MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Riktlinjer för statligt stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn
(2023/C 107/01)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
|
DEL I
|
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER |
3 |
|
2.
|
TILLÄMPNINGSOMRÅDE, UNDERRÄTTELSESKYLDIGHET OCH DEFINITIONER |
4 |
|
2.1.
|
Tillämpningsområde för dessa riktlinjer och effekterna av EHFVF |
4 |
|
2.1.1.
|
Tillämpningsområdet |
4 |
|
2.1.2.
|
Stöd för andra åtgärder |
5 |
|
2.1.3.
|
Verkan av förordning (EU) 2021/1139 |
5 |
|
2.2.
|
Övergripande stödinstrument och andra som är tillämpliga inom fiskeri- och vattenbrukssektorn |
6 |
|
2.3.
|
Stöd för kategorier av åtgärder som omfattas av gruppundantagsförordningarna |
7 |
|
2.4.
|
Anmälningsskyldighet |
8 |
|
3.
|
BEDÖMNING AV FÖRENLIGHETEN ENLIGT ARTIKEL 107.3 C I EUF-FÖRDRAGET |
11 |
|
3.1.
|
Första villkoret: Stödet underlättar utvecklingen av en ekonomisk verksamhet |
12 |
|
3.1.1.
|
Understödd ekonomisk verksamhet |
12 |
|
3.1.2.
|
Stimulanseffekt |
12 |
|
3.1.3.
|
Ingen överträdelse av några berörda bestämmelser i unionsrätten |
14 |
|
3.2.
|
Andra villkoret: Stödet påverkar inte handelsvillkoren negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. |
15 |
|
3.2.1.
|
Behov av statligt ingripande |
15 |
|
3.2.2.
|
Stödets lämplighet |
16 |
|
3.2.3.
|
Stödets proportionalitet |
16 |
|
3.2.5.
|
Undvikande av otillbörliga negativa effekter på konkurrens och handel |
20 |
|
3.2.6.
|
Avvägning av stödets positiva och negativa effekter (balanstest) |
22 |
|
1.
|
STÖD TILL RISK- OCH KRISHANTERING |
25 |
|
1.1.
|
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser |
25 |
|
1.2.
|
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof |
27 |
|
1.3.
|
Stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar inom vattenbruket och för angrepp av invasiva främmande arter, och stöd för att avhjälpa de skador som orsakas av dessa djursjukdomar och angrepp |
29 |
|
1.4.
|
Stöd för att avhjälpa de skador som orsakats av skyddade djur |
31 |
|
1.5.
|
Stöd till investeringar för att förhindra och lindra skador orsakade av riskhändelser |
32 |
|
2.
|
STÖD I DE YTTERSTA RANDOMRÅDENA |
33 |
|
2.1.
|
Driftstöd i de yttersta randområdena |
33 |
|
2.2.
|
Stöd till förnyelse av fiskeflottan i de yttersta randområdena |
33 |
|
2.3.
|
Stöd för investeringar i utrustning som bidrar till förhöjd säkerhet, inbegripet utrustning som gör det möjligt för fartyg att utvidga sina fiskezoner för småskaligt kustfiske i de yttersta randområdena |
35 |
|
3.
|
STÖD TILL FLOTTÅTGÄRDER OCH UPPHÖRANDE AV FISKEVERKSAMHET |
35 |
|
3.1.
|
Första förvärv av ett fiskefartyg |
36 |
|
3.2.
|
Ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor |
37 |
|
3.3.
|
Ökning av ett fiskefartygs bruttodräktighet i syfte att förbättra säkerheten, arbetsförhållandena eller energieffektiviteten |
38 |
|
3.4.
|
Stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet |
39 |
|
3.5.
|
Stöd för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet |
42 |
|
3.6.
|
Likviditetsstöd till fiskare |
44 |
|
DEL III
|
FÖRFARANDEFRÅGOR |
45 |
|
1.
|
MAXIMAL LÖPTID PÅ STÖDORDNINGAR OCH UTVÄRDERING |
45 |
|
2.
|
ÖVERSYNSKLAUSUL FÖR SÄRSKILDA ÅTAGANDEÅTGÄRDER |
46 |
|
3.
|
TILLÄMPNING AV RIKTLINJERNA |
46 |
|
4.
|
FÖRSLAG TILL LÄMPLIGA ÅTGÄRDER |
47 |
|
5.
|
RAPPORTERING OCH ÖVERVAKNING |
47 |
|
6.
|
ÖVERSYN AV RIKTLINJERNA |
48 |
DEL I
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
Kapitel 1
1. INLEDNING
|
(1)
|
I artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) anges att ”om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.” Fastän EUF-fördraget omfattar principen att statligt stöd är förbjudet kan sådant stöd, i vissa fall, vara förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget.
|
|
(2)
|
Enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget är statligt stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser, även inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, förenligt med den inre marknaden. Enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget får kommissionen, för det andra, anse stöd för att underlätta den ekonomiska utvecklingen av fiskeri- och vattenbrukssektorn vara förenligt med den inre marknaden, om det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning och i de regioner som avses i artikel 349, med hänsyn till deras strukturella, ekonomiska och sociala situation, får för det tredje anses förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 a i EUF-fördraget.
|
|
(3)
|
I dessa riktlinjer anger kommissionen kriterierna för identifiering av områden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 i EUF-fördraget och som därför kan anses förenliga med den inre marknaden. Med avseende på stöd som beviljas i enlighet med artikel 107.2 b i EUF-fördraget, fastställs i dessa riktlinjer på vilka villkor en åtgärd som utgör stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser verkligen omfattas av den artikeln.
|
|
(4)
|
Aktörer i alla medlemsstater har tillgång till delade och begränsade marina biologiska resurser. Den gemensamma fiskeripolitiken säkerställer att dessa marina biologiska resurser och de fisken och flottor som utnyttjar dessa resurser förvaltas på ett sådant sätt att resurserna hålls på hållbara nivåer. Statligt stöd för att underlätta den ekonomiska utvecklingen inom fiskeri- och vattenbrukssektorn ingår i den bredare gemensamma fiskeripolitik som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1). Inom ramen för denna politik förser unionen fiskeri- och vattenbrukssektorn med ekonomiskt stöd genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 (förordning (EU) 2021/1139) (2), genom vilken Europeiska havs-,fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) inrättades. Den förordningen gör det möjligt att bevilja stöd till interventioner som bidrar till att uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål, i enlighet med artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013, och fastställer en förteckning över icke stödberättigande insatser och strikta villkor för att säkerställa att investeringar och kompensation till fiskeflottan är förenliga med dessa mål.
|
|
(5)
|
De sociala och ekonomiska effekterna av statligt stöd ska vara desamma oberoende av om stödet (helt eller delvis) finansieras genom unionsbudgeten eller av en medlemsstat. Därför anser kommissionen att det bör finnas konsekvens och samstämmighet mellan dess politik för kontroll av statligt stöd och det stöd som beviljas inom ramen för GFP genom EHFVF. Vid tillämpningen och tolkningen av dessa riktlinjer tar kommissionen hänsyn till GFP-reglerna och till dem som styr EHFVF.
|
|
(6)
|
År 2019 inledde kommissionen en utvärdering av riktlinjerna för statligt stöd till fiskeri- och vattenbrukssektorn (3). Den visade att reglerna för statligt stöd till fiskeri- och vattenbrukssektorn generellt sett är effektiva, att snedvridningen av konkurrensen och påverkan på handeln minimeras, att öppenheten, konsekvensen och rättssäkerheten ökat samt att de bidragit till att GFP-målen uppnåtts. Vissa riktade justeringar är dock nödvändiga för utvecklingen av den ekonomiska verksamheten inom fiskeri- och vattenbrukssektorn för att uppnå en sammanhållen strategi mellan reglerna om statligt stöd till denna sektor och EHFVF. I detta sammanhang tar kommissionen i beaktande de övergripande reglerna för statligt stöd och strategier som utgår från den europeiska gröna given (4), inbegripet en hållbar blå ekonomi, inom ramen för avvägningstestet (del I, avsnitt 3.2.6, i dessa riktlinjer).
|
Kapitel 2
2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE, UNDERRÄTTELSESKYLDIGHET OCH DEFINITIONER
2.1. Tillämpningsområde för dessa riktlinjer och effekterna av EHFVF
2.1.1. Tillämpningsområdet
|
(7)
|
I dessa riktlinjer fastställs de principer som kommissionen kommer att använda vid bedömningen av huruvida stöd till fiskeri- och vattenbrukssektorn kan anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 eller artikel 107.3 i EUF-fördraget.
|
|
(8)
|
Dessa riktlinjer är tillämpliga på allt stöd till fiskeri- och vattenbrukssektorn. Detta omfattar de delområden inom regionalstödet som hänför sig till fiskeri- och vattenbrukssektorn. De är också tillämpliga på allt annat stöd som beviljas fiskeri- och vattenbrukssektorn inom ramen för unionsfonderna. Om stödet omfattas av ett horisontellt eller annat stödinstrument är villkoren i del I avsnitt 2.2 i dessa riktlinjer tillämpliga på sådant stöd.
|
|
(9)
|
Dessa riktlinjer är tillämpliga på alla företag. Stora företag tenderar att påverkas av marknadsmisslyckanden i mindre utsträckning än mikroföretag samt små och medelstora företag (5). Vidare är det mer sannolikt att stora företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn är viktiga aktörer på marknaden och därför kan, i specifika fall, stöd som beviljas stora företag vara särskilt snedvridande för konkurrensen och handeln på den inre marknaden. Eftersom stöd till stora företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn potentiellt kan skapa konkurrenssnedvridningar, är reglerna om statligt stöd till stora företag i dessa riktlinjer harmoniserade med de allmänna reglerna om statligt stöd och föremål för förenlighetsbedömningen enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget som dryftas i detalj i del I kapitel 3 i dessa riktlinjer.
|
|
(10)
|
Företag i svårigheter är uteslutna från tillämpningsområdet för dessa riktlinjer, såvida inte ett undantag i denna punkt är tillämpligt. Kommissionen anser, att när ett företag befinner sig i svårigheter kan detta inte betraktas som ett lämpligt verktyg för främjande av andra offentliga politiska mål till dess att företagets lönsamhet är tryggad, eftersom företagets själva fortlevnad är hotad. Om det stödmottagande företaget anses vara ett företag i svårigheter i den mening som avses i punkt (31)(bb) i dessa riktlinjer kommer stödet därför att bedömas i enlighet med riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (6). Följande utgör undantag från den allmänna principen:
|
(a)
|
Stöd för att kompensera för förluster eller skador som orsakats av naturkatastrofer och exceptionella händelser, som avses i del II kapitel 1 avsnitt 1.1 i dessa riktlinjer, under förutsättning att det är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget.
|
|
(b)
|
Stöd för att kompensera för förluster eller skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, djursjukdomar och angrepp av invasiva främmande arter och skyddade djur som avses i del II kapitel 1 avsnitt 1.2, 1.3 eller 1.4 i dessa riktlinjer, om de ekonomiska svårigheterna för ett företag som är verksamt inom fiskeri- och vattenbrukssektorn orsakades av dessa händelser, under förutsättning att stödet är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget.
|
|
(c)
|
Stöd för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar inom vattenbruket som avses i punkt (188) a–c och e–h i del II kapitel 1 avsnitt 1.3 i dessa riktlinjer, om företagets ekonomiska situation inte bör beaktas på grund av en nödsituation och behovet av att skydda folkhälsan, under förutsättning att stödet är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget. och
|
|
(d)
|
Stöd som avser informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder som är av allmän karaktär, förutsatt att de omfattas av del I kapitel 2 avsnitt 2.3 i dessa riktlinjer.
|
|
|
(11)
|
När kommissionen bedömer regionalstöd som beviljats ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden, beaktar den det stödbelopp som återstår att återvinna (7). Detta gäller inte stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer och exceptionella händelser enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget (del II kapitel 1 avsnitt 1.1 i dessa riktlinjer) och inte heller för att stödja kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar inom vattenbruket enligt punkt (188)a–c och e–h i del II kapitel 1 avsnitt 1.3 i dessa riktlinjer.
|
|
(12)
|
För stöd som ska beviljas i Nordirland, om en åtgärd kräver att villkoren i förordning (EU) nr 1380/2013 eller förordning (EU) 2021/1139 uppfylls, måste motsvarande uppgifter lämnas i anmälan till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget.
|
2.1.2. Stöd för andra åtgärder
|
(13)
|
Om stödet inte motsvarar någon av de typer av stöd som avses i del II kapitlen 1, 2 och 3, samt del I kapitel 2 avsnitten 2.2 och 2.3 i dessa riktlinjer, är det i princip inte förenligt med den inre marknaden. Om en medlemsstat ändå avser att tillhandahålla sådant stöd eller redan tillhandahåller sådant stöd, kommer kommissionen att bedöma det från fall till fall och direkt på grundval av artikel 107.3 i EUF-fördraget, med beaktande av reglerna i artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget och dessa riktlinjer genom analogi. Medlemsstaterna måste tydligt visa att stödet är förenligt med principerna i del I kapitel 3 i dessa riktlinjer. Kommissionen bedömer i synnerhet huruvida de positiva effekterna av sådant stöd är större än de konstaterade negativa effekterna på konkurrens och handel. Kommissionen får dra slutsatsen att stödet är förenligt med den inre marknaden endast om de positiva effekterna uppväger de negativa, i enlighet med del I kapitel 3 avsnitt 3.2.6 i dessa riktlinjer.
|
2.1.3. Verkan av förordning (EU) 2021/1139
|
(14)
|
I artikel 42 i EUF-fördraget föreskrivs det att det kapitel i EUF-fördraget som rör konkurrensregler, inbegripet dem om statligt stöd, är tillämpligt på produktion och handel av vattenbruksprodukter, vilket enbart inkluderar produkter från fiskeri- och vattenbrukssektorn (8) i den omfattning som fastställs av Europaparlamentet och rådet, med hänsyn till målen i artikel 39 i EUF-fördraget.
|
|
(15)
|
I artikel 10.1 i förordning (EU) 2021/1139 fastslås det att artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget är tillämpliga på stöd som medlemsstaterna beviljar företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. I artikel 10.2 i förordning (EU) 2021/1139 föreskrivs emellertid ett undantag från den allmänna regeln, som innebär att artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget inte är tillämpliga på betalningar som görs av medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) 2021/1139 och som omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget. Enligt artikel 10.3 i förordning (EU) 2021/1139 är artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget tillämpliga om det i nationella bestämmelser föreskrivs offentlig finansiering för fiskeri- och vattenbrukssektorn som går utöver bestämmelserna i förordning (EU) 2021/1139. I detta fall ska reglerna om statligt stöd tillämpas på denna offentliga finansiering som helhet. Därför är reglerna för statligt stöd tillämpliga a) inom ramen för förordning (EU) 2021/1139 på i) all offentlig finansiering som går utöver bestämmelserna och ii) utbetalningar enligt förordning (EU) 2021/1139 som inte omfattas av fiskeri- och vattenbrukssektorn i den mening som avses i artikel 42 i EUF-fördraget; och b) på nationella utbetalningar som görs utan stöd i förordning (EU) 2021/1139.
|
|
(16)
|
EHFVF bygger på en enkel struktur utan några föreskrivna åtgärder eller ingående regler för stödberättigande på unionsnivå, bortsett från vissa stödåtgärder. Däri beskrivs specifika mål för varje prioritering. Därför bör medlemsstaterna i sina program ange det lämpligaste sättet att uppnå de mål och prioriteringar som anges i EHFVF. En rad olika åtgärder som identifierats av medlemsstaterna i dessa program med delad förvaltning kan få stöd enligt bestämmelserna i förordning (EU) 2021/1139 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (9).
|
|
(17)
|
Vissa betalningar som medlemsstaterna gör i enlighet med förordning (EU) 2021/1139 får inte utgöra betalningar till fiskeri- och vattenbrukssektorn, eftersom de kan falla utanför artikel 42 i EUF-fördraget. Detta kan till exempel vara fallet för vissa betalningar avseende insatser enligt artiklarna 14, 23, 25, 29, 30, 31, 32, 33 och 34 i förordning (EU) 2021/1139.
|
|
(18)
|
Utbetalningar enligt förordning (EU) 2021/1139 som faller utanför sektorn för fiskeri- och vattenbrukssektorn omfattas av reglerna för statligt stöd i EUF-fördraget. I de fall i vilka dessa utbetalningar utgör statligt stöd bör de granskas inom ramen för tillämpliga instrument om statligt stöd.
|
|
(19)
|
Dessa riktlinjer är inte tillämpliga på stöd som beviljas som ytterligare finansiering för genomförandet av den ersättning som avses i artiklarna 24, 35, 36 och 37 i förordning (EU) 2021/1139. Om medlemsstaterna beviljar ytterligare finansiering för att stödja ersättning för extrakostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena enligt artikel 24 i förordning (EU)nr 2021/1139, måste medlemsstaterna emellertid anmäla det statliga stödet till kommissionen, som får godkänna det i enlighet med förordning (EU) 2021/1139 som en del av ersättningen. Sådant statligt stöd anses därför ha anmälts i den mening som avses i första meningen i artikel 108.3 i EUF-fördraget.
|
2.2. Övergripande stödinstrument och andra som är tillämpliga inom fiskeri- och vattenbrukssektorn
|
(20)
|
Om stödet omfattas av vissa övergripande riktlinjer eller andra instrument som antagits av kommissionen, kommer kommissionen att bedöma sådant stöd på grundval av de principer som anges i de relevanta avsnitten i dessa övergripande instrument och andra instrument för statligt stöd tillsammans med de villkor som anges i del I kapitel 3 avsnitt 3.2.6 i dessa riktlinjer.
|
|
(21)
|
Dessa övergripande riktlinjer och andra instrument inbegriper kriterierna för analysen av förenligheten av statligt stöd för utbildning som är föremål för individuell anmälan (10), riktlinjerna om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (11), rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (12), riktlinjer för statligt stöd för klimat- och miljöskydd samt energi 2022 (13) riktlinjerna om statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (14), reglerna om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsnät (15) samt kriterierna vid bedömningen av förenligheten av statligt stöd för anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och med funktionshinder som omfattas av kravet på individuell anmälan (16).
|
|
(22)
|
Riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2022–2027 (17) är inte tillämpliga på fiskeri- och vattenbrukssektorn, förutom när statligt stöd beviljas inom denna sektor som en del av en övergripande regional stödordning för driftstöd.
|
2.3. Stöd för kategorier av åtgärder som omfattas av gruppundantagsförordningarna
|
(23)
|
Om stöd till förmån för små och medelstora företag eller stora företag är av samma slag som stöd som omfattas av en kategori av stöd som kan anses vara förenlig med den inre marknaden enligt en av de förordningar om gruppundantag som anges i punkt (28) a, kommer kommissionen att bedöma stödet med beaktande av förenlighetsbedömningen enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget som diskuteras i detalj i del I kapitel 3 i detta avsnitt, samt de kriterier som fastställs för varje kategori som fastställs i de förordningarna.
|
|
(24)
|
Kommissionen kommer från fall till fall att bedöma stöd som inte uppfyller alla kriterier i den relevanta förordningen om gruppundantag. Om stöd går utöver bestämmelserna i den berörda förordningen, är det medlemsstaten som måste visa varför stödet är nödvändigt.
|
|
(25)
|
Med avseende på punkterna (23) och (24) gäller följande:
|
(a)
|
Stöd som omfattas av samma typ av stöd som för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer som anges i artikel 49 i kommissionens förordning (EU) 2022/2473 (18) är förenligt med den inre marknaden om det uppfyller de särskilda villkor som anges i del II kapitel 1 avsnitt 1.1 i dessa riktlinjer.
|
|
(b)
|
Stöd som omfattas av samma typ av stöd som för att avhjälpa skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof naturkatastrofer som anges i artikel 51 i förordning (EU) 2022/2473 är förenligt med den inre marknaden om det uppfyller de särskilda villkor som anges i del II kapitel 1 avsnitt 1.2 i dessa riktlinjer.
|
|
(c)
|
Stöd som omfattas av samma typ av stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar i artikel 42 i förordning (EU) 2022/2473 är förenligt med den inre marknaden om det uppfyller de särskilda villkor som anges i del II kapitel 1 avsnitt 1.3 i dessa riktlinjer.
|
|
(d)
|
Stöd som omfattas av samma typ av stöd som för att avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur som anges i artikel 53 i förordning (EU) 2022/2473 är förenligt med den inre marknaden om det uppfyller de särskilda villkor som anges i del II kapitel 1 avsnitt 1.4 i dessa riktlinjer.
|
|
(e)
|
Stöd som omfattas av samma typ av stöd som för att förebygga och lindra skador som orsakats av djursjukdomar, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof och skyddade djur som anges i artiklarna 43, 48, 50 och 52 i förordning (EU) 2022/2473 är förenligt med den inre marknaden om det uppfyller de särskilda villkor som anges i del II kapitel 1 avsnitt 1.5 i dessa riktlinjer.
