EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 02013R1308-20190101

Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1308/2019-01-01

02013R1308 — SV — 01.01.2019 — 005.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1308/2013

av den 17 december 2013

om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007

(EGT L 347 20.12.2013, s. 671)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1310/2013 av den 17 december 2013

  L 347

865

20.12.2013

►M2

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/791 av den 11 maj 2016

  L 135

1

24.5.2016

►M3

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/1166 av den 17 maj 2016

  L 193

17

19.7.2016

►M4

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/1226 av den 4 maj 2016

  L 202

5

28.7.2016

►M5

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/2393 av den 13 december 2017

  L 350

15

29.12.2017


Rättad genom:

►C1

Rättelse, EGT L 189, 27.6.2014, s.  261 (1308/2013)

►C2

Rättelse, EGT L 130, 19.5.2016, s.  11 (1308/2013)

►C3

Rättelse, EGT L 006, 11.1.2018, s.  50 (1308/2013)

►C4

Rättelse, EGT L 033, 7.2.2018, s.  5 (2016/791)




▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1308/2013

av den 17 december 2013

om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007



DEL I

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.  Genom denna förordning upprättas en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, vilket betyder de produkter som förtecknas i bilaga I till fördragen, med undantag för de fiskeri- och vattenbruksprodukter enligt definitionen i unionens lagstiftningsakter om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

2.  De jordbruksprodukter som avses i punkt 1 ska fördelas på följande sektorer enligt respektive delar av bilaga I:

a) Spannmål, del I.

b) Ris, del II.

c) Socker, del III.

d) Torkat foder, del IV.

e) Utsäde, del V.

f) Humle, del VI.

g) Olivolja och bordsoliver, del VII.

h) Lin och hampa, del VIII.

i) Frukt och grönsaker, del IX.

j) Bearbetade produkter av frukt och grönsaker, del X.

k) Bananer, del XI.

l) Vin, del XII.

m) Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d., snittblommor och snittgrönt, del XIII.

n) Tobak, del XIV.

o) Nöt- och kalvkött, del XV.

p) Mjölk och mjölkprodukter, del XVI.

q) Griskött, del XVII.

r) Får- och getkött, del XVIII.

s) Ägg, del XIX.

t) Fjäderfäkött, del XX.

u) Etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter, del XXI.

v) Biodlingsprodukter, del XXII.

w) Silkesmaskar, del XXIII.

x) Andra produkter, del XXIV.

Artikel 2

Allmänna bestämmelser för den gemensamma jordbrukspolitiken

Förordning (EU) nr 1306/2013 och de bestämmelser som antas på grundval av denna ska gälla för de åtgärder som anges i denna förordning.

Artikel 3

Definitioner

1.  I denna förordning ska de definitioner för vissa sektorer som förtecknas i bilaga II gälla.

2.  Definitionerna i del II avsnitt B i bilaga II ska endast tillämpas till och med slutet av regleringsåret 2016/2017 för socker.

3.  De definitioner som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 ( 1 ) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 ( 2 ) ska gälla i denna förordning om inte annat föreskrivs i denna förordning.

4.  För att ta hänsyn till rissektorns särdrag ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 om ändringar av de definitioner för rissektorn som anges i del I i bilaga II i den utsträckning som krävs för att uppdatera definitionerna mot bakgrund av marknadsutvecklingen.

5.  I denna förordning avses med

a)

mindre utvecklade regioner : de regioner som definieras som sådana i artikel 90.2 första stycket a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 ( 3 )

b)

allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkatastrofer : sådana väderförhållanden som frost, hagel, is, regn eller torka, som förstör mer än 30 % av en jordbrukares genomsnittliga årsproduktion under den föregående treårsperioden eller ett genomsnitt under tre år inom föregående femårsperiod, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas.

Artikel 4

Anpassning till Gemensamma tulltaxans nomenklatur för jordbruksprodukter

Om det är nödvändigt för att ta hänsyn till ändringar av den kombinerade nomenklaturen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 om anpassningar av varubeskrivningar och hänvisningar i denna förordning till rubriker och underrubriker i den kombinerade nomenklaturen.

Artikel 5

Omräkningstal för ris

Kommissionen får anta genomförandeakter

a) för att fastställa omräkningstalen för ris vid olika bearbetningsstadier, bearbetningskostnaderna och biprodukternas värde,

b) för att anta alla nödvändiga åtgärder i samband med tillämpningen av omräkningstal för ris.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 6

Regleringsår

Regleringsåren ska ha följande löptid:

a) 1 januari–31 december under ett givet år för sektorn för frukt och grönsaker, sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och banansektorn.

b) 1 april–31 mars det påföljande året för sektorn för torkat foder och sektorn för silkesodling.

c) 1 juli–30 juni det påföljande året för

i) spannmålssektorn,

ii) sektorn för utsäde,

iii) sektorn för olivolja och bordsoliver,

iv) sektorn för lin och hampa,

v) sektorn för mjölk och mjölkprodukter.

d) 1 augusti–31 juli det påföljande året för vinsektorn.

e) 1 september–31 augusti det påföljande året för rissektorn.

f) 1 oktober–30 september det påföljande året för sockersektorn.

Artikel 7

Referenströsklar

1.  Referenströsklarna ska vara följande:

a) När det gäller spannmål, 101,31 EUR/ton, avseende grossistledet för varor, fritt lager, före lossning.

b) När det gäller paddyris, 150 EUR/ton för standardkvalitet enligt definitionen i punkt A i bilaga III, avseende grossistledet för varor fritt lager, före lossning.

c) När det gäller socker i lösvikt av standardkvalitet enligt definitionen i punkt B i bilaga III, fritt fabrik:

i) för vitsocker: 404,4 EUR/ton.

ii) för råsocker: 335,2 EUR/ton.

d) När det gäller nöt- och kalvköttssektorn: 2 224 EUR/ton för slaktkroppar av handjur av nötkreatur av konformationsklass/fettgrupp R3 enligt den unionsskala för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre och som avses i punkt A i bilaga IV.

e) När det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter:

i) 246,39 EUR/100 kg för smör.

ii) 169,80 EUR/100 kg för skummjölkspulver.

f) När det gäller griskött, 1 509,39 EUR/ton för slaktkroppar av gris av standardkvalitet på grundval av slaktvikt och slaktkropparnas innehåll av magert kött i enlighet med den unionsskala för klassificering av slaktkroppar av gris som avses i punkt B i bilaga IV enligt följande:

i) Slaktkroppar som väger minst 60 kg men mindre än 120 kg: klass E.

ii) Slaktkroppar som väger 120–180 kg: klass R.

g) När det gäller olivolja:

i) 1 779 EUR/ton för extra jungfruolja.

ii) 1 710 EUR/ton för jungfruolja.

iii) 1 524 EUR/ton för bomolja vars innehåll av fria fettsyror är två grader; detta belopp ska minskas med 36,70 EUR/ton för varje extra surhetsgrad.

2.  De referenströsklar som föreskrivs i punkt 1 ska ses över av kommissionen med hänsyn till objektiva kriterier, särskilt produktionsutveckling, produktionskostnader (särskilt insatsvaror) och marknadstendenser. Vid behov ska referenströsklarna uppdateras i enlighet med det sedvanliga lagstiftningsförfarandet med hänsyn till produktions- och marknadsutvecklingen.



DEL II

DEN INRE MARKNADEN



AVDELNING I

MARKNADSINTERVENTION



KAPITEL I

Offentlig intervention och stöd till privat lagring



Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser om offentlig intervention och stöd till privat lagring

Artikel 8

Tillämpningsområde

I detta kapitel fastställs regler rörande marknadsintervention i form av

a) offentlig intervention, där produkterna köps upp av medlemsstatens behöriga myndigheter och lagras av dessa tills de avyttras, och

b) stöd till privat lagring som görs av privata aktörer.

Artikel 9

Ursprung för de produkter som kan komma i fråga

De produkter som kan komma i fråga för uppköp inom ramen för offentlig intervention eller för stöd för privat lagring ska ha sitt ursprung i unionen. Produkter som kommer från grödor ska dessutom komma från grödor som skördats i unionen och produkter som kommer från mjölk ska komma från mjölk som producerats i unionen.

Artikel 10

Unionsskalor för klassificering av slaktkroppar

Unionsskalor för klassificering av slaktkroppar ska tillämpas i enlighet med punkt A respektive B i bilaga IV i sektorn för nöt- och kalvkött när det gäller slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre och i sektorn för griskött när det gäller gris som inte används för avel.

I fråga om sektorn för får- och getkött får medlemsstaterna tillämpa en unionsskala för klassificering av slaktkroppar av får i enlighet med reglerna i punkt C i bilaga IV.



Avsnitt 2

Offentlig intervention

Artikel 11

Produkter som kan komma i fråga för offentlig intervention

Offentlig intervention ska tillämpas i fråga om följande produkter i enlighet med villkoren i detta avsnitt och de krav och eventuella andra villkor som kan komma att fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 19 och genomförandeakter i enlighet med artikel 20:

a) Vanligt vete, durumvete, korn och majs.

b) Paddyris.

c) Färskt eller kylt nöt- och kalvkött enligt KN-numren 0201 10 00 och 0201 20 20 till 0201 20 50 .

d) Smör som direkt och uteslutande har framställts av pastöriserad grädde som direkt och uteslutande har framställts av komjölk i ett godkänt företag i unionen och som har en lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent och en högsta vattenhalt av 16 viktprocent.

e) Skummjölkspulver av högsta kvalitet som framställts av komjölk genom spraytorkning i ett godkänt företag i unionen och som har en lägsta proteinhalt på 34,0 viktprocent beräknat på den fettfria torrsubstansen.

Artikel 12

Perioder för offentlig intervention

Offentlig intervention får ske under följande perioder:

a) 1 november–31 maj för vanligt vete, durumvete, korn och majs.

b) 1 april–31 juli för paddyris.

c) Under hela året för nöt- och kalvkött.

d) 1 mars–30 september för smör och skummjölkspulver.

Artikel 13

Inledande och avslutande av offentlig intervention

▼C2

1.  Under de perioder som anges i artikel 12 ska följande gälla för offentlig intervention:

▼B

a) Offentlig intervention ska inledas för vanligt vete, smör och skummjölkspulver.

b) Offentlig intervention för durumvete, korn, majs och paddyris (även särskilda sorter och typer av paddyris) får inledas av kommissionen, genom genomförandeakter, om marknadssituationen så kräver. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

c) Offentlig intervention för nöt- och kalvköttssektorn får inledas av kommissionen genom andra genomförandeakter som ska antas utan att tillämpa det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 162.3, om det genomsnittliga marknadspris under en representativ period som fastställts enligt artikel 20 första stycket c i en medlemsstat eller i en region i en medlemsstat som noteras på grundval av den unionsskala för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur som avses i punkt A i bilaga IV är lägre än 85 % av den referenströskel som anges i artikel 7.1 d.

2.  Kommissionen får anta genomförandeakter som avslutar offentlig intervention inom sektorn för nöt- och kalvkött, om de villkor som anges i punkt 1 c inte längre uppfylls under en representativ period som fastställts enligt artikel 20 första stycket c. Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.

Artikel 14

Uppköp till fast pris eller inom ramen för ett anbudsförfarande

När offentlig intervention inleds i enlighet med artikel 13.1 ska åtgärder för fastställande av uppköpspriser för de produkter som avses i artikel 11 samt i tillämpliga fall åtgärder för kvantitativa begränsningar vid uppköp till fast pris, vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

Artikel 15

Interventionspris

1.  Med interventionspris avses:

a) Det pris till vilket produkter ska köpas upp inom ramen för offentlig intervention till fast pris, eller

b) det högsta pris till vilket produkter som kan komma i fråga för offentlig intervention får köpas upp när detta görs genom ett anbudsförfarande.

2.  Åtgärder för fastställande av interventionspriset, inklusive höjningar och sänkningar, ska vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

Artikel 16

Allmänna principer för avsättning av produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention

1.  De produkter som köps upp inom ramen för offentlig intervention ska avyttras på ett sådant sätt att

a) det inte förekommer några marknadsstörningar,

b) det är möjligt att säkra att uppköparna garanteras lika tillträde till varorna och likabehandling, och

c) avsättningen är förenlig med de åtaganden som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget.

2.  Produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention får avyttras genom att de ställs till förfogande inom ordningen för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen i enlighet med relevanta unionsrättsakter. ►C2  Bokföringsvärdet för sådana produkter ska i sådana fall motsvara det relevanta fasta interventionspris som avses i artikel 15.2 i den här förordningen. ◄

3.  Varje år ska kommissionen offentliggöra de villkor på vilka de produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention såldes under det föregående året.



Avsnitt 3

Stöd till privat lagring

Artikel 17

Stödberättigande produkter

Stöd för privat lagring får beviljas i fråga om följande produkter i enlighet med de villkor som fastställs i detta avsnitt och eventuella andra krav och villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 18.1 eller 19 och genomförandeakter i enlighet med artikel 18.2, eller 20:

a) Vitsocker.

b) Olivolja.

c) Linfibrer.

d) Färskt eller kylt kött av nötkreatur som är åtta månader eller äldre.

e) Smör som direkt och uteslutande har framställts av komjölk.

f) Ost.

g) Skummjölkspulver som har framställts av komjölk.

h) Griskött.

i) Får- och getkött.

Led f i första stycket ska begränsas till ost som har skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i enlighet med förordning (EU) nr 1151/2012 och som lagras utöver den lagringsperiod som fastställs i produktspecifikationen för produkten ifråga enligt artikel 7 i den förordningen och/eller en lagringsperiod som bidrar till att öka ostens värde.

Artikel 18

Villkor för beviljande av stöd

1.  För att främja insynen på marknaden ska kommissionen vid behov ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227, i syfte att fastställa enligt vilka villkor kommissionen får bevilja stöd till privat lagring för de produkter som förtecknas i artikel 17, med hänsyn tagen till

a) de noterade genomsnittliga marknadspriserna i unionen och referenströsklarna och produktionskostnaderna för de aktuella produkterna, och/eller

b) behovet av att snabbt bemöta en särskilt svår marknadssituation eller en ekonomisk utveckling med väsentligt negativ inverkan på marginalerna inom sektorn.

2.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att

a) bevilja stöd till privat lagring för de produkter som förtecknas i artikel 17, med hänsyn tagen till de villkor som avses i punkt 1 i denna artikel,

b) begränsa beviljandet av stöd till privat lagring.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

3.  Åtgärder för att fastställa stödbeloppet för privat lagring enligt artikel 17 ska vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.



Avsnitt 4

Gemensamma bestämmelser om offentlig intervention och stöd till privat lagring

Artikel 19

Delegerade befogenheter

1.  För att säkerställa att produkter som köps upp inom ramen för offentlig intervention eller som omfattas av stöd till privat lagring lämpar sig för långtidslagring och är av sund, god och marknadsmässig kvalitet och för att ta hänsyn till de olika sektorernas särdrag i syfte att säkerställa att den offentliga interventionen och den privata lagringen fungerar på ett kostnadseffektivt sätt ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa vilka krav och villkor som, utöver de krav som fastställs i denna förordning, ska gälla för dessa produkter. Syftet med kraven och villkoren ska vara att när det gäller de uppköpta och lagrade produkterna garantera

a) kvalitet i fråga om kvalitetsparametrar, kvalitetsgrupper, kvalitetsklasser, kategorier, produktegenskaper och ålder,

b) deras stödberättigande i fråga om kvantiteter, förpackning inklusive märkning, hållbarhet, tidigare lagringsavtal, godkännande av företag och det produktled till vilket interventionspriset och stödet till privat lagring hänför sig.

2.  För att ta hänsyn till särdragen i sektorerna för spannmål och paddyris ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa kvalitetskriterier för både uppköp och försäljning av vanligt vete, durumvete, korn, majs och paddyris.

3.  För att säkerställa lämplig lagringskapacitet och effektivitet inom det offentliga interventionssystemet när det gäller kostnadseffektivitet, fördelning och tillgång för aktörer och för att bibehålla kvaliteten hos produkter som köps upp vid offentlig intervention för avsättning när lagringsperioden är över ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa

a) vilka krav lagringsplatserna ska uppfylla för samtliga produkter som omfattas av offentlig intervention,

b) regler om lagringen av produkter inom och utanför den medlemsstat som ansvarar för produkterna och om vilken tull som ska tas ut för dessa samt om eventuella andra belopp som ska beviljas eller uppbäras inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

4.  För att säkerställa att stödet till privat lagring har önskad effekt på marknaden ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa

a) regler och villkor i de fall då den lagrade kvantiteten är mindre än den kvantitet som avtalats,

b) villkor för förskottsbetalning av sådant stöd,

c) de villkor enligt vilka det kan beslutas att produkter som omfattas av avtal om privat lagring åter får släppas ut på marknaden eller avyttras.

5.  För att säkerställa att systemen för offentlig intervention och privat lagring fungerar tillfredsställande ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att

a) föreskriva om användningen av anbudsförfaranden som garanterar lika tillträde till varor och lika behandling för aktörerna,

b) fastställa ytterligare villkor som ska uppfyllas av aktörerna för att underlätta en effektiv förvaltning och kontroll av systemet för medlemsstaterna och aktörerna,

c) fastställa kravet på aktörerna att ställa en säkerhet som garanterar att de uppfyller sina åtaganden.

6.  För att beakta den tekniska utvecklingen och behoven i de sektorer som avses i artikel 10 och behovet av att standardisera presentationen av de olika produkterna i syfte att förbättra insynen på marknaden, prisnoteringarna och tillämpningen av marknadsinterventionsåtgärder, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att

a) anpassa och uppdatera bestämmelserna i bilaga IV om unionsskalor för klassificering, identifiering och presentation av slaktkroppar,

b) ange kompletterande bestämmelser om klassindelning, inklusive av utbildade klassificerare, klassificering, inklusive genom automatisk klassificeringsteknik, identifiering, vägning och märkning av slaktkroppar, och om beräkning av genomsnittliga unionspriser och viktningskoefficienter som används vid beräkningen av dessa priser,

c) fastställa, i nöt- och kalvsektorn, undantag från bestämmelserna, och specifika undantag som medlemsstaterna får bevilja för slakterier där få nötkreatur slaktas, och ytterligare bestämmelser för produkterna i fråga, även rörande konformationsklasser och fettansättning och, i fårköttsektorn, ytterligare bestämmelser om vikt, köttets färg och fettansättning samt kriterier för klassificering av lätta lamm,

d) ge medlemsstater tillstånd att inte tillämpa klassificeringsskalan för slaktkroppar av gris och tillstånd att använda ytterligare utvärderingskriterier utöver vikt och uppskattad andel kött eller fastställa avvikelser från den skalan.

Artikel 20

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen ska, anta genomförandeakter för att fastställa åtgärder som krävs för att detta kapitel ska tillämpas på ett enhetligt sätt. Dessa åtgärder kan framför allt gälla

a) de kostnader som aktörerna ska betala när de produkter som levereras för offentlig intervention inte uppfyller minimikraven för kvalitet,

b) fastställande av lagringsplatsernas minsta lagringskapacitet,

c) de representativa perioder, marknader och marknadspriser som behövs för tillämpningen av detta kapitel,

d) leveransen av produkter som köps upp inom ramen för offentlig intervention, de transportkostnader som den som lämnar erbjudandet ska stå för, samt de utbetalande organens övertagande och betalning av produkterna,

e) de olika åtgärder som hör samman med urbening inom sektorn för nöt- och kalvkött,

f) praktiska arrangemang för förpackning, saluföring och märkning av produkter,

g) förfaranden för godkännande av företag som producerar smör och skummjölkspulver enligt detta kapitel,

h) eventuella tillstånd för lagring utanför den medlemsstats territorium där produkterna har köpts upp och lagrats,

i) försäljning eller avsättning av produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention, särskilt avseende försäljningspriser, villkor för utlagring, produkternas användning eller destination efter frisläppandet, inbegripet förfaranden för produkter som ställs till förfogande för en ordning som avses i artikel 16.2, inklusive överföringar mellan medlemsstaterna,

j) när det gäller produkter som köps upp vid offentlig intervention, bestämmelser om medlemsstaternas möjligheter att under eget ansvar sälja små kvantiteter som är kvar i lager eller kvantiteter som inte längre kan ompaketeras eller som har försämrats kvalitetsmässigt,

k) när det gäller privat lagring, ingående av avtal mellan den behöriga myndigheten i medlemsstaten och de sökande samt innehållet i avtalen,

l) inlagring, lagring och utlagring av produkter vid privat lagring,

m) lagringsperiodens längd och bestämmelser för hur lagringsperioden, efter det att den fastställts i avtalet, får förkortas eller förlängas,

n) de förfaranden som ska följas vid uppköp till fast pris, inbegripet förfaranden för och storleken på den säkerhet som ska ställas eller vid beviljande av stöd som fastställs i förväg för privat lagring,

o) användandet av upphandlingsförfaranden, både för offentlig intervention och för privat lagring, framför allt om

i) inlämnandet av erbjudanden eller anbud, och minimikvantiteten för en ansökan eller en anmälan,

ii) förfarandena för och storleken på den säkerhet som ska ställas, och

iii) urvalet av erbjudanden som garanterar att företräde ges åt de erbjudanden som är mest förmånliga för unionen samtidigt som de möjliggör att ett anbudsförfarande inte med nödvändighet alltid leder till att ett kontrakt tilldelas,

p) genomförandet av unionens skalor för klassificering av slaktkroppar av nötkött, gris och får,

q) en annan presentation av hela och halva slaktkroppar än den som anges i punkt A.IV i bilaga IV inför fastställandet av marknadspriser,

r) de korrigeringsfaktorer som ska tillämpas av medlemsstaterna för en annan presentation av slaktkroppar av nötkreatur och får om referenspresentationen inte används,

s) praktiska arrangemang för märkningen av klassificerade slaktkroppar och om kommissionens beräkning av det viktade genomsnittspriset i unionen för slaktkroppar av nötkreatur, gris och får,

t) tillstånd för medlemsstaterna att för grisar som har slaktats på deras territorium föreskriva en annan presentation av slaktkroppar av gris än den som fastställs i punkt B.III i bilaga IV om något av dessa villkor är uppfyllt, nämligen

i) det normala handelsbruket på deras territorium avviker från standardpresentationen enligt definitionen i punkt B.III i bilaga IV,

ii) tekniska krav motiverar det,

iii) slaktkropparna avhudas på ett enhetligt sätt,

u) bestämmelser om kontroller på plats av tillämpningen av klassificeringen av slaktkroppar i medlemsstaterna av en inspektionskommitté från unionen bestående av experter från kommissionen och experter som utses av medlemsstaterna, för att säkra att slaktkropparna klassificeras på ett korrekt och tillförlitligt sätt. I bestämmelserna ska anges att unionen ska bära kostnaderna för kontrollverksamheten.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 21

Andra genomförandebefogenheter

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att genom undantag från punkt C.III i bilaga IV ge medlemsstaterna tillstånd att för lamm med en slaktkroppsvikt under 13 kg använda klassificeringskriterierna

a) slaktkroppsvikt,

b) köttets färg,

c) fettansättning.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.



KAPITEL II

Stödordningar

▼M2



Avsnitt 1

Stöd till utdelning av frukt och grönsaker samt av mjölk och mjölkprodukter vid utbildningsanstalter

Artikel 22

Målgrupp

Stödordningen för att förbättra utdelningen av jordbruksprodukter och barns matvanor riktar sig till barn som regelbundet går i daghem, förskolor, grundskolor eller gymnasieskolor som förvaltas eller har godkänts av behöriga myndigheter i medlemsstaterna.

Artikel 23

Stöd till utdelning av frukt och grönsaker i skolan och av skolmjölk, kompletterande utbildningsåtgärder och därmed sammanhängande kostnader

1.  Unionsstöd ska beviljas beträffande barn vid de utbildningsanstalter som avses i artikel 22

a) för utdelning av sådana stödberättigande produkter som avses i punkterna 3, 4 och 5 i den här artikeln,

b) för kompletterande utbildningsåtgärder, och

c) för att täcka vissa därmed sammanhängande kostnader knutna till utrustning, publicitet, övervakning och utvärdering samt logistik och distribution, om dessa kostnader inte omfattas av led a i detta stycke.

Rådet ska i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget fastställa gränser för andelen unionsstöd som täcker åtgärder och kostnader som avses i första stycket leden b och c i den här punkten.

2.  I detta avsnitt avses med

a)

frukt och grönsaker i skolan : de produkter som avses i punkterna 3 a och 4 a,

b)

skolmjölk : de produkter som avses i punkterna 3 b och 4 b samt de produkter som avses i bilaga V.

3.  Medlemsstater som önskar delta i det stödprogram som inrättas enligt punkt 1 (nedan kallat skolprogrammet) och som ansöker om motsvarande unionsstöd ska, med beaktande av nationella förutsättningar, prioritera utdelning av produkter från den ena eller båda följande grupper:

a) Frukt och grönsaker samt färska bananprodukter.

b) Konsumtionsmjölk, inbegripet laktosfria varianter.

4.  Utan hinder av punkt 3 får medlemsstaterna, för att främja konsumtionen av vissa angivna produkter och/eller för att tillgodose särskilda näringsbehov hos barn inom deras territorium, anordna utdelning av produkter inom den ena eller båda följande grupper:

a) bearbetade frukt- och grönsaksprodukter, utöver de produkter som avses i punkt 3 a,

b) ost, ostmassa, yoghurt och andra fermenterade eller syrade mjölkprodukter utan smaktillsatser, frukt, bär, nötter eller kakao, utöver de produkter som avses i punkt 3 b.

5.  I de fall där medlemsstaterna anser det nödvändigt för att uppnå målen för skolprogrammet och de mål som anges i de strategier som avses i punkt 8 får de komplettera utdelningen av produkter som avses i punkterna 3 och 4 med produkter som förtecknas i bilaga V.

I sådana fall ska unionsstödet betalas ut endast för den utdelade produktens mjölkandel. Den mjölkandelen får inte understiga 90 viktprocent vad gäller produkter i kategori I i bilaga V respektive 75 viktprocent vad gäller produkter i kategori II i bilaga V.

Rådet ska fastställa unionsstödet för mjölkandelen i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

6.  Produkter som delas ut inom ramen för skolprogrammet får inte innehålla något av följande:

a) Tillsatt socker.

b) Tillsatt salt.

c) Tillsatt fett.

d) Tillsatt sötningsmedel.

e) De tillsatta artificiella smakförstärkarna E 620–E 650 enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 ( 4 ).

Utan hinder av första stycket i den här punkten får en medlemsstat, efter att ha inhämtat lämpligt tillstånd från sina nationella myndigheter med ansvar för hälso- och näringsfrågor i överensstämmelse med sina nationella förfaranden, besluta att stödberättigande produkter som avses i punkterna 4 och 5 får innehålla begränsade mängder tillsatt socker, tillsatt salt och/eller tillsatt fett.

7.  Medlemsstaterna får föreskriva att ytterligare jordbruksprodukter, utöver produkter som avses i punkterna 3, 4 och 5 i den här artikeln, får omfattas av de kompletterande utbildningsåtgärderna, i synnerhet de som förtecknas i artikel 1.2 g och v.

8.  Som ett villkor för att få delta i skolprogrammet ska en medlemsstat, före dess deltagande och därefter vart sjätte år, upprätta en strategi på nationell eller regional nivå för programmets genomförande. Den myndighet som på nationell eller regional nivå är ansvarig för att utarbeta denna strategi får ändra den, särskilt med hänsyn till vad som framkommer under övervakningen och utvärderingen och utifrån de resultat som uppnås. Som ett minimum ska strategin ange de behov som ska tillgodoses, hur dessa behov ska prioriteras inbördes, målgrupp, vilka resultat man räknar med att uppnå och, om sådana finns tillgängliga, vilka kvantifierade mål som ska uppnås i förhållande till utgångsläget samt fastställa vilka instrument och åtgärder som är lämpligast för att nå dessa mål.

Denna strategi kan innehålla specifika aspekter avseende skolprogrammets genomförande, bl.a. för att förenkla förvaltningen av detsamma.

9.  Medlemsstaterna ska i sina strategier fastställa en förteckning över samtliga produkter som ska delas ut inom ramen för skolprogrammet, antingen genom regelrätt utdelning eller inom ramen för kompletterande utbildningsåtgärder. De ska också, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6, se till att de nationella myndigheterna med ansvar för hälso- och näringsfrågor på lämpligt sätt i enlighet med nationella förfaranden deltar i utarbetandet av denna förteckning, eller att dessa myndigheter ger ett lämpligt tillstånd för den förteckningen.

10.  För att skolprogrammet ska fungera ska medlemsstaterna också fastställa kompletterande utbildningsåtgärder som bland annat kan inbegripa åtgärder och verksamheter med syfte att öka barns medvetenhet om jordbruket genom aktiviteter som till exempel besök på gårdar, och utdelning av ett större urval av jordbruksprodukter som avses i punkt 7. Dessa åtgärder kan också utformas för att informera barn om närliggande frågor, såsom hälsosamma matvanor, lokala livsmedelskedjor, ekologiskt jordbruk, hållbar produktion eller att motverka livsmedelssvinn.

11.  Medlemsstaterna ska välja ut de produkter som ska delas ut eller omfattas av kompletterande utbildningsinsatser på grundval av objektiva kriterier som ska inbegripa ett eller flera av följande kriterier: hälso- och miljöhänsyn, årstidsaspekter, utbud eller tillgänglighet för lokala eller regionala produkter, i möjligaste mån med företräde för produkter med ursprung i unionen. Medlemsstaterna får särskilt uppmuntra lokala eller regionala inköp, ekologiska produkter, korta leveranskedjor eller miljöfördelar samt, där så är lämpligt, produkter som är erkända enligt de kvalitetsordningar som inrättats genom förordning (EU) nr 1151/2012.

Medlemsstaterna får överväga att prioritera hänsyn till hållbarhet och rättvis handel i sina strategier.

Artikel 23a

Finansieringsbestämmelser

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 i den här artikeln får stödet enligt skolprogrammet för utdelning av produkter, kompletterande utbildningsåtgärder och de därmed sammanhängande kostnader som avses i artikel 23.1 inte överstiga 250 miljoner euro per läsår.

Inom denna allmänna gräns får stödet inte överstiga

a) för frukt och grönsaker i skolan: 150 miljoner euro per läsår,

b) för skolmjölk: 100 miljoner euro per läsår.

2.  Det stöd som avses i punkt 1 ska tilldelas varje medlemsstat med beaktande av

a) antalet barn i åldersgruppen 6–10 år i den berörda medlemsstaten,

b) utvecklingsnivån hos regionerna i den berörda medlemsstaten, för att säkerställa att högre stöd tilldelas mindre utvecklade regioner, och de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 229/2013, och

c) för skolmjölk, utöver de kriterier som avses i leden a och b, den tidigare användningen av unionsstödet för utdelning av mjölk och mjölkprodukter till barn.

Tilldelningen till de berörda medlemsstaterna ska säkerställa att högre stöd tilldelas de yttersta randområden som förtecknas i artikel 349 i EUF-fördraget för att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i dessa regioner när det gäller anskaffning av produkter och för att främja sådan anskaffning mellan olika närliggande yttersta randområden.

Den tilldelning för skolmjölk som följer av tillämpningen av de kriterier som fastställs i denna punkt ska säkerställa att samtliga medlemsstater har rätt att per barn i den åldersgrupp som avses i första stycket led a som lägst erhålla ett minimibelopp i unionsstöd. Det beloppet får inte understiga den genomsnittliga användningen av unionsstöd per barn i medlemsstaterna som helhet inom ramen för det skolmjölksprogram som tillämpades före den 1 augusti 2017.

