeridödlighet) som används i fiskeriförvaltningen, t.ex. med avseende på en godtagbar biologisk risknivå eller en önskvärd uttagsnivå, |
17) |
minsta referensstorlek för bevarande : storleken på en levande marin akvatisk art, med hänsyn till mognad, fastställd i unionsrätten, under vilken det tillämpas begränsningar eller incitament som syftar till att undvika fångst genom fiskeverksamhet; i tillämpliga fall ersätter denna storlek den minsta landningsstorleken, |
18) |
bestånd inom säkra biologiska gränser : ett bestånd för vilket den uppskattade biomassan för lekbeståndet i slutet av det föregående året med stor sannolikhet är högre än gränsreferenspunkten för biomassa (Blim), och för vilket den uppskattade fiskeridödligheten för samma år är lägre än gränsreferenspunkten för fiskeridödlighet (Flim), |
19) |
skyddsåtgärd : en förebyggande åtgärd som syftar till att undvika en oönskad händelse, |
20) |
teknisk åtgärd : en bestämmelse som reglerar fångsternas artsammansättning, storlekssammansättning och fiskets inverkan på delar av ekosystemen genom att den fastställer villkor för hur fiskeredskap ska användas och utformas och genom att den begränsar tillträdet till fiskeområden, |
21) |
fiskeansträngning : produkten av ett fiskefartygs kapacitet och aktivitet; för en grupp av fartyg är fiskeansträngningen summan av fiskeansträngningen för alla fartyg i gruppen, |
22) |
medlemsstat med ett direkt förvaltningsintresse : en medlemsstat som har ett intresse som kännetecknas av antingen fiskemöjligheter eller fiske i den berörda medlemsstatens exklusiva ekonomiska zon eller, i Medelhavet, traditionellt fiske på det fria havet. |
23) |
överlåtbar fiskenyttjanderätt : återkallbar nyttjanderätt till en specifik del av de fiskemöjligheter som en medlemsstat tilldelats eller som fastställts i en förvaltningsplan som antagits av en medlemsstat i enlighet med artikel 19 i förordning (EG) nr 1967/2006 ( 1 ), som innehavaren får överlåta, |
24) |
fiskekapacitet : ett fartygs dräktighet i bruttoton och dess maskinstyrka i kW enligt artiklarna 4 och 5 i rådets förordning (EEG) nr 2930/86 ( 2 ), |
25) |
vattenbruk : uppfödning eller odling av vattenlevande organismer med metoder som är avsedda att öka produktionen av organismen i fråga utöver miljöns naturliga kapacitet, varvid organismerna förblir en fysisk eller juridisk persons egendom under uppfödningen eller odlingen och fram till och med skörden, |
26) |
fiskelicens : en licens i enlighet med definitionen artikel 4.9 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 ( 3 ), |
27) |
fisketillstånd : ett tillstånd i enlighet med definitionen i artikel 4.10 i förordning (EG) nr 1224/2009, |
28) |
fiskeverksamhet : sökande efter fisk, utsättning, utplacering, släpning och upptagning av fiskeredskap, ombordtagning av fångster, omlastning, bevarande ombord, beredning ombord, överföring, placering i bur, gödning och landning av fisk och fiskeriprodukter, |
29) |
fiskeriprodukter : vattenlevande organismer som erhålls genom fiskeverksamhet eller produkter som framställts därav, |
30) |
aktör : en fysisk eller juridisk person som driver eller innehar ett företag som bedriver någon av de verksamheter som har samband med produktion, beredning, saluföring, distribution av eller detaljhandel med fiskeri- och vattenbruksprodukter i något skede, |
31) |
allvarlig överträdelse : en överträdelse som definieras som sådan i relevant unionsrätt, inbegripet i artikel 42.1 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 ( 4 ) och artikel 90.1 i förordning (EG) nr 1224/2009, |
32) |
slutanvändare av vetenskapliga uppgifter : ett organ med forsknings- eller förvaltningsrelaterat intresse av att vetenskapligt analysera uppgifter inom fiskerisektorn, |
33) |
överskott av den tillåtna fångstmängden : den del av den tillåtna fångstmängden som en kuststat inte skördat, vilket leder till att den övergripande nyttjandegraden för enskilda bestånd hålls under nivåer vid vilka bestånden kan återhämta sig själva och populationerna i de bestånd som skördas bevaras över önskad nivå enligt bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, |
34) |
vattenbruksprodukter : vattenlevande organismer som, oavsett i vilket stadium i livscykeln de befinner sig, erhålls genom vattenbruksverksamhet eller produkter som framställts därav, |
35) |
lekbiomassa : en uppskattning av massan av fisk av ett visst bestånd som reproducerar sig vid en viss tidpunkt, inbegripet både hon- och hanfiskar och levandefödande fiskar, |
36) |
blandfiske : fiske där det förekommer fler än en art och där olika arter sannolikt kommer att fångas i samma fiskeinsats, |
37) |
hållbart fiskepartnerskapsavtal : ett internationellt avtal som ingåtts med en tredje stat för att få tillträde till vatten och resurser för att hållbart utnyttja en del av överskottet av marina biologiska resurser i utbyte mot ekonomisk ersättning från unionen som kan inbegripa sektorstöd. |
Vid tillämpningen av denna förordning gäller följande geografiska definitioner av geografiska områden:
a) |
Nordsjön : Ices-zonerna ( 5 ) IIIa och IV. |
b) |
Östersjön : Ices-zonerna IIIb, IIIc och IIId. |
c) |
Nordvästliga vatten : Ices-zonerna V (med undantag av Va och endast unionens vatten i Vb), VI och VII. |
d) |
Sydvästliga vatten : Ices-zonerna VIII, IX och X (vattnen runt Azorerna) samt Cecaf-zonerna ( 6 ) 34.1.1, 34.1.2 och 34.2.0 (vattnen runt Madeira och Kanarieöarna). |
e) |
Medelhavet : Medelhavets marina vatten öster om linjen 5°36′ Väst. |
f) |
Svarta havet : Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavets (AKFM) geografiska delområde såsom det definieras i resolution AKFM/33/2009/2. |
DEL II
TILLTRÄDE TILL VATTEN
Artikel 5
Allmänna regler för tillträde till vatten
DEL III
ÅTGÄRDER FÖR BEVARANDE OCH HÅLLBART NYTTJANDE AV MARINA BIOLOGISKA RESURSER
AVDELNING I
Bevarandeåtgärder
Artikel 6
Allmänna bestämmelser
Artikel 7
Typer av bevarandeåtgärder
Åtgärder för bevarande och hållbart nyttjande av de marina biologiska resurserna kan omfatta bland annat följande:
Fleråriga planer enligt artiklarna 9 och 10.
Mål för bevarande och hållbart nyttjande av bestånden och därtill relaterade åtgärder för att minimera fiskets påverkan på den marina miljön.
Åtgärder för anpassning av fiskefartygens fiskekapacitet till de tillgängliga fiskemöjligheterna.
Skapandet av incitament, även av ekonomisk art, till exempel fiskemöjligheter, för att främja fiskemetoder som bidrar till ett mer selektivt fiske, till att oönskade fångster så långt möjligt undviks och minskas samt till ett fiske med liten inverkan på de marina ekosystemen och fiskeresurserna.