|
|
(f)
|
Stöd som omfattas av samma typ av stöd för det första förvärvet av ett fiskefartyg i artikel 20 i förordning (EU) 2022/2473 är förenligt med den inre marknaden om det uppfyller de särskilda villkor som anges i del II kapitel 3 avsnitt 3.1 i dessa riktlinjer.
|
|
2.4. Anmälningsskyldighet
|
(26)
|
Dessa riktlinjer är tillämpliga både på stödordningar och individuellt stöd.
|
|
(27)
|
Kommissionen påminner varje medlemsstat om skyldigheten att anmäla alla planer på att bevilja nytt stöd i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget och artikel 2 i rådets förordning (EU) 2015/1589 (19).
|
|
(28)
|
Kommissionen vill också påminna medlemsstaterna om de fall där en anmälan till kommissionen inte krävs:
|
(a)
|
Stöd som uppfyller kraven i en av de förordningar om gruppundantag som antagits på grundval av artikel 1 i rådets förordning (EU) 2015/1588 (20), om de gäller för fiskeri- och vattenbrukssektorn, särskilt
|
(i)
|
Stöd som uppfyller kraven i förordning (EU) 2022/2473 ; och
|
|
(ii)
|
stöd till utbildning, stöd för små och medelstora företags tillgång till finansiering, stöd på området forskning och utveckling, innovationsstöd till små och medelstora företag, stöd till arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder, regionalt investeringsstöd i de yttersta randområdena, stödordningar för regionalt driftstöd, stöd till projekt för europeiskt territoriellt samarbete och stöd till finansiella produkter som stöds av InvestEU-fonden, med undantag för insatser som förtecknas i artikel 1.1 i kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 (21), som uppfyller kraven i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (22).
|
|
|
(b)
|
Stöd av mindre betydelse som uppfyller kraven i förordning (EU) nr 717/2014.
|
|
|
(29)
|
Medlemsstaterna påminns om att finansieringssystemet, till exempel, med skatteliknande avgifter, är en integrerad del av stödet (23).
|
|
(30)
|
Om stödordningar som finansieras genom speciella avgifter som läggs på vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter oberoende av deras ursprung, i synnerhet skatteliknande avgifter, kommer kommissionen att utvärdera systemet på grundval av de principer som anges i del I kapitel 3 och villkoren i det tillämpliga avsnittet av dessa riktlinjer. Endast stöd som gynnar både inhemska och importerade produkter kan anses vara förenligt med den inre marknaden.
|
2.5. Definitioner
|
(31)
|
I dessa riktlinjer gäller följande definitioner:
|
(a)
|
stöd: varje åtgärd som uppfyller alla de kriterier som fastställs i artikel 107.1 i EUF-fördraget.
|
|
(b)
|
stöd för särskilda ändamål: stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning.
|
|
(c)
|
stödnivå: stödbeloppet brutto uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna, före eventuella avdrag för skatter eller andra avgifter.
|
|
(d)
|
stödordning: varje rättsakt på grundval av vilken individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilken stöd som inte är hänförbart till ett visst projekt kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och/eller med obestämt belopp.
|
|
(e)
|
biosäkerhetsåtgärder: summan av hanteringsåtgärder och fysiska åtgärder för att minska risken för att sjukdomar introduceras, utvecklas och sprids till, från och inom i) en djurpopulation eller ii) en anläggning, zon, anläggningskrets, transportmedel eller andra anläggningar, lokaler eller platser.
|
|
(f)
|
bekämpnings- och utrotningsåtgärder: åtgärder avseende djursjukdomar för vilka en behörig myndighet formellt har erkänt ett utbrott, eller när det gäller invasiva främmande arter för vilka en behörig myndighet formellt har bekräftat att de förekommer.
|
|
(g)
|
dag då stödet beviljas: den dag då det stödmottagande företaget får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.
|
|
(h)
|
predation: att skyddade djur såsom sälar, sjöuttrar och sjöfåglar livnär sig på fisk som fångats i nät eller som hålls i dammar.
|
|
(i)
|
utvärderingsplan: ett dokument som avser en eller flera stödordningar och som åtminstone omfattar följande aspekter: de mål som ska utvärderas, utvärderingsfrågorna, resultatindikatorerna, den planerade metoden för att genomföra utvärderingen, datainsamlingskraven, den föreslagna tidpunkten för utvärderingen inklusive datum för inlämnande av interimsrapporten och den slutliga utvärderingsrapporten, en beskrivning av det oberoende organ som kommer att genomföra utvärderingen eller de kriterier som kommer att användas för att välja detta organ samt förfarandet för att göra utvärderingen offentligt tillgänglig.
|
|
(j)
|
fiskeri- och vattenbruksprodukter: de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 (24).
|
|
(k)
|
fiskeri- och vattenbrukssektor: den sektor inom ekonomin som omfattar all verksamhet i samband med produktion, beredning och saluföring av fiskeri- eller vattenbruksprodukter.
|
|
(l)
|
fiskekapacitet: ett fartygs dräktighet i bruttoton och dess maskinstyrka i kW enligt artiklarna 4 och 5 i förordning (EU) 2017/1130 (25).
|
|
(m)
|
bruttobidragsekvivalent: stödbeloppet om stödet hade getts i form av ett bidrag till det stödmottagande företaget, före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter.
|
|
(n)
|
individuellt stöd: stöd för särskilda ändamål och stöd till enskilda stödmottagande företag som beviljas på grundval av en stödordning.
|
|
(o)
|
inlandsfiske: fiskeverksamhet som bedrivs i kommersiellt syfte i inlandsvatten av fartyg eller med hjälp av andra anordningar, inklusive sådana som används vid isfiske.
|
|
(p)
|
invasiv främmande art: invasiv främmande art av unionsbetydelse och invasiva främmande art av medlemsstatsbetydelse enligt definitionerna i artikel 3.3 respektive 3.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 (26) (förordning (EU) nr 1143/2014).
|
|
(q)
|
stort företag: varje företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I till kommissionens förordning (EU) 2022/2473.
|
|
(r)
|
mikroföretag samt små och medelstora företag: företag som uppfyller kriterierna i bilaga I till förordning (EU) 2022/2473.
|
|
(s)
|
driftstöd: stöd som syftar till eller har till verkan att öka likviditeten hos ett företag, att minska produktionskostnaderna eller förbättra sina inkomster, särskilt stöd som beräknas enbart på grundval av den producerade eller saluförda kvantiteten, produktpriser, producerade enheter eller produktionsmedel.
|
|
(t)
|
yttersta randområden: de områden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget (27).
|
|
(u)
|
förebyggande åtgärder: åtgärder avseende en djursjukdom eller invasiva främmande arter som ännu inte har förekommit.
|
|
(v)
|
beredning och saluföring: all verksamhet, inklusive hantering, behandling, produktion och distribution, som utförs mellan landningen eller skörden och slutproduktfasen.
|
|
(w)
|
skyddat djur: djur, men inte fisk, som är skyddat genom antingen unionslagstiftning eller nationell lagstiftning.
|
|
(x)
|
förskott med återbetalningsskyldighet: ett lån för ett projekt som betalas ut i en eller flera delbetalningar och där villkoren för återbetalning beror på projektets resultat.
|
|
(y)
|
riskhändelser: allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, djursjukdomar och angrepp av invasiva främmande arter eller skada och orsakad av de skyddade djurens beteende.
|
|
(z)
|
småskaligt kustfiske: fiskeverksamhet som bedrivs av a) marina fiskefartyg och inlandsfiskefartyg vars totallängd understiger tolv meter och som inte använder släpredskap enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 1967/2006 (28), eller b) fiskare som fiskar utan fartyg, däribland skaldjurssamlare.
|
|
(å)
|
inledande av arbete med projektet eller verksamheten: antingen inledandet av byggnadsarbeten eller byggnadsverksamheter eller det första rättsligt bindande åtagandet att beställa utrustning eller utnyttja tjänster eller varje annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först. markförvärv och förberedande arbeten såsom att utverka tillstånd och utföra genomförbarhetsstudier anses inte som inledande av arbetet eller verksamheten.
|
|
(ä)
|
företag i svårigheter: ett företag som uppfyller kriterierna i avsnitt 2.2 av kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (29) eller deras efterföljare.
|
|
|
(32)
|
Utöver de definitioner som förtecknas detta avsnitt måste definitionerna i de respektive instrument som förtecknas i punkterna (21), (22), (28)a i dessa riktlinjer och de som anges i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 (30) och artikel 2 i förordning (EU) 2021/1139 beaktas, beroende på vad som är relevant.
|
Kapitel 3
3. BEDÖMNING AV FÖRENLIGHETEN ENLIGT ARTIKEL 107.3 C I EUF-FÖRDRAGET
|
(33)
|
På grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget kan kommissionen anse stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa områden inom ekonomin som förenligt med den inre marknaden, om det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.
|
|
(34)
|
I sin bedömning av huruvida statligt stöd till fiskeri- och vattenbrukssektorn kan anses vara förenligt med den inre marknaden kommer kommissionen följaktligen att avgöra om stödåtgärden underlättar utvecklingen av en viss ekonomisk verksamhet (första villkoret) och om den påverkar handelsvillkoren i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset (andra villkoret).
|
|
(35)
|
I detta kapitel klargör kommissionen hur den kommer att genomföra förenlighetsbedömningen. I kapitlet fastställs allmänna villkor för förenlighet och, i tillämpliga fall, särskilda villkor för stödordningar och ytterligare villkor för individuellt stöd som omfattas av anmälningsskyldigheten.
|
|
(36)
|
När kommissionen gör den bedömning som avses i punkt (34) kommer den att beakta följande aspekter:
|
(a)
|
Första villkoret: Stödet underlättar utvecklingen av en ekonomisk verksamhet.
|
i)
|
Fastställande av vilken ekonomisk verksamhet som berörs (avsnitt 3.1.1 i detta kapitel).
|
|
ii)
|
Stimulanseffekt: Stödet måste ändra företagets beteende på ett sådant sätt att det inleder ytterligare verksamhet som det annars inte skulle bedriva eller som det skulle bedriva endast i begränsad utsträckning eller på ett annat sätt (avsnitt 3.1.2 i detta kapitel).
|
|
iii)
|
Stödet strider inte mot tillämpliga bestämmelser och allmänna principer i unionslagstiftningen (avsnitt 3.1.3 i detta kapitel).
|
|
|
(b)
|
Andra villkoret: Stödet påverkar inte handelsvillkoren negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.
|
i)
|
Behov av statligt ingripande: Stödet måste åstadkomma en konkret förbättring som marknaden inte klarar av att på egen hand, till exempel genom att ett marknadsmisslyckande åtgärdas eller ett rättvise- eller sammanhållningsproblem i tillämpliga fall får en lösning (avsnitt 3.2.1 i detta kapitel).
|
|
ii)
|
Stödets lämplighet: Det föreslagna stödet ska vara ett lämpligt policyinstrument som underlättar utvecklingen av den ekonomiska verksamheten (avsnitt 3.2.2 i detta kapitel).
|
|
iii)
|
Stödets proportionalitet (begränsning av stödet till ett minimum): stödbeloppet och stödnivån måste begränsas till det minimum som krävs för att uppmuntra de berörda företagen till ytterligare investeringar eller aktivitet (avsnitt 3.2.3 i detta kapitel).
|
|
iv)
|
Stödets överblickbarhet: Medlemsstaterna, kommissionen, ekonomiska aktörer och allmänheten ska lätt ha tillgång till alla relevanta handlingar och till relevant information om det stöd som beviljas inom ramen för detta (avsnitt 3.2.4 i detta kapitel).
|
|
v)
|
Undvikande av otillbörliga negativa effekter av stödet på handel och konkurrens (avsnitt 3.2.5 i detta kapitel).
|
|
vi)
|
Avvägning av positiva och negativa effekter som stöd kan ha på konkurrens och handel mellan medlemsstaterna (balanstest) (avsnitt 3.2.6 i detta kapitel).
|
|
|
|
(37)
|
Det övergripande resultatet av vissa kategorier av stödordningar kan vidare göras föremål för krav på efterhandsutvärdering, såsom beskrivs i punkterna (326)–(333). I fall som dessa kan kommissionen begränsa stödordningarnas giltighetstid (vanligtvis till fyra år eller mindre) med möjlighet att förlänga dem senare genom en ny anmälan.
|
|
(38)
|
Dessa generella konkurrenspolitiska förenlighetskriterier gäller allt stöd enligt dessa riktlinjer, om inte undantag anges i del I kapitel 3 avsnitten 3.1 och 3.2 i dessa riktlinjer, med hänsyn till de särskilda överväganden som gäller för fiskeri- och vattenbrukssektorn.
|
3.1. Första villkoret: Stödet underlättar utvecklingen av en ekonomisk verksamhet
3.1.1. Understödd ekonomisk verksamhet
|
(39)
|
På grundval av de uppgifter som lämnats av medlemsstaten kommer kommissionen att avgöra vilken ekonomisk verksamhet som kommer att stödjas av den anmälda åtgärden.
|
|
(40)
|
Medlemsstaten måste visa att stödet syftar till att underlätta utvecklingen av den identifierade ekonomiska verksamheten.
|
|
(41)
|
Stöd för att förebygga eller minska de negativa effekterna av ekonomisk verksamhet på klimatet eller miljön eller på den gemensamma fiskeripolitikens bevarandemål kan underlätta utvecklingen av ekonomisk verksamhet genom att öka den berörda ekonomiska verksamhetens hållbarhet.
|
|
(42)
|
Medlemsstaterna måste beskriva om och hur stödet kommer att bidra till att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken och, inom ramen för denna politik, till EHFVF:s mål och mer specifikt beskriva de förväntade fördelarna med stödet.
|
|
(43)
|
Kommissionen anser att stöd som beviljas i enlighet med del II kapitel 1 avsnitten 1.1, 1.2, 1.3 och 1.4 del II kapitel 3 avsnitten 3.4, 3.5 och 3.6 i dessa riktlinjer kan underlätta utvecklingen av näringsverksamheten inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, eftersom sådan utveckling kanske inte sker i samma utsträckning utan stöd.
|
Ytterligare villkor för anmälningspliktigt individuellt stöd på grundval av en stödordning
|
(44)
|
När den beviljande myndigheten beviljar stöd för anmälningspliktiga individuella investeringsprojekt på grundval av en stödordning måste den förklara hur det valda projektet kommer att bidra till stödordningens mål. För detta ändamål bör medlemsstaterna hänvisa till uppgifter som lämnats av den som ansöker om stöd.
|
3.1.2. Stimulanseffekt
|
(45)
|
Stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn kan anses vara förenligt med den inre marknaden endast om det har en stimulanseffekt. En stimulanseffekt föreligger om stödet ändrar företagets beteende på ett sådant sätt att företaget inleder ytterligare verksamhet som bidrar till utvecklingen av sektorn som det utan stöd inte skulle ha inlett, eller som det skulle ha inlett endast i begränsad utsträckning eller på ett annat sätt. Stödet får dock inte subventionera kostnader för en verksamhet som företaget i alla händelser skulle ha ådragit sig och får inte kompensera för den normala affärsrisken vid ekonomisk verksamhet.
|
|
(46)
|
Statliga stödåtgärder som endast har till syfte att förbättra företags finansiella situation, men som inte på något sätt bidrar till fiskeri- och vattenbrukssektorns utveckling, och i synnerhet stöd som enbart beviljas på grundval av pris, kvantitet, produktionsenhet eller enhet av produktionsmedel, anses utgöra driftstöd som inte är förenligt med den inre marknaden, om inte undantag uttryckligen medges i unionslagstiftningen eller i dessa riktlinjer. Sådana stödåtgärder kan vidare på grund av själva sin utformning även inverka störande på de mekanismer som reglerar organisationen av den inre marknaden.
|
|
(47)
|
Driftstöd och stöd för att underlätta uppnåendet av obligatoriska standarder är i princip oförenliga med den inre marknaden, om inte undantag uttryckligen medges i unionslagstiftningen eller i dessa riktlinjer och i vederbörligen motiverade fall.
|
|
(48)
|
Stöd som omfattas av del II kapitel 1 begränsas till att hjälpa företag aktiva inom fiskeri- och vattenbrukssektorn som ställts inför olika svårigheter trots att de har gjort rimliga ansträngningar för att minimera riskerna. Statligt stöd bör inte leda till att företag lockas att ta onödiga risker. Företag som är verksamma inom fiskeri- och vattenbrukssektorn måste själva stå för konsekvenserna av obetänksamma val av produktionsmetoder eller produkter. Exempelvis gäller denna princip del II kapitel 3 avsnitten 3.5, 3.4 och 3.6.
|
|
(49)
|
Av de skäl som förklaras i punkt (45) anser kommissionen att stödet inte utgör något incitament för det stödmottagande företaget om arbetet med det berörda projektet eller den berörda verksamheten har inletts redan innan det stödmottagande företaget ansöker om stöd hos de nationella myndigheterna.
|
|
(50)
|
Stödansökan måste åtminstone innehålla uppgifter om sökandens namn och företagets storlek, en beskrivning av projektet eller verksamheten, inbegripet dess lokalisering och datum för inledande och avslutande, det stödbelopp som behövs för att genomföra projektet och de stödberättigande kostnaderna.
|
|
(51)
|
I ansökan måste stora företag dessutom beskriva situationen utan stöd, den situation som benämns det kontrafaktiska scenariot eller alternativt projekt eller alternativ verksamhet, och lägga fram dokumentation som styrker de uppgifter om ett kontrafaktiskt scenario som anges i ansökan. Kravet gäller inte kommuner som är självständiga lokala myndigheter med en årlig budget som understiger 10 miljoner euro och med färre än 5 000 invånare.
|
|
(52)
|
När den beviljande myndigheten tar emot ansökan, måste den kontrollera det kontrafaktiska scenariots trovärdighet och bekräfta att stödet har den erforderliga stimulanseffekten. Ett kontrafaktiskt scenario är trovärdigt om det är verkligt och hänger samman med de faktorer som ska beaktas vid beslutsfattandet vid den tidpunkt då det stödmottagande företaget fattar beslut om projektet eller verksamheten i fråga.
|
|
(53)
|
Stöd i form av skatteförmåner bedöms ha en stimulanseffekt om stödordningen fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten, och om stödordningen har antagits och trätt i kraft innan arbetet med det projekt eller den verksamhet som får stöd inleddes. Det sistnämnda villkoret gäller inte i fråga om efterföljande stödordningar på skatteområdet, dock under förutsättning att verksamheten redan omfattades av de föregående ordningarna i form av skatteförmåner.
|
|
(54)
|
Stöd som är av kompenserande karaktär, såsom stöd enligt del II kapitel 1 avsnitten 1.1, 1.2, 1.3 och 1.4 och del II kapitel 3 avsnitten 3.5 och 3.6 samt stöd som uppfyller villkoren i del II kapitel 2 avsnitten 2.1, 2.2 och 2.3 behöver inte ha eller anses ha en stimulanseffekt.
|
Ytterligare villkor för anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd och investerings stöd till stora företag enligt anmälda stödordningar
|
(55)
|
Förutom de krav som anges i punkterna (45) respektive (48)–(53) måste medlemsstaten, i fråga om individuellt anmälningspliktigt investeringsstöd och investeringsstöd till stora företag inom ramen för anmälda stödordningar, lägga fram tydliga bevis för att stödet faktiskt påverkar investeringsvalet. För att möjliggöra en övergripande bedömning måste medlemsstaten inte bara lämna information om det understödda projektet utan också en utförlig beskrivning av det kontrafaktiska scenariot, i vilket inget stöd beviljas det stödmottagande företaget av någon myndighet.
|
|
(56)
|
Medlemsstaterna uppmanas att lägga fram äkta och officiella handlingar från företagets styrelse, riskbedömningar inklusive en bedömning av risker som hänger samman med lokaliseringen, finansiella rapporter, interna affärsplaner, expertutlåtanden och andra studier som avser det investeringsprojekt som är föremål för bedömning. Dessa handlingar måste vara aktuella för den beslutsprocess som avser investeringen eller dess lokalisering. Handlingar som innehåller uppgifter om efterfrågeprognoser, kostnadsprognoser, finansiella prognoser, handlingar som läggs fram för en investeringskommitté och som beskriver olika investeringsscenarier eller handlingar som är avsedda för finansinstitut kan hjälpa medlemsstaterna att påvisa en stimulanseffekt.
|
|
(57)
|
I detta sammanhang får lönsamhetsnivån utvärderas med tillämpning av metoder som är sedvanlig praxis inom den berörda sektorn och som kan omfatta metoder för bedömning av projektets nettonuvärde (NPV) (31), internränta eller den genomsnittliga avkastningen (IRR) (32) på sysselsatt kapital. Projektets lönsamhet ska jämföras med den normala avkastning som det stödmottagande företaget tillämpar vid andra investeringsprojekt av liknande slag. Om det inte finns uppgifter om sådan avkastning, ska projektets lönsamhet jämföras med företagets kapitalkostnader som helhet eller med den avkastning som är vanligt förekommande inom den berörda sektorn.