Åtgärder för att fastställa preliminära och slutliga tilldelade anslag och omfördelning av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och skolmjölk bör beslutas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

3.  Medlemsstater som önskar delta i skolprogrammet ska varje år lämna in en ansökan om unionsstöd i vilken anges vilket belopp som begärs för den frukt och de grönsaker i skolan respektive för den skolmjölk som de önskar dela ut.

4.  En medlemsstat får, utan att överskrida den allmänna gräns på 250 miljoner euro som fastställs i punkt 1, en gång per läsår överföra upp till 20 % av det ena av sina preliminära tilldelade anslag.

Denna procentandel kan höjas till 25 % för de medlemsstater som har sådana yttersta randområden som förtecknas i artikel 349 i EUF-fördraget och i andra vederbörligen motiverade fall, t.ex. i de fall där en medlemsstat behöver hantera ett särskilt marknadsförhållande inom den sektor som skolprogrammet avser, särskilda problem avseende låg konsumtion av den ena produktgruppen eller andra samhällsförändringar.

Överföringar kan göras antingen

a) mellan medlemsstatens preliminära tilldelade anslag innan den definitiva tilldelningen för nästföljande läsår fastställs, eller

b) mellan medlemsstatens definitiva tilldelade anslag efter läsårets början, i de fall där den definitiva tilldelningen har fastställts för medlemsstaten i fråga.

De överföringar som avses i tredje stycket led a får inte göras från den preliminära tilldelningen för den produktgrupp för vilken den berörda medlemsstaten begär ett belopp som överstiger dess preliminära tilldelning. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla beloppet av alla eventuella överföringar mellan preliminära tilldelade anslag.

5.  Skolprogrammet ska inte påverka tillämpningen av andra nationella skolprogram som är förenliga med unionsrätten. Unionsstöd som föreskrivs i artikel 23 får användas för att utöka tillämpningsområdet för eller öka effektiviteten hos eventuella befintliga nationella skolprogram eller program för utdelning i skolor genom vilka frukt och grönsaker i skolan och skolmjölk tillhandahålls, men får inte ersätta finansiering av sådana befintliga nationella program, med undantag för kostnadsfri utdelning av måltider till barn vid utbildningsanstalter. Om en medlemsstat beslutar att utöka tillämpningsområdet för ett befintligt nationellt skolprogram eller att effektivisera det genom att ansöka om unionsstöd ska den i den strategi som avses i artikel 23.8 ange hur detta ska åstadkommas.

6.  Medlemsstaterna får, utöver unionsstödet, bevilja nationellt stöd till finansiering av skolprogrammet.

Medlemsstaterna får finansiera sådant stöd genom en avgift som läggs på den berörda sektorn eller genom andra bidrag från den privata sektorn.

7.  Unionen får även, enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1306/2013, finansiera åtgärder för information, publicitet, övervakning och utvärdering avseende skolprogrammet, inbegripet åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet om programmets syfte, samt därmed sammanhängande nätverkande som syftar till utbyte av erfarenheter och bästa praxis för att underlätta genomförande och förvaltning av programmet.

Kommissionen får i enlighet med artikel 24.4 i denna förordning ta fram ett gemensamt kännetecken eller grafiska element för att göra skolprogrammet mer synligt.

8.  Medlemsstater som deltar i skolprogrammet ska, på skolområden eller på andra relevanta platser, ge publicitet åt sin medverkan i programmet och åt det faktum att det subventioneras av unionen. Medlemsstaterna får använda sig av lämpliga marknadsföringsverktyg som kan inbegripa affischer, särskilda webbplatser, informativt grafiskt material, informationskampanjer och kampanjer för att öka medvetenheten. Medlemsstaterna ska säkerställa mervärde och synlighet för unionens skolprogram i samband med servering av andra måltider vid utbildningsanstalter.

Artikel 24

Delegerade befogenheter

1.  I syfte att främja hälsosamma matvanor hos barn och se till att stödet inom ramen för skolprogrammet riktas till barn i den målgrupp som avses i artikel 22 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 med avseende på regler om

▼C4

a) ytterligare behörighetskriterier för den målgrupp som avses i artikel 22,

▼M2

b) medlemsstaternas godkännande och urval av sökande,

c) utarbetandet av de nationella eller regionala strategierna och om kompletterande utbildningsåtgärder.

2.  I syfte att säkerställa att unionsmedlen används effektivt och målinriktat och för att underlätta skolprogrammets genomförande ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 med avseende på

a) fastställande av vilka kostnader och/eller åtgärder som berättigar till unionsstöd,

b) medlemsstaternas skyldighet att övervaka och utvärdera effektiviteten i sitt skolprogram.

3.  I syfte att ta hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 med avseende på komplettering av den förteckning över smakförstärkare som avses i artikel 23.6 första stycket led e.

I syfte att se till att produkter som utdelas i enlighet med artikel 23.3, 23.4 och 23.5 är förenliga med skolprogrammets mål ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 för att fastställa maximimängderna av tillsatt socker, salt och fett som kan tillåtas av medlemsstaterna enligt artikel 23.6 andra stycket och vilka är tekniskt nödvändiga för tillredning eller framställande av bearbetade produkter.

4.  I syfte att öka medvetenheten om skolprogrammet och göra unionsstödet mer synligt ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 som innebär att de medlemsstater som deltar i skolprogrammet blir skyldiga att tydligt ge publicitet åt att de erhåller unionsstöd för att genomföra programmet, bl.a. med avseende på

a) fastställande, om så är lämpligt, av särskilda kriterier för presentation, sammansättning, storlek och utformning av det gemensamma kännetecknet eller de grafiska elementen.

b) särskilda kriterier som avser användningen av marknadsföringsverktyg,

5.  I syfte att säkerställa mervärde och synlighet för skolprogrammet ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 med avseende på reglerna om utdelning av produkter i samband med servering av andra måltider vid utbildningsanstalter.

6.  Med tanke på att unionsstödet måste avspeglas i det pris till vilket produkterna görs tillgängliga inom skolprogrammet ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 som innebär att medlemsstaterna blir skyldiga att i sina strategier redogöra för hur detta ska åstadkommas.

Artikel 25

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta de åtgärder som krävs för tillämpningen av detta avsnitt, inbegripet de som rör

a) den information som medlemsstaternas strategier ska innehålla,

b) stödansökningarna och stödutbetalningarna, inklusive den förenkling av förfaranden som följer av den gemensamma ramen för skolprogrammet,

c) metoderna för att ge publicitet åt och skapa nätverk i anknytning till skolprogrammet,

d) inlämnandet och utformningen av samt innehållet i årliga ansökningar om stöd och övervaknings- och utvärderingsrapporter från de medlemsstater som deltar i skolprogrammet,

e) tillämpningen av artikel 23a.4, bl.a. i fråga om tidsfristerna för överföringarna och om inlämnandet och utformningen av samt innehållet i anmälningar om överföringar.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

▼B



Avsnitt 2

Stöd inom sektorn för olivolja och bordsoliver

Artikel 29

Program för stöd till sektorn för olivolja och bordsoliver

1.  Unionen ska finansiera treåriga arbetsprogram som ska upprättas av de producentorganisationer som erkänns enligt artikel 152, sammanslutningar av producentorganisationer som erkänns enligt artikel 156 eller branschorganisationer som erkänns enligt artikel 157 på ett eller flera av följande områden:

a) Uppföljning och styrning av marknaden inom sektorn för olivolja och bordsoliver.

b) Miljöförbättrande åtgärder i samband med olivodling.

c) Konkurrenskraftsförbättrande åtgärder i samband med olivodling genom modernisering.

d) Kvalitetsförbättrande åtgärder i samband med produktionen av olivolja och bordsoliver.

e) Åtgärder för spårbarhet, certifiering och skydd av kvaliteten på olivolja och bordsoliver, särskilt kontroll av kvaliteten på olivolja som säljs till slutkonsumenter, under översyn av de nationella förvaltningarna.

f) Spridning av information om åtgärder som producentorganisationer, deras sammanslutningar eller branschorganisationer genomfört för att förbättra kvaliteten på olivolja och bordsoliver.

2.  Unionsstödet till de arbetsprogram som avses i punkt 1 ska vara följande:

a) 11 098 000 EUR per år till Grekland,

b) 576 000 EUR per år till Frankrike och

c) 35 991 000 EUR per år till Italien.

3.  Unionsstödet till de arbetsprogram som avses i punkt 1 ska högst motsvara de belopp som hålls inne av medlemsstaterna. Stödnivåerna ska högst vara

a) 75 % för verksamhet i de områden som avses i punkt 1 a, b och c,

b) 75 % för investeringar i fasta tillgångar och 50 % för annan verksamhet inom det område som avses i punkt 1 d,

c) 75 % för arbetsprogram som genomförs i minst tre tredjeländer eller icke-producerande medlemsstater av erkända organisationer enligt punkt 1 från minst två medlemsstater med produktion inom de områden som anges i punkt 1 e och f och 50 % för annan verksamhet inom dessa områden.

Medlemsstaten ska stå för kompletterande finansiering med upp till 50 % av de kostnader som inte täcks av unionsstödet.

Artikel 30

Delegerade befogenheter

För att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av det unionsstöd som föreskrivs i artikel 29 och för att förbättra produktionskvaliteten på olivolja och bordsoliver ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på

a) vilka särskilda åtgärder som kan finansieras via unionsstöd och vilka verksamheter och kostnader som inte kan finansieras i samband med de områden som avses i artikel 29.1,

b) medlemsstaternas lägsta tilldelning av unionsfinansiering till särskilda områden,

c) kravet att ställa en säkerhet när en ansökan om godkännande av ett arbetsprogram lämnas in och om det betalas ut ett förskott av stödet,

d) de kriterier som medlemsstaterna ska beakta i samband med urval och godkännande av arbetsprogram.

Artikel 31

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som krävs för tillämpningen av detta avsnitt om

a) genomförandet av arbetsprogram och ändringar av dessa,

b) utbetalningen av stöd, inklusive förskott av stöd,

c) förfarandena för och storleken på den säkerhet som ska ställas när en ansökan om godkännande av ett arbetsprogram lämnas in och det betalas ut ett förskott av stödet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



Avsnitt 3

Stöd inom sektorn för frukt och grönsaker

Artikel 32

Driftsfonder

1.  Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker och/eller deras sammanslutningar får inrätta driftsfonder. Fonderna ska finansieras genom

a) ekonomiska bidrag från

i) medlemmarna i producentorganisationen och/eller själva producentorganisationen, eller

ii) sammanslutningar av producentorganisationer genom medlemmarna i dessa sammanslutningar,

b) ekonomiskt stöd från unionen, som får beviljas producentorganisationer eller deras sammanslutningar, om dessa sammanslutningar presenterar, förvaltar och genomför ett verksamhetsprogram eller ett partiellt verksamhetsprogram, i enlighet med de villkor som ska antas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 37 och genomförandeakter i enlighet med artikel 38.

2.  Driftsfonderna får endast användas för att finansiera verksamhetsprogram som lämnats in till medlemsstaterna och godkänts av dessa.

Artikel 33

Verksamhetsprogram

1.  Verksamhetsprogrammen inom sektorn för frukt och grönsaker ska avse minst tre år och högst fem år. De ska ha minst två av de syften som avses i artikel 152.1 c eller två av följande syften:

a) Produktionsplanering, inbegripet prognoser och uppföljning av produktion och konsumtion.

b) Förbättrad produktkvalitet, oavsett om de är färska eller bearbetade.

c) Ökat handelsvärde för produkterna.

d) Säljfrämjande åtgärder för produkterna, oavsett om de är färska eller bearbetade.

e) Miljöåtgärder, särskilt sådana som avser vatten, och produktionsmetoder som tar hänsyn till miljön, inbegripet ekologiskt jordbruk.

▼M5

f) Krisförebyggande och krishantering, inbegripet tillhandahållande av handledning till andra producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, producentgrupper eller enskilda producenter.

▼B

Verksamhetsprogrammen ska lämnas in till medlemsstaterna för godkännande.

2.  Sammanslutningar av producentorganisationer får också lägga fram ett helt eller partiellt verksamhetsprogram, som består av åtgärder som fastställts men inte genomförts av medlemsorganisationerna inom ramen för dessas verksamhetsprogram. Verksamhetsprogram för sammanslutningar av producentorganisationer ska omfattas av samma regler producentorganisationernas verksamhetsprogram och ska övervägas samtidigt som medlemsorganisationernas verksamhetsprogram.

I detta syfte ska medlemsstaterna säkerställa att

a) åtgärderna inom ramen för verksamhetsprogrammen för en sammanslutning av producentorganisationer helt och hållet finansieras genom bidrag från den sammanslutningens medlemsorganisationer och att sådan finansiering tas från dessa medlemsorganisationers driftsfonder,

b) åtgärderna och motsvarande finansiella andel anges i verksamhetsprogrammet för varje medlemsorganisation,

c) det inte förekommer någon dubbelfinansiering.

3.  Krisförebyggande och krishantering enligt punkt 1 första stycket f ska gå ut på att undvika samt hantera kriser på frukt- och grönsaksmarknaderna och ska i samband därmed omfatta

a) investeringar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden,

b) utbildningsåtgärder och utbyte av bästa praxis,

▼M5

c) marknadsföring och kommunikation, inbegripet åtgärder och verksamheter som syftar till att diversifiera och stabilisera marknaderna för frukt och grönsaker, i förebyggande syfte eller under krisperioden,

d) stöd för administrativa utgifter för bildande av gemensamma fonder och ekonomiska bidrag för komplettering av gemensamma fonder som följer på utbetalning av ersättning till producentmedlemmar som drabbas av en kraftig inkomstminskning till följd av negativa marknadsförhållanden,

▼B

e) återplantering av fruktträdgårdar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet,

f) återtag från marknaden,

g) grön skörd eller obärgad skörd av frukt och grönsaker,

h) skördeförsäkring,

▼M5

i) handledning till andra producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, producentgrupper eller enskilda producenter.

▼B

Stöd för skördeförsäkring ska bidra till att trygga producenternas intäkter vid förluster förorsakade av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, sjukdomar eller skadedjursangrepp.

I försäkringsavtalen ska det ingå krav på att stödmottagarna vidtar nödvändiga riskförebyggande åtgärder.

Åtgärder inom krisförebyggande och krishantering, inklusive återbetalning av kapital och ränta enligt femte stycket, får inte uppgå till mer än en tredjedel av utgifterna enligt verksamhetsprogrammet.

Producentorganisationer får teckna lån på kommersiella villkor för att finansiera åtgärder inom krisförebyggande och krishantering. Återbetalning av kapital och ränta på sådana lån får i så fall ingå i verksamhetsprogrammet och därigenom vara berättigande till ekonomiskt stöd från unionen enligt artikel 34. Varje särskild åtgärd inom krisförebyggande och krishantering får finansieras genom sådana lån, direkt eller på båda dessa sätt.

4.  I detta avsnitt avses med

a)

grön skörd : skörd i ett visst område av samtliga omogna och oavsättbara produkter som inte har skadats redan före den gröna skörden, vare sig på grund av väderförhållanden eller sjukdom eller på annat sätt.

b)

obärgad skörd : avbrytande av pågående produktionscykel i det berörda området, om produkten är välutvecklad och av sund, god och marknadsmässig kvalitet. Produkter som förstörts genom väderförhållanden eller sjukdom betraktas inte som obärgad skörd.

5.  Medlemsstaterna ska säkerställa att

a) verksamhetsprogrammen omfattar minst två miljöåtgärder eller

b) minst 10 % av utgifterna inom verksamhetsprogrammen avser miljöåtgärder.

▼M5

Miljöåtgärder ska uppfylla kraven för åtaganden avseende miljö- och klimatvänligt jordbruk eller ekologiskt jordbruk enligt artiklarna 28.3, 29.2 och 29.3 i förordning (EU) nr 1305/2013.

Om minst 80 % av producentmedlemmarna i en producentorganisation omfattas av ett eller flera identiska åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk eller ekologiskt jordbruk enligt artiklarna 28.3, 29.2 och 29.3 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska vart och ett av dessa åtaganden anses vara en miljöåtgärd enligt första stycket a i denna punkt.

▼B

Stöd till sådana miljöåtgärder som avses i första stycket i denna punkt ska täcka extrakostnader och inkomstbortfall till följd av sådana åtgärder.

6.  Medlemsstaterna ska se till att investeringar som ökar miljöbelastningen endast tillåts om effektiva åtgärder har vidtagits för att skydda miljön mot belastningen.

Artikel 34

Ekonomiskt stöd från unionen

1.  Det ekonomiska stödet från unionen ska motsvara summan av de faktiskt inbetalade ekonomiska bidrag som avses i artikel 32.1 a men begränsas till 50 % av de faktiskt verkställda utgifterna.

2.  Det ekonomiska stödet från unionen ska begränsas till högst 4,1 % av värdet av den saluförda produktionen för varje producentorganisation eller deras sammanslutning.

Denna procentsats får emellertid när det gäller producentorganisationer ökas till 4,6 % av värdet av den saluförda produktionen under förutsättning att det belopp som överstiger 4,1 % av värdet av den saluförda produktionen endast används för åtgärder inom krisförebyggande och krishantering.

När det gäller sammanslutningar av producentorganisationer får denna procentandel ökas till 4,7 % av den saluförda produktionen, under förutsättning att det belopp som överstiger 4,1 % av värdet av den saluförda produktionen endast används för åtgärder inom krisförebyggande åtgärder och krishanteringsåtgärder som genomförs av sammanslutningen av producentorganisationer på medlemmarnas vägnar.

3.  På begäran av en producentorganisation ska den procentsats på 50 % som fastställs i punkt 1 ökas till 60 % för ett verksamhetsprogram eller en del av ett verksamhetsprogram, som uppfyller minst ett av följande villkor:

a) Det lämnas in av flera av unionens producentorganisationer som är verksamma i olika medlemsstater för gränsöverskridande åtgärder.

b) Det lämnas in av en eller flera producentorganisationer för verksamhet som bedrivs över branschgränserna.

c) Det omfattar endast särskilt stöd för produktion av ekologiska produkter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 834/2007 ( 5 ).

d) Det är det första verksamhetsprogram som lämnas in av en erkänd producentorganisation som är resultatet av att två erkända producentorganisationer har gått samman med varandra.

e) Det är det första verksamhetsprogram som lämnas in av en erkänd sammanslutning av producentorganisationer.

f) Det lämnas in av producentorganisationer i medlemsstater där producentorganisationerna saluför mindre än 20 % av produktionen av frukt och grönsaker.

g) Det lämnas in av en producentorganisation i ett av unionens yttersta randområden enligt artikel 349 i EUF-fördraget.

▼M5

4.  Den procentsats på 50 % som fastställs i punkt 1 ska ökas till 100 % i följande fall:

a) Sådana återtag från marknaden av frukt och grönsaker som inte överstiger 5 % av volymen saluförd produktion från varje producentorganisation och som avyttras

i) genom gratis utdelning till välgörenhetsorganisationer och välgörenhetsstiftelser, som har godkänts för detta ändamål av medlemsstaterna, för användning i deras arbete med att hjälpa personer som enligt nationell rätt har rätt till offentligt understöd, särskilt på grund av att de saknar tillräckliga medel för sitt uppehälle,

ii) genom gratis utdelning till kriminalvårdsanstalter, skolor, offentliga utbildningsinstitutioner, sådana inrättningar som avses i artikel 22 och feriekolonier samt till sjukhus och ålderdomshem som utsetts av medlemsstaterna, varvid dessa ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de utdelade kvantiteterna utgör ett extra tillskott till de kvantiteter som normalt köps in av dessa inrättningar.

b) Åtgärder i samband med handledning av andra producentorganisationer, av producentgrupper som erkänts i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007 eller artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013, under förutsättning att organisationerna eller grupperna är från regioner i medlemsstater som avses i artikel 35.1 i den här förordningen, eller av enskilda producenter.

Artikel 35

Nationellt ekonomiskt stöd

1.  I de regioner i medlemsstaterna där andelen organiserade producenter inom sektorn för frukt och grönsaker ligger betydligt under unionsgenomsnittet, får medlemsstaterna bevilja producentorganisationer ett nationellt ekonomiskt stöd på högst 80 % av de ekonomiska bidrag som avses i artikel 32.1 a och högst 10 % av värdet av den saluförda produktionen för producentorganisationen i fråga. Detta stöd kompletterar driftsfonden.

2.  Andelen organiserade producenter i en medlemsstatsregion ska anses vara betydligt under unionsgenomsnittet om organisationsgraden i genomsnitt varit lägre än 20 % tre år i rad före genomförandet av verksamhetsprogrammet. Andelen organiserade producenter ska beräknas som det värde av frukt- och grönsaksproduktionen som erhållits i den berörda regionen och som saluförts av producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och producentgrupper som erkänts i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007 eller artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013, dividerat med det totala värde av frukt- och grönsaksproduktionen som erhållits i denna region.

3.  Medlemsstater som beviljar nationellt ekonomiskt stöd i enlighet med punkt 1 ska underrätta kommissionen om de regioner som uppfyller kriterierna enligt punkt 2 och om det nationella ekonomiska stöd som beviljats producentorganisationer i dessa regioner.

▼B

Artikel 36

Nationell ram och nationell strategi för verksamhetsprogram

1.  Medlemsstaterna ska fastställa en nationell ram med allmänna villkor för de miljöåtgärder som avses i artikel 33.5. I denna ram ska särskilt föreskrivas att miljöåtgärderna i fråga ska uppfylla de lämpliga kraven i förordning (EU) nr 1305/2013, särskilt de krav som fastställs i artikel 3 i denna.

Medlemsstaterna ska lämna in sitt förslag till villkor till kommissionen, som genom genomförandeakter som antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3 inom tre månader efter förslaget lämnats in får begära ändringar om den konstaterar att förslaget inte bidrar till att uppnå de mål som fastställs i artikel 191 i EUF-fördraget och i unionens sjunde miljöhandlingsprogram. Även vid investeringar i enskilda jordbruksföretag som får stöd från verksamhetsprogrammen ska hänsyn tas till de målen.

2.  Var och en av medlemsstaterna ska utarbeta en nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram på marknaden för frukt och grönsaker. Strategin ska omfatta

a) en analys av läget med avseende på såväl starka som svaga sidor och utvecklingspotentialen,

b) en motivering av valet av prioriteringar,

c) verksamhetsprogrammens mål och medel samt prestationsindikatorer,

d) bedömningar av verksamhetsprogrammen,

e) producentorganisationernas rapporteringsskyldigheter.

Den nationella strategin ska också omfatta den nationella ram som avses i punkt 1.

3.  Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på medlemsstater som saknar erkända producentorganisationer.

Artikel 37

Delegerade befogenheter

För att säkerställa att stödet till producentorganisationerna och deras sammanslutningar inom sektorn för frukt och grönsaker är effektivt, målinriktat och hållbart, ska kommissionen ges befogenhet att enligt artikel 227 anta delegerade akter för att fastställa regler om

a) driftsfonder och verksamhetsprogram avseende

i) beräknade belopp, beslut av producentorganisationer och deras sammanslutningar när det gäller ekonomiska bidrag och användningen av driftsfonder,

ii) åtgärder, verksamheter, utgifter samt administrativa kostnader och personalkostnader som ska tas med eller uteslutas inom ramen för verksamhetsprogrammen, ändringar av programmen och de ytterligare krav som ska fastställas av medlemsstaterna,

iii) undvikande av dubbelfinansiering mellan verksamhetsprogram och landsbygdsprogram,

iv) verksamhetsprogram för sammanslutningar av producentorganisationer,

v) de specifika regler som gäller i fall där sammanslutningar av producentorganisationer helt eller delvis sköter förvaltning, behandling, genomförande och presentation av verksamhetsprogram,

vi) skyldigheten att använda gemensamma indikatorer för övervakning och utvärdering av verksamhetsprogrammen,

b) de nationella villkoren och den nationella strategin för verksamhetsprogrammen när det gäller skyldigheten att övervaka och utvärdera de nationella ramarnas och de nationella strategiernas effektivitet,

c) ekonomiskt stöd från unionen avseende

i) grundvalen för beräkningen av det ekonomiska stödet från unionen och värdet av den saluförda produktionen enligt artikel 34.2,

ii) referensperioder vid stödberäkning,

iii) förskottsbetalningar och kravet att ställa en säkerhet när det betalas ut ett förskott av stödet,

iv) de specifika regler som gäller för finansieringen av verksamhetsprogram för sammanslutningar av producentorganisationer, särskilt de som gäller de gränser som fastställs i artikel 34.2,

d) åtgärder inom krisförebyggande och krishantering avseende

i) möjligheten för medlemsstaterna att inte tillämpa en eller flera av åtgärderna inom krisförebyggande och krishantering,

▼M5

ii) villkor avseende artikel 33.3 första stycket a, b, c och i,

▼B

iii) de användningsområden som medlemsstaterna fastställer för återtagna produkter,

iv) maximal stödnivå för återtag från marknaden,

v) kravet på förhandsanmälan vid återtag från marknaden,

vi) beräkningsgrunden för volymen för saluförd produktion för den gratisutdelning som avses i artikel 34.4 och fastställandet av den maximala volymen för saluförd produktion vid återtag,

vii) kravet på märkning med unionens emblem på förpackningar med produkter för gratisutdelning,

viii) villkoren för mottagarna av återtagna produkter,

ix) användningen av begreppen i detta avsnitt,

x) de villkor som ska antas av medlemsstaterna när det gäller grön skörd och obärgad skörd,

xi) skördeförsäkring,

xii) gemensamma fonder och

xiii) villkoren avseende, samt fastställandet av ett tak för utgifterna för, återplantering av fruktträdgårdar av hälsoskäl eller växtskyddsskäl i enlighet med artikel 33.3 första stycket e,

e) nationellt ekonomiskt stöd avseende

i) andelen organiserade producenter,

ii) kravet att ställa en säkerhet vid förskottsbetalningar,

iii) maximal andel av det nationella ekonomiska stödet som unionen får ge ersättning för.

Artikel 38

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa åtgärder om

a) förvaltningen av driftsfonder,

b) den information som ska ingå i de verksamhetsprogram, nationell ramar och nationella strategier som avses i artikel 36, översändande av verksamhetsprogrammen till medlemsstaterna, tidsfrister, medföljande handlingar och godkännande av medlemsstaterna,

c) producentorganisationers och sammanslutningar av producentorganisationers genomförande av verksamhetsprogrammen,

d) överlämnande av rapporter om övervakning och utvärdering av nationella strategier och verksamhetsprogram samt deras utformning och innehåll,

e) stödansökningar och utbetalningar av stöd, inklusive förskott och delbetalningar av stöd,

f) praktiska arrangemang för märkningen med unionens emblem på förpackningar med produkter för gratisutdelning,

g) uppfyllande av handelsnormer vid återtag,

h) kostnader för transport, sortering och förpackning vid gratisutdelning,

▼M5

i) säljfrämjande åtgärder, kommunikationsåtgärder och utbildnings- och handledningsåtgärder i samband med krisförebyggande och krishantering,

▼B

j) genomförande av återtag, grön skörd, obärgad skörd och åtgärder som rör skördeförsäkring,

k) ansökan om, tillstånd till, betalning och återbetalning av nationellt ekonomiskt stöd,

l) förfaranden för och storleken på den säkerhet som ska ställas när det betalas ut ett förskott av stödet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



Avsnitt 4

Stödprogram inom vinsektorn



Underavsnitt 1

Allmänna bestämmelser och stödberättigade åtgärder

Artikel 39

Tillämpningsområde

Detta avsnitt innehåller regler för tilldelningen av unionsmedel till medlemsstaterna och för medlemsstaternas användning av dessa medel via femåriga nationella stödprogram (nedan kallade stödprogram) för att finansiera särskilda stödåtgärder som främjar vinsektorn.

Artikel 40

Förenlighet och överensstämmelse

1.  Stödprogrammen ska vara förenliga med unionsrätten och stämma överens med unionens verksamhet, politik och prioriteringar.

2.  Medlemsstaterna ska ansvara för stödprogrammen och se till att de överensstämmer sinsemellan samt utformas och att de genomförs på ett objektivt sätt med beaktande av de berörda producenternas ekonomiska situation och nödvändigheten av att undvika omotiverad särbehandling av producenter.

3.  Stöd ska inte beviljas för

a) andra forskningsprojekt och åtgärder till stöd för forskningsprojekt än de som avses i artikel 45.2 d och e,

b) åtgärder som ingår i medlemsstaternas program för landsbygdsutveckling enligt förordning (EU) nr 1305/2013.

Artikel 41

Inlämning av stödprogram

▼C2

1.  Var och en av de producentmedlemsstater som förtecknas i bilaga VI ska till kommissionen lämna in ett utkast till ett femårigt stödprogram, som innehåller minst en av de stödberättigande åtgärder som anges i artikel 43.

▼B

2.  Stödåtgärderna i utkasten till stödprogram ska utformas på den geografiska nivå som medlemsstaten anser vara mest lämplig. Medlemsstaten ska rådfråga de behöriga myndigheterna och organisationerna på lämplig territoriell nivå om utkastet till stödprogram innan det lämnas in till kommissionen.

3.  Varje medlemsstat ska lämna in ett enda utkast till stödprogram, i vilket hänsyn får tas till särskilda regionala förhållanden.

4.  Stödprogrammen ska börja gälla tre månader efter det att utkastet till stödprogram har lämnats in till kommissionen.

Kommissionen får emellertid anta genomförandeakter för att fastställaatt det inlämnade utkastet till stödprogram inte uppfyller kraven i detta avsnitt och ska underrätta medlemsstaten om detta. Medlemsstaten ska i så fall lägga fram ett reviderat utkast till stödprogram för kommissionen. Det reviderade stödprogrammet ska börja gälla två månader efter det att utkastet till det reviderade stödprogrammet lämnades in, såvida det inte fortfarande föreligger oförenligheter i vilket fall detta stycke ska gälla.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 och 229.3.

5.  Punkt 4 ska även gälla i tillämpliga delar för ändringar som görs i gällande stödprogram som lämnats in av medlemsstaterna.

Artikel 42

Innehållet i stödprogrammen

Stödprogrammen ska minst innehålla följande delar:

a) En detaljerad beskrivning av de föreslagna åtgärderna och deras kvantifierade mål.

b) Resultaten av de samråd som hållits.

c) En uppskattning av de förväntade tekniska, ekonomiska, miljömässiga och sociala verkningarna.

d) En tidsplan för åtgärdernas genomförande.

e) En allmän finansieringsöversikt över vilka resurser som kommer att avsättas och för den planerade preliminära fördelningen av resurserna mellan åtgärderna i enlighet med de budgetbegränsningar som fastställs i bilaga VI.

f) De kriterier och kvantitativa indikatorer som ska användas för övervakning och utvärdering och de åtgärder som vidtagits för att se till att stödprogrammen genomförs på ett lämpligt och effektivt sätt.

g) Uppgifter om de behöriga myndigheter och organ som ansvarar för genomförandet av stödprogrammet.

Artikel 43

Stödberättigande åtgärder

Stödprogrammen får omfatta en eller flera av följande åtgärder:

a) Säljfrämjande åtgärder i enlighet med artikel 45.

b) Omstrukturering och omställning av vinodlingar i enlighet med artikel 46.

c) Grön skörd i enlighet med artikel 47.

d) Gemensamma fonder i enlighet med artikel 48.

e) Skördeförsäkring i enlighet med artikel 49.

f) Investeringar i enlighet med artikel 50.

g) Innovation inom vinsektorn i enlighet med artikel 51.

h) Destillation av biprodukter i enlighet med artikel 52.

Artikel 44

Allmänna regler om stödprogram

1.  De tillgängliga unionsmedlen ska fördelas inom ramen för de budgetbegränsningar som anges i bilaga VI.

2.  Unionsstöd ska endast beviljas för stödberättigande kostnader som uppkommit efter det att det berörda utkastet till stödprogram lämnades in.