Åtgärder avseende fastställande och tilldelning av fiskemöjligheter.
Åtgärder för att uppnå målen i artikel 15.
Minsta referensstorlek för bevarande.
Pilotprojekt om alternativa typer av fiskeriförvaltningsmetoder och om redskap som ökar selektiviteten eller minimerar fiskeverksamhetens negativa inverkan på den marina miljön.
Nödvändiga åtgärder för efterlevnad av skyldigheter enligt unionens miljölagstiftning, antagna enligt artikel 11.
Tekniska åtgärder som avses i punkt 2.
Tekniska åtgärder kan bland annat omfatta följande:
Fiskeredskapens egenskaper och regler för användningen av dem.
Specifikationer av fiskeredskapens utformning, bland annat
ändringar eller tilläggsutrustning för att göra redskapen mer selektiva eller för att minimera deras negativa inverkan på ekosystemet,
ändringar eller tilläggsutrustning för att minska oavsiktlig fångst av utrotningshotade, hotade och skyddade arter, samt för att minska andra oönskade fångster.
Begränsningar eller förbud av användningen av vissa fiskeredskap och av fiskeverksamhet i vissa områden eller under vissa perioder.
Skyldighet för fiskefartyg att avbryta fisket i ett bestämt område under en viss minimiperiod för att skydda tillfälliga aggregeringar av utrotningshotade arter eller lekande fisk, fisk under minsta referensstorlek för bevarande och andra sårbara marina resurser.
Särskilda åtgärder för att minimera fiskeverksamhetens negativa inverkan på den marina biologiska mångfalden och de marina ekosystemen, inbegripet åtgärder för att i största möjliga utsträckning undvika och minska oönskade fångster.
Artikel 8
Inrättande av återhämtningsområden för fiskbestånd
AVDELNING II
Specifika åtgärder
Artikel 9
Principer och mål för fleråriga planer
Fleråriga planer ska omfatta antingen
specifika arter eller,
när det gäller blandfiske eller i de fall beståndens dynamik uppvisar en ömsesidig koppling, fiske som nyttjar flera bestånd inom ett relevant geografiskt område, med beaktande av kunskapen om kopplingar mellan fiskbestånd, fiske och marina ekosystem.
Artikel 10
De fleråriga planernas innehåll
En flerårig plan ska, när så är lämpligt och utan att det påverkar respektive befogenheter enligt fördraget, innehålla följande:
Uppgift om den fleråriga planens tillämpningsområde, dvs. vilka bestånd, fisken och vilket område som den gäller för.
Mål som är förenliga med de mål som fastställs i artikel 2 och med de relevanta bestämmelserna i artiklarna 6 och 9.
Kvantifierbara mål såsom fiskeridödlighet och/eller lekbiomassa.
Tydliga tidsramar för när de kvantifierbara målen ska vara uppnådda.
Referenspunkter för bevarande som är förenliga med målen som anges i artikel 2.
Mål för bevarandeåtgärder och tekniska åtgärder som ska vidtas i syfte att nå de mål som anges i artikel 15, och åtgärder utformade för att, i största möjliga utsträckning, undvika och minska oönskade fångster.
Skyddsåtgärder för att säkerställa att de kvantifierbara målen uppnås, samt vid behov korrigeringsåtgärder, inklusive för situationer där en försämrad kvalitet eller tillgång på data innebär en risk för beståndets hållbarhet.
En flerårig plan får också innehålla följande:
Andra bevarandeåtgärder, särskilt åtgärder för att gradvis eliminera utkast, med beaktande av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, eller för att minimera fiskets negativa påverkan på ekosystemet, som i förekommande fall ska närmare fastställas i enlighet med artikel 18.
Kvantifierbara indikatorer för periodisk övervakning och utvärdering av de framsteg som har gjorts för att uppnå den fleråriga planens mål.
I förekommande fall, särskilda mål för den del av livscykeln som anadroma och katadroma arter tillbringar i sötvatten.
Artikel 11
Nödvändiga bevarandeåtgärder för efterlevande av skyldigheter enligt unionens miljölagstiftning
Om inte alla medlemsstaterna kan enas om en gemensam rekommendation som ska lämnas till kommissionen i enlighet med första stycket inom den däri fastställda tidsfristen, eller om den gemensamma rekommendationen inte anses vara förenlig med de krav som avses i punkt 1, får kommissionen lägga fram ett förslag i enlighet med fördraget.
Artikel 12
Åtgärder som ska vidtas av kommissionen vid allvarliga hot mot de marina biologiska resurserna
Artikel 13
Medlemsstaternas nödåtgärder
Artikel 14
Undvikande och minimering av oönskad fångst
Artikel 15
Landningsskyldigheten
Alla fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar, och i Medelhavet även fångster av arter som är föremål för minimistorlek på sätt som anges i bilaga III till förordning (EG) nr 1967/2006, som fångas vid fiskeverksamhet som bedrivs i unionens vatten eller av unionsfiskefartyg utanför unionens vatten i vatten som inte omfattas av tredjeländers överhöghet eller jurisdiktion, i de fisken och geografiska områden som förtecknas nedan, ska tas ombord och behållas ombord på fiskefartygen, registreras, landas och i tillämpliga fall räknas av från kvoterna, utom om fångsterna används som levande bete, enligt följande tidsangivelser:
Senast den 1 januari 2015:
Senast den 1 januari 2015 för arter som definierar fisket och senast den 1 januari 2017 för alla andra arter i fisken i unionens vatten i Östersjön efter andra arter som omfattas av fångstbegränsningar än de arter som anges i led a.
Senast den 1 januari 2016 för arter som definierar fisket och senast den 1 januari 2019 för alla andra arter i
Nordsjön
nordvästliga vatten
sydvästliga vatten
annat fiske efter arter som omfattas av fångstbegränsningar.
Senast den 1 januari 2017 för arter som definierar fisket och senast den 1 januari 2019 för alla andra arter i fisken som inte omfattas av led a i Medelhavet, Svarta havet och alla andra unionsvatten och icke-unionsvatten som inte omfattas av tredjeländers överhöghet eller jurisdiktion.
Den landningsskyldighet som avses i punkt 1 ska inte gälla följande:
Arter som det är förbjudet att fiska enligt en unionsrättsakt antagen inom området för den gemensamma fiskeripolitiken.
Arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för en hög överlevnadsgrad, med beaktande av egenskaperna hos redskapen, fiskemetoderna och ekosystemet.
Fångster som omfattas av undantag av mindre betydelse.
Fisk som uppvisar skada orsakad av rovdjur.
Närmare bestämmelser om den landningsskyldighet som avses i punkt 1 ska fastställas i de fleråriga planer som avses i artiklarna 9 och 10 och, när så är lämpligt, närmare specificeras i enlighet med artikel 18, inklusive följande:
Särskilda bestämmelser om fisken eller arter som omfattas av landningsskyldigheten i punkt 1, till exempel tekniska åtgärder enligt artikel 7.2 i syfte öka redskapens selektivitet eller att minska eller så långt som möjligt eliminera oönskade fångster.
Specificeringen av undantag från landningsskyldigheten när det gäller arter som avses i punkt 4 b.