|
|
(58)
|
Om inget specifikt kontrafaktiskt scenario är känt, kan stimulanseffekten antas föreligga när det finns ett finansieringsgap. Detta är fallet när investeringskostnaderna överstiger nettonuvärdet av investeringens förväntade rörelseresultat på grundval av en på förhand fastställd affärsplan.
|
|
(59)
|
Om stödet inte ändrar det stödmottagande företagets beteende genom att det uppmuntrar till ytterligare investeringar, har det inte några positiva effekter på den berörda sektorns utveckling. Därför kommer stöd inte att anses vara förenligt med den inre marknaden, om det förefaller som om samma investering skulle genomföras även utan stödet.
|
3.1.3. Ingen överträdelse av några berörda bestämmelser i unionsrätten
|
(60)
|
Om en statlig stödåtgärd eller de villkor som är förbundna med den, bl.a. finansieringsmetoden när denna utgör en integrerad del av en sådan åtgärd , eller om den verksamhet åtgärden finansierar medför en överträdelse av tillämplig unionslagstiftning, kan stödet inte förklaras förenligt med den inre marknaden (33).
|
|
(61)
|
Inom fiskeri- och vattenbrukssektorn gäller detta i synnerhet statligt stöd som
|
(a)
|
beviljas till stöd för fiskeverksamhet som inbegriper allvarliga överträdelser enligt artikel 42 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 (34) eller artikel 90 i förordning (EG) nr 1224/2009 (35) och som utgör eller stöder olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) (36),
|
|
(b)
|
beviljats till stöd för drift, förvaltning eller ägande av ett fiskefartyg som är upptaget i unionens förteckning över IUU-fartyg som avses i artikel 40.3 i förordning (EG) nr 1005/2008 eller av ett fartyg som för ett sådant lands flagg som identifierats som ett icke-samarbetande tredjeland i enlighet med artikel 33 i den förordningen;
|
|
(c)
|
inbegriper bristande efterlevnad av reglerna i förordning (EU) 1379/2013 (37) om den gemensamma marknadsorganisationen (38), eller
|
|
(d)
|
som innebär en ökning av fiskekapaciteten eller byggandet av nya fartyg som direkt och automatiskt leder till att medlemsstaten inte uppfyller kraven i artikel 22.7 i förordning (EU) nr 1380/2013 eller respekterar de tak för fiskekapacitet som anges i bilaga II till den förordningen.
|
|
|
(62)
|
Statligt stöd kan vidare inte förklaras förenligt med den inre marknaden där beviljandet av stöd omfattas av en skyldighet för det stödmottagande företag att använda nationella produkter eller tjänster, samt för stöd som begränsar stödmottagande företagets möjlighet att utnyttja resultaten från forskning, utveckling och innovation i andra medlemsstater.
|
|
(63)
|
Kommissionen kommer inte att tillåta stöd för exportrelaterad verksamhet till tredjeländer eller medlemsstater som skulle ha en direkt koppling till de exporterade kvantiteterna, stöd som är förenat med krav på att inhemska snarare än importerade varor ska användas, eller stöd för att inrätta och driva ett distributionsnät eller täcka andra utgifter kopplade till exportverksamhet. Stöd till kostnaderna för deltagande i handelsmässor, eller för undersökningar eller konsulttjänster som behövs för att lansera en ny produkt eller en befintlig produkt på en ny marknad, utgör normalt inte exportstöd.
|
|
(64)
|
Anmälningar av statligt stöd bör innehålla information om hur de nationella myndigheterna kommer att kontrollera efterlevnaden av punkterna (61)–(63).
|
3.2. Andra villkoret: Stödet påverkar inte handelsvillkoren negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.
|
(65)
|
Enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget får stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa områden inom ekonomin förklaras förenligt med den inre marknaden, ”när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset”.
|
|
(66)
|
I detta avsnitt beskrivs hur kommissionen ska utöva sitt bedömningsutrymme vid en bedömning enligt det andra villkoret av den förenlighetsbedömning som avses i punkt (36)(b).
|
|
(67)
|
Varje stödåtgärd orsakar till sin natur en snedvridning av konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. För att fastställa om stödets snedvridande effekter är begränsade till vad som är absolut nödvändigt, kommer kommissionen dock att kontrollera om stödet är nödvändigt, lämpligt, proportionerligt och överblickbart.
|
|
(68)
|
Kommissionen kommer därefter att bedöma den snedvridande effekten av det aktuella stödet på konkurrens- och handelsvillkoren. Kommissionen kommer då att väga stödets positiva effekter mot dess negativa effekter på konkurrens och handel. Om de positiva effekterna uppväger de negativa kommer kommissionen att förklara stödet förenligt med den inre marknaden.
|
3.2.1. Behov av statligt ingripande
|
(69)
|
För att bedöma om statligt stöd är nödvändigt för att nå avsett resultat är det först nödvändigt att själva problemet diagnostiseras. Statligt stöd måste inriktas på situationer där stöd kan leda till en materiell utveckling som marknaden inte kan åstadkomma, till exempel genom att avhjälpa ett marknadsmisslyckande för den verksamhet eller investering som får stöd.
|
|
(70)
|
Statligt stöd kan faktiskt under vissa omständigheter korrigera marknadsmisslyckanden och därigenom bidra till bättre fungerande marknader och ökad konkurrenskraft. Detta gäller särskilt i en situation med knappa offentliga resurser.
|
|
(71)
|
Vid tillämpningen av dessa riktlinjer anser kommissionen att marknaden inte tillhandahåller de förväntade målen utan statligt ingripande avseende stöd som uppfyller de särskilda villkoren i del I kapitel 2 avsnitt 2.3 och del II kapitel 1 avsnitten 1.1, 1.2, 1.3 och 1.4 2.2 samt kapitel 2 avsnitt 2.2. Sådant stöd kommer därför att anses nödvändigt.
|
3.2.2. Stödets lämplighet
|
(72)
|
Det föreslagna stödet måste vara ett lämpligt politiskt instrument som underlättar utvecklingen av den ekonomiska verksamheten. Det kan finnas andra, bättre lämpade instrument för att uppnå målen med stödet, såsom lagstiftning, marknadsbaserade instrument, utveckling av infrastruktur och förbättring av företagsklimatet. Medlemsstaten måste visa att stödet har en lämplig utformning för att uppnå målet för den åtgärd som stödet är riktat till.
|
|
(73)
|
Kommissionen anser att stödåtgärder som uppfyller de särskilda villkoren i del I kapitel 2 avsnitt 2.3 del II kapitel 1 avsnitten 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 och 1.5 samt del II kapitel 2 avsnitt 2.2 är ett lämpligt politiskt instrument. En stödåtgärd av samma slag som en insats som berättigar till finansiering enligt förordning (EU) 2021/1139 är lämplig under förutsättning att den är förenlig med tillämpliga bestämmelser i den förordningen.
|
|
(74)
|
I andra fall som inte omfattas av punkt (73) måste medlemsstaten visa att det inte finns något annat, mindre snedvridande politiskt instrument.
|
|
(75)
|
Om en medlemsstat beslutar att införa en åtgärd enligt del II kapitel 3, medan samma intervention samtidigt föreskrivs i det relevanta EHFVF-programmet, bör medlemsstaten ange fördelarna med ett sådant nationellt stödinstrument jämfört med den relevanta interventionen i EHFVF-programmet.
|
De olika stödformernas lämplighet
|
(76)
|
Stöd kan beviljas i olika former. Medlemsstaten bör dock se till att stödet beviljas i den form som sannolikt orsakar minst snedvridning av handel och konkurrens.
|
|
(77)
|
Kommissionen anser att stöd som beviljas i den form som föreskrivs i dessa riktlinjer eller i respektive EHFVF-intervention i enlighet med förordning (EU) 2021/1139 är en lämplig form av stöd.
|
|
(78)
|
Om stödet beviljas i en form som medför en direkt ekonomisk fördel (t.ex. direkta bidrag, skattebefrielser och skattesänkningar, socialavgifter samt andra obligatoriska avgifter), måste medlemsstaten visa varför andra, mindre snedvridande stödformer, såsom förskott med återbetalningsskyldighet eller stödformer som baseras på skuld- eller kapitalinstrument (t.ex. lågräntelån eller räntesubventioner, statliga garantier eller annan tillförsel av kapital på förmånliga villkor) är mindre lämpliga:
|
|
(79)
|
Bedömningen av ett visst stöds eventuella förenlighet med den inre marknaden påverkar inte de tillämpliga reglerna om offentlig upphandling och principerna om insyn, öppenhet och icke-diskriminering i urvalsförfarandet av en tjänsteleverantör.
|
3.2.3. Stödets proportionalitet
|
(80)
|
Stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn anses vara proportionerligt om stödbeloppet per stödmottagande företag är begränsat till det minimum som behövs för att utför den verksamhet som stödet går till.
|
Högsta tillåtna stödnivåer och högsta tillåtna stödbelopp
|
(81)
|
För att stödet ska vara proportionerligt anser kommissionen i princip att stödbeloppet inte bör överstiga de stödberättigande kostnaderna.
|
|
(82)
|
För att garantera förutsägbarhet och lika villkor föreskrivs högsta tillåtna stödnivåer för stöd i dessa riktlinjer.
|
|
(83)
|
Om de stödberättigande kostnaderna beräknas korrekt och de högsta stödnivåer eller högsta stödbelopp som anges i avsnitten i del II i dessa riktlinjer respekteras, anses proportionalitetskriteriet vara uppfyllt.
|
|
(84)
|
För kategorier av åtgärder som omfattas av förordning (EU) 2022/2473 , på det sätt som anges i del I kapitel 2 avsnitt 2.3 ska stödets proportionalitet anses ha respekterats om stödbeloppet inte överstiger den högsta stödnivå för offentligt stöd som fastställs i den förordningen och bilaga IV därtill. Om en stödåtgärd går utöver bestämmelserna i förordning (EU) 2022/2473, är det medlemsstaten som måste visa varför stödet är nödvändigt.
|
|
(85)
|
Den beviljande myndigheten måste beräkna den högsta stödnivån och det högsta stödbeloppet när den beviljar stödet. De stödberättigande kostnaderna måste stödjas av skriftliga underlag som bör vara tydliga, specifika och aktuella. Vid beräkningen av stödnivån eller stödbeloppet och de stödberättigande kostnaderna måste alla siffror som används avse belopp före eventuella avdrag för skatter eller andra avgifter.
|
|
(86)
|
Mervärdesskatt är inte stödberättigande, utom om den inte kan återvinnas enligt nationell lagstiftning om mervärdesskatt.
|
|
(87)
|
Om stöd beviljas i annan form än bidrag, är stödbeloppet lika med stödets bruttobidragsekvivalent.
|
|
(88)
|
Stöd som utbetalas i flera delbetalningar diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet av stöd. De stödberättigande kostnaderna diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet av stöd. Den räntesats som ska användas för diskonteringen är den gällande diskonteringsräntan den dag då stödet beviljades.
|
|
(89)
|
Om stöd beviljas i form av skatteförmåner sker diskonteringen av de olika delarna av stödet på grundval av den gällande diskonteringsränta vid de olika tidpunkter då skatteförmånerna får verkan.
|
|
(90)
|
Med undantag för del II kapitel 1 och kapitel 3 får stöd beviljas enligt följande förenklade kostnadsalternativ:
|
(c)
|
Schablonfinansiering.
|
|
|
(91)
|
Stödbeloppet måste vara fastställt på något av följande sätt:
|
(a)
|
En rättvis och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på
|
i)
|
statistiska uppgifter, annan objektiv information eller en expertbedömning, eller
|
|
ii)
|
kontrollerade historiska uppgifter för enskilda stödmottagande företag, eller
|
|
iii)
|
tillämpning av normala rutiner för kostnadsredovisning för enskilda stödmottagande företag,
|
|
|
(b)
|
i enlighet med reglerna för tillämpning av motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom unionens politik för en liknande insatstyp.
|
|
|
(92)
|
I fråga om åtgärder som medfinansieras av EU får beloppen för stödberättigande kostnader beräknas i enlighet med de förenklade kostnadsalternativ som anges i förordning (EU) 2021/1060.
|
|
(93)
|
När kommissionen bedömer om stöd är förenligt med den inre marknaden kommer den att beakta eventuella försäkringar som det stödmottagande företaget har tecknat eller kunde ha tecknat. När det gäller stöd för att kompensera för förluster till följd av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof bör stöd till den högsta stödnivån beviljas endast till ett företag som inte kan omfattas av försäkring för sådana förluster, för att undvika risken för snedvridning av konkurrensen. För att ytterligare förbättra riskhanteringen måste det stödmottagande företaget uppmuntras att i möjligaste mån teckna försäkringar.
|
Ytterligare villkor för anmälningspliktigt individuellt investerings stöd och investerings stöd till stora företag enligt anmälda stödordningar
|
(94)
|
Som en allmän regel gäller att om individuellt anmälningspliktigt investeringsstöd ska kunna anses begränsat till ett minimum, måste beloppet motsvara merkostnaderna netto för genomförandet av investeringen i det berörda området, jämfört med det kontrafaktiska scenariot utan stödet (39), där de högsta stödnivåerna fungerar som ett tak. På samma sätt, om investeringsstöd beviljas stora företag inom ramen för anmälda stödordningar, ska medlemsstaterna se till att stödbeloppet är begränsat till ett minimum på grundval av en netto-metod för extrakostnader, med de högsta stödnivåerna som ett tak.
|
|
(95)
|
Stödbeloppet bör inte överstiga det minimibelopp som behövs för att göra projektet tillräckligt lönsamt, och bör till exempel inte leda till en ökning av dess internränta utöver den normala avkastning som tillämpas av det berörda företaget i andra investeringsprojekt av liknande slag eller, om denna inte finns tillgänglig, en ökning av dess internränta utöver företagets kapitalkostnader som helhet eller utöver den avkastning som är vanligt förekommande inom den berörda sektorn.
|
|
(96)
|
När det gäller investeringsstöd till stora företag enligt anmälda stödordningar måste medlemsstaten se till att stödbeloppet motsvarar merkostnaderna netto av att genomföra investeringen i det berörda området, jämfört med ett kontrafaktiskt scenario där inget stöd beviljas. Den metod som beskrivs i punkt (95) måste användas tillsammans med högsta tillåtna stödnivåer som ett tak.
|
|
(97)
|
I fråga om anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd, granskar kommissionen om stödbeloppet överstiger det minimum som krävs för att göra projektet tillräckligt lönsamt, på det sätt som föreskrivs i punkt (95). Därför kan de beräkningar som används för att bedöma stimulanseffekten också användas för att bedöma om stödet är proportionellt. Medlemsstaten måste påvisa stödets proportionalitet med hjälp av dokumentation t.ex. av det slag som avses i punkt (56).
|
|
(98)
|
De ytterligare villkoren i punkterna (94) till (97) ska inte gälla kommuner som är självständiga lokala myndigheter med en årsbudget på mindre än 10 miljoner euro och färre än 5 000 invånare som avses i punkt (51).
|
Kumulering av stöd
|
(99)
|
Stöd får beviljas parallellt enligt flera stödordningar eller kumuleras med stöd för särskilda ändamål, under förutsättning att det totala beloppet statligt stöd för en verksamhet eller ett projekt inte överstiger de stödintensitet och stödbelopp som anges i dessa riktlinjer.
|
|
(100)
|
Stöd med identifierbara stödberättigande kostnader får kumuleras med annat statligt stöd så länge stöden avser olika identifierbara stödberättigande kostnader. Stöd med identifierbara stödberättigande kostnader får kumuleras med annat statligt stöd, med avseende på samma stödberättigande kostnader som helt eller delvis överlappar varandra, endast om en sådan kumulering inte leder till att den högsta stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för denna typ av stöd enligt dessa riktlinjer överskrids.
|
|
(101)
|
Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader enligt dessa riktlinjer får kumuleras med andra statliga stödåtgärder med identifierbara stödberättigande kostnader. Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader får kumuleras med annat statligt stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader upp till den högsta berörda totala finansieringströskel som fastställts, med hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall enligt dessa riktlinjer eller andra riktlinjer för statligt stöd, en förordning om gruppundantag eller ett beslut som antagits av kommissionen.
|
|
(102)
|
Statligt stöd till förmån för fiskeri- och vattenbrukssektorn bör inte kumuleras med utbetalningar som avses i förordning (EU) 2021/1139 avseende samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger de som föreskrivs i dessa riktlinjer.
|
|
(103)
|
Om unionsfinansiering som förvaltas centralt av institutioner, byråer, gemensamma företag eller andra unionsorgan och som inte direkt eller indirekt står under medlemsstaternas kontroll kombineras med statligt stöd, kommer endast det sistnämnda att beaktas vid bedömningen av huruvida tröskelvärdena för anmälan, de högsta stödnivåerna och stödbeloppen iakttas, under förutsättning att det totala beloppet av den offentliga finansiering som beviljas avseende samma stödberättigande kostnader inte överstiger den eller de mest förmånliga finansieringsgrader som fastställs i tillämpliga regler i unionslagstiftningen.
|
|
(104)
|
Stöd som godkänns enligt dessa riktlinjer bör inte kumuleras med stöd av mindre betydelse avseende samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger de som anges i dessa riktlinjer.
|
3.2.4. Insyn
|
(105)
|
Medlemsstaterna måste säkerställa offentliggörandet (40) av följande uppgifter på Europeiska kommissionens modul för stödtransparens (41) eller på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå:
|
(a)
|
Den fullständiga texten till stödordningen och dess genomförandebestämmelser eller den rättsliga grunden för individuellt stöd, eller en länk till denna text.
|
|
(b)
|
Namn på den beviljande myndigheten/de beviljande myndigheterna.
|
|
(c)
|
Namnet på de enskilda stödmottagarna, stödformen och det stödbelopp som beviljats varje stödmottagare, beviljandedatum, företagstyp (SMF/stort företag) stödmottagarens region (på Nuts 2-nivå) och den ekonomiska sektor där denna har sin huvudsakliga verksamhet (efter grupp i Nace). Ett sådant krav kan upphävas för individuellt stöd som inte överstiger tröskelvärdet 10 000 euro (42).
|
|
|
(106)
|
För stödordningar i form av skattelättnader kan uppgifter om de enskilda stödbeloppen lämnas inom följande intervall (i miljoner euro): 0,01–0,03; över 0,03–0,5; över 0,5–1; över 1–2; över 2.
|
|
(107)
|
Dessa uppgifter måste offentliggöras sedan beslutet om beviljande av stöd har fattats, bevaras i minst tio år och hållas tillgängliga för allmänheten utan begränsningar (43).
|
|
(108)
|
Av öppenhetsskäl måste medlemsstaterna utföra den rapportering och som krävs i del III avsnitt 4 av dessa riktlinjer.
|
3.2.5. Undvikande av otillbörliga negativa effekter på konkurrens och handel
|
(109)
|
Stöd till fiskeri- och vattenbrukssektorn kan orsaka snedvridning av produktmarknaden. Visst stöd kan ge upphov till farhågor om att bygga upp överkapacitet på vikande marknader avseende primärproduktion av fiskeri- (44) och vattenbruksprodukter samt beredning och saluföring av dessa. För att stödet ska vara förenligt med den inre marknaden måste dess negativa effekter i form av snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstaterna måste minimeras eller undvikas. Kommissionen anser, i princip, att om stödet uppfyller de särskilda villkoren i del I kapitel 2 avsnitt 2.3, del II, kapitel 1 avsnitten 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 och 1.5 samt del II kapitel 2 avsnitt 2.2, begränsas de negativa effekterna på konkurrens och handel till ett minimum.
|
|
(110)
|
Medlemsstaterna bör lägga fram bevis som gör det möjligt för kommissionen att identifiera de berörda produktmarknaderna, dvs. de marknader som påverkas av det stödberättigade företagets ändrade beteende. Vid bedömningen av stödets negativa effekter kommer analysen av snedvridningen av konkurrensen att inriktas på den förutsägbara inverkan som stödet har på konkurrensen mellan företag på de produktmarknader som påverkas (45) inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.
|
|
(111)
|
För det första gäller att om stödet är välriktat, proportionerligt och begränsat till de extra nettokostnaderna, mildras de negativa effekterna av stödet och risken för att stödet otillbörligt snedvrider konkurrensen kommer att bli mer begränsad. För det andra kommer kommissionen att fastställa högsta tillåtna stödnivåer eller stödbelopp. Syftet är att förhindra att statligt stöd används till projekt där förhållandet mellan stödbelopp och stödberättigande kostnader ska anses vara mycket högt och med särskilt stor sannolikhet snedvridande. Generellt gäller att ju större positiva effekter det understödda projektet sannolikt ger upphov till och ju större det sannolika behovet av stöd är, desto högre är taket för stödnivån.