3.  Medlemsstaterna ska inte bidra till kostnaderna för åtgärder som finansieras av unionen enligt stödprogrammen.



Underavsnitt 2

Särskilda stödåtgärder

Artikel 45

Säljfrämjande åtgärder

1.  Stöd enligt denna artikel ska lämnas för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för unionsvin

a) i medlemsstaterna, i syfte att informera konsumenterna om ansvarsfull vinkonsumtion och om unionssystemen för skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning, eller

b) i tredjeländer i syfte att förbättra vinets konkurrenskraft.

2.  De åtgärder som avses i punkt 1 b ska gälla vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning och vin med uppgift om vindruvssort och får endast utgöras av följande:

a) PR, säljfrämjande åtgärder eller reklam, som särskilt betonar fördelarna med den höga standarden hos unionsprodukterna, särskilt när det gäller kvalitet, livsmedelssäkerhet eller miljö.

b) Deltagande i stora internationella evenemang, varumässor eller utställningar.

c) Informationskampanjer, särskilt om unionssystemen för skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och ekologisk produktion.

d) Undersökningar om nya marknader som är nödvändiga för att utöka avsättningsmöjligheterna.

e) Utvärderingsstudier av resultaten av informationsåtgärderna och de säljfrämjande åtgärderna.

3.  Unionens bidrag till informations- eller säljfrämjande åtgärder enligt punkt 1 får högst utgöra 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 46

Omstrukturering och omställning av vingårdar

1.  Syftet med åtgärder för omstrukturering och omställning av vinodlingar ska vara att öka vinproducenternas konkurrenskraft.

2.  Stöd för omstrukturering och omställning av vinodlingar ska beviljas om medlemsstaterna har lämnat in sina inventeringar av produktionskapaciteten enligt artikel 145.3.

3.  Stödet för omstrukturering och omställning av vinodlingar, vilket också kan bidra till att förbättra hållbara produktionssystem och vinsektorns miljöavtryck, får endast omfatta en eller flera av följande verksamheter:

a) Omställning till andra sorter, även genom dubbelympning.

b) Omlokalisering av vinodlingar.

c) Återplantering av vinodlingar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet.

d) Förbättringar av tekniken för att förvalta vinodlingarna, särskilt införandet av avancerade system för hållbar produktion.

Stöd får inte beviljas för normal förnyelse av uttjänta vinodlingar, det vill säga återplantering av samma skifte med samma druvsort för vinplantering enligt samma vinodlingsmetod.

Medlemsstaterna får fastställa ytterligare specifikationer, särskilt beträffande åldern på de vinodlingar som förnyas.

4.  Stöd för omstrukturering och omställning av vinodlingar, inbegripet förbättringar av tekniken för att förvalta vinodlingarna, får endast ges i följande former:

a) Ersättning till producenter för förlorade intäkter till följd av genomförandet av åtgärden.

b) Bidrag till kostnaderna för omstrukturering och omställning.

5.  Ersättningen till producenter för förlorade intäkter enligt punkt 4 a får täcka upp till 100 % av den relevanta förlusten och får beviljas i en av följande former:

a) Tillåtelse att, utan hinder av bestämmelserna i del II avdelning I kapitel III avsnitt IVa underavsnitt II i förordning (EG) nr 1234/2007 om övergångssystemet för planteringsrätter, ha både gamla och nya vinstockar samtidigt under en fastställd period på högst tre år, till dess att övergångssystemet för planteringsrätter har upphört att gälla.

b) Ekonomisk ersättning.

6.  Unionens bidrag till de faktiska kostnaderna för omstruktureringen och omställningen av vinodlingar får inte överstiga 50 %. I mindre utvecklade regioner får unionens bidrag till kostnaderna för omstrukturering och omställning inte överstiga 75 %.

Artikel 47

Grön skörd

1.  I denna artikel avses med grön skörd fullständig destruktion eller borttagande av omogna druvklasar i syfte att reducera avkastningen från det berörda området till noll.

Att säljbara druvor lämnas på vinstockarna vid utgången av den normala produktionscykeln (obärgad skörd) ska inte betraktas som grön skörd.

2.  Stöd för grön skörd ska bidra till att återupprätta balansen mellan tillgång och efterfrågan på unionens vinmarknad och därmed förebygga marknadskriser.

3.  Stöd för grön skörd får lämnas som ersättning i form av ett schablonbelopp per hektar som ska fastställas av den berörda medlemsstaten. Stödet får inte överskrida 50 % av summan av de direkta kostnaderna för destruktion eller borttagande av druvklasar och de förlorade intäkterna i samband med destruktion eller borttagande.

4.  De berörda medlemsstaterna ska inrätta ett system som grundar sig på objektiva kriterier för att se till att åtgärden grön skörd inte leder till att enskilda vinproducenter får ersättning som överstiger de tak som fastställs i punkt 3.

Artikel 48

Gemensamma fonder

1.  Det ska beviljas stöd för inrättande av gemensamma fonder för att bistå producenter som vill försäkra sig mot fluktuationer på marknaden.

2.  Stöd för inrättande av gemensamma fonder får lämnas i form av tillfälligt och gradvis avtagande stöd för att täcka de administrativa kostnaderna för fonderna.

Artikel 49

Skördeförsäkring

1.  Stöd för skördeförsäkring ska bidra till att trygga producenternas intäkter vid förluster förorsakade av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser, sjukdomar eller skadedjursangrepp.

I försäkringsavtalen ska det ingå krav på att stödmottagarna vidtar nödvändiga riskförebyggande åtgärder.

2.  Stöd för skördeförsäkring får beviljas i form av ett ekonomiskt bidrag från unionen, dock högst

a) 80 % av de kostnader för försäkringspremier som producenterna betalar för att försäkra sig mot förluster som uppstår till följd av allvarliga klimathändelser som kan jämställas med naturkatastrofer,

b) 50 % av de kostnader för försäkringspremier som producenten betalar för att försäkra sig mot

i) förluster enligt led a och andra förluster som uppstår till följd av allvarliga klimathändelser,

ii) förluster som uppstår till följd av djur, växtsjukdomar eller skadedjursangrepp.

3.  Stöd för skördeförsäkring får beviljas om de berörda försäkringsbetalningarna inte kompenserar producenterna för mer än 100 % av deras intäktsförluster, med beaktande av eventuell ersättning som producenterna kan ha fått från andra stödordningar i samband med den försäkrade risken.

4.  Stödet för skördeförsäkring får inte snedvrida konkurrensen på försäkringsmarknaden.

Artikel 50

Investeringar

1.  Stöd får beviljas för materiella eller immateriella investeringar i bearbetningsanläggningar och infrastruktur för vinframställning samt strukturer och verktyg för saluföring. Dessa investeringar ska syfta till att förbättra företagets totala resultat och dess anpassning till marknadsbehoven samt till att öka dess konkurrenskraft och ska avse produktion eller saluföring av vinprodukter enligt del II i bilaga VII, bland annat i syfte att förbättra energibesparingarna, den globala energieffektiviteten och de hållbara processerna.

2.  Den högsta stödsatsen för stöd enligt punkt 1

a) ska endast beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG ( 6 ),

b) får dessutom gälla för alla företag i de yttersta randområdena enligt artikel 349 i EUF-fördraget och på de mindre Egeiska öarna enligt definitionen i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 ( 7 ).

För företag som inte omfattas av artikel 2.1 i avdelning I i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som har färre än 750 anställda eller en omsättning som understiger 200 miljoner EUR ska den högsta stödnivån halveras.

Stöd får inte beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter ( 8 ).

3.  De stödberättigande kostnaderna ska inte omfatta de icke-stödberättigande kostnader som avses i artikel 69.3 i förordning (EU) nr 1303/2013.

4.  Följande högsta stödsatser avseende de stödberättigande kostnaderna ska gälla för unionens bidrag:

a) 50 % i mindre utvecklade regioner.

b) 40 % i andra regioner än mindre utvecklade regioner.

c) 75 % i de yttersta randområdena enligt artikel 349 i EUF-fördraget, och

d) 65 % på de mindre Egeiska öarna enligt definitionen i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 229/2013.

5.  Artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska i tillämpliga delar gälla för det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 51

Innovation inom vinsektorn

Stöd får beviljas för materiella eller immateriella investeringar för utveckling av nya produkter, processer och tekniska metoder kopplade till produkter enligt del II i bilaga VII. Stödet ska vara avsett att öka säljbarheten och konkurrenskraften för unionens vinprodukter och får omfatta kunskapsöverföring. Högsta stödsatser när det gäller unionens bidrag till det stöd som föreskrivs i den här artikeln skall vara desamma som anges i artikel 50.4.

Artikel 52

Destillation av biprodukter

1.  Stöd får beviljas för frivillig eller obligatorisk destillation av biprodukter vid framställning av vin som har utförts i enlighet med villkoren i del II avsnitt D i bilaga VIII.

Stödbeloppet ska fastställas per volymprocent och hektoliter producerad alkohol. Inget stöd ska betalas för den volym alkohol i de biprodukter som ska destilleras vilken överskrider 10 % i förhållande till alkoholvolymen i det framställda vinet.

2.  Stödet ska betalas ut till destillatörer som bearbetar biprodukter från vinframställning som levereras för destillation till råalkohol med en alkoholhalt på minst 92 volymprocent.

Medlemsstaterna får ställa som villkor för beviljande av stöd att stödmottagaren har ställt en säkerhet.

3.  Det högsta tillämpliga stödbeloppet ska grundas på kostnaderna för insamling och bearbetning och fastställas av kommissionen genom genomförandeakter i enlighet med artikel 54.

4.  Stödet ska innefatta ett schablonbelopp för att kompensera kostnaderna för insamling av biprodukterna från vinframställning. Detta belopp ska överföras från destillatören till producenten, om dessa kostnader bärs av producenten.

5.  Alkoholen från destillation med stöd enligt punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla för att undvika snedvridning av konkurrensen.



Underavsnitt 3

Förfarandebestämmelser

Artikel 53

Delegerade befogenheter

För att säkerställa att medlemsstaternas stödprogram för vin uppfyller sina mål och att unionens medel används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa

a) regler om ansvaret för utgifterna från den dag då kommissionen mottagit stödprogrammen eller ändringar av dessa till den dag de börjar gälla,

b) regler om stödprogrammens innehåll och de utgifter, administrativa kostnader och personalkostnader och insatser som kan ingå i medlemsstaternas stödprogram samt villkoren för och möjligheten att göra betalningar via mellanhand i samband med stöd för skördeförsäkring enligt artikel 49,

c) regler om kravet att ställa en säkerhet vid förskottsbetalningar,

d) regler om användningen av begreppen i detta avsnitt,

e) regler om fastställandet av ett tak för utgifterna för återplantering av vinodlingar av hälsoskäl eller växtskyddsskäl i enlighet med artikel 46.3 första stycket c,

f) regler om undvikande av dubbelfinansiering mellan

i) olika insatser inom en medlemsstats stödprogram för vin, och

ii) en medlemsstats stödprogram för vin och dess landsbygdsprogram eller säljfrämjande program,

g) regler om att producenterna ska dra tillbaka biprodukterna från vinframställning samt undantag från detta krav för att undvika ytterligare administrativa bördor, och regler om frivillig certifiering av destillerier,

h) regler som ger medlemsstaterna möjlighet att fastställa villkor för välfungerande stödåtgärder i sina program.

Artikel 54

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa åtgärder om

a) inlämnandet av stödprogram, tillhörande ekonomisk planering och översyn av stödprogram,

b) ansöknings-, urvals- och betalningsförfaranden,

c) överlämnande av rapporter och utvärderingar av medlemsstaternas stödprogram och deras utformning och innehåll,

d) medlemsstaternas fastställande av stödsatser för grön skörd och destillation av biprodukter,

e) medlemsstaternas ekonomiska förvaltning och bestämmelser om medlemsstaternas tillämpning av stödåtgärderna,

f) förfaranden för och storleken på den säkerhet som ska ställas när det betalas ut ett förskott av stödet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



Avsnitt 5

Stöd inom biodlingssektorn

Artikel 55

Nationella program och finansiering

1.  I syfte att förbättra de allmänna villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter får medlemsstaterna utarbeta nationella treårsprogram för biodlingssektorn (nedan kallade biodlingsprogram). Dessa program ska utarbetas i samarbete med representativa organisationer inom biodlingssektorn.

2.  Unionen ska delta i finansieringen av biodlingsprogrammen med ett belopp som motsvarar 50 % av medlemsstaternas kostnader för dessa program, som godkänts i enlighet med artikel 57 första stycket c.

3.  För att vara berättigade till den unionsfinansiering som föreskrivs i punkt 2 ska medlemsstaterna genomföra en studie över produktions- och saluföringsstrukturer inom biodlingssektorn på sina respektive territorier.

4.  Följande åtgärder får ingå i biodlingsprogrammen:

a) Tekniskt stöd till biodlare och biodlarorganisationer.

b) Bekämpning av angrepp på bibestånd och sjukdomar som drabbar bibestånd, särskilt varroasjukan.

c) Rationalisering vid flyttning av bisamhällen.

d) Åtgärder till stöd för laboratorier som utför analyser av biodlingsprodukter för att hjälpa biodlarna att saluföra och öka värdet av sina produkter.

e) Stödåtgärder för utökningen av bibestånden i unionen.

f) Samarbete med specialiserade organ för genomförandet av programmen för tillämpad forskning om biodling och biodlingsprodukter.

g) Övervakning av marknaden.

h) Förbättring av produktkvaliteten för ett bättre utnyttjande av produkternas marknadspotential.

Artikel 56

Delegerade befogenheter

1.  För att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av unionens medel för biodling ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 om

a) undvikande av dubbelfinansiering mellan medlemsstaternas biodlingsprogram och landsbygdsprogram,

b) grunden för fördelningen av unionens ekonomiska bidrag till de deltagande medlemsstaterna på grundval av bland annat det samlade antalet bibestånd i unionen.

2.  För att se till att unionens stödprogram anpassas till den senaste utvecklingen och att de åtgärder som omfattas är effektiva för att förbättra de allmänna villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 i syfte att uppdatera förteckningen över sådana åtgärder som avses i artikel 55.4 och som kan ingå i medlemsstaternas biodlingsprogram, genom att lägga till andra åtgärder eller anpassa dessa åtgärder utan att stryka några av dem. Denna uppdatering av förteckningen över åtgärder ska inte påverka de nationella program som antagits innan den delegerade akten trädde i kraft.

Artikel 57

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som krävs för tillämpningen av detta avsnitt rörande

a) innehållet i de nationella program och studier som medlemsstaterna genomför avseende produktions- och marknadsstruktur i deras biodlingssektorer,

b) förfarandet för omfördelning av outnyttjade medel,

c) godkännandet av de biodlingsprogram som lämnas in av medlemsstaterna, inklusive fördelningen av unionens ekonomiska bidrag till varje deltagande medlemsstat, och medlemsstaternas högsta stödnivå.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



Avsnitt 6

Stöd inom humlesektorn

Artikel 58

Stöd till producentorganisationer

1.  Unionen ska bevilja stöd till producentorganisationer inom humlesektorn som är erkända enligt artikel 152 för att finansiera strävanden att uppnå de syften som avses i artikel 152.1 c i, ii eller iii.

2.  Unionens finansiering för stödet till producentorganisationer enligt punkt 1 ska vara 2 277 000 EUR per år för Tyskland.

Artikel 59

Delegerade befogenheter

För att säkerställa att det stöd som avses i artikel 58 används för att uppnå de syften som avses i artikel 152 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 rörande

a) stödansökningar, inklusive regler om tidsfrister och åtföljande dokumentation,

b) regler om stödberättigande humlearealer och beräkning av de belopp som ska betalas ut till varje enskild producentorganisation.

Artikel 60

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som krävs för tillämpningen av detta avsnitt när det gäller stödutbetalning.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



KAPITEL III

Ordning för tillstånd för plantering av vinstockar

Artikel 61

Giltighetstid

Den ordning för tillstånd för plantering av vinstockar som fastställs i detta kapitel ska gälla från den 1 januari 2016 till den 31 december 2030 med en översyn efter halva tiden som ska göras av kommissionen i syfte att utvärdera hur ordningen fungerar och i lämpliga fall lämna förslag.



Avsnitt 1

Förvaltning av ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar

Artikel 62

Tillstånd

1.  Vinstockar bärande vindruvor för vinframställning som klassificerats i enlighet med artikel 81.2 får endast planteras eller återplanteras om tillstånd beviljas i enlighet med artiklarna 64, 66 och 68 enligt de villkor som anges i detta kapitel.

2.  Medlemsstaterna ska bevilja det tillstånd som avses i punkt 1 för en specifik areal uttryckt i hektar, sedan en ansökan inlämnats av producenter som uppfyller objektiva och icke-diskriminerande behörighetskriterier. Ett sådant tillstånd ska beviljas utan att någon avgift åläggs producenterna.

3.  De tillstånd som avses i punkt 1 ska vara giltiga i tre år från och med den dag då de beviljades. Producenter som inte använder sitt beviljade tillstånd under tillståndets giltighetstid ska bli föremål för administrativa påföljder, såsom anges i artikel 89.4 i förordning (EU) nr 1306/2013.

4.  Detta kapitel ska inte tillämpas på plantering eller återplantering av arealer avsedda för försöksändamål eller för odling av moderplantor för ympmaterial, på arealer vars vin eller vinprodukter enbart är avsedda för konsumtion i vinproducentens hushåll eller på arealer som ska nyplanteras till följd av expropriation som i det allmänna intresset genomförs enligt nationell rätt.

▼M5

5.  Medlemsstaterna får tillämpa detta kapitel på arealer där det framställs vin lämpat för produktion av vinsprit med en geografisk beteckning som registrerats i enlighet med bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 ( 9 ). Vid tillämpning av detta kapitel får dessa arealer betraktas som arealer där vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning får framställas.

▼B

Artikel 63

Säkerhetsmekanism för nyplantering

1.  Medlemsstaterna ska varje år lämna tillstånd för nyplantering motsvarande 1 % av den sammanlagda areal som faktiskt är planterad med vinstockar på deras territorium, enligt mätning utförd den 31 juli föregående år.

2.  Medlemsstaterna får

a) tillämpa en procentsats på nationell nivå som är lägre än den procentsats som anges i punkt 1,

b) begränsa utfärdandet av tillstånd på regional nivå för specifika arealer som kan komma i fråga för produktion av vin med skyddad ursprungsbeteckning, för arealer som kan komma i fråga för produktion av vin med skyddad geografisk beteckning, eller för arealer utan geografisk beteckning.

3.  Alla begränsningar som avses i punkt 2 ska bidra till en systematisk ökning av vinstocksplanteringen, ska fastställas till en nivå över 0 % och ska motiveras på en eller flera av följande särskilda grunder:

a) Behovet av att undvika en väldokumenterad risk för överskott på vinprodukter i förhållande till marknadsutsikterna för dessa produkter, som inte går utöver vad som krävs för att tillgodose detta behov.

b) Behovet av att undvika en väldokumenterad risk för en betydande devalvering av en särskild skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning.

4.  Medlemsstaterna ska offentliggöra alla beslut som antas i enlighet med punkt 2, vilka ska vara vederbörligen motiverade. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål meddela kommissionen dessa beslut och motiven till dessa.

Artikel 64

Beviljande av tillstånd för nyplantering

▼C3

1.  Om den sammanlagda areal som de behöriga ansökningarna under ett visst år gäller inte överstiger den areal som medlemsstaten har ställt till förfogande ska alla sådana ansökningar godkännas.

Medlemsstaterna får vid tillämpningen av denna artikel tillämpa ett eller flera av följande objektiva och icke-diskriminerande behörighetskriterier:

▼B

a) Sökanden ska ha en jordbruksareal som inte är mindre än den areal som begäran om tillstånd gäller.

b) Sökanden ska ha nödvändiga yrkeskunskaper.

c) Ansökan får inte utgöra en betydande risk för renommésnyltning på specifika skyddade ursprungsbeteckningar, vilket ska antas vara fallet om inte de offentliga myndigheterna visar att en sådan risk föreligger.

▼M5

ca) Sökanden har inte planterat vinstockar utan ett sådant tillstånd som avses i artikel 71 i denna förordning eller en sådan planteringsrätt som avses i artiklarna 85a och 85b i förordning (EG) nr 1234/2007.

▼B

d) I vederbörligen motiverade fall, ett eller flera av de kriterier som avses i punkt 2 förutsatt att dessa tillämpas på ett objektivt och icke-diskriminerande sätt.

▼M5

2.  Om den totala areal som omfattas av de stödberättigade ansökningarna enligt punkt 1 under ett visst år överstiger den areal som medlemsstaten har ställt till förfogande ska tillstånd beviljas enligt en proportionell fördelning av hektar till alla sökande på grundval av den areal som de ansökt om tillstånd för. Sådana tillstånd får fastställa en minimi- och/eller maximiareal per sökande och får också beviljas delvis eller helt i enlighet med ett eller flera av följande objektiva och icke-diskriminerande prioritetskriterier:

▼B

a) Producenter som etablerar planteringar av vinstockar för första gången och som har en ledande ställning i företaget (nya aktörer).

b) Areal där vingårdarna bidrar till bevarandet av miljön.

c) Areal som ska nyplanteras inom ramen för projekt för sammanläggning av jordbruksfastigheter.

d) Arealer med naturliga eller andra särskilda begränsningar.

e) Hållbarheten hos utvecklingsprojekt eller omplanteringsprojekt på grundval av en ekonomisk utvärdering.

f) Arealer som ska nyplanteras och som bidrar till att öka konkurrenskraften på jordbruksföretagsnivå och regional nivå.

g) Projekt med potential att förbättra kvaliteten på produkter med geografiska beteckningar.

h) Arealer som ska nyplanteras inom ramen för ökningen av storleken på små och medelstora företag.

▼M5

2a.  Om medlemsstaten beslutar att tillämpa ett eller flera av de kriterier som avses i punkt 2, får medlemsstaten lägga till det kompletterande villkoret att den sökande ska vara en fysisk person som är högst 40 år det år då ansökan inges.

▼M5

3.  Medlemsstaterna ska offentliggöra de kriterier i punkterna 1, 2 och 2a som de tillämpar och ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om dessa.

▼B

Artikel 65

Branschorganisationernas roll

Vid tillämpningen av artikel 63.2 får en medlemsstat beakta rekommendationer som lagts fram av de erkända branschorganisationer inom vinsektorn som avses i artiklarna 152, 156 och 157, de berörda producentgrupper som avses i artikel 95 eller andra typer av branschorganisationer som erkänns på grundval av den medlemsstatens lagstiftning, under förutsättning att de rekommendationerna föregås av en överenskommelse mellan de representativa berörda parterna i det geografiska referensområdet.

Rekommendationerna ska göras för högst tre år.

Artikel 66

Återplantering

1.  Medlemsstaterna ska automatiskt bevilja tillstånd till producenter som har röjt en areal planterad med vinstockar från och med den 1 januari 2016 och lämnat in en ansökan. Ett sådant tillstånd ska beviljas för en areal som i ren odling motsvarar den röjda arealen. Arealer som omfattas av sådana tillstånd ska inte räknas med avseende på artikel 63.

2.  Medlemsstaterna får bevilja sådant tillstånd som avses i punkt 1 till producenter som åtar sig att röja en areal planterad med vinstockar om röjningen av den aktuella arealen genomförs senast i slutet av det fjärde året efter det datum då de nya vinstockarna planterades.

3.  Det tillstånd som avses i punkt 1 ska användas på det företag där röjningen genomfördes. Medlemsstaterna får för arealer som kan komma i fråga för produktion av vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, på grundval av en rekommendation från en branschorganisation i enlighet med artikel 65, begränsa återplanteringen till vinstockar som uppfyller samma specifikationer för en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning som den röjda arealen.

4.  Denna artikel ska inte gälla vid röjning av planteringar som saknar tillstånd.

Artikel 67

De minimis-bestämmelse

1.  Den ordning för tillstånd för plantering av vinstockar som fastställs i detta kapitel ska inte gälla i medlemsstater där det övergångssystem för planteringsrätter som fastställs i del II avdelning I kapitel III avsnitt IVa underavsnitt II i förordning (EG) nr 1234/2007 inte gällde den 31 december 2007.

2.  Medlemsstater på vilka den ordning som avses i punkt 1 tillämpades den 31 december 2007 och i vilka den areal som för närvarande är planterad med vinstockar inte överstiger 10 000 hektar, får besluta att inte tillämpa den ordning för tillstånd för plantering av vinstockar som fastställs i detta kapitel.

Artikel 68

Övergångsbestämmelser

1.  Planteringsrätter som beviljats producenter i enlighet med artikel 85h, 85i eller 85k i förordning (EG) nr 1234/2007 före den 31 december 2015, som inte har använts av dessa producenter och som fortfarande är giltiga vid den tidpunkten, får omvandlas till tillstånd enligt detta kapitel från och med den 1 januari 2016.

Denna omvandling ska genomföras efter en ansökan från dessa producenter, inlämnad före den 31 december 2015. Medlemsstaterna får besluta att tillåta att producenterna lämnar in en sådan ansökan om omvandling av planteringsrätter till tillstånd till och med den 31 december 2020.

2.  Tillstånd som beviljas enligt punkt 1 ska ha samma giltighetstid som de planteringsrätter som avses i punkt 1. Om dessa tillstånd inte används ska de löpa ut senast den 31 december 2018, eller om en medlemsstat har fattat det beslut som avses i punkt 1 andra stycket, senast den 31 december 2023.

3.  De arealer som omfattas av tillstånd som beviljats enligt punkt 1 ska inte räknas med avseende på i artikel 63.

Artikel 69

Delegerade befogenheter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på

a) villkoren för tillämpning av det undantag som avses i artikel 62.4,

b) reglerna om de kriterier som avses i artikel 64.1 och 64.2,

c) tillägg av kriterier till dem som förtecknas i artikel 64.1 och 64.2,

d) den samtidiga förekomsten av vinodlingar som producenten har åtagit sig att röja med nyplanterade vinstockar i enlighet med artikel 66.2,

e) grunderna för medlemsstaternas beslut enligt artikel 66.3.

Artikel 70

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som krävs rörande

a) förfarandena för beviljande av tillstånd,

b) det register som medlemsstaterna ska föra och de anmälningar som ska skickas till kommissionen.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



Avsnitt 2

Kontroll av ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar

Artikel 71

Planteringar som saknar tillstånd

1.  Producenterna ska på egen bekostnad röja arealer som utan tillstånd planterats med vinstockar.

2.  Om producenterna inte röjer inom fyra månader från och med dagen de underrättades om oriktigheten, ska medlemsstaterna se till att dessa planteringar som saknar tillstånd röjs inom två år efter det att fyramånadersperioden löpt ut. De relevanta kostnaderna ska påföras de producenter som berörs.

3.  Senast den 1 mars varje år ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om den totala storleken av den areal som fastställts vara planterad med vinstockar utan tillstånd efter den 1 januari 2016 samt om den areal som röjts i enlighet med punkterna 1 och 2.

4.  En producent som inte har fullgjort de skyldigheter som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel ska vara föremål för sanktioner fastställda i enlighet med artikel 64 i förordning (EU) nr 1306/2013.

5.  Arealer som utan tillstånd planterats med vinstockar ska inte berättiga till några nationella stödåtgärder eller unionsstödåtgärder.

Artikel 72

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa nödvändiga bestämmelser om de närmare kommunikationskraven som medlemsstaterna ska uppfylla, inbegripet eventuella minskningar av de budgetbegränsningar som anges i bilaga VI om kraven inte uppfylls.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



AVDELNING II

REGLER FÖR SALUFÖRING OCH PRODUCENTORGANISATIONER



KAPITEL I

Regler för saluföring



Avsnitt 1

Handelsnormer



Underavsnitt 1

Inledande bestämmelser

Artikel 73

Tillämpningsområde

Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser beträffande jordbruksprodukter och utan att det påverkar de bestämmelser som inom den veterinära sektorn, den fytosanitära sektorn och inom livsmedelssektorn antagits för att säkra att produkterna är förenliga med hygien- och hälsonormerna samt för att skydda människors, växters och djurs hälsa fastställs i detta avsnitt regler avseende handelsnormer. Dessa regler är uppdelade i obligatoriska regler och frivilliga förbehållna begrepp för jordbruksprodukter.



Underavsnitt 2

Sektor- eller produktspecifika handelsnormer

Artikel 74

Allmän princip

De produkter för vilka det har fastställts sektor- eller produktspecifika handelsnormer i enlighet med detta avsnitt får endast saluföras i unionen om de överensstämmer med dessa normer.

Artikel 75

Fastställande och innehåll

1.  Handelsnormer får gälla för en eller fler av följande sektorer och produkter:

a) Olivolja och bordsoliver.

b) Frukt och grönsaker.

c) Bearbetad frukt- och grönsaksprodukter.

d) Bananer.

e) Levande växter.

f) Ägg.

g) Fjäderfäkött.

h) Bredbara fetter avsedda att användas som livsmedel.

i) Humle.

2.  För att ta hänsyn till konsumenternas förväntningar och för att förbättra de ekonomiska villkoren för produktion och saluföring av och kvaliteten på de jordbruksprodukter som omfattas av punkterna 1 och 4 i den här artikeln ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på sektor- eller produktspecifika handelsnormer i alla handelsled samt att anta undantag från tillämpningen av sådana normer, i syfte att göra anpassningar till ständigt skiftande marknadsvillkor, till utvecklingen av konsumenternas efterfrågan, för att ta hänsyn till utvecklingen när det gäller relevanta internationella normer och för att undvika att det uppstår hinder för produktinnovationen.

3.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 ( 10 ), får de handelsnormer som avses i punkt 1 omfatta ett eller flera av följande som ska fastställas sektors- eller produktvis och baseras på varje sektors särskilda särdrag, behovet av att reglera utsläppandet på marknaden och de villkor som fastställs i punkt 5 i den här artikeln:

a) Tekniska definitioner, beteckningar och varubeskrivningar för andra sektorer än de som anges i artikel 78.

b) Klassificeringskriterier, t.ex. klass, vikt, storlek, ålder och kategori.

c) Art, växtsort, djurras eller handelstyp.

d) Presentation, märkning kopplad till obligatoriska handelsnormer, förpackning, regler som ska gälla för förpackningscentraler, märkning, skördeår och användning av särskilda begrepp, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 92–123.

e) Kriterier som utseende, konsistens, konformation och produktegenskaper samt vattenhalten i procent.

f) Särskilda ämnen som används i produktionen, eller ingredienser eller beståndsdelar, inklusive deras mängd, renhet och identifiering.

g) Typ av jordbruks- och produktionsmetod, inbegripet oenologiska metoder och avancerade system för hållbar produktion.

h) Blandning (coupage) av must och vin, inbegripet definitioner av detta, blandning och restriktioner för detta.

i) Uppsamlings-, leverans-, konserverings- och hanteringsfrekvens, förvaringsmetod och förvaringstemperatur, lagring och transport.

j) Produktionsplats och/eller ursprung, med undantag av fjäderfäkött och bredbara fetter.

k) Begränsningar när det gäller användningen av vissa ämnen och metoder.

l) Särskilda användningsområden.

m) Villkor för avsättning, lagring, omsättning och användning av produkter som inte överensstämmer med de handelsnormer som antagits enligt punkt 1 eller med de definitioner, beteckningar och varubeskrivningar som avses i artikel 78, samt för avsättning av biprodukter.