Bestämmelser om undantag av mindre betydelse på upp till 5 % av den totala årliga fångsten av samtliga arter som omfattas av den landningsskyldighet som avses i punkt 1. Undantaget av mindre betydelse ska tillämpas i följande fall:
När vetenskapliga belägg tyder på att ökad selektivitet är mycket svår att uppnå.
För att undvika oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster, för fiskeredskap där oönskade fångster per fiskeredskap inte utgör mer än en viss procentsats, som ska fastställas i en plan, av den totala årliga fångsten med detta redskap.
Fångster som omfattas av de bestämmelser som avses i detta led ska inte avräknas från den berörda kvoten, men alla sådana fångster ska registreras fullt ut.
Under en övergångsperiod på fyra år ska procentandelen av den totala årliga fångst som avses i detta led öka
med två procentenheter under de två första tillämpningsåren för landningsskyldigheten, och
med en procentenhet under de två följande åren.
Bestämmelser om fångstdokumentation.
I förekommande fall fastställande av minsta referensstorlek för bevarande i enlighet med punkt 10.
De årliga rapporterna ska omfatta
Artikel 16
Fiskemöjligheter
Artikel 17
Kriterier för medlemsstaternas fördelning av fiskemöjligheter
Vid fördelning av de fiskemöjligheter som finns tillgängliga för dem enligt artikel 16 ska medlemsstaterna tillämpa transparenta och objektiva kriterier, inbegripet miljömässiga, sociala och ekonomiska kriterier. De kriterier som används får bland annat inbegripa fiskets påverkan på miljön, tidigare efterlevnad av bestämmelser, bidraget till den lokala ekonomin och historiska fångstnivåer. Inom ramen för de fiskemöjligheter som de tilldelats ska medlemsstaterna sträva efter att ge incitament till fiskefartyg som använder selektiva fiskeredskap eller miljövänligare fiskemetoder, med bl.a. minskad energikonsumtion eller minskade skador på livsmiljöer.
AVDELNING III
Regionalisering
Artikel 18
Regionalt samarbete om bevarandeåtgärder
Medlemsstaterna ska se till att gemensamma rekommendationer om de bevarandeåtgärder som ska antas enligt punkt 1 bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning och att de uppfyller samtliga följande villkor
De är förenliga med de mål som fastställs i artikel 2.
De är förenliga med tillämpningsområdet och målen för den aktuella bevarandeåtgärden.
De är förenliga med tillämpningsområdet och uppfyller den relevanta fleråriga planens övergripande och kvantifierbara mål på ett effektivt sätt.
De är minst lika strikta som åtgärder enligt unionsrätten.
AVDELNING IV
Nationella åtgärder
Artikel 19
Medlemsstaternas åtgärder som gäller fiskefartyg som för deras flagg eller personer som är etablerade på deras territorium
En medlemsstat får anta åtgärder för bevarande av fiskbestånden i unionens vatten under förutsättning att åtgärderna uppfyller samtliga följande villkor:
Åtgärderna tillämpas endast på fiskefartyg som för den medlemsstatens flagg eller, om det gäller fiskeverksamhet som inte bedrivs av ett fiskefartyg, på personer som är etablerade på den del av dess territorium där fördraget gäller.
Åtgärderna är förenliga med de mål som fastställs i artikel 2.
Åtgärderna är minst lika strikta som åtgärder enligt unionsrätten.
Artikel 20
Medlemsstaters åtgärder inom tolvmilsgränsen
DEL IV
FÖRVALTNING AV FISKEKAPACITETEN
Artikel 21
Inrättande av system med överlåtbara fiskenyttjanderätter
Medlemsstaterna får införa ett system med överlåtbara fiskenyttjanderätter. De medlemsstater som har ett sådant system ska inrätta och upprätthålla ett register över de överlåtbara fiskenyttjanderätterna.
Artikel 22
Anpassning och förvaltning av fiskekapaciteten
Rapporten ska innehålla den årliga kapacitetsbedömningen av den nationella flottan och av samtliga segment av medlemsstatens flotta. Rapporten ska sträva efter att för varje segment identifiera eventuell strukturell överkapacitet och beräkna varje segments lönsamhet på lång sikt. Rapporterna ska offentliggöras.
Kommissionen ska årligen utarbeta en rapport till Europaparlamentet och rådet om balansen mellan medlemsstatsflottornas fiskekapacitet och deras fiskemöjligheter, i enlighet med de riktlinjer som avses i punkt 2 första stycket. Rapporten ska innehålla handlingsplaner som avses i första stycket i den här punkten. Den första rapporten ska lämnas senast den 31 mars 2015.
Om en medlemsstat underlåter att upprätta den rapport som avses i punkt 2 och/eller att genomföra den handlingsplan som avses i första stycket i den här punkten, kan detta resultera i att unionens berörda ekonomiska stöd till den medlemsstaten för flottinvestering i det eller de berörda flottsegmenten, i enlighet med en framtida unionsakt som upprättar villkoren för ekonomiskt stöd för havs- och fiskeripolitiken för perioden 2014–2020, på ett proportionellt sätt tillfälligt ställs in eller avbryts.
Artikel 23
Systemet för inträde/utträde
Artikel 24
Register över fiskefartyg
DEL V
VETENSKAPLIG GRUND FÖR FISKERIFÖRVALTNINGEN
Artikel 25
Datakrav för fiskeriförvaltningen
Medlemsstaterna ska i enlighet med de regler som antagits på området datainsamling samla in de biologiska, miljörelaterade, tekniska, och socioekonomiska data som är nödvändiga för fiskeriförvaltningen, förvalta dessa data och ställa dem till förfogande för slutanvändarna, inbegripet de organ som utses av kommissionen. Insamlingen och förvaltningen av sådana data ska kunna finansieras genom Europeiska havs- och fiskerifonden i enlighet med en framtida unionsrättsakt som upprättar villkoren för ekonomiskt stöd för havs- och fiskeripolitiken för perioden 2014–2020. Dessa data ska särskilt möjliggöra utvärdering av
de utnyttjade marina biologiska resursernas tillstånd,
fiskenivån och fiskeverksamhetens inverkan på de marina biologiska resurserna och de marina ekosystemen, och
fiske-, vattenbruks- och beredningssektorernas socioekonomiska prestationer i och utanför unionens vatten.
Insamlingen, förvaltningen och användningen av data ska baseras på principerna om
riktighet och tillförlitlighet, samt insamling i god tid,
användning av samordningsmekanismer för att se till att samma data inte samlas in flera gånger för olika ändamål,
säker lagring och skydd av insamlade data i databaser, och om så är lämpligt offentliggörande av dem, inbegripet på aggregerad nivå för att säkerställa konfidentialitet.
tillträde för kommissionen eller de organ som utsetts av kommissionen till de nationella databaser och system som används för bearbetning av insamlade data så att deras förekomst och kvalitet kan kontrolleras.
tillgängliggörande i god tid av relevanta data och de olika metoder som används för att samla in dem till organ som av forsknings- eller förvaltningsskäl är intresserade av vetenskapliga analyser av data om fiskesektorn och till alla intressenter, utom i fall då skydd och konfidentialitet krävs enligt tillämplig unionsrätt.
