This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02013R1305-20220630
Regulation (EU) No 1305/2013 of the European Parliament and of the Council of 17 December 2013 on support for rural development by the European Agricultural Fund for Rural Development (EAFRD) and repealing Council Regulation (EC) No 1698/2005
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005
02013R1305 — SV — 30.06.2022 — 012.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 (EGT L 347 20.12.2013, s. 487) |
Ändrad genom:
Rättad genom:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1305/2013
av den 17 december 2013
om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005
AVDELNING I
MÅL OCH STRATEGI
KAPITEL I
Syfte och definitioner
Artikel 1
Syfte
Artikel 2
Definitioner
Dessutom gäller följande definitioner:
|
a) |
programplanering : det stegvisa arbetet med att, tillsammans med parter, organisera, fatta beslut och fördela de finansiella resurserna, som syftar till att genomföra den för unionen och medlemsstaterna gemensamma fleråriga verksamheten för att förverkliga unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling. |
|
b) |
region : en territoriell enhet på nivå 1 eller 2 i Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts 1-nivå respektive Nuts 2-nivå), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 ( 2 ). |
|
c) |
åtgärd : ett antal insatser som bidrar till en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling. |
|
d) |
stödnivå : nivån på det offentliga stödet för en insats. |
|
e) |
transaktionskostnad : merkostnad som är knuten till fullgörandet av ett åtagande, men som inte direkt kan hänföras till dess genomförande eller inte ingår i de kostnader eller det inkomstbortfall som kompenseras direkt och som kan beräknas på grundval av en standardkostnad. |
|
f) |
jordbruksareal : den totala areal som upptas av åkermark, permanent gräsmark och permanent betesmark eller permanenta grödor i enlighet med definitionen i artikel 4 i förordning (EU) nr 1307/2013. |
|
g) |
ekonomisk förlust : alla extrakostnader som drabbar en jordbrukare till följd av exceptionella åtgärder som en jordbrukare vidtar för att minska leveranserna till en viss marknad eller till följd av avsevärt produktionsbortfall. |
|
h) |
allvarlig klimathändelse : sådana väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer, såsom frost, stormar och hagel, is, kraftigt regn eller allvarlig torka. |
|
i) |
djursjukdomar : sådana sjukdomar som anges i den förteckning över djursjukdomar som upprättats av Världsorganisationen för djurhälsa eller i bilagan till rådets beslut 2009/470/EG ( 3 ). |
|
j) |
miljöolycka : en specifik förorening, kontaminering eller kvalitetsförsämring av miljön som är kopplad till en specifik händelse och med begränsad geografisk utsträckning men som inte omfattar allmänna miljörisker som inte är kopplade till en specifik händelse, t.ex. klimatförändringar eller luftföroreningar. |
|
k) |
naturkatastrof : en naturlig händelse av biotiskt eller abiotiskt slag som leder till stora störningar av jordbrukets produktionssystem eller på skogsstrukturerna och som över tid orsakar stora ekonomiska skador för jord- eller skogsbruksektorn. |
|
l) |
annan katastrof : en oförutsedd händelse av ett biotiskt eller abiotiskt slag som orsakats av människan och som leder till stora störningar av jordbrukets produktionssystem eller på skogsstrukturerna och som så småningom orsakar stora ekonomiska skador för jord- eller skogsbruket. |
|
m) |
kort leveranskedja : försörjningskedja som omfattar ett begränsat antal ekonomiska aktörer som idkar samarbete och arbetar för lokal ekonomisk utveckling samt nära geografiska och sociala förbindelser mellan producenter, bearbetningsföretag och konsumenter. |
|
n) |
ung jordbrukare : en person som inte är äldre än 40 år vid tidpunkten för inlämnande av ansökan, som har tillräckliga yrkesfärdigheter och yrkeskvalifikationer och startar ett jordbruksföretag för första gången som ansvarig för det jordbruksföretaget; personen kan starta jordbruksföretaget ensam eller tillsammans med andra jordbrukare, oavsett i vilken juridisk form detta sker. |
|
o) |
tematiska mål : de tematiska mål som fastställs i artikel 9 i förordning (EU) nr 1303/2013. |
|
p) |
gemensam strategisk ram : den gemensamma strategiska ram som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 1303/2013. |
|
q) |
kluster : en gruppering av oberoende företag, inbegripet nystartade företag, små, medelstora och stora företag samt rådgivande organ och/eller forskningsorganisationer, som har inrättats för att stimulera ekonomisk verksamhet och innovation genom att verka för ett effektivt samarbete, dela anläggningar och utbyta kunskaper och expertis samt genom att aktivt bidra till kunskapsöverföring, nätverksarbete och informationsspridning mellan de företag som ingår i klustret. |
|
r) |
skog : ett markområde som omfattar mer än 0,5 hektar med träd som är högre än fem meter och ett krontak som täcker mer än 10 % av ytan, eller med träd som kan uppnå dessa värden på platsen, och som inte inbegriper mark som övervägande används i jordbruk eller som stadsmark, i enlighet med punkt 2. |
|
s) |
dag för etableringen : den dag när den sökande vidtar eller slutför en eller flera åtgärder med koppling till den företagsstart som avses i led n. |
KAPITEL II
Uppdrag, mål och prioriteringar
Artikel 3
Uppgifter
Ejflu ska bidra till Europa 2020-strategin genom att främja en hållbar landsbygdsutveckling i hela unionen på ett sätt som kompletterar såväl den gemensamma jordbrukspolitikens andra instrument som sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Den ska bidra till utvecklingen av en mer territoriellt och miljömässigt balanserad, klimatvänlig och klimattålig, konkurrenskraftig och innovativ jordbrukssektor i unionen. Den ska också bidra till utvecklingen på landsbygden.
Artikel 4
Mål
Inom den gemensamma jordbrukspolitikens övergripande ram ska stödet för landsbygdsutveckling, inbegripet för verksamheter inom och utanför livsmedelssektorn samt inom skogsbruket, bidra till uppfyllandet av följande mål:
Främja jordbrukets konkurrenskraft.
Säkerställa hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder.
Uppnå en territoriellt balanserad utveckling av ekonomier och samhällen på landsbygden, inbegripet skapande och upprätthållande av sysselsättning.
Artikel 5
Unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling
Arbetet med att uppnå målen för landsbygdsutvecklingen, vilka bidrar till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, ska bedrivas på grundval av följande sex unionsprioriteringar för landsbygdsutveckling som återspeglar de relevanta tematiska målen inom den gemensamma strategiska ramen:
Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden, med särskild inriktning på följande:
Främja innovation, samarbete och utveckling av kunskap på landsbygden.
Stärka banden mellan jordbruk, livsmedelsproduktion och skogsbruk samt forskning och innovation, även för att få till stånd förbättrad miljöförvaltning och miljöprestanda.
Främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk.
Förbättra jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk, med särskild inriktning på följande:
Förbättra jordbruksföretagens ekonomiska resultat och underlätta omstrukturering och modernisering av jordbruksföretagen särskilt i syfte att öka marknadsdeltagande och marknadsinriktning samt diversifiering av jordbruksverksamhet.
Underlätta inträdet i jordbrukssektorn för jordbrukare med tillräcklig kompetens och i synnerhet generationsskiften.
Främja organisationen av livsmedelskedjan, inbegripet bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket, med särskild inriktning på följande:
Förbättra primärproducenternas konkurrenskraft genom att på ett bättre sätt integrera dem i livsmedelskedjan med hjälp av kvalitetssystem, skapa mervärde för jordbruksprodukter, säljfrämjande åtgärder på lokala marknader och inom korta leveranskedjor, producentgrupper och producentorganisationer samt branschorganisationer.
Stödja riskförebyggande insatser och riskhantering inom jordbruket.
Återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket, med särskild inriktning på följande:
Återställa, bevara och förstärka den biologiska mångfalden, inklusive inom Natura 2000-områden, och i områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, samt jordbruk med höga naturvärden samt de europeiska landskapens karaktär.
Förbättra vattenförvaltningen, inbegripet hanteringen av gödselmedel och växtskyddsmedel.
Förebygga markerosion och förbättra markskötseln.
Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn, med särskild inriktning på följande:
Effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket.
Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning.
Främja en hållbar samhällsekonomi genom att underlätta tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och öka användningen av biprodukter, avfall, restprodukter och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel.
Minska jordbrukens utsläpp av växthusgaser och ammoniak.
Främja bevarande av kolsänkor och kolinbindning inom jord- och skogsbruk.
Främja social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden, med särskild inriktning på följande:
Främja diversifiering, skapande samt utveckling av småföretag och arbetstillfällen.
Främja lokal utveckling på landsbygden.
Öka tillgängligheten till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik på landsbygden.
Alla dessa prioriteringar ska bidra till de övergripande målen gällande innovation, miljö och en begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Programmen kan omfatta färre än sex prioriteringar om det är motiverat med hänsyn till analysen av situationen i fråga om starka och svaga sidor, möjligheter och hot (nedan kallad swot-analysen) och förhandsutvärderingen. Varje program ska omfatta minst fyra prioriteringar. När en medlemsstat lägger fram ett nationellt program och en uppsättning regionala program kan det nationella programmet omfatta färre än fyra prioriteringar.
Andra fokusområden kan inkluderas i programmen för att nå en av prioriteringarna om det är motiverat och mätbart.
AVDELNING II
PROGRAMPLANERING
KAPITEL I
Programplaneringens innehåll
Artikel 6
Landsbygdsprogram
Nationella ramar för medlemsstater med regionala program får också innehålla en tabell med en sammanfattning, per region och per år, av det totala Ejflu-bidraget till den berörda medlemsstaten för hela programperioden.
Artikel 7
Tematiska delprogram
I syfte att bidra till att uppnå unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling får medlemsstaterna i sina landsbygdsprogram infoga tematiska delprogram som avser särskilda behov. Sådana tematiska delprogram får bland annat gälla
unga jordbrukare,
småbruk som avses i artikel 19.2 tredje stycket,
bergsområden som avses i artikel 32.2,
korta leveranskedjor,
kvinnor på landsbygden,
biologisk mångfald samt begränsning av och anpassning till klimatförändring.
En vägledande förteckning över åtgärder och typer av insatser av särskild betydelse för varje tematiskt delprogram återfinns i bilaga IV.
Artikel 8
Landsbygdsprogrammens innehåll
Utöver vad som anges i artikel 27 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska varje landsbygdsprogram innehålla följande:
Den förhandsutvärdering som avses i artikel 55 i förordning (EU) nr 1303/2013.
En swot-analys av situationen och en identifiering av de behov som måste hanteras i det geografiska område som omfattas av programmet.
Analysen ska bygga på unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling. Särskilda behov som rör miljö, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt innovation ska bedömas mot bakgrund av alla unionsprioriteringar för landsbygdsutveckling för att identifiera relevanta åtgärder inom dessa tre områden för varje prioritering.
En beskrivning av strategin som visar att
lämpliga mål fastställts i programmet för vart och ett av de fokusområden som omfattas av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling baserade på de gemensamma indikatorer som avses i artikel 69 och vid behov av de programspecifika indikatorerna,
relevanta kombinationer av åtgärder valts ut i förhållande till vart och ett av fokusområdena för unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling i programmet baserade på en sund interventionslogik med stöd i den förhandsutvärdering som avses i led a och den analys som avses i led b,
tilldelningen av finansiella medel till programmets åtgärder är motiverad och tillräcklig för att de fastställda målen ska kunna uppnås,
särskilda behov som är kopplade till särskilda förhållanden på regional eller subregional nivå beaktas och hanteras konkret genom lämpligt utformade kombinationer av åtgärder eller tematiska delprogram,
en lämplig strategi för innovation i syfte att uppnå unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling, inbegripet det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket, för miljön, inbegripet de specifika behoven för Natura 2000-områdena, och för begränsning av och anpassning till klimatförändringar integreras i programmet,
åtgärder har vidtagits för att säkerställa tillgången till tillräcklig kapacitet för rådgivning om de rättsliga kraven och om åtgärder i samband med innovation,
För varje förhandsvillkor, fastställt i enlighet med artikel 19 och avsnitt II i bilaga XI till förordning (EU) nr 1303/2013 för de allmänna förhandsvillkoren, och i enlighet med bilaga V till den här förordningen, en bedömning av vilka av dessa förhandsvillkor som är tillämpliga på programmet och vilka som är uppfyllda den dag då partnerskapsavtalet och programmet lämnas in. Om de tillämpliga förhandsvillkoren inte är uppfyllda ska programmet innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska vidtas, de ansvariga organen och en tidsplan för sådana åtgärder i enlighet med den sammanfattning som lagts fram i partnerskapsavtalet.
En beskrivning av den resultatram som fastställts för tillämpningen av artikel 21 i förordning (EU) nr 1303/2013.
En beskrivning av varje utvald åtgärd.
Den utvärderingsplan som avses i artikel 56 i förordning (EU) nr 1303/2013. Medlemsstaterna ska tillhandahålla tillräckliga resurser för att åtgärda de behov som identifierats och säkerställa en ändamålsenlig övervakning och utvärdering.
En finansieringstabell som innehåller
en tabell med det totala planerade Ejflu-bidraget per år, i enlighet med artiklarna 58.4 och 58a.2 i den här förordningen; de ytterligare medel som avses i artikel 58a.2 i denna förordning ska anges separat i tabellen; i tillämpliga fall ska, inom det totala Ejflu-bidraget, anslagen till mindre utvecklade regioner och de medel som överförs till Ejflu i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 anges separat i tabellen. Det planerade årliga Ejflu-bidraget ska vara förenligt med den fleråriga budgetramen,
en tabell som för varje åtgärd, för varje typ av insats med en särskild Ejflu-bidragsnivå, för den typ av insats som avses i artiklarna 37.1 och 39a, för den typ av insats som avses i artiklarna 38.3 och 39.1, när en medlemsstat tillämpar en lägre procentsats än 30 %, och för tekniskt stöd anger det sammanlagda unionsbidrag som planeras och den tillämpliga Ejflu-bidragsnivån; i tillämpliga fall ska Ejflu-bidragsnivån för mindre utvecklade regioner och för andra regioner anges separat i tabellen.
En indikatorplan uppdelad i fokusområden som omfattar de mål som avses i artikel 8.1 c i och de planerade utfallen och de planerade utgifterna för varje landsbygdsutvecklingsåtgärd utvald i förhållande till motsvarande fokusområde.
I tillämpliga fall en tabell med ytterligare nationell finansiering per åtgärd i enlighet med artikel 82.
I tillämpliga fall, en förteckning över stödordningar som omfattas av artikel 81.1 som ska användas för att genomföra programmen.
Information om komplementariteten med åtgärder som finansieras via andra instrument inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och via de europeiska struktur- och investeringsfonderna.