4.  Utöver punkt 1 kan handelsnormer tillämpas för vinsektorn. Punkt 3 f, g, h, k och m ska tillämpas på den sektorn.

5.  De sektor- eller produktspecifika handelsnormer som antas i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska fastställas utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 84–88 och bilaga IX och hänsyn ska därvid tas till

a) de berörda produkternas särdrag,

b) behovet av att underlätta utsläppandet av produkterna på marknaden,

c) producenternas intresse av att informera om vad som kännetecknar produkten och produktionen och konsumenternas intresse av att få riktig och tydlig produktinformation, även om produktionsplatsen, vilken ska fastställas i varje enskilt fall på lämplig geografisk nivå, efter en utvärdering av särskilt kostnaderna och de administrativa bördorna för aktörerna samt fördelarna för producenter och slutkonsumenter,

d) de metoder som är tillgängliga för att fastställa produkternas fysikaliska, kemiska och organoleptiska egenskaper,

e) de rekommendationer till normer som fastställts av internationella organ,

f) behovet av att bevara produkters naturliga och kännetecknande egenskaper och undvika att orsaka en genomgripande ändring av den berörda produktens sammansättning.

6.  För att ta hänsyn till konsumenternas förväntningar och behovet av att förbättra kvaliteten och de ekonomiska villkoren för produktion och saluföring av jordbruksprodukter ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att ändra förteckningen över sektorer i punkt 1. Sådana delegerade akter ska vara strikt begränsade till styrkta behov som kan hänföras till utvecklingen av konsumenternas behov, tekniska framsteg eller behovet av produktinnovation, och ska vara föremål för en rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av särskilt konsumenternas behov, aktörernas kostnader och administrativa bördor, inklusive effekterna på den inre marknaden och på den internationella handeln, samt fördelarna för producenter och slutkonsumenter.

Artikel 76

Ytterligare krav för saluföring av produkter inom sektorn för frukt och grönsaker

1.  Om det är relevant för de tillämpliga handelsnormer som avses i artikel 75 får produkter inom sektorn för frukt och grönsaker som är avsedda att säljas färska till konsumenter vidare endast saluföras om de är av sund, god och marknadsmässig kvalitet och är försedda med uppgift om ursprungsland.

2.  De handelsnormer som avses i punkt 1 samt de handelsnormer som är tillämpliga på frukt- och grönsakssektorn och som fastställs i enlighet med detta underavsnitt ska gälla alla handelsled, inbegripet export och import, och får omfatta kvalitet, kategorisering, vikt, storlek, paketering, förpackning, lagring, transport, presentation och marknadsföring.

3.  Innehavaren av produkter inom sektorerna för frukt och grönsaker för vilka handelsnormer antagits får inte ställa ut eller utbjuda dessa produkter till försäljning eller leverera eller på annat sätt saluföra dessa produkter inom unionen annat än i överensstämmelse med dessa normer och ska vara ansvarig för sådan överensstämmelse.

4.  För att säkerställa att kraven som anges i punkt 1 i denna artikel tillämpas på ett riktigt sätt och för att ta hänsyn till vissa särskilda situationer, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på särskilda undantag från denna artikel som krävs för dess korrekta tillämpning.

Artikel 77

Certifiering av humle

1.  Om det är relevant för de tillämpliga handelsnormerna ska dessutom inom ramen för denna artikel ett certifieringsförfarande tillämpas på humleprodukter som skördats eller framställts inom unionen.

2.  Certifikat får endast utfärdas för produkter med de egenskaper som anges som minimikvalitetskrav i ett bestämt handelsled. För humlepulver, lupulinberikat humlepulver, humleextrakt och humleblandningar får certifikat endast utfärdas om alfasyrahalten i dessa produkter inte är lägre än i det humle ur vilket de utvinns.

3.  De ska åtminstone innehålla uppgifter om

a) humlets produktionsplats,

b) skördeår, och

c) sort eller sorter.

4.  Humleprodukter får endast saluföras eller exporteras om de omfattas av ett certifikat som har utfärdats i enlighet med denna artikel.

För importerade humleprodukter ska det intyg som avses i artikel 190.2 betraktas som likvärdigt med ett certifikat.

5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa åtgärder som avviker från punkt 4 i denna artikel

a) i syfte att uppfylla handelskraven i vissa tredjeländer, eller

b) för produkter avsedda för särskild användning.

De åtgärder som avses i första stycket

i) får inte vara till skada för den normala saluföringen av de produkter för vilka certifikatet har utfärdats, och

ii) måste åtföljas av garantier som syftar till att undvika förväxling med sådana produkter.

Artikel 78

Definitioner, beteckningar och varubeskrivningar för vissa sektorer och produkter

1.  Om det är relevant för de tillämpliga handelsnormerna ska de definitioner, beteckningar och varubeskrivningar som anges i bilaga VII dessutom gälla för följande sektorer eller produkter:

a) Nöt- och kalvkött.

b) Vin.

c) Mjölk och mjölkprodukter avsedda att användas som livsmedel.

d) Fjäderfäkött.

e) Ägg.

f) Bredbara fetter avsedda att användas som livsmedel.

g) Olivolja och bordsoliver.

2.  De definitioner, beteckningar eller varubeskrivningar som anges i bilaga VII får i unionen endast användas för saluföring av produkter som uppfyller motsvarande krav i bilagan i fråga.

3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på ändringar, avsteg eller undantag från de definitioner och varubeteckningar som anges i bilaga VII. Dessa delegerade akter ska vara strikt begränsade till styrkta behov som kan hänföras till utvecklingen av konsumenternas behov, tekniska framsteg eller behovet av produktinnovation.

4.  För att säkerställa att aktörerna och medlemsstaterna klart och korrekt förstår definitionerna och varubeskrivningarna enligt bilaga VII ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 om reglerna för deras specificering och tillämpning.

5.  För att ta hänsyn till konsumenternas förväntningar och utvecklingen på marknaden för mjölkprodukter ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa i fråga om vilka mjölkprodukter det ska anges vilken djurart mjölken kommer ifrån, om den inte kommer från kor, samt för att fastställa nödvändiga regler.

Artikel 79

Tolerans

1.  För att ta hänsyn till varje produkts eller sektors särdrag, olika handelsled, tekniska villkor, eventuella stora praktiska svårigheter samt till analysmetodernas exakthet och repeterbarhet ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på toleranser för en eller flera specifika normer, varvid ett helt parti av en produkt ska anses inte överensstämma med normen om toleransen överskrids.

2.  Vid antagandet av de akter som avses i punkt 1 ska kommissionen beakta behovet av att inte ändra produktens särdrag och att undvika att dess kvalitet försämras.

Artikel 80

Oenologiska metoder och analysmetoder

1.  Vid framställning och lagring i unionen av de produkter som förtecknas i del II i bilaga VII får endast de oenologiska metoder som är tillåtna enligt bilaga VIII och som föreskrivs i artiklarna 75.3 g, 83.2 och 83.3 användas.

Första stycket ska inte gälla

a) druvsaft och koncentrerad druvsaft och

b) druvmust och koncentrerad druvmust avsedd för framställning av druvsaft.

De tillåtna oenologiska metoderna får endast användas för att säkerställa att framställning, lagring och förädling av produkten sker på ett korrekt sätt.

De produkter som förtecknas i del II i bilaga VII ska produceras i unionen i enlighet med de regler som anges i bilaga VIII.

2.  De produkter som förtecknas i del II i bilaga VII får inte saluföras i unionen om

a) de har behandlats med oenologiska metoder som inte är tillåtna i unionen,

b) de har behandlats med nationella oenologiska metoder som inte är tillåtna eller

c) de inte överensstämmer med reglerna i bilaga VIII.

Vinprodukter som inte får saluföras enligt första stycket ska förstöras. Genom undantag från denna regel får medlemsstaterna tillåta att vissa sådana produkter, vilkas egenskaper medlemsstaterna ska fastställa, används av brännerier eller ättiksfabriker eller för industriella ändamål, under förutsättning att tillståndet inte blir ett incitament till tillverkning av vinprodukter med hjälp av otillåtna oenologiska metoder.

3.  Kommissionen ska, när den lämnar tillstånd till oenologiska metoder för vin enligt artikel 75.3 g,

a) beakta de oenologiska metoder och analysmetoder som har rekommenderats och offentliggjorts av OIV och resultaten av experimentell användning av ännu inte tillåtna oenologiska metoder för försöksändamål,

b) beakta behovet av att skydda människors hälsa,

c) beakta eventuella risker för att konsumenterna vilseleds på grund av väletablerade uppfattningar om produkten och de därtill hörande förväntningarna, med tanke på vilka informationsmöjligheter som finns och kan utnyttjas för att undvika sådana risker,

d) ge möjlighet att bevara vinets naturliga och kännetecknande egenskaper och undvika en genomgripande ändring av den berörda produktens sammansättning,

e) säkerställa en acceptabel miniminivå av miljöskydd,

f) följa de allmänna reglerna för oenologiska metoder och restriktioner i bilaga VIII.

4.  För att sörja för korrekt behandling av vinprodukter som inte får saluföras ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på regler för de nationella förfaranden som avses i punkt 2 andra stycket i den här artikeln och undantag från dessa, för återtagande eller förstörelse av vinprodukter som inte uppfyller villkoren.

5.  Kommissionen ska vid behov anta genomförandeakter för att fastställa de metoder som avses i artikel 75.5 d för de produkter som förtecknas i del II i bilaga VII. Dessa metoder ska baseras på en relevant metod som rekommenderats och offentliggjorts av OIV, utom om en sådan metod skulle vara ineffektiv eller olämplig med tanke på det mål som unionen önskar uppnå. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

I avvaktan på att sådana genomförandeakter antas ska de metoder och regler som är tillåtna i den berörda medlemsstaten tillämpas.

Artikel 81

Druvsorter

1.  De produkter som förtecknas i del II i bilaga VII och som produceras i unionen ska framställas av druvsorter som får klassificeras i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

2.  Med förbehåll för punkt 3 ska medlemsstaterna klassificera vilka druvsorter som för framställning av vin får planteras, återplanteras eller ympas på deras territorier.

Endast druvsorter som uppfyller följande villkor får klassificeras av medlemsstaterna:

a) Druvsorter som tillhör arten Vitis vinifera eller kommer från en korsning mellan den arten och andra arter av släktet Vitis.

b) Druvsorter som inte tillhör någon av följande sorter: Noah, Othello, Isabelle, Jacquez, Clinton och Herbemont.

Om en druvsort stryks ur klassificeringen enligt första stycket ska den röjas inom 15 år efter det att den har strukits.

3.  De medlemsstater vilkas vinproduktion inte överstiger 50 000 hektoliter vin per år, beräknat på grundval av den genomsnittliga produktionen under de senaste fem vinåren, ska undantas från kravet på klassificering i punkt 2 första stycket.

I de medlemsstaterna får dock endast druvsorter som överensstämmer med punkt 2 andra stycket planteras, återplanteras eller ympas för framställning av vin.

4.  Med avvikelse från punkt 2 första och tredje styckena och punkt 3 andra stycket ska medlemsstaterna tillåta plantering, återplantering eller ympning av följande druvsorter för forskning och vetenskapliga försök:

a) Druvsorter som inte klassificerats, när det gäller andra medlemsstater än de som avses i punkt 3.

b) Druvsorter som inte överensstämmer med punkt 2 andra stycket, när det gäller andra medlemsstater än de som avses i punkt 3.

5.  Arealer som planterats med druvsorter för vinframställning i strid med punkterna 2, 3 och 4 ska röjas.

Det föreligger dock ingen skyldighet att röja sådana arealer om det som produceras enbart är avsett för konsumtion i vinproducentens hushåll.

Artikel 82

Särskild användning av vin som inte omfattas av de kategorier som förtecknas i bilaga VII del II

Med undantag av vin på flaska för vilket det kan visas att tappningen ägde rum före den 1 september 1971, får vin som framställts av de druvsorter som anges i den klassificering som upprättats enligt artikel 81.2 första stycket, men som inte svarar mot kategorierna i del II i bilaga VII, endast användas för konsumtion i vinodlarens hushåll för framställning av vinättika eller för destillation.

Artikel 83

Nationella regler för vissa produkter och sektorer

1.  Trots artikel 75.2 får medlemsstaterna anta eller behålla nationella regler om differentierade kvalitetsnivåer för bredbara fetter. Reglerna ska medge en bedömning av de olika kvalitetsnivåerna på grundval av kriterier som är baserade på i synnerhet de använda råvarorna, produkternas organoleptiska egenskaper och deras fysikaliska och mikrobiologiska stabilitet.

Medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som föreskrivs i första stycket ska säkerställa att det för andra medlemsstaters produkter, som uppfyller de fastställda nationella kriterierna, på icke-diskriminerande villkor får användas uttryck som anger att dessa kriterier är uppfyllda.

2.  Medlemsstaterna får begränsa eller förbjuda användningen av vissa oenologiska metoder och föreskriva strängare regler för viner som är tillåtna enligt unionsrätten och som framställs inom deras territorium i syfte att bättre bevara de egenskaper som är kännetecknande för vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning och för mousserande vin och likörvin.

3.  Medlemsstaterna får för försöksändamål tillåta användningen av otillåtna oenologiska metoder.

4.  För att säkerställa en korrekt och öppen tillämpning av denna artikel ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att ange villkoren för tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel samt villkoren för innehav, omsättning och användning av produkter som erhållits från de försöksmetoder som avses i punkt 3 i denna artikel.

5.  Medlemsstaterna får endast anta eller behålla ytterligare nationella bestämmelser om produkter som omfattas av unionens handelsnormer, om sådana bestämmelser är förenliga med unionsrätten, särskilt principen om fri rörlighet för varor, och med förbehåll för Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG ( 11 ).



Underavsnitt 3

frivilliga förbehållna begrepp

Artikel 84

Allmänna bestämmelser

Ett system för frivilliga förbehållna begrepp utifrån sektor eller produkt ska inrättas för att göra det lättare för producenter av jordbruksprodukter med värdehöjande egenskaper eller kvaliteter att informera om dessa egenskaper eller kvaliteter på den inre marknaden, och särskilt för att stödja och komplettera de specifika handelsnormerna.

Detta underavsnitt ska inte tillämpas på sådana vinprodukter som avses i artikel 92.1.

Artikel 85

Befintliga frivilliga förbehållna begrepp

1.  De frivilliga förbehållna begrepp som omfattas av detta system den 20 december 2013 finns förtecknade i bilaga IX till denna förordning, och användningsvillkoren för dem ska upprättas i enlighet med artikel 86 a.

2.  De frivilliga förbehållna begrepp som avses i punkt 1 i den här artikeln ska fortsätta att gälla, med förbehåll för eventuella ändringar, om de inte har upphävts enligt artikel 86.

Artikel 86

Reservation, ändring och upphävande av frivilliga förbehållna begrepp

För att ta hänsyn till konsumenternas förväntningar, den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, situationen på marknaden och utvecklingen av handelsnormer samt internationella standarder ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att

a) reservera ytterligare frivilliga förbehållna begrepp och fastställa användningsvillkoren för dessa,

b) ändra användningsvillkoren för frivilliga förbehållna begrepp eller

c) upphäva frivilliga förbehållna begrepp.

Artikel 87

Ytterligare frivilliga förbehållna begrepp

1.  Ett begrepp ska kunna reserveras som ett ytterligare frivilligt förbehållet begrepp om det uppfyller samtliga följande krav:

a) Begreppet ska avse en produktegenskap eller en jordbruks- eller bearbetningsmässig kvalitet och ha en koppling till en sektor eller produkt.

b) Användningen av begreppet möjliggör tydligare kommunikation om produktens mervärde utifrån dess särskilda egenskaper eller jordbruks- eller bearbetningsmässiga kvalitet.

c) Den produktegenskap eller produktkvalitet som avses i led a kan identifieras av konsumenterna i flera medlemsstater när produkten släpps ut på marknaden.

d) Villkoren för och användningen av begreppet överensstämmer med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG ( 12 ) eller förordning (EU) nr 1169/2011.

När kommissionen inför ytterligare ett frivilligt förbehållet begrepp, ska den beakta alla relevanta internationella standarder och befintliga förbehållna begrepp för de produkter eller sektorer som berörs.

2.  För att ta hänsyn till särdragen inom vissa sektorer och konsumenternas förväntningar ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa ytterligare uppgifter om de krav för införande av ytterligare frivilliga förbehållna begrepp som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Artikel 88

Begränsningar för användning av frivilliga förbehållna begrepp

1.  Ett frivilligt förbehållet begrepp får endast användas för att beskriva produkter som uppfyller tillämpliga användningsvillkor.

2.  Medlemsstaterna ska anta lämpliga åtgärder för att se till att produktmärkningen inte orsakar oklarhet när det gäller de frivilliga förbehållna begreppen.

3.  För att se till att produkter som beskrivs med frivilliga förbehållna begrepp uppfyller de tillämpliga användningsvillkoren ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa ytterligare regler för användningen av frivilliga förbehållna begrepp.



Underavsnitt 4

Handelsnormer för import och export

Artikel 89

Allmänna bestämmelser

För att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan unionen och vissa tredjeländer och till vissa jordbruksprodukters särskilda egenskaper ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på

a) villkoren för när importerade produkter ska anses hålla en likvärdig nivå av överensstämmelse med unionens handelsnormer och villkor när det får göras undantag från artikel 74, och

b) reglerna för tillämpningen av handelsnormer på produkter som exporteras från unionen.

Artikel 90

Särskilda bestämmelser för import av vin

1.  Om inte annat föreskrivs i internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget, ska bestämmelserna om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar och om märkning av vin i avsnitt 2 i detta kapitel och de definitioner, beteckningar och varubeskrivningar som avses i artikel 78 i denna förordning gälla för produkter enligt KN-nummer 2009 61 , 2009 69 och 2204 som importeras till unionen.

2.  Om inte annat föreskrivs i internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget, ska de produkter som avses i punkt 1 i denna artikel framställas med de oenologiska metoder som godkänts av unionen enligt denna förordning eller, om det gäller tiden före tillståndet enligt artikel 80.3, enligt de oenologiska metoder som rekommenderas och offentliggörs av Internationella vinorganisationen.

3.  Vid import av de produkter som avses i punkt 1 ska det uppvisas

a) ett certifikat som styrker att bestämmelserna i punkterna 1 och 2 har följts och som har utfärdats av ett behörigt organ i produktens ursprungsland som finns upptaget på en förteckning som ska offentliggöras av kommissionen,

b) en analysrapport som upprättats av ett organ eller en myndighet som har utsetts av produktens ursprungsland, om produkten är avsedd för direkt konsumtion.



Underavsnitt 5

Gemensamma bestämmelser

Artikel 91

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att

►C2  a) upprätta förteckningarna över mjölk och mjölkprodukter enligt del III punkt 5 andra stycket i bilaga VII och över bredbara fetter enligt bilaga VII del VII punkt I sjätte stycket a, ◄ på grundval av vägledande förteckningar som medlemsstaterna ska skicka till kommissionen över de produkter som medlemsstaterna inom sina respektive territorier anser motsvara de aktuella bestämmelserna,

b) fastställa regler för genomförandet av de sektor- eller produktspecifika handelsnormerna,

c) fastställa regler för bestämning av huruvida en produkt har genomgått en behandling som står i strid med tillåtna oenologiska metoder,

d) fastställa regler för analysmetoder för att bestämma produkternas särskilda egenskaper,

e) fastställa regler för bestämning av toleransnivån,

f) fastställa regler för genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 89,

g) fastställa regler för identifiering eller registrering av producenten och/eller den industrianläggning där produkten har beretts eller bearbetats, certifieringsförfaranden och handelsdokument, medföljande handlingar och register som ska föras.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



Avsnitt 2

Ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck inom vinsektorn



Underavsnitt 1

Inledande bestämmelser

Artikel 92

Tillämpningsområde

▼C2

1.  Regler gällande ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck enligt detta avsnitt ska gälla för de produkter som avses i punkterna 1, 3–6, 8, 9, 11, 15 och 16 i del II i bilaga VII.

▼B

2.  De regler som avses i punkt 1 syftar till att

a) skydda konsumenternas och producenternas legitima intressen,

b) säkerställa att den inre marknaden för de berörda produkterna fungerar väl, och

c) främja framställningen av kvalitetsprodukter i enlighet med detta avsnitt, samtidigt som utrymme ges för nationella kvalitetspolitiska åtgärder.



Underavsnitt 2

Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Artikel 93

Definitioner

1.  I detta avsnitt gäller följande definitioner:

a)

ursprungsbeteckning :

namn på en region, en ort eller i välmotiverade undantagsfall ett land, som används för att beskriva en produkt som avses i artikel 92.1 och som uppfyller följande krav:

i) Dess kvalitet och egenskaper beror helt eller väsentligen på en viss geografisk omgivning med de naturliga och mänskliga faktorer som förknippas med den.

ii) De druvor som vinet framställts av kommer uteslutande från det geografiska området.

iii) Produktionen sker inom det geografiska området.

iv) Produkten framställs av druvsorter tillhörande arten Vitis vinifera.

b)

geografisk beteckning :

beteckning för en region, en ort eller i välmotiverade undantagsfall ett land, som används för att beskriva en produkt som avses i artikel 92.1 och som uppfyller följande krav:

i) Den besitter en specifik kvalitet, ett specifikt anseende eller någon annan specifik egenskap som kan hänföras till det geografiska ursprunget.

ii) Minst 85 % av de druvor som används för framställningen kommer uteslutande från det geografiska området.

iii) Produktionen sker inom det geografiska området.

iv) Den framställs av druvsorter tillhörande arten Vitis vinifera eller en korsning mellan denna art och andra arter av släktet Vitis.

2.  Vissa traditionellt använda namn ska utgöra ursprungsbeteckningar om de

a) betecknar ett vin,

b) hänvisar till ett geografiskt namn,

c) uppfyller kraven i punkt 1 a i–iv och

d) har genomgått det förfarande för beviljande av skydd för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som fastställs i detta underavsnitt.

3.  Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, även sådana som rör geografiska områden i tredjeländer, kan skyddas i unionen med stöd av reglerna i detta underavsnitt.

4.  Produktion enligt punkt 1 a iii ska omfatta alla berörda produktionsmoment, från skörd av druvorna till slutförandet av vintillverkningsprocessen, med undantag för eventuella processer efter framställningen.

5.  Vid tillämpning av punkt 1 b ii ska de maximalt 15 % av druvorna som inte behöver komma från det avgränsade området komma från den medlemsstat eller det tredjeland där det avgränsade området är beläget.

Artikel 94

Ansökan om skydd

1.  Ansökningar om skydd av ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar ska innehålla teknisk dokumentation med följande:

a) Det namn som ska skyddas.

b) Sökandens namn och adress.

c) Den produktspecifikation som avses i punkt 2.

d) Ett dokument som sammanfattar den produktspecifikation som avses i punkt 2.

2.  Produktspecifikationen ska göra det möjligt för berörda parter att kontrollera de relevanta produktionsvillkoren för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

Produktspecifikationen ska innehålla uppgifter om åtminstone följande:

a) Det namn som ska skyddas.

b) En beskrivning av vinet eller vinerna enligt följande:

i) När det gäller en ursprungsbeteckning, de viktigaste analytiska och organoleptiska egenskaperna.

ii) När det gäller en geografisk beteckning, de viktigaste analytiska egenskaperna samt en bedömning av eller uppgifter om de organoleptiska egenskaperna.

c) I förekommande fall de särskilda oenologiska metoder som använts för att framställa vinet eller vinerna samt de relevanta restriktionerna för denna framställning.

d) En avgränsning av det geografiska området i fråga.

e) Maximal avkastning per hektar.

f) Uppgifter om den eller de druvsorter som vinet eller vinerna framställts av.

g) Uppgifter som styrker det samband som avses i artikel 93.1 a i eller, i förekommande fall, artikel 93.1 b i.

h) De gällande krav som fastställts i unionslagstiftningen eller nationella lagstiftningen eller, om medlemsstaterna så föreskriver, av en organisation som handlägger skyddade ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar, med beaktande av att dessa krav måste vara objektiva och icke diskriminerande och förenliga med unionsrätten.

i) Namn på och kontaktuppgifter för de myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av bestämmelserna i produktspecifikationen samt deras särskilda uppgifter.

3.  I de fall ansökan om skydd avser ett geografiskt område i ett tredjeland ska den utöver de uppgifter som anges i punkterna 1 och 2 innehålla uppgifter som styrker att namnet i fråga är skyddat i ursprungslandet.

Artikel 95

Sökande

1.  Alla berörda producentgrupper, eller i välmotiverade undantagsfall en enskild producent, får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning. Andra berörda parter får delta i ansökan.

2.  Producenter får endast ansöka om skydd för vin som de själva producerar.

3.  När ett namn anger ett geografiskt område som skär över nationella gränser, eller när ett traditionellt namn är förknippat med ett geografiskt område som skär över nationella gränser, får en gemensam ansökan lämnas in.

Artikel 96

Förberedande nationellt förfarande

1.  Ansökningar om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning för vin med ursprung i unionen ska vara föremål för ett förberedande nationellt förfarande.

2.  Ansökan om skydd ska lämnas in i den medlemsstat på vars territorium ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen har sitt ursprung.

3.  Den medlemsstat som tar emot ansökan om skydd ska granska ansökan för att avgöra om den uppfyller villkoren i detta underavsnitt.

Den medlemsstaten ska genomföra ett nationellt förfarande, där det säkerställs att den får tillräcklig offentlighet och där det föreskrivs en tidsfrist på minst två månader från dagen för offentliggörandet inom vilken alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är bosatta eller etablerade i medlemsstaten i fråga kan resa invändningar mot det föreslagna skyddet, genom att till den medlemsstaten lämna in en motiverad förklaring.

4.  Om den medlemsstat som utvärderar ansökan anser att ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen inte uppfyller de krav som fastställs i detta underavsnitt eller är oförenlig med unionsrätten ska den avslå ansökan.

5.  Om den medlemsstat som utvärderar ansökan anser att kraven uppfylls ska medlemsstaten genomföra ett nationellt förfarande, där det säkerställs att produktspecifikationen får tillräcklig offentlighet, och som ett minimikrav offentliggörs på internet, och vidarebefordra ansökan till kommissionen.

Artikel 97

Kommissionens granskning

1.  Kommissionen ska offentliggöra dagen för inlämning av ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

2.  Kommissionen ska kontrollera huruvida de ansökningar om skydd som avses i artikel 94 uppfyller villkoren i detta underavsnitt.

3.  Om kommissionen anser att villkoren i detta underavsnitt är uppfyllda ska den anta genomförandeakter beträffande offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning av det sammanfattande dokument som avses i artikel 94.1 d och av hänvisningen till det offentliggörande av produktspecifikationen som gjorts under det förberedande nationella förfarandet. Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.

4.  Om kommissionen anser att villkoren i detta underavsnitt inte är uppfyllda ska den anta genomförandeakter för att avslå ansökan.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 98

Förfarande för invändningar

Inom två månader räknat från dagen för offentliggörandet av det sammanfattande dokumentet enligt artikel 94.1 d, får alla medlemsstater eller tredjeländer, eller alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är bosatta eller etablerade i en annan medlemsstat än den som begärt skyddet eller i ett tredjeland, göra invändningar mot det föreslagna skyddet genom att till kommissionen lämna in en vederbörligen motiverad förklaring på grundval av de villkor för rätten till skydd som anges i detta underavsnitt.

För fysiska eller juridiska personer som är bosatta eller etablerade i tredjeländer ska förklaringen lämnas in, antingen direkt eller genom myndigheterna i det berörda tredjelandet, inom den period på två månader som fastställs i första stycket.

Artikel 99

Beslut om skydd

På grundval av den information som kommissionen förfogar över efter avslutandet av det invändningsförfarande som avses i artikel 98 ska kommissionen antagenomförandeakter för att antingen bevilja skydd för en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som uppfyller villkoren i detta underavsnitt och som är förenlig med unionsrätten, eller att avslå ansökan om villkoren inte är uppfyllda.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 100

Homonyma beteckningar

1.  En beteckning för vilken en ansökan har inlämnats och som är helt eller delvis homonym med en beteckning som redan registrerats enligt denna förordning ska registreras med beaktande av lokala och traditionella seder och bruk samt risken för förväxlingar.

En homonym beteckning som vilseleder konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område får inte registreras, även om beteckningen bokstavligen är korrekt i fråga om det område eller den region eller plats där sådana produkter har sitt verkliga ursprung.

En registrerad homonym beteckning får endast användas om det finns en klar skillnad i praxis mellan den senast registrerade homonymen och det namn som hade registrerats tidigare, med beaktande av behovet av att producenterna ska behandlas lika och behovet av att undvika att konsumenterna vilseleds.

2.  Punkt 1 ska tillämpas i tillämpliga delar om en beteckning för vilken en ansökan har lämnats in helt eller delvis är homonym med en geografisk beteckning som är skyddad i medlemsstaternas nationella rätt.

3.  Om namnet på en druvsort innehåller eller består av en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, får det inte användas för märkning av jordbruksprodukter.

För att ta hänsyn till befintlig märkningspraxis ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa undantag från denna regel.

4.  Skyddet av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för produkter som omfattas av artikel 93 i den här förordningen ska inte påverka tillämpningen av skyddade geografiska beteckningar som gäller för spritdrycker enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 ( 13 ).

Artikel 101

Ytterligare grunder för att avslå en ansökan om skydd

1.  Namn som har blivit generiska får inte skyddas som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar.

I detta avsnitt avses med ett namn som har blivit generiskt ett namn på ett vin som visserligen har samband med den ort eller den region där produkten från början producerades eller salufördes, men som har blivit det allmänna namnet på ett vin i unionen.

När det ska avgöras om ett namn har blivit generiskt, ska hänsyn tas till alla relevanta faktorer och särskilt till

a) de nuvarande förhållandena i unionen, särskilt i de områden där produkten konsumeras,

b) tillämplig unionsrätt eller nationell rätt.

2.  Ett namn får inte skyddas som ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning om detta med hänsyn till ett varumärkes anseende och renommé skulle kunna vilseleda konsumenten om vinets rätta identitet.

Artikel 102

Förhållande till varumärken

1.  Registreringen av ett varumärke som innehåller eller består av en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som inte är förenlig med produktspecifikationen i fråga eller vars användning omfattas av artikel 103.2, och som avser en produkt ur någon av de kategorier som förtecknas i del II i bilaga VII ska

a) avslås om ansökan om varumärkesregistrering lämnas in efter den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning lämnades in till kommissionen och ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen därefter skyddas, eller

b) förklaras ogiltig.

2.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 101.2 får ett varumärke enligt punkt 1 i denna artikel fortsätta att användas eller förnyas även om en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning har skyddats, om det har lämnats in en ansökan för varumärket i fråga eller om det har registrerats eller, i enlighet med berörd rätt, i god tro förvärvats genom användning inom unionen, antingen före dagen för skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen i ursprungslandet eller före den 1 januari 1996, såvida det inte finns skäl att ogiltigförklara eller häva varumärkesregistreringen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG ( 14 ) eller rådets förordning (EG) nr 207/2009 ( 15 ).

I sådana fall ska användningen av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen vara tillåten parallellt med de berörda varumärkena.

Artikel 103

Skydd

1.  Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar får användas av alla aktörer som saluför vin som har producerats i enlighet med motsvarande produktspecifikation.

