EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52020DC0578
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS on the implementation of EU macro-regional strategies
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet av EU:s makroregionala strategier
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet av EU:s makroregionala strategier
COM/2020/578 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 23.9.2020
COM(2020) 578 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
om genomförandet av EU:s makroregionala strategier
{SWD(2020) 186 final}
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
om genomförandet av EU:s makroregionala strategier
1. Inledning
EU:s makroregionala strategier är politiska ramar som initieras av EU-länder och länder utanför EU som ligger i ett avgränsat geografiskt område för att tillsammans bemöta de utmaningar och möjligheter som länderna har gemensamt genom att sätta upp gemensamma långsiktiga mål.
De fyra makroregionala strategierna omfattar nitton EU-länder och nio länder utanför EU. Dessa är
·EU:s strategi för Östersjöregionen (2009),
·EU:s strategi för Donauregionen (2011),
·EU:s strategi för den adriatisk-joniska-regionen (2014), och
·EU:s strategi för Alpregionen (2016).
Enligt överenskommelsen med rådet 1 har kommissionen sedan 2016 vartannat år offentliggjort en rapport om genomförandet av de fyra makroregionala strategierna. Detta är den tredje rapporten, och den omfattar perioden från mitten av 2018 till mitten av 2020. Rapporten innehåller en bedömning av läget och framstegen i genomförandet av de makroregionala strategierna samt tänkbara åtgärder i framtiden. Den kompletteras av ett arbetsdokument som ger en mer detaljerad bedömning av genomförandet av varje strategi. Båda dokumenten bygger på uppgifter från makrostrategiernas nationella och tematiska samordnare (nedan kallade huvudansvariga) och sakkunniga.
Denna rapport offentliggörs vid en tidpunkt då den exempellösa kris som har orsakats av covid-19-pandemin har allvarliga ekonomiska, finanspolitiska och sociala verkningar för samhället i Europa. Kommissionen reagerade snabbt genom att föreslå omedelbara åtgärder (t.ex. investeringsinitiativ i samband med coronaviruset 2 ) och lade fram omfattande förslag med ett kort- till långsiktigt perspektiv, bland annat det europeiska återhämtningsinstrumentet Next Generation EU 3 . Den 21 juli 2020 nådde Europeiska rådet en överenskommelse om Next Generation EU.
Så snart förslagen antogs av kommissionen började makrostrategiernas huvudansvariga att arbeta för att hitta lämpliga lösningar så att strategierna kan hjälpa de deltagande länderna att bemöta krisen. De makroregionala strategierna ger en flexibel och operativ samarbetsram för att säkerställa bättre samordning av åtgärder, investeringar och projekt i de deltagande länderna. De är sektorsövergripande, öppna för deltagande av berörda parter och har olika styrningsnivåer. Dessa aspekter kan vara mycket viktiga för att uppnå EU-prioriteringar som den europeiska gröna given 4 , den europeiska digitala strategin 5 , ”en ekonomi för människor” 6 och ”ett starkare Europa i världen” 7 .
Syftet med denna rapport är dubbelt. För det första innehåller rapporten en bedömning av framstegen med de makroregionala strategierna och förslag på ytterligare förbättringar. För det andra diskuteras hur de makroregionala strategierna kan utvecklas efter covid-19-krisen i syfte att säkra en hållbar, konkurrenskraftig och socialt inkluderande ekonomisk återhämtning. I det avseendet innehåller rapporten en bedömning av hur de makroregionala strategiernas kan bidra till att infria EU:s nya prioriteringar för en grön, digital och resilient framtid.
2. Resultat, utmaningar och möjligheter
Det har redan visat sig att de fyra regionala makrostrategierna är ytterst relevanta för att bidra till att uppnå EU:s prioriteringar för 2019–2024 inom de respektive länderna, särskilt den europeiska gröna given, den europeiska digitala strategin och initiativen ”en ekonomi för människor” och ”ett starkare Europa i världen”.
De regionala makrostrategierna har i synnerhet bidragit till att förbättra miljösituationen i Östersjön 8 , vattenstatusen i Donau och dess bifloder och farbarheten på Donau. De har också bidragit till genomförandet av en integrerad och hållbar styrning av Adriatiska och Joniska havet och deras kustområden och till att förbättra förutsättningarna för ekologisk konnektivitet i Alperna genom införande av grön infrastruktur.
De makroregionala strategierna fungerar som en plattform för politisk samordning mellan länderna och av finansiering, sektorer, styrningsnivåer och berörda parter, vilket har spelat en avgörande roll för att uppnå dessa mål.
Även om de makroregionala strategierna redan har gett meningsfulla resultat krävs det tid och en djärv attitydförändring bland länderna, så att de systematiskt överväger fördelarna med samverkan.