En redogörelse för hur programmet ska genomföras, inklusive
alla de myndigheter som medlemsstaten har utsett i enlighet med artikel 65.2 och, för kännedom, en sammanfattande beskrivning av förvaltnings- och kontrollstrukturen,
en beskrivning av övervaknings- och utvärderingsförfarandena, samt av övervakningskommitténs sammansättning,
bestämmelser som säkerställer att programmet ges publicitet, inklusive via det nationella landsbygdsnätverk som avses i artikel 54,
en beskrivning av hur man fastställer principer för framtagande av urvalskriterier för insatser och lokala utvecklingsstrategier, som tar hänsyn till relevanta mål; i detta sammanhang får medlemsstaterna föreskriva att små och medelstora företag som är kopplade till jord- och skogsbrukssektorn ska prioriteras,
avseende den lokala utvecklingen, i förekommande fall, en beskrivning av de mekanismer som ska säkerställa samstämmighet mellan den verksamhet som planeras i de lokala utvecklingsstrategierna, den åtgärd avseende samarbete som avses i artikel 35 och den åtgärd avseende grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen på landsbygden som avses i artikel 20, inbegripet förbindelser mellan stad och landsbygd.
De åtgärder som vidtagits för att involvera de parter som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 1303/2013 och en sammanfattning av resultaten av samråden med parter.
I tillämpliga fall, den struktur inom det nationella landsbygdsnätverket som avses i artikel 54.3 och bestämmelser för dess förvaltning, som utgör grundvalen för de årliga handlingsplanerna.
Om tematiska delprogram inkluderas i ett landsbygdsprogram ska varje delprogram innehålla
en särskild analys av situationen som baseras på swot-metoder och en identifiering av de behov som ska hanteras genom delprogrammet,
särskilda mål på delprogramsnivå och ett urval av åtgärder, grundat på en noggrann definition av delprogrammets interventionslogik, inklusive en bedömning av vilket bidrag som förväntas från de åtgärder som valts ut för att uppnå målet,
en separat specifik indikatorplan med planerade utfall och planerade utgifter för varje vald landsbygdsutvecklingsåtgärd i förhållande till motsvarande fokusområde.
KAPITEL II
Utarbetande, godkännande och ändring av landsbygdsprogram
Artikel 9
Förhandsvillkor
Utöver de allmänna förhandsvillkor som avses i avsnitt II i bilaga XI till förordning (EU) nr 1303/2013 ska de förhandsvillkor som avses i bilaga V till den här förordningen gälla för programplanering inom Ejflu, om de är relevanta för och tillämpliga på de särskilda mål som eftersträvas enligt programmets prioriteringar.
Artikel 10
Godkännande av landsbygdsprogram
Artikel 11
Ändring av landsbygdsprogram
En begäran från medlemsstaterna om programändringar ska godkännas i enlighet med följande förfaranden:
Kommissionen ska genom genomförandeakter fatta beslut om en begäran om programändringar som gäller
en ändring av programmets strategi genom en ändring av mer än 50 % av det kvantifierade mål som är kopplat till ett fokusområde,
en ändring av Ejflu-bidragsnivån för en eller flera åtgärder,
en ändring av hela unionsbidraget eller dess årsfördelning på programnivå,
Kommissionen ska genom genomförandeakter godkänna en begäran om programändringar i alla övriga fall. Dessa ska särskilt omfatta
införande eller återkallande av åtgärder eller typer av insatser,
ändringar i beskrivningen av åtgärder, inklusive ändringar av stödberättigande villkor,
överföring av medel mellan åtgärder som genomförs med olika Ejflu-bidragsnivåer
I de fall som avses i led b i och ii, och led b iii där överföringen av medel avser mindre än 20 % av anslaget till en åtgärd och mindre än 5 % av det totala Ejflu-bidraget till programmet, ska dock godkännandet anses ha getts om kommissionen inte fattat något beslut om begäran i fråga efter en period på 42 arbetsdagar från det att begäran mottogs. Den perioden ska inte omfatta den period som inleds dagen efter det att kommissionen har överlämnat sina synpunkter till medlemsstaten och som avslutas den dag då medlemsstaten har lämnat svar på synpunkterna.
När det gäller ändringar som är rent tekniska eller redaktionella och som inte påverkar genomförandet av politiken och åtgärderna, ska kommissionens godkännande inte krävas. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana ändringar.
Artikel 12
Regler om förfaranden och tidsplaner
Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om förfaranden och tidsplaner för
godkännande av landsbygdsprogram och nationella ramar,
inlämning och godkännande av förslag till ändringar av landsbygdsprogram och av förslag till ändringar av nationella ramar, inbegripet deras ikraftträdande och den inlämningsfrekvens som ska gälla under programperioden.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.
AVDELNING III
STÖD TILL LANDSBYGDSUTVECKLING
KAPITEL I
Åtgärder
Artikel 13
Åtgärder
Varje landsbygdsutvecklingsåtgärd ska programplaneras så att den specifikt bidrar till att en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling uppnås. En vägledande förteckning över åtgärder av särskild betydelse för unionens prioriteringar återfinns i bilaga VI.
Artikel 14
Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder
Stödet kan också omfatta kortvariga utbytesprogram avseende företagsledning inom jord- och skogsbruk samt fältvandringar och gårdsbesök inom jord- och skogsbruket.
Den aktör som tillhandahåller en kurs eller andra kunskapsöverförings- och informationsåtgärder ska vara stödmottagare.
Organ som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationstjänster ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra sin uppgift.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.
Artikel 15
Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket
Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas med syftet att
hjälpa jordbrukare, unga jordbrukare enligt definitionen i denna förordning, skogsbrukare, andra markförvaltare samt små och medelstora företag på landsbygden att dra nytta av rådgivningstjänster för att förbättra jordbruksföretagens, företagens och/eller investeringarnas ekonomiska resultat och miljöprestanda, klimatvänlighet och klimattålighet,
främja inrättandet av företagslednings-, avbytar- och rådgivningstjänster inom jordbruket samt rådgivningstjänster inom skogsbruket, inklusive det system för jordbruksrådgivning som avses i artiklarna 12–14 i förordning (EU) nr 1306/2013,
främja fortbildning av rådgivare.
Under rådgivningen ska rådgivningsföretagen respektera den skyldighet att inte röja uppgifter som avses i artikel 13.2 i förordning (EU) nr 1306/2013.
Rådgivningen till enskilda jordbrukare, unga jordbrukare enligt definitionen i denna förordning och andra markförvaltare ska vara kopplad till minst en unionsprioritering för landsbygdsutvecklingen och täcka minst en av följande delar:
skyldigheter på jordbruksföretagsnivå som härrör från de föreskrivna verksamhetskraven och/eller normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt avdelning VI kapitel 1 i förordning (EU) nr 1306/2013.
I tillämpliga fall de jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön som fastställs i avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 1307/2013 och det hållande av jordbruksarealen i lämpligt skick som avses i artikel 4.1 c i förordning (EU) nr 1307/2013.
De åtgärder på jordbruksföretagsnivå som fastställs i landsbygdsprogrammen för modernisering av jordbruksföretag, uppbyggnad av konkurrenskraft, sektorsintegration, innovation och marknadsorientering samt främjande av entreprenörskap.
Krav såsom de definieras av medlemsstaterna för genomförande av artikel 11.3 i ramdirektivet för vatten.
Krav såsom de definieras av medlemsstaterna för tillämpning av artikel 55 i förordning (EG) nr 1107/2009, i synnerhet iakttagande av de allmänna principer för integrerat växtskydd som avses i artikel 14 i direktiv 2009/128/EG.
I tillämpliga fall arbetarskyddsnormer eller skyddsnormer som är kopplade till jordbruksföretaget.
Särskild rådgivning för jordbrukare som etablerar sig för första gången.
►C2 Rådgivningen får också omfatta andra frågor, särskilt information som rör begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald och vattenskydd enligt bilaga I till förordning (EU) nr 1306/2013 eller frågor ◄ som anknyter till jordbruksföretagets ekonomiska resultat och miljöprestanda, inbegripet konkurrensaspekter. Detta kan innefatta rådgivning för utveckling av korta leveranskedjor, ekologiskt jordbruk och hälsoaspekter på djurhållning.
Artikel 16
Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel
Stöd inom ramen för denna åtgärd ska täcka jordbrukares och grupper av jordbrukares första deltagande, eller deltagande under de fem föregående åren, i något av följande:
De kvalitetssystem som inrättats i enlighet med följande förordningar och bestämmelser:
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 ( 4 ).
Rådets förordning (EG) nr 834/2007 ( 5 ).
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 ( 6 ).
Rådets förordning (EEG) nr 1601/91 ( 7 ).
Del II avdelning II kapitel I avsnitt 2 i rådets förordning (EU) nr 1308/2013 när det gäller vin.
Kvalitetssystem, inbegripet system för certifiering av jordbruksföretag, för jordbruksprodukter, bomull eller livsmedel, som enligt erkännande från medlemsstaterna är förenliga med följande kriterier:
Slutproduktens särdrag inom sådana system ska härröra från otvetydiga skyldigheter att garantera något av följande:
Systemet ska vara öppet för alla producenter.
Systemet ska inbegripa bindande produktspecifikationer och överensstämmelsen med specifikationerna ska kontrolleras av offentliga myndigheter eller ett oberoende inspektionsorgan.
Systemet ska vara öppet och säkerställa att produkterna kan spåras.
System för certifiering av jordbruksprodukter på frivillig basis som enligt erkännande från medlemsstaterna uppfyller unionens riktlinjer för bästa metoder för hantering av certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel, på frivillig basis.
När det gäller ett första deltagande som föregår ansökan om stöd enligt punkt 1 ska perioden på högst fem år minskas med det antal år som har gått mellan det första deltagandet i ett kvalitetssystem och tidpunkten för ansökan om stöd.
Med fasta kostnader avses i denna punkt kostnader för att ansluta sig till ett kvalitetssystem för vilket stöd beviljas samt årsavgiften för att delta i det systemet, inklusive, om så är nödvändigt, utgifter för behövliga kontroller av överensstämmelsen med specifikationerna i systemet.
I denna artikel avses med jordbrukare en aktiv jordbrukare i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr 1307/2013, såsom den tillämpas i den berörda medlemsstaten.
Artikel 17
Investeringar i fysiska tillgångar
Stöd inom ramen för denna åtgärd ska täcka materiella och/eller immateriella investeringar som
förbättrar jordbruksföretagets generella prestanda och hållbarhet,
rör bearbetning, marknadsföring och/eller utveckling av jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I till EUF-fördraget eller bomull, utom fiskeriprodukter; de framställda produkterna från produktionsprocessen får vara en produkt som inte omfattas av den bilagan; om stödet ges i form av finansieringsinstrument kan insatsvaran också vara en produkt som inte omfattas av den bilagan på villkor att investeringen bidrar till en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling,
rör infrastruktur som är knuten till utveckling, modernisering eller anpassning av jord- och skogsbruket, inklusive tillträde till jordbruks- och skogsmark, arrondering och grundförbättring och energi- och vattenförsörjning samt energi- och vattenbesparing eller
är sådana icke-produktiva investeringar som är knutna till genomförandet av målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk som eftersträvas genom denna förordning, inklusive sådana som rör biologisk mångfald och bevarandestatusen för arter och livsmiljöer, och som höjer rekreationsvärdet för allmänheten i ett Natura 2000-område eller i andra områden med högt naturvärde som ska fastställas i programmet.
När det gäller investeringar till stöd för omstrukturering av jordbruksföretag ska medlemsstaterna rikta stödet till jordbruksföretagen enligt den swot-analys som utförs i samband med unionens prioritering för landsbygdsutveckling "för att förbättra jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk".
Artikel 18
Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och andra katastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder
Stöd inom ramen för denna åtgärd ska avse
investeringar i förebyggande åtgärder som syftar till att minska konsekvenserna av sannolika naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser och andra katastrofer,
investeringar för återställande av jordbruksmark och produktionspotential inom jordbruket som skadats i samband med naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser och andra katastrofer.
Medlemsstaterna ska se till att undvika överkompensation till följd av att denna åtgärd kombineras med andra nationella stödinstrument eller unionsstödinstrument eller privata försäkringar.
Artikel 19
Jordbruks- och affärsutveckling
Stöd inom ramen för denna åtgärd ska avse
nyetableringsstöd för
unga jordbrukare,
annan verksamhet än jordbruksverksamhet på landsbygden,
utveckling av småbruk,
investeringar för att skapa och utveckla annan verksamhet än jordbruk,
årligt stöd eller engångsutbetalningar till jordbrukare som får delta i den ordning för småbrukare som inrättas genom avdelning V i förordning (EU) nr 1307/2013 (nedan kallad ordningen för småbrukare) som permanent överlåter sitt jordbruksföretag till en annan jordbrukare.
Stöd inom ramen för punkt 1 a ii ska beviljas jordbrukare eller medlemmar i jordbrukshushåll som genomför diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet och till mikroföretag, små företag och fysiska personer på landsbygden.
Stöd inom ramen för punkt 1 a iii ska beviljas småbruk såsom dessa definieras av medlemsstaterna.
Stöd inom ramen för punkt 1 b ska beviljas mikroföretag, små företag och fysiska personer på landsbygden samt jordbrukare eller medlemmar i ett jordbrukshushåll.
Stöd inom ramen för punkt 1 c ska beviljas jordbrukare som får delta i ordningen för småbrukare och som, vid tidpunkten för inlämningen av sin ansökan om stöd, har varit stödberättigade under minst ett år och som åtar sig att permanent överlåta hela sitt jordbruksföretag och motsvarande stödrättigheter till en annan jordbrukare. Stöd ska betalas ut från dagen för överlåtelsen till och med den 31 december 2020, eller beräknas för den perioden och betalas ut i form av en engångsbetalning.
Stöd inom ramen för punkt 1 a ska ges på villkor att en affärsplan lämnas in. Genomförandet av affärsplanen ska inledas senast inom nio månader från och med dagen för beslutet om beviljande av stöd. Affärsplanen ska ha en maximal giltighetstid på fem år.
I affärsplanen ska det anges att den unga jordbrukaren ska uppfylla kraven i artikel 9 i förordning (EU) nr 1307/2013, såsom den tillämpas i den berörda medlemsstaten, inom 18 månader från och med dagen för beslutet om beviljande av stöd.
Medlemsstaterna ska i landsbygdsprogrammen fastställa den eller de åtgärder som avses i artikel 2.1 s.
Medlemsstaterna ska ange övre och nedre gränser per stödmottagare eller jordbruksföretag för att ge tillgång till stöd i enlighet med punkt 1 a i och iii. Den nedre gränsen för stödet enligt punkt 1 a i ska vara högre än den övre gränsen för stödet enligt punkt 1 a iii. Stöden ska begränsas till jordbruksföretag som omfattas av definitionen av mikroföretag och småföretag.