2.  Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar samt viner som använder det skyddade namnet i enlighet med produktspecifikationen ska skyddas mot följande:

a) Varje direkt eller indirekt kommersiellt bruk av det skyddade namnet

i) för produkter som är jämförbara, men som inte uppfyller kraven i produktspecifikationen för det skyddade namnet, eller

ii) i den mån detta bruk innebär att en ursprungsbetecknings eller en geografisk betecknings anseende utnyttjas.

b) Varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när produktens eller tjänstens verkliga ursprung anges eller om det skyddade namnet har översatts, transkriberats eller translittererats eller åtföljs av uttryck som "stil", "typ", "metod", "sådan som tillverkas i", "imitation", "smak", "liknande" eller dylikt.

c) Varje annan osann eller vilseledande uppgift om ursprung, härkomst, beskaffenhet eller väsentliga egenskaper hos produkten på dennas inre eller yttre förpackning, reklammaterial eller handlingar, liksom förpackning av vinprodukten i en behållare som är ägnad att inge en oriktig föreställning om vinproduktens verkliga ursprung.

d) Varje annan form av agerande som kan vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.

3.  Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar ska inte bli generiska i unionen i den mening som avses i artikel 101.1.

Artikel 104

Register

Kommissionen ska upprätta och föra ett elektroniskt register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar för vin som ska vara tillgängligt för allmänheten. Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för produkter från ett tredjeland som är skyddade inom unionen i enlighet med ett internationellt avtal som unionen har ingått får föras upp i registret. Utom i de fall då det i ett sådant avtal uttryckligen anges att det är fråga om skyddade ursprungsbeteckningar enligt denna förordning ska sådana namn föras in i registret som skyddade geografiska beteckningar.

Artikel 105

Ändringar av produktspecifikationer

En sökande som uppfyller villkoren i artikel 95 får ansöka om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, till exempel för att ta hänsyn till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen eller för att göra en ny avgränsning av det geografiska området i enlighet med artikel 94.2 andra stycket d. I ansökan ska det anges vilka ändringar som begärs och vilken motiveringen är.

Artikel 106

Avregistrering

Kommissionen får, på eget initiativ eller på motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse, anta genomförandeakter, för att dra in skyddet av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning om villkoren i motsvarande produktspecifikation inte längre är uppfyllda.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 107

Befintliga skyddade vinnamn

1.  De vinnamn som avses i artiklarna 51 och 54 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 ( 16 ) och artikel 28 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 ( 17 ) ska automatiskt vara skyddade enligt den här förordningen. Kommissionen ska föra in dem i det register som avses i artikel 104 i den här förordningen.

2.  Kommissionen ska genom genomförandeakter som antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3 i den här förordningen vidta motsvarande formella åtgärder för att ta bort vinnamn som omfattas av artikel 118s.3 i förordning (EG) nr 1234/2007 från det register som avses i artikel 104 i den här förordningen.

3.  Artikel 106 ska inte tillämpas på sådana befintliga skyddade vinnamn som avses i punkt 1 i denna artikel.

Kommissionen får på eget initiativ, till och med den 31 december 2014, anta genomförandeakter för att dra in det skydd för befintliga skyddade vinnamn som avses i punkt 1 i denna artikel om de inte uppfyller villkoren i artikel 93.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

4.  För Kroatiens vidkommande ska de vinnamn som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ( 18 ) vara skyddade enligt denna förordning, på villkor att invändningsförfarandet ger ett i detta hänseende positivt resultat. Kommissionen ska föra in dem i det register som anges i artikel 104.

Artikel 108

Avgifter

Medlemsstaterna får ta ut avgifter för att täcka sina omkostnader, inbegripet sådana som uppstår vid granskning av ansökningar om skydd, invändningar, ansökningar om ändringar och framställningar om avregistrering enligt detta underavsnitt.

Artikel 109

Delegerade befogenheter

1.  För att ta hänsyn till särdragen i produktionen i det avgränsade geografiska området ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa

a) ytterligare kriterier för avgränsningen av det geografiska området, och

b) restriktioner och undantag rörande produktionen i det avgränsade geografiska området.

2.  För att säkerställa produktkvalitet och spårbarhet ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227, för att fastställa på vilka villkor produktspecifikationerna får innehålla ytterligare krav.

3.  För att säkerställa skyddet av producenters och aktörers legitima rättigheter eller intressen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på

a) vilka typer av sökande som får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning,

b) de villkor som gäller för ansökan om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning, kommissionens granskning av ansökningarna, förfarandet för invändningar och förfarandet för ändringar, avregistreringar och omvandling av skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar,

c) villkor för gränsöverskridande ansökningar,

d) villkor för ansökningar som rör ett geografiskt område i ett tredjeland,

e) det datum från och med vilket skyddet eller en ändring av ett skydd ska gälla,

f) villkor för ändring av produktspecifikationerna.

4.  För att säkerställa en tillräcklig skyddsnivå ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på restriktioner för ett skyddat namn.

5.  För att säkerställa att ekonomiska aktörer och behöriga myndigheter inte otillbörligen påverkas av tillämpningen av detta underavsnitt när det gäller vinnamn som har beviljats skydd före den 1 augusti 2009 eller för vilka en ansökan om skydd har lämnats in före det datumet ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa övergångsregler om

a) vinnamn som medlemsstaterna har erkänt som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar före den 1 augusti 2009 och vinnamn för vilka en ansökan om skydd har lämnats in före det datumet,

b) viner som släppts ut på marknaden eller märkts före ett visst datum och

c) ändringar av produktspecifikationer.

Artikel 110

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

1.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som krävs rörande:

a) Den information som produktspecifikationen ska innehålla om sambandet mellan det geografiska området och slutprodukten.

b) Offentliggörande av beslut om skydd eller avslag.

c) Upprättande och underhåll av det register som avses i artikel 104.

d) Omvandling av en skyddad ursprungsbeteckning till en skyddad geografisk beteckning.

e) Inlämnande av gränsöverskridande ansökningar.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

2.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga rörande förfarandet för bedömning av ansökningar om skydd eller om godkännande av en ändring av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning, och rörande förfarandet för bedömning av begäranden om invändningar, avregistrering eller omvandling samt rörande förfarandet för inlämnande av information om befintliga skyddade vinnamn, särskilt med avseende på

a) förlagor till dokument och överföringsformatet,

b) tidsfrister,

c) närmare uppgifter om fakta, bevis och underlag som ska lämnas in som stöd för en ansökan eller en begäran.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 111

Andra genomförandebefogenheter

Om en invändning anses ogiltig ska kommissionen anta en genomförandeakt för att den ska avslås. Den genomförandeakten ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.



Underavsnitt 3

Traditionella uttryck

Artikel 112

Definition

▼C2

1.  Med traditionellt uttryck avses ett uttryck som, när det gäller de produkter som avses i artikel 92.1, av tradition används i medlemsstaterna för att ange

a) att produkten har en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning enligt unionslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen, eller

b) att det är fråga om en produktions- eller lagringsmetod, kvalitet, färg, typ av plats eller en särskild händelse som är förknippad med produktens historia, för produkter med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.

▼B

Artikel 113

Skydd

1.  Ett skyddat traditionellt uttryck får endast användas för produkter som har framställts i överensstämmelse med den definition som föreskrivs i artikel 112.

Traditionella uttryck ska skyddas mot olovlig användning.

2.  Traditionella uttryck ska endast skyddas på det språk och för de kategorier av vinprodukter som förekommer i ansökan mot

a) varje obehörigt bruk av det skyddade uttrycket, även när det åtföljs av uttryck som "stil", "typ", "metod", "sådan som produceras i", "imitation", "smak", "liknande" eller dylikt,

b) varje annan osann eller vilseledande uppgift om art, beskaffenhet eller väsentliga egenskaper hos produkten på dennas inre eller yttre förpackning, reklammaterial eller handlingar som hör samman med denna,

c) varje annan praxis som kan tänkas vilseleda konsumenten, särskilt sådant som ger intrycket att vinet uppfyller kraven för det skyddade traditionella uttrycket.

3.  Traditionella uttryck får inte bli generiska i unionen.

Artikel 114

Delegerade befogenheter

1.  För att säkerställa en tillräckligskyddsnivå ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 med avseende på vilket språk det traditionella uttryck som ska skyddas ska vara på och hur det ska stavas.

2.  För att säkerställa skyddet av producenters eller aktörers legitima rättigheter och intressen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa:

a) vilken typ av sökande som får ansöka om skydd av ett traditionellt uttryck,

b) på vilka villkor en ansökan om erkännande av ett traditionellt uttryck ska anses vara giltig,

c) på vilka grunder det ska vara möjligt att invända mot ett föreslaget erkännande av ett traditionellt uttryck,

d) skyddets omfattning, förhållandet till varumärken, skyddade traditionella uttryck, skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar, homonyma beteckningar och vissa namn på druvsorter för vinframställning,

e) på vilka grunder ett traditionellt uttryck kan avregistreras,

f) inom vilka tidsfrister en ansökan eller en begäran om invändningar eller avregistrering ska lämnas in.

g) Vilka förfaranden som bör följas för en ansökan om skydd av ett traditionellt uttryck, även vad gäller kommissionens granskning av ansökningarna, förfarandet för invändningar och förfaranden för avregistreringar och ändringar.

3.  För att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan unionen och vissa tredjeländer ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa villkor för när traditionella uttryck får användas för produkter från ett tredjeland och för att föreskriva om undantag från artikel 112 och artikel 113.2.

Artikel 115

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

1.  Kommissionen får antagenomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga rörande förfarandet för bedömning av ansökningar om skydd eller godkännande av en ändring av ett traditionellt uttryck, rörande förfarandet för bedömning av begäranden om invändningar eller avregistrering, särskilt med avseende på

a) förlagor till dokument och överföringsformatet,

b) tidsfrister,

c) närmare uppgifter om fakta, bevis och underlag som ska lämnas in som stöd för ansökan eller begäran,

d) närmare föreskrifter för offentliggörande av traditionella uttryck.

2.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att godkänna eller avslå en ansökan om skydd för ett traditionellt uttryck eller en begäran om ändring av ett skyddat uttryck eller om avregistrering av skyddet för ett traditionellt uttryck.

3.  Kommissionen ska anta genomförandeakter om skydd av traditionella uttryck för vilka ansökan om skydd har godkänts, i synnerhet genom att klassificera dem enligt artikel 112 och offentliggöra en definition och/eller användningsvillkoren.

4.  De genomförandeakter som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 116

Andra genomförandebefogenheter

Om en invändning anses ogiltig ska kommissionen anta en genomförandeakt om att den ska avslås. Den genomförandeakten ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3



Avsnitt 3

Märkning och presentation inom vinsektorn

Artikel 117

Definitioner

I detta avsnitt avses med

a)

märkning : varje ord, detalj, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol på förpackning, dokument, meddelande, etikett, ring eller hylsa som medföljer eller avser en viss produkt.

b)

presentation : varje information som framförs till konsumenterna genom den berörda produktens förpackning, inklusive form på och typ av flaskor.

Artikel 118

Tillämpning av övergripande regler

Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska rådets direktiv 89/396/EEG ( 19 ), direktiv 2000/13/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG ( 20 ) direktiv 2008/95/EG och förordning (EU) nr 1169/2011 gälla för märkning och presentation.

Märkning av de produkter som avses i punkterna 1–11 samt i punkterna 13, 15 och 16 i del II i bilaga VII får inte kompletteras med andra uppgifter än de som fastställs i denna förordning, såvida inte dessa uppgifter uppfyller kraven i direktiv 2000/13/EG eller förordning (EU) nr 1169/2011.

Artikel 119

Obligatoriska uppgifter

1.  Märkning och presentation av de produkter som avses i punkterna 1–11 samt punkterna 13, 15 och 16 i del II i bilaga VII och som saluförs i unionen eller är avsedda för export, ska innehålla följande obligatoriska uppgifter:

a) Kategorin av vinprodukt enligt del II i bilaga VII.

b) För vin med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning:

i) uttrycken skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, och

ii) namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.

c) Verklig alkoholhalt i volymprocent.

d) Härkomst.

e) Uppgift om tappningsföretaget eller, när det rör sig om mousserande vin, mousserande vin med tillsats av koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ, namnet på producenten eller leverantören.

f) Importören, när det rör sig om importerade viner.

g) Uppgift om sockerhalten när det rör sig om mousserande vin, mousserande vin med tillsats av koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ.

2.  Med avvikelse från punkt 1 a får hänvisningen till kategorin av vinprodukt uteslutas för vin vars etikett anger namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning.

3.  Med avvikelse från punkt 1 b får hänvisningen till uttrycken skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning utelämnas i följande fall:

a) Om ett traditionellt uttryck enligt artikel 112 a anges på etiketten i enlighet med den produktspecifikation som avses i artikel 94.2.

b) I välmotiverade undantagsfall, som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 227 för att säkerställa efterlevnad av gällande märkningspraxis.

Artikel 120

Frivilliga uppgifter

1.  Märkning och presentation av de produkter som avses i punkterna 1–11 samt i punkterna 13, 15 och 16 i del II i bilaga VII får innehålla följande frivilliga uppgifter:

a) Årgång.

b) Namnet på en eller flera druvsorter.

c) När det gäller andra viner än de som avses i artikel 119.1 g, uppgifter om sockerhalten.

d) För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, traditionella uttryck enligt artikel 112 b.

e) Unionens symbol för den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.

f) Uttryck som avser vissa produktionsmetoder.

g) För vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, namnet på en geografisk enhet som är mindre eller större än det underliggande området för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

2.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 100.3 gäller följande för användningen av de uppgifter som anges i punkt 1 a och b i den här artikeln för viner som saknar en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning:

a) Medlemsstaterna ska införa lagar eller andra författningar för att säkerställa certifierings-, godkännande- och kontrollförfaranden så att den berörda informationens korrekthet garanteras.

b) Medlemsstaterna får, på grundval av icke diskriminerande och objektiva kriterier och med vederbörlig hänsyn till rättvis konkurrens, för vin som framställts av druvsorter på deras territorium, upprätta förteckningar över uteslutna druvsorter, särskilt om

i) det finns risk för att konsumenterna vilseleds i fråga om vinets rätta ursprung, på grund av att en viss druvsort utgör en integrerad del av en befintlig skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning,

ii) kontroller inte skulle vara kostnadseffektiva, på grund av att en viss druvsort utgör en mycket liten del av medlemsstatens vinodling.

c) När det gäller blandningar av viner från olika medlemsstater får druvsorten inte anges i märkningen om inte de berörda medlemsstaterna har kommit överens om detta och säkerställer de relevanta certifierings-, godkännande- och kontrollförfarandena.

Artikel 121

Språkanvändning

1.  De obligatoriska och frivilliga uppgifter som avses i artiklarna 119 och 120 ska när de uttrycks i ord avfattas på ett eller flera av unionens officiella språk.

2.  Utan hinder av punkt 1 ska dock namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning eller ett traditionellt uttryck enligt artikel 112 b på etiketten avfattas på det eller de språk på vilka skyddet är tillämpligt. Vid skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar eller särskilda nationella beteckningar på ett annat alfabet än det latinska kan namnet även anges på ett eller flera officiella unionsspråk.

Artikel 122

Delegerade befogenheter

1.  För att beakta de särdrag som kännetecknar vinsektorn, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på regler och restriktioner när det gäller följande:

a) Presentation och användning av andra uppgifter i märkningen än de som föreskrivs i detta avsnitt.

b) Obligatoriska uppgifter rörande följande:

i) Uttryck som ska användas för att formulera de obligatoriska uppgifterna och användningsvillkoren för dessa.

ii) Uttryck som avser ett företag och användningsvillkoren för dessa.

iii) Bestämmelser om att producentmedlemsstaterna kan fastställa ytterligare regler för obligatoriska uppgifter.

iv) Bestämmelser om att det kan fastställas ytterligare undantag utöver dem som avses i artikel 119.2 när det gäller utelämnande av hänvisningen till vinproduktens kategori.

v) Bestämmelser om användningen av språk.

c) Frivilliga uppgifter rörande följande:

i) Uttryck som ska användas för att formulera de frivilliga uppgifterna och användningsvillkoren för dessa.

ii) Bestämmelser om att producentmedlemsstaterna kan fastställa ytterligare regler för frivilliga uppgifter.

d) Uppgifter rörande presentationen:

i) Villkoren för användning av vissa flaskformer, och en förteckning över vissa specifika flaskformer.

ii) Villkoren för användning av flaskor och förslutningar av typen "mousserande vin".

iii) Bestämmelser om att producentmedlemsstaterna kan fastställa ytterligare regler för presentation.

iv) Bestämmelser om användningen av språk.

2.  För att säkerställa skyddet för aktörernas legitima intressen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på regler om tillfällig märkning och presentation av viner med ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, om ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen i fråga uppfyller de tillämpliga kraven.

3.  För att säkerställa att ekonomiska aktörer inte påverkas negativt ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på övergångsbestämmelser vad gäller vin som släppts ut på marknaden och märkts i enlighet med de relevanta regler som gällde före den 1 augusti 2009.

4.  För att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan unionen och vissa tredjeländer ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på undantag från bestämmelserna i detta avsnitt i fråga om produkter som ska exporteras när lagstiftningen i det berörda tredjelandet så kräver.

Artikel 123

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga rörande de förfaranden och tekniska kriterier som är tillämpliga på detta avsnitt, inklusive de åtgärder som krävs för de certifierings-, godkännande- och kontrollförfaranden som gäller för viner utan skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



KAPITEL II

Särskilda bestämmelser för enskilda sektorer



Avsnitt 1

Socker

Artikel 124

Giltighetstid

Detta avsnitt ska, med undantag för artiklarna 125 och 126, gälla till och med slutet av regleringsåret 2016/2017.



Underavsnitt 1

Särskilda åtgärder

Artikel 125

Avtal inom sockersektorn

1.  Villkoren för köp av sockerbetor och sockerrör, inbegripet leveransavtal som ingås före sådd, ska anges i skriftliga branschavtal mellan å ena sidan sockerbets- och sockerrörsodlarna i unionen eller, på deras vägnar, de organisationer som de är medlemmar i, och å andra sidan sockerföretagen i unionen eller, på deras vägnar, de organisationer som de är medlemmar i.

2.  Sockerföretagen ska anmäla branschavtalen enligt del II avsnitt A punkt 6 i bilaga II till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de producerar socker.

3.  Från och med den 1 oktober 2017 ska branschavtalen uppfylla köpevillkoren i bilaga X.

4.  För att beakta sockersektorns särdrag och sektorns utveckling under perioden efter produktionskvoternas upphörande ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att

a) uppdatera de villkor som avses i del II avsnitt A i bilaga II,

b) uppdatera de köpevillkor för sockerbetor som avses i bilaga X,

c) föreskriva om fler regler om fastställandet av bruttovikt, tara och sockerhalt för sockerbetor som levereras till ett företag och om betmassa.

5.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av denna artikel, bland annat vad avser förfaranden, anmälningar och administrativt stöd vid branschavtal som omfattar mer än en medlemsstat. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2

Artikel 126

Prisrapportering på sockermarknaden

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa ett system för rapportering av priser på sockermarknaden, inklusive ett system för offentliggörande av prisnivåer för denna marknad. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Det system som avses i första stycket ska basera sig på information från företag som producerar vitsocker eller från andra aktörer inom sockerhandeln. Informationen ska behandlas konfidentiellt.

Kommissionen ska se till att enskilda ekonomiska aktörers specifika priser eller namn inte offentliggörs.



Underavsnitt 2

Krav på sockersektorn under den period som avses i artikel 124

Artikel 127

Leveransavtal

1.  Utöver de krav som fastställs i artikel 125.1, ska branschavtalen uppfylla köpevillkoren i bilaga XI.

2.  I leveransavtal ska det göras skillnad beroende på om de sockerkvantiteter som ska tillverkas av sockerbetor avser

a) kvotsocker, eller

b) utomkvotssocker.

3.  Varje sockerföretag ska informera den medlemsstat i vilken företaget producerar socker

a) om de kvantiteter av sockerbetor enligt punkt 2 a för vilka leveransavtal har ingåtts före sådd och om den sockerhalt som dessa avtal utgått från,

b) om det härtill svarande beräknade sockerutbytet.

Medlemsstaterna får begära ytterligare upplysningar.

4.  Sockerföretag som inte har ingått några leveransavtal före sådd till minimipriset för kvotbetor som avses i artikel 135 för en kvantitet sockerbetor som motsvarar det socker som de har kvot för, från fall till fall justerat av den preventiva återtagskoefficient som har fastställts enligt artikel 130.2 första stycket, ska betala minst detta minimipris för alla sockerbetor de bearbetar till socker.

5.  Branschavtal får med den berörda medlemsstatens godkännande avvika från punkterna 2, 3 och 4.

6.  Om branschavtal saknas ska medlemsstaten vidta nödvändiga och med denna förordning förenliga åtgärder för att skydda berörda parters intressen.

Artikel 128

Produktionsavgift

1.  En produktionsavgift ska tas ut av företagen för deras socker-, isoglukos- och inulinsirapskvoter i enlighet med artikel 136.2.

2.  Åtgärder för att fastställa den produktionsavgift för kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap som avses i punkt 1 ska antas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

Artikel 129

Produktionsbidrag

1.  Ett produktionsbidrag får beviljas för de sockerprodukter som förtecknas i bilaga I del III b–e, om det inte finns något överskott av socker eller importerat socker, isoglukos eller inulinsirap till aktuellt världsmarknadspris för framställning av de produkter som avses i artikel 140.2 andra stycket b och c.

2.  Rådet ska besluta om åtgärder för att fastställa det produktionsbidrag som avses i punkt 1 i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

Artikel 130

Återtag av socker

1.  För att undvika prisras på den inre marknaden och för att avhjälpa överproduktion på grundval av den prognostiserade försörjningsbalansen och med tanke på unionens åtaganden till följd av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget, får kommissionen anta genomförandeakter om återtag från marknaden för ett visst regleringsår av de kvantiteter kvotbelagt socker eller kvotbelagd isoglukos som överstiger den tröskelnivå som beräknats i enlighet med punkt 2.

2.  Den tröskelnivå för återtag som avses i punkt 1 ska beräknas för varje företag som har en kvot genom att man multiplicerar företagets kvot med en koefficient. Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa denna koefficient för ett regleringsår senast den 28 februari det föregående regleringsåret på grundval av förväntade marknadstendenser.

På grundval av de senaste marknadstendenserna får kommissionen senast den 31 oktober det berörda regleringsåret anta genomförandeakter om att antingen anpassa eller, om ingen koefficient har fastställts i enlighet med första stycket, fastställa en koefficient.

3.  Företag som innehar en kvot ska fram till början av det påföljande regleringsåret på egen bekostnad lagra den kvantitet kvotsocker som producerats utöver den tröskel som beräknats i enlighet med punkt 2. De kvantiteter socker, isoglukos eller inulinsirap som återtagits under ett regleringsår ska anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för nästa regleringsårs kvoter.

Genom undantag från första stycket får kommissionen, med hänsyn till de förväntade tendenserna på sockermarknaden, anta genomförandeakter för att fastställa att hela eller delar av den återtagna kvantiteten socker, isoglukos eller inulinsirap för det innevarande regleringsåret, det påföljande regleringsåret eller båda dessa regleringsår ska anses som

a) överskottssocker, överskottsisoglukos eller överskottsinulinsirap som kan bli industrisocker, industriisoglukos eller industriinulinsirap, eller

b) tillfällig kvotproduktion, varav en del får reserveras för export med beaktande av unionens åtaganden enligt internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget.

4.  Om sockerförsörjningen i unionen är otillräcklig, får kommissionen anta genomförandeakter för att tillåta att en viss del av den återtagna kvantiteten socker, isoglukos eller inulinsirap säljs på unionsmarknaden innan återtagsperioden löper ut.

5.  Om det återtagna sockret överförs till den första sockerproduktionen påföljande regleringsår, ska minimipriset för det regleringsåret, såsom avses i artikel 135, betalas till sockerbetsodlarna.

Om det återtagna sockret används som industrisocker eller exporteras i enlighet med punkt 3 andra stycket a eller b i den här artikeln, ska kraven i artikel 135 om minimipriser inte gälla.

Om det återtagna sockret säljs på unionsmarknaden innan återtagsperioden har löpt ut i enlighet med punkt 4, ska minimipriset för innevarande regleringsår betalas till sockerbetsodlarna.

6.  Genomförandeakter enligt denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 131

Tillfällig marknadsstyrningsmekanism

1.  Under den period som avses i artikel 124 får kommissionen anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för att sörja för tillräckliga leveranser av socker till unionsmarknaden. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Genom sådana åtgärder får nivån på tullavgiften för importerat råsocker anpassas för den kvantitet och tid som krävs.

Inom ramen för den tillfälliga marknadsstyrningsmekanismen, ska åtgärder om fastställandet av en överskottsavgift beslutas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

2.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa den lämpliga kvantitet av utomkvotssocker och importerat råsocker som kan släppas ut på unionsmarknaden. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 132

Delegerade befogenheter

För att beakta sockersektorns särdrag och säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till alla parters intressen och mot bakgrund av behovet av att förebygga marknadsstörningar ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227, med avseende på

a) sådana köpevillkor och leveransavtal som avses i artikel 127,

b) uppdatering av de köpevillkor för sockerbetor som avses i bilaga XI,

c) kriterier för sockerföretagen när de bland sockerbetsförsäljarna fördelar de kvantiteter sockerbetor som ska omfattas av leveransavtal före sådd enligt artikel 127.3.

Artikel 133

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av detta underavsnitt och som avser förfaranden, innehåll och tekniska kriterier.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



Underavsnitt 3

System för produktionsstyrning

Artikel 134

Kvoter inom sockersektorn

1.  Ett kvotsystem ska tillämpas för socker, isoglukos och inulinsirap.

2.  För det kvotsystem som avses i punkt 1 i denna artikel ska en producent som överskrider den berörda kvoten och inte utnyttjar överskottskvantiteterna i enlighet med artikel 139 betala en överskottsavgift för dessa kvantiteter på de villkor som anges i artiklarna 139–142.

Artikel 135

Minimipris för sockerbetor

Minimipriset för kvotsockerbetor ska fastställas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

Artikel 136

Kvottilldelning

1.  Nationella och regionala kvoter för produktion av socker, isoglukos och inulinsirap fastställs i bilaga XII.

2.  Varje medlemsstat ska tilldela en kvot till alla företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap vilka är etablerade på dess territorium och godkända enligt artikel 137.

För varje företag ska den tilldelade kvoten vara lika med den kvot som företaget tilldelades för regleringsåret 2010/2011 i enlighet med förordning (EG) nr 1234/2007.

3.  Om en kvot tilldelas till sockerföretag med mer än en produktionsenhet ska medlemsstaten anta de åtgärder som den finner nödvändiga för att ta lämplig hänsyn till sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.

Artikel 137

Godkända företag

1.  Medlemsstaterna ska på begäran godkänna företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap eller företag som bearbetar dessa produkter till någon av de produkter som avses i artikel 140.2, förutsatt att företaget

a) styrker sin professionella produktionskapacitet,

b) går med på att lämna information och att underkasta sig kontroller med anknytning till denna förordning,

c) inte har fått sitt godkännande tillfälligt eller slutgiltigt upphävt.

2.  Godkända företag ska meddela den medlemsstat där företaget skördar eller raffinerar sockerbetor eller sockerrör följande information:

a) De kvantiteter sockerbetor eller sockerrör för vilka leveransavtal har ingåtts samt motsvarande sockerbets-, sockerrörs- och sockerutbyte per hektar.

b) Uppgifter om förväntade och faktiska leveranser av sockerbetor, sockerrör och råsocker samt om sockerproduktion och sockerlager.

c) Kvantiteter sålt vitsocker samt motsvarande priser och villkor.

Artikel 138

Nationell omfördelning av kvoterna och minskning av kvoterna

1.  En medlemsstat får minska en socker- eller isoglukoskvot som har tilldelats ett företag som är etablerat på dess territorium med upp till 10 %. Härvid ska medlemsstaterna tillämpa objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

2.  Medlemsstaterna får överföra kvoter mellan företag i enlighet med bestämmelserna i bilaga XIII med beaktande av samtliga berörda parters intressen, särskilt sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.

3.  De kvantiteter som erhålls med tillämpning av punkterna 1 och 2 ska av medlemsstaten tilldelas ett eller flera företag på dess territorium, oavsett om företagen i fråga redan har tilldelats kvoter eller inte.

Artikel 139

Utomkvotsproduktion

1.  Socker, isoglukos eller inulinsirap som under ett regleringsår produceras utöver kvoterna i artikel 136 får

a) användas för bearbetning av vissa produkter enligt artikel 140,

b) överföras till kvotproduktionen för nästa regleringsår i enlighet med artikel 141,

c) användas för den särskilda försörjningsordningen för de yttersta randområdena, i enlighet med kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 ( 21 ),

d) exporteras inom ramen för en kvantitativ gräns som kommissionen ska fastställa genom genomförandeakter i överensstämmelse med de åtaganden som följer av internationella avtal som ingåtts enligt EUF-fördraget, eller

e) släppas ut på marknaden i överensstämmelse med den mekanism som beskrivs i artikel 131 för anpassning av tillgången till efterfrågan på grundval av den prognostiserade försörjningsbalansen.

De åtgärder som avses i första punkten led e i denna artikel ska tillämpas innan de åtgärder för förebyggande av marknadsstörningar som avses i artikel 219.1 aktiveras.

Övriga kvantiteter ska omfattas av den överskottsavgift som avses i artikel 142.

2.  Genomförandeakter enligt denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 140

Industrisocker

1.  Industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap får endast användas för produktion av någon av de produkter som avses i punkt 2, om sockret, isoglukosen eller inulinsirapen

a) omfattas av ett leveransavtal som har ingåtts före regleringsårets slut mellan en producent och en användare som båda är godkända enligt artikel 137, och

b) har levererats till användaren senast den 30 november det påföljande regleringsåret.

2.  För att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att upprätta en förteckning över de produkter för vilkas produktion industrisocker, industriisoglukos eller industriinulinsirap får användas.

Förteckningen ska särskilt inbegripa följande:

a) Bioetanol, alkohol, rom, levande jäst och kvantiteter av bredbar sirap och sådana produkter som ska bearbetas till "Rinse appelstroop".

b) Vissa industriprodukter utan sockerinnehåll men vilkas bearbetning sker med användning av socker, isoglukos eller inulinsirap.

c) Vissa produkter inom den kemiska industrin eller läkemedelsindustrin som innehåller socker, isoglukos eller inulinsirap.

Artikel 141

Överföring av överskottssocker

1.  Ett företag får besluta att helt eller delvis till nästa regleringsår överföra de kvantiteter socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget tillverkar utöver sina kvoter. Om inte annat följer av punkt 3 ska detta beslut vara oåterkalleligt.

2.  Företag som beslutar enligt punkt 1 ska

a) underrätta den berörda medlemsstaten före ett datum som den medlemsstaten fastställer

i) mellan den 1 februari och den 31 augusti det innevarande regleringsåret om kvantiteter av rörsocker som överförs,

▼C1

ii) mellan den 1 februari och den 31 augusti under det innevarande regleringsåret om kvantiteter av betsocker eller inulinsirap som överförs,

▼B

b) åta sig att på egen bekostnad lagra kvantiteterna till utgången av det innevarande regleringsåret.

3.  Om ett företags slutliga produktion för regleringsåret i fråga är mindre än vad som beräknades när beslutet om överföring fattades enligt punkt 1, får storleken på den överförda kvantiteten justeras retroaktivt senast den 31 oktober det påföljande regleringsåret.

4.  De kvantiteter som överförs ska anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för nästa regleringsårs kvoter.

▼C2

5.  Socker som lagras i enlighet med denna artikel under ett regleringsår får inte omfattas av någon annan lagringsåtgärd enligt artikel 17 eller 130.