|
|
(112)
|
Även om stödet är nödvändigt och proportionerligt, kan det dock leda till att det stödmottagande företagets beteende ändras på ett sätt som snedvrider konkurrensen. Detta är mer sannolikt inom fiskeri- och vattenbrukssektorn som skiljer sig från andra marknader på grund av dess särskilda struktur som kännetecknas av ett stort antal små företag och av fiskbestånds som är en gemensam, begränsad resurs. På sådana marknader föreligger en stor risk för snedvridning av konkurrensen även när endast små stödbelopp beviljas.
|
Program för investeringsstöd för beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter
|
(113)
|
Eftersom investeringsstöd till företag som är verksamma inom bearbetning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter och företag som är verksamma inom andra sektorer, t.ex. inom sektorn för bearbetning av livsmedel, ofta har liknande snedvridande effekter på konkurrens och handel, bör de generella konkurrenspolitiska övervägandena om effekten på konkurrens och handel tillämpas likadant på alla dessa sektorer. De villkor som beskrivs i punkterna (114)–(124) måste därför uppfyllas i fråga om investeringsstöd för beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter.
|
|
(114)
|
Stödordningar för investeringsstöd får inte leda till betydande snedvridning av konkurrens och handel. Även om en snedvridning kan anses vara begränsad på individuell nivå (förutsatt att alla villkor för investeringsstöd är uppfyllda), kan dessa stödordningar ändå orsaka betydande snedvridning, särskilt om de kumuleras. Denna risk för snedvridning är ännu mer uttalad i fråga om en stödordning för investeringsstöd som är inriktad på vissa sektorer.
|
|
(115)
|
Därför måste den berörda medlemsstaten visa att eventuella negativa effekter kommer att begränsas till ett minimum till exempel med beaktande av de berörda projektens storlek, de individuella och kumulativa stödbeloppen, de förväntade stödmottagande företagen samt de berörda sektorernas särdrag. Berörda medlemsstater uppmuntras att lämna in eventuella konsekvensbedömningar och efterhandsutvärderingar som gjorts för liknande stödordningar, så att kommissionen kan bedöma de sannolika negativa effekterna.
|
Individuellt anmälningspliktigt investeringsstöd till beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter och investeringsstöd till stora företag inom ramen för anmälda stödordningar
|
(116)
|
När kommissionen bedömer de negativa effekterna av individuella investeringsstöd eller investeringsstöd till stora företag inom ramen för anmälda stödordningar, fäster den särskild uppmärksamhet vid de negativa effekter som hänger samman med ackumuleringen av överkapacitet på vikande marknader, hinder för att lämna marknaden och begreppet betydande marknadsmakt. Dessa negativa effekter beskrivs i punkterna (117)–(124) och måste vägas mot de positiva effekterna av stödet.
|
|
(117)
|
För att potentiell snedvridning av handel och konkurrens ska kunna identifieras och bedömas bör medlemsstaterna lägga fram bevis som ger kommissionen möjlighet att identifiera de berörda produktmarknaderna (dvs. produkter som berörs av stödmottagarens ändrade beteende) och att identifiera de konkurrenter och kunder/konsumenter som berörs. Den berörda produkten är vanligen den produkt som omfattas av investeringsprojektet (46). Om projektet gäller en mellanprodukt och en stor del av produktionen inte säljs på marknaden, kan den berörda produkten utgöra produkten i senare led. Den berörda produktmarknaden omfattar den berörda produkten och de produkter som anses utgöra substitut till denna, antingen av konsumenterna (på grund av produkternas egenskaper, pris eller avsedda användningsområde) eller av producenten (på grund av flexibla produktionsanläggningar).
|
|
(118)
|
Kommissionen använder olika kriterier för att bedöma dessa eventuella snedvridningar, till exempel marknadsstrukturen för den berörda produkten, hur den berörda marknaden fungerar (vikande eller växande marknad), förfarandet för urval av stödmottagande företag, inträdes- och utträdeshinder, produktdifferentiering.
|
|
(119)
|
Om ett företag är systematiskt beroende av statligt stöd, kan det tyda på att det inte kan stå emot konkurrens på egen hand eller att det får otillbörliga fördelar jämfört med sina konkurrenter.
|
|
(120)
|
Kommissionen gör skillnad mellan två huvudsakliga källor till potentiella negativa effekter på produktmarknaderna:
|
(a)
|
Fall av betydande kapacitetsökning som leder till eller förvärrar en situation med överkapacitet, särskilt på en vikande marknad.
|
|
(b)
|
Fall där stödmottagaren har en betydande marknadsmakt.
|
|
|
(121)
|
Vid sin bedömning av stödets eventuella användning till att skapa eller bibehålla ineffektiva marknadsstrukturer tar kommissionen hänsyn till den ökning av produktionskapaciteten som projektet ger upphov till och huruvida marknaden är ineffektiv.
|
|
(122)
|
Om marknaden i fråga är växande, finns det i regel mindre anledning att bekymra sig för att stödet kommer att ha en negativ inverkan på dynamiska incitament, eller otillbörligen hindra marknadsutträde eller marknadsinträde.
|
|
(123)
|
Det finns större anledning till bekymmer när det är fråga om vikande marknader. Kommissionen skiljer mellan fall där marknaden i ett längre perspektiv är en marknad på tillbakagång i strukturellt hänseende (dvs. krympande), och fall där marknaden är på tillbakagång relativt sett (dvs. alltjämt växande, men inte överstigande en viss referenstillväxttakt).
|
|
(124)
|
Ineffektiviteten på en marknad mäts vanligtvis mot BNP-tillväxten inom EES under de tre åren innan projektet inleddes (referenstillväxt). Den kan också mätas på grundval av den beräknade tillväxttakten för de kommande tre till fem åren. Indikatorer kan omfatta den förväntade framtida tillväxten på den berörda marknaden och det åtföljande förväntade kapacitetsutnyttjandet, samt kapacitetsökningens sannolika effekt på konkurrenter när det gäller priser och vinstmarginaler.
|
3.2.6. Avvägning av stödets positiva och negativa effekter (balanstest)
|
(125)
|
Kommissionen bedömer huruvida stödets positiva effekter är större än de konstaterade negativa effekterna på konkurrens och handel. Kommissionen får dra slutsatsen att stödet är förenligt med den inre marknaden endast om de positiva effekterna uppväger de negativa.
|
|
(126)
|
I fall där det föreslagna stödet inte åtgärdar ett väl identifierat marknadsmisslyckande på ett lämpligt och proportionerligt sätt, är de negativa snedvridande effekterna på konkurrensen ofta större än de positiva effekterna av stödet, och därför är det sannolikt att kommissionen kommer fram till att den föreslagna stödåtgärden är oförenlig med den inre marknaden.
|
|
(127)
|
Som en del av bedömningen av stödets positiva och negativa effekter kommer kommissionen att beakta hur stödet bidrar till att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 och som det hänvisas till i EHFVF. Huvudsyftet med den gemensamma fiskeripolitiken är att säkerställa att fiske- och vattenbruksverksamheterna är miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende och att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen (artikel 2.1 i förordning (EU) nr 1380/2013) och målet att säkerställa överensstämmelse med unionens miljölagstiftning (artikel 2.5 j i förordning (EU) nr 1380/2013). Åtgärder som strider mot något av dessa mål kommer sannolikt inte att skapa positiva effekter för den gemensamma fiskeripolitiken och kan få negativa effekter på konkurrens och handel på grund av de begränsade resurser som företagen inom sektorn konkurrerar om. Detta gör det osannolikt att de positiva effekterna av sådana åtgärder överväger. I detta sammanhang kommer kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt risken för ökad fiskekapacitet, överfiske eller undanträngning av fiskeansträngningar, samt åt balansen mellan fiskekapaciteten och de tillgängliga fiskemöjligheterna.
|
|
(128)
|
Kommissionen anser att stöd som uppfyller villkoren i del I kapitel 2 avsnitt 2.3, del II kapitel 1 avsnitten 1.1, 1.2 1.3, 1.4 och 1.5 och d II kapitel 2 avsnitt 2.2 tack vare sina positiva effekter på utvecklingen av fiskeri- och vattenbrukssektorn i princip begränsar den negativa effekten på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna till ett minimum.
|
|
(129)
|
När det gäller statligt stöd som medfinansieras av EHFVF, kommer kommissionen att utgå från att positiva effekter har fastställts.
|
|
(130)
|
Stöd som bidrar till bevarandepolitiska mål genom att fasa ut de undantag som för närvarande är tillåtna enligt den gemensamma fiskeripolitikens regler, såsom undantag från landningsskyldigheten, kommer att anses gynnaden gemensamma fiskeripolitikens mål.
|
|
(131)
|
Som positiva bidrag till målen för den gemensamma fiskeripolitiken kommer kommissionen också att betrakta stöd som går till miljöpolitiska mål och som kan kopplas till bevarandeinsatser genom att bidra till god miljöstatus, genomföra och övervaka marina skyddsområden, genomföra åtgärder som bidrar till att återställa flodernas kontinuitet enligt vattendirektiv 2000/60/EG (47) eller direktiv (EU) 2019/904 (48) för fiskeredskap/plast eller införa prioriterade åtgärder för Natura 2000-områden.
|
|
(132)
|
Vid denna avvägning kommer kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt artikel 3 i förordning (EU) 2020/852, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada, eller andra jämförbara metoder, såsom den ekosystembaserade metod som tillämpas på förvaltningen av havsfiske i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EU) nr 1380/2013. Den gemensamma fiskeripolitiken består av rättsakter som fastställer en övergripande ram för fiskeriförvaltning som bygger på en balans mellan ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetskriterier.
|
|
(133)
|
Dessutom kan kommissionen i förekommande fall även ta hänsyn till om det föreslagna stödet ger andra positiva eller negativa effekter. När sådana andra positiva effekter återspeglar dem som ingår i unionens politik, såsom den europeiska gröna given, inbegripet en hållbar blå ekonomi (49), strategin från jord till bord (50), handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (51), strategin för biologisk mångfald (52) och EU:s handlingsplan Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (53) och en strategi för klimatanpassning (54), eller sådant som gäller energieffektivitet (55), initiativet Att forma EU:s digitala framtid (56) kan det föreslagna stödet som är anpassat till sådan unionspolitik förutsättas ha så omfattande positiva effekter.
|
|
(134)
|
Stöd som bidrar till ökad fiskekapacitet eller leder till överfiske eller undanträngning av fiskeansträngningen vilka kan leda till överfiske (se punkt (4) i riktlinjerna) kommer däremot sannolikt att undergräva den gemensamma fiskeripolitikens mål. Med hänsyn till den rättsliga och ekonomiska situationen inom fiskerisektorn, där företag konkurrerar om begränsade resurser, är det osannolikt att åtgärder med effekter som i princip anses vara skadliga kommer att leda till ett positivt resultat av avvägningen.
|
|
(135)
|
Med undantag för stöd som uttryckligen föreskrivs i dessa riktlinjer är det osannolikt att avvägningstestet är positivt i fråga om följande typer av stödåtgärder som i princip anses vara skadliga:
|
(a)
|
som ökar ett fiskefartygs fiskekapacitet,
|
|
(b)
|
för förvärv av utrustning som ökar ett fiskefartygs förmåga att lokalisera fisk,
|
|
(c)
|
för byggande, förvärv eller import av fiskefartyg,
|
|
(d)
|
för överföring till tredjeländer eller omflaggning till tredjelands flagg av fiskefartyg, inbegripet genom bildande av samriskföretag med partner i tredjeländer,
|
|
(e)
|
för tillfälligt eller definitivt upphörande av fiskeverksamhet,
|
|
(f)
|
för undersökande fiske,
|
|
(g)
|
för överföring av äganderätten till ett företag,
|
|
(h)
|
för direkt utsättning, förutom i fråga om experimentell utsättning,
|
|
(i)
|
för byggande av nya hamnar eller nya auktionshallar, med undantag för nya landningsplatser,
|
|
(j)
|
för marknadsinterventionsmekanismer som har till syfte att tillfälligt eller definitivt återta fiskeri- eller vattenbruksprodukter från marknaden i avsikt att minska tillgången för att förhindra prisfall eller driva upp priser som inte är förenliga med artiklarna 30 och 31 i förordning (EU) nr 1379/2013,
|
|
(k)
|
för investeringar ombord på fiskefartyg som är nödvändiga för att uppfylla kraven i unionsrätt som är i kraft vid tiden för inlämnandet av ansökan om stöd, inbegripet krav som följer av unionens skyldigheter inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer,
|
|
(l)
|
för investeringar ombord på fiskefartyg som har bedrivit fiskeverksamhet under mindre än 60 dagar under de två kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in, eller
|
|
(m)
|
för ersättning eller modernisering av ett fiskefartygs huvud- eller hjälpmotor.
|
|
|
(136)
|
Avvägningstestet är sannolikt inte positivt när det gäller stödåtgärder som inte
|
(a)
|
omfattar säkerheter som garanterar att den som ansöker om statligt stöd eller, om ingen ansökan krävs, en likvärdig handling som visar att det stödmottagande företaget följer GFP-reglerna och fortsätter att göra det under genomförandet av projektet och under en femårsperiod efter slutbetalningen av stöd till mottagaren, och
|
|
(b)
|
föreskriver att ett stödmottagande företag som inte uppfyller kraven i punkt (a), eller har begått ett eller flera av de miljöbrott som anges i artiklarna 3 och 4 i direktiv 2008/99/EG (57), om ansökan om stöd lämnas in enligt artiklarna 32–39 i förordning (EU) 2022/2473, enligt vad som fastställts av den behöriga nationella myndigheten, under de perioder som anges i punkt (a) inte längre kan ansöka om stöd och måste återbetala stödet i proportion till den bristande efterlevnaden eller överträdelsen.
|
|
|
(137)
|
Bestämmelserna i punkt (136) gäller varken
|
—
|
stöd som uppfyller de särskilda villkor som anges i del II kapitel 1 avsnitt 1.1 i dessa riktlinjer, eller
|
|
—
|
stöd för kostnader för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar inom vattenbruket enligt del II kapitel 1 avsnitt 1.3 i dessa riktlinjer.
|
|
|
(138)
|
I fråga om stödkategorier i del I kapitel 2 avsnitten 2.1.2, 2.2 och punkt (24) i avsnitt 2.3 samt del II kapitel 2 avsnitt 2.1 och avsnitt 2.3 och kapitel 3 i dessa riktlinjer kommer kommissionen att väga stödåtgärdens konstaterade negativa effekter på konkurrens- och handelsvillkor mot det planerade stödets positiva effekter på de ekonomiska verskamheter som tilldelats stöd, inbegripet dess bidrag till GFP:s mål och, inom ramen för den strategin, EHFVF:s mål.
|
DEL II
STÖDKATEGORIER
Kapitel 1
1. STÖD TILL RISK- OCH KRISHANTERING
1.1. Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser
|
(139)
|
Kommissionen kommer att anse att stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller exceptionella händelser är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget, om det uppfyller de principer som anges i del I kapitel 3 och de särskilda villkor som anges i detta avsnitt.
|
|
(140)
|
”Naturkatastrofer” och ”exceptionella händelser” enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget utgör undantag från det allmänna förbud mot statligt stöd på den inre marknaden som fastställs i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Därför har kommissionen konsekvent vidhållit att dessa begrepp ska tolkas restriktivt. Detta har bekräftats av Europeiska unionens domstol (58).
|
|
(141)
|
På området för statligt stöd till fiskeri- och vattenbrukssektorn har kommissionen godtagit att exceptionellt svåra stormar och översvämningar, särskilt översvämningar till följd av vatten som svämmat över flodbanker och sjöstränder, kan utgöra naturkatastrofer. I enlighet med förordning (EU) 2022/2473 är det vidare möjligt att bevilja gruppundantag för följande typer av naturkatastrofer: jordbävningar, laviner, jordskred, översvämningar, tromber, orkaner, vulkanutbrott och terrängbränder av naturligt ursprung.
|
|
(142)
|
Följande händelser är exempel på exceptionella händelser som kommissionen erkänt som händelser som inte omfattas av fiskeri- och vattensektorn: krig, inre oroligheter, strejker (med vissa förbehåll och beroende på deras omfattning), större industri- och kärnkraftsolyckor och bränder som leder till omfattande förluster. Utbrott av en djursjukdom eller ett skadedjursangrepp utgör i princip inte en exceptionell händelse.
|
|
(143)
|
Kommissionen kommer även fortsättningsvis att bedöma förslag om beviljande av statligt stöd enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget i varje enskilt fall och med hänsyn till sin tidigare praxis på området.
|
|
(144)
|
Stöd i enlighet med detta avsnitt ska dessutom uppfylla följande villkor:
|
(a)
|
Medlemsstatens behöriga myndigheter har formellt fastställt att händelsen har karaktär av naturkatastrof eller exceptionell händelse.
|
|
(b)
|
Det måste finnas ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen och den skada som företaget lidit.
|
|
|
(145)
|
Medlemsstaterna får, om lämpligt, på förhand fastställa kriterier på grundval av vilka det formella erkännande som avses i punkt (144)a ska anses beviljas.
|
|
(146)
|
Stödet måste utbetalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i. Om stödet utbetalas till en producentgrupp eller producentorganisation, får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.
|
|
(147)
|
Stödordningarna måste införas inom tre år från dagen för uppkomsten av händelsen och stödet måste utbetalas inom fyra år från den dagen. För en viss naturkatastrof eller exceptionell händelse kommer kommissionen att bevilja separat anmält stöd som avviker från denna regel i vederbörligen motiverade fall, t.ex. på grund av händelsens karaktär och/eller omfattning eller på grund av att skadan uppstått med fördröjning eller är fortlöpande.
|
|
(148)
|
För att underlätta en snabb krishantering kommer kommissionen att förhandsgodkänna ramstödordningar för att kompensera för skador som orsakats av exceptionellt hårda stormar, översvämningar, jordbävningar, laviner, jordskred, tromber, orkaner, vulkanutbrott och naturligt uppkomna skogsbränder, under förutsättning att villkoren för att bevilja stödet när sådana naturkatastrofer inträffar är tydligt fastställda. Medlemsstaterna ska i fall som dessa följa den rapporteringsskyldighet som föreskrivs i punkt (345).
|
|
(149)
|
Stöd som beviljas för att kompensera för skador som orsakats av andra typer av naturkatastrofer än de som anges i punkt (141) och för skador som orsakats av exceptionella händelser måste anmälas separat till kommissionen.
|
|
(150)
|
De stödberättigande kostnaderna är kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen, såsom denna bedömts antingen av en myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.
|
|
(151)
|
Skadan kan omfatta följande:
|
(a)
|
Materiell skada på tillgångar, såsom byggnader, utrustning, maskiner, lager och produktionsmedel.
|
|
(b)
|
Inkomstförluster till följd av en partiell eller fullständig förstörelse av fiskeri- eller vattenbruksprodukter eller sådan produktion.
|
|
|
(152)
|
Skadan måste beräknas för den enskilda stödmottagaren.
|
|
(153)
|
Beräkningen av de materiella skadorna ska baseras på kostnaderna för reparationen av de berörda tillgångarna eller deras ekonomiska värde före naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen. De överstiger inte den reparationskostnad eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som naturkatastrofen eller exceptionella händelsen orsakat, dvs. skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter det att naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen inträffade.
|
|
(154)
|
Inkomstbortfallet måste beräknas genom att
|
(a)
|
mängden fiskeri- och vattenbruksprodukter som framställts under det år då naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen inträffade, eller under varje påföljande år som påverkas av en partiell eller fullständig destruktion av produktionsmedel, multiplicerad med det genomsnittliga försäljningspriset under det året,
dras från
|
|
(b)
|
den genomsnittliga årliga producerade mängden fiskeri- och vattenbruksprodukter under den treårsperiod som föregår naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen eller under en genomsnittlig treårsperiod baserad på de fem år som föregår naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen, varvid de högsta och de lägsta värdena inte medräknas, multiplicerad med det genomsnittliga försäljningspriset.
|
|
|
(155)
|
Beloppet får ökas med andra kostnader som det stödmottagande företaget haft till följd av naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen och det måste minskas med eventuella kostnader som till följd av naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen inte uppstått, som det stödmottagande företaget annars skulle ha haft.
|
|
(156)
|
Kommissionen kan godta andra metoder för beräkning av skada, förutsatt att det är påvisat att dessa är representativa, inte grundar sig på onormalt god fångst eller avkastning och inte leder till att något stödmottagande företag överkompenseras.
|
|
(157)
|
Om ett litet eller medelstort företag grundades inom tre år från den dag då händelsen inträffade, ska hänvisningen till tre- eller femårsperioderna i punkt (154)b förstås som en hänvisning till den kvantitet som hade producerats och sålts av ett genomsnittligt företag av samma storlek som det sökande, nämligen ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag inom den nationella eller regionala sektor som drabbats av naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen.