Artikel 20
Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen på landsbygden
Stöd inom ramen för denna åtgärd ska i synnerhet täcka
utarbetande och uppdatering av planer för utveckling av kommuner och samhällen på landsbygden och deras grundläggande tjänster och av skydds- och förvaltningsplaner för Natura 2000-områden och andra områden med högt naturvärde,
investeringar som syftar till upprättande, förbättring eller utvidgning av alla typer av småskalig infrastruktur, inklusive investeringar i förnybar energi och energibesparing,
bredbandsinfrastruktur, inklusive dess upprättande, förbättring och utvidgning, passiv bredbandsinfrastruktur och tillhandahållande av tillgång till bredband och offentlig e-förvaltning,
investeringar för etablering, förbättring och utvidgning av grundläggande tjänster för landsbygdsbefolkningen, inbegripet fritidsverksamhet och kultur, och den tillhörande infrastrukturen,
investeringar för offentligt bruk i infrastruktur för rekreationsändamål, turistinformation och småskalig turistinfrastruktur,
utredningar och investeringar i samband med underhåll, restaurering och uppgradering av natur- och kulturarvet i landsbygdssamhällen, på landsbygden och i områden med högt naturvärde, inbegripet socioekonomiska aspekter samt åtgärder för att öka miljömedvetenheten,
investeringar som är inriktade på omlokalisering av verksamheter och ombyggnader av byggnader eller andra inrättningar som ligger i eller i närheten av landsbygdssamhällen och som syftar till att förbättra livskvaliteten eller att förbättra det berörda landsbygdssamhällets miljöprestanda.
Artikel 21
Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft
Stöd inom ramen för denna åtgärd ska täcka
beskogning och skapande av skogsmark,
inrättande av system för trädjordbruk,
förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder, naturkatastrofer och andra katastrofer däribland sjukdomsutbrott och angrepp av skadegörare samt klimathot,
investeringar som förbättrar skogsekosystemens klimattålighet, miljövärde och potential att begränsa klimatförändringar,
investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetningen, mobiliseringen och marknadsföringen av skogsprodukter.
För jordbruksföretag över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i programmet, ska stödet beviljas på villkor att stödmottagaren lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument som överensstämmer med hållbart skogsbruk enligt den definition som fastställdes av ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993.
Artikel 22
Beskogning och skapande av skogsmark
Stöd för beskogning av offentligägd mark eller för snabbväxande träd får endast täcka etableringskostnaderna.
Artikel 23
Inrättande, förnyelse eller återställande av system för trädjordbruk
Artikel 24
Förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder och naturkatastrofer och andra katastrofer
Stöd inom ramen för artikel 21.1 c ska beviljas till privata och offentliga skogsbrukare och andra privaträttsliga och offentliga organ och deras sammanslutningar och ska täcka kostnaderna för
upprättande av en skyddande infrastruktur; när det gäller brandgator kan stödet även täcka bidrag till underhållskostnader; stöd ska inte beviljas för jordbruksrelaterad verksamhet i områden som omfattas av åtaganden om miljövänligt jordbruk,
lokala, småskaliga åtgärder för att förebygga brand eller andra naturliga faror, inbegripet användning av betande djur,
upprättande och förbättrande av system för övervakning av skogsbränder, skadegörare och sjukdomar samt av kommunikationsutrustning, och
återställande av skogspotential som skadats till följd av bränder eller andra naturkatastrofer, inbegripet skadegörare, sjukdomar samt andra katastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar.
Stödberättigande insatser ska vara förenliga med medlemsstaternas skogsskyddsplaner. För företag över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i programmet, ska stödet beviljas på villkor att stödmottagaren lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument i enlighet med hållbart skogsbruk enligt den definition som fastställdes av ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993, som utförligt beskriver de förebyggande målen.
Skogsområden där risken för skogsbränder enligt medlemsstaternas skogsskyddsplan anses vara medelhög till hög ska vara berättigade till stöd som avser förebyggande åtgärder mot skogsbrand.
Medlemsstaterna ska se till att undvika överkompensation till följd av att denna åtgärd kombineras med andra nationella stödinstrument eller unionsstödinstrument eller privata försäkringar.
Artikel 25
Investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde
Artikel 26
Investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsprodukter
Artikel 27
Inrättande av producentgrupper och producentorganisationer
Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas för att underlätta inrättandet av producentgrupper och producentorganisationer inom jordbruks- och skogsbrukssektorn i syfte att
för de producenter som är medlemmar i dessa grupper eller organisationer anpassa produktionen och utbudet till marknadens krav,
gemensamt släppa ut varor på marknaden, inklusive förberedelse för försäljning, centralisering av försäljningen och leveranser till grossister,
införa gemensamma regler för information om produktionen, särskilt om skörd och tillgänglighet, och
bedriva annan verksamhet som kan bedrivas av producentgrupper och producentorganisationer, såsom utvecklingen av affärs- och marknadsföringskompetens och organiseringen och underlättandet av innovationsprocesserna.
Medlemsstaterna ska kontrollera att affärsplanens mål har uppnåtts inom fem år från det att producentgruppen eller producentorganisationen erkändes.
Under det första året får medlemsstaterna betala ut ett stödbelopp till producentgruppen eller producentorganisationen som beräknas utifrån medlemmarnas genomsnittliga årliga värde av sin saluförda produktion under de tre år som föregick deras inträde i gruppen eller organisationen. För producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn ska stödet beräknas på grundval av grupp- eller organisationsmedlemmarnas genomsnittliga årliga saluförda produktion under de fem år som föregick erkännandet av gruppen eller organisationen, men där det högsta och det lägsta värdet inte ska räknas med.
Artikel 28
Miljö- och klimatvänligt jordbruk
För nya åtaganden som ska ingås från och med 2021 ska medlemsstaterna fastställa en kortare period på ett till tre år i sina landsbygdsprogram.
Om medlemsstaterna fastställer en förlängning av åtagandena med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats i enlighet med första stycket, får förlängningen från och med 2022 inte överstiga ett år.
Genom undantag från andra stycket får medlemsstaterna, för nya åtaganden som ska ingås under 2021 och 2022, fastställa en längre period än tre år i sina landsbygdsprogram på grundval av arten av åtagandena och de eftersträvade miljö- och klimatmålen.
Vid beräkning av det stöd som avses i första stycket ska medlemsstaterna dra av det belopp som krävs för att säkerställa att det inte förekommer dubbelfinansiering av de metoder som avses i artikel 43 i förordning (EU) nr 1307/2013. Medlemsstaterna får beräkna avdraget som ett fast, genomsnittligt belopp som tillämpas på alla berörda stödmottagare som genomför den berörda typen av insats.
I vederbörligen motiverade fall får det för insatser som rör miljövård beviljas stöd med ett schablonbelopp eller ett engångsstöd per enhet för åtaganden som handlar om att avstå från kommersiellt bruk av områden, beräknat på grundval av de merkostnader som uppstått och inkomstbortfallet.
Inom ramen för denna åtgärd får inget stöd beviljas för åtaganden som omfattas av åtgärden för ekologiskt jordbruk.
I syfte att säkerställa att åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk definieras i enlighet med unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 83 med avseende på
villkoren för åtaganden att extensifiera djurproduktionen,
villkoren för åtaganden att föda upp lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen eller bevara växtgenetiska resurser som hotas av genetisk utarmning samt
definitionen av stödberättigade insatser enligt punkt 9.
Artikel 29
Ekologiskt jordbruk
För nya åtaganden som ska ingås från och med 2021 ska medlemsstaterna fastställa en kortare period på ett till tre år i sina landsbygdsprogram.
Om medlemsstaterna fastställer en förlängning med ett år i taget för bibehållandet av ekologiskt jordbruk efter det att den inledande perioden har avslutats i enlighet med första stycket, får förlängningen från och med 2022 inte överstiga ett år.
Genom undantag från andra stycket får medlemsstaterna, för nya åtaganden som ska ingås under 2021 och 2022, fastställa en längre period än tre år i sina landsbygdsprogram om stöd beviljas för övergång till ekologiskt jordbruk.
Vid beräkning av det stöd som avses i första stycket ska medlemsstaterna dra av det belopp som krävs för att säkerställa att det inte förekommer dubbelfinansiering av de metoder som avses i artikel 43 i förordning (EU) nr 1307/2013. Medlemsstaterna får beräkna avdraget som ett fast, genomsnittligt belopp som tillämpas på alla berörda stödmottagare som genomför de berörda delåtgärderna.
Artikel 30
Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten
Vid beräkning av det stöd som avses i första stycket ska medlemsstaterna dra av det belopp som krävs för att säkerställa att det inte förekommer dubbelfinansiering av de metoder som avses i artikel 43 i förordning (EU) nr 1307/2013. Medlemsstaterna får beräkna avdraget som ett fast, genomsnittligt belopp som gäller för alla berörda stödmottagare som genomför de berörda delåtgärderna.
Stöd till jordbrukare som är kopplat till ramdirektivet för vatten ska endast beviljas i samband med särskilda krav
som införts genom ramdirektivet för vatten, är förenliga med åtgärdsprogrammen i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt för uppnående av det direktivets miljömål och som går längre än de åtgärder som krävs för att genomföra annan unionsrätt för skydd av vatten,
som går utöver de föreskrivna verksamhetskraven och normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt avdelning VI kapitel I i förordning (EU) nr 1306/2013 och de relevanta kriterier och den minimiverksamhet som fastställts i enlighet med artikel 4.1 c ii och iii i förordning (EU) nr 1307/2013.
som går utöver skyddsnivån i den unionsrätt som gällde när ramdirektivet för vatten antogs, i enlighet med artikel 4.9 i det direktivet, och
som medför stora förändringar i fråga om markanvändning och/eller stora restriktioner i fråga om jordbruksmetoder som leder till en betydande inkomstförlust.
Följande områden ska vara stödberättigande:
Jordbruks- och skogsområden inom Natura 2000 som utsetts enligt direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.
Andra avgränsade naturskyddsområden med miljöbegränsningar för jordbruk eller skogar som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG under förutsättning att dessa områden, per landbygdsutvecklingsprogram, inte överskrider 5 % av de utsedda Natura 2000-områden som omfattas av programmets territoriella tillämpningsområde.
Jordbruksarealer som omfattas av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt ramdirektivet för vatten.
Artikel 31
Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar
Merkostnader och inkomstbortfall ska beräknas i jämförelse med de områden som inte påverkas av naturliga eller andra särskilda begränsningar, med beaktande av stöd enligt avdelning III kapitel 4 i förordning (EU) nr 1307/2013.
Vid beräkning av extrakostnader och inkomstbortfall får medlemsstaterna i vederbörligen motiverade fall differentiera stödnivån i syfte att ta hänsyn till
När det gäller en juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer kan medlemsstaterna trappa ned stöden på nivån för medlemmarna i dessa juridiska personer eller grupper under förutsättning att
de enskilda medlemmarna enligt nationell rätt har rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med dem som enskilda jordbrukare som är ansvariga för jordbruksföretag har, särskilt när det gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga ställning, och
dessa enskilda medlemmar har bidragit till att stärka jordbruksstrukturen hos de berörda juridiska personerna eller grupperna.
För program som förlängts i enlighet med artikel 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220 ( 11 ) [denna ändringsförordning] får medlemsstaterna under 2021 och 2022, om de inte har beviljat successivt nedtrappat stöd i högst fyra år fram till och med 2020, besluta att fortsätta med stödet till och med slutet av 2022, dock i högst fyra år totalt. I så fall får stödet under 2021 och 2022 inte överstiga 25 EUR per hektar.
När avgränsningen är slutförd ska stödmottagare inom områden som fortfarande är stödberättigade erhålla oavkortat stöd inom ramen för denna åtgärd.
Artikel 32
Angivande av områden med naturliga och andra särskilda begränsningar
Medlemsstaterna ska, på grundval av punkterna 2, 3 och 4, ange områden som är berättigade till de stöd som föreskrivs i artikel 31 i följande kategorier:
Bergsområden.
Andra områden än bergsområden med väsentliga naturliga begräsningar.
Andra områden som påverkas av särskilda begränsningar.
För att vara berättigade till stöd enligt artikel 31 ska bergsområden kännetecknas av avsevärda begränsningar när det gäller möjligheten att använda marken och en märkbar ökning av produktionskostnaden på grund av
att höjden över havet gör klimatförhållandena mycket svåra, vilket avsevärt förkortar vegetationsperioden,
att det på lägre höjd över havet i större delen av området finns sluttningar som är för branta för användning av maskiner eller som kräver användning av mycket dyr specialutrustning, eller en kombination av dessa två faktorer, där de begränsningar som följer av dessa, betraktade var för sig, är av mindre betydelse men tillsammans innebär en likvärdig begränsning.
Områden norr om 62:a breddgraden och vissa angränsande områden ska anses vara bergsområden.
Uppfyllandet av dessa villkor ska säkerställas på lokal administrativ enhetsnivå (LAU 2-nivå) eller på en nivå som motsvarar en tydligt avgränsad lokal enhet som omfattar ett tydligt sammanhängande geografiskt område med en definierbar ekonomisk och administrativ identitet.
När medlemsstaterna avgränsar de områden som omfattas av denna punkt ska de göra en noggrann avvägning, på grundval av objektiva kriterier, för att utesluta områden i vilka väsentliga naturliga begränsningar som avses i det första stycket har dokumenterats men övervunnits genom investeringar eller ekonomisk verksamhet, eller genom belägg för normal markproduktivitet, eller om produktionsmetoderna eller jordbrukssystemen har kompenserat för den inkomstförlust eller de merkostnader som avses i artikel 31.1.
De områden som påverkas av särskilda begränsningar ska omfatta jordbruksområden inom vilka de naturliga produktionsförhållandena liknar varandra, och de får sammanlagt utgöra högst 10 % av den berörda medlemsstatens yta.
Områden kan dessutom vara stödberättigande enligt denna punkt om
Uppfyllandet av dessa villkor ska säkerställas på LAU 2-nivå eller på en nivå som motsvarar en tydligt avgränsad lokal enhet som omfattar ett tydligt sammanhängande geografiskt område med en definierbar ekonomisk och administrativ identitet. När medlemsstaterna avgränsar de områden som omfattas av detta stycke ska de göra en noggrann avvägning som beskrivs i artikel 32.3. De områden som anses vara stödberättigande enligt detta stycke ska beaktas vid beräkningen av den gräns på 10 % som det hänvisas till i det andra stycket.
Det andra stycket ska dock inte gälla de medlemsstater vars hela territorium ansågs utgöra områden med särskilda svårigheter enligt förordningarna (EG) nr 1698/2005 respektive (EG) nr 1257/1999.
Medlemsstater ska till sina landsbygdsprogram foga
den befintliga eller ändrade avgränsningen enligt punkterna 2 och 4,
den nya avgränsning av de områden som avses i punkt 3.
Artikel 33
Djurens välbefinnande
Dessa åtaganden ska göras för en förlängningsbar period på ett till sju år.
För nya åtaganden som ska ingås från och med 2021 ska medlemsstaterna fastställa en kortare period på ett till tre år i sina landsbygdsprogram.
Om medlemsstaterna fastställer en förlängning med ett år i taget av åtagandena efter det att den inledande perioden har avslutats i enlighet med andra stycket, får förlängningen från och med 2022 inte överstiga ett år.
Genom undantag från tredje stycket får medlemsstaterna, för nya åtaganden som ska ingås under 2021 och 2022, fastställa en längre period än tre år i sina landsbygdsprogram på grundval av arten av åtagandena och de eftersträvade fördelarna när det gäller djurskydd.
Stödet får uppgå till det högsta belopp som anges i bilaga II.