▼B

Artikel 142

Överskottsavgift

1.  En överskottsavgift ska tas ut för kvantiteter av

a) överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap som producerats under ett regleringsår, förutom kvantiteter som har överförts till kvotproduktionen för det påföljande regleringsåret och har lagrats i enlighet med artikel 141 eller kvantiteter enligt artikel 139.1 första stycket c, d och e,

b) industrisocker, industriisoglukos och inulinsirap för vilka det inte har styrkts att de har använts i någon av de produkter som avses i artikel 140.2 inom en tidsfrist som ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter.

c) socker, isoglukos och inulinsirap som dragits tillbaka från marknaden i enlighet med artikel 130 och som inte uppfyller villkoren i artikel 130.3.

Genomförandeakter enligt första stycket b ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

2.  Rådet ska besluta om fastställandet av den överskottsavgift som avses i punkt 1 i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

Artikel 143

Delegerade befogenheter

1.  För att säkerställa att de företag som avses i artikel 137 fullgör sina åtaganden ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa regler för beviljande och återkallande av dessa företags godkännanden och kriterierna för administrativa påföljder.

2.  För att ta hänsyn till sockersektorns särdrag och för att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till alla parters intressen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på tolkningen av termer för kvotsystemets drift samt villkoren för försäljning till de yttersta randområdena.

3.  För att säkerställa att odlarna är nära involverade i ett beslut om att överföra en viss produktionsmängd, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa regler för överföring av socker.

Artikel 144

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Beträffande de företag som avses i artikel 137 får kommissionen anta genomförandeakter med regler för

a) företags ansökningar om godkännande, de register som godkända företag ska föra och de uppgifter som de ska lämna,

b) systemet för de kontroller av godkända företag som medlemsstaterna ska utföra,

c) medlemsstaternas meddelanden till kommissionen och till godkända företag,

d) leveranser av råvaror till företag, inklusive leveransavtal och följesedlar,

e) likvärdighet för socker enligt artikel 139.1 första stycket a,

f) den särskilda försörjningsordningen för de yttersta randområdena,

g) export enligt artikel 139.1 första stycket d,

h) medlemsstaternas samarbete för att säkerställa effektiva kontroller,

i) ändring av de datum som anges i artikel 141 för ett visst regleringsår,

j) fastställande av överskottskvantiteten, meddelanden och utbetalning av den överskottsavgift som avses i artikel 142,

k) antagande av en förteckning över heltidsraffinaderier i den mening som avses i del II avsnitt B punkt 6 i bilaga II.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



Avsnitt 2

Vin

Artikel 145

Vinodlingsregister och inventering av produktionskapacitet

1.  Medlemsstaterna ska föra ett vinodlingsregister med uppdaterad information om produktionskapaciteten. Från och med den 1 januari 2016 ska denna skyldighet endast gälla om medlemsstaterna genomför ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar som avses i kapitel III i avdelning I eller ett nationellt stödprogram.

2.  Medlemsstater i vilka den sammanlagda areal som är planterad med vinstockar bärande vindruvor för vinframställning som klassificerats i enlighet med artikel 81.2 understiger 500 hektar, ska till och med den 31 december 2015 inte omfattas av den skyldighet som anges i punkt 1 i den här artikeln.

3.  Medlemsstater vars stödprogram enligt artikel 46 innehåller åtgärden "omstrukturering och omställning av vinodlingar", ska senast den 1 mars varje år till kommissionen skicka en uppdaterad inventering av sin produktionskapacitet som grundar sig på vinodlingsregistret. Från och med den 1 januari 2016 ska de närmare bestämmelserna om meddelanden till kommissionen om vinodlingsareal fastställas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

4.  För att underlätta medlemsstaternas övervakning och kontroll av produktionskapaciteten ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på regler för vinodlingsregistrets innehåll samt undantag från dem.

Artikel 146

Nationella myndigheter med behörighet för vinsektorn

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i denna förordning om fastställande av behöriga nationella myndigheter ska medlemsstaterna utse en eller flera myndigheter som ska ansvara för att unionens regler inom vinsektorn efterlevs. Medlemsstaterna ska i synnerhet utse de laboratorier som har rätt att göra officiella analyser inom vinsektorn. De utsedda laboratorierna ska uppfylla de allmänna kriterierna för drift av testlaboratorier i ISO/IEC 17025.

2.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om namn på och kontaktuppgifter för de myndigheter och laboratorier som avses i punkt 1. Kommissionen ska offentliggöra denna information och ska uppdatera den regelbundet.

Artikel 147

Följedokument och register

1.  Produkter från vinsektorn ska sättas i omlopp inom unionen åtföljda av ett officiellt kontrollerat följedokument.

2.  Fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer som för sin yrkesutövning innehar produkter från vinsektorn, särskilt producenter, tappningsföretag, bearbetningsföretag och näringsidkare, ska föra register över mottagna och avsända leveranser av dessa produkter.

3.  För att underlätta transporten av vinprodukter och medlemsstaternas kontroll av denna ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på följande:

a) Regler för följedokumentet och dess användning.

b) Villkor för när ett följedokument ska anses vara ett intyg om skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning.

c) Skyldigheten att föra ett register och om dess användning.

d) Vem som är skyldig att föra register och undantag från den skyldigheten.

e) Vilka transaktioner som ska tas med i registret.

4.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa:

a) Regler om registrens sammansättning, vilka produkter som ska ingå, tidsfrister för inmatning i register och avslutande av register.

b) Åtgärder som kräver att medlemsstaterna fastställer den högsta godtagbara procentandelen svinn.

c) Allmänna bestämmelser och övergångsbestämmelser för förande av register.

d) Regler om hur länge följedokument och register ska bevaras.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



Avsnitt 3

Mjölk och mjölkprodukter

Artikel 148

Avtalsvillkor inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

1.  Om en medlemsstat beslutar att varje leverans av obehandlad mjölk på dess territorium från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk ska omfattas av ett skriftligt avtal mellan parterna och/eller beslutar att den första köparen måste lämna ett skriftligt anbud om avtal för leverans av obehandlad mjölk från jordbrukare, ska detta avtal och/eller sådana anbud om avtal uppfylla de villkor som fastställs i punkt 2.

När en medlemsstat beslutar att leveranser av obehandlad mjölk från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk måste omfattas av ett skriftligt avtal mellan parterna, ska den också besluta om vilket eller vilka steg av leveransen som måste täckas av ett sådant avtal om leveransen av obehandlad mjölk görs via en eller flera uppköpare.

Med avseende på tillämpningen av denna artikel avses med uppköpare ett företag som transporterar obehandlad mjölk från en jordbrukare eller från en annan mottagare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk, eller till en annan mottagare, där äganderätten till den obehandlade mjölken överförs i vart och ett av fallen.

▼M5

1a.  Om en medlemsstat inte utnyttjar de möjligheter som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel får en producent, en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer kräva att leveransen av obehandlad mjölk till ett bearbetningsföretag ska omfattas av ett skriftligt avtal mellan parterna och/eller omfattas av ett skriftligt anbud om avtal från de första köparna, enligt de villkor som fastställs i punkt 4 första stycket i denna artikel.

Om den första köparen är ett mikroföretag eller ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i rekommendation 2003/361/EG ska avtalet och/eller anbudet om avtal inte vara obligatoriskt, utan att detta påverkar parternas möjlighet att använda ett standardavtal som utarbetats av en branschorganisation.

▼M5

2.  Avtalet och/eller anbudet om avtal som avses i punkterna 1 och 1a ska

▼B

a) upprättas före leverans,

b) vara skriftligt, och

c) framför allt omfatta följande delar:

i) Det pris som ska betalas för leveransen, vilket ska

 vara statiskt och anges i avtalet och/eller

 beräknas utifrån en kombination av olika faktorer som är fastställda i avtalet, till exempel marknadsindikatorer som återger förändringar av marknadsförhållandena, levererad volym och kvaliteten på eller sammansättningen av den levererade obehandlade mjölken.

ii) Den volym obehandlad mjölk som får och/eller måste levereras samt tidpunkten för dessa leveranser.

iii) Avtalets giltighetstid, som får vara begränsad eller obegränsad och innehålla uppsägningsklausuler.

iv) Uppgifter om betalningsfrister och betalningsförfaranden.

v) Villkoren för hämtning eller leverans av obehandlad mjölk.

vi) Bestämmelser som är tillämpliga vid force majeure.

▼M5

3.  Genom undantag från punkterna 1 och 1a ska ett avtal och/eller ett anbud om avtal inte krävas när obehandlad mjölk levereras från en medlem av ett kooperativ till det kooperativ som medlemmen tillhör och kooperativets stadgar eller de regler och beslut som fastställts i eller inom ramen för dessa stadgar innehåller bestämmelser med liknande effekt som bestämmelserna i punkt 2 a, b och c.

▼B

4.  Alla delar av avtal om leverans av obehandlad mjölk som ingås av jordbrukare, mottagare eller bearbetningsföretag för obehandlad mjölk, inbegripet de delar som avses i punkt 2 c, ska förhandlas fritt mellan parterna.

▼M5

Trots första stycket ska ett eller flera av följande alternativ gälla:

a) En medlemsstat som beslutar att i enlighet med punkt 1 göra det obligatoriskt med ett skriftligt avtal för leverans av obehandlad mjölk får fastställa

i) en skyldighet för parterna att komma överens om ett förhållande mellan en viss levererad kvantitet och det pris som ska betalas för leveransen,

ii) en minimiperiod som endast ska gälla för skriftliga avtal mellan en jordbrukare och den första köparen av obehandlad mjölk; en sådan minimiperiod ska vara minst sex månader och får inte försämra den inre marknadens funktion.

▼B

b) En medlemsstat som beslutar att i enlighet med punkt 1 göra det obligatoriskt för den första köparen av obehandlad mjölk att ge jordbrukaren ett skriftligt anbud får ange att anbudet måste omfatta en minimiperiod för avtalet enligt bestämmelserna i nationell lagstiftning för detta. En sådan minimiperiod ska vara minst sex månader och får inte försämra den inre marknadens funktion.

Det andra stycket ska inte påverka jordbrukarens rätt att avböja en sådan minimiperiod under förutsättning att denne gör det skriftligen. I ett sådant fall kan parterna fritt förhandla om alla delar i avtalet, inbegripet de som avses i punkt 2 c.

5.  De medlemsstater som utnyttjar de möjligheter som anges i denna artikel ska informera kommissionen om hur de tillämpas.

6.  Kommissionen får anta genomförandeakter med åtgärder som krävs för en enhetlig tillämpning av punkt 2 a och b samt punkt 3 i denna artikel och åtgärder som rör den information som medlemsstaterna ska ge i enlighet med denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 149

Avtalsförhandlingar inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

▼M5

1.  En producentorganisation inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter som är erkänd enligt artikel 161.1 får för sina jordbrukarmedlemmars räkning förhandla om avtal om leverans av obehandlad mjölk från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk eller till en mottagare i den mening som avses i artikel 148.1 tredje stycket för hela eller delar av medlemmarnas samlade produktion.

▼B

2.  En producentorganisation får föra förhandlingar

a) oavsett om äganderätten till den obehandlade mjölken överförs från jordbrukarna till producentorganisationen eller ej,

b) oavsett om det pris som förhandlas fram är detsamma i fråga om den gemensamma produktionen hos samtliga eller hos några av de medlemmar som är jordbrukare,

c) under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda för en viss producentorganisation:

i) den volym av obehandlad mjölk som omfattas av sådana förhandlingar överstiger inte 3,5 % av den sammanlagda produktionen inom unionen.

ii) den volym av obehandlad mjölk som omfattas av sådana förhandlingar och som produceras i en viss medlemsstat överstiger inte 33 % av den medlemsstatens sammanlagda nationella produktion.

iii) den volym av obehandlad mjölk som omfattas av sådana förhandlingar och som levereras i en viss medlemsstat överstiger inte 33 % av den medlemsstatens sammanlagda nationella produktion,

d) under förutsättning att de berörda jordbrukarna inte är medlemmar i någon annan producentorganisation som också förhandlar om sådana avtal för deras räkning: medlemsstaterna får emellertid i vederbörligen motiverade fall bevilja undantag från detta villkor om jordbrukarna har två distinkta produktionsenheter i olika geografiska områden,

e) under förutsättning att en jordbrukares medlemskap i ett kooperativ inte innebär åtaganden om att den obehandlade mjölken ska levereras i enlighet med kooperativets stadgar eller regler och beslut som föreskrivs i eller följer av dessa stadgar och

f) under förutsättning att producentorganisationen meddelar de behöriga myndigheterna i den medlemsstat eller de medlemsstater där den bedriver sin verksamhet om vilken volym av obehandlad mjölk som omfattas av sådana förhandlingar.

3.  Utan hinder av villkoren i punkt 2 c ii och iii kan en producentorganisation föra förhandlingar enligt punkt 1, under förutsättning att denna producentorganisations volym av obehandlad mjölk som omfattas av förhandlingarna och som produceras eller levereras i en medlemsstat som har en total årsproduktion av obehandlad mjölk på mindre än 500 000 ton inte överstiger 45 % av den totala nationella produktionen i den medlemsstaten.

4.  Vid tillämpning av denna artikel inbegriper hänvisningar till producentorganisationer sammanslutningar av sådana producentorganisationer.

5.  Vid tillämpning av punkterna 2 c och 3, ska kommissionen på ett sätt som den anser vara lämpligt offentliggöra storleken på produktionen av obehandlad mjölk i unionen och i medlemsstaterna med hjälp av den mest aktuella information som finns tillgänglig.

6.  Genom undantag från punkterna 2 c och 3 får den konkurrensmyndighet som avses i andra stycket i denna punkt, även när de där angivna tröskelvärdena inte överskrids, i enskilda fall besluta att en viss förhandling med producentorganisationen antingen ska återupptas eller inte ska äga rum alls, om myndigheten anser att ett sådant beslut är nödvändigt för att konkurrensen inte ska förhindras eller för att allvarlig skada ska undvikas för små och medelstora företag som bearbetar obehandlad mjölk på dess territorium.

För förhandlingar som omfattar mer än en medlemsstat ska det beslut som avses i första stycket antas av kommissionen utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3. I andra fall ska beslutet fattas av den nationella konkurrensmyndigheten i den medlemsstat som förhandlingarna avser.

De beslut som avses i denna punkt ska inte tillämpas tidigare än den dag de anmäls till de berörda företagen.

7.  I denna artikel avses med

a)

nationell konkurrensmyndighet : den myndighet som avses i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 ( 22 ),

b)

små och medelstora företag : mikroföretag, små eller medelstora företag i den mening som avses i rekommendation 2003/361/EG.

8.  De medlemsstater där förhandlingar äger rum i enlighet med denna artikel ska informera kommissionen om tillämpningen av punkterna 2 f och 6.

Artikel 150

Reglering av utbud av ost med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning

1.  På begäran av en producentorganisation erkänd i enlighet med artikel 152.3, en branschorganisation erkänd i enlighet med artikel 157.3 eller en grupp som avses i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 får medlemsstaterna för en begränsad tidsperiod fastställa bindande bestämmelser för reglering av utbud av ost som har skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i enlighet med artikel 5.1 och 5.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.

2.  De regler som anges i punkt 1 i denna artikel ska omfattas av en befintlig förhandsöverenskommelse mellan parterna i det geografiska område som anges i artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1151/2012. En sådan överenskommelse ska slutas mellan minst två tredjedelar av mjölkproducenterna eller deras företrädare som företräder minst två tredjedelar av den obehandlade mjölk som används för produktionen av den ost som avses i punkt 1 i denna artikel och, i förekommande fall, minst två tredjedelar av producenterna av denna ost som företräder minst två tredjedelar av produktionen av osten inom det geografiska område som avses i artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1151/2012.

3.  För tillämpningen av punkt 1, och angående ost som har skyddad geografisk beteckning, ska den obehandlade mjölkens geografiska ursprungsområde enligt ostens produktspecifikation vara detsamma som det som anges i artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1151/2012 för den berörda osten.

4.  De regler som avses i punkt 1

a) ska endast avse reglering av utbudet av den berörda produkten och ska syfta till att anpassa utbudet av den berörda osten till efterfrågan,

b) ska endast gälla den berörda produkten,

c) får inte vara bindande i mer än tre år men får därefter förlängas efter en ny begäran i enlighet med punkt 1,

d) får inte hämma handeln med andra produkter än de som omfattas av dessa regler,

e) får inte gälla transaktioner efter den första saluföringen av den berörda osten,

f) får inte tillåta fastställande av priser, inte heller riktpriser eller rekommenderade priser,

g) får inte leda till att en alltför stor andel av den berörda produkten som annars skulle ha varit tillgänglig blockeras,

h) får inte verka diskriminerande, utgöra ett hinder för nya aktörer på marknaden eller leda till att små producenter påverkas negativt,

i) ska bidra till att bevara kvaliteten hos och/eller utvecklingen av den berörda produkten,

j) får inte påverka tillämpningen av artikel 149.

5.  De regler som avses i punkt 1 ska offentliggöras i en officiell tidning i den aktuella medlemsstaten.

6.  Medlemsstaterna ska utföra kontroller för att säkerställa att de villkor som anges i punkt 4 uppfylls och ska, om de nationella myndigheterna upptäcker att dessa villkor inte har uppfyllts, upphäva de regler som avses i punkt 1.

7.  Medlemsstaterna ska omedelbart meddela kommissionen de regler som de har antagit enligt punkt 1. Kommissionen ska informera de övriga medlemsstaterna om meddelande om sådana regler.

8.  Kommissionen får när som helst anta genomförandeakter för att kräva att en medlemsstat upphäver de regler som den har infört enligt punkt 1 om kommissionen anser att dessa regler inte uppfyller villkoren i punkt 4, att de förhindrar eller snedvrider konkurrensen på en stor del av den inre marknaden eller att de äventyrar frihandeln eller hindrar uppnåendet av målen i artikel 39 i EUF-fördraget. Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3 i denna förordning.

Artikel 151

Obligatoriska deklarationer inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

Från och med den 1 april 2015 ska de första köparna av obehandlad mjölk till de behöriga nationella myndigheterna deklarera vilken mängd obehandlad mjölk som har levererats till dem varje månad.

För tillämpningen av denna artikel och artikel 148 avser första köpare ett företag eller en grupp som köper mjölk från producenter

a) för insamling, förpackning, lagring, kylning eller bearbetning, inbegripet enligt avtal,

b) för försäljning av den till ett eller flera företag som behandlar eller bearbetar mjölk eller andra mjölkprodukter.

Medlemsstater ska meddela kommissionen kvantiteten av den obehandlade mjölk som avses i första stycket.

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om innehållet, formatet och tidpunkten för de deklarationer och åtgärder som rör meddelanden från medlemsstaterna i enlighet med denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



KAPITEL III

Producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och branschorganisationer



Avsnitt 1

Definition och erkännande

Artikel 152

Producentorganisationer

1.  Medlemsstaterna får på begäran erkänna producentorganisationer som

a) sammansatta och, i enlighet med artikel 153.2 c, kontrollerade av producenter inom en specifik sektor som anges i artikel 1.2,

▼M5

b) har bildats på initiativ av producenterna själva och som bedriver minst en av följande verksamheter:

i) Gemensam bearbetning.

ii) Gemensam distribution, inklusive genom gemensamma försäljningsplattformar eller gemensamma transporter.

iii) Gemensam förpackning, märkning eller marknadsföring.

iv) Gemensam organisation av kvalitetskontroll.

v) Gemensam användning av utrustning eller lagringsanläggningar.

vi) Gemensam avfallshantering direkt kopplad till produktionen.

vii) Gemensam anskaffning av insatsvaror.

viii) Andra gemensamma tjänsteverksamheter som syftar till att uppnå något av de mål som anges i led c i denna punkt,

▼B

c) har bildats för ett särskilt syfte, som kan inbegripa minst ett av följande mål:

i) Att säkerställa att produktionen är planerad och anpassad till efterfrågan, särskilt när det gäller kvalitet och kvantitet.

ii) Att främja koncentrationen av utbudet och utsläppandet av medlemmarnas produkter på marknaden, bland annat genom direktsaluföring.

iii) Att optimera produktionskostnaderna och avkastningen på investeringar som görs som svar på miljö- och djurskyddsstandarder samt att stabilisera produktionspriserna.

iv) Att forska om och utveckla initiativ om hållbara produktionsmetoder, innovativa metoder, ekonomisk konkurrenskraft och marknadsutveckling.

v) Att främja, och tillhandahålla tekniskt stöd för, användningen av miljövänliga odlings- och produktionsmetoder och sunda djurhanteringsmetoder samt sund teknik och sunda metoder för djurskydd.

vi) Att främja, och tillhandahålla tekniskt stöd för, användningen av produktionsstandarder, att förbättra produktkvaliteten och utveckla produkter som har skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning eller som omfattas av en nationell kvalitetsmärkning.

vii) Att främja hanteringen av biprodukter och avfall för att skydda kvaliteten på vatten, mark och landskap samt för att bevara och främja den biologiska mångfalden.

viii) Att bidra till ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och till att mildra effekterna av klimatförändringarna.

ix) Att ta fram initiativ när det gäller marknadsföring och saluföring.

▼C2

x) Att förvalta sådana gemensamma fonder som avses i de verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och grönsaker som avses i artikel 33.3 d i denna förordning och inom ramen för artikel 36 i förordning (EU) nr 1305/2013.

▼B

xi) Att tillhandahålla nödvändigt tekniskt stöd för användningen av dels terminshandel, dels försäkringssystem.

▼M5

1a.  Med avvikelse från artikel 101.1 i EUF-fördraget får en producentorganisation som är erkänd enligt punkt 1 i den här artikeln planera produktionen, optimera produktionskostnaderna, släppa ut produkter på marknaden och förhandla om avtal avseende leveransen av jordbruksprodukter för sina medlemmars räkning, för hela eller en del av deras totala produktion.

De verksamheter som avses i första stycket får utföras

a) förutsatt att en eller flera av de verksamheter som avses i punkt 1 b i–vii verkligen utövas och därigenom bidrar till att de mål som anges i artikel 39 i EUF-fördraget uppnås,

b) förutsatt att producentorganisationen koncentrerar utbudet och släpper ut medlemmarnas produkter på marknaden, oavsett om äganderätten till jordbruksprodukterna överförs från producenterna till producentorganisationen eller ej,

c) oavsett om det framförhandlade priset är detsamma för några eller alla medlemmars samlade produktion eller ej,

d) förutsatt att de berörda producenterna inte är medlemmar i någon annan producentorganisation när det gäller de produkter som omfattas av de verksamheter som anges i första stycket,

e) förutsatt att jordbruksprodukten inte omfattas av en leveransskyldighet som följer av jordbrukarens medlemskap i ett kooperativ, som inte självt är medlem i de berörda producentorganisationerna, i enlighet med de villkor som fastställs i kooperativets stadgar eller regler och beslut som fastställs i eller följer av dessa stadgar.

Medlemsstaterna får emellertid i vederbörligen motiverade fall avvika från villkoret i andra stycket d om organisationens producentmedlemmar har två distinkta produktionsenheter i olika geografiska områden.

1b.  Vid tillämpning av denna artikel avses med producentorganisationer även sammanslutningar av sådana producentorganisationer som är erkända enligt artikel 156.1, om sådana sammanslutningar uppfyller kraven i punkt 1 i den här artikeln.

1c.  Den nationella konkurrensmyndighet som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1/2003 får i enskilda fall besluta att en eller flera av de verksamheter som anges i punkt 1a första stycket i framtiden ska ändras, avbrytas eller inte alls äga rum om myndigheten anser att ett sådant beslut är nödvändigt för att konkurrensen inte ska hindras eller om den finner att målen i artikel 39 i EUF-fördraget äventyras.

För förhandlingar som omfattar mer än en medlemsstat ska det beslut som avses i första stycket i denna punkt fattas av kommissionen utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.

När den nationella konkurrensmyndigheten vidtar åtgärder enligt första stycket i denna punkt ska den skriftligen informera kommissionen före eller utan dröjsmål efter det att den första formella undersökningsåtgärden har inletts, och ska underrätta kommissionen om besluten omedelbart efter att de antagits.

De beslut som avses i denna punkt ska inte tillämpas tidigare än den dag de meddelas till de berörda företagen.

▼B

2.  En producentorganisation som erkänns enligt denna punkt 1 får behålla erkännandet om den saluför andra produkter som omfattas av KN-nummer ex  22 08 än dem som avses i bilaga I till fördragen, förutsatt att dessa produkters andel inte överstiger 49 % av det sammanlagda värdet av producentorganisationens saluförda produktion och att dessa produkter inte erhåller unionsstöd. När det gäller producentorganisationer i sektorn för frukt och grönsaker ska dessa produkter inte ingå i värdet av saluförd produktion enligt artikel 34.2.

▼M5 —————

▼B

Artikel 153

Producentorganisationernas stadgar

1.  I producentorganisationens stadgar ska producentmedlemmarna framför allt åläggas att

a) tillämpa de regler som producentorganisationen antagit när det gäller produktionsrapportering, produktion, saluföring och miljöskydd,

b) endast tillhöra en producentorganisation för en viss produkt från jordbruksföretaget; medlemsstaterna får emellertid i vederbörligen motiverade fall bevilja undantag från detta villkor om organisationens producentmedlemmar har två distinkta produktionsenheter i olika geografiska områden,

c) tillhandahålla den information som producentorganisationen begär för statistiska ändamål.

2.  I producentorganisationens stadgar ska även följande fastställas:

a) Förfaranden för fastställande, antagande och ändring av de regler som avses i punkt 1 a.

b) Ekonomiska bidrag som medlemmarna ska åläggas att betala för finansieringen av producentorganisationen.

c) Regler som gör det möjligt för producentmedlemmarna att på ett demokratiskt sätt kontrollera organisationen och dess beslut.

d) Sanktioner vid överträdelser av skyldigheter enligt stadgarna, särskilt vid utebliven betalning av ekonomiska bidrag, eller av de regler som producentorganisationen har fastställt.

e) Regler för antagande av nya medlemmar, särskilt en minimiperiod för medlemskap som inte får vara mindre än ett år.

f) Regler om bokföring och budget som är nödvändiga för att organisationen ska fungera.

3.  Punkterna 1 och 2 ska inte gälla producentorganisationer inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter.

Artikel 154

Erkännande av producentorganisationer

1.  För att erkännas av en medlemsstat, ska den producentorganisation som ansöker om erkännande vara en juridisk person eller en klart definierad del av en juridisk person som

a) uppfyller villkoren i artikel 152.1 a, b och c,

▼C2

b) i den medlemsstat i det område där den är verksam har ett visst antal medlemmar och/eller en omfattning uttryckt i minsta volym eller värde av avsättningsbar produktion som den berörda medlemsstaten ska fastställa,

▼B

c) ger tillräckliga garantier i fråga om verksamhetens genomförande när det gäller varaktighet, effektivitet och tillhandahållande av personellt, materiellt och tekniskt stöd till sina medlemmar, samt i förekommande fall koncentration av utbud,

d) har stadgar som överensstämmer med leden a, b och c i denna punkt.

▼M5

1a.  Medlemsstaterna får på begäran besluta att bevilja mer än ett erkännande till en producentorganisation som är verksam inom flera av de sektorer som anges i artikel 1.2, under förutsättning att producentorganisationen uppfyller de villkor som avses i punkt 1 i den här artikeln för varje sektor för vilken den söker erkännande.

▼M5

2.  Medlemsstaterna får besluta att producentorganisationer som har erkänts före den 1 januari 2018 och som uppfyller de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel ska anses vara erkända som producentorganisationer enligt artikel 152.

3.  I fall då producentorganisationer har erkänts före den 1 januari 2018 men inte uppfyller villkoren i punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna återkalla sitt erkännande senast den 31 december 2020.

▼B

4.  Medlemsstaterna ska

a) besluta om en producentorganisation ska erkännas inom fyra månader efter det att en ansökan åtföljd av alla relevanta styrkande handlingar har lämnats in den medlemsstat där organisationen har sitt huvudkontor,

b) med regelbundna och av dem själva fastställda intervaller kontrollera att erkända producentorganisationer följer bestämmelserna i detta kapitel,

c) vid överträdelser av eller oegentligheter vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel utdöma tillämpliga och av dem själva fastställda sanktioner för sådana organisationer och sammanslutningar, och om nödvändigt besluta huruvida erkännandet bör återkallas,

d) senast den 31 mars varje år till kommissionen anmäla varje beslut om beviljande av eller avslag på ansökningar om erkännande eller om återkallande av erkännanden som de har fattat under det föregående kalenderåret.

Artikel 155

Utläggande på entreprenad

Medlemsstaterna får tillåta en erkänd producentorganisation eller en erkänd sammanslutning av producentorganisationer i de sektorer som kommissionen anger i enlighet med artikel 173.1 f att lägga ut valfria delar av sin verksamhet, förutom produktion, på entreprenad, även till filialer, förutsatt att producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer behåller ansvaret för att den verksamhet som har lagts ut på entreprenad genomförs och för den övergripande förvaltningskontrollen och övervakningen av det affärsmässiga upplägget för genomförandet av verksamheten.

Artikel 156

Sammanslutningar av producentorganisationer

1.  Medlemsstaterna får på begäran erkänna sammanslutningar av producentorganisationer inom en specifik sektor enligt i artikel 1.2 som har bildats på initiativ av de erkända producentorganisationerna.

I enlighet med de regler som antas i enlighet med artikel 173 får sammanslutningar av producentorganisationer bedriva respektive utöva samma verksamheter och befogenheter som en producentorganisation.

2.  Med avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna på begäran erkänna en sammanslutning av erkända producentorganisationer inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter om den berörda medlemsstaten anser att sammanslutningen effektivt kan bedriva någon av de verksamheter som en erkänd producentorganisation bedriver, och att den uppfyller de villkor som fastställs i artikel 161.1.

Artikel 157

Branschorganisationer

1.  Medlemsstaterna får på begäran erkänna branschorganisationer inom en specifik sektor enligt artikel 1.2 som

a) är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktionen och till minst ett av följande stadier av leveranskedjan: bearbetningen eller handel med, inbegripet distribution, av produkter i en eller flera sektorer,

b) har bildats på initiativ av samtliga eller några av de organisationer eller sammanslutningar som de består av,

c) har bildats för ett särskilt syfte som tar i beaktande deras medlemmars och konsumenternas intressen, som framför allt kan omfatta ett av följande mål:

i) Att förbättra kunskapen om och insynen i produktion och marknad, bland annat genom offentliggörande av aggregerade statistiska uppgifter om produktionskostnader, priser, inklusive, vid behov, prisindex, volymer och giltighetstider för avtal som redan ingåtts, samt genom tillhandahållande av analyser av potentiell framtida marknadsutveckling på regional, nationell eller internationell nivå.

ii) Att göra prognoser om produktionspotential, och att registrera offentliga marknadspriser.

iii) Att bidra till bättre samordning av produkternas utsläppande på marknaden, särskilt genom forskning och marknadsundersökningar.

iv) Att utforska potentiella exportmarknader.

v) Att utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 148 och 168 utarbeta standardavtal som är förenliga med unionsreglerna för försäljning av jordbruksprodukter till köpare och/eller distribution av bearbetade produkter till distributörer och detaljhandlare, med hänsyn till behovet av att uppnå rättvisa konkurrensvillkor och att undvika en snedvridning av marknaden.

vi) Att sörja för ett bättre utnyttjande av produkternas fulla potential, inklusive avsättningsmöjligheter, och utveckla initiativ för att förstärka den ekonomiska konkurrenskraften och innovationen.

vii) Att ge information och bedriva den forskning som behövs för att förnya, rationalisera, förbättra och anpassa produktionen och, i förekommande fall, även bearbetningen och saluföringen till produkter som bättre motsvarar marknadens behov och konsumenternas smak och förväntningar, särskilt när det gäller produktkvalitet, inbegripet de särskilda egenskaperna hos produkter med skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning, samt när det gäller miljöskyddet.

viii) Att undersöka på vilket sätt det går att begränsa användningen av djurhälsoprodukter och växtskyddsmedel, att bättre förvalta andra insatsvaror och att säkerställa produkternas kvalitet och skyddet av mark och vatten, att främja livsmedelssäkerheten, särskilt genom produkters spårbarhet, och att förbättra djurens hälsa och djurskyddet.

ix) Att utveckla metoder och medel för att förbättra produktkvaliteten i alla produktionsstadier och, i förekommande fall, bearbetningsstadier och saluföringsled.

x) Att genomföra de åtgärder som är möjliga för att skydda och främja ekologiskt jordbruk och ursprungsbeteckningar, kvalitetsmärkningar och geografiska beteckningar.

xi) Att främja och bedriva forskning om integrerad hållbar produktion eller andra miljövänliga produktionsmetoder.

xii) Att verka för hälsosam och ansvarsfull konsumtion av produkterna på den inre marknaden och/eller att informera om skador med anknytning till farliga konsumtionsmönster.

xiii) Att främja konsumtion och/eller tillhandahålla information om produkterna på den inre marknaden och på externa marknader.

xiv) Att bidra till hanteringen av biprodukter och till minskningen och hanteringen av avfall.