2.1 Viktig politisk utveckling
Den viktigaste utvecklingen sedan den föregående rapporten om de makroregionala strategierna är i) översynen av handlingsplanerna för Donaustrategin och Östersjöstrategin, ii) Nordmakedoniens anslutning till strategin för den adriatisk-joniska regionen, och iii) integreringsprocessen – som pågår i samtliga makroregionala strategier – som syftar till att anpassa de relevanta prioriteringarna för EU:s finansieringsprogram 2021–2027 9 till de makroregionala strategierna.
i) Den reviderade handlingsplanen för Donaustrategin offentliggjordes den 6 april 2020 10 . Syftet med översynen har varit att anpassa strategin till regionens nya prioriteringar och utmaningar och förbättra kopplingen mellan Donaustrategins åtgärder och nya EU-prioriteringar som den europeiska gröna given, små och medelstora företag samt turism och kulturarv.
Arbetet med översynen av handlingsplanen för Östersjöstrategin går framåt i syfte att målinrikta och rationalisera politikområdena och förbättra samordningen. Den reviderade handlingsplanen planeras att offentliggöras 2020.
ii) Den 2 april 2020 välkomnades Nordmakedonien officiellt som det nionde landet att delta i strategin för den adriatisk-joniska regionen. Med Nordmakedonien omfattar strategin nu fem ”utvidgningsländer” i västra Balkan, som samarbetar på lika villkor med fyra EU-medlemsstater kring gemensamma frågor.
iii) De makroregionala strategierna har inlett eller förstärkt sina integreringsprocesser sedan 2018. Detta har lett till en gynnsam samverkan mellan strategi- och programmyndigheterna i arbetet med att ta fram programdokumenten för perioden efter 2020. Myndigheterna kommer att fortsätta sitt samarbete under genomförandeperioden 2021–2027. Integreringsprocessen förväntas öka programmens verkningar genom förbättrat samarbete och samordning, samtidigt som de makroregionala strategierna förses med verktyg för att uppnå sina mål. Tack vare integreringen kommer även mottagare av EU-medel att kunna förbättra resultaten av sina verksamheter, samtidigt som de bidrar till de strategiska målen för respektive makroregional strategi.
2.2 De makroregionala strategiernas tematiska prioriteringar och deras koppling till den europeiska gröna given
De makroregionala strategierna har utformats enligt varje regions specifika utmaningar och möjligheter, men samtliga fyra strategier har tre huvudsakliga, breda och sammanlänkade prioriteringar gemensamt 11 , nämligen följande: miljö och klimatförändringar, forskning, innovation och ekonomisk utveckling samt konnektivitet (transport, energi, digitala nät).
I de följande avsnitten beskrivs några av de resultat som uppnåtts sedan den föregående rapporten – både i form av processer och projekt – inom dessa tre prioriterade områden och sambandet mellan dessa och de viktigaste åtgärderna i den europeiska gröna given.
Eftersom resultaten är sektors- och temaöverskridande stöder de också initiativet ”en ekonomi för människor” och den europeiska digitala strategin.
Miljön och klimatförändringar
Några av huvudåtgärderna i den europeiska gröna given är att eliminera föroreningar för en giftfri miljö och bevara och återställa ekosystem och den biologiska mångfalden.
De makroregionala strategierna har lett till viktiga framsteg på vattenkvalitetens område, vilket är relevant för den europeiska gröna givens nyckelåtgärder, och när det gäller ekologisk konnektivitet, vilket i sin tur är relevant för arbetet med biologisk mångfald.
De makroregionala strategierna har exempelvis bidragit till att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön, Adriatiska havet och Joniska havet genom förbättrad hantering av farliga ämnen som släpps ut i Östersjön 12 och förbättrad övervakning av vattenkvaliteten i Adriatiska/Joniska havet 13 . Strategierna har även bidragit till att förbättra Donaus vattenstatus genom förbättrad integrering mellan planeringen av förvaltningen av avrinningsområden och arbetet med att förebygga risker för översvämningar 14 .
Strategierna har dessutom bidragit till att utveckla grön infrastruktur i Alperna genom ”stjärninitiativen”, vars syfte är att omvandla Alpländernas och Alpregionernas politiska förklaring ”Grön infrastruktur i Alperna – en gemensam ansträngning för naturen, människorna och ekonomin” 15 till konkreta resultat.
Forskning/innovation och ekonomisk utveckling
Forskning och innovation kommer att spela en central roll i den europeiska gröna given.
I detta sammanhang stöder de makroregionala strategierna bland annat utnyttjande av kunskap och utbyten kring forskning och innovation, särskilt via ”Verksamma centrum i Alperna” 16 och ”Donaunätverket för samordning av finansiering” 17 . De makroregionala strategierna främjar dessutom strategier för smart specialisering genom att stödja gränsöverskridande innovation och kluster av små och medelstora företag.
En hållbar blå ekonomi ges en central roll i den europeiska gröna given, särskilt när det gäller att mildra kraven som ställs på EU:s markresurser och bekämpa klimatförändringarna.
I det avseendet har de makroregionala strategierna bidragit till att stödja en hållbar utveckling av den blå ekonomin (på liknande sätt som med havsområdesstrategierna 18 ). De bidrar exempelvis till att öka kunskapen om den ”blå bioekonomin” genom en särskild plattform i Östersjöregionen 19 och till att förbättra kunskapsöverföringen om blå tekniker i den adriatisk-joniska–regionen 20 .