Artikel 34
Tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd
För skogsbruksföretag över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i deras landsbygdsprogram, ska stöd enligt punkt 1 beviljas på villkor att det läggs fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument i överensstämmelse med hållbart skogsbruk, enligt den definition som fastställdes av ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993.
Dessa åtaganden ska göras under en period på mellan fem och sju år. När så är nödvändigt och vederbörligen motiverat får medlemsstaterna dock besluta om en längre period i sina landsbygdsprogram för särskilda typer av åtaganden.
I vederbörligen motiverade fall får det för insatser som rör miljöskydd beviljas stöd med ett schablonbelopp eller ett engångsstöd per enhet för åtaganden som handlar om att avstå från kommersiellt bruk av träd och skogar, beräknat på grundval av de merkostnader som uppstått och inkomstbortfall.
Artikel 35
Samarbete
Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas för att främja samarbetsformer som inbegriper minst två enheter och i synnerhet
samarbete mellan olika aktörer inom unionens jordbruks- och skogsbrukssektorer, och i livsmedelskedjan och andra aktörer som bidrar till att landsbygdsutvecklingspolitikens mål och prioriteringar uppnås, inbegripet producentgrupper, kooperativa företag och branschorganisationer,
skapande av kluster och nätverk,
inrättande och drift av de operativa grupper, inom det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket, som avses i artikel 56.
Samarbete inom ramen för punkt 1 ska särskilt avse
pilotprojekt,
utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna,
samarbete som bedrivs mellan små aktörer för att utveckla gemensamma arbetsprocesser och dela anläggningar och resurser samt för utveckling och/eller marknadsföring av turismtjänster med anknytning till landsbygdsturism,
horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan för att inrätta och utveckla korta leveranskedjor och lokala marknader,
främjande åtgärder i ett lokalt sammanhang som rör utvecklingen av korta leveranskedjor och lokala marknader,
gemensamma åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar,
gemensamma angreppssätt när det gäller miljöprojekt och pågående miljöarbete, inbegripet effektiv vattenförvaltning, användning av förnybar energi och bevarande av odlingslandskap,
horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan inom hållbart tillhandahållande av biomassa för användning i livsmedel och energiproduktion och industriprocesser,
genomförande, särskilt av andra grupper av offentliga och privata parter än de som definieras i artikel 32.2 b i förordning (EU) nr 1303/2013, av andra lokala utvecklingsstrategier än de som avses i artikel 2.19 i förordning (EU) nr 1303/2013 som avser en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling,
upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument,
diversifiering av verksamheterna inom jordbruket till verksamhet med anknytning till hälso- och sjukvård, social integration, jordbruk med stöd från lokalsamhället samt utbildning i fråga om miljö och livsmedel.
Stöd för insatser inom ramen för punkt 2 a och b får också beviljas enskilda aktörer i de fall denna möjlighet ges inom landsbygdsprogrammet.
Följande kostnader, kopplade till de former av samarbete som avses i punkt 1, ska berättiga till stöd inom ramen för denna åtgärd:
Kostnaderna för studier av det berörda området och förstudier liksom för att upprätta en affärsplan, skogsbruksplan eller något likvärdigt, eller en annan lokal utvecklingsstrategi än den som avses i artikel 33 i förordning (EU) nr 1303/2013.
Kostnaderna för ledningsfunktioner i det berörda området för att göra det möjligt att genomföra ett gemensamt territoriellt projekt eller ett projekt som ska genomföras av en operativ grupp inom det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket i enlighet med artikel 56. För kluster kan också ingå aktiviteter för att anordna utbildning, skapa nätverk mellan medlemmarna och rekrytera nya medlemmar.
De löpande utgifterna för samarbetet.
De direkta kostnaderna för specifika projekt som är kopplade till genomförandet av en affärsplan, en miljöplan, en skogsbruksplan eller något likvärdigt, en annan lokal utvecklingsstrategi än den som avses i artikel 33 i förordning (EU) nr 1303/2013 eller för andra åtgärder som är inriktade på innovation, däribland provning.
Kostnaderna för främjande åtgärder.
När stödet betalas ut som ett totalbelopp och det genomförda projektet är av en typ som omfattas av någon annan åtgärd i denna förordning ska det relevanta maximibeloppet eller den relevanta stödnivån gälla.
Artikel 36
Riskhantering
Stöd inom ramen för denna åtgärd ska avse
ekonomiska bidrag till premier för skörde-, djur- och växtförsäkringar som täcker ekonomiska förluster för jordbrukare orsakade av allvarliga klimathändelser, djur- eller växtsjukdomar, angrepp av skadegörare eller en miljöolycka,
ekonomiska bidrag till gemensamma fonder som används för att betala ut ekonomisk ersättning till jordbrukare som drabbats av ekonomiska förluster till följd av allvarliga klimathändelser, ett utbrott av en djur- eller växtsjukdom, angrepp av skadegörare eller en miljöolycka,
ett inkomststabiliseringsverktyg, i form av ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, som betalar ut ersättning till jordbrukare inom alla sektorer för en kraftig inkomstminskning,
ett sektorsspecifikt inkomststabiliseringsverktyg, i form av ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, som betalar ut ersättning till jordbrukare inom en specifik sektor för en kraftig inkomstminskning.
▼M7 —————
Artikel 37
Skörde-, djur- och växtförsäkring
Beräkningen av de orsakade förlusternas omfattning får anpassas efter varje produkts särdrag under tillämpning av
biologiska index (förlusten av biomassa) eller likvärdiga index för minskad avkastning som har fastställts på jordbruksföretagsnivå, lokal, regional eller nationell nivå, eller
väderindex (bland annat regnmängd och temperatur) som har fastställts på lokal, regional eller nationell nivå.
Medlemsstaterna får när så är lämpligt på förhand fastställa kriterier som ska ligga till grund för ett sådant formellt erkännande.
Medlemsstaterna får begränsa den andel av försäkringspremien som kan komma ifråga för stöd med hjälp av lämpliga tak.
Artikel 38
Gemensamma fonder för allvarliga klimathändelser, djur- och växtsjukdomar, angrepp av skadegörare och miljöolyckor
För att vara berättigad till stöd ska den berörda gemensamma fonden
vara godkänd av den behöriga myndigheten i enlighet med nationell lagstiftning,
ha en klar och tydlig policy i fråga om inbetalningar till och uttag från fonden,
ha tydliga regler om fördelning av ansvar för eventuella skulder.
Sådana olyckor som omnämns i artikel 36.1 b måste formellt erkännas som sådana av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet.
Det ekonomiska bidrag som avses i artikel 36.1 b får endast avse
de administrativa kostnaderna för att inrätta den gemensamma fonden, fördelade över högst tre år med en gradvis minskning,
de belopp som betalas ut från den gemensamma fonden som ekonomisk ersättning till jordbrukare. Det ekonomiska bidraget får dessutom avse ränta på kommersiella lån som den gemensamma fonden tagit för att betala ut den ekonomiska ersättningen till jordbrukare i samband med en krissituation,
komplettering av de årliga inbetalningarna till fonden,
den gemensamma fondens grundläggande kapital.
Stöd enligt artikel 36.1 b får endast beviljas för att täcka förluster som orsakats av allvarliga klimathändelser, djur- eller växtsjukdom, angrepp av skadegörare eller åtgärder som antagits i enlighet med direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa spridningen av en växtsjukdom eller skadegörare eller miljöolycka, som förstör mer än 30 % av den genomsnittliga årsproduktionen för en jordbrukare under den föregående treårsperioden eller genomsnittligt under tre år grundat på föregående femårsperiod, där den högsta och den lägsta noteringen inte ska medräknas. Index får användas vid beräkningen av jordbrukarens årsproduktion. Den beräkningsmetod som används ska göra det möjligt att fastställa den enskilda jordbrukarens faktiska förlust under ett visst år. Medlemsstaterna får besluta att sänka denna procentsats på 30 %, dock inte till under 20 %.
▼M7 —————
Medlemsstaterna får begränsa de kostnader som kan komma ifråga för stöd genom att tillämpa
tak per fond,
lämpliga tak per enhet.
Artikel 39
Inkomststabiliserande verktyg för jordbrukare inom alla sektorer
För att vara berättigad till stöd ska den berörda gemensamma fonden
vara godkänd av den behöriga myndigheten i enlighet med nationell rätt,
ha en klar och tydlig policy i fråga om inbetalningar till och uttag från fonden,
ha tydliga regler om fördelning av ansvar för eventuella skulder.
De ekonomiska bidrag som avses i artikel 36.1 c får endast avse
de administrativa kostnaderna för att inrätta den gemensamma fonden, fördelade över högst tre år med en gradvis minskning,
de belopp som betalas ut från den gemensamma fonden som ekonomisk ersättning till jordbrukare. Det ekonomiska bidraget får dessutom avse ränta på kommersiella lån som den gemensamma fonden tagit för att betala ut den ekonomiska ersättningen till jordbrukare i samband med en krissituation,
komplettering av de årliga inbetalningarna till fonden,
den gemensamma fondens grundläggande kapital.
Artikel 39a
Inkomststabiliserande verktyg för jordbrukare inom en specifik sektor
Artikel 39b
Exceptionellt tillfälligt stöd till jordbrukare samt små och medelstora företag som påverkas särskilt av covid-19-krisen
Artikel 39c
Exceptionellt tillfälligt stöd till jordbrukare samt små och medelstora företag som påverkas särskilt av effekterna av Rysslands invasion av Ukraina
Medlemsstaterna ska rikta stödet till stödmottagare som påverkas mest av effekterna av Rysslands invasion av Ukraina genom att, på grundval av tillgängliga uppgifter, fastställa villkor för stödberättigande och, när så anses lämpligt av de berörda medlemsstaterna, urvalskriterier som ska vara objektiva och icke-diskriminerande. Det stöd som medlemsstaterna tillhandahåller ska bidra till livsmedelstryggheten eller till att åtgärda obalanser på marknaden och ska stödja jordbrukare eller små och medelstora företag som strävar efter samma mål genom att bedriva en eller flera av följande aktiviteter:
En cirkulär ekonomi.
Hantering av näringsämnen.
Effektiv resursanvändning.
Miljö- och klimatvänliga produktionsmetoder.
Artikel 40
Finansiering av kompletterande nationellt direktstöd för Kroatien
Det stöd som beviljas jordbrukarna för åren 2014, 2015 och 2016 får inte överstiga mellanskillnaden mellan
den direktstödsnivå som gäller för Kroatien under det berörda året enligt artikel 17 i förordning (EU) nr 1307/2013, och
45 % av den motsvarande direktstödsnivå som gäller från och med 2022.
Artikel 41
Regler om åtgärdernas genomförande
Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om genomförandet av åtgärderna i detta avsnitt avseende följande:
Förfaranden för att utse myndigheter eller organ som ska erbjuda jord- och skogsbruksrådgivning eller företagslednings- eller avbytartjänster inom jordbruket samt hur stödet ska trappas ned inom ramen för den åtgärd för rådgivningstjänster som avses i artikel 15.
Medlemsstaternas utvärdering av hur affärsplanen fortskrider, betalningsalternativ samt regler för hur unga jordbrukare ska få tillgång till andra åtgärder inom ramen för den åtgärd för jordbruks- och affärsutveckling som avses i artikel 19.
Omvandling till andra enheter än dem som används i bilaga II och omräkningskurserna för djur till djurenheter inom ramen för de åtgärder som avses i artiklarna 28, 29, 33 och 34.
Möjligheten att använda standardantaganden om merkostnader och inkomstbortfall inom ramen för åtgärderna i artiklarna 28-31, 33 och 34 samt kriterier för hur det beräknas.
Beräkning av stödbeloppet när en insats är berättigad till stöd inom ramen för mer än en åtgärd.
De genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.
LEADER
Artikel 42
Lokala aktionsgrupper inom Leader
Artikel 43
Leader-startpaket
Stödet till lokal utveckling inom Leader får även omfatta ett Leader-startpaket för lokalsamhällen som inte genomförde Leader under programperioden 2007–2013. Leader-startpaketet ska bestå av stöd för kapacitetsuppbyggnad och små pilotprojekt. För stöd inom ramen för Leader-startpaketet ska det inte krävas att en strategi för lokal utveckling inom Leader lämnas in.
Artikel 44
Samarbetsverksamhet inom Leader
Det stöd som avses i artikel 35.1 c i förordning (EU) nr 1303/2013 ska beviljas för följande
Samarbetsprojekt inom en medlemsstat (interregionalt samarbete) eller samarbetsprojekt mellan områden i flera medlemsstater eller med områden i tredjeländer (transnationellt samarbete).
Förberedande tekniskt stöd för interregionala och transnationella samarbetsprojekt, under förutsättning att lokala aktionsgrupper kan visa att de planerar att genomföra ett konkret projekt.
Utöver andra lokala aktionsgrupper kan parter i en lokal aktionsgrupp inom ramen för Ejflu vara
en grupp av lokala offentliga och privata parter i ett landsbygdsområde som genomför en lokal utvecklingsstrategi i eller utanför unionen,
en grupp av lokala offentliga och privata parter i ett icke-landsbygdsområde som genomför en lokal utvecklingsstrategi.
De ska offentliggöra de nationella eller regionala administrativa förfarandena avseende valet av transnationella samarbetsprojekt och en förteckning över stödberättigande kostnader senast två år efter den dag då deras landsbygdsprogram godkändes.
Samarbetsprojekt ska godkännas av den behörig myndigheten senast fyra månader efter den dag då projektansökan lämnades in.
KAPITEL II
Allmänna bestämmelser för flera åtgärder
Artikel 45
Investeringar
Utgifter som är berättigade till stöd från Ejflu ska endast avse
uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom,
inköp eller hyrköp av nya maskiner och ny utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.
allmänna kostnader kopplade till utgifter som avses i leden a och b, såsom ersättning till arkitekter, ingenjörer och konsulter, ersättning för rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Förstudier ska även fortsättningsvis räknas som stödberättigande utgifter också när det, baserat på undersökningarnas resultat, inte förekommer några utgifter inom ramen för leden a och b,
följande immateriella investeringar: förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt, varumärken,
kostnader för upprättande av skogsbruksplaner och motsvarande.
Artikel 46
Investeringar i bevattning
Om investeringen påverkar grund- eller ytvattenförekomster som i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsområdet bedömts inte nå god status på grund av vattenmängden
ska investeringen säkerställa en faktisk, till investeringen hänförbar, minskning av vattenanvändningen på minst 50 % av den potentiella vattenbesparing som investeringen gör möjlig,
ska den, när det gäller ett enskilt jordbruksföretag, också leda till en minskning av jordbruksföretagets samlade vattenanvändning på minst 50 % av den potentiella vattenbesparing som investeringen gör möjlig. I jordbruksföretagets samlade vattenanvändning ska inräknas vatten som sålts av jordbruksföretaget.
Inga av villkoren i punkt 4 ska vara tillämpliga på en investering i en befintlig anläggning som endast påverkar energieffektivitet eller på en investering i inrättande av en reservoar eller på en investering som avser vattenåtervinning och som inte påverkar en grund- eller ytvattenförekomst.