▼M5

xv) Att fastställa standardklausuler för värdefördelning i den mening som avses i artikel 172a, inbegripet marknadsbonusar och -förluster, som fastställer hur en förändring av de berörda produkternas relevanta marknadspriser eller andra råvarumarknader ska fördelas dem emellan.

xvi) Att genomföra åtgärder för att förebygga och hantera risker för djurens hälsa, växtskyddet och miljön.

1a.  Medlemsstaterna får på begäran besluta att bevilja mer än ett erkännande till en branschorganisation som är verksam inom flera av de sektorer som anges i artikel 1.2, under förutsättning att branschorganisationen uppfyller de villkor som anges i punkt 1 och, i tillämpliga fall, i punkt 3 för varje sektor för vilken den söker erkännande.

▼B

2.  I vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier besluta att villkoret i artikel 158.1 c är uppfyllt genom att begränsa antalet branschorganisationer på regional eller nationell nivå, om detta krävs enligt nationella bestämmelser som införts före den 1 januari 2014 och om detta inte försämrar den inre marknadens funktion.

3.  Med avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna, när det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter, erkänna branschorganisationer som

a) formellt har begärt ett erkännande och är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktion av obehandlad mjölk och till minst ett av följande led i leveranskedjan: bearbetning av eller handel med, inklusive distribution av, produkter från sektorn för mjölk och mjölkprodukter,

b) har bildats på initiativ av samtliga eller några av de företrädare som avses i led a,

c) i en eller flera regioner inom unionen, med beaktande av branschorganisationernas medlemmars och konsumenternas intressen, genomför en eller flera av nedanstående aktiviteter, dvs.

i) förbättrar kunskapen om och insynen i produktion och marknad, bland annat genom offentliggörande av statistiska uppgifter om priser, volymer och om giltighetstiden för tidigare ingångna avtal om leveranser av obehandlad mjölk, samt genom tillhandahållande av analyser av potentiell framtida marknadsutveckling på regional, nationell och internationell nivå,

ii) bidrar till en bättre samordning av produkternas utsläppande på marknaden, särskilt genom forskning och marknadsundersökningar,

iii) främjar konsumtion av och tillhandahåller information om mjölk och mjölkprodukter på såväl den inre marknaden som externa marknader,

iv) utforskar potentiella exportmarknader,

v) utarbetar standardavtal som är förenliga med unionsreglerna för försäljning av obehandlad mjölk till köpare eller för leverans av bearbetade produkter till distributörer och återförsäljare, med hänsyn till behovet av att uppnå rättvisa konkurrensvillkor och undvika en snedvridning av marknaden,

vi) ger den information och bedriver den forskning som behövs för att styra produktionen till produkter som bättre motsvarar marknadens behov och konsumenternas smak och förväntningar, särskilt när det gäller produktkvalitet och miljöskydd,

vii) behåller och utvecklar mejerisektorns produktionspotential genom att bland annat främja innovations- och stödprogram för tillämpad forskning och utveckling i syfte att utnyttja mjölkens och mjölkprodukternas fulla potential, och särskilt för att skapa mervärdesprodukter som är attraktivare för konsumenterna,

viii) undersöker på vilket sätt det skulle gå att begränsa användningen av veterinärläkemedel, förbättra hanteringen av andra produktionselement och förbättra såväl livsmedelssäkerheten som djurhälsan,

ix) utvecklar metoder och medel för att förbättra produktkvaliteten i alla produktions- och saluföringsled,

x) tillvaratar potentialen hos ekologiskt jordbruk och skyddar och främjar sådant jordbruk samt produktionen av produkter med ursprungsbeteckningar, kvalitetsmärkningar och geografiska beteckningar, och

xi) främjar integrerad produktion eller andra miljövänliga produktionsmetoder,

▼M5

xii) att fastställa standardklausuler för värdefördelning i den mening som avses i artikel 172a, inbegripet marknadsbonusar och -förluster, som fastställer hur en förändring av de berörda produkternas relevanta marknadspriser eller andra råvarumarknader ska fördelas dem emellan, och

xiii) att genomföra åtgärder för att förebygga och hantera risker för djurens hälsa, växtskyddet och miljön.

▼B

Artikel 158

Erkännande av branschorganisationer

1.  Medlemsstaterna får erkänna de branschorganisationer som ansöker om erkännande, förutsatt att dessa organisationer

a) uppfyller villkoren i artikel 157,

b) bedriver sin verksamhet i en eller flera regioner inom det berörda territoriet,

c) står för en väsentlig andel av den ekonomiska verksamhet som avses i artikel 157.1 a,

d) inte själva producerar, bearbetar eller saluför produkter, med undantag av de fall som avses i artikel 162.

2.  Medlemsstaterna får besluta att branschorganisationer som på grundval av nationell lagstiftning har erkänts före den 1 januari 2014 och som uppfyller de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel ska anses vara erkända som branschorganisationer enligt artikel 157.

3.  Branschorganisationer som på grundval av nationell lagstiftning har erkänts före den 1 januari 2014, men som inte uppfyller de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel, får fortsätta att bedriva sin verksamhet inom ramen för nationell lagstiftning till och med den 1 januari 2015.

4.  Medlemsstaterna får i alla sektorer erkänna branschorganisationer som redan finns före den 1 januari 2014, oavsett om de erkänts efter ansökan eller inrättats enligt lag, och även om de inte upp fyller villkoren i artikel 157.1 b eller 157.3 b.

5.  Om medlemsstaterna erkänner en branschorganisation i enlighet med punkt 1 eller 2 ska de

a) inom fyra månader efter det att en ansökan åtföljd av alla relevant styrkande handlingar har lämnats in, besluta om en branschorganisation ska erkännas; denna ansökan ska lämnas in i den medlemsstat där organisationen har sitt huvudkontor,

b) med regelbundna och av dem själva fastställda intervaller kontrollera att erkända branschorganisationer uppfyller villkoren för erkännandet,

c) vid överträdelser av eller oegentligheter vid tillämpning av bestämmelserna i denna förordning utdöma tillämpliga och av dem själva fastställda sanktioner för sådana organisationer, och om nödvändigt, besluta huruvida erkännandet bör återkallas,

d) återkalla erkännandet om de krav och villkor för erkännande som anges i denna artikel inte längre uppfylls,

e) senast den 31 mars varje år till kommissionen anmäla varje beslut om beviljande av eller avslag på ansökningar om erkännande eller om återkallande av erkännande som de har fattat under det föregående kalenderåret.



Avsnitt 2

Ytterligare regler för specifika sektorer

Artikel 159

Obligatoriskt erkännande

Med avvikelse från artiklarna 152–158 ska medlemsstaterna på begäran erkänna

a) producentorganisationer inom

i) sektorn för frukt och grönsaker, när det gäller en eller flera produkter inom den sektorn och/eller sådana produkter som endast är avsedda för bearbetning,

ii) sektorn för olivolja och bordsoliver,

iii) sektorn för silkesodling,

iv) humlesektorn,

b) branschorganisationer inom sektorn för olivolja och bordsoliver samt sektorn för tobak.

Artikel 160

Producentorganisationerna inom frukt- och grönsakssektorn

Producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn ska ha bildats för minst ett av målen i artikel 152.1 c i–iii.

Stadgarna för en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker ska ålägga organisationens producentmedlemmar att saluföra hela den produktion som berörs via producentorganisationen.

I ekonomiska frågor som omfattas av deras mandat ska producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker anses verka i sina medlemmars namn och på deras vägnar.

Artikel 161

Erkännande av producentorganisationer inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

▼M5

1.  Medlemsstaterna ska på begäran erkänna alla juridiska personer eller tydligt definierade delar av juridiska personer som producentorganisationer inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter, under förutsättning att

a) de består av producenter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter, har bildats på initiativ av producenterna själva och har bildats för ett särskilt syfte, som kan inbegripa ett eller flera av följande mål:

i) Att säkerställa att produktionen är planerad och anpassad till efterfrågan, särskilt när det gäller kvalitet och kvantitet.

ii) Att främja koncentrationen av utbudet och utsläppandet av medlemmarnas produkter på marknaden.

iii) Att optimera produktionskostnaderna och stabilisera produktionspriserna.

▼B

b) de i det område där de är verksamma har ett visst antal medlemmar och/eller har den omfattning uttryckt i minsta volym av avsättningsbar produktion som den berörda medlemsstaten ska fastställa,

c) de ger tillräckliga garantier i fråga om verksamhetens genomförande när det gäller varaktighet, effektivitet och koncentration av utbud,

d) de har stadgar som överensstämmer med leden a, b och c i denna punkt.

▼M5

2.  Medlemsstaterna får besluta att producentorganisationer som på grundval av nationell lagstiftning har erkänts före den 2 april 2012 och som uppfyller de villkor som anges i punkt 1 ska anses vara erkända som producentorganisationer.

▼B

3.  Medlemsstaterna ska

a) inom fyra månader efter det att en ansökan åtföljd av alla relevanta styrkande handlingar har lämnats in besluta om en producentorganisation ska erkännas; denna ansökan ska lämnas in i den medlemsstat där organisationen har sitt huvudkontor,

b) med regelbundna och av dem själva fastställda intervaller kontrollera att erkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer följer bestämmelserna i detta kapitel,

c) vid överträdelser eller oegentligheter vid genomförandet av åtgärderna i detta kapitel utdöma tillämpliga och av dem själva fastställda sanktioner för sådana organisationer och sammanslutningar, och om nödvändigt besluta huruvida erkännandet bör återkallas,

d) senast den 31 mars varje år till kommissionen anmäla varje beslut om beviljande av eller avslag på ansökningar om erkännande eller om återkallande av erkännanden som de har fattat under det föregående kalenderåret.

Artikel 162

Branschorganisationer inom sektorn för olivolja och bordsoliver och sektorn för tobak

När det gäller branschorganisationer inom sektorn för olivolja och bordsoliver och sektorn för tobak får det särskilda syfte som avses i artikel 157.1 c också omfatta minst ett av följande mål:

a) Att koncentrera och samordna utbudet och saluföringen av medlemmarnas produkter.

b) Att gemensamt anpassa produktion och bearbetning till marknadens krav och förbättra produkten.

c) Att främja rationalisering och förbättring inom produktion och bearbetning.

Artikel 163

Erkännande av branschorganisationer inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

1.  Medlemsstaterna får erkänna branschorganisationer inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter förutsatt att dessa organisationer

a) uppfyller de krav som anges i artikel 157.3,

b) bedriver sin verksamhet i en eller flera regioner inom det berörda territoriet,

c) motsvarar en väsentlig andel av den ekonomiska verksamhet som avses i artikel 157.3 a,

d) inte själva producerar, bearbetar eller saluför produkter från sektorn för mjölk och mjölkprodukter.

2.  Medlemsstaterna får besluta att branschorganisationer som på grundval av nationell rätt har erkänts före den 2 april 2012 och som uppfyller de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel ska anses vara erkända som branschorganisationer enligt artikel 157.3.

3.  Om medlemsstaterna utnyttjar möjligheten att erkänna en branschorganisation i enlighet med punkt 1 eller 2 ska de

a) inom fyra månader efter det att en ansökan åtföljd av alla relevanta styrkande handlingar har lämnats in besluta om branschorganisationen ska erkännas; denna ansökan ska lämnas in i den medlemsstat där organisationen har sitt huvudkontor,

b) med regelbundna och av dem själva fastställda intervaller kontrollera att erkända branschorganisationer uppfyller villkoren för erkännandet,

c) vid bristande efterlevnad av eller oegentligheter vid tillämpning av bestämmelserna i denna förordning utdöma tillämpliga och av dem själva fastställda sanktioner för sådana organisationer, och om nödvändigt besluta huruvida erkännandet bör återkallas,

d) återkalla erkännandet om

i) de krav och villkor för erkännande som anges i denna artikel inte längre uppfylls,

ii) branschorganisationen deltar i sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som avses i artikel 210.4; ett sådant återkallande påverkar inte tillämpningen av andra sanktioner som utdöms enligt nationell rätt,

iii) branschorganisationen inte fullgör den anmälningsskyldighet som avses i artikel 210.2 första stycket a,

e) senast den 31 mars varje år till kommissionen anmäla varje beslut om beviljande av eller avslag på ansökningar om erkännande eller om återkallande av erkännanden som de har fattat under det föregående kalenderåret.



Avsnitt 3

Utvidgning av reglernas räckvidd och obligatoriska bidrag

Artikel 164

Utvidgning av reglernas räckvidd

1.  Om en erkänd producentorganisation, en erkänd sammanslutning av producentorganisationer eller en erkänd branschorganisation som är verksam inom ett eller flera särskilda ekonomiska områden i en medlemsstat anses vara representativ för produktionen av, handeln med eller bearbetningen av en viss produkt får den berörda medlemsstaten på begäran av organisationen i fråga förklara vissa avtal, beslut eller samordnade förfaranden som har godkänts inom den organisationen bindande under en begränsad tid för andra aktörer inom det eller de ekonomiska områdena som inte är medlemmar av organisationen eller sammanslutningen, oavsett om det rör sig om enskilda eller grupper.

2.  I detta avsnitt avses med ekonomiskt område ett geografiskt område som består av produktionsområden som gränsar till varandra eller ligger nära varandra och där produktions- och saluföringsvillkoren är homogena.

3.  En organisation eller sammanslutning ska anses vara representativ om den i det eller de ekonomiska områdena i en medlemsstat

a) står för minst följande andelar av produktions- eller handelsvolymen eller av bearbetningsvolymen för den eller de berörda produkterna

i) för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn: minst 60 %,

ii) för övriga: minst två tredjedelar, och

b) när det gäller producentorganisationer, omfattar mer än 50 % av de berörda producenterna.

När det gäller branschorganisationer för vilka det medför praktiska svårigheter att fastställa den volymandel av produktion av, handel med eller bearbetning av den eller de berörda produkterna, får en medlemsstat dock föreskriva nationella bestämmelser för fastställande av den angivna nivå av representativitet som avses i första stycket a ii.

Om en ansökan om utvidgad tillämpning av reglerna till att omfatta andra aktörer täcker mer än ett ekonomiskt område, ska organisationen eller sammanslutningen kunna styrka en viss lägsta representativitet enligt definitionen i första stycket för varje bransch som den representerar i vart och ett av de berörda ekonomiska områdena.

4.  De regler för vilka utvidgning med andra aktörer får begäras enligt punkt 1 ska ha ett av följande syften:

a) Produktions- och marknadsrapportering.

b) Striktare produktionsregler än de som föreskrivs i unionsreglerna eller nationella regler.

c) Utarbetande av standardavtal som är förenliga med unionsreglerna.

d) Saluföring.

e) Skyddet av miljön.

f) Åtgärder för att främja och utnyttja produkternas potential.

g) Åtgärder för att skydda ekologiskt jordbruk samt ursprungs- och kvalitetsbeteckningar och geografiska beteckningar.

h) Forskning för att öka förädlingsvärdet på produkterna, särskilt genom nya användningsområden som inte utgör ett hot mot folkhälsan.

i) Undersökningar i syfte att förbättra produkternas kvalitet.

j) Forskning, särskilt om odlingsmetoder som medger en minskad användning av växtskyddsmedel och djurläkemedel och som garanterar att marken skyddas och miljön skyddas eller förbättras.

k) Fastställande av minimikvaliteter och minimistandarder för förpackning och presentation.

l) Användning av certifierat utsäde och kontroll av produktkvaliteten.

m) Djurens hälsa, växtskydd och livsmedelssäkerhet.

n) Hanteringen av biprodukter.

Reglerna får inte skada övriga aktörer i den berörda medlemsstaten eller i unionen, får inte leda till något av de resultat som anges i artikel 210.4 och får inte vara oförenliga med gällande unionsrätt eller gällande nationella regler.

5.  En utvidgning av bestämmelserna i punkt 1 ska i sin helhet meddelas aktörerna genom offentliggörande i en officiell publikation i den berörda medlemsstaten.

6.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om beslut som fattas med stöd av denna artikel.

Artikel 165

Ekonomiska bidrag från icke-medlemmar

Om reglerna för en erkänd producentorganisation, en erkänd sammanslutning av producentorganisationer eller en erkänd branschorganisation utvidgas enligt artikel 164 och om de verksamheter som reglerna avser är av allmänt ekonomiskt intresse för de ekonomiska aktörer vars verksamhet är knuten till produkterna i fråga, får den medlemsstat som har beviljat erkännandet efter samråd med alla berörda intressenter besluta att enskilda ekonomiska aktörer eller grupper som inte är medlemmar i organisationen men som drar nytta av verksamheten ska erlägga hela eller en del av det ekonomiska bidrag som medlemmarna betalar till organisationen, i den mån bidraget är avsett att täcka omkostnader som är en direkt följd av de aktuella verksamheterna.



Avsnitt 4

Anpassning av utbudet

Artikel 166

Åtgärder som underlättar anpassningen av utbudet till marknadens behov

För att stimulera de organisationer som avses i artiklarna 152–163 till att vidta åtgärder för att underlätta anpassningen av utbudet till marknadens behov, med undantag av åtgärder som rör återtag från marknaden, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på åtgärder inom de sektorer som anges i artikel 1.2 som

a) förbättrar kvaliteten,

b) främjar en bättre organisation av produktion, bearbetning och saluföring,

c) gör det lättare att följa marknadsprisutvecklingen,

d) möjliggör prognoser på kort och lång sikt på grundval av de produktionsmedel som används.

Artikel 167

Saluföringsregler för att förbättra och stabilisera den gemensamma vinmarknadens funktion

1.  För att förbättra och stabilisera den gemensamma marknaden för vin, inbegripet de druvor, den must och de viner som vinet härrör från, får de producerande medlemsstaterna fastställa saluföringsregler för att reglera utbudet, särskilt genom beslut som fattas av erkända branschorganisationer enligt artiklarna 157 och 158.

Saluföringsreglerna ska stå i proportion till det eftersträvade målet och får inte

a) avse transaktioner som görs efter det att den berörda produkten släpps ut på marknaden för första gången,

b) tillåta fastställande av priser, inte heller riktpriser eller rekommenderade priser,

c) blockera en alltför stor andel av den normala årliga skörden,

d) göra det möjligt att vägra att utfärda de nationella certifikat och unionscertifikat som krävs för omsättning och saluföring av viner om saluföringen är i överensstämmelse med ovannämnda regler.

2.  Reglerna enligt punkt 1 ska i sin helhet meddelas aktörerna genom offentliggörande i en officiell publikation i den berörda medlemsstaten.

3.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om beslut som fattas med stöd av denna artikel.



Avsnitt 5

System för avtal

Artikel 168

Avtalsförhållanden

1.  Utan att det påverkar tillämpningen artikel 148 om sektorn för mjölk och mjölkprodukter och artikel 125 om sockersektorn, om en medlemsstat beslutar, när det gäller jordbruksprodukter inom en sektor som anges i artikel 1.2 i denna förordning, förutom sektorerna för mjölk och mjölkprodukter samt socker,

a) att varje leverans på dess territorium från en producent till ett bearbetningsföretag eller en distributör måste omfattas av ett skriftligt avtal mellan parterna, och/eller

b) att de första köparna måste lämna in ett skriftligt anbud om avtal om leverans på dess territorium av dessa jordbruksprodukter från producenten,

ska detta avtal eller anbud om avtal uppfylla de villkor som fastställts i punkterna 4 och 6 i denna artikel.

▼M5

1a.  Om en medlemsstat inte utnyttjar de möjligheter som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel får en producent, en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer, med avseende på jordbruksprodukter i en av de sektorer som anges i artikel 1.2 förutom sektorerna för mjölk och mjölkprodukter samt socker, kräva att leverans av deras produkter till ett bearbetningsföretag eller en distributör ska omfattas av ett skriftligt avtal mellan parterna och/eller omfattas av ett skriftligt anbud om avtal från de första köparna, enligt samma villkor som i punkt 4 och i punkt 6 första stycket i den här artikeln.

Om den första köparen är ett mikroföretag eller ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i rekommendation 2003/361/EG ska avtalet och/eller anbudet om avtal inte vara obligatoriskt, utan att detta påverkar parternas möjlighet att använda ett standardavtal som utarbetats av en branschorganisation.

▼B

2.  Om en medlemsstat beslutar att leveranser av de produkter som omfattas av denna artikel från en producent till ett bearbetningsföretag måste omfattas av ett skriftligt avtal mellan parterna ska den samtidigt besluta om vilket eller vilka leveransstadier som ska omfattas av ett sådant avtal om leveransen av de berörda produkterna går via en eller flera mellanhänder.

Medlemsstaterna ska se till att de bestämmelser som de antar med stöd av denna artikel inte försämrar den inre marknadens funktion.

3.  I det fall som beskrivs i punkt 2 får medlemsstaten för att sörja för rättvisa avtalsförhållanden införa en medlingsmekanism för de fall där inget sådant avtal kan ingås i samförstånd.

▼M5

4.  Sådana avtal eller anbud om avtal som avses i punkterna 1 och 1a ska

▼B

a) upprättas före leverans,

b) vara skriftliga, och

c) framför allt omfatta följande delar:

i) Det pris som ska betalas för leveransen, vilket ska

 vara statiskt och anges i avtalet och/eller

 beräknas utifrån en kombination av olika faktorer som är fastställda i avtalet, till exempel marknadsindikatorer som avspeglar förändringar av marknadsförhållandena, levererad volym och kvaliteten på eller sammansättningen av de levererade jordbruksprodukterna.

ii) Kvantiteten och kvaliteten på de berörda produkterna som kan eller måste levereras, liksom tidpunkten för dessa leveranser.

iii) Avtalets giltighetstid, som får vara begränsad eller obegränsad och innehålla uppsägningsklausuler.

iv) Uppgifter om betalningsfrister och betalningsförfaranden.

v) Villkoren för hämtning eller leverans av jordbruksprodukterna.

vi) Regler som är tillämpliga vid force majeure.

▼M5

5.  Genom undantag från punkterna 1 och 1a ska ett avtal eller anbud om avtal inte krävas när berörda produkter levereras från en medlem av ett kooperativ till det kooperativ som medlemmen tillhör, om kooperativets stadgar eller de regler och beslut som fastställts i eller följer av dessa stadgar innehåller bestämmelser med liknande effekt som bestämmelserna i punkt 4 a, b och c.

▼B

6.  Alla delar av avtal om leverans av jordbruksprodukter som ingås av producenter, mottagare, bearbetningsföretag eller distributörer, inbegripet de delar som avses i punkt 4 c, ska förhandlas fritt mellan parterna.

Trots första stycket ska ett eller båda av följande alternativ gälla:

a) En medlemsstat som beslutar att i enlighet med punkt 1 göra det obligatoriskt med skriftliga avtal för leverans av jordbruksprodukter får fastställa en minimiperiod som endast ska gälla för skriftliga avtal mellan en producent och en första köpare av jordbruksprodukter. En sådan minimiperiod ska vara minst sex månader och får inte försämra den inre marknadens funktion.

b) En medlemsstat som beslutar att i enlighet med punkt 1 göra det obligatoriskt för den första köparen av jordbruksprodukter att ge producenten ett skriftligt anbud om avtal får ange att anbudet måste omfatta en minimiperiod för avtalet enligt bestämmelserna i nationell lagstiftning för detta. En sådan minimiperiod ska vara minst sex månader och får inte försämra den inre marknadens funktion.

Det andra stycket ska inte påverka producentens rätt att avböja en sådan minimiperiod under förutsättning att denne gör det skriftligen. I sådana fall står det parterna fritt att förhandla om alla delar av avtalet, inklusive de delar som avses i punkt 4 c.

7.  De medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som anges i denna artikel ska se till att de införda bestämmelserna inte försämrar den inre marknadens funktion.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om hur de tillämpar åtgärder som införts med stöd av denna artikel.

8.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för en enhetlig tillämpning av punkt 4 a och b och punkt 5 i denna artikel och åtgärder som rör den information som medlemsstaterna ska ge i enlighet denna artikel.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

▼M5 —————

▼B

Artikel 172

Reglering av utbud av skinka med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning

1.  På begäran av en producentorganisation som är erkänd enligt artikel 152.1 i denna förordning, en branschorganisation som är erkänd enligt artikel 157.1 i denna förordning eller en sådan grupp som avses i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 får medlemsstaterna för en begränsad tidsperiod fastställa bindande bestämmelser för reglering av utbud av skinka med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i enlighet med artikel 5.1 och 5.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.

2.  De regler som avses i punkt 1 i denna artikel ska omfattas av en förhandsöverenskommelse mellan parterna i det geografiska område som avses i artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1151/2012. En sådan överenskommelse ska, efter samråd med grisproducenterna i det geografiska området, ingås mellan minst två tredjedelar av de företag som bearbetar skinkan i fråga, och som företräder minst två tredjedelar av produktionen av denna skinka i det geografiska område som avses i artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1151/2012 och, om medlemsstaten anser det lämpligt, minst två tredjedelar av grisproducenterna i det geografiska område som avses i artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1151/2012.

3.  De regler som avses i punkt 1

a) ska endast omfatta reglering av utbudet av den berörda produkten och/eller dess råmaterial och ska syfta till att anpassa utbudet av den berörda skinkan till efterfrågan,

b) ska endast gälla den berörda produkten,

c) får inte vara bindande i mer än tre år men kan därefter förlängas efter en ny begäran i enlighet med punkt 1,

d) får inte skada handeln med andra produkter än de som omfattas av dessa regler,

e) får inte gälla transaktioner efter den första saluföringen av den berörda skinkan,

f) får inte tillåta fastställande av priser, inte heller riktpriser eller rekommenderade priser,

g) får inte leda till att en alltför stor andel av den berörda produkten som annars skulle ha varit tillgänglig blockeras,

h) får inte verka diskriminerande, utgöra ett hinder för nya aktörer på marknaden eller leda till att små producenter påverkas negativt,

i) ska bidra till att upprätthålla kvaliteten hos och/eller utvecklingen av den berörda produkten.

4.  De regler som avses i punkt 1 ska offentliggöras i en officiell tidning i den berörda medlemsstaten.

5.  Medlemsstaterna ska utföra kontroller för att säkerställa att de villkor som avses i punkt 3 uppfylls och ska, om de nationella myndigheterna upptäcker att dessa villkor inte har uppfyllts, upphäva de regler som avses i punkt 1.

6.  Medlemsstaterna ska omedelbart meddela kommissionen de regler som de har antagit enligt punkt 1. Kommissionen ska informera de övriga medlemsstaterna om meddelande av sådana regler.

7.  Kommissionen får när som helst anta genomförandeakter som kräver att en medlemsstat ska upphäva de regler som den har infört enligt punkt 1, om kommissionen anser att dessa regler inte uppfyller villkoren i punkt 4, att de förhindrar eller snedvrider konkurrensen på en stor del av den inre marknaden, att de äventyrar frihandeln eller uppnående av målen i artikel 39 i EUF-fördraget. Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3 i denna förordning.

▼M5



Avsnitt 5a

Värdefördelningsklausuler

Artikel 172a

Värdefördelning

Utan att det påverkar specifika värdefördelningsklausuler inom sockersektorn får jordbrukare, inbegripet sammanslutningar av jordbrukare, och deras första köpare komma överens om värdefördelningsklausuler, inbegripet marknadsbonusar och -förluster, som fastställer hur en förändring av de berörda produkternas relevanta marknadspriser eller andra råvarumarknader ska fördelas dem emellan.

▼B



Avsnitt 6

Procedurregler

Artikel 173

Delegerade befogenheter

1.  För att se till att de mål och ansvarsområden som gäller för producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och branschorganisationer är tydligt fastställda, så att de bidrar till att dessa organisationer och sammanslutningar fungerar så effektivt som möjligt, utan att det leder till onödiga administrativa bördor och utan att underminera principen om föreningsfrihet, särskilt i förhållande till icke-medlemmar i sådana organisationer, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 på följande områden, med avseende på producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och branschorganisationer för en eller flera av de sektorer som avses i artikel 1.2 eller specifika produkter inom dessa sektorer:

a) De specifika mål som dessa organisationer och sammanslutningar får, måste eller inte får sträva efter att nå, om tillämpligt som ett komplement till de mål som fastställs i artikel 152–163.

b) Reglerna för sådana organisationer och sammanslutningar, stadgarna för andra organisationer än producentorganisationer, de specifika villkor som gäller för stadgar för producentorganisationer inom vissa sektorer, inklusive undantag från skyldigheten att saluföra hela produktionen genom den producentorganisation som avses i artikel 160 andra stycket, sådana organisationers och sammanslutningars struktur, medlemskapsperiod, storlek, ansvarighet och verksamhet, effekterna av erkännande, återkallande av erkännande och sammanslagningar.

c) Villkor för erkännande, återkallande och tillfälligt upphävande av erkännande, effekter av erkännande, återkallande och tillfälligt upphävande av erkännande samt krav på sådana organisationer och sammanslutningar att vidta korrigerande åtgärder om kriterierna för erkännande inte uppfylls.

d) Transnationella organisationer och sammanslutningar, inbegripet de regler och stadgar som avses i leden a, b och c i denna punkt.

e) Regler för införande av och villkor för administrativt stöd från berörda behöriga myndigheter vid gränsöverskridande samarbete.

►C2  f) De sektorer på vilka artikel 155 är tillämplig, ◄ villkoren för utläggande av verksamhet på entreprenad, vilket slags verksamhet som får läggas ut på entreprenad och organisationers och sammanslutningars tillhandahållande av tekniska hjälpmedel.

g) Beräkningsgrunden för organisationers eller sammanslutningars avsättningsbara produktions minsta volym eller värde.

h) Mottagande i producentorganisationer av medlemmar som inte är producenter och i sammanslutningar av producentorganisationer av medlemmar som inte är producentorganisationer.

i) Utvidgning av vissa regler som gäller för organisationer enligt artikel 164, så att de även omfattar icke-medlemmar, obligatoriska medlemsavgifter för icke-medlemmar enligt artikel 165, inbegripet dessa organisationers användning och fördelning av dessa avgifter och en förteckning över de striktare produktionsregler vilkas räckvidd kan utvidgas enligt artikel 164.4 första stycket b, samtidigt som det säkerställs att sådana organisationer är transparenta och ansvariga gentemot icke-medlemmar och att medlemmar i sådana organisationer inte behandlas på ett mer gynnsamt sätt än icke-medlemmar, särskilt när det gäller användningen av obligatoriska medlemsavgifter.

j) Kompletterande krav avseende representativitet för de organisationer som avses i artikel 164, vilka ekonomiska områden som omfattas, inbegripet vad gäller kommissionens granskning av hur dessa definieras, vilken period en regel som lägst måste ha varit i kraft innan dess räckvidd kan utvidgas, på vilka personer eller organisationer en regel eller ett bidrag får tillämpas samt under vilka omständigheter kommissionen får begära att en utvidgning av en regels räckvidd eller ett obligatoriskt bidrag stoppas eller dras tillbaka.