Kommissionen ska bedöma den årliga rapporten om datainsamling efter samråd med sitt vetenskapliga rådgivande organ och, om så är lämpligt, regionala fiskeriförvaltningsorganisationer i vilka unionen är en avtalsslutande part eller observatör samt relevanta internationella vetenskapliga organ.
Artikel 26
Samråd med vetenskapliga organ
Kommissionen ska samråda med berörda vetenskapliga organ. STECF ska när så är lämpligt rådfrågas i frågor som gäller bevarande och förvaltning av levande marina resurser, inklusive biologiska, ekonomiska, miljömässiga, sociala och tekniska överväganden. Samråd med vetenskapliga organ ska ske med beaktande av korrekt förvaltning av offentliga medel, i syfte att undvika att olika sådana organ utför samma arbete.
Artikel 27
Forskning och vetenskaplig rådgivning
DEL VI
EXTERN POLITIK
Artikel 28
Mål
Unionen ska i synnerhet
aktivt stödja och bidra till utvecklingen av vetenskaplig kunskap och rådgivning,
förbättra den politiska samstämmigheten mellan unionens initiativ, särskilt i fråga om verksamhet på miljö-, handels- och utvecklingsområdet, och stärka samstämmigheten mellan de åtgärder som vidtagits inom ramen för utvecklingssamarbetet och samarbetet på det vetenskapliga, tekniska och ekonomiska området,
bidra till en hållbar fiskeverksamhet som är ekonomiskt lönsam och främjar sysselsättningen inom unionen,
säkerställa att unionens fiskeverksamhet utanför unionens vatten grundar sig på samma principer och standarder som gäller enligt unionsrätten när det gäller den gemensamma fiskeripolitiken och samtidigt främjar likvärdiga förutsättningar för unionsaktörer gentemot aktörer från tredjeländer,
på alla internationella områden främja och stödja alla åtgärder som krävs för att utrota IUU-fiske,
främja arbetet med att upprätta och stärka de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas tillämpningskommittéer, periodiska oberoende granskningar av arbetet och lämpliga avhjälpande åtgärder, inklusive effektiva och avskräckande sanktioner som ska tillämpas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt.
AVDELNING I
Internationella fiskeriorganisationer
Artikel 29
Unionens verksamhet i internationella fiskeriorganisationer
Artikel 30
Efterlevnad av internationella bestämmelser
Unionen ska, inbegripet genom Europeiska fiskerikontrollbyrån (nedan kallad byrån), samarbeta med tredjeländer och internationella organisationer för fiskerifrågor, inbegripet regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, för att stärka efterlevnaden av åtgärder, särskilt åtgärder för att bekämpa IUU-fiske, för att säkerställa att de åtgärder som antas av sådana internationella organisationer strikt efterlevs.
AVDELNING II
Hållbara fiskepartnerskapsavtal
Artikel 31
Principer och mål för hållbara fiskepartnerskapsavtal
Sådana ramar kan innefatta följande:
Inrättande av och stöd till nödvändiga vetenskaps- och forskningsinstitutioner.
Övervaknings-, kontroll- och tillsynskapacitet.
Andra kapacitetsuppbyggande åtgärder för utvecklingen av en hållbar fiskeripolitik i det berörda tredje landet.
Dessa avtal ska också, i den mån det är möjligt, inbegripa
en klausul som förbjuder beviljande av fördelaktigare villkor för andra flottor som fiskar i sådana vatten, än de villkor som beviljas unionens ekonomiska aktörer, inbegripet villkor för bevarande, utveckling och förvaltning av resurser, ekonomiska arrangemang, avgifter och rättigheter som rör utfärdandet av fisketillstånd,
en exklusivitetsklausul beträffande den regel som föreskrivs i punkt 5.
Om den stat som tillåter att fartyget för dess flagg, under den period då fartyget är avregistrerat från registret över unionens fiskeflotta, identifieras som en icke-samarbetande stat när det gäller att bekämpa, motverka och undanröja IUU-fiske, eller som en stat som tillåter icke-hållbart nyttjande av havets levande resurser, ska ett sådant fisketillstånd endast beviljas om det fastställs att fartygets fiskeverksamhet upphörde och ägaren vidtog omedelbara åtgärder för att stryka fartyget från den statens register.
Artikel 32
Finansiellt stöd
Unionen ska genom hållbara fiskepartnerskapsavtal tillhandahålla ekonomiskt stöd till tredjeländer för att
betala en del av kostnaden för tillträdet till fiskeresurser i tredjeländers vatten; den del av kostnaden för tillträde till fiskeresurserna som ska betalas av fartygsägare från unionen ska uppskattas för varje hållbart fiskepartnerskapsavtal eller ett protokoll till detta och vara rättvis, icke-diskriminerande och stå i proportion till de fördelar som anges i tillträdesvillkoren,
upprätta en för ram för styrningen som omfattar inrättandet och upprätthållandet av nödvändiga vetenskaps- och forskningsinstitutioner, främja samrådsprocesser med intressegrupper och kapacitet för kontroll och övervakning samt andra kapacitetsuppbyggande åtgärder som avser utvecklingen av en hållbar fiskeripolitik som drivs av tredjelandet. Sådant ekonomiskt bistånd ska villkoras till uppnåendet av specifika särskilda resultat och komplettera och vara förenligt med projekt och program för utveckling som genomförs i det berörda tredjelandet.
AVDELNING III
Förvaltning av bestånd av gemensamt intresse
Artikel 33
Principer och mål för förvaltning av bestånd av gemensamt intresse för unionen och tredjeländer och avtal om utbyte och gemensam förvaltning
DEL VII
VATTENBRUK
Artikel 34
Främjande av hållbart vattenbruk
För att främja hållbarhet och bidra till en tryggad livsmedelsförsörjning och livsmedelstillgång och tillväxt och sysselsättning, ska kommissionen utarbeta icke-bindande strategiska unionsriktlinjer med gemensamma prioriteringar och mål för utvecklingen av en hållbar vattenbruksverksamhet. Sådana strategiska riktlinjer ska beakta medlemsstaternas relativa utgångslägen och olika förutsättningar i hela unionen och ska ligga till grund för fleråriga nationella strategiska planer och syfta till att
stärka vattenbruksnäringens konkurrenskraft och stödja utveckling och innovation i sektorn,
minska den administrativa bördan och göra genomförandet av unionsrätt effektivare och mer lyhört för intressenternas behov,
uppmuntra ekonomisk verksamhet,
främja diversifiering och förbättrad livskvalitet i kust- och inlandsområden,
integrera vattenbruksverksamhet i den fysiska planeringen av hav, kuster och inland.
De fleråriga nationella strategiska planerna ska i synnerhet ha följande mål:
Administrativ förenkling, i synnerhet när det gäller utvärderingar, konsekvensanalyser och licenser.
Rimlig säkerhet för vattenbruksaktörerna vad gäller tillträde till vatten och områden.
Indikatorer för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.
Bedömning av andra eventuella gränsöverskridande effekter, särskilt på marina biologiska resurser och marina ekosystem i angränsande medlemsstater.
Skapande av synergier mellan nationella forskningsprogram och samarbete mellan branschen och forskarsamhället.
Främjande av hållbara livsmedel av hög kvalitet som en konkurrensfördel.