En investering som medför en nettoutvidgning av den bevattnade arealen som påverkar en viss grund- eller ytvattenförekomst ska endast anses vara stödberättigande om
vattenförekomsten inte, i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsområdet, bedömts ha lägre än god status på grund av vattenmängden, och
en miljöanalys visar att investeringen inte kommer att ha någon avsevärd negativ miljöpåverkan; en sådan miljökonsekvensanalys ska antingen genomföras av eller godkännas av den behöriga myndigheten och får även avse grupper av jordbruksföretag.
Arealer som inte är bevattnade men där en bevattningsanläggning var i drift nyligen och som ska fastställas och motiveras i programmet, får betraktas som bevattnade arealer när det gäller att fastställa nettoutvidgningen av den bevattnade arealen.
Genom undantag från punkt 5 a får en investering som medför en nettoutvidgning av ett jordbruksföretags bevattningsareal ändå anses vara stödberättigande om
den kombineras med en investering i en befintlig bevattningsanläggning eller beståndsdel av en bevattningsinfrastruktur som enligt en förhandsbedömning potentiellt kan ge en vattenbesparing på minst 5–25 % beroende på de tekniska parametrarna för den befintliga anläggningen eller infrastrukturen och
investeringen ger en faktisk minskning av vattenanvändningen, hänförbar till investeringen som helhet, på minst 50 % av den potentiella vattenbesparing som möjliggörs av investeringen i den befintliga bevattningsanläggningen eller infrastrukturbeståndsdelen.
Undantagsvis ska dessutom villkoret i punkt 5 a inte tillämpas på investeringar i inrättande av en ny bevattningsanläggning med vatten från en befintlig reservoar som godkänts av de behöriga myndigheterna före den 31 oktober 2013 om följande villkor är uppfyllda:
Artikel 47
Regler för arealbaserade stöd
Antalet hektar som är föremål för ett åtagande enligt artiklarna 28, 29 och 34 får variera från år till år om
en sådan möjlighet anges i landsbygdsprogrammet,
åtagandet i fråga inte gäller för fasta skiften, och
man inte äventyrar möjligheten att uppnå syftet med åtagandet.
Artikel 48
Översynsklausul
En översynsklausul ska införas för insatser som görs i enlighet med artiklarna 28, 29, 33 och 34 för att säkerställa att de anpassas vid ändringar av de tillämpliga bindande normer, krav eller skyldigheter som avses i dessa artiklar och som åtagandena måste gå utöver. Den översynsklausulen ska även omfatta justeringar som görs för att förhindra dubbelfinansiering av de metoder som avses i artikel 43 i förordning (EU) nr 1307/2013, om de metoderna ändras.
Insatser som görs i enlighet med artiklarna 28, 29, 33 och 34 och som sträcker sig längre än den aktuella programperioden ska innehålla en översynsklausul för att de ska kunna anpassas till den efterföljande programperiodens rättsliga ram.
Om stödmottagaren inte godtar en sådan anpassning ska åtagandet upphöra att gälla och återbetalning ska inte krävas för den period under vilken åtagandet gällde.
Artikel 49
Urval av insatser
Genom undantag från första stycket får den förvaltande myndigheten, i vederbörligen motiverade undantagsfall där det inte är möjligt att fastställa urvalskriterier på grund av typen av berörda insatser, fastställa en annan urvalsmetod som ska beskrivas i landsbygdsprogrammet efter samråd med övervakningskommittén.
Artikel 50
Definition av landsbygd
Vid tillämpning av denna förordning ska ►C2 den förvaltande myndigheten ◄ definiera landsbygd på programnivå. Medlemsstaterna får fastställa en sådan definition för en åtgärd eller typ av insats om så är vederbörligen motiverat.
KAPITEL III
Tekniskt stöd och inrättande av nätverk
Artikel 51
Finansiering av tekniskt stöd
Ejflu får finansiera åtgärder som förbereder genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken under den efterföljande programperioden.
Ejflu får också finansiera de åtgärder som föreskrivs i artikel 41.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 ( 13 ) när det gäller beteckningar och symboler i unionens kvalitetssystem.
Dessa åtgärder ska genomföras i enlighet med artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ( 14 ) och alla övriga bestämmelser i den förordningen och i dess genomförandebestämmelser som gäller för denna typ av genomförande av budgeten.
Kostnader som rör det attesterande organ som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska inte vara stödberättigande enligt denna punkt.
Inom den gränsen på 4 % ska ett visst belopp öronmärkas för att inrätta och driva det nationella landsbygdsnätverk som avses i artikel 54.
Genom undantag från första stycket får de medlemsstater för vilka det totala beloppet för unionens stöd för landsbygdsutveckling för åren 2014–2020 enligt bilaga I till den här förordningen understiger 1 800 miljoner EUR, efter förlängningen av deras program i enlighet med artikel 1 i förordning (EU) 2020/2220, besluta att avsätta 5 % av det totala beloppet för varje landsbygdsprogram för de uppgifter som avses i artikel 59 i förordning (EU) nr 1303/2013.
Artikel 52
Europeiskt nätverk för landsbygdsutveckling
Nätverksamarbetet genom europeiska nätverket för landsbygdsutveckling ska ha som mål att
öka deltagandet av alla intressenter, särskilt jord- och skogsbruksintressenter och andra landsbygdsaktörer, i landsbygdsutvecklingens genomförande,
förbättra landsbygdsprogrammens kvalitet,
spela en roll när det gäller att informera den bredare allmänheten om fördelarna med landsbygdsutvecklingspolitiken,
stödja utvärderingen av landsbygdsprogrammen.
Nätverket ska ha följande uppgifter:
Att samla in, analysera och sprida information om åtgärder som görs inom landsbygdsutvecklingen.
Att ge stöd angående utvärderingsprocesser, datainsamling och datahantering.
Att på unionsnivå samla in, konsolidera och sprida god praxis för landsbygdsutveckling, bl.a. när det gäller utvärderingsmetoder och utvärderingsverktyg.
Att inrätta och driva temagrupper och/eller workshoppar i syfte att underlätta utbyte av sakkunskap och stödja genomförandet, övervakningen och vidareutvecklingen av landsbygdsutvecklingspolitiken.
Att tillhandahålla information om händelseutvecklingen på landsbygden i unionen och tredjeland.
Att arrangera möten och seminarier på unionsnivå för personer som är aktivt involverade i landsbygdsutvecklingen.
Att stödja nationella nätverk och initiativ till transnationellt samarbete och utbyte av erfarenheter som rör åtgärder på området landsbygdsutveckling med nätverk i tredjeland.
Att specifikt för lokala aktionsgrupper
skapa synergier med de verksamheter som respektive nätverk bedriver på nationell eller regional nivå eller bådadera med avseende på kapacitetsbyggande åtgärder och erfarenhetsutbyte, och
samarbeta med organen för nätverksskapande och tekniskt stöd för lokal utveckling som inrättats genom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden när det gäller deras lokala utvecklingsverksamhet och transnationella samarbete.
Artikel 53
Nätverket för det europeiska innovationspartnerskapet
Detta nätverk ska ha följande mål:
Att underlätta utbytet av sakkunskap och god praxis.
Att inrätta en dialog mellan jordbrukare och forskarsamhället och verka för att alla andra intressenter ska inbegripas i kunskapsutbytet.
Nätverket för det europeiska innovationspartnerskapet ska ha följande uppgifter:
Att tillhandahålla en help-desk och sprida information till nyckelaktörer om det europeiska innovationspartnerskapet.
Att främja inrättandet av operativa grupper och informera om de möjligheter som unionspolitiken ger.
Att underlätta inrättandet av klusterinitiativ och pilot- eller demonstrationsprojekt som bland annat får gälla följande frågor:
Ökad produktivitet, ekonomisk livskraft, hållbarhet, produktion och resurseffektivitet inom jordbruket.
Innovation till stöd för den bio-baserade ekonomin.
Biologisk mångfald, ekosystemtjänster, markfunktionalitet och hållbar vattenförvaltning.
Innovativa produkter och tjänster för den integrerade försörjningskedjan.
Skapandet av nya produkt- och marknadsmöjligheter för primärproducenter.
Livsmedelskvalitet, livsmedelssäkerhet och hälsosam kost.
Reducering av förlusterna efter skörd och matsvinn.
Att samla in och sprida information inom det europeiska innovationspartnerskapets område, inklusive forskningsresultat och ny teknik av betydelse för innovation och kunskapsutbyte samt utbyte på innovationsområdet med tredjeländer.
Artikel 54
Nationella landsbygdsnätverk
Medlemsstater med regionala program får för godkännande lägga fram ett särskilt program för att inrätta och driva det nationella landsbygdsnätverket.
Nätverksarbete inom det nationella landsbygdsnätverket ska ha som mål att
öka intressenternas deltagande i landsbygdsutvecklingens genomförande,
förbättra kvaliteten på genomförandet av landsbygdsprogrammen,
informera den bredare allmänheten och potentiella stödmottagare om landsbygdsutvecklingspolitiken och finansieringsmöjligheter,
främja innovation inom jordbruket, livsmedelsproduktionen och skogsbruket samt på landsbygden.
Ejflu-stöd enligt artikel 51.2 ska användas
för de strukturer som krävs för att driva nätverket,
för att utarbeta och genomföra en handlingsplan som ska omfatta åtminstone följande:
Aktiviteter som rör insamling av projektexempel från alla prioriteringar för landsbygdsprogrammen.
Aktiviteter som rör underlättande av tematiskt och analytiskt utbyte mellan intressenter inom landsbygdsutvecklingen, delande och spridning av resultat.
Aktiviteter som rör tillhandahållande av kompetensutveckling och nätverksverksamhet för lokala aktionsgrupper och i synnerhet tekniskt stöd för interregionalt och transnationellt samarbete, underlättande av samarbete mellan lokala aktionsgrupper och sökande efter parter för den åtgärd som avses i artikel 35.
Aktiviteter som rör tillhandahållande av nätverksverksamhet för rådgivare och innovationsstödjande tjänster.
Aktiviteter som rör delande och spridning av övervaknings- och utvärderingsresultaten.
En kommunikationsplan som inbegriper publicitet och information när det gäller landsbygdsprogrammet, i samförstånd med ►C2 de förvaltande myndigheterna ◄ , samt informations- och kommunikationsverksamhet avsedd för en bredare allmänhet.
Aktiviteter som rör deltagande i och bidragande till verksamheten inom europeiska nätverket för landsbygdsutveckling.
AVDELNING IV
DET EUROPEISKA INNOVATIONSPARTNERSKAPET FÖR PRODUKTIVITET OCH HÅLLBARHET INOM JORDBRUKET
Artikel 55
Mål
Det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket ska
främja en resurseffektiv, ekonomiskt livskraftig, produktiv, konkurrenskraftig, klimatvänlig och klimattålig jordbruks- och skogsbrukssektor med låga utsläpp, som arbetar mot hållbara produktionssystem i jordbruket och som fungerar i harmoni med de väsentliga naturresurser som jord- och skogsbruket är beroende av,
bidra till en stabil och hållbar tillgång på livsmedel, foder och biomaterial, inklusive befintliga och nya typer,
förbättra processerna för att bevara miljön, göra anpassningar till och begränsa klimatförändringar,
slå broar mellan forskningsrön och teknik från spetsvetenskap och jordbrukare, skogsförvaltare, landsbygdssamhällen, företag, icke-statliga organisationer och rådgivningstjänster.
Det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket ska sträva efter att uppnå sina mål genom att
skapa mervärde genom att skapa bättre kopplingar mellan forskning och jordbruksmetoder och genom att främja en mer omfattande användning av tillgängliga innovationsåtgärder,
främja ett snabbare och mer omfattande införlivande av innovativa lösningar till praktiska metoder, och
informera vetenskapssamhället om vilka forskningsbehov som finns när det gäller dagens jordbruksmetoder.
Artikel 56
Operativa grupper
Artikel 57
De operativa gruppernas uppgifter
Det europeiska innovationspartnerskapets operativa grupper ska utarbeta en plan som innehåller följande:
En beskrivning av det innovativa projekt som ska utvecklas, testas, anpassas eller genomföras.
En beskrivning av de förväntade resultaten och bidraget till det europeiska innovationspartnerskapets mål att förbättra produktiviteten och den hållbara resursanvändningen.
Vid genomförandet av de innovativa projekten ska de operativa grupperna
fatta beslut om utformningen och genomförandet av innovativa åtgärder, och
genomföra innovativa åtgärder genom åtgärder som finansieras av landsbygdsprogrammen.
AVDELNING V
FINANSIELLA BESTÄMMELSER
Artikel 58
Resurser och resursfördelning
Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 5, 6 och 7 ska det totala beloppet för unionens stöd för landsbygdsutveckling enligt denna förordning för perioden 1 januari 2021–31 december 2022 vara högst 26 896 831 880 EUR i löpande priser, i enlighet med den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027.
Artikel 58a
Medel för återhämtningen i unionens jordbrukssektor och landsbygdsområden
Detta belopp på 8 070 486 840 EUR i löpande priser ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ( 16 ).
Det ska tillhandahållas som ytterligare medel för budgetåtaganden inom ramen för Ejflu för åren 2021 och 2022, utöver de samlade medel som anges i artikel 58 i den här förordningen, enligt följande:
Vid tillämpning av denna förordning och förordningarna (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 ska dessa ytterligare medel betraktas som belopp som finansierar åtgärder inom ramen för Ejflu. De ska anses utgöra en del av det totala belopp för unionens stöd för landsbygdsutveckling som avses i artikel 58.1 i denna förordning, och ska läggas till detta när det hänvisas till det totala beloppet för unionens stöd för landsbygdsutveckling. Artikel 14 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska inte tillämpas på de ytterligare medel som avses i denna punkt och i punkt 2 i denna artikel.
Minst 37 % av de ytterligare medel som avses i punkt 2 i denna artikel ska avsättas i varje landsbygdsutvecklingsprogram för åtgärder som avses i artiklarna 33, 59.5 och 59.6, i synnerhet för
ekologiskt jordbruk,
begränsning av klimatförändringar och klimatanpassning, inbegripet minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket,
markvård, inbegripet åtgärder för att öka jordens bördighet genom koldioxidbindning,
förbättrad vattenanvändning och vattenförvaltning, inbegripet vattenbesparing,
skapande, bevarande och återställande av livsmiljöer som är gynnsamma för den biologiska mångfalden,
minskade risker och effekter i samband med användning av växtskyddsmedel och antimikrobiella medel,
djurskydd,
samarbetsverksamhet inom Leader.
Minst 55 % av de ytterligare medel som avses i punkt 2 i denna artikel ska avsättas i varje landsbygdsutvecklingsprogram för åtgärder som avses i artiklarna 17, 19, 20 och 35, förutsatt att sådana åtgärder i landsbygdsutvecklingsprogrammen är avsedda att främja ekonomisk och social utveckling i landsbygdsområden och bidra till en motståndskraftig, hållbar och digital ekonomisk återhämtning i linje med bland andra de mål för miljö- och klimatvänligt jordbruk som eftersträvas i denna förordning, och särskilt
korta leveranskedjor och lokala marknader,
resurseffektivitet, inbegripet precisionsjordbruk och smart jordbruk, innovation, digitalisering och modernisering av produktionsmaskiner och produktionsutrustning,
säkerhetsförhållanden på arbetsplatsen,
förnybar energi, cirkulär ekonomi och bioekonomi,
tillgång till informations- och kommunikationsteknik av hög kvalitet på landsbygden.