Konnektivitet
Den europeiska gröna given främjar en snabbare omställning till hållbar och smart rörlighet och ren och trygg energiförsörjning till rimligt pris. I det avseendet har de makroregionala strategierna nått viktiga milstolpar, exempelvis när det gäller hållbar och multimodal transport och en hållbar energiförsörjning.
På transportområdet bekräftade tio transportministrar från Donauregionen den 30 juni 2020 återigen sitt åtagande att genomföra översiktsplanerna för återuppbyggnad och underhåll av farleden Donau 21 för Donau och dess farbara bifloder, som antogs i december 2014. Detta är ett viktigt steg för att förbättra förhållandena i flera kritiska avsnitt av Donaus farled 22 och generellt för den multimodala transporten i regionen.
De makroregionala strategierna stöder även en hållbar utveckling av transportkorridorerna i Östersjöregionen 23 samt distribution och leverans av kondenserad naturgas (LNG) för sjöfarten i den adriatisk-joniska–regionen 24 .
De makroregionala strategierna har redan visat att de kan spela en viktig roll i den gröna och digitala omställningen genom att stödja genomförandet av den europeiska digitala strategin, särskilt i Alperna, via strategiska initiativ för att främja en smart och digital omställning av samhällen i Alperna 25 .
2.3 Tillgång till finansiering samt integrering
Eftersom de makroregionala strategierna inte har några egna resurser är genomförandet beroende av finansiering från olika källor. De makroregionala strategiernas framgång eller misslyckande är därför i slutändan beroende av deras förmåga att säkerställa att nationella och regionala medel och medel från andra offentliga och privata källor är anpassade till prioriteringarna för respektive strategi.
Att överbrygga klyftan mellan de makroregionala strategiernas behov och tillgängliga finansieringsmöjligheter kommer därför att vara en viktig utmaning för perioden 2021–2027.
De europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) tillhandahåller betydande finansiella resurser och många olika verktyg och tekniska alternativ som kan bidra till att säkerställa synergier och komplementaritet. Samordningen mellan de makroregionala strategierna och ESI-fondernas program har dock hittills varit begränsad, och har främst koncentrerats till programmen för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).
De fyra transnationella Interreg-program som de makroregionala strategierna omfattas av 26 har spelat en särskilt viktig roll för att stödja strategierna. De har varit den synligaste finansieringskällan för de makroregionala strategiernas projekt och verksamheter och har– dock i varierande grad – understött styrningsstrukturen. Trots Interreg-programmens mycket positiva roll som katalysatorer är de varken tillräckligt stora (de har mycket begränsade budgetar) eller har de funktioner (typer av projekt) som krävs för att uppnå de makroregionala strategiernas ambitiösa mål och prioriteringar.
ESI-fondernas nationella/regionala program spänner över många områden och har omfattande resurser. Därför både kan och bör de användas mer effektivt för att finansiera de makroregionala strategierna, till ömsesidig nytta för både strategierna och programmen.
Prioriteringarna för ESI-fondernas nationella/regionala program överensstämmer i stor utsträckning med prioriteringarna för de makroregionala strategierna. Alltfler av programmen för perioden 2014–2020 rapporterar att de stöder projekt inom ramen för de makroregionala strategierna 27 , vilket framgår av de årliga genomföranderapporter som lämnas in av programmens förvaltningsmyndigheter 28 . Effektiv samordning med de makroregionala strategierna och mellan programmen i makroregionerna skulle dock väsentligt öka stödets verkningar.
De makroregionala strategiernas mål och verksamheter beaktades inte i majoriteten av ESI-fondernas nationella/regionala program under 2014. Mycket få av programmen omfattade sektorsöverskridande prioriteringar, och gränsöverskridande territoriella aspekter saknas i nästan alla program.
Samarbete mellan ESI-fondernas nationella/regionala program i olika länder är ett nytt koncept som kräver ändrade synsätt. Dessa program är i hög grad inåtriktade, trots att samarbete/samordning med program i den berörda makroregionen skulle kunna öka insatsernas ändamålsenlighet och verkan. En viktig prioritering är därför att öka medvetenheten om fördelarna med samarbete mellan länder och regioner.
Att mobilisera nästa generations nationella och regionala EU-finansieringsprogram är därför även fortsatt en viktig uppgift för de makroregionala strategierna. För att åstadkomma detta krävs dock ett allmänt politiskt samförstånd om att medlen bör anpassas till de makroregionala strategiernas prioriteringar och mål.
Utkasten till förordningar om sammanhållningspolitiken för perioden 2021–2027 innehåller bestämmelser för att underlätta stöd till projekt/verksamheter inom ramen för de makroregionala strategierna, eftersom samarbete mellan länder och regioner bör bli praxis. För att inbegripa de nyligen överenskomna prioriteringarna för de makroregionala strategierna i EU:s finansieringsprogram för perioden 2021–2027 krävs det dock ändamålsenligt och kontinuerligt samarbete mellan strategiernas nationella och tematiska samordnare och de nationella/regionala myndigheter som ansvarar för respektive program.