Främjande av vattenbruksmetoder och vattenbruksforskning i syfte att öka de positiva effekterna på miljön och fiskeresurserna och minska de negativa effekterna, inbegripet att minska trycket på fiskbestånd som används för fodertillverkning och öka resurseffektiviteten.
DEL VIII
DEN GEMENSAMMA MARKNADSORDNINGEN
Artikel 35
Mål
En gemensam marknadsordning för fiskeri- och vattenbruksprodukter (den gemensamma marknadsordningen) ska inrättas för att
bidra till uppnåendet av de mål som anges i artikel 2, i synnerhet ett hållbart nyttjande av de levande marina biologiska resurserna,
göra det möjligt för fiskeri- och vattenbruksnäringen att tillämpa den gemensamma fiskeripolitiken på rätt nivå,
stärka konkurrenskraften för unionens fiskeri- och vattenbruksnäring, i synnerhet producenterna,
förbättra öppenheten och stabiliteten på marknaderna, särskilt när det gäller ekonomisk kunskap om och förståelse för unionsmarknaderna för fiskeri- och vattenbruksprodukter längs hela distributionskedjan, säkerställa en mer balanserad fördelning av mervärdet längs sektorns distributionskedja, förbättra konsumentinformationen och öka konsumentmedvetenheten, med hjälp av skyltning och märkning som tillhandahåller begriplig information,
bidra till att säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla produkter som saluförs i unionen genom att främja ett hållbart nyttjande av fiskeresurser,
bidra till att tillförsäkra konsumenten ett varierat utbud av fiskeri- och vattenbruksprodukter,
tillhandahålla konsumenten verifierbar och exakt information om produktens ursprung och hur den tillverkats, särskilt genom märkning och etikettering.
Den gemensamma marknadsordningen ska i synnerhet inbegripa
näringens organisation inbegripet marknadsstabiliserande åtgärder,
produktions- och saluföringsplaner från producentorganisationer för fiske och vattenbruk,
gemensamma handelsnormer,
konsumentinformation.
DEL IX
KONTROLL OCH VERKSTÄLLIGHET
Artikel 36
Mål
Kontrollen och verkställighet av den gemensamma fiskeripolitiken ska i synnerhet baseras på och inbegripa
ett globalt, integrerat och gemensamt förhållningssätt,
samarbete och samordning mellan medlemsstaterna, kommissionen och byrån,
kostnadseffektivitet och proportionalitet,
användning av effektiv teknik för att kontrollera tillgången till och kvaliteten på uppgifter om fisket,
en unionsram för kontroll, inspektion och verkställighet,
en riskbaserad strategi som fokuseras på systematiska och automatiserade korskontroller av alla relevanta tillgängliga data,
utveckla en efterlevnads- och samarbetskultur hos alla aktörer och fiskare,
Unionen ska vidta lämpliga åtgärder med avseende på tredjeländer som tillåter icke-hållbart fiske.
Artikel 37
Expertgrupp för efterlevnad
Expertgruppen ska särskilt
regelbundet se över frågor som rör efterlevnad och genomförande enligt systemet för fiskerikontroll inom unionen och identifiera eventuella svårigheter av gemensamt intresse när det gäller genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser,
utarbeta råd för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser, inbegripet prioritering av unionens ekonomiska bistånd och
utbyta information om kontroll- och inspektionsverksamhet, inbegripet bekämpning av IUU-fiske.
Artikel 38
Pilotprojekt för ny kontrollteknik och nya system för datahantering
Kommissionen och medlemsstaterna får genomföra pilotprojekt om ny kontrollteknik och nya system för datahantering.
Artikel 39
Bidrag till kostnaderna för kontroll, inspektion och verkställighet
Medlemsstaterna får ålägga sina aktörer att bidra proportionellt till driftskostnaderna för genomförandet av unionens system för fiskerikontroll och kostnaderna för datainsamling.
DEL X
FINANSIERINGSINSTRUMENT
Artikel 40
Mål
Ekonomiskt bistånd från unionen får beviljas för att bidra till förverkligandet av de mål som fastställs i artikel 2.
Artikel 41
Villkor för ekonomiskt bistånd till medlemsstater
Artikel 42
Villkor för ekonomiskt bistånd till aktörer
DEL XI
RÅDGIVANDE NÄMNDER
Artikel 43
Inrättande av rådgivande nämnder
I synnerhet ska följande nya rådgivande nämnder inrättas i enlighet med bilaga III:
En rådgivande nämnd för de yttersta randområdena, som ska vara uppdelad i tre sektioner för vart och ett av havsområdena västra Atlanten, östra Atlanten och Indiska oceanen.
En rådgivande nämnd för vattenbruk.
En rådgivande nämnd för marknader.
En rådgivande nämnd för Svarta havet.
Artikel 44
Rådgivande nämnders uppgifter
De rådgivande nämnderna får
lämna rekommendationer och förslag till kommissionen och berörda medlemsstater om frågor som rör fiskeriförvaltning och de socioekonomiska aspekterna och bevarandeaspekterna av fiskeri och vattenbruk, och i synnerhet rekommendationer om hur man kan förenkla reglerna för fiskeriförvaltningen,
informera kommissionen och medlemsstaterna om problem som rör fiskeriförvaltning, socioekonomiska aspekter och bevarandeaspekter av fiskeri och, i tillämpliga fall, av vattenbruk inom deras geografiska område eller behörighetsområde samt föreslå lösningar för att komma till rätta med problemen,
i nära samarbete med forskare bidra till insamling, tillhandahållande och analys av de data som behövs för utarbetandet av bevarandeåtgärder.
Om en fråga är av gemensamt intresse för två eller fler rådgivande nämnder ska de samordna sina ståndpunkter i syfte att anta gemensamma rekommendationer om denna fråga.
Artikel 45
De rådgivande nämndernas sammansättning, funktion och finansiering
De rådgivande nämnderna ska bestå av
organisationer som företräder fiskeriaktörer och, om så är lämpligt, vattenbruksaktörer samt företrädare för berednings- och saluföringssektorerna,
andra intressegrupper som påverkas av den gemensamma fiskeripolitiken, t.ex. miljöorganisationer och konsumentsammanslutningar.
DEL XII
FÖRFARANDEBESTÄMMELSER
Artikel 46
Utövande av delegeringen
Artikel 47
Kommittéförfarande
Om kommittén inte avger något yttrande om ett utkast till genomförandeakt som ska antas enligt artikel 23, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.
DEL XIII
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 48
Upphävanden och ändringar
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.
I artikel 105 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska följande punkt införas:
Artikel 49
Översyn
Kommissionen ska senast den 31 december 2022 rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur den gemensamma fiskeripolitiken fungerar.
Artikel 50
Årsredovisning
Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen när det gäller uppnåendet av maximal hållbar avkastning och situationen för fiskbestånden, så snart som möjligt efter antagandet av rådets årliga förordning om fastställande av tillgängliga fiskemöjligheter för unionsfartyg i unionsvatten och i vissa icke-EU-vatten.