|
|
(158)
|
Stödet och andra betalningar som erhållits för att kompensera för skadan, inbegripet ersättningar från försäkringar, måste begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
1.2. Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof
|
(159)
|
Kommissionen kommer att anse att stöd för att avhjälpa skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, under förutsättning att det är förenligt med principerna i del I kapitel 3 och de särskilda villkoren i detta avsnitt.
|
|
(160)
|
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof anses vara ett lämpligt verktyg för att hjälpa företag att återhämta sig från sådana skador och underlätta utvecklingen av näringsverksamheter eller av vissa ekonomiska områden, utan att detta påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, under förutsättning att stödet uppfyller villkoren i detta avsnitt.
|
|
(161)
|
På området för statligt stöd till fiskeri- och vattenbrukssektorn har kommissionen godtagit att stormar, kastbyar som orsakar exceptionellt höga vågor, tungt och ihållande regn, översvämningar, och ovanligt förhöjda vattentemperaturer under en längre period kan utgöra allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof. I enlighet med förordning (EU) 2022/2473 är det vidare möjligt att bevilja gruppundantag för följande typer av ogynnsamma väderförhållanden: frost, stormar, hagel, is, kraftigt och ihållande regn och svår torka.
|
|
(162)
|
Kommissionen kommer även fortsättningsvis att bedöma förslag om beviljande av statligt stöd för att avhjälpa skador som åsamkats genom allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof från fall till fall och med hänsyn till sin tidigare praxis inom detta område.
|
|
(163)
|
Stöd i enlighet med detta avsnitt ska dessutom uppfylla följande villkor:
|
(a)
|
Skador som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof måste uppgå till mer än 30 % av den genomsnittliga årsproduktionen, beräknad på grundval av de tre föregående kalenderåren eller ett treårigt genomsnitt baserat på den föregående femårsperioden som föregick den allvarliga klimathändelsen som kan likställas med en naturkatastrof, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska tas med.
|
|
(b)
|
Det måste finnas ett direkt orsakssamband mellan den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof och den skada som företaget lidit.
|
|
(c)
|
Vid förluster till följd av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof som kan täckas av gemensamma fonder som finansieras genom förordning (EU) 2021/1139 måste medlemsstaten motivera varför den avser att bevilja stöd i stället för att betala ut ekonomisk ersättning genom sådana gemensamma fonder.
|
|
|
(164)
|
Stödet måste utbetalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i. Om stödet utbetalas till en producentgrupp eller producentorganisation, får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.
|
|
(165)
|
Stödordningar som är relaterade till allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof ska inrättas inom tre år från dagen för händelsen. Stödet måste utbetalas inom fyra år från den dagen.
|
|
(166)
|
För att underlätta en snabb krishantering kommer kommissionen att förhandsgodkänna ramstödordningar för att kompensera för skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, under förutsättning att villkoren för att bevilja stödet när sådana naturkatastrofer inträffar är tydligt fastställda. Medlemsstaterna ska i fall som dessa följa den rapporteringsskyldighet som föreskrivs i punkt (345).
|
|
(167)
|
Stöd som beviljas för att kompensera för skador av andra typer av ogynnsamma klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof som inte nämns i punkt (161) måste anmälas separat till kommissionen.
|
|
(168)
|
De stödberättigande kostnaderna är kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, såsom denna bedömts antingen av en offentlig myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.
|
|
(169)
|
Skadan kan omfatta följande:
|
(a)
|
Materiell skada på tillgångar som till exempel byggnader, fartyg, utrustning, maskiner, produktionsmedel eller lager.
|
|
(b)
|
Inkomstförluster till följd av en partiell eller fullständig förstörelse av fiskeri- eller vattenbruksprodukter eller sådan produktion.
|
|
|
(170)
|
Skadan måste beräknas för den enskilda stödmottagaren.
|
|
(171)
|
Materiella skador på tillgångar måste uppgå till en förlust på mer än 30 % av den genomsnittliga årliga produktionen, beräknad på grundval av de tre föregående kalenderåren eller ett treårigt genomsnitt baserat på den föregående femårsperioden som föregick den allvarliga klimathändelsen som kan likställas med en naturkatastrof, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska tas med.
|
|
(172)
|
Beräkningen av de materiella skadorna måste grunda sig på kostnaderna för reparationen av de berörda tillgångarna eller deras ekonomiska värde före den ogynnsamma klimathändelsen som kan likställas med en naturkatastrof. Den får inte överstiga de reparationskostnader eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof orsakat, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.
|
|
(173)
|
Inkomstbortfallet måste beräknas genom att
|
(a)
|
resultatet av multiplikationen av den producerade mängden fiskeri- och vattenbruksprodukter under det år då det ogynnsamma klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof inträffade, eller under varje påföljande år som påverkas av den fullständiga eller partiella förstörelsen av produktionsmedlen, med det genomsnittliga försäljningspriset under det året
dras från
|
|
(b)
|
resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden fiskeri- och vattenbruksprodukter under den treårsperiod som föregick den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.
|
|
|
(174)
|
Beloppet får ökas med andra kostnader som det stödmottagande företaget haft till följd av den ogynnsamma klimathändelsen som kan likställas med en naturkatastrof, och det måste minskas med eventuella kostnader som inte uppstått till följd av den ogynnsamma klimathändelsen som kan likställas med en naturkatastrof, som det stödmottagande företaget annars skulle ha haft.
|
|
(175)
|
Kommissionen kan godta andra metoder för beräkning av skada, förutsatt att det är påvisat att dessa är representativa, inte grundar sig på onormalt god fångst eller avkastning och inte leder till att något stödmottagande företag överkompenseras.
|
|
(176)
|
Om ett litet eller medelstort företag grundat inom tre år efter den ogynnsamma klimathändelsen som kan likställas med en naturkatastrof, ska hänvisningen till tre- eller femårsperioderna i punkt (163)(a), (171) och (173)(b) förstås som en hänvisning till den kvantitet som hade producerats av ett genomsnittligt företag av samma storlek som det sökande, nämligen ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag inom den nationella eller regionala sektor som drabbats av den ogynnsamma händelse som kan likställas med en naturkatastrof.
|
|
(177)
|
Stödet och andra betalningar som erhållits för att kompensera för skadan, inbegripet ersättningar från försäkringar, måste begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
1.3. Stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar inom vattenbruket och för angrepp av invasiva främmande arter, och stöd för att avhjälpa de skador som orsakas av dessa djursjukdomar och angrepp
|
(178)
|
Kommissionen kommer att anse att stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar inom vattenbruket och för angrepp av invasiva främmande arter samt stöd för att avhjälpa den skada som orsakats av dessa djursjukdomar och angrepp är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, om det följer principernsa i del I kapitel 3 och de särskilda villkor som anges i detta avsnitt.
|
|
(179)
|
Stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar inom vattenbruket och för angrepp av invasiva främmande arter och stöd för att avhjälpa de skador som orsakas av dessa djursjukdomar och angrepp anses vara ett lämpligt verktyg för att hjälpa företag att hantera riskerna med dessa hot och underlätta utvecklingen av ekonomisk verksamhet inom vissa ekonomiska områden, utan att det negativt påverkar handelsvillkoren i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, under förutsättning att det uppfyller villkoren i detta avsnitt.
|
|
(180)
|
Stöd som avses i detta avsnitt får endast beviljas
|
(a)
|
avseende djursjukdomar och angrepp av invasiva främmande arter för vilka det finns unionsregler eller nationella regler, oavsett om de är fastställda i lagar eller i andra författningar, och
|
|
(b)
|
som en del av
|
(i)
|
ett offentligt program på unionsnivå, nationell nivå eller regional nivå för förebyggande, kontroll eller utrotning av djursjukdomar, eller
|
|
(ii)
|
nödåtgärder som ålagts av den behöriga nationella myndigheten, eller
|
|
(iii)
|
åtgärder för att utrota eller begränsa spridningen av en invasiv främmande art som genomförs i enlighet med förordning (EU) nr 1143/2014.
|
|
|
|
(181)
|
De program och åtgärder som avses i punkt (180) b måste innehålla en beskrivning av de berörda åtgärderna för förebyggande, kontroll och utrotning.
|
|
(182)
|
Stödet får inte avse åtgärder för vilka det i unionslagstiftning föreskrivs att kostnaden för sådana åtgärder ska bäras av det stödmottagande företaget, såvida inte kostnaden för sådana stödåtgärder helt och hållet täcks av obligatoriska avgifter för de stödmottagande företagen.
|
|
(183)
|
Stödet måste utbetalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i. Om stödet utbetalas till en producentgrupp eller producentorganisation, får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.
|
|
(184)
|
Individuellt stöd får inte beviljas om det är fastställt att djursjukdomen eller angreppet av invasiva främmande arter orsakats avsiktligen eller av oaktsamhet av det stödmottagande företaget.
|
|
(185)
|
Vad gäller djursjukdomar, får stöd beviljas för
|
(a)
|
sjukdomar hos vattenlevande djur som förtecknas i artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (59) eller ingår i förteckningen över djursjukdomar från Världsorganisationen för djurens hälsa (60),
|
|
(b)
|
zoonoser hos vattenlevande djur som förtecknas i punkt 2 i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 (61),
|
|
(c)
|
nya sjukdomar som uppfyller villkoren i artikel 6.2 i förordning (EU) 2016/429,
|
|
(d)
|
andra sjukdomar än en förtecknad sjukdom som avses i artikel 9.1 d i förordning (EU) 2016/429 och som uppfyller kriterierna i artikel 226 i den förordningen.
|
|
|
(186)
|
Stödordningar måste etableras inom tre år från den dag då de kostnader eller skador som orsakats av djursjukdomen, växtskadegöraren eller angreppet av de invasiva främmande arterna uppstod. Stödet måste utbetalas inom fyra år från den dagen. Dessa villkor gäller inte kostnader som uppkommit i förebyggande syfte enligt vad som anges i punkt (188).
|
|
(187)
|
För att underlätta en snabb krishantering kommer kommissionen att förhandsgodkänna ramordningar, under förutsättning att villkoren för att bevilja stödet är tydligt fastställda. Medlemsstaterna ska i fall som dessa följa den rapporteringsskyldighet som föreskrivs i punkt (345).
|
|
(188)
|
Stödet får, även i förebyggande syfte, täcka följande stödberättigande kostnader:
|
(a)
|
Hälsokontroller, analyser, tester och andra undersökningsåtgärder.
|
|
(b)
|
Förbättring av biosäkerhetsåtgärder.
|
|
(c)
|
Inköp, lagring, insättande eller distribution av vaccin, mediciner, ämnen för behandling av djur.
|
|
(d)
|
Inköp, lagring, användning och distribution av skyddsprodukter eller skyddsutrustning för att hantera angrepp av invasiva främmande arter.
|
|
(e)
|
Slakt, utslaktning och destruktion av djur.
|
|
(f)
|
Destruktion av animaliska produkter och produkter som är kopplade till djur.
|
|
(g)
|
Rengöring och desinfektion eller sanering av anläggningen eller utrustningen.
|
|
(h)
|
Skador till följd av slakt, avlivning eller destruktion av djur, animaliska produkter och produkter med anknytning till dem.
|
|
|
(189)
|
Stödet för de stödberättigande kostnader som avses i punkt (188)(a) måste beviljas in natura och ska utbetalas till den som tillhandahåller hälsokontroller, analyser, tester och andra screeningåtgärder, såvida inte de stödmottagande företagen redan har intern kapacitet som lämpar sig för dessa syften.
|
|
(190)
|
När det gäller stöd för att avhjälpa skador som orsakats av djursjukdomar eller angrepp av invasiva främmande arter som avses i punkt (188)(h) g, ska ersättningen beräknas endast i förhållande till följande:
|
(a)
|
Marknadsvärdet av djur som har slaktats eller avlivats eller som har dött eller de produkter som destruerats
|
(i)
|
som ett resultat av djursjukdomen eller angrepp av invasiva främmande arter, eller
|
|
(ii)
|
som en del av ett offentligt program eller en åtgärd som avses i punkt (180)(b).
|
|
|
(b)
|
Inkomstbortfall till följd av karantäntvång och svårigheter när det gäller återställande av djurbesättningen.
|
|
|
(191)
|
Det marknadsvärde som avses i punkt (190)(a) ska fastställas på grundval av djurens värde omedelbart innan någon misstanke om djursjukdomen eller angreppet av inasiva främmande arter uppstod eller bekräftades, och som om de inte hade drabbats av sjukdomen eller angreppet av invasiva främmande arter av unionsbetydelse.
|
|
(192)
|
Detta belopp måste minskas med eventuella kostnader som inte uppkommit direkt på grund av djursjukdomen eller angrepp av invasiva främmande arter, vilka annars skulle ha uppstått för stödmottagande företag, samt eventuella intäkter från försäljning av produkter med anknytning till djur som slaktats, utslaktats eller destruerats i förebyggande syfte eller utrotningssyfte.
|
|
(193)
|
I vederbörligen motiverade undantagsfall får kommissionen godta andra kostnader som uppstår till följd av djursjukdomar inom vattenbruket eller angrepp invasiva främmande arter.
|
|
(194)
|
Stödet och varje annan ersättning som det stödmottagande företaget erhållit, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar eller gemnsamma fonder, för samma stödberättigande kostnader måste begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
1.4. Stöd för att avhjälpa de skador som orsakats av skyddade djur
|
(195)
|
Kommissionen kommer att anse att stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, under förutsättning att det är förenligt med principerna i del I kapitel 3 och de särskilda villkoren i detta avsnitt.
|
|
(196)
|
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skadade djur anses vara ett lämpligt verktyg för att hjälpa företag att hantera riskerna med arter som skyddas av unionslagstiftning eller nationell lagstiftning och underlätta utvecklingen av näringsverksamheter eller vissa ekonomiska områden, utan att detta påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, under förutsättning att stödet uppfyller villkoren i detta avsnitt.
|
|
(197)
|
Stöd som avses i detta avsnitt får endast beviljas om
|
(a)
|
det föreligger ett direkt orsakssamband mellan de skador som har uppstått och de skyddade djurens beteende,
|
|
(b)
|
de stödberättigande kostnaderna är kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av de skyddade djurrns beteende, såsom denna bedömts antingen av en myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag, och
|
|
(c)
|
stödet inom fiskerisektorn endast avser skador på fångster, oberoende av skyddade djurs eventuella inverkan på den totala vilda populationen.
|
|
|
(198)
|
Stödet måste utbetalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i. Om stödet utbetalas till en producentgrupp eller producentorganisation, får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.
|
|
(199)
|
Stödordningar som skador som orsakats av skyddade djur ska inrättas inom tre år från dagen för skadan. Stödet måste utbetalas inom fyra år från den dagen.
|
|
(200)
|
De stödberättigande kostnaderna får omfatta följande:
|
(a)
|
Marknadsvärdet av de djur som skadats eller dödats av de skyddade djuren.
|
|
(b)
|
Materiell skada på följande tillgångar: utrustning, maskiner, egendom.
|
|
|
(201)
|
Det marknadsvärde som avses i punkt (200)(a) ska fastställas på grundval av djurens värde omedelbart innan skadan uppstod och som om de inte hade påverkats av de skyddade djurens beteende.
|
|
(202)
|
Beräkningen av den materiella skadan måste baseras på den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde före den inträffade skadan. Den får inte överstiga den reparationskostnad eller den minskning av det skäliga marknadsvärde som de skyddade djurens beteende gett upphov till, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter det att skadan uppträtt.
|
|
(203)
|
Detta belopp får ökas med andra kostnader som det stödmottagande företaget ådrar sig på grund av de skyddade djurens beteende, och det ska i varje fall minskas med eventuella kostnader som inte uppstår direkt på grund av de skyddade djurens beteende vilka det stödmottagande företaget annars skulle ha ådragit sig, och med eventuella intäkter från försäljning av produkter som är kopplade till de skadade eller dödade djuren.
|
|
(204)
|
Kommissionen kan godta andra metoder för beräkning av skada, förutsatt att det är påvisat att dessa är representativa, inte grundar sig på onormalt god fångst eller avkastning och inte leder till att något stödmottagande företag överkompenseras.
|
|
(205)
|
Förutom vid det första angreppet från skyddade djur krävs det en rimlig ansträngning från de stödmottagande företagen för att minimera risken för snedvridning av konkurrensen och ge incitament att minimera skaderisken. Denna ansträngning måste ha formen av förebyggande åtgärder, såsom säkerhetsstängsel, som står i proportion till risken för skada orsakad av skyddade djur i det berörda området, såvida sådana åtgärder inte är orimliga.
|
|
(206)
|
Stödet och andra betalningar som erhållits för att kompensera för skadan, inbegripet ersättningar från försäkringar, måste begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
1.5. Stöd till investeringar för att förhindra och lindra skador orsakade av riskhändelser
|
(207)
|
Kommissionen kommer att anse att stöd till investeringar för förhindra och lindra skador som orsakats av riskhändelser är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, under förutsättning att det är förenligt med principerna i del I kapitel 3 och de särskilda villkoren i detta avsnitt.
|
|
(208)
|
Stöd till investeringar för att förhindra och lindra skador orsakade av riskhändelser anses vara ett lämpligt verktyg för att lindra riskerna för sådan skada eller omfattningen av den eller underlätta utvecklingen av näringsverksamheter eller vissa ekonomiska områden, utan att detta påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, under förutsättning att stödet uppfyller villkoren i detta avsnitt.
|
|
(209)
|
Investeringen måste i första hand syfta till att förebygga eller lindra skador orsakade av skyddade djur. När det gäller förebyggande och begränsning av skador som orsakas av skyddade djur inom fiskerisektorn måste investeringen syfta till att förebygga och begränsa predation eller skador på fiskeredskap eller annan utrustning.
|
|
(210)
|
När det gäller investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (62), måste stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning har genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.
|
|
(211)
|
Stödet måste täcka de stödberättigande kostnader som är direkta och specifika för förebyggande åtgärder. De stödberättigande kostnaderna får omfatta följande:
|
(a)
|
Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom, och
|
|
(b)
|
inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.
|
|
|
(212)
|
Den maximala stödnivån måste vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
Kapitel 2
2. STÖD I DE YTTERSTA RANDOMRÅDENA
|
(213)
|
Unionens yttersta randområden hämmas permanent i sin utveckling, vilket erkänns i artikel 349 i EUF-fördraget, vilket gör det möjligt för unionen att anta särskilda åtgärder för att stödja dessa områdena, bland annat genom en skräddarsydd tillämpning av unionsrätten i dessa regioner och tillgång till unionsprogram. Med beaktande av kommissionens meddelande Sätta människorna främst, säkra hållbar tillväxt för alla och ta tillvara potentialen i EU:s yttersta randområden (63) kommer kommissionen att bedöma stödet i dessa regioner på grundval av principerna i del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och de särskilda villkor som anges i detta avsnitt.
|
2.1. Driftstöd i de yttersta randområdena
|
(214)
|
Driftstöd i de yttersta randområdena är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 a i EUF-fördraget, under förutsättning att det är förenligt med principerna i del I kapitel 3, villkoren i detta avsnitt och de särskilda bestämmelser som gäller de områdena.
|
|
(215)
|
Detta avsnitt är tillämpligt på driftstöd i de yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget och som, i enlighet med artikel 10.4 i förordning (EU) 2021/1139, syftar till att lindra de särskilda begränsningarna i dessa områden på grund av deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden, ekonomiska beroende av ett fåtal produkter samt den bestående karaktären och kombinationen av ovanstående som allvarligt hämmar deras utveckling. Vid tillämpningen av detta avsnitt tar kommissionen, i tillämpliga fall, hänsyn till huruvida driftstödet är förenligt med EHFVF när det gäller den berörda regionen och dess effekter på konkurrensen och handeln både i de berörda regionerna och i andra delar av unionen.
|
|
(216)
|
Stöd i detta avsnitt får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att mildra svårigheterna i de yttersta randområdena till följd av deras isolering, ökaraktär och ytterst avlägsna belägenhet.
|
|
(217)
|
De stödberättigande kostnader som följer av dessa särskilda begränsningar måste beräknas i enlighet med de kriterier som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1972 (64).
|
|
(218)
|
För att undvika överkompensation måste den berörda medlemsstaten ta hänsyn till andra typer av offentlig intervention, i tillämpliga fall, inbegripet ersättning för extrakostnader för aktörer inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena som betalats ut i enlighet med artiklarna 24 och 35–37 i förordning (EU) 2021/1139.
|
|
(219)
|
Stödet och andra betalningar som erhållits av det stödmottagande företaget för samma stödberättigande kostnad, måste begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
2.2. Stöd till förnyelse av fiskeflottan i de yttersta randområdena
|
(220)
|
Kommissionen kommer att betrakta stöd för förnyelse av fiskeflottan i de yttersta randområdena som förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 a i EUF-fördraget, under förutsättning att det är förenligt med principerna i del I kapitel 3, villkoren i detta avsnitt och särskilda villkoren i det avsnittet.