Positiva signaler i den riktningen kommer redan från den utökade och konstruktiva dialogen mellan de makroregionala strategierna och ESI-fondernas nationella/regionala programmyndigheter. Initiativ för att påskynda och stärka denna integreringsprocess har redan tagits inom samtliga fyra makroregionala strategier. De makroregionala strategiernas huvudansvariga arbetar alltmer aktivt för att främja makroregionalt samarbete med relevanta programmyndigheter och få dem att inse fördelarna med att samarbeta för att gemensamt bemöta frågor som går utöver nationella/regionala gränser. Detta ger även de berörda parterna möjlighet att öka sin kapacitet och förbättra resultaten.
För närvarande pågår flera initiativ för att mobilisera ESI-fondernas program till stöd för strategiernas mål. Makroregionala processer och flaggskeppsprojekt/verksamheter har identifierats i samtliga makroregionala strategier. Nätverk för förvaltningsmyndigheterna för ESI-fondernas program håller på att utvecklas eller stärkas för att underlätta finansiering och genomförande av transnationella program. Förslag övervägs även i syfte att
·låta de makroregionala strategiernas huvudansvariga delta i programmens övervakningskommittéer,
·förverkliga projektidéer genom (gemensam) utformning av förslag och urval av insatser/projekt som ska finansieras, och
·anpassa innehållet och insatserna, exempelvis genom att utlysa tematiska eller specifika/riktade ansökningsomgångar.
EU-program med direkt förvaltning (t.ex. Life, Erasmus, Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa – FSE) är en annan möjlig finansieringskälla eftersom dessa program ofta främjar transnationellt samarbete. De makroregionala strategiernas huvudansvariga har lämnat ett begränsat antal exempel på synergier mellan strategierna och några av de EU-program som förvaltas direkt, särskilt med Life, FSE och Horisont 2020. Åtgärder för att stärka dessa synergier måste vidtas med hänsyn till förutsättningarna för respektive program, eftersom direkt förvaltade EU-program omfattar alla medlemsstater och inte har en geografisk inriktning.
De gränsöverskridande samarbetsprogrammen inom Interreg, IPA och NDICI som genomförs i de områden som omfattas av de makroregionala strategierna kan även väsentligt bidra till att uppnå strategiernas mål. I detta avseende är det viktigt att de ansvariga programmyndigheterna och de berörda viktiga genomförarna för de makroregionala strategierna har ett nära samarbete redan från de tidiga faserna i programförberedelserna och under genomförandet 2021–2027.
2.4 Styrning och administrativ kapacitet
Styrningsstrukturer har upprättats och genomförs på tre inbördes sammanhängande nivåer i samtliga fyra makroregionala strategier 29 : politisk nivå, samordningsnivå och genomförandenivå. En välfungerande styrningsstruktur är avgörande för de makroregionala strategiernas framgång eller misslyckande. Översyner och ytterligare förbättringar av styrningen av samtliga strategier är därför även fortsatt av central vikt för att säkerställa att de håller jämna steg med utvecklingen. Under de senaste två åren har det gjorts framsteg med de fyra makroregionala strategiernas styrning och administrativa kapacitet, vilket har gett konkreta resultat i flera fall.
Inom strategin för Alperna inrättades en särskild arbetsgrupp för att överväga situationen och lägga fram förslag på hur styrningen kan förbättras. Inom Donaustrategin har ett styrningsdokument tagits fram där flera nyckelaktörers roller klargörs, och man har även uppdaterat arbetsordningen. Östersjöstrategins styrningsstruktur håller på att granskas som ett led i översynen av handlingsplanen.
Samtliga fyra makroregionala strategier visar dessutom goda exempel på samarbete mellan genomförandeorganen och de multilaterala miljöstyrningsstrukturer som är relevanta för de områden som omfattas av strategierna 30 .
Den politiska nivån
På politisk nivå företräds samtliga fyra makroregionala strategier vanligen av respektive utrikesministrar, och i vissa fall av ministerier eller myndigheter med ansvar för EU-medel. De stakar ut den politiska och strategiska riktningen. I strategin för Alpregionen har även de regionala myndigheterna en viktig roll i de politiska/strategiska diskussionerna.
Det roterande ordförandeskapets roll ökar inom samtliga strategier eftersom de deltagande länderna är medvetna om att ordförandeskapet är ett viktigt forum för att driva på den strategiska riktningen. Ett system med en ordförandeskapstrio har införts i strategierna för Donauregionen, adriatisk-joniska–regionen och Alpregionen, och dess roll har ökat.
Det är mycket viktigt att det politiska åtagandet stärks: de berörda ländernas nationella och regionala myndigheter bör ta på sig ett mer strategiskt ledarskap på ministernivå för att överbrygga klyftan mellan behovet av ett starkt politiskt åtagande och förvaltningarnas förmåga att följa upp åtagandet.
Samordningsnivån
Samordningen av de makroregionala strategierna, såväl inom som mellan de deltagande länderna, sköts av de nationella samordnarna. Tillsammans agerar de som ett gränssnitt mellan den politiska nivån – som de rapporterar om genomförandet och lägger fram förslag till – och genomförandenivån – som de ger strategisk vägledning till. Många av de deltagande länderna har infört mekanismer för flernivåsamordning på nationell nivå och resultaten är uppmuntrande. Mer uppmärksamhet bör dock ägnas åt åtgärder för att få personalen att stanna kvar och att tillhandahålla lämpligt administrativt stöd.