Artikel 51
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
TILLTRÄDE TILL KUSTVATTEN ENLIGT DEFINITIONEN I ARTIKEL 5.2
1. Irlands kustvatten
a) TILLTRÄDE FÖR FRANKRIKE
Geografiskt område |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Irlands kust (6–12 nautiska mil) |
|
|
1. Erris Head åt nordväst Sybil Point västerut |
Demersala arter |
Obegränsat |
Havskräfta |
Obegränsat |
|
2. Mizen Head söderut Stags söderut |
Demersala arter |
Obegränsat |
Havskräfta |
Obegränsat |
|
Makrill |
Obegränsat |
|
3. Stags söderut Cork söderut |
Demersala arter |
Obegränsat |
Havskräfta |
Obegränsat |
|
Makrill |
Obegränsat |
|
Sill |
Obegränsat |
|
4. Cork söderut, Carnsore Point söderut |
Samtliga arter |
Obegränsat |
5. Carnsore Point söderut, Haulbowline åt sydost |
Samtliga arter utom skaldjur |
Obegränsat |
b) TILLTRÄDE FÖR NEDERLÄNDERNA
Geografiskt område |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Irlands kust (6–12 nautiska mil) |
|
|
1. Stags söderut Carnsore Point söderut |
Sill |
Obegränsat |
Makrill |
Obegränsat |
c) TILLTRÄDE FÖR TYSKLAND
Geografiskt område |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Irlands kust (6–12 nautiska mil) |
|
|
1. Old Head of Kinsale söderut Carnsore Point söderut |
Sill |
Obegränsat |
2. Cork söderut Carnsore Point söderut |
Makrill |
Obegränsat |
d) TILLTRÄDE FÖR BELGIEN
Geografiskt område |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Irlands kust (6–12 nautiska mil) |
|
|
1. Cork söderut Carnsore Point söderut |
Demersala arter |
Obegränsat |
2. Wicklow Head österut Carlingford Lough åt sydost |
Demersala arter |
Obegränsat |
2. Belgiens kustvatten
Geografiskt område |
Medlemsstat |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
3–12 nautiska mil |
Nederländerna |
Samtliga arter |
Obegränsat |
|
Frankrike |
Sill |
Obegränsat |
3. Danmarks kustvatten
Geografiskt område |
Medlemsstat |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Nordsjökusten (dansk-tyska gränsen till Hanstholm) (6–12 nautiska mil) |
|
|
|
|
|
||
Dansk-tyska gränsen till Blåvands Huk |
Tyskland |
Plattfisk |
Obegränsat |
Räkor |
Obegränsat |
||
Nederländerna |
Plattfisk |
Obegränsat |
|
Rundfisk |
Obegränsat |
||
Blåvands Huk till Bovbjerg |
Belgien |
Torsk |
Obegränsat endast 1 juni–31 juli |
Kolja |
Obegränsat endast 1 juni–31 juli |
||
Tyskland |
Plattfisk |
Obegränsat |
|
Nederländerna |
Rödspätta |
Obegränsat |
|
Tunga |
Obegränsat |
||
Thyborøn till Hanstholm |
Belgien |
Vitling |
Obegränsat endast 1 juni–31 juli |
Rödspätta |
Obegränsat endast 1 juni–31 juli |
||
|
Tyskland |
Plattfisk |
Obegränsat |
Skarpsill |
Obegränsat |
||
Torsk |
Obegränsat |
||
Gråsej |
Obegränsat |
||
Kolja |
Obegränsat |
||
Makrill |
Obegränsat |
||
Sill |
Obegränsat |
||
Vitling |
Obegränsat |
||
Nederländerna |
Torsk |
Obegränsat |
|
Rödspätta |
Obegränsat |
||
Tunga |
Obegränsat |
||
Skagerrak (Hanstholm till Skagen) (4 – 12 nautiska mil) |
Belgien |
Rödspätta |
Obegränsat endast 1 juni–31 juli |
Tyskland |
Plattfisk |
Obegränsat |
|
Skarpsill |
Obegränsat |
||
Torsk |
Obegränsat |
||
Gråsej |
Obegränsat |
||
Kolja |
Obegränsat |
||
Makrill |
Obegränsat |
||
Sill |
Obegränsat |
||
Vitling |
Obegränsat |
||
Nederländerna |
Torsk |
Obegränsat |
|
Rödspätta |
Obegränsat |
||
Tunga |
Obegränsat |
||
Kattegatt (3–12 nautiska mil) |
Tyskland |
Torsk |
Obegränsat |
Plattfisk |
Obegränsat |
||
Havskräfta |
Obegränsat |
||
Sill |
Obegränsat |
||
Norr om Zeeland till parallellen för latituden som går genom Forsnæs fyr |
Tyskland |
Skarpsill |
Obegränsat |
Östersjön (inklusive Bälten, Öresund, Bornholm) (3–12 nautiska mil) |
Tyskland |
Plattfisk |
Obegränsat |
Torsk |
Obegränsat |
||
Sill |
Obegränsat |
||
Skarpsill |
Obegränsat |
||
Ål |
Obegränsat |
||
Lax |
Obegränsat |
||
Vitling |
Obegränsat |
||
Makrill |
Obegränsat |
||
Skagerrak (4–12 nautiska mil) |
Sverige |
Samtliga arter |
Obegränsat |
Kattegatt (3–12 nautiska mil) (1) |
Sverige |
Samtliga arter |
Obegränsat |
Östersjön (3–12 nautiska mil) |
Sverige |
Samtliga arter |
Obegränsat |
(1)
Mätt från kustlinjen. |
4. Tysklands kustvatten
Geografiskt område |
Medlemsstat |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Nordsjökusten (3–12 nautiska mil) hela kusten |
Danmark |
Demersala arter |
Obegränsat |
Skarpsill |
Obegränsat |
||
Tobisar |
Obegränsat |
||
Nederländerna |
Demersala arter |
Obegränsat |
|
Räkor |
Obegränsat |
||
Dansk-tyska gränsen till den norra änden av Amrum vid 54° 43′ N |
Danmark |
Räkor |
Obegränsat |
Östersjökusten (3–12 nautiska mil) |
Danmark |
Torsk |
Obegränsat |
Rödspätta |
Obegränsat |
||
Sill |
Obegränsat |
||
Skarpsill |
Obegränsat |
||
Ål |
Obegränsat |
||
Vitling |
Obegränsat |
||
Makrill |
Obegränsat |
5. Frankrikes och de utomeuropeiska franska departementens kustvatten
Geografiskt område |
Medlemsstat |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Nordöstra Atlantkusten (6 – 12 nautiska mil) |
|
|
|
Fransk-belgiska gränsen öster om departementet Manche (Vire-Grandcamp les Bains mynning 49° 23′ 30″ N-1° 02′ VNNO) |
Belgien |
Demersala arter |
Obegränsat |
Kammusslor |
Obegränsat |
||
Nederländerna |
Samtliga arter |
Obegränsat |
|
Dunkerque (2° 20′ O) till Cap d’Antifer (0° 10′ O) |
Tyskland |
Sill |
Obegränsat endast 1 oktober–31 december |
Atlantkusten (6–12 nautiska mil) |
|
|
|
Spansk-franska gränsen till 46° 08′ N |
Spanien |
Ansjovis |
Riktat fiske, obegränsat endast 1 mars–30 juni |
Fiske efter levande bete endast 1 juli–31 oktober |
|||
Sardiner |
Obegränsat endast 1 januari–28 februari och 1 juli–31 december |
||
|
|
|
Dessutom måste verksamhet som rör ovannämnda arter bedrivas i enlighet med och inom de begränsningar för verksamheten som gällde 1984 |
Medelhavskusten (6–12 nautiska mil) |
|
|
|
Spanska gränsen Cap Leucate |
Spanien |
Samtliga arter |
Obegränsat |
6. Spaniens kustvatten
Geografiskt område |
Medlemsstat |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Atlantkusten (6–12 nautiska mil) |
|
|
|