|
|
(221)
|
Detta avsnitt är tillämpligt på stöd till förnyelse av fiskeflottan i de yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget och som syftar till att täcka kostnaderna för förvärv av ett nytt fiskefartyg som kommer att registreras i ett yttersta randområde.
|
|
(222)
|
Stöd som avses i detta avsnitt får endast beviljas om
|
(a)
|
det nya fiskefartyget uppfyller unionens och nationella regler om hygien, hälsa, säkerhet, arbetsvillkor ombord på fiskefartyg och definitionen av fiskefartygs egenskaper, och
|
|
(b)
|
det stödmottagande företaget på dagen för ansökan om stöd har sin huvudsakliga registreringsort i det yttersta randområde där det nya fartyget kommer att registreras.
|
|
|
(223)
|
Vid dagen för beviljandet av stödet ska den rapport som utarbetats i enlighet med artikel 22.2 och 22.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 före den dagen visa att det råder balans mellan fiskekapaciteten och fiskemöjligheter i det flottsegment i det yttersta randområdet till vilket det nya fartyget kommer att höra (den ”nationella rapporten”).
|
|
(224)
|
Stöd får inte beviljas om den nationella rapporten, och särskilt bedömningen av balansen i den, inte har utarbetats på grundval av de biologiska, ekonomiska och fartygsbruksrelaterade indikatorer som anges i de gemensamma riktlinjer (65) som avses i artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013.
|
|
(225)
|
Därför måste följande villkor vara uppfyllda om stöd enligt detta avsnitt ska beviljas:
|
(a)
|
Den berörda medlemsstaten ska ha lämnat in den nationella rapporten till kommissionen senast den 31 maj år N.
|
|
(b)
|
Den nationella rapporten ska visa att det råder balans mellan fiskekapaciteten och fiskemöjligheterna i det flottsegment som det nya fartyget kommer att tillhöra.
|
|
(c)
|
Slutsatserna i den nationella rapporten för år N, och särskilt bedömningen av saldot i denna får inte ha ifrågasatts av kommissionen.
|
|
|
(226)
|
Vid tillämpningen av led (225)(c) ska bedömningen av saldot i den nationella rapporten anses vara ifrågasatt, om kommissionen senast den 31 mars år N+1 översänder en skrivelse om detta till den berörda medlemsstaten på grundval av artikel 22.4 i förordning (EU) nr 1380/2013. Om ingen sådan skrivelse skickas inom denna tidsfrist, eller om bedömningen av saldot i den nationella rapporten inte ifrågasätts i skrivelsen, får den berörda medlemsstaten fortsätta att bevilja stöd.
|
|
(227)
|
Den berörda medlemsstaten får bevilja stöd på grundval av den nationella rapporten för år N senast den 31 december år N+1.
|
|
(228)
|
De fiskekapacitetstak för varje medlemsstat och för varje flottsegment i de yttersta randområdena som anges i bilaga II till förordning (EU) nr 1380/2013 får, med beaktande av varje eventuell sänkning av taken enligt artikel 22.6 i den förordningen, aldrig överskridas. Införandet av ny kapacitet i flottan, vilken förvärvats med stöd, måste ske under fullt iakttagande av dessa kapacitetstak och får inte leda till en situation där taken överskrids.
|
|
(229)
|
Stödet får inte underställas krav om att det nya fartyget ska förvärvas från en visst skeppsvarv.
|
|
(230)
|
Den högsta stödnivån får inte överskrida 60 % av de totala stödberättigande kostnaderna för fartyg med en totallängd på mindre än 12 meter, 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna för fartyg med en totallängd på minst 12 meter men mindre än 24 meter eller 25 % av de totala stödberättigande kostnaderna för fartyg med en totallängd på minst 24 meter.
|
|
(231)
|
Fartyget som förvärvats med stöd ska förbli registrerat i det yttersta randområdet under minst 15 år från och med dagen för beviljandet av stödet och ska under den tiden landa alla sina fångster i ett yttersta randområde. Om detta villkor inte efterlevs ska stödet återbetalas till ett belopp som är proportionellt till perioden för eller omfattningen av den bristande efterlevnaden.
|
2.3. Stöd för investeringar i utrustning som bidrar till förhöjd säkerhet, inbegripet utrustning som gör det möjligt för fartyg att utvidga sina fiskezoner för småskaligt kustfiske i de yttersta randområdena
|
(232)
|
Kommissionen kommer att anse att stöd för investeringarna i utrustning som bidrar till förhöjd säkerhet, inbegripet utrustning som gör att fiskefartyg kan utöka sina fiskeområden för småskaligt kustfiske i de yttersta randområdena är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 a i EUF-fördraget, under förutsättning att det är förenligt med principerna i del I kapitel 3 och de särskilda villkoren i detta avsnitt.
|
|
(233)
|
Stöd enligt detta avsnitt bör bidra till att stärka ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart fiske, förbättra säkerhets- och arbetsvillkoren ombord och, i tillämpliga fall, så att fiskefartyg kan utvidga sina fiskezoner upp till 20 sjömil från kusten för småskaligt kustfiske.
|
|
(234)
|
Genom undantag från punkt (47) kan stöd enligt detta avsnitt beviljas så att obligatoriska unionskrav eller nationella krav uppfylls.
|
|
(235)
|
Stöd för investeringar som innebär att ett fiskefartygs huvud- eller hjälpmotor ersätts eller moderniseras får endast vara stödberättigande enligt artikel 18 i förordning (EU) 2021/1139 eller enligt del II kapitel 3 avsnitt 3.2 i dessa riktlinjer.
|
|
(236)
|
Stöd för investeringar som leder till en ökning av ett fiskefartygs bruttodräktighet får endast vara stödberättigande enligt artikel 19 i förordning (EU) 2021/1139 eller enligt del II kapitel 3 avsnitt 3.3 i dessa riktlinjer.
|
|
(237)
|
Den maximala stödnivån måste vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
Kapitel 3
3. STÖD TILL FLOTTÅTGÄRDER OCH UPPHÖRANDE AV FISKEVERKSAMHET
|
(238)
|
I syfte att stärka ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar fiskeverksamhet är det lämpligt att i dessa riktlinjer inbegripa vissa nationellt finansierade åtgärder avseende investeringar i fiskefartyg och upphörande av fiskeverksamhet.
|
|
(239)
|
För att uppnå konsekvens och samstämmighet mellan unionens politik för statligt stöd och den gemensamma fiskeripolitiken, måste de villkor som gäller dessa åtgärder, som finansieras enbart med nationella medel, återspegla de krav som fastställs inom ramen för EHFVF för likvärdiga åtgärder som medfinansieras av EU, nämligen åtgärderna i artiklarna 17–21 i förordning (EU) 2021/1139, om inte annat anges i detta avsnitt.
|
|
(240)
|
Stöd enligt detta kapitel får även beviljas inlandsfiske på de särskilda villkor som anges i avsnitten 3.1–3.6.
|
|
(241)
|
Unionsfiskefartyg som beviljas stöd enligt detta kapitel får inte överföras eller omflaggas utanför unionen under de närmaste fem åren från och med slutbetalningen för stödet.
|
3.1. Första förvärv av ett fiskefartyg
|
(242)
|
Kommissionen kommer att anse att stöd för det första förvärvet av ett fiskefartyg är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, under förutsättning att det är förenligt med principerna i del I kapitel 3 och de särskilda villkoren i detta avsnitt.
|
|
(243)
|
Stöd för det första förvärvet av ett fiskefartyg kan vara ett lämpligt verktyg för att stödja nya fiskare i sektorn och underlätta generationsskifte. Av detta skäl kan stöd för första förvärv av ett fiskefartyg i vissa fall underlätta utvecklingen av ekonomisk verksamhet eller vissa områden inom ekonomin, utan att detta påverkar handelsvillkoren negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, under förutsättning att det uppfyller villkoren i detta avsnitt.
|
|
(244)
|
Stöd som avses i detta avsnitt får endast beviljas
|
(a)
|
en fysisk person som är högst 40 år vid tidpunkten för inlämnandet av stödansökan och som har arbetat minst fem år som fiskare eller har förvärvat lämpliga kvalifikationer,
|
|
(b)
|
juridiska personer som är helägda av en eller flera fysiska personer som uppfyller villkoren i led a,
|
|
(c)
|
vid gemensamt första förvärv av ett fiskefartyg, flera fysiska personer som uppfyller villkoren i led a,
|
|
(d)
|
vid förvärv av del i ett fiskefartyg, en fysisk person som uppfyller villkoren i led a och som anses ha rätt till kontroll över det fartyget genom ägande av minst 33 % av fartyget eller av aktierna i fartyget, eller av en juridisk person som uppfyller villkoren i led b och som anses ha kontrollrättigheter till detta fartyg genom ägande av minst 33 % av fartyget eller av aktierna i fartyget.
|
|
|
(245)
|
Stöd enligt detta avsnitt får endast beviljas för fiskefartyg som uppfyller samtliga följande krav:
|
(a)
|
Fartyget tillhör ett flottsegment för vilket den senaste rapport om fiskekapacitet som avses i artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 har visat att det råder balans med de fiskemöjligheter som är tillgängliga för det segmentet,
|
|
(b)
|
är utrustat för fiskeverksamhet,
|
|
(c)
|
har en totallängd som inte överstiger 24 meter,
|
|
(d)
|
har varit registrerat i registret över unionens fiskeflotta under minst tre kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in, när det gäller ett fartyg för småskaligt kustfiske, och under minst fem kalenderår, när det gäller en annan fartygstyp, och
|
|
(e)
|
har varit registrerat i registret över unionens fiskeflotta under högst 30 kalenderår som föregår det år då stödansökan lämnas in.
|
|
|
(246)
|
Det förfarande och de villkor som anges i punkterna (225)–(227) i del II kapitel 2 avsnitt 2.2 är tillämpliga vid tillämpningen av punkt (245) a.
|
|
(247)
|
Med avseende på inlandsfiske är punkt (245) a inte tillämplig och punkt (245) d och e bör tolkas som en hänvisning till dagen för idrifttagandet, i enlighet med nationell rätt, i stället för dagen för registreringen i registret över unionens fiskeflotta.
|
|
(248)
|
De stödberättigande kostnaderna får omfatta direkta och indirekta kostnader i samband med det första förvärvet av ett fiskefartyg.
|
|
(249)
|
Den maximala stödnivån måste vara begränsad till 40 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
3.2. Ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor
|
(250)
|
Kommissionen kommer att anse att stöd för ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, om det uppfyller de principer som anges i del I kapitel 3 och de särskilda villkor som anges i detta avsnitt.
|
|
(251)
|
Stöd för att ersätta eller modernisera en huvud- eller hjälpmotor kan vara ett lämpligt verktyg för att uppmuntra företag att bland annat öka energieffektiviteten och minska koldioxidutsläppen. Av detta skäl kan stöd för ersättning eller modernisering av huvud- eller hjälpmotor i vissa fall underlätta utvecklingen av ekonomisk verksamhet eller vissa områden inom ekonomin, utan att detta påverkar handelsvillkoren negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, under förutsättning att det uppfyller villkoren i detta avsnitt.
|
|
(252)
|
Stöd enligt detta avsnitt får endast beviljas för ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor på ett fiskefartyg med en totallängd på högst 24 meter.
|
|
(253)
|
Stöd i enlighet med detta avsnitt ska uppfylla samtliga följande villkor:
|
(a)
|
Fartyget tillhör ett flottsegment för vilket den senaste rapporten om fiskekapacitet enligt artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 har visat att det råder balans med de fiskemöjligheter som är tillgängliga för det segmentet.
|
|
(b)
|
Fartyget har varit registrerat i registret över unionens fiskeflotta under minst fem kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in.
|
|
(c)
|
I fråga om fartyg för småskaligt kustfiske och fartyg som används för inlandsfiske har den nya eller moderniserade motorn inte högre effekt i kW än den nuvarande motorn.
|
|
(d)
|
För andra fartyg med en totallängd på högst 24 meter, att den nya eller moderniserade motorn inte har större effekt i kW än den nuvarande motorn och släpper ut åtminstone 20 % mindre koldioxid jämfört med den nuvarande motorn.
|
|
(e)
|
Den fiskekapacitet som dragits in på grund av ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor får inte ersättas.
|
|
|
(254)
|
Det förfarande och de villkor som anges i punkterna (225)–(227) i del II kapitel 2 avsnitt 2.2 är tillämpliga vid tillämpningen av punkt (253)(a) a.
|
|
(255)
|
Med avseende på inlandsfiske är punkt (253)(a) inte tillämplig och punkt (253)(b) bör tolkas som en hänvisning till dagen för idrifttagandet, i enlighet med nationell rätt, i stället för dagen för registreringen i registret över unionens fiskeflotta.
|
|
(256)
|
Medlemsstaterna måste visa att de har effektiva kontroll- och tillsynsmekanismer för att garantera att de villkor som fastställs i detta avsnitt uppfylls.
|
|
(257)
|
Medlemsstaterna måste säkerställa att alla ersatta eller moderniserade motorer genomgår en fysisk kontroll.
|
|
(258)
|
Den minskning av koldioxidutsläpp som krävs enligt punkt (253)(d) kommer att anses vara uppfylld i något av följande fall:
|
(a)
|
Om relevant information som intygas av tillverkaren av motorn i fråga som en del av ett typgodkännande eller ett produktintyg visar att den nya motorn släpper ut 20 % mindre koldioxid än den motor som ersätts.
|
|
(b)
|
Om relevant information som intygas av tillverkaren av motorn i fråga som en del av ett typgodkännande eller ett produktintyg visar att den nya motorn förbrukar 20 % mindre bränsle än den motor som ersätts.
|
|
|
(259)
|
Om den relevanta information som intygas av tillverkaren av motorn i fråga som en del av ett typgodkännande eller ett produktintyg för en eller båda motorerna inte möjliggör en jämförelse av koldioxidutsläpp eller bränsleförbrukning ska den minskning av koldioxidutsläpp som krävs enligt punkt (253)(d) anses vara fullgjord i något av följande fall:
|
(a)
|
Den nya motorn använder en energieffektiv teknik och åldersskillnaden mellan den nya motorn och den motor som ersätts är minst sju år.
|
|
(b)
|
Den nya motorn använder en typ av bränsle eller ett framdrivningssystem som anses släppa ut mindre koldioxid än den motor som ersätts.
|
|
(c)
|
Den berörda medlemsstaten har mätt upp att den nya motorn inom ramen för fartygets normala fiskeansträngning släpper ut 20 % mindre koldioxid eller förbrukar 20 % mindre bränsle än den motor som ersätts.
|
|
|
(260)
|
Genomförandeförordning (EU) 2022/46 (66) är tillämplig för att identifiera de energieffektiva tekniker som avses i punkt (259)(a) och för att ytterligare specificera metoddelarna för genomförandet av punkt(259)(c).
|
|
(261)
|
De stödberättigande kostnaderna får omfatta de direkta och indirekta kostnaderna för ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor.
|
|
(262)
|
Den maximala stödnivån måste vara begränsad till 40 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
3.3. Ökning av ett fiskefartygs bruttodräktighet i syfte att förbättra säkerheten, arbetsförhållandena eller energieffektiviteten
|
(263)
|
Kommissionen kommer att anse att stöd för ökningen av ett fiskefartygs bruttodräktighet i syfte att höja säkerheten, arbetsvillkoren eller energieffektiviteten är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, under förutsättning att det är förenligt med principerna i del I kapitel 3 och de särskilda villkoren i detta avsnitt.
|
|
(264)
|
Stöd för ökning av ett fiskefartygs bruttodräktighet kan vara ett lämpligt verktyg för att uppmuntra företag att investera i en förbättring av säkerheten, arbetsvillkoren eller energieffektiviteten. Av detta skäl kan stöd för en ökning av ett fiskefartygs bruttodräktighet i vissa fall underlätta utvecklingen av ekonomisk verksamhet eller vissa områden inom ekonomin, utan att detta påverkar handelsvillkoren negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, under förutsättning att det uppfyller villkoren i detta avsnitt.
|
|
(265)
|
Stöd i enlighet med detta avsnitt ska uppfylla samtliga följande villkor:
|
(a)
|
Fiskefartyget tillhör ett flottsegment för vilket den senaste rapporten om fiskekapacitet enligt artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 har visat att det råder balans mellan fiskekapaciteten i segmentet och de fiskemöjligheter som är tillgängliga för det segmentet.
|
|
(b)
|
Fiskefartygets totallängd överstiger inte 24 meter.
|
|
(c)
|
Fiskefartyget har varit registrerat i registret över unionens fiskeflotta under minst de tio kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in.
|
|
(d)
|
Ny fiskekapacitet som tillförs fiskeflottan till följd av insatsen kompenseras genom att åtminstone motsvarande fiskekapacitet först dras tillbaka utan offentligt stöd från samma flottsegment eller från ett flottsegment för vilket den senaste rapporten om fiskekapacitet enligt artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 har visat att fiskekapaciteten inte är i balans med de fiskemöjligheter som är tillgängliga för det segmentet.
|
|
|
(266)
|
Det förfarande och de villkor som anges i punkterna (225)–(227) i del II kapitel 2 avsnitt 2.2 är tillämpliga vid tillämpningen av punkt (265) a.
|
|
(267)
|
De stödberättigande kostnaderna får omfatta följande:
|
(a)
|
Ökning av bruttodräktigheten som är nödvändig för att därefter uppföra eller renovera logianläggningar som endast är avsedda för besättningen, inklusive sanitära anläggningar, gemensamma utrymmen, kökslokaler och skyddande strukturer på däck.
|
|
(b)
|
Ökning av bruttodräktigheten som är nödvändig för att därefter förbättra eller installera brandförebyggande system, säkerhets- och alarmsystem eller bullerminskningssystem ombord.
|
|
(c)
|
Ökning av bruttodräktigheten som är nödvändig för att därefter installera integrerade bryggsystem för att förbättra navigeringen eller motorkontrollen.
|
|
(d)
|
Ökning av bruttodräktigheten som är nödvändig för att därefter installera eller renovera en motor eller ett framdrivningssystem som uppvisar bättre energieffektivitet eller lägre koldioxidutsläpp jämfört med den föregående situationen, vars styrka inte överstiger fiskefartygets tidigare certifierade maskinstyrka i enlighet med artikel 40.1 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (67), och vars maximala uteffekt intygas av tillverkaren för den typen av motor eller framdrivningssystem.
|
|
(e)
|
Ersättning eller renovering av bulbstäven, förutsatt att det förbättrar fiskefartygets övergripande energieffektivitet.
|
|
|
(268)
|
Med avseende på inlandsfiske är punkt (265) a och d inte tillämpliga och punkt (265)(c) bör tolkas som en hänvisning till dagen för idrifttagandet, i enlighet med nationell rätt, i stället för dagen för registreringen i registret över unionens fiskeflotta.
|
|
(269)
|
Medlemsstaterna måste visa att de har effektiva kontroll- och tillsynsmekanismer för att garantera att de villkor som fastställs i detta avsnitt uppfylls.
|
|
(270)
|
Den berörda medlemsstaten måste underrätta kommissionen om stödåtgärdens egenskaper, inbegripet den ökade fiskekapaciteten och syftet med denna ökning.
|
|
(271)
|
De stödberättigande kostnaderna får omfatta direkta och indirekta kostnader med koppling till investeringsstödet för förbättring av säkerheten, arbetsförhållandena eller energieffektiviteten som leder till en ökning av ett fiskefartygs bruttodräktighet.
|
|
(272)
|
Den maximala stödnivån måste vara begränsad till 40 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
3.4. Stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet
|
(273)
|
Kommissionen kommer att anse att stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, under förutsättning att det är förenligt med principerna i del I kapitel 3 och de särskilda villkoren i detta avsnitt.
|
|
(274)
|
Stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet kan vara ett lämpligt verktyg för att hjälpa stödmottagande företag inom fiskerisektorn att anpassa sig till en ny situation, särskilt genom delvisövergång till nya typer av ekonomisk verksamhet (68). Av detta skäl kan stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet i vissa fall underlätta utvecklingen av ekonomisk verksamhet eller vissa områden inom ekonomin, utan att detta påverkar handelsvillkoren negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, under förutsättning att det uppfyller villkoren i detta avsnitt.
|
|
(275)
|
Stöd i enlighet med detta avsnitt ska uppfylla samtliga följande villkor:
|
(a)
|
Upphörandet ska vara föreskrivet som ett verktyg i en handlingsplan enligt artikel 22.4 i förordning (EU) nr 1380/2013.
|
|
(b)
|
Det definitiva upphörandet med fiskeverksamhet ska uppnås genom skrotning av fiskefartyget eller genom avveckling och anpassning till annan verksamhet än kommersiellt fiske.