Genomförandenivån
Genomförandeorganens roll (tematisk styrning, styrning av prioriteringar och policystyrning eller aktionsgrupper) har ökat märkbart, eftersom de driver på det dagliga arbetet med att genomföra de makroregionala strategiernas handlingsplaner. Strategiernas huvudansvariga behöver ekonomiskt, politiskt och administrativt stöd för att kunna utföra sina uppgifter. Här krävs det därför ytterligare arbete för att ge dem tydliga uppdrag och faktisk beslutskapacitet, samtidigt som det säkerställs att de har de resurser, den tekniska kapacitet och den kompetens som krävs.
Framsteg rapporteras även när det gäller de ”verktyg” som stöder genomförandet av de makroregionala strategierna. Det nya centret för Donaustrategin (Danube Strategy Point) startade sin verksamhet (igen) i september 2018. Facility Point i EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen har hjälpt strategins huvudansvariga att utföra sina uppgifter sedan 2015. I februari 2020 beslutade generalförsamlingen för EU:s strategi för Alpregionen att inrätta struktur för tekniskt stöd för att stödja strategin Östersjöstrategin siktar också på att stärka sin administrativa kapacitet och drar nytta av de andra makroregionala strategiernas erfarenheter.
Tillsammans med kommissionen och med stöd från Interact-programmet har strategiernas ordförandeskap utvecklat samarbetsnätverk, metoder och verktyg för att integrera de makroregionala strategierna i EU:s finansieringsprogram för perioden efter 2020.
Med stöd från kommissionen fortsätter dessutom Interact att främja det makroregionala konceptet genom att bygga upp och befästa nätverk mellan strategiernas huvudansvariga (t.ex. i fråga om styrning, transport, miljö eller klimatfrågor) och genom att stärka genomförandeorganens kapacitet.
Civilsamhället
De makroregionala strategiernas flernivå- och flerpartsstyrningssystem innebär per definition att olika typer av transnationella, sektorsöverskridande och regionsöverskridande aktörer deltar i olika typer av verksamheter. De makroregionala strategiernas inriktning har öppnat för deltagande av nya intressenter och ny dynamik och nya samarbetsformer har utvecklats. Insatser görs inom samtliga strategier för att involvera civilsamhället i arbetet med tematiska områden. Genomförandeorganen har ökat sina kontakter med civilsamhället. Lokalsamhällenas deltagande stärker botten-upp-dimensionen av de makroregionala strategiernas åtgärder, särskilt i åtgärder som inriktas på att öka ungdomarnas deltagande i processen, en aspekt som blir allt viktigare inom samtliga fyra strategier.
I Donaustrategin engageras civilsamhället via plattformar för deltagandebaserad planering, samhällsbyggande och egenansvar. Företrädare för civilsamhället är viktiga partner i genomförandet av de nationella evenemangen Participation Days – över 1 000 personer deltog i Donaustrategins Participation Day 2019.
Inom Östersjöstrategin deltar aktörer från civilsamhället, främst från högre utbildningsanstalter och forskningsinstitutioner, i många projekt och verksamheter. Det finns dock utrymme för ökat deltagande av näringslivet, icke-statliga organisationer och ungdomar.
Plattformen för berörda parter inom ramen för EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen har startat sin verksamhet och inom Alpstrategin har man börjat utveckla en digital deltagandebaserad plattform för att stödja spridningen av hållbara initiativ och deltagande för aktörer från civilsamhället.
Civilsamhällesorganisationernas roll har således ökat och bör främjas ytterligare.
2.5 Övervakning och utvärdering
De makroregionala strategierna ger många resultat, från interna kapacitetseffekter och samordnings-/samarbetsprocesser mellan länder och regioner, till att konkreta transnationella projekt/verksamheter genomförs eller underlättas. Det är dock svårt att mäta och rapportera om resultaten i praktiken.
Initiativ för att ta fram övervakningssystem pågår, särskilt genom överenskommelser om indikatorer och mål för handlingsplanernas prioriteringar.
Det krävs ytterligare arbete för att fånga in de makroregionala strategiernas mångfacetterade resultat, bland annat institutions- och kapacitetsutveckling i länderna och bland de berörda aktörerna. En heltäckande övervakningsmekanism skulle bidra till att bibehålla det politiska stödet och hjälpa strategiernas huvudansvariga att bättre förstå varje strategis svaga och starka sidor.
Interregs Espon-program har utformat ett övervakningsverktyg – det europeiska territoriella övervakningssystemet (ETMS) – som bland annat är avsett att betjäna de makroregionala strategierna. Verktyget förser strategiernas huvudansvariga och andra berörda aktörer med territoriella uppgifter.