Vid tilldelningen av de ytterligare medel som avses i punkt 2 i denna artikel får medlemsstaterna besluta att avvika från det tröskelvärde uttryckt som en procentandel som anges i första stycket i denna punkt i den utsträckning som krävs för att iaktta principen om upprätthållande av skyddsnivån i artikel 1.2 i förordning (EU) 2020/2220. Medlemsstaterna får dock i stället besluta att avvika från denna princip om upprätthållande av skyddsnivån i den utsträckning som krävs för överensstämmelse med den procentandel som anges i första stycket i denna punkt.
Artikel 59
Bidrag från fonden
Landsbygdsprogrammen ska fastställa en enda Ejflu-bidragsnivå för samtliga åtgärder. I tillämpliga fall ska en separat Ejflu-bidragsnivå fastställas för mindre utvecklade regioner, de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EU) nr 229/2013, samt för övergångsregioner. ◄ Den högsta Ejflu-bidragsnivån ska vara
85 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de mindre utvecklade regionerna, i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EU) nr 229/2013,
75 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för alla regioner vars BNP per capita för perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av genomsnittet för EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita är högre än 75 % av den genomsnittliga BNP för EU-27,
63 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för andra övergångsregioner än dem som avses i led b i denna punkt,
53 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i övriga regioner.
Den lägsta Ejflu-bidragsnivån ska vara 20 %.
Genom undantag från punkt 3 ska det högsta Ejflu-bidraget vara
80 % för de åtgärder som avses i artiklarna 14, 27 och 35, för den lokala utveckling inom Leader som avses i artikel 32 i förordning (EU) nr 1303/2013 och för insatser enligt artikel 19.1 a i. ►C2 Denna procentsats får höjas till högst 90 % för programmen avseende mindre utvecklade regioner, de yttersta randområdena, de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EU) nr 229/2013 samt de övergångsregioner som avses i punkt 3 b och c, ◄
75 % för insatser som bidrar till miljömålen och målen för begränsning av och anpassning till klimatförändringar enligt artiklarna 17, 21.1 a och b, 28, 29, 30, 31 och 34,
100 % för unionsfinansieringsinstrument enligt artikel 38.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013,
den bidragsnivå som gäller för åtgärden i fråga, ökad med ytterligare 10 procentenheter för bidrag till finansieringsinstrument enligt artikel 38.1 b i förordning (EU) nr 1303/2013,
100 % för insatser som erhåller finansiering genom medel som överförs till Ejflu genom tillämpning av artikel 136a.1 i förordning (EU) nr 73/2009 och artiklarna 7.2 och 14.1 i förordning (EU) nr 1307/2013,
100 % för insatser som tar emot finansiering från de ytterligare medel som avses i artikel 58a.1; medlemsstaterna får fastställa en samlad särskild Ejflu-bidragsnivå som ska tillämpas på alla dessa insatser,
100 % för ett belopp på 100 miljoner EUR i 2011 års priser, tilldelat Irland, för ett belopp på 500 miljoner EUR i 2011 års priser, tilldelat Portugal, och för ett belopp på 7 miljoner EUR i 2011 års priser, tilldelat Cypern,
För medlemsstater som den 1 januari 2014 eller därefter får ekonomiskt bistånd i enlighet med artiklarna 136 och 143 i EUF-fördraget får den Ejflu-bidragsnivå som följer av tillämpningen av artikel 24.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 ökas ytterligare med högst ytterligare tio procentenheter, upp till maximalt 95 %, för utgifter som ska betalas av dessa medlemsstater under de första två åren av genomförandet av programmet för landsbygdsutveckling. Den Ejflu-bidragsnivå som skulle vara tillämplig i avsaknad av detta undantag ska emellertid respekteras för de totala offentliga utgifterna under programperioden,
Den bidragsnivå som avses i artikel 39a.13 i förordning (EU) nr 1303/2013 för det finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 c i den förordningen.
Om medlemsstater utnyttjar den möjlighet som anges i artikel 14.1 sjätte eller sjunde stycket i förordning (EU) nr 1307/2013 ska de procentsatser som fastställs i första stycket i denna punkt tillämpas på det totala Ejflu-bidraget till landsbygdsprogrammet utan det extrastöd som görs tillgängligt i enlighet med artikel 14.1 sjätte eller sjunde stycket i förordning (EU) nr 1307/2013.
Första stycket ska inte tillämpas på de yttersta randområdena eller medlemsstaternas utomeuropeiska territorier.
Artikel 60
Utgifters stödberättigande
När det gäller investeringsinsatser inom ramen för åtgärder enligt artikel 42 i EUF-fördraget ska endast utgifter som har uppstått efter det att en ansökan har lämnats in till den behöriga myndigheten anses vara stödberättigande, med undantag för de allmänna kostnader som anges i artikel 45.2 c. Medlemsstaterna får dock i sina program ange att utgifter som har samband med nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, andra katastrofer eller allvarliga klimathändelser eller en betydande och plötslig förändring i de socioekonomiska villkoren i medlemsstaten eller regionen, och som stödmottagaren ådragit sig efter det att händelsen inträffade, också ska berättiga till stöd.
Medlemsstaterna kan i sina program ange att endast utgifter som uppkommit efter det att stödansökan godkänts av den behöriga myndigheten ska berättiga till stöd.
Artikel 61
Stödberättigande utgifter
I de fall där löpande utgifter omfattas av stöd enligt denna förordning ska följande typer av kostnader vara stödberättigande:
Driftkostnader.
Personalkostnader.
Utbildningskostnader.
Kostnader kopplade till pr-verksamhet.
Finansiella kostnader.
Kostnader kopplade till nätverksbyggande.
Artikel 62
Åtgärdernas verifierbarhet och kontrollerbarhet
Artikel 63
Förskott
Ett instrument som en offentlig myndighet lämnar som garanti ska anses vara likvärdigt med den garanti som avses i första stycket om myndigheten åtar sig att betala det belopp som täcks av garantin i det fall rätten till förskottsbeloppet inte har fastställts.
AVDELNING VI
FÖRVALTNING, KONTROLL OCH OFFENTLIGGÖRANDE
Artikel 64
Kommissionens ansvar
Inom ramen för delad förvaltning och sund ekonomisk förvaltning i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget ska kommissionen vidta de åtgärder och genomföra de kontroller som föreskrivs i förordning (EU) nr 1306/2013.
Artikel 65
Medlemsstaternas ansvar
Medlemsstaterna ska för varje landsbygdsprogram utse följande myndigheter:
En ►C2 förvaltande myndighet ◄ , som kan vara antingen ett offentligt eller privat organ som är verksamt på nationell eller regional nivå eller medlemsstaten själv när denna utför den uppgiften, som ska ha till uppgift att förvalta programmet i fråga.
Ett godkänt utbetalande organ i den mening som avses i artikel 7 i förordning (EU) nr 1306/2013.
Ett attesterande organ i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr 1306/2013.
Artikel 66
Förvaltande myndighet
►C2 Den förvaltande myndigheten ◄ ska ansvara för att programmet förvaltas och genomförs på ett effektivt, ändamålsenligt och korrekt sätt, vilket i synnerhet innebär att myndigheten
ska se till att det finns ett lämpligt säkert elektroniskt system för att registrera, underhålla, hantera och rapportera sådana statistiska uppgifter om programmet och dess genomförande som krävs för övervakningen och utvärderingen och, i synnerhet, uppgifter som krävs för att övervaka genomförandet i förhållande till de uppsatta målen och prioriteringarna,
▼M7 —————
ska se till att stödmottagarna och andra organ som är involverade i genomförandet av insatserna
är informerade om de skyldigheter som det beviljade stödet medför och att de använder antingen ett separat bokföringssystem eller en adekvat redovisningskod för alla transaktioner som avser insatsen,
känner till kraven i fråga om att lämna uppgifter till ►C2 den förvaltande myndigheten ◄ och att registrera utfall och resultat,
ska säkerställa att den förhandsutvärdering som avses i artikel 55 i förordning (EU) nr 1303/2013 överensstämmer med utvärderings- och övervakningssystemet samt godkänna och överlämna den till kommissionen,
ska säkerställa att den utvärderingsplan som avses i artikel 56 i förordning (EU) nr 1303/2013 har utarbetats, att den utvärdering i efterhand av programmet som avses i artikel 57 i förordning (EU) nr 1303/2013 görs inom de tidsfrister som fastställs i den förordningen och att sådana utvärderingar görs i enlighet med övervaknings- och utvärderingssystemet och skicka in dem till övervakningskommittén och kommissionen,
ska förse övervakningskommittén med de uppgifter och de handlingar som behövs för att övervaka programmets genomförande i förhållande till de specifika målen och prioriteringarna,
ska utarbeta en årsrapport som inbegriper sammanfattande övervakningstabeller och, efter övervakningskommitténs godkännande, skicka in den till kommissionen,
ska se till att det utbetalande organet får all nödvändig information, särskilt om förfaranden och eventuella kontroller i samband med de insatser som valts ut för finansiering, innan utbetalningar godkänns,
ska se till att programmet ges offentlighet, bland annat via det nationella landsbygdsnätverket, genom att potentiella stödmottagare, branschorganisationer, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, organ som arbetar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt berörda icke-statliga organisationer, däribland miljöorganisationer, får information om de möjligheter som programmet ger och om reglerna för att få stöd via programmet, samt informera stödmottagare om unionens bidrag och allmänheten om den roll som unionen spelar i programmet.
Om en del av dess arbetsuppgifter delegeras till ett annat organ ska ►C2 den förvaltande myndigheten ◄ fortfarande ha det fulla ansvaret för att de arbetsuppgifterna förvaltas och fullgörs på ett effektivt och korrekt sätt. ►C2 Den förvaltande myndigheten ◄ ska se till att det finns lämpliga bestämmelser för att det andra organet ska kunna få tillgång till alla de data och all den information som krävs för att utföra dessa utgifter.
►C2 Den förvaltande myndigheten ◄ ska se till att insatserna och utfallen av detta tematiska delprogram identifieras separat för det övervaknings- och utvärderingssystem som avses i artikel 67.
AVDELNING VII
ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING
KAPITEL I
Allmänna bestämmelser
Artikel 67
Övervaknings- och utvärderingssystem
I överensstämmelse med denna avdelning ska ett gemensamt övervaknings- och utvärderingssystem inrättas i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna och antas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.
Artikel 68
Mål
Övervaknings- och utvärderingssystemets mål ska vara att
visa hur landsbygdsutvecklingspolitiken utvecklas och vad den uppnår samt utvärdera påverkan, effektivitet, ändamålsenlighet och betydelse när det gäller interventionerna inom landsbygdsutvecklingspolitiken,
bidra till bättre riktat stöd för landsbygdsutvecklingen,
stödja en gemensam läroprocess med avseende på övervakning och utvärdering.
Artikel 69
Gemensamma indikatorer
Artikel 70
Elektroniskt informationssystem
De centrala uppgifter om programmets genomförande, om varje insats som valts ut för finansiering samt om slutförda insatser som krävs för övervakning och utvärdering, inbegripet centrala uppgifter om varje stödmottagare och projekt, ska registreras och lagras elektroniskt.
Artikel 71
Tillhandahållande av information
Stödmottagare inom åtgärder för landsbygdsutveckling och lokala aktionsgrupper ska åta sig att tillhandahålla ►C2 den förvaltande myndigheten ◄ och/eller utsedda utvärderare eller andra organ till vilka ►C2 den förvaltande myndigheten ◄ delegerat funktioner all information som krävs för att programmet ska kunna övervakas och utvärderas, i synnerhet när det gäller hur uppsatta mål och prioriteringar uppfylls.
KAPITEL II
Övervakning
Artikel 72
Övervakningsförfaranden
Artikel 73
Övervakningskommittén
Medlemsstater med regionala program får inrätta en nationell övervakningskommitté för att samordna genomförandet av dessa program i förhållande till den nationella ramen och utnyttjandet av finansiella resurser.
Artikel 74
Övervakningskommitténs ansvar
Övervakningskommittén ska försäkra sig om landsbygdsprogrammets prestationer och om att det genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Kommittén ska därför, utöver de funktioner som avses i artikel 49 i förordning (EU) nr 1303/2013.
före offentliggörandet av den relevanta inbjudan att lämna förslag höras och lämna ett yttrande om urvalskriterierna för finansiering av insatser; dessa kriterier ska ses över på grundval av programplaneringsbehoven,
granska den verksamhet och de utfall som hänför sig till framsteg i genomförandet av utvärderingsplanen för programmet,
i synnerhet granska sådana åtgärder inom programmet som rör uppfyllandet av förhandsvillkor som omfattas av ►C2 den förvaltande myndighetens ◄ ansvar, och underrättas om åtgärder för uppfyllandet av förhandsvillkoren,
delta i det nationella landsbygdsnätverket för att utbyta information om programgenomförandet, och
granska och godkänna de årliga genomföranderapporterna innan dessa skickas in till kommissionen.
Artikel 75
Årlig genomföranderapport
KAPITEL III
Utvärdering
Artikel 76
Allmänna bestämmelser
Artikel 77
Förhandsutvärdering
Medlemsstaterna ska säkerställa att en förhandsutvärderare redan tidigt involveras i framtagandet av landsbygdsprogrammet, inbegripet i framtagandet av den analys som avses i artikel 8.1 b, vid utformningen av programmets interventionslogik och fastställandet av programmets mål.
Artikel 78
Utvärdering i efterhand
Under 2026 ska rapporten med en utvärdering i efterhand tas fram av medlemsstaterna för vart och ett av deras landsbygdsprogram. Den rapporten ska överlämnas till kommissionen senast den 31 december 2026.
Artikel 79
Utvärderingssammanfattningar
Sammanfattningar på unionsnivå av rapporterna från förhandsutvärderingen och utvärderingen i efterhand ska göras på kommissionens ansvar.
Sammanfattningarna av utvärderingsrapporterna ska vara klara senast den 31 december året efter det att de ifrågavarande utvärderingarna lämnades in.
AVDELNING VIII
KONKURRENSBESTÄMMELSER
Artikel 80
Regler för företag
Stöd till former av samarbete mellan företag enligt denna förordning får endast beviljas sådana former av samarbete som följer konkurrensreglerna enligt artiklarna 206-210 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013.
Artikel 81
Statligt stöd
Artikel 82
Ytterligare nationell finansiering
Utbetalningar som medlemsstaterna gör vid någon tidpunkt under programperioden för insatser inom tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget, i syfte att ytterligare bidra till att finansiera åtgärder för landsbygdsutveckling för vilka stöd beviljas från unionen, ska inbegripas av medlemsstaterna i landsbygdsprogrammet i enlighet med artikel 8.1 j och, om de uppfyller kriterierna i denna förordning, ska godkännas av kommissionen.