|
|
(c)
|
Fiskefartyget måste vara registrerat som aktivt och ha bedrivit fiskeverksamhet under minst 90 dagar per år under de två kalenderår som föregår det datum då stödansökan lämnas in.
|
|
(d)
|
Motsvarande fiskekapacitet ska permanent strykas från registret över unionens fiskeflotta och får inte ersättas.
|
|
(e)
|
Fiskelicenserna och fisketillstånden måste dras in permanent.
|
|
(f)
|
Stödmottagande företag får inte registrera något fiskefartyg inom fem års tid efter att ha mottagit stödet.
|
|
|
(276)
|
Om fiskeverksamheten i fråga är av sådan art att den inte kan bedrivas under hela kalenderåret, får det minimikrav för fiskeverksamhet som anges i punkt (275)(c) minskas så länge förhållandet mellan antalet verksamma dagar och antalet fiskedagar dagar är detsamma som förhållandet mellan antalet fiskedagar och antalet kalenderdagar per år för stödmottagande företag som fiskar året runt.
|
|
(277)
|
Utöver det stöd som avses i punkt (275) får kommissionen i undantagsfall tillåta stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet av ekonomiska eller andra skäl som rör bevarandet av marina biologiska resurser, under vederbörligen motiverade omständigheter som det är medlemsstaternas skyldighet bevisa. Exempelvis kan stöd motiveras i samband med frågor som gäller god miljöstatus i marina vatten underbyggd med vetenskapliga bevis eller om fiskeverksamhetens omfattning på lokal nivå inte längre kan upprätthållas på grund av en minskning av fiskeområdena, och det finns ett behov av att säkerställa en ordnad omstrukturering av sektorn, även om de berörda flottsegmenten är i balans.
|
|
(278)
|
Stöd enligt punkt (277) måste uppfylla villkoren i punkt (275) b–f och dessutom ska de stödmottagande företagen förbinda sig att inte öka sin aktiva fiskekapacitet från och med tidpunkten för ansökan om stöd till och med fem år efter utbetalningen av stödet. De stödmottagande företagen ska också förbinda sig att inte använda stödet till att ersätta eller modernisera sina motorer, såvida inte villkoren i artikel 18 i förordning (EU) 2021/1139 är uppfyllda.
|
|
(279)
|
Om en medlemsstat ett år före anmälan har beviljat stöd eller genomfört insatser inom ramen för EHFF eller EHFVF som leder till ökad fiskekapacitet i ett havsområde, eller om den inkluderade sådana insatser i det nationella EHFVF-programmet, ska den berörda medlemsstaten förklara i vilken utsträckning stöd för definitivt upphörande i samma havsområde är förenligt med en sådan ökning av fiskekapaciteten och visa att stödet är motiverat och nödvändigt.
|
|
(280)
|
Med avseende på inlandsfiske kan stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet enbart beviljas det stödmottagande företag som uteslutande bedriver verksamhet i inlandsvatten och för bevarandeåtgärder som stöds av vetenskapliga belägg eller omfattas av punkt (277). Punkten (275)(a) gäller inte inlandsfiske och punkten (275) d och f gäller med hänvisning till relevant nationell flottregister, om ett sådant finns tillgängligt enligt nationell lagstiftning, i stället för registret över unionens fiskeflotta. Fiskelicenserna och fisketillstånden måste dras in permanent, oavsett om det finns ett nationellt flottregister eller inte.
|
|
(281)
|
Dessutom gäller följande justering för inlandsfiske i fråga om det minsta antal fiskedagar som anges i punkt (275)(c). Om ett fiskefartyg är aktivt inom fångst av flera arter för vilka olika antal fiskedagar är tillåtna i inlandsvatten, ska antalet fiskedagar för att beräkna det förhållande som anges i punkt (276) vara genomsnittet av det antal fiskedagar som tillåts för det fartygets fångster. Det minsta antal fiskedagar som följer av en sådan anpassning får dock inte i något fall understiga 30 dagar eller överstiga 90 dagar.
|
|
(282)
|
Stöd för permanent upphörande av fiskeverksamhet får endast beviljas
|
(a)
|
ägare av unionsfiskefartyg som berörs av det definitiva upphörandet, och
|
|
(b)
|
fiskare som har arbetat ombord på ett unionsfiskefartyg som berörs av det definitiva upphörandet under minst 90 dagar per år under de två kalenderår som föregår det år då ansökan lämnas in.
|
|
|
(283)
|
Det minsta antal arbetsdagar som anges i punkt (282)(b) ska justeras i enlighet med punkterna (276) och (281), om dessa punkter är tillämpliga på det fiskefartyg som fiskaren bedriver verksamheten med.
|
|
(284)
|
De fiskare som avses i punkt (282)(b) måste upphöra med all fiskeverksamhet under fem år efter mottagandet av stödet. Om en fiskare återupptar fiskeverksamheten inom den perioden måste felaktigt utbetalda belopp för stödet återkrävas av den berörda medlemsstaten, till ett belopp som står i proportion till den period då villkoret i första meningen i denna punkt inte uppfylldes.
|
|
(285)
|
Medlemsstaterna måste visa att de har effektiva kontroll- och tillsynsmekanismer för att garantera efterlevnaden av villkoren knutna till det definitiva upphörandet, bland annat för att säkerställa att kapaciteten permanent dras in, och att berörda fartyg eller fiskare har upphört med all fiskeverksamhet till följd av åtgärden. I avsaknad av ett nationellt flottregister gällande inlandsvatten måste medlemsstaterna också visa att sådana kontroll- och tillsynsmekanismer säkerställer en kapacitetsförvaltning jämförbar med den som gäller havsfiske.
|
|
(286)
|
De stödberättigande kostnaderna måste beräknas för den enskilda stödmottagaren.
|
|
(287)
|
De stödberättigande kostnaderna får omfatta följande:
|
(a)
|
Vid skrotning av fiskefartyget:
|
(i)
|
Kostnaderna för skrotningen.
|
|
(ii)
|
Kompensation för förluster av fiskefartygets värde mätt som dess aktuella försäljningsvärde.
|
|
|
(b)
|
Vid avveckling och eftermontering för annan verksamhet än kommersiellt fiske: Investeringskostnader i samband med omställning av fiskefartyget för annan ekonomisk verksamhet.
|
|
(c)
|
De kostnader för fiskare som anges i led (282)(b) som också kan omfatta de obligatoriska sociala kostnader som uppstår till följd av genomförandet av det definitiva upphörandet, i den mån som de inte täcks av andra nationella bestämmelser i händelse av att en affärsverksamhet upphör.
|
|
|
(288)
|
Kommissionen kan godta andra beräkningsmetoder, under förutsättning att de grundar sig på objektiva kriterier och inte leder till att något stödmottagande företag överkompenseras.
|
|
(289)
|
De stödberättigande kostnaderna måste minskas med eventuella kostnader för det permanenta upphörandet av fiskeverksamhet som det stödmottagande företaget annars skulle ha haft.
|
|
(290)
|
Det maximala stödet måste vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
3.5. Stöd för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet
|
(291)
|
Kommissionen kommer att anse att stöd för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, under förutsättning att det är förenligt med principerna i del I kapitel 3 och de särskilda villkoren i detta avsnitt.
|
|
(292)
|
Stöd för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet kan vara ett lämpligt verktyg för att hjälpa sektorn att reagera på omständigheter som motiverar ett begränsat stopp av fiskeansträngningen (69). Av detta skäl kan stöd för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet i vissa fall underlätta utvecklingen av näringsverksamheter eller vissa områden inom ekonomin, utan att det påverkar handelsvillkoren negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, förutsatt att det uppfyller villkoren i detta avsnitt.
|
|
(293)
|
Stöd enligt detta avsnitt får beviljas i följande fall:
|
(a)
|
De bevarandeåtgärder som avses i artikel 7.1 a, b, c, i och j i förordning (EU) nr 1380/2013 eller, i tillämpliga fall för unionen, likvärdiga bevarandeåtgärder som antagits av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, förutsatt att det krävs en minskning av fiskeansträngningen på grundval av vetenskaplig rådgivning för att uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål, i enlighet med artikel 2.2 och artikel 2.5 a i förordning (EU) nr 1380/2013.
|
|
(b)
|
Åtgärder som ska vidtas av kommissionen vid ett allvarligt hot mot de marina biologiska resurserna enligt artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013.
|
|
(c)
|
medlemsstaternas nödåtgärder enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 1380/2013.
|
|
(d)
|
Avbrytande, på grund av force majeure, av tillämpningen av ett partnerskapsavtal om hållbart fiske eller protokollet till detta.
|
|
(e)
|
Miljöolyckor eller hälsokriser som formellt erkänns som sådana av den relevanta medlemsstatens behöriga myndigheter.
|
|
|
(294)
|
Stöd enligt detta avsnitt får beviljas endast om det berörda fartygets eller den berörda fiskarens fiskeverksamhet upphör under minst 30 dagar under ett visst kalenderår.
|
|
(295)
|
Stöd för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet får endast beviljas
|
(a)
|
ägare eller operatörer av unionsfiskefartyg som är registrerade som aktiva och har bedrivit fiskeverksamhet under minst 120 dagar under de två kalenderår som föregår det år då ansökan lämnas in,
|
|
(b)
|
fiskare som har arbetat ombord på ett unionsfiskefartyg som berörs av det tillfälliga upphörandet under minst 120 dagar under de två kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in,
|
|
(c)
|
fiskare som fiskar utan fartyg och som har bedrivit fiskeverksamhet under minst 120 dagar under de två kalenderår som föregår det år då ansökan lämnas in.
|
|
|
(296)
|
Om fiskeverksamheten i fråga är av en art som gör att den inte kan bedrivas under hela kalenderåret, får den 120-dagarsperiod som anges i punkt (295)a, b och c minskas så länge förhållandet mellan antalet verksamma dagar och antalet fiskedagar är detsamma som förhållandet mellan antalet fiskedagar och antalet kalenderdagar per år för stödmottagande företag som fiskar året runt.
|
|
(297)
|
Med avseende på inlandsfiske kan stöd för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet enbart beviljas stödmottagare som uteslutande bedriver verksamhet i inlandsvatten och för bevarandeåtgärder som stöds av vetenskapliga belägg eller omfattas av punkt (293)(e). Punkt (295)(a) är tillämplig med hänvisning till relevant nationellt flottregister, om ett sådant finns tillgängligt enligt nationell lagstiftning.
|
|
(298)
|
Dessutom gäller följande justering för inlandsfiske när det gäller det minsta antal fiskedagar som anges i punkt (295) a, b och c. Om ett fiskefartyg eller en fiskare är aktiva inom fångst av flera arter för vilka olika antal fiskedagar är tillåtna i inlandsvatten, ska antalet fiskedagar för att beräkna det förhållande som anges i punkt (296) vara genomsnittet av det antal fiskedagar som tillåts för det fartygets eller den fiskarens fångster. Det minsta antal fiskedagar som följer av en sådan anpassning får dock inte i något fall understiga 40 dagar eller överstiga 120 dagar.
|
|
(299)
|
Stöd enligt detta avsnitt får beviljas för högst 12 månader per fartyg eller fiskare under EHFVF:s programperiod, oberoende av finansieringskälla, vare sig det är nationellt finansierat eller medfinansierat i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2021/1139. Medlemsstaterna ska i fall som dessa följa den rapporteringsskyldighet som föreskrivs i punkt (346).
|
|
(300)
|
All fiskeverksamhet som bedrivs av berörda fiskefartyg eller berörda fiskare måste avbrytas under den period som berörs av det tillfälliga upphörandet av fiskeverksamheten.
|
|
(301)
|
Medlemsstaterna måste visa att de har effektiva kontroll- och tillsynsmekanismer för att garantera att villkoren knutna till det tillfälliga upphörandet efterlevs, bland annat för att säkerställa att det berörda fartyget eller den berörda fiskaren har upphört med all fiskeverksamhet under den period som berörs av åtgärden.
|
|
(302)
|
De stödberättigande kostnaderna får omfatta följande:
|
(a)
|
Inkomstbortfall på grund av det tillfälliga upphörandet med fiskeverksamhet, och
|
|
(b)
|
andra kostnader för underhåll, vård och bevarande av outnyttjade tillgångar under tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet.
|
|
|
(303)
|
De stödberättigande kostnaderna måste beräknas för den enskilda stödmottagaren.
|
|
(304)
|
Inkomstbortfallet måste beräknas genom att
|
(a)
|
resultatet av multiplikationen av den mängd fiskeriprodukter som framställts under året för det ttillfälliga upphörandet med fiskeverksamheten med det genomsnittliga försäljningspriset under det året
dras från
|
|
(b)
|
den genomsnittliga årliga producerade mängden fiskeriprodukter under den treårsperiod som föregår det tillfälliga upphörandet med fiskeverksamhet eller under en genomsnittlig treårsperiod baserad på de fem år som föregår det tillfälliga upphörandet av fiskeverksamhet, varvid de högsta och de lägsta värdena inte medräknas, multiplicerad med det genomsnittliga försäljningspriset.
|
|
|
(305)
|
Kostnader för underhåll, vård och bevarande av outnyttjade tillgångar under tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet ska beräknas på grundval av ett genomsnitt av de kostnader som uppstått under den treårsperiod som föregår det tillfälliga upphörandet med fiskeverksamheten eller som ett genomsnitt under tre år under den femårsperiod som föregår det tillfälliga upphörandet med av fiskeverksamheten, varvid de högsta och de lägsta värdena inte medräknas.
|
|
(306)
|
De stödberättigande kostnaderna får omfatta andra kostnader som det stödmottagande företaget haft till följd av det tillfälliga upphörandet med fiskeverksamhet och de måste minskas med eventuella kostnader som inte uppstått till följd av det tillfälliga upphörandet med fiskeverksamhet som det stödmottagande företaget annars skulle ha haft.
|
|
(307)
|
Kommissionen kan godta andra beräkningsmetoder, under förutsättning att de grundar sig objektiva kriterier och inte leder till att något stödmottagande företag överkompenseras.
|
|
(308)
|
Om ett fartyg under det tillfälliga upphörandet används för annan verksamhet än kommersiellt fiske, måste alla inkomster redovisas och dras av från det stöd som beviljas enligt detta avsnitt, och inget stöd får beviljas för andra kostnader för underhåll, vård och bevarande av outnyttjade tillgångar under tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet.
|
|
(309)
|
Om ett litet eller medelstort företag grundats inom tre år från det tillfälliga upphörandet med fiskeverksamheten, ska hänvisningen till tre- eller femårsperioderna i punkterna(304)(b) och (305) förstås som en hänvisning till den kvantitet som genererats eller sålts, eller kostnader för ett genomsnittligt företag av samma storlek som sökanden, nämligen ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag inom den nationella eller regionala sektor som berörs av det tillfälliga upphörandet med fiskeverksamheten.
|
|
(310)
|
Stödet och alla andra betalningar, även utbetalningar från försäkringar, som tas emot i samband med tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet måste begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
3.6. Likviditetsstöd till fiskare
|
(311)
|
Kommissionen kommer att anse att likviditetsstöd till fiskare är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, under förutsättning att det uppfyller principerna i del I kapitel 3 och de särskilda villkoren i detta avsnitt.
|
|
(312)
|
Likviditetsstöd till fiskare kan vara ett lämpligt stöd till företag inom sektorn för att reagera på omständigheter som hotar deras livskraft. Av detta skäl kan likviditetsstöd till fiskare i vissa fall underlätta utvecklingen av ekonomisk verksamhet eller vissa områden inom ekonomin, utan att detta påverkar handelsvillkoren negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, under förutsättning att det uppfyller villkoren i detta avsnitt.
|
|
(313)
|
Stöd enligt detta avsnitt kan undantagsvis tillåtas i vederbörligen motiverade fall. som medlemsstaten ska bevisa. för att kompensera för förlorade inkomster för fartygsägare och fiskare till följd av yttre händelser som medför en tillfällig begränsning av fiskeverksamheten. Följande utgör inte sådana yttre händelser:
|
(a)
|
De fall av tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet som förtecknas i avsnitt 3.5 i detta kapitel.
|
|
(b)
|
Bevarandeåtgärder som vidtas i enlighet med partnerskapsavtal om hållbart fiske och avtal om utbyte eller gemensam förvaltning.
|
|
(c)
|
Minskning eller förlust av fiskemöjligheter i EU-vatten inom ramen för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken.
|
|
(d)
|
Minskning eller förlust av fiskemöjligheter när det gäller vatten utanför EU, t.ex. på grund av att ett partnerskapsavtal om hållbart fiske och avtal om utbyte eller gemensam förvaltning eller åtgärder för fastställande och fördelning av fiskemöjligheter som vidtagits i enlighet med sådana avtal eller inom ramen för en regional fiskeriförvaltningsorganisation inte förlängs, tillfälligt upphävs, avslutas eller omförhandlas.
|
|
|
(314)
|
Stöd enligt detta avsnitt får endast beviljas om det finns ett direkt orsakssamband mellan de yttre händelserna och inkomstförlusten. Stöd enligt detta avsnitt kan till exempel vara berättigat om fiskeverksamhet inte kan bedrivas på grund av att hamninfrastruktur tillfälligt inte finns tillgänglig.
|
|
(315)
|
Stöd enligt detta avsnitt får också beviljas företag som är verksamma inom inlandsfiske.
|
|
(316)
|
Medlemsstaterna måste visa att de har effektiva kontroll- och tillsynsmekanismer för att garantera efterlevnaden av de villkor som gäller likviditetsstöd till fiskare.
|
|
(317)
|
De stödberättigande kostnaderna är inkomstbortfall på grund av yttre händelser.
|
|
(318)
|
De stödberättigande kostnaderna måste beräknas för den enskilda stödmottagaren.
|
|
(319)
|
Inkomstbortfallet måste beräknas genom att
|
(a)
|
resultatet av multiplikationen av den mängd fiskeriprodukter som framställts under det år då den yttre händelsen inträffade med det genomsnittliga försäljningspriset under det året,
dras från
|
|
(b)
|
resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden fiskeriprodukter under den treårsperiod som föregick den yttre händelsen eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick den yttre händelsen, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.
|
|
|
(320)
|
De stödberättigande kostnaderna får omfatta andra kostnader som det stödmottagande företaget haft till följd av de yttre händelserna, och de måste minskas med eventuella kostnader som inte uppstått till följd av de yttre händelserna som det stödmottagande företaget annars skulle ha haft.
|
|
(321)
|
Kommissionen kan godta andra beräkningsmetoder, under förutsättning att de grundar sig objektiva kriterier och inte leder till att något stödmottagande företag överkompenseras.
|
|
(322)
|
Om ett fartyg används till annan verksamhet än kommersiellt fiske under de yttre händelserna ska alla intäkter deklareras och dras av från det stöd som beviljas enligt detta avsnitt.
|
|
(323)
|
Om ett litet eller medelstort företag grundades inom tre år från den dag då den yttre händelsen inträffade, ska hänvisningen till tre- eller femårsperioderna i punkt (319)(b) förstås som en hänvisning till den kvantitet som hade producerats och sålts av ett genomsnittligt företag av samma storlek som det sökande, nämligen ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag inom den nationella eller regionala sektor som drabbats av den yttre händelsen.
|
|
(324)
|
Stödet och andra betalningar, inbegripet ersättningar från försäkringar, måste begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
|
DEL III
FÖRFARANDEFRÅGOR
1. MAXIMAL LÖPTID PÅ STÖDORDNINGAR OCH UTVÄRDERING
|
(325)
|
I enlighet med vedertagen praxis i kommissionens tidigare riktlinjer och för att bidra till insyn och regelbunden översyn av alla befintliga stödordningar kommer kommissionen endast att godkänna stödordningar med begränsad varaktighet. Stödordningar ska i princip inte tillämpas under längre tid än sju år.
|
|
(326)
|
För att säkerställa att snedvridningen av konkurrensen och handeln förblir begränsad kan kommissionen kräva att stödordningar enligt punkt (327) ska genomgå en utvärdering i efterhand. Utvärderingar kommer att göras av stödordningar som innebär en särskilt stor risk för snedvridning av konkurrensen och handeln, dvs. stödordningar som kan riskera att begränsa eller snedvrida konkurrensen märkbart om deras genomförande inte granskas i god tid.
|
|
(327)
|
Efterhandsutvärdering kan krävas för stödordningar med stor stödbudget eller med nya egenskaper eller när betydande förändringar vad gäller marknad, teknik eller lagstiftning förutses. Under alla omständigheter kommer, från och med den 1 januari 2023, en utvärdering att krävas för stödordningar med en budget för statligt stöd eller redovisade utgifter på mer än 150 miljoner euro under ett givet år eller 750 miljoner euro under deras totala varaktighet, dvs. den sammanlagda varaktigheten för stödordningen och eventuella tidigare stödordningar som omfattar ett liknande mål och geografiskt område. Med tanke på utvärderingens syften och för att undvika att lägga en oproportionerligt stor börda på medlemsstaterna krävs efterhandsutvärderingar endast för stödordningar vars sammanlagda varaktighet överstiger tre år från och med den 1 januari 2023.