2.6 Kommunikation
Den senaste Eurobarometerundersökningen (oktober 2019) visar på en ökad medvetenhet bland allmänheten i EU, vilket förmodligen beror på en märkbar ökning av kommunikationsverksamheterna under rapporteringsperioden. Varje makroregional strategi har nu infört ett fullt fungerande organ som har till uppgift att öka medvetenheten bland berörda aktörer och allmänheten (EU:s strategi för Östersjöregionen: Let’s communicate, EU:s strategi för Donauregionen: Danube Strategy Point, EU:s strategi för den adriatisk-joniska-regionen: Facility Point, och EU:s strategi för Alpregionen: AlpGov). Samtliga regionala strategier har inrättat särskilda webbplatser, har aktiva konton i sociala medier och producerar nyhetsbrev. Antalet följare och abonnenter ökar. Strategin för den adriatisk-joniska-regionen och strategin för Donauregionen har redan gemensamma kommunikationsplaner för att säkerställa att kommunikationsverksamheterna och budskapen är samordnade. Inom strategin för Alpregionen ger initiativet ”Pitch.Your.Project” 31 ungdomar möjlighet att delta direkt i strategins genomförande.
Antalet nationella och makroregionala evenemang för att nå ut till myndigheter, finansieringsprogram och allmänheten har ökat markant under de senaste två åren. Det årliga forumet, som bland andra stöds av kommissionens ”Media-program”, är de största årliga evenemanget för de makroregionala strategierna och lockar till sig många deltagare. Högt uppsatta politikers deltagande i det årliga forumet är mycket viktigt för att öka mediernas intresse.
”Mediterranean Coast and Macro-Regional Strategies Week” är ett annat viktigt evenemang som sammanför de fyra makroregionala strategiernas huvudansvariga. Detta initiativ leds av Slovenien och har visat sig vara ett framgångsrikt verktyg för att nå ut till både nationella medier och till allmänheten i stort.
I februari 2020 anordnades för första gången en temavecka för de makroregionala strategierna i Bryssel, med möten och seminarier för varje makroregional strategi. De berörda aktörerna välkomnade temaveckan som ett tillfälle att samordna och utbyta erfarenheter mellan strategierna, utbyta åsikter med företrädare för EU-institutionerna och öka medvetenheten.
På nationell nivå anordnar samtliga strategier fler informationsevenemang, men det finns mer att göra på detta område. För närvarande har alla fyra strategierna engelska som arbetsspråk, men kommunikation med allmänheten på varje lands språk bör uppmuntras.
3. Det fortsatta arbetet
Makroregionalt samarbete är ett kraftfullt verktyg för att stödja ekonomisk, social och territoriell utveckling och integration och främja goda förbindelser med grannländer.
Efter mer än tio års genomförande är de makroregionala strategierna en integrerad del av EU:s verktygslåda för territoriellt samarbete, men strategierna har ännu inte förverkligat sin fulla potential.
Världen förändras i snabb takt och de makroregionala strategierna bör hålla jämna steg med de nya prioriteringarna. För att de makroregionala strategierna ska kunna fortsätta att ge lösningar på gemensamma utmaningar är det viktigt att de ses över och uppdateras med jämna mellanrum. Det krävs en lämplig avvägning mellan behovet av att tillgodose nya behov och prioriteringar och att säkerställa kontinuitet i arbetet för att uppnå konkreta resultat.
Covid-19-krisen, den europeiska gröna given och den europeiska digitala strategin
Så snart verkningarna av covid-19-utbrottet blev uppenbara tog de makroregionala strategiernas nationella samordnare initiativ för att överväga hur strategierna kan hjälpa de deltagande länderna att hantera krisen genom samordnade åtgärder. Den viktiga roll som de makroregionala strategierna kan spela blev ännu tydligare mot bakgrund av de initiativ som kommissionen tog, särskilt i samband med den föreslagna återhämtningsplanen Next Generation EU.
De makroregionala strategiernas samordningsorgan möttes för att diskutera vilka åtgärder som varje strategi kan vidta för att hjälpa de deltagande länderna och regionerna att återhämta sig och vidta ekonomiska åtgärder på medellång till lång sikt. Dessutom möttes ordförandeskapen för samtliga fyra makroregionala strategier den 17 juni 2020 i syfte att identifiera potentiella frågor som är relevanta för samtliga strategier där förstärkt samarbete mellan strategierna kan bidra till en hållbar och resilient återhämtning för makroregionerna, samtidigt som unionens gröna och digitala prioriteringar stöds.
Efter de snabba initiativ som de nationella samordnarna för de makroregionala strategier har tagit bör den politiska nivån för varje strategi nu uppmana de huvudansvariga att samordna sina insatser med alla berörda aktörer i respektive makroregion där strategierna har visat sitt mervärde. Detta bör omfatta strategiernas roll i genomförandet av den europeiska gröna given och den europeiska digitala strategin, som utgör hörnstenarna i EU:s tillväxtstrategi, samt områden som hållbar turism, transnationella kluster för små och medelstora företag eller hälsa.
Integrering och genomförande
Processen för att anpassa de nationella/regionala finansieringsprogrammen på EU-nivå för perioden 2021–2027 till relevanta prioriteringar för de makroregionala strategierna måste slutföras med lyckat resultat. Detta är avgörande för att makroregionala strategierna ska uppnå sina ekonomiska, sociala och territoriella mål och för att öka programmens effektivitet och verkan genom samarbete kring och samordning av åtgärderna i respektive makroregion. Följande åtgärder bör vidtas:
·De makroregionala strategiernas huvudansvariga och nationella/regionala myndigheter med ansvar för EU:s finansieringsprogram för perioden 2021–2027 bör intensifiera sina insatser innan programmen slutförs.