AVDELNING IX
KOMMISSIONENS BEFOGENHETER, GEMENSAMMA BESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
KAPITEL I
Kommissionens befogenheter
Artikel 83
Utövande av delegeringen
Artikel 84
Kommittéförfarande
KAPITEL II
Gemensamma bestämmelser
Artikel 85
Utbyte av uppgifter och dokument
Artikel 86
Behandling och skydd av personuppgifter
Artikel 87
Allmänna bestämmelser för den gemensamma jordbrukspolitiken
Förordning (EU) nr 1306/2013 och de bestämmelser som antas i enlighet med den förordningen ska tillämpas på de åtgärder som anges i den här förordningen.
KAPITEL III
Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser
Artikel 88
Förordning (EG) nr 1698/2005
Förordning (EG) nr 1698/2005 ska upphöra att gälla.
Förordning (EG) nr 1698/2005 ska fortsätta att tillämpas på insatser som genomförs inom ramen för program som före den 1 januari 2014 godkänts av kommissionen enligt den förordningen.
Artikel 89
Övergångsbestämmelser
I syfte att underlätta övergången från det system som fastställs genom förordning (EG) nr 1698/2005 till det system som fastställs genom den här förordningen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 83 för att fastställa de villkor enligt vilka de stöd som kommissionen har godkänt enligt förordning (EG) nr 1698/2005 får integreras i de stöd som föreskrivs i den här förordningen, inbegripet tekniskt stöd och stöd för utvärderingar i efterhand. De delegerade akterna får också innehålla villkor för övergången från stöd för landsbygdsutveckling för Kroatien inom ramen för förordning (EG) nr 1085/2006 till sådant stöd som föreskrivs i den här förordningen.
Artikel 90
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
DEL ETT: FÖRDELNING AV UNIONSSTÖDET TILL LANDSBYGDSUTVECKLING (2014–2020)
|
(löpande priser i EUR) |
||||||||
|
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
TOTALT 2014–2020 |
|
Belgien |
40 855 562 |
97 243 257 |
109 821 794 |
97 175 076 |
97 066 202 |
102 912 713 |
102 723 155 |
647 797 759 |
|
Bulgarien |
0 |
502 807 341 |
505 020 057 |
340 409 994 |
339 966 052 |
339 523 306 |
338 990 216 |
2 366 716 966 |
|
Tjeckien |
0 |
470 143 771 |
503 130 504 |
344 509 078 |
343 033 490 |
323 242 050 |
321 615 103 |
2 305 673 996 |
|
Danmark |
90 287 658 |
90 168 920 |
136 397 742 |
144 868 072 |
153 125 142 |
152 367 537 |
151 588 619 |
918 803 690 |
|
Tyskland |
664 601 903 |
1 498 240 410 |
1 685 574 112 |
1 404 073 302 |
1 400 926 899 |
1 397 914 658 |
1 394 588 766 |
9 445 920 050 |
|
Estland |
103 626 144 |
103 651 030 |
111 192 345 |
122 865 093 |
125 552 583 |
127 277 180 |
129 177 183 |
823 341 558 |
|
Irland |
0 |
469 633 941 |
469 724 442 |
313 007 411 |
312 891 690 |
312 764 355 |
312 570 314 |
2 190 592 153 |
|
Grekland |
0 |
907 059 608 |
1 007 736 821 |
703 471 245 |
701 719 722 |
700 043 071 |
698 261 326 |
4 718 291 793 |
|
Spanien |
0 |
1 780 169 908 |
1 780 403 445 |
1 185 553 005 |
1 184 419 678 |
1 183 448 718 |
1 183 394 067 |
8 297 388 821 |
|
Frankrike |
4 353 019 |
2 336 138 618 |
2 363 567 980 |
1 665 777 592 |
1 668 304 328 |
1 984 761 729 |
1 987 739 983 |
12 010 643 249 |
|
Kroatien |
0 |
448 426 250 |
448 426 250 |
282 342 500 |
282 342 500 |
282 342 500 |
282 342 500 |
2 026 222 500 |
|
Italien |
0 |
2 223 480 180 |
2 231 599 688 |
1 493 380 162 |
1 495 583 530 |
1 498 573 799 |
1 501 763 408 |
10 444 380 767 |
|
Cypern |
0 |
28 341 472 |
28 345 126 |
18 894 801 |
18 892 389 |
18 889 108 |
18 881 481 |
132 244 377 |
|
Lettland |
138 327 376 |
150 968 424 |
153 066 059 |
155 139 289 |
157 236 528 |
159 374 589 |
161 491 517 |
1 075 603 782 |
|
Litauen |
230 392 975 |
230 412 316 |
230 431 887 |
230 451 686 |
230 472 391 |
247 213 599 |
264 151 386 |
1 663 526 240 |
|
Luxemburg |
0 |
21 385 468 |
21 432 133 |
14 366 484 |
14 415 051 |
14 464 074 |
14 511 390 |
100 574 600 |
|
Ungern |
0 |
742 851 235 |
737 099 981 |
488 620 684 |
488 027 342 |
487 402 356 |
486 662 895 |
3 430 664 493 |
|
Malta |
0 |
20 905 107 |
20 878 690 |
13 914 927 |
13 893 023 |
13 876 504 |
13 858 647 |
97 326 898 |
|
Nederländerna |
87 118 078 |
87 003 509 |
118 496 585 |
118 357 256 |
118 225 747 |
148 107 797 |
147 976 388 |
825 285 360 |
|
Österrike |
557 806 503 |
559 329 914 |
560 883 465 |
562 467 745 |
564 084 777 |
565 713 368 |
567 266 225 |
3 937 551 997 |
|
Polen |
1 569 517 638 |
1 175 590 560 |
1 193 429 059 |
1 192 025 238 |
1 190 589 130 |
1 189 103 987 |
1 187 301 202 |
8 697 556 814 |
|
Portugal |
577 031 070 |
577 895 019 |
578 913 888 |
579 806 001 |
580 721 241 |
581 637 133 |
582 456 022 |
4 058 460 374 |
|
Rumänien |
0 |
1 723 260 662 |
1 751 613 412 |
1 186 544 149 |
1 184 725 381 |
1 141 925 604 |
1 139 927 194 |
8 127 996 402 |
|
Slovenien |
118 678 072 |
119 006 876 |
119 342 187 |
119 684 133 |
120 033 142 |
120 384 760 |
120 720 633 |
837 849 803 |
|
Slovakien |
271 154 575 |
213 101 979 |
215 603 053 |
215 356 644 |
215 106 447 |
214 844 203 |
214 524 943 |
1 559 691 844 |
|
Finland |
335 440 884 |
336 933 734 |
338 456 263 |
340 009 057 |
341 593 485 |
343 198 337 |
344 776 578 |
2 380 408 338 |
|
Sverige |
0 |
386 944 025 |
378 153 207 |
249 386 135 |
249 552 108 |
249 710 989 |
249 818 786 |
1 763 565 250 |
|
Förenade kungariket |
475 531 544 |
848 443 195 |
850 859 320 |
754 569 938 |
754 399 511 |
755 442 113 |
756 171 870 |
5 195 417 491 |
|
Totalt EU-28 |
5 264 723 001 |
18 149 536 729 |
18 649 599 495 |
14 337 026 697 |
14 346 899 509 |
14 656 460 137 |
14 675 251 797 |
100 079 497 365 |
|
|
||||||||
|
Tekniskt stöd |
34 130 699 |
34 131 977 |
34 133 279 |
34 134 608 |
34 135 964 |
34 137 346 |
34 138 756 |
238 942 629 |
|
Totalt |
5 298 853 700 |
18 183 668 706 |
18 683 732 774 |
14 371 161 305 |
14 381 035 473 |
14 690 597 483 |
14 709 390 553 |
100 318 439 994 |
DEL 2: FÖRDELNING AV UNIONSSTÖDET FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING (2021 OCH 2022)
(löpande priser i euro)
|
|
2021 |
►M14 2022 ◄ |
|
Belgien |
101 120 350 |
►M14 82 800 894 ◄ |
|
Bulgarien |
276 362 304 |
►M14 284 028 644 ◄ |
|
Tjeckien |
317 532 230 |
►M14 267 027 708 ◄ |
|
Danmark |
155 064 249 |
►M14 136 972 060 ◄ |
|
Tyskland |
1 635 145 136 |
►M14 1 387 301 738 ◄ |
|
Estland |
107 500 074 |
►M14 88 031 648 ◄ |
|
Irland |
380 591 206 |
►M14 311 641 628 ◄ |
|
Grekland |
776 736 956 |
►M14 651 537 600 ◄ |
|
Spanien |
1 320 014 366 |
►M14 1 081 564 825 ◄ |
|
Frankrike |
2 342 357 917 |
►M14 2 008 001 070 ◄ |
|
Kroatien |
320 884 794 |
►M14 276 679 401 ◄ |
|
Italien |
1 654 587 531 |
►M14 1 355 921 375 ◄ |
|
Cypern |
29 029 670 |
►M14 23 770 514 ◄ |
|
Lettland |
143 740 636 |
►M14 142 745 173 ◄ |
|
Litauen |
238 747 895 |
►M14 195 495 162 ◄ |
|
Luxemburg |
13 190 338 |
►M14 11 626 644 ◄ |
|
Ungern |
476 870 229 |
►M14 384 539 149 ◄ |
|
Malta |
23 852 009 |
►M14 19 334 497 ◄ |
|
Nederländerna |
161 088 781 |
►M14 129 378 369 ◄ |
|
Österrike |
635 078 708 |
►M14 520 024 752 ◄ |
|
Polen |
1 297 822 020 |
►M14 1 004 725 539 ◄ |
|
Portugal |
575 185 863 |
►M14 455 640 620 ◄ |
|
Rumänien |
1 181 006 852 |
►M14 967 049 892 ◄ |
|
Slovenien |
134 545 025 |
►M14 110 170 192 ◄ |
|
Slovakien |
318 199 138 |
►M14 234 975 909 ◄ |
|
Finland |
432 995 097 |
►M14 354 551 956 ◄ |
|
Sverige |
258 770 726 |
►M14 211 889 741 ◄ |
|
Totalt EU |
15 308 020 100 |
►M14 12 697 426 700 ◄ |
|
Tekniskt bistånd |
36 969 860 |
►M14 30 272 220 ◄ |
|
Totalt |
15 344 989 960 |
►M14 12 727 698 920 ◄ |
BILAGA Ia
FÖRDELNING AV DE YTTERLIGARE MEDLEN PER MEDLEMSSTAT ENLIGT ARTIKEL 58A
(löpande priser i EUR)
|
|
2021 |
2022 |
|
Belgien |
14 246 948 |
33 907 737 |
|
Bulgarien |
59 744 633 |
142 192 228 |
|
Tjeckien |
54 879 960 |
130 614 305 |
|
Danmark |
16 078 147 |
38 265 991 |
|
Tyskland |
209 940 765 |
499 659 020 |
|
Estland |
18 636 494 |
44 354 855 |
|
Irland |
56 130 739 |
133 591 159 |
|
Grekland |
108 072 886 |
257 213 470 |
|
Spanien |
212 332 550 |
505 351 469 |
|
Frankrike |
256 456 603 |
610 366 714 |
|
Kroatien |
59 666 188 |
142 005 526 |
|
Italien |
269 404 179 |
641 181 947 |
|
Cypern |
3 390 542 |
8 069 491 |
|
Lettland |
24 878 226 |
59 210 178 |
|
Litauen |
41 393 810 |
98 517 267 |
|
Luxemburg |
2 606 635 |
6 203 790 |
|
Ungern |
88 267 157 |
210 075 834 |
|
Malta |
2 588 898 |
6 161 577 |
|
Nederländerna |
15 513 719 |
36 922 650 |
|
Österrike |
101 896 221 |
242 513 006 |
|
Polen |
279 494 858 |
665 197 761 |
|
Portugal |
104 599 747 |
248 947 399 |
|
Rumänien |
204 761 482 |
487 332 328 |
|
Slovenien |
21 684 662 |
51 609 495 |
|
Slovakien |
48 286 370 |
114 921 561 |
|
Finland |
61 931 116 |
147 396 056 |
|
Sverige |
44 865 170 |
106 779 104 |
|
Totalt EU-27 |
2 381 748 705 |
5 668 561 918 |
|
Tekniskt stöd (0,25 %) |
5 969 295 |
14 206 922 |
|
Totalt |
2 387 718 000 |
5 682 768 840 |
BILAGA II
BELOPP OCH STÖDNIVÅER
|
Artikel |
Syfte |
Maximalt belopp i EUR eller nivå |
|
|
15.8 |
Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket |
1 500 |
Per rådgivningstillfälle |
|
200 000 |
Per tre år för utbildning av rådgivare |
||
|
16.2 |
Informationsåtgärder och främjande åtgärder |
70 % |
Av de stödberättigande kostnaderna för verksamheten |
|
16.4 |
Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel |
3 000 |
Per jordbruksföretag och år |
|
17.3 |
Investeringar i fysiska tillgångar |
|
Jordbrukssektorn |
|
50 % |
Av stödberättigande investeringar i mindre utvecklade regioner och i alla regioner vars BNP per capita under perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av genomsnittet för EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita är högre än 75 % av BNP-genomsnittet för EU-27. |
||
|
75 % |
Av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena |
||
|
75 % |
Av stödberättigande investeringar i Kroatien för genomförandet av rådets direktiv 91/76/EEG (1) (*1) inom en period på högst fyra år från anslutningsdagen enligt artiklarna 3.2 och 5.1 i det direktivet |
||
|
75 % |
Av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna |
||
|
40 % |
►M12
Av stödberättigande investeringar i andra regioner De ovannämnda nivåerna får höjas med ytterligare högst 35 procentenheter vid finansieringstransaktioner med medel som avses i artikel 58a.1 och som bidrar till en motståndskraftig, hållbar och digital ekonomisk återhämtning, förutsatt att stödet inte överstiger 75 %, och med ytterligare 20 procentenheter, förutsatt att det högsta sammanlagda stödet inte överstiger 90 %, för följande: — Unga jordbrukare enligt definitionen i den här förordningen eller som etablerade sig under den femårsperiod som föregick ansökan om stöd. — Gemensamma investeringar och integrerade projekt, däribland de som har samband med en sammanslagning av producentorganisationer. — Områden med naturliga begränsningar och andra särskilda begränsningar enligt artikel 32. — Insatser som får stöd inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet. — Investeringar med koppling till insatser enligt artiklarna 28 och 29 |
||
|
|
Bearbetning och marknadsföring av produkter som förtecknas i bilaga I i EUF-fördraget |
||
|
50 % |
Av stödberättigande investeringar i mindre utvecklade regioner och i alla regioner vars BNP per capita under perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av genomsnittet för EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita är högre än 75 % av BNP-genomsnittet för EU-27. |
||
|
75 % |
Av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena |
||
|
75 % |
Av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna |
||
|
40 % |
►M12
|
||
|
17.4 |
Investeringar i fysiska tillgångar |
100 % |
Icke-produktiva investeringar och jordbrukets och skogsbrukets infrastruktur |
|
18.5 |
Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder |
80 % |
Av stödberättigade investeringskostnader för förebyggande insatser som genomförs av enskilda jordbrukare |
|
100 % |
Av stödberättigade investeringskostnader för förebyggande insatser som genomförs av grupper som omfattar mer än en stödmottagare |
||
|
100 % |
Av stödberättigade investeringskostnader för återställande av jordbruksmark och produktions-potential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och andra katastrofer |
||
|
19.6 |
Jordbruks- och affärsutveckling |
70 000 |
►M12
|
|
70 000 |
Per stödmottagare enligt artikel 19.1 a ii |
||
|
15 000 |
Per småbruk enligt artikel 19.1 a iii |
||
|
23.3 |
Inrättande av system för trädjordbruk |
80 % |
Av stödberättigande investeringar för inrättande av system för trädjordbruk |
|
26.4 |
Investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföringen av skogsprodukter |
65 % |
Av stödberättigande investeringar i mindre utvecklade regioner |
|
75 % |
Av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena |
||
|
75 % |
Av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna |
||
|
40 % |
Av stödberättigande investeringar i andra regioner |
||
|
27.4 |
Inrättande av producentgrupper och producentorganisationer |
10 % |
Som procentandel av den saluförda produktionen under de fem första åren efter erkännandet. Stödet ska trappas ned. |
|
100 000 |
Maximibelopp per år i samtliga fall. |
||
|
28.8 |
Miljö- och klimatvänligt jordbruk |
600 (*1) |
Per ha och år för ettåriga grödor |
|
900 (*1) |
Per ha och år för specialiserade fleråriga grödor |
||
|
450 (*1) |
Per ha och år för annan markanvändning |
||
|
200 (*1) |
Per djurenhet och år för lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen |
||
|
29.5 |
Ekologiskt jordbruk |
600 (*1) |
Per ha och år för ettåriga grödor |
|
900 (*1) |
Per ha och år för specialiserade fleråriga grödor |
||
|
450 (*1) |
Per ha och år för annan markanvändning |
||
|
30.7 |
Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten |
500 (*1) |
Per ha och år som högst under den inledande perioden om högst fem år |
|
200 (*1) |
Per ha och år som högst |
||
|
50 (*2) |
Per ha och år som lägst för stöd enligt ramdirektivet för vatten |
||
|
31.3 |
Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar |
25 |
Som lägst per ha och år i genomsnitt för stödmottagarens område |
|
250 (*1) |
Som högst per ha och år |
||
|
450 (*1) |
Per ha och år som högst i bergsområden enligt artikel 32.2 |
||
|
33.3 |
Djurens välbefinnande |
500 |
Per djurenhet |
|
34.3 |
Miljö- och klimatvänligt skogsbruk och skogsskydd |
200 (*1) |
Per ha och år |
|
37.5 |
Skörde-, djur- och växtförsäkring |
70 % |
Av försäkringspremien |
|
38.5 |
Gemensamma fonder för allvarliga klimathändelser, djur- och växtsjukdomar, angrepp av skadegörare och miljöolyckor |
70 % |
Av de stödberättigande kostnaderna |
|
39.5 |
Inkomststabiliserande verktyg |
70 % |
Av de stödberättigande kostnaderna |
|
(1)
Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).