|
|
(328)
|
Kravet på efterhandsutvärdering kan slopas för stödordningar som är en direkt efterföljare till en utvärderad stödordning med ett liknande mål och geografiskt område, för vilken en slutlig utvärderingsrapport har lämnats in i enlighet med den utvärderingsplan som kommissionen godkänt, och som inte föranlett några invändningar. Om den slutliga utvärderingsrapporten för en stödordning inte överensstämmer med den godkända utvärderingsplanen måste den stödordningen skjutas upp med omedelbar verkan.
|
|
(329)
|
Syftet med utvärderingen bör vara att kontrollera om de antaganden och villkor som ligger till grund för stödordningens förenlighet med den inre marknaden har uppnåtts, i synnerhet stödåtgärdens nödvändighet och effektivitet mot bakgrund av dess allmänna och specifika mål. Den bör också omfatta en bedömning av stödordningens inverkan på konkurrens och handel.
|
|
(330)
|
För stödordningar som omfattas av kravet på utvärdering enligt punkt (327) ska medlemsstaterna anmäla ett utkast till utvärderingsplan, som kommer att utgöra en integrerad del av kommissionens bedömning av stödordningen, enligt följande:
|
(a)
|
Tillsammans med stödordningen, om stödordningens budget för statligt stöd överskrider 150 miljoner euro under något av åren, eller 750 miljoner euro under dess totala varaktighet.
|
|
(b)
|
Inom 30 arbetsdagar efter en betydande ändring som ökar stödordningens budget till mer än 150 miljoner euro under ett visst år, eller 750 miljoner euro under stödordningens totala varaktighet.
|
|
(c)
|
Inom 30 arbetsdagar efter registrering i den officiella bokföringen av utgifter inom ramen för stödordningen som överskrider 150 miljoner euro under ett år.
|
|
|
(331)
|
Utkastet till utvärderingsplan måste överensstämma med de gemensamma metodologiska principer som anges av kommissionen (70). Medlemsstaterna ska offentliggöra den utvärderingsplan som godkänts av kommissionen.
|
|
(332)
|
Efterhandsutvärderingen ska utföras av en expert som är oberoende i förhållande till den myndighet som beviljar stöd på grundval av en utvärderingsplan. Varje utvärdering ska åtminstone inkludera en interimsrapport och en slutlig utvärderingsrapport. Medlemsstaterna ska offentliggöra båda rapporterna.
|
|
(333)
|
Den slutliga utvärderingsrapporten måste lämnas till kommissionen i tillräckligt god tid för att det ska kunna bedömas om stödordningen kan förlängas, och allra senast nio månader innan den upphör att gälla. Denna frist kan förkortas för stödordningar som utlöser utvärderingskravet under de två sista genomförandeåren. De särskilda arrangemangen kring och den exakta omfattningen av utvärderingen kommer att anges i beslutet om godkännande av stödordningen. I anmälan av alla eventuella efterföljande stödåtgärder med ett liknande mål ska det beskrivas hur utvärderingsresultaten har beaktats.
|
2. ÖVERSYNSKLAUSUL FÖR SÄRSKILDA ÅTAGANDEÅTGÄRDER
|
(334)
|
En översynsklausul måste införas för särskilda åtaganden, som gjorts av de stödmottagande företagen för de åtgärder som omfattas av del I kapitel 2 avsnitt 2.3, för att säkerställa att dessa åtaganden justeras om de tillämpliga bindande normer, krav eller skyldigheter som avses i artiklarna 38 och 39 i förordning (EU) 2022/2473 ändras.
|
|
(335)
|
Om det stödmottagande företaget inte godtar eller genomför de justeringar som avses i punkt (334), upphör åtagandet att gälla vid den tidpunkt då det avvisas, och stödbeloppet ska minskas till det stödbelopp som motsvarar perioden fram till dess att åtagandet löper ut.
|
3. TILLÄMPNING AV RIKTLINJERNA
|
(336)
|
Kommissionen kommer att tillämpa dessa riktlinjer från och med den 1 april 2023.
|
|
(337)
|
Dessa riktlinjer ersätter riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (71), antagna 2015.
|
|
(338)
|
Kommissionen kommer att tillämpa dessa riktlinjer på alla stödåtgärder den ska fatta beslut om efter den 1 april 2023, även om stödet anmälts före det datumet.
|
|
(339)
|
Individuella stöd som beviljats enligt godkända stödordningar och anmälts till kommissionen i enlighet med ett krav på individuell anmälan av sådant stöd kommer emellertid att bedömas på grundval av de riktlinjer som gäller för den godkända stödordning som det individuella stödet grundar sig på.
|
|
(340)
|
Olagligt statligt stöd kommer att bedömas i enlighet med de regler som var i kraft den dag då stödet beviljades. Individuellt stöd som beviljas enligt en olaglig stödordning kommer att bedömas enligt de riktlinjer som gällde för den olagliga stödordningen vid den tidpunkt då det individuella stödet beviljades.
|
4. FÖRSLAG TILL LÄMPLIGA ÅTGÄRDER
|
(341)
|
I enlighet med artikel 108.1 i EUF-fördraget föreslår kommissionen att medlemsstaterna ska ändra sina befintliga stödordningar så att de blir förenliga med dessa riktlinjer senast den 30 september 2023.
|
|
(342)
|
Medlemsstaterna uppmanas ge sitt uttryckliga och ovillkorliga samtycke till de föreslagna åtgärderna inom två månader från offentliggörandet av dessa riktlinjer i Europeiska unionens officiella tidning. För godkända åtgärder som enligt planeringen ska finansieras inom ramen för brexitjusteringsreserven (72) får medlemsstaterna fortsätta att bevilja stöd till och med den 31 december 2023 enligt riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn som antogs 2015, i den version som var tillämplig vid tidpunkten för antagandet av kommissionens beslut, i enlighet med villkoren i kommissionens respektive beslut.
|
|
(343)
|
Om svar uteblir, kommer kommissionen att anta att medlemsstaten i fråga inte samtycker till de föreslagna åtgärderna.
|
5. RAPPORTERING OCH ÖVERVAKNING
|
(344)
|
Medlemsstaterna måste i enlighet med rådets förordning (EU) 2015/1589 (73) och kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (74) lämna in årliga rapporter till kommissionen.
|
|
(345)
|
Årsrapporten måste också innehålla meteorologiska uppgifter om typ, tidpunkt, relativ magnitud och plats för händelserna enligt del II kapitel 1 avsnitten 1.1 och 1.2 samt uppgifter om djursjukdomar och angrepp av invasiva främmande arter enligt del II kapitel 1 avsnitt 1.3. Den rapporteringsskyldighet som anges i denna punkt gäller endast ramordningar.
|
|
(346)
|
Dessutom måste årsrapporten även innehålla uppgifter om tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet enligt del II kapitel 3 avsnitt 3.5.
|
|
(347)
|
Kommissionen förbehåller sig rätten att i enskilda fall begära närmare uppgifter om befintliga stödordningar, om detta är nödvändigt för att den ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 108.1 i EUF-fördraget.
|
|
(348)
|
Medlemsstaterna måste föra detaljerade register över alla stödåtgärder. Dessa register måste innehålla alla de uppgifter som krävs för att man ska kunna fastställa att villkoren i dessa riktlinjer, inbegripet stödberättigande kostnader och högsta tillåtna stödnivåer, är uppfyllda. Dessa register ska bevaras i tio år från den dag då stödet beviljas och översändas till kommissionen på begäran.
|
6. ÖVERSYN AV RIKTLINJERNA
|
(349)
|
Kommissionen kan när som helst besluta att se över eller ändra dessa riktlinjer om det skulle vara nödvändigt av konkurrenspolitiska skäl eller av hänsyn till annan politik, internationella åtaganden, utvecklingen på marknaderna eller av något annat giltigt skäl.
|
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004 (EUT L 247, 13.7.2021, s. 1).
(3) EUT C 217, 2.7.2015, s. 1.
(4) Meddelande från kommissionen COM(2019) 640 final, 11.12.2019, Den europeiska gröna given.
(5) Se definitionen i punkt (31)(r) i dessa riktlinjer.
(6) Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1).
(7) Se dom av den 13 september 1995, TWD Textilwerke Deggendorf GmbH/kommissionen, de förenade målen T-244/93 och T-486/93, EU:T:1995:160.
(8) Artikel 38.1 i EUF-fördraget: ”Med ’jordbruksprodukter’ ska förstås jordens, husdjursskötselns och fiskets produkter samt produkter i första bearbetningsledet som har direkt samband med dessa produkter. Hänvisningar till den gemensamma jordbrukspolitiken eller jordbruket och användningen av bestämningen ’jordbruk’ ska anses omfatta även fiskerisektorn med beaktande av de särskilda kännetecknen för denna sektor.”
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).
(10) Meddelande från kommissionen – Kriterier vid bedömningen av förenligheten av statligt stöd för utbildning som omfattas av kravet på individuell anmälan (EUT C 188, 11.8.2009, s. 1).
(11) Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (EUT C 508, 16.12.2021, s. 1).
(12) Kommissionens meddelande – Rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (EUT C 198, 27.6.2014, s. 1).
(13) Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022 (EUT C 80, 18.2.2022, s. 1).
(14) Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1).
(15) Meddelande från kommissionen – EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (EUT C 25, 26.1.2013, s. 1).
(16) Meddelande från kommissionen – Kriterier vid bedömningen av förenligheten av statligt stöd för anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och med funktionshinder som omfattas av kravet på individuell anmälan (EUT C 188, 11.8.2009, s. 6).
(17) Meddelande från kommissionen, Riktlinjer för statligt regionalstöd (EUT C 153, 29.4.2021, s. 1).
(18) Kommissionens förordning (EU) 2022/2473 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter anses förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 327, 21.12.2022, s. 82).
(19) Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).
(20) Rådets förordning (EU) nr 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (EUT L 248, 24.9.2015, s. 1).
(21) Kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EUT L 190, 28.6.2014, s. 45).
(22) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).
(23) Se dom av den 16 okrober 2013, TF1/kommissionen, T-275/11, EU:T:2013:535, punkterna 41–44; dom av den 13 januari 2005; mål C-174/02, Streekgewest Westelijk Noord-Brabant, EU:C:2005:10, punkt 26; dom av den 7 september 2006, Laboratoires Boiron SA/Union de recouvrement des cotisations de sécurité sociale et d'allocations familiales (Urssaf) de Lyon, som med avseende på rättigheter och skyldigheter har trätt i stället för Agence centrale des organismes de sécurité sociale (ACOSS), mål C-526/04, EU:C:2006:528; dom av den 11 mars 1992, Compagnie commerciale de l’Ouest/ Receveur principal des douanes de La Pallice-Port, förenade målen C-78/90, C-79/90, C-80/90, C-81/90, C-82/90 och C-83/90, EU:C:1992:118, dom av den 23 april 2002, Niels Nygård mot Svineafgiftsfonden och Ministeriet for Fødevarer, C-234/99, EU:C:2002:244. dom av den 17 juli 2008, Essent Netwerk Noord och andra, C-206/06, EU:C:2008:413, punkt 90; dom av den 11 juli 2014, DTS Distribuidora de Televisión Digital/kommissionen, T-533/10, EU:T:2014:629, punkterna 50–52.
(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).
(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1130 av den 14 juni 2017 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 169, 30.6.2017, s. 1).
(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).
(27) Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion, Saint-Martin, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna (EUT C 202, 7.6.2016, s. 195).
(28) Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).
(29) Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1).
(30) Detta inbegriper definitionen av ”unionens vatten”, ”marina biologiska resurser”, ”biologiska resurser i sötvatten”, fiskefartyg, ”unionsfiskefartyg”, ”inträde i fiskeflottan”, ”maximal hållbar avkastning”, ”försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen” och ”ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen”.
(31) Nettonuvärdet av ett projekt är skillnaden mellan de positiva och negativa kassaflödena under investeringens livstid diskonterade till deras nuvärde (vanligtvis med hjälp av kapitalkostnaden).
(32) Internräntan baseras inte på bokföringsintäkter under ett givet år, utan bygger på de framtida kassaflöden som investeraren förväntar sig att få in under investeringens livstid. Den definieras som den diskonteringsränta för vilken nettonuvärdet av en ström av kassaflöden är lika med noll.
(33) Se exempelvis domen av den 19 september 2000, Tyskland/kommissionen, C-156/98, EU:C:2000:467, punkt 78; dom av den 12 december 2002, Frankrike/kommissionen, C-456/00, EU:C:2002:753, punkterna 30 och 32; dom av den 22 december 2008, Régie Networks, C-333/07, EU:C:2008:764, punkterna 94–116; dom av den 14 oktober 2010, Nuova Agricast/kommissionen, C-67/09 P, EU:C:2010:607, punkt 51; och dom av den 22 september 2020, Österrike/kommissionen, C-594/18 P, EU:C:2020:742, punkt 44.
(34) Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, (EUT L 286, 29.10.2008, s. 1).
(35) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).
(36) Exempelvis fiske utan giltig fiskelicens, fiske i ett avstängt område, under fredningstid, utan eller efter tilldelning av kvoter; under en fastställd djupbegränsning; fiske efter ett bestånd som omfattas av ett moratorium moratorium eller ett fiskeförbud; användning av förbjudna fiskeredskap eller fiskeredskap som inte uppfyller kraven; fiske i ett område som omfattas av en regional fiskeriorganisation på ett sätt som är oförenligt med eller står i strid med den organisationens bevarande- och förvaltningsåtgärder, osv.
(37) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).
(38) Se, exempelvis, dom av den 26 juni 1979, Pigs and Bacon/kommissionen, 177/78, EU:C:1979:164, punkt 11; domstolens domar av den 12 december 2002, Frankrike/kommissionen, C-456/00, ECLI:EU:C:2002:753, punkt 32; dom av den 14 november 2017, Président de l’Autorité de la concurrence/Association des producteurs vendeurs d’endives (APVE) m.fl., C-671/15, EU:C:2017:860, punkt 37.
(39) När man jämför kontrafaktiska scenarier ska stödet diskonteras med samma faktor som i de motsvarande investeringsscenarierna och kontrafaktiska scenarierna.
(40) Med tanke på det berättigade intresset av öppenhet för att förse allmänheten med upplysningar, och av att väga behovet av öppenhet mot rättigheterna enligt dataskyddsreglerna, drar kommissionen slutsatsen att det är motiverat att offentliggöra namnet på stödmottagaren när stödmottagaren är en fysisk person eller en juridisk person som har fysiska personers namn (se dom av den 9 september 2010, Volker und Markus Schecke/Eifert, C-92/09EU:C:2010:662, punkt 53), med beaktande av artikel 49.1 g i förordning 2016/679. Öppenhetsreglerna syftar till bättre efterlevnad, större ansvarsskyldighet, inbördes granskning och i slutändan mer ändamålsenlig hantering av de offentliga utgifterna. Detta mål ska ha företräde framför dataskyddsrättigheterna för fysiska personer som får offentligt stöd.
(41) Modulen för stödtransparens (”Public Aid Transparency Transparency Search”) finns på följande webbplats: https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public?lang=sv.
(42) Tröskelvärdet på 10 000 euro motsvarar tröskelvärdet för offentliggörandet av uppgifter som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2022/2473. Det är lämpligt att fastställa samma tröskel i både den förordningen och dessa riktlinjer för att garantera enhetlighet mellan de olika instrumenten för statligt stöd för fiskeri- och vattenbrukssektorn.
(43) Dessa uppgifter måste offentliggöras inom sex månader från den dag då stödet beviljades (eller, för stöd i form av skatteförmåner, inom ett år från skattedeklarationsdatumet). I fråga om olagligt stöd kommer medlemsstaterna att åläggas att se till att dessa uppgifter offentliggörs i efterhand inom sex månader från den dag då kommissionen fattade sitt beslut. Uppgifterna måste finnas tillgängliga i ett format som möjliggör sökning och utdrag och som är lätt att offentliggöra på internet, till exempel i formaten CSV eller XML.
(44) I dessa riktlinjer fastställs skyddsåtgärder för att undvika otillbörliga negativa effekter av stöd på primärproduktionen av fiskeriprodukter. Se t.ex. de villkor som fastställs för åtgärderna i del II kapitel 3.
(45) Vissa marknader kan komma att påverkas av stödet eftersom effekten av stödet kanske inte begränsas till marknaden för den verksamhet som får stöd, utan kan sprida sig till andra anslutna marknader som är sammanlänkade med denna marknad därför att de utgör ett tidigare eller senare marknadsled eller en kompletterande marknad, eller därför att stödmottagaren redan är närvarande på dessa marknader eller kanske kommer in på dem inom en snar framtid.
(46) För investeringsprojekt som omfattar produktion av flera olika produkter måste varje produkt bedömas.
(47) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
(48) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 av den 5 juni 2019 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (EUT L 155, 12.6.2019, s. 1).
(49) I artikel 2.15 i förordning (EU) 2021/1139 fastställs hållbar blå ekonomi som ”all sektorsspecifik och sektorsövergripande ekonomisk verksamhet på hela den inre marknaden som har anknytning till oceaner, hav, kuster och inlandsvatten, vilket inbegriper unionens öområden, yttersta randområden och kustlösa stater – inklusive framväxande sektorer och varor och tjänster som inte omsätts på en marknad – som syftar till att säkerställa miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet på lång sikt och som är förenlig med målen för hållbar utveckling, framför allt målet för hållbar utveckling 14, och med unionens miljölagstiftning”. Se även Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: om en ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU Omställning av EU:s blå ekonomi för en hållbar framtid (COM/2021/240 final).
(50) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020) 381 final).
(51) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin för ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa, (COM(2020) 98 final).
(52) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final).
(53) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (COM/2021/400 final).
(54) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En EU-strategi för klimatanpassning (COM(2013) 216 final).
(55) Särskilt när det gäller principen om energieffektivitet först enligt artikel 1.1 i direktiv 2012/27/EU, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2002 av den 11 december 2018 om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (EUT L 328, 21.12.2018, s. 210).
(56) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén – Att forma EU:s digitala framtid (COM(2020) 67 final).
(57) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser (EUT L 328, 6.12.2008, s. 28).
(58) Se domstolens dom av den 11 november 2004, Spanien/kommissionen, C-73/03, ECLI:EU:C:2004:711, punkt 36. Domstolens dom av den 23 februari 2006, Giuseppe Atzeni m.fl., förenade målen C-346/03 och C-529/03, ECLI:EU:C:2006:130, punkt 79.
(59) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) ( EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).
(60) Se https://www.oie.int/en/what-we-do/standards/codes-and-manuals/aquatic-code-online-access/.
(61) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1).
(62) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt Text av betydelse för EES (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).
(63) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Sätta människorna främst, säkra hållbar tillväxt för alla och ta tillvara potentialen i EU:s yttersta randområden (COM (2022) 198 final, 3.5.2022).
(64) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1972 av den 11 augusti 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004 genom fastställande av kriterierna för beräkningen av de extrakostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena (EUT L 402, 15.11.2021, s. 1).
(65) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Riktlinjer för analys av balansen mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter enligt artikel 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (COM(2014) 545 final).
(66) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/46 av den 13 januari 2022 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004 vad gäller identifiering av energieffektiv teknik och specificering av parametrarna för att fastställa fiskefartygs normala fiskeansträngning (EUT L 9, 14.1.2022, s. 27).
(67) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009. s. 1).
(68) Vid tillämpningen av detta avsnitt tar kommissionen hänsyn till erfarenheterna av statligt stöd för definitivt upphörande. Se t.ex. ärende SA.101091, kommissionens beslut C (2022) 4764 final av den 11 juli 2022, ärende SA.102997, kommissionens beslut C (2022) 6248 final av den 30 augusti 2022 och ärende SA.64737, kommissionens beslut C (2022) 5009 final av den 18 juli 2022.
(69) Vid tillämpningen av detta avsnitt tar kommissionen hänsyn till erfarenheterna av statligt stöd för tillfälligt upphörande. Se t.ex. ärende SA.62426, kommissionens beslut C (2021) 2780 final av den 23 april 2021, ärende SA.64035, kommissionens beslut C (2021) 6458 final av den 3 september 2021 och ärende SA.102242, kommissionens beslut C (2022) 2983 final av den 10 maj 2022.
(70) Kommissionens arbetsdokument: Gemensam metod för utvärdering av statligt stöd (28.5.2014, SWD (2014) 179 final).
(71) Meddelande från kommissionen: Riktlinjer för granskning av statligt stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, (EUT C 217, 2.7.2015, s. 1 i dess ändrade lydelse genom EUT C 422, 22.11.2018, s. 1).
(72) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755 av den 6 oktober 2021 om inrättande av brexitjusteringsreserven (EUT L 357, 8.10.2021, s. 1).
(73) Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).
(74) Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).