·För att säkerställa ett ändamålsenligt genomförande av prioriteringarna för de makroregionala strategierna enligt EU:s finansieringsprogram för perioden 2021–2027 i respektive makroregion bör nätverk för program(förvaltnings)myndigheter inrättas för varje makroregional strategi. Nätverken har en central roll och bör därför vara välstrukturerade för att kunna drivas under perioden 2021–2027 och därefter. Nätverken kommer att fungera som en mötesplats för program(förvaltnings)myndigheter där de kan samarbeta med de makroregionala strategiernas huvudansvariga för att samordna genomförandet av åtgärderna enligt respektive program, och kommer dessutom att främja samarbete mellan programmen för att säkerställa de förväntade makroregionala effekterna. Tidiga exempel på sådana nätverk i Östersjöregionen och Donauregionen visar redan uppmuntrande resultat.
Tillgång till medel som förvaltas direkt av kommissionen
De makroregionala strategiernas nationella och tematiska samordnare bör uppmuntra relevanta projektansvariga (t.ex. makroregionala aktörer) att delta i konkurrensfrämjande mekanismer (såsom ansökningsomgångar) som offentliggörs av direktförvaltade EU-instrument (t.ex. Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, Life, Erasmus och programmet för den inre marknaden 32 ).
För att maximera de makroregionala strategiernas möjligheter att lyckas bör strategiernas nationella och tematiska samordnare främja och underlätta tillgång till sakkunskap på nationell/regional nivå för att bidra till utarbetandet av förslag av hög kvalitet för ansökningsomgångarna.
De makroregionala strategiernas styrning
Ledarskapet på politisk nivå för de makroregionala strategierna bör stärkas genom åtgärder för att
·tillhandahålla en stark strategisk vägledning,
·säkerställa samstämmighet mellan de makroregionala strategierna och andra territoriella/sektorsövergripande nationella och transnationella strategier och politiska initiativ,
·säkerställa att alla nationella och tematiska samordnare för strategierna har nödvändiga befogenheter, ett tydligt uppdrag och tillräckliga resurser,
·förstärka flernivåstyrningen genom effektivt deltagande av regionala/lokala berörda aktörer och civilsamhället, inbegripet ungdomar, i genomförandet av strategierna.
De årliga mötena på ministernivå/politisk nivå som hålls parallellt med det årliga forumet har visat sig vara ett värdefullt exempel på bästa praxis som bör övervägas för samtliga makroregionala strategier. Årliga ministermöten är av stort värde för att säkerställa ansvarsskyldighet, fatta politiska beslut och ge strategisk vägledning, exempelvis i form av ministerförklaringar eller politiska förklaringar. De nationella och tematiska samordnarna bör ges i uppdrag att genomföra de beslut som fattats och rapportera om resultaten vid nästa ministermöte.
Genom att bygga på erfarenheten från strategin för Donauregionen och den adriatisk-joniska-regionen bör samtliga makroregionala strategier bistås av en teknisk stödstruktur som bland annat har ansvar för följande uppgifter: Stödja de roterande ordförandeskapen och säkerställa kontinuitet i insatserna. Genomföra kommunikationsverksamheter. Stödja de tematiska samordnarna och styrgrupperna. Säkerställa samordning inom/mellan de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna. Underlätta arbetet i nätverken för program(förvaltnings)myndigheterna och de regionala makrostrategiernas huvudansvariga. Samordna övervaknings- och utvärderingsverksamheten. Den tekniska stödstrukturen bör ha en stabil finansieringskälla för att säkerställa kontinuitet. Interregs transnationella samarbetsprogram som omfattar de makroregionala strategiernas territorier (Östersjön, Donau, Adriatiska havet och Joniska havet samt Alperna) bör spela en huvudroll i detta.
Det är ytterst viktigt att berörda aktörer och allmänheten får information om de makroregionala strategierna. Arbetet på detta område bör fortsätta och utökas inom och mellan de makroregionala strategierna genom mer riktad kommunikation, utnyttjande av synergier, förbättrad samordning och harmonisering.
De makroregionala strategiernas roll i EU:s utvidgningspolitik
Ökade synergier med utvidgningsprocessen är avgörande för att stödja västra Balkans EU-perspektiv i linje med EU:s prioritering ”ett starkare Europa i världen” och den nya utvidgningsmetoden 33 .
På politisk nivå bör utbyten och samarbete inrättas genom initiativ på hög nivå i regionen, exempelvis toppmöten mellan EU och västra Balkan och andra initiativ för regionalt samarbete. På så sätt kan överlappningar undvikas, samordningen förbättras och det regionala samarbetet förbättras, med det slutliga syftet att skapa en starkare positiv inverkan på människornas liv i regionen.
Västra Balkan deltar för närvarande på lika villkor i strategierna för Donauregionen och den adriatisk-joniska-regionen. Detta bör förstärkas, bland annat genom att säkerställa deltagande i den gröna och digitala omställningen. Myndigheter från de deltagande länderna på västra Balkan bör å sin sid anslå tillräckliga medel för att säkerställa att de kan delta i de makroregionala strategiernas styrnings- och genomförandestrategier.