Fransk-spanska gränsen till Cap Mayors fyr (3° 47′ V) |
Frankrike |
Pelagiska arter |
Obegränsat i enlighet med och inom de begränsningar för verksamheten som gällde 1984 |
Medelhavskusten (6–12 nautiska mil) |
|
|
|
Franska gränsen/Cap Creus |
Frankrike |
Samtliga arter |
Obegränsat |
7. Kroatiens kustvatten ()
Geografiskt område |
Medlemsstat |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Tolv nautiska mil begränsat till havsområdet under Kroatiens överhöghet norr om en linje 45 grader och 10 minuter nordlig bredd utmed västra Istriens kust, från den yttre gränsen av Kroatiens territorialhav, där denna linje möter fastlandet på västra Istriens kust (Grgatov rt Funtana) |
Slovenien |
Bottenlevande arter och små pelagiska arter inklusive sardin och ansjovis |
100 ton för högst 25 fiskefartyg, inbegripet 5 fiskefartyg med trål |
(1)
Ovannämnda ordning ska tillämpas från det att skiljedomen till följd av skiljeavtalet mellan Republiken Sloveniens regering och Republiken Kroatiens regering som undertecknades i Stockholm den 4 november 2009 har genomförts fullt ut. |
8. Nederländernas kustvatten
Geografiskt område |
Medlemsstat |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
(3–12 nautiska mil) hela kusten |
Belgien |
Samtliga arter |
Obegränsat |
Danmark |
Demersala arter |
Obegränsat |
|
Skarpsill |
Obegränsat |
||
Tobisar |
Obegränsat |
||
Taggmakrill |
Obegränsat |
||
Tyskland |
Torsk |
Obegränsat |
|
Räkor |
Obegränsat |
||
(6–12 nautiska mil) hela kusten |
Frankrike |
Samtliga arter |
Obegränsat |
9. Sloveniens kustvatten ()
Geografiskt område |
Medlemsstat |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Tolv nautiska mil begränsat till havsområdet under Sloveniens överhöghet norr om en linje 45 grader och 10 minuter nordlig bredd utmed västra Istriens kust, från den yttre gränsen av Kroatiens territorialhav, där denna linje möter fastlandet på västra Istriens kust (Grgatov rt Funtana) |
Kroatien |
Bottenlevande arter och små pelagiska arter inklusive sardin och ansjovis |
100 ton för högst 25 fiskefartyg, inbegripet 5 fiskefartyg med trål |
(1)
Ovannämnda ordning ska tillämpas från det att skiljedomen till följd av skiljeavtalet mellan Republiken Sloveniens regering och Republiken Kroatiens regering som undertecknades i Stockholm den 4 november 2009 har genomförts fullt ut. |
10. Finlands kustvatten
Geografiskt område |
Medlemsstat |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Östersjön (4–12 nautiska mil) (1) |
Sverige |
Samtliga arter |
Obegränsat |
(1)
3–12 nautiska mil runt Bogskär. |
11. Sveriges kustvatten
Geografiskt område |
Medlemsstat |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Skagerrak (4–12 nautiska mil) |
Danmark |
Samtliga arter |
Obegränsat |
Kattegatt (3–12 nautiska mil) (1) |
Danmark |
Samtliga arter |
Obegränsat |
Östersjön (4–12 nautiska mil) |
Danmark |
Samtliga arter |
Obegränsat |
Finland |
Samtliga arter |
Obegränsat |
|
(1)
Mätt från kustlinjen. |
12. Greklands kustvatten
Geografiskt område |
Medlemsstat |
Art |
Mängd eller särskilda karaktäristika |
Joniska havet, 6–12 nautiska mil i Greklands territorialvatten |
Italien |
Bläckfiskar Kräftdjur Demersala arter Stora pelagiska arter |
Högst 68 fartyg |
Söder-sydöster om ön Kreta (öster om 26°00′00″ O) 6–12 nautiska mil i Greklands exklusiva ekonomiska zon |
|||
Söder-sydöster om ön Koufonisi, 6 – 12 nautiska mil i Greklands exklusiva ekonomiska zon |
|||
Söder-sydöster om ön Kasos, 6 – 12 nautiska mil i Greklands exklusiva ekonomiska zon |
|||
Söder-sydöster om ön Karpathos, 6 – 12 nautiska mil i Greklands exklusiva ekonomiska zon |
|||
Söder-sydöster (väster om 27°59′02,00″ O) om ön Rhodos, 6 – 12 nautiska mil i Greklands exklusiva ekonomiska zon. |
BILAGA II
FISKEKAPACITETSTAK
Kapacitetstak
Medlemsstat |
GT |
kW |
Belgien |
18 962 |
51 586 |
Bulgarien |
7 250 |
62 708 |
Kroatien |
53 452 |
426 064 |
Danmark |
88 762 |
313 333 |
Tyskland |
71 117 |
167 078 |
Estland |
21 677 |
52 566 |
Irland |
77 568 |
210 083 |
Grekland |
84 123 |
469 061 |
Spanien (inklusive de yttersta randområdena) |
423 550 |
964 826 |
Frankrike (inklusive de yttersta randområdena) |
214 282 |
1 166 328 |
Italien |
173 506 |
1 070 028 |
Cypern |
11 021 |
47 803 |
Lettland |
46 418 |
58 496 |
Litauen |
73 489 |
73 516 |
Malta |
14 965 |
95 776 |
Nederländerna |
166 859 |
350 736 |
Polen |
38 270 |
90 650 |
Portugal (inklusive de yttersta randområdena) |
114 549 |
386 539 |
Rumänien |
1 908 |
6 356 |
Slovenien |
675 |
8 867 |
Finland |
18 066 |
181 717 |
Sverige |
43 386 |
210 829 |
Förenade kungariket |
231 106 |
909 141 |
Kapacitetstak
Unionens yttersta randområden |
GT |
kW |
Spanien |
||
Kanarieöarna: L (1) < 12 m. unionsvatten |
2 617 |
20 863 |
Kanarieöarna: L > 12 m. unionsvatten |
3 059 |
10 364 |
Kanarieöarna: L > 12 m. Internationella vatten och tredjeländers vatten |
28 823 |
45 593 |
Frankrike |
||
Réunion: Demersala och pelagiska arter. L < 12 m |
1 050 |
19 320 |
Réunion: Pelagiska arter. L > 12 m |
10 002 |
31 465 |
Franska Guyana: Demersala och pelagiska arter. Längd < 12 m |
903 |
11 644 |
Franska Guyana: Räktrålare |
7 560 |
19 726 |
Franska Guyana: Pelagiska arter. Offshorefartyg. |
3 500 |
5 000 |
Martinique: Demersala och pelagiska arter. L < 12 m |
5 409 |
142 116 |
Martinique: Pelagiska arter. L > 12 m |
1 046 |
3 294 |
Guadeloupe: Demersala och pelagiska arter. L < 12 m |
6 188 |
162 590 |
Guadeloupe: Pelagiska arter. L > 12 m |
500 |
1 750 |
Mayotte. Notfartyg |
13 916 (*1) |
24 000 (*1) |
Mayotte. Mekaniska långrevsfartyg < 23 m |
2 500 (*1) |
8 500 (*1) |
Mayotte. Bottenlevande och pelagiska arter. Fartyg < 10 m |
p.m. (*2) |
p.m. (*2) |
Portugal |
||
Madeira: Demersala arter. L < 12 m |
604 |
3 969 |
Madeira: Demersala och pelagiska arter. L > 12 m |
4 114 |
12 734 |
Madeira: Pelagiska arter. Not/vad. L > 12 m |
181 |
777 |
Azorerna: Demersala arter. L < 12 m |
2 617 |
29 870 |
Azorerna: Demersala och pelagiska arter. L > 12 m |