(*1)
I väl underbyggda fall kan dessa belopp höjas, med beaktande av särskilda omständigheter som ska vara motiverade i landsbygdsprogrammen.
(*2)
I väl underbyggda fall kan detta belopp sänkas, med beaktande av särskilda omständigheter som ska vara motiverade i landsbygdsprogrammen. Anm.: Stödintensiteterna ska inte påverka unionens regler om statligt stöd. |
|||
BILAGA III
BIOFYSIKALISKA KRITERIER FÖR AVGRÄNSNING AV OMRÅDEN MED NATURLIGA BEGRÄNSNINGAR
|
KRITERIUM |
DEFINITION |
TRÖSKELVÄRDE |
|
KLIMAT |
||
|
Låg temperatur (*1) |
Vegetationsperiodens längd (antal dagar) definierad som antal dagar med en dygnsmedeltemperatur > 5 °C (LGP 5) eller |
≤ 180 dagar |
|
Totala temperaturtiden (graddagar) för vegetationsperioden definierad genom ackumulerad dygnsmedeltemperatur > 5 °C |
≤ 1 500 graddagar |
|
|
Torrhet |
Kvoten mellan årlig nederbörd (P) och den årliga potentiella evapotranspirationen (PET) |
P/PET ≤ 0,5 |
|
KLIMAT OCH MARK |
||
|
Överskott av markfukt |
Antal dagar då fältkapacitet inte underskrids |
≥ 230 dagar |
|
MARK |
||
|
Begränsad markavrinning (*1) |
Områden som är vattensjuka under en betydande del av året |
Blöta inom 80 cm från markytan under mer än 6 månader, eller blöta inom 40 cm under mer än 11 månader eller mark med dålig eller mycket dålig avrinning eller gleyliknande färgmönster inom 40 cm från markytan |
|
Ogynnsam textur och stenighet (*1) |
Relativ förekomst av ler, silt, sand, organiskt material (viktprocent) och grova fraktioner (volymprocent) |
≥ 15 % av matjordsvolymen består av grovt material, inklusive berg i dagen, block eller |
|
texturklassen i hälften eller mer (kumulativt) av markytan inom 100 cm är sand, siltig sand, definierad som % silt + (2 × % ler) ≤ 30 % eller |
||
|
Matjordens texturklass är mycket styv lera (≥ 60 % ler) eller |
||
|
Organisk jord (organiskt material ≥ 30 %) på minst 40 cm eller |
||
|
Matjorden innehåller 30 % eller mer ler, med markförskjutning inom 100 cm från markytan |
||
|
Grunt rotdjup |
Djup (cm) från markytan till sammanhängande berg eller skenhälla |
≤ 30 cm |
|
Ogynnsamma kemiska egenskaper (*1) |
Förekomst av salter, utbytbart natrium, lågt pH |
Salthalt: ≥ 4 decisiemens per meter (dS/m) i matjorden eller |
|
Natriumhalt: ≥ 6 procent utbytbart natrium (ESP) i hälften eller mer (kumulativt) av markytan inom 100 cm eller |
||
|
Markens surhetsgrad: pH ≤ 5 (i vatten) i matjorden |
||
|
TERRÄNG |
||
|
Branta sluttningar |
Höjdförändring i förhållande till planimetriskt avstånd (%) |
≥ 15 % |
|
(*1)
Medlemsstaterna behöver bara kontrollera att detta kriterium har uppfyllts för de tröskelvärden som är relevanta för ett områdes specifika situation. |
||
BILAGA IV
VÄGLEDANDE FÖRTECKNING ÖVER ÅTGÄRDER OCH INSATSER AV SÄRSKILD BETYDELSE FÖR DE TEMATISKA DELPROGRAM SOM AVSES I ARTIKEL 7
Unga jordbrukare:
Småbruk:
Investeringar i annan verksamhet än jordbruksverksamhet
Bergsområden:
Korta leveranskedjor:
Kvinnor på landsbygden:
Biologisk mångfald samt begränsning av och anpassning till klimatförändring:
BILAGA V
FÖRHANDSVILLKOR FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING
1. VILLKOR KNUTNA TILL PRIORITERINGAR
|
EU-prioritering för landsbygdsutveckling (LU)/Tematiskt mål (TM) i förordningen om gemensamma bestämmelser |
Förhandsvillkor |
Kriterier för uppfyllande |
|
LU-prioritering 3: Främja organisationen av livsmedelskedjan, inbegripet bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket TM 5: Främja en anpassning till klimatförändringar samt riskförebyggande och riskhantering |
3.1. Riskförebyggande och riskhantering: Det finns nationella eller regionala riskbedömningar för katastrofhantering där anpassningen till klimatförändringarna beaktas. |
— Det finns ett nationellt eller regionalt förfarande för riskbedömning som omfattar följande delar: — — En beskrivning av den process, de metoder och de icke-konfidentiella uppgifter som använts vid riskbedömningen samt av de riskbaserade kriterierna för prioritering av investeringar. — Det ingår en beskrivning av scenarier med en risk och med flera risker. — I tillämpliga fall beaktande av nationella strategier för anpassning till klimatförändringar. |
|
LU-prioritering 4: Återställa, bevara och förbättra de ekosystem som har koppling till jord- och skogsbruk |
4.1 Villkor för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden: Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden på mark som avses i avdelning VI kapitel I i förordning (EU) 1306/2013 fastställs på nationell nivå. |
— Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden fastställs i nationell lagstiftning och specificeras i programmen. |
|
TM 5: Främja en anpassning till klimatförändringar samt riskförebyggande och riskhantering |
4.2 Minimikrav för gödselmedel och växtskyddsmedel: De minimikrav på gödselmedel och växtskyddsmedel som avses i avdelning III kapitel I artikel 28 i denna förordning fastställs på nationell nivå. |
— De minimikrav på gödselmedel och växtskyddsmedel som avses i avdelning III kapitel I i denna förordning specificeras i programmen. |
|
TM 6: Skydda miljön och främja resurseffektivitet |
4.3 Andra tillämpliga nationella normer: Tillämpliga bindande nationella normer fastställs med avseende på avdelning III kapitel I artikel 28 i denna förordning. |
— Tillämpliga bindande nationella normer specificeras i programmen. |
|
LU-prioritering 5: Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn TM 4: Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer TM 6: Att bevara och skydda miljön och främja resurseffektivitet |
5.1 Energieffektivitet: Det har genomförts åtgärder för att främja kostnadseffektiva förbättringar av effektiviteten för slutanvändning av energi och kostnadseffektiva investeringar i energieffektivitet vid byggnad eller renovering av byggnader. |
— Åtgärderna är följande: — — Åtgärder för att säkerställa att minimikrav har fastställts för byggnaders energiprestanda i överensstämmelse med artiklarna 3, 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (1). — Åtgärder som är nödvändiga för att upprätta ett system för certifiering av byggnaders energiprestanda i överensstämmelse med artikel 11 i direktiv 2010/31/EU. — Åtgärder för att säkerställa strategisk planering för energieffektivitet i enlighet med artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (2). — Åtgärder som överensstämmer med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG (3) om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster för att se till att slutförbrukare, så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare. |
|
5.2 Vattensektorn: Det finns a) en prispolitik för vatten som ger vattenförbrukarna tillräckliga incitament till effektiv användning av vattenresurserna och b) ett lämpligt bidrag från de olika vattenanvändningarna till kostnadstäckning för vattentjänster till en nivå som fastställs i den godkända förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt för investeringar som stöds av programmen. |
— Inom sektorer som erhåller Ejflu-stöd har en medlemsstat säkerställt att de olika vattenanvändningsverksamheterna bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster per sektor i enlighet med artikel 9.1 första strecksatsen i ramdirektivet för vatten, när så är lämpligt med beaktande av kostnadstäckningens sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter liksom geografiska och klimatiska förhållanden i den eller de regioner som påverkas. |
|
|
5.3 Förnybar energi: Det har genomförts åtgärder för att främja produktion och distribution av energi från förnybara energikällor (4). |
— Öppna stödsystem, prioritering av nättillgång eller garanterad och prioriterad tillgång till styrning samt offentliggjorda standardbestämmelser som tillämpas vid fördelning av kostnaderna för tekniska anpassningar ska ha införts i överensstämmelse med artiklarna 14.1, 16.2 och 16.3 i direktiv 2009/28/EG. — Medlemsstaten ska ha antagit en nationell plan för förnybar energi i överensstämmelse med artikel 4 i direktiv 2009/28/EG. |
|
|
LU-prioritering 6: Främja social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden TM 2: Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik (bredbandsmål) |
6. Infrastruktur för nästa generations nät: Det finns nationella eller regionala planer för nästa generations accessinfrastruktur där man tar hänsyn till regionala åtgärder för att nå unionens mål för tillgång till internet med hög kapacitet med inriktning på områden där marknaden misslyckats med att erbjuda öppen infrastruktur till ett överkomligt pris och med en kvalitet som överensstämmer med unionens regler om konkurrens och statligt stöd, och erbjuder tillgängliga tjänster till utsatta grupper. |
— Det finns en nationell eller regional plan för nästa generations nätinfrastruktur som innehåller — — En plan för infrastrukturinvestering på grundval av en ekonomisk analys med beaktande av befintlig privat och offentlig infrastruktur och planerade investeringar. — Modeller för hållbara investeringar som främjar konkurrens och ger tillgång till öppna, ekonomiskt överkomliga och framtidssäkra infrastrukturer och tjänster av god kvalitet. — Åtgärder för att främja privata investeringar. |
|
(1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).
(2)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
(3)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG (EUT L 114, 27.4.2006, s. 64).
(4)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16). |
||
BILAGA VI
VÄGLEDANDE FÖRTECKNING ÖVER ÅTGÄRDER AV BETYDELSE FÖR EN ELLER FLERA UNIONSPRIORITERINGAR FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING
|
Artikel 15 |
Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket |
|
Artikel 17 |
Investeringar i fysiska tillgångar |
|
Artikel 19 |
Jordbruks- och affärsutveckling |
|
Artikel 35 |
Samarbete |
|
Artiklarna 42–44 |
Leader |
|
Artikel 14 |
Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder |
|
Artikel 26 |
Investeringar i skogsbrukstekniker och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter |
|
Artikel 16 |
Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel |
|
Artikel 18 |
Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och andra katastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder |
|
Artikel 24 |
Förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder och naturkatastrofer och andra katastrofer |
|
Artikel 27 |
Inrättande av producentgrupper |
|
Artikel 33 |
Djurens välbefinnande |
|
Artikel 36 |
Riskhantering |
|
Artikel 37 |
Skörde-, djur- och växtförsäkring |
|
Artikel 38 |
Gemensamma fonder för djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor |
|
Artikel 39 |
Inkomststabiliserande verktyg |
|
Artikel 21.1 a |
Beskogning och skapande av skogsmark |
|
Artikel 21.1 b |
Inrättande av system för trädjordbruk |
|
Artikel 21.1 d |
Investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde samt deras potential att begränsa klimatförändringar |
|
Artikel 28 |
Miljö- och klimatvänligt jordbruk |
|
Artikel 29 |
Ekologiskt jordbruk |
|
Artikel 30 |
Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten |
|
Artiklarna 31-32 |
Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar |
|
Artikel 34 |
Miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd |
|
Artikel 20 |
Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen på landsbygden |
|
Artiklarna 42–44 |
Leader |
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (Se sidan 549 i detta nummer av EUT).
( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts)
(EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).
( 3 ) Rådets beslut 2009/470/EG av den 25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet
(EUT L 155, 18.6.2009, s. 30).
( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).
( 5 ) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).
( 6 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 13.2.2008, s. 16).
( 7 ) Rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT L 149, 14.6.1991, s. 1).
( 8 ) Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter och växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).
( 9 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).
( 10 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (Se sidan 671 i detta nummer av EUT).
( 11 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220 av den 23 december 2020 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022, och om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och fördelningen av sådant stöd under åren 2021 och 2022 och förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller resurser och tillämpning under åren 2021 och 2022 (EUT L 437, 28.12.2020, s. 1).
( 12 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 av den 17 maj 2017 om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (EUT L 129, 19.5.2017, s. 1). ◄
( 13 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).
( 14 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
( 15 ) Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433, 22.12.2020, s. 23).
( 16 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).