4. Slutsatser
Under de rådande exceptionella omständigheterna till följd av covid-19-pandemin och den ekonomiska kris som pandemin förorsakar är samarbete mellan länder och regioner viktigare än någonsin. Krisen har ekonomiska, finanspolitiska och sociala följder som länderna inte kan hantera på egen hand. EU tillhandahåller innovativa verktyg och extra finansiella medel för att ”reagera och återhämta”: på kort sikt för att reagera på och reparera de skador som pandemins utbrott har vållat det europeiska systemet, och på medellång till lång sikt för återhämtning genom investeringar i en grön, digital, resilient och socialt inkluderande ekonomi. Återhämtningen från krisen utgör en viktig möjlighet för att skapa framtidens Europa.
Mot denna bakgrund har de makroregionala strategierna en viktig roll att spela genom att på ett samordnat sätt hjälpa de deltagande länderna och regionerna att hantera den ekonomiska krisen genom att genomföra EU:s prioriteringar, såsom den europeiska gröna given, den europeiska digitala strategin och initiativen ”en ekonomi för människor” och ”ett starkare Europa i världen”. Hållbar turism, stöd till små och medelstora företag och gränsöverskridande innovation är frågor som kräver särskild uppmärksamhet.
Medlemsstaterna har nu ett unikt tillfälle att verka för att relevanta prioriteringar i de makroregionala strategierna tas med i EU:s nationella program för perioden 2021–2027 (ESI-fonderna, Eruf, IPA och NDICI). Detta är viktigt för att säkerställa ett samordnat genomförande av programmen och de makroregionala strategierna i makroregionerna.
Det krävs ett starkare politiskt ledarskap och engagemang för att de makroregionala strategierna ska kunna bidra på ett meningsfullt sätt till de deltagande ländernas långsiktiga ekonomiska återhämtning.
Bilaga: Karta över EU:s makroregionala strategier
Rådets slutsatser om EU:s strategi för Alpregionen, punkt 32: https://ec.europa.eu/regional_policy/sources/cooperate/macro_region_strategy/pdf/eusalp_coucil_conclusions_27112015.pdf
Investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset och investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus: https://ec.europa.eu/regional_policy/en/newsroom/coronavirus-response/
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_940
https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv
https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/content/european-digital-strategy
https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/economy-works-people_sv
https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/stronger-europe-world_sv
Helsingforskommissionens rapport om tillståndet i Östersjön ( http://stateofthebalticsea.helcom.fi/in-brief/summary-of-findings/ ) visar tydligt att de åtgärder som hittills har vidtagits inom den strategiska ramen för Östersjön, exempelvis åtgärder för att minska tillförseln av näringsämnen (nitrater och fosfor), bekämpa föroreningar och skydda den biologiska mångfalden, har haft inverkan på miljötillståndet i Östersjöområdet.
De europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), föranslutningsinstrumentet (IPA) och instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI).
SWD(2020) 059 final – https://danube-region.eu/wp-content/uploads/2020/04/EUSDR-ACTION-PLAN-SWD202059-final-1.pdf
Fullständiga uppgifter om samtliga prioritetsområden för varje makroregional strategi finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.
https://www.adrioninterreg.eu/index.php/2019/08/02/funded-projects-under-s-o-2-2/#toggle-id-3
https://environmentalrisks.danube-region.eu/tisza-ministerial-meeting/
Den marina strategin för Atlantområdet ( https://atlanticstrategy.eu/en ), initiativet för hållbar utveckling av den blå ekonomin i västra Medelhavsområdet ( https://www.westmed-initiative.eu/ ) och den gemensamma havsagendan för Svarta havet ( https://blackseablueconomy.eu/206/common-maritime-agenda-black-sea ).
https://projects.interreg-baltic.eu/projects/scandriaR2act-2.html
Transnationella samarbetsprogram: Interreg Östersjön (Eruf, 264 miljoner euro), Interreg Donau (Eruf, 222 miljoner euro), Interreg Adriatiska/Joniska havet (Eruf och IPA, 99 miljoner euro), Interreg Alpområdet (Eruf, 117 miljoner euro).
T.ex. genom att i ansökningsomgångarna ge extra poäng till projekt av makroregional betydelse eller verkan.
De uppgifter om stöd till makroregionala strategier som har inkommit från ESI-fondernas program under rapporteringsperioden är inte tillräckligt enhetliga för att sammanställas och bör därför användas med försiktighet. En sammanfattning ges i arbetsdokumentet.
Meddelande om styrningen av makroregionala strategier (COM(2014) 284 final).
Exempel: regionala havskonventioner, såsom Barcelonakonventionen för EU:s strategi för den adriatisk-joniska–regionen och Helsingforskonventionen för EU:s strategi för Östersjöregionen, eller regionala konventioner för bergs- och havsområden, såsom Alpkonventionen för EU:s strategi för Alpregionen och Internationella kommissionen för skyddet av Donau och konventionen om skydd av och hållbar utveckling i Karpaterna för EU:s strategi för Donauregionen.
På grundval av kommissionens nuvarande programförslag för perioden 2021–2027.
COM(2020) 57 final: Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan.