12 979 |
25 721 |
(1)
Med ”L” menas ett fartygs längd. |
BILAGA III
RÅDGIVANDE NÄMNDER
1. Rådgivande nämnders namn och behörighetsområde
Namn |
Behörighetsområden |
Östersjön |
Ices-zonerna IIIb, IIIc och IIId |
Svarta havet |
AKFM:s geografiska delområde såsom det definieras i resolution AKFM/33/2009/2 |
Medelhavet |
Medelhavets marina vatten öster om linjen 5°36′ Väst |
Nordsjön |
Ices-zonerna IV och IIIa |
Nordvästliga vatten |
Ices-zonerna V (med undantag av Va och endast unionsvatten i Vb), VI och VII |
Sydvästliga vatten |
Ices-zonerna VIII, IX och X (vattnen runt Azorerna) samt Cecaf-zonerna 34.1.1, 34.1.2 och 34.2.0 (vattnen runt Madeira och Kanarieöarna) |
De yttersta randområdena |
Unionsvattnen runt de yttersta randområdena enligt artikel 349 första stycket i fördraget, som ska vara uppdelade i tre områden: västra Atlanten, östra Atlanten och Indiska oceanen |
Pelagiska bestånd (blåvitling, makrill, taggmakrill, sill, trynfisk) |
Alla geografiska områden utom Östersjön och Medelhavet |
Fiske på öppet hav/fjärrfiske |
Alla icke-unionsvatten |
Vattenbruk |
Vattenbruk, enligt definitionen i artikel 4 |
Marknader |
Alla marknadsområden |
2. Rådgivande nämnders funktionssätt och finansiering
a) I generalförsamlingen och den verkställande kommittén ska 60 % av platserna vigas åt företrädare för fiskarna och rådgivande nämnden för vattenbruk, vattenbruksaktörer och företrädare för bearbetnings- och marknadsföringssektorerna, och 40 % vigas åt företrädare för andra intressegrupper som påverkas av den gemensamma fiskeripolitiken, exempelvis miljöorganisationer och konsumentgrupper.
b) Med undantag för rådgivande nämnden för vattenbruk och rådgivande nämnden för marknader, ska åtminstone en företrädare för fångstundersektorn från varje berörd medlemsstat vara medlem i den verkställande kommittén.
c) Ledamöter i den verkställande kommittén ska, i de fall detta är möjligt, anta rekommendationer i samförstånd. Om samförstånd inte kan nås, ska de avvikande åsikter som uttrycks av ledamöter anges i de rekommendationer som antas av majoriteten av de ledamöter som är närvarande och deltar i omröstningen.
d) Varje rådgivande nämnd ska utse en ordförande i samförstånd. Ordföranden ska agera opartiskt.
e) Varje rådgivande nämnd ska anta de åtgärder som krävs för att säkerställa öppenhet och respekt för alla åsikter som kommer till uttryck.
f) Rekommendationer som antas av den verkställande kommittén ska omedelbart göras tillgängliga för generalförsamlingen, kommissionen, berörda medlemstater och på begäran också för enskilda från allmänheten.
g) Generalförsamlingens möten ska vara öppna för allmänheten. Möten i verkställande kommittén ska vara öppna för allmänheten utom i de undantagsfall då en majoritet i den verkställande kommittén beslutar något annat.
h) Europeiska och nationella organisationer som företräder fiskerisektorn och andra intresseorganisationer får föreslå ledamöter för de berörda medlemsstaterna. Dessa medlemsstater ska enas om ledamöterna i generalförsamlingen.
i) Företrädare för nationella och regionala förvaltningar som har fiskeintressen i berört område och forskare från medlemsstaternas institut för vetenskaplig forskning och fiskeriforskning och från de internationella forskningsinstitut som är rådgivare åt kommissionen ska få delta i den rådgivande nämndens möten som aktiva observatörer. Andra kvalificerade forskare får också bjudas in.
j) Företrädare för Europaparlamentet och kommissionen får delta som aktiva observatörer i den rådgivande nämndens möten.
k) Företrädare för fiskerinäringen och andra intressegrupper från tredjeländer, inbegripet företrädare för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer som har ett fiskeintresse i området eller fiskeriverksamhet som omfattas av en rådgivande nämnd, får bjudas in att delta som aktiva observatörer när frågor som de berörs av diskuteras.
l) Rådgivande nämnder får ansöka om ekonomiskt stöd från unionen i sin egenskap av organ som arbetar med mål av allmänt europeiskt intresse.
m) Kommissionen ska underteckna en bidragsöverenskommelse med varje rådgivande nämnd för att bidra till dess operativa kostnader, inklusive kostnader för översättning och tolkning.
n) Kommissionen får utföra de kontroller den anser nödvändiga för att säkerställa att de rådgivande nämnderna fullgör sina anförtrodda uppgifter.
o) Varje rådgivande nämnd ska årligen översända sin budget och sin verksamhetsrapport till kommissionen och till berörda medlemsstater.
p) Kommissionen eller revisionsrätten kan när som helst ordna så att en revision genomförs, antingen av ett externt organ som kommissionen väljer eller av kommissionens eller revisionsrättens egna avdelningar.
q) Varje rådgivande nämnd ska utse en auktoriserad revisor för den period då unionsbidrag erhålls.
( 1 ) Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).
( 2 ) Rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper (EGT L 274, 25.9.1986, s. 1).
( 3 ) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).
( 4 ) Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 1)
( 5 ) Ices-zoner (Internationella havsforskningsrådet) enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).
( 6 ) Cecaf-zonerna (östra centrala Atlanten eller FAO:s stora fiskeregion 34) enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten (EUT L 87, 31.3.2009, s. 1).
( 7 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (Se sidan 1 i detta nummer av EUT).
( 8 ) Rådets förordning (EG) nr 1954/2003 av den 4 november 2003 om förvaltningen av fiskeansträngningen för vissa fiskezoner och fisketillgångar inom gemenskapen, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 685/95 och (EG) nr 2027/95 (EUT L 289, 7.11.2003, s. 1).
( 9 ) Rådets förordning (EG) nr 639/2004 av den 30 mars 2004 om förvaltning av fiskeflottor som är registrerade i gemenskapens yttersta randområden (EUT L 102, 7.4.2004, s. 9).
( *1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 23).”