2.  Genom undantag från punkt 1 och för att säkerställa att målen för producentorganisationerna, sammanslutningarna av producentorganisationer och branschorganisationerna inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter och deras ansvar är klart fastställda och därmed bidra till att deras åtgärder blir effektiva utan onödiga bördor, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa

a) villkor för erkännande av gränsöverskridande producentorganisationer och gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer,

b) regler för införande av och villkor för administrativt stöd till producentorganisationer, även sammanslutningar av sådana, från berörda behöriga myndigheter vid gränsöverskridande samarbete,

c) ytterligare regler för beräkningen av den mängd obehandlad mjölk som förhandlingarna enligt artikel 149.2 c och 149.3 ska gälla,

d) regler för utvidgning av vissa regler som gäller för organisationerna enligt artikel 164, så att de även omfattar icke-medlemmar, och obligatoriska medlemsavgifter för icke-medlemmar enligt artikel 165.

Artikel 174

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

1.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av detta kapitel, särskilt

a) åtgärder för tillämpningen av de villkor för erkännande av producentorganisationer och branschorganisationer enligt artiklarna 154 och 158,

b) förfaranden vid sammanslagning av producentorganisationer,

c) de förfaranden som ska fastställas av medlemsstaterna avseende minimistorlek och minimitid för medlemskap,

d) förfaranden för utvidgning av reglernas räckvidd och ekonomiska bidrag enligt artiklarna 164 och 165, särskilt genomförandet av begreppet ekonomiskt område i artikel 164.2,

e) förfaranden för administrativt stöd,

f) förfaranden för utläggande av verksamhet på entreprenad,

g) förfaranden och tekniska villkor för genomförande av de åtgärder som avses i artikel 166.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

2.  Genom undantag från punkt 1 får kommissionen i fråga om sektorn för mjölk och mjölkprodukter anta genomförandeakter för att fastställa de detaljerade bestämmelser som behövs för

a) tillämpningen av de villkor för erkännande av producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och branschorganisationer enligt artiklarna 161 och 163,

b) det meddelande som avses i artikel 149.2 f,

c) de meddelanden som medlemsstaterna ska skicka till kommissionen i enlighet med artiklarna 161.3 d, 163.3 e, 149.8 och 150.7,

d) de förfaranden som rör administrativt stöd vid gränsöverskridande samarbete.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 175

Andra genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta enskilda beslut rörande följande:

▼C2

a) Erkännande av organisationer som bedriver verksamhet i mer än en medlemsstat, i enlighet med de regler som antas i enlighet med artikel 173.1 d.

▼B

b) Invändning mot eller återkallande av en medlemsstats erkännande av en branschorganisation.

▼C2

c) Den förteckning över ekonomiska områden som meddelats av medlemsstaterna i enlighet med de regler som antagits enligt artikel 173.1 i och 173.2 d.

▼B

d) Kravet att en medlemsstat ska avslå eller upphäva en utvidgning av reglernas räckvidd eller ekonomiska bidrag från icke-medlemmar som den medlemsstaten fattat beslut om.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.



DEL III

HANDEL MED TREDJELÄNDER



KAPITEL I

Import- och exportlicenser

Artikel 176

Allmänna bestämmelser

1.  Utan att det påverkar fall där det krävs import- eller exportlicenser i enlighet med denna förordning, får det vid import för övergång till fri omsättning eller export av en eller flera produkter från följande sektorer till eller från unionen krävas uppvisande av en licens:

a) Spannmål.

b) Ris.

c) Socker.

d) Utsäde.

e) Olivolja och bordsoliver, när det gäller produkter som omfattas av KN-nummer 1509 , 1510 00 , 0709 92 90 , 0711 20 90 , 2306 90 19 , 1522 00 31 och 1522 00 39 .

f) Lin och hampa, när det gäller hampa.

g) Frukt och grönsaker.

h) Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker.

i) Bananer.

j) Vin.

k) Levande växter.

l) Nöt- och kalvkött.

m) Mjölk och mjölkprodukter.

n) Griskött.

o) Får- och getkött.

p) Ägg.

q) Fjäderfäkött.

r) Etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter.

2.  Licenserna ska utfärdas av medlemsstaterna oavsett var i unionen den sökande är etablerad, om inte annat föreskrivs i en annan rättsakt antagen i enlighet med artikel 43.2 i EUF-fördraget och utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 177, 178 och 179 i denna förordning.

3.  Licenserna ska gälla inom hela unionen.

Artikel 177

Delegerade befogenheter

1.  För att beakta unionens internationella skyldigheter och unionens tillämpliga sociala standarder samt miljö- och djurskyddsstandarder, behovet av att övervaka utvecklingen av handeln och på marknaden, importen och exporten av produkterna, behovet av sund marknadsförvaltning och behovet av att minska den administrativa bördan ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa följande:

a) Förteckningen över de produkter inom de sektorer som avses i artikel 176.1 för vilka det krävs uppvisande av en import- eller exportlicens.

b) De fall och situationer då det inte krävs uppvisande av import- eller exportlicens, med beaktande av de berörda produkternas tullstatus, handelsordningar som ska följas, syftet med verksamheten, sökandes rättsliga status och berörda kvantiteter.

2.  För att tillhandahålla ytterligare delar i licenssystemet ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa regler om

a) vilka rättigheter och skyldigheter licensen medför, dess rättsverkan och de fall där en tolerans är tillämplig när det gäller att fullgöra import- eller exportskyldigheten av den kvantitet som anges i licensen eller där ursprunget ska anges i licensen,

b) utfärdande av en importlicens eller övergång till fri omsättning som kräver uppvisande av ett dokument utfärdat av ett tredjeland eller en enhet som bland annat bekräftar produkternas ursprung, äkthet och kvalitetsegenskaper,

c) överföring av licensen eller restriktioner för dess överförbarhet,

d) ytterligare villkor för importlicenser för hampa i enlighet med artikel 189 och principen om administrativt bistånd mellan medlemsstaterna för att förhindra eller hantera fall av bedrägeri och oegentligheter,

e) de fall och situationer då det krävs respektive inte krävs ställande av en säkerhet för att garantera att produkterna importeras eller exporteras inom licensens giltighetstid.

Artikel 178

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av detta kapitel, inbegripet regler för

a) licensens utformning och innehåll,

b) inlämnande av ansökningar och utfärdande av licenser och deras användning,

c) licensernas giltighetstid,

d) förfarandena för och storleken på en säkerhet som ska ställas,

e) vilka bevis som ska uppvisas för att säkra att kraven för användningen av licenserna har uppfyllts,

f) toleransnivån när det gäller fullgörandet av skyldigheten att importera eller exportera den kvantitet som anges i licensen,

g) utfärdandet av ersättningslicenser och duplikat av licenser,

h) medlemsstaternas licensbehandling och det informationsutbyte som krävs för att förvalta systemet, inbegripet förfaranden för det särskilda administrativa biståndet mellan medlemsstaterna.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 179

Andra genomförandebefogenheter

Kommissionen får anta genomförandeakter för att

a) begränsa de kvantiteter för vilka licenser får utfärdas,

b) avvisa sökta kvantiteter, och

c) tillfälligt avbryta inlämnandet av ansökningar för att förvalta marknaden i de fall ansökningarna omfattar stora kvantiteter.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.



KAPITEL II

Importtullar

Artikel 180

Genomförande av internationella avtal och vissa andra akter

Kommissionen ska anta genomförandeakterför att fastställa åtgärder för att uppfylla kraven i internationella avtal som har ingåtts enligt EUF-fördraget eller kraven i någon annan relevant akt som antagits enligt artikel 43.2 eller 207 i EUF-fördraget eller Gemensamma tulltaxan när det gäller beräkningen av importtull för jordbruksprodukter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 181

Ingångspris för vissa produkter från sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker samt vin

▼C2

1.  Vid tillämpning av tullsatsen i Gemensamma tulltaxan för produkter från sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker samt för druvsaft och druvmust ska ingångspriset på ett parti vara detsamma som dess tullvärde beräknat enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 ( 23 ) (tullkodexen) och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 ( 24 ).

▼B

2.  För att säkerställa att systemet är effektivt, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa att korrektheten av det anmälda ingångspriset för ett parti ska kontrolleras med användning av ett schablonimportvärde och för att fastställa enligt vilka villkor det krävs att en säkerhet ställs.

3.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler för beräkningen av det schablonimportvärde som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 182

Tilläggsimporttullar

1.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa för vilka produkter från sektorerna för spannmål, ris, socker, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och bananer samt druvsaft och druvmust en tilläggstull enligt den tullsats som fastställs i Gemensamma tulltaxan ska tas ut vid import, i syfte att förhindra eller motverka de negativa effekter för unionsmarknaden som kan bli följden av sådan import om

a) importen sker till ett pris som understiger det pris som unionen har anmält till Världshandelsorganisationen (utlösande pris), eller

b) importvolymen överskrider en viss nivå (utlösande volym).

Den utlösande volymen ska grunda sig på marknadstillträdesnivån, dvs. importen uttryckt som en procentandel av motsvarande inhemska konsumtion de föregående tre åren.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

2.  Om det är osannolikt att importen kommer att störa unionsmarknaden eller om effekterna skulle bli oproportionella i förhållande till det avsedda syftet, ska inga tilläggsimporttullar tillämpas.

3.  Vid tillämpning av punkt 1 första stycket a ska importpriserna fastställas på grundval av cif-importpriset för den aktuella sändningen. Cif-importpriset ska kontrolleras mot de representativa priserna för produkten på världsmarknaden eller på unionens importmarknad för den produkten.

4.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som krävs för tillämpningen av denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 183

Andra genomförandebefogenheter

Kommissionen får anta genomförandeakter för att

a) fastställa nivån på den tillämpade importtullen i enlighet med reglerna i internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget eller Gemensamma tulltaxan och de genomförandeakter som avses i artikel 180,

b) fastställa de representativa priserna och utlösande volymerna för att kunna tillämpa tilläggsimporttullar inom ramen för de regler som antagits i enlighet med artikel 182.1.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3



KAPITEL III

Förvaltning av tullkvoter och särskild behandling vid import till tredjeländer

Artikel 184

Tullkvoter

▼M5

1.  Tullkvoter för import av jordbruksprodukter som ska övergå till fri omsättning i unionen eller en del av denna, eller tullkvoter för import av jordbruksprodukter från unionen till tredjeländer, som helt eller delvis ska förvaltas av unionen och som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget eller av någon annan akt som antagits i enlighet med artikel 43.2 eller 207 i EUF-fördraget, ska öppnas och/eller förvaltas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 186 i denna förordning och genomförandeakter i enlighet med artikel 187 i denna förordning.

▼B

2.  Tullkvoterna ska förvaltas på ett sätt som inte leder till diskriminering mellan berörda aktörer, genom att en av följande metoder eller en kombination av dem eller någon annan lämplig metod används:

a) En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden "först till kvarn").

b) En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden "samtidig behandling").

c) En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden "traditionella/nya mönster").

3.  Den förvaltningsmetod som antas ska

a) för tullkvoter vid import lägga vederbörlig vikt vid försörjningsbehoven på unionens befintliga och framväxande produktions-, bearbetnings- och konsumtionsmarknader vad avser konkurrenskraft, säkerhet och kontinuitet i försörjningen och behovet av att säkra marknadens jämvikt, och

b) för tullkvoter vid export tillåta fullständig användning av de möjligheter som ges inom den berörda kvoten.

Artikel 185

Särskilda tullkvoter

För att verkställa tullkvoter för import till Spanien av 2 000 000 ton majs och 300 000 ton sorghum samt tullkvoter för import till Portugal av 500 000 ton majs, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa de bestämmelser som är nödvändiga för att genomföra tullkvotimporten och om så är lämpligt den offentliga lagringen av de kvantiteter som de berörda medlemsstaternas utbetalande organ har importerat, och avsättningen av dessa på de medlemsstaternas marknader.

Artikel 186

Delegerade befogenheter

1.  För att säkerställa lika tillgång till de tillgängliga kvantiteterna och lika behandling av aktörerna inom tullkvoten ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227

▼C3

a) för att fastställa de villkor och behörighetskrav som aktörerna ska uppfylla för att få lämna in en ansökan inom tullkvoten; enligt bestämmelserna i fråga får det ställas krav på minimierfarenhet inom handel med tredjeländer och likställda territorier, eller inom tillverkningsverksamhet, uttryckt som en minimikvantitet och tidsperiod inom en viss marknadssektor; bestämmelserna kan innehålla särskilda regler som passar behoven och gällande praxis i en viss sektor eller i bearbetningsindustrin,

▼B

b) för att fastställa regler för överföring av rättigheter mellan aktörer och vid behov för begränsningar av sådan överföring inom förvaltningen av tullkvoten,

c) för att föreskriva att det för att ta del av tullkvoten krävs att en säkerhet ställs,

d) för att vid behov ange särskilda särdrag, krav eller begränsningar som gäller för tullkvoten enligt det internationella avtalet eller någon annan akt som avses i artikel 184.1.

2.  För att säkerställa att exporterade produkter kan komma i fråga för särskild behandling vid import till ett tredjeland om vissa villkor uppfylls, i enlighet med internationella avtal som unionen ingått enligt EUF-fördraget, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 i denna förordning med avseende på regler om krav på att medlemsstaternas behöriga myndigheter, på begäran och efter lämplig kontroll, utfärdar ett dokument som intygar att villkoren uppfylls för produkter som, om de exporteras, kan komma i fråga för särskild behandling vid import till ett tredjeland.

Artikel 187

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa

a) årliga tullkvoter, vilka vid behov fördelas på lämpligt sätt över året, och vilken förvaltningsmetod som ska användas,

b) förfaranden för tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i avtalet eller i den akt genom vilken import- eller exportordningen antas, särskilt rörande

i) garantier för produktens art, härkomst och ursprung,

ii) erkännande av det dokument som används för att kontrollera de garantier som avses i led i,

iii) uppvisande av ett dokument utfärdat av exportlandet,

iv) produkternas bestämmelse och användning,

c) licensernas eller tillståndens giltighetstid,

d) förfaranden för och storleken på den säkerhet som ska ställas,

e) användning av licenser och vid behov särskilda åtgärder rörande särskilt de villkor på vilka ansökningar om import ska lämnas in och tillstånd beviljas inom tullkvoten,

f) förfaranden och tekniska kriterier för tillämpningen av artikel 185.

g) nödvändiga åtgärder avseende innehållet i och utformningen, utfärdandet och användningen av det dokument som avses i artikel 186.2.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

▼M5

Artikel 188

Process för tilldelning av tullkvoter

1.  Kommissionen ska, via lämpligt offentliggörande på internet, offentliggöra resultaten av tilldelningen av tullkvoter vad gäller de ansökningar som har anmälts med beaktande av tillgängliga tullkvoter och de anmälda ansökningarna.

2.  I det offentliggörande som avses i punkt 1 ska det i lämpliga fall även hänvisas till behovet av att avslå ansökningar som ännu inte avgjorts, tillfälligt avbryta inlämnandet av ansökningar eller fördela outnyttjade kvantiteter.

3.  Medlemsstaterna ska utfärda importlicenser och exportlicenser för de sökta kvantiteterna inom tullkvoterna för import respektive export, i enlighet med respektive tilldelningskoefficienter och efter att de offentliggjorts av kommissionen i enlighet med punkt 1.

▼B



KAPITEL IV

Särskilda importbestämmelser för vissa produkter

Artikel 189

Import av hampa

1.  Nedanstående produkter får endast importeras till unionen om följande villkor är uppfyllda:

a) Oberedd mjukhampa som omfattas av KN-nummer 5302 10 00 ska uppfylla de villkor som anges i artiklarna 32.6 och 35.3 i förordning (EU) nr 1307/2013.

b) Olika sorters hampfrön avsedda för utsäde och som omfattas av KN-nummer ex 1207 99 20 ska åtföljas av ett bevis om att tetrahydrokannabinolhalten för sorten i fråga inte överstiger den som fastställs i artiklarna 32.6 och 35.3 i förordning (EU) nr 1307/2013.

c) Andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde och som omfattas av KN-nummer 1207 99 91 och endast importeras av importörer som godkänts av medlemsstaten, i avsikt att säkerställa att de inte kommer att användas för utsäde.

2.  Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av mer restriktiva regler som medlemsstaterna antar i enlighet med EUF-fördraget och de åtaganden som följer av Världshandelsorganisationens avtal om jordbruk.

Artikel 190

Import av humle

1.  Produkter inom humlesektorn får endast importeras från tredjeländer om deras kvalitetsstandard minst motsvarar dem som har antagits för liknande produkter som skördats inom unionen eller som är framställda av sådana produkter.

2.  Produkter ska anses motsvara den standard som avses i punkt 1 om de åtföljs av ett intyg som utfärdats av myndigheterna i ursprungslandet och som godkänts som likvärdigt med det certifikat som avses i artikel 77.

För humlepulver, lupulinberikat humlepulver, humleextrakt och humleblandningar får intyget endast godkännas som likvärdigt med ett certifikat, om alfasyrahalten i dessa produkter inte är lägre än halten i det humle ur vilket de utvinns.

3.  För att minimera den administrativa bördan ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa på vilka villkor kraven på intyg om likvärdighet och märkning av förpackningar inte gäller.

4.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av denna artikel, inbegripet regler för erkännande av intyg om likvärdighet och om kontroll av humleimport. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 191

Undantag för importerade produkter och särskild säkerhet inom vinsektorn

Undantag från del II avsnitt B punkt 5 eller avsnitt C i bilaga VIII för importerade produkter får antas i enlighet med artikel 43.2 i EUF-fördraget på grund av unionens internationella åtaganden.

Vid undantag från del II avsnitt B punkt 5 i bilaga VIII ska importörer vid tidpunkten för övergång till fri omsättning ställa en säkerhet för dessa produkter hos den utsedda tullmyndigheten. Säkerheten ska släppas fri när importören för tullmyndigheterna i den medlemsstat i vilken varan övergår till fri omsättning lägger fram tillfredsställande bevis för att

a) produkterna inte har beviljats undantag eller,

b) produkter som har beviljats undantag inte har använts för vinframställning, eller om de har använts för vinframställning, att de därav följande produkterna försetts med lämplig märkning.

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel samt regler för säkerhetens storlek och lämplig märkning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 192

Import av råsocker för raffinering

1.  Fram till utgången av regleringsåret 2016/2017 ska heltidsraffinaderier beviljas ensamrätt att importera 2 500 000 ton uttryckt i vitsockervärde per regleringsår.

2.  Den enda anläggning för bearbetning av sockerbetor som var i drift under 2005 i Portugal ska anses vara ett heltidsraffinaderi.

3.  Importlicenser för socker för raffinering ska endast utfärdas till heltidsraffinaderier om de berörda kvantiteterna inte överstiger de kvantiteter som anges i punkt 1. Licenserna får endast överföras mellan heltidsraffinaderier och ska löpa ut vid utgången av det regleringsår för vilket de utfärdats.

Denna punkt ska tillämpas under de första tre månaderna av varje regleringsår.

4.  Med beaktande av behovet av att säkerställa att socker för raffinering som importerats i enlighet med denna artikel raffineras, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa

a) de villkor som den importordning som avses i punkt 1 måste uppfylla,

▼C3

b) de villkor och behörighetskrav som en aktör måste uppfylla för att lämna in en ansökan om importlicens, inbegripet ställande av säkerhet,

▼B

c) regler om administrativa påföljder.

5.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa nödvändiga regler för vilka styrkande dokument som ska läggas fram i samband med de krav och skyldigheter som gäller för importörer, i synnerhet heltidsraffinaderier. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 193

Befrielse från importtullar inom sockersektorn

För att säkerställa nödvändig försörjning för tillverkningen av sådana produkter som avses i artikel 140.2, får kommissionen fram till utgången av regleringsåret 2016/2017 anta genomförandeakter för att helt eller delvis tillfälligt upphäva importtullarna för vissa kvantiteter av följande produkter:

a) Socker som omfattas av KN-nummer 1701 .

b) Isoglukos som omfattas av KN-nummer 1702 30 10 , 1702 40 10 , 1702 60 10 och 1702 90 30 .

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



KAPITEL V

Skyddsåtgärder och aktiv förädling

Artikel 194

Skyddsåtgärder

1.  Skyddsåtgärder mot import till unionen ska, om inte annat följer av punkt 3 i denna artikel, vidtas av kommissionen i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 260/2009 ( 25 ) och (EG) nr 625/2009 ( 26 ).

2.  Om inte annat föreskrivs i andra akter utfärdade av Europaparlamentet och rådet eller någon annan rådsakt, ska sådana säkerhetsåtgärder mot import till unionen som föreskrivs i internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget vidtas av kommissionen i enlighet med punkt 3 i denna artikel.

3.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den genom genomförandeakter fatta beslut denna inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Vid vederbörligen motiverade tvingande skäl till skyndsamhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 229.3.

Medlemsstaterna ska underrättas om de antagna åtgärderna, vilka ska börja gälla med omedelbar verkan.

4.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att återkalla eller ändra unionens skyddsåtgärder som antagits i enlighet med punkt 3 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Vid vederbörligen motiverade tvingande skäl till skyndsamhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 229.3.

Artikel 195

Tillfälligt upphävande av förfaranden för förädling och aktiv förädling

Om unionsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom förfaranden för förädling eller aktiv förädling, får kommissionen anta genomförandeakter på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, för att helt eller delvis tillfälligt upphäva tillämpningen av förfaranden för förädling eller aktiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker, olivolja och bordsoliver, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, vin, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och jordbruksetylalkohol. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den genom genomförandeakter fatta beslut om denna inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Vid vederbörligen motiverade tvingande skäl till skyndsamhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 229.3.

Medlemsstaterna ska underrättas om de antagna åtgärderna, som ska börja gälla med omedelbar verkan.



KAPITEL VI

Exportbidrag

Artikel 196

Tillämpningsområde

1.  I den mån som krävs för att möjliggöra export på grundval av prisnoteringar eller priser på världsmarknaden, när förhållandena på den inre marknaden är sådana som de beskrivs i artikel 219.1 eller 221, och inom de gränser som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget, får skillnaden mellan dessa prisnoteringar eller priser och priserna i unionen utjämnas genom exportbidrag för följande:

a) Produkter inom följande sektorer, vilka exporteras i obearbetad form:

i) Spannmål.

ii) Ris.

iii) Socker, när det gäller produkter som anges i leden b–d och g i del III i bilaga I.

iv) Nöt- och kalvkött.

v) Mjölk och mjölkprodukter.

vi) Griskött.

vii) Ägg.

viii) Fjäderfäkött.

b) De produkter som anges i led a i–iii, v och vii i denna punkt och som ska exporteras i form av bearbetade varor enligt rådets förordning (EG) nr 1216/2009 ( 27 ) och i form av produkter som innehåller socker enligt del X led b i bilaga I till den här förordningen.

2.  Exportbidragen för produkter som exporteras i form av bearbetade varor får inte vara högre än de som tillämpas för samma produkter när de exporteras i obearbetad form.

3.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 219.1 och 221 ska tillgängliga bidrag för de produkter som avses i punkt 1 i denna artikel vara 0 EUR.

Artikel 197

Fördelning av exportbidragen

Metoden för tilldelning av de kvantiteter som får exporteras med exportbidrag ska vara den metod för tilldelning som

a) är bäst lämpad med hänsyn till produktens art och situationen på den relevanta marknaden och som gör det möjligt att utnyttja de disponibla resurserna på effektivaste sätt med beaktande av unionsexportens effektivitet och struktur och dess inverkan på marknadsbalansen, utan att detta medför diskriminering mellan berörda aktörer, särskilt mellan små och stora aktörer,

b) ur administrativ synpunkt är minst betungande för aktörerna med hänsyn till de administrativa kraven.

Artikel 198

Fastställande av exportbidrag

1.  Exportbidragen ska vara desamma för samma produkter i hela unionen. Om det är nödvändigt, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget, får exportbidragen variera för olika bestämmelseorter.

2.  Åtgärder för fastställandet av exportbidrag ska vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

Artikel 199

Beviljande av exportbidrag

1.  Bidrag för produkter förtecknade i artikel 196.1 a som exporteras i obearbetat tillstånd ska endast beviljas efter ansökan och mot uppvisande av exportlicens.

2.  Det exportbidrag som ska tillämpas på produkter enligt artikel 196.1 a ska vara det bidrag som gäller den dag då licensansökan lämnas in eller det bidrag som följer av det aktuella anbudsförfarandet och, om det rör sig om ett differentierat bidrag, det bidrag som gäller samma dag

a) för den bestämmelseort som anges i licensen, eller

b) för den faktiska bestämmelseorten, om den är en annan än den som anges i licensen; om så är fallet får det tillämpliga beloppet inte överstiga det belopp som gäller för den bestämmelseort som är angiven i licensen.

3.  Exportbidraget ska utbetalas efter framläggande av bevis om att

a) produkterna har lämnat unionens tullområde i enlighet med det exportförfarande som avses i artikel 161 i tullkodexen,

b) produkterna, när det gäller differentierade bidrag, har importerats till den bestämmelseort som anges i licensen eller en annan bestämmelseort för vilken exportbidraget fastställdes, utan att detta påverkar bestämmelserna i punkt 2 b.

Artikel 200

Exportbidrag för levande djur inom nöt- och kalvköttssektorn

När det gäller produkter inom nöt- och kalvköttssektorn ska beviljandet och utbetalningen av bidrag för export av levande djur ske under förutsättning att de djurskyddskrav som fastställts i unionsrätten uppfylls, särskilt de som avser skydd av djur under transport.

Artikel 201

Exportbegränsningar

Åtaganden i fråga om volymer som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget ska iakttas på grundval av de exportlicenser som utfärdas för de referensperioder som gäller för de aktuella produkterna.

När det gäller fullgörandet av de skyldigheter som följer av WTO:s jordbruksavtal ska det faktum att en referensperiod löper ut inte påverka exportlicensernas giltighet.

Artikel 202

Delegerade befogenheter

1.  För att säkerställa att systemet för exportbidrag fungerar tillfredsställande ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa kravet att ställa en säkerhet som garanti för att aktörerna uppfyller sina åtaganden.

2.  För att minimera den administrativa bördan för aktörer och myndigheter ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa trösklar under vilka utfärdande eller uppvisande av exportlicens inte nödvändigtvis krävs, för att ange bestämmelseorter eller transaktioner för vilka det kan vara motiverat att medge undantag från kravet på uppvisande av exportlicens och för att tillåta att exportlicenser beviljas i efterhand i motiverade fall.

3.  För att hantera konkreta situationer som ger fullständig eller delvis rätt till exportbidrag, och för att hjälpa aktörer att överbrygga perioden mellan ansökan om och slutbetalning av exportbidrag, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 med avseende på regler om

a) ett annat datum för exportbidraget,

b) förskottsbetalning av exportbidrag, inbegripet villkoren för ställandet och frisläppandet av en säkerhet,

c) ytterligare bevis, om det råder tvivel om produkternas verkliga bestämmelseort och möjligheten till återimport till unionens tullområde,

d) bestämmelseorter som behandlas som export från unionen och inbegripande av bestämmelseorter inom unionens tullområde som berättigar till exportbidrag.

4.  För att säkerställa lika tillgång för exportörerav de produkter som anges i bilaga I till fördragen, och produkter som framställs av dessa, till exportbidrag, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på tillämpningen av artikel 199.1 och 199.2 på de produkter som avses i artikel 196.1 b.

5.  För att säkerställa att produkter som beviljas exportbidrag exporteras från unionens tullområde och för att undvika att de skickas tillbaka dit samt för att minimera aktörernas administrativa börda med att skaffa fram och lämna in bevis på att bidragsprodukter som beviljats differentierade bidrag har nått bestämmelselandet, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på regler om

a) den tidsfrist inom vilken utförseln från unionens tullområde ska vara slutförd, inbegripet tiden för tillfällig återinförsel,

b) den bearbetning som produkter som beviljats exportbidrag får genomgå under den perioden,

c) bevis på att produkter har nått en bestämmelseort för att kunna erhålla differentierade bidrag,

d) de bidragströsklar och villkor enligt vilka exportörer inte behöver uppvisa sådana bevis,

e) villkor för godkännande av bevis, som tillhandahållits av oberoende tredje parter, på att produkter har nått en bestämmelseort när bidragen är differentierade.

6.  För att förmå exportörer att iaktta djurskyddskraven och för att göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att kontrollera en korrekt utbetalning av exportbidrag i de fall bidragen beviljas under förutsättning att djurskyddskraven iakttas, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 med avseende på iakttagandet av djurskyddskraven utanför unionens tullområde, inbegripet användningen av oberoende tredje parter.

▼C3

7.  För att ta hänsyn till de särdrag som kännetecknar de olika sektorerna ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 för att fastställa särskilda krav och villkor för aktörer och produkter som kan komma ifråga för exportbidrag och koefficienter för beräkningen av exportbidrag med hänsyn till lagringsprocessen för vissa spritdrycker som framställs av spannmål.

▼B

Artikel 203

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av detta kapitel, särskilt rörande

a) omfördelningen av exporterbara kvantiteter som inte har tilldelats eller utnyttjats,

b) metoden för den nya beräkningen av betalningen av exportbidraget när en produktkod eller en bestämmelseort som anges i licensen inte överensstämmer med den faktiska produkten eller bestämmelseorten,

c) de produkter som avses i artikel 196.1 b,

d) förfarandena för och storleken på den säkerhet som ska ställas,

e) tillämpningen av åtgärder som antagits enligt artikel 202.4.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 204

Andra genomförandebefogenheter

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa

a) lämpliga åtgärder för att förhindra missbruk av den flexibilitet som medges i artikel 199.2, särskilt när det gäller förfarandet för inlämning av ansökningar,

b) de åtgärder som krävs för att de volymåtaganden som avses i artikel 201 ska kunna fullgöras, däribland att avbryta eller begränsa utfärdandet av exportlicenser, när åtagandena överskrids eller kan överskridas,

c) koefficienter som är tillämpliga på exportbidragen i enlighet med de regler som antagits enligt artikel 202.7.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.



KAPITEL VII

Passiv förädling

Artikel 205

Tillfälligt upphävande av förfaranden med passiv förädling

Om unionsmarknaden störs eller skulle kunna störas genom systemet för passiv förädling, får kommissionen anta genomförandeakter, på en medlemsstats begäran eller på eget initiativ, för att helt eller delvis tillfälligt upphäva tillämpningen av systemet för passiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, vin, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött och fjäderfäkött. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat, ska den genom genomförandeakter fatta beslut om denna inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Vid vederbörligen motiverade tvingande skäl till skyndsamhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 229.3.

Medlemsstaterna ska underrättas om de antagna åtgärderna, vilka ska börja gälla med omedelbar verkan.



DEL IV

KONKURRENSREGLER



KAPITEL I

Regler för företag

Artikel 206

Riktlinjer från kommissionen om tillämpningen av konkurrensregler på jordbruket

Om inte annat föreskrivs i denna förordning och i enlighet med artikel 42 i EUF-fördraget, ska artiklarna 101–106 i EUF-fördraget samt bestämmelser för tillämpningen av dessa, om inte annat följer av artiklarna 207–210 i denna förordning, tillämpas på alla sådana avtal, beslut och förfaranden som avses i artiklarna 101.1 och 102 i EUF-fördraget och som rör produktion av eller handel med jordbruksprodukter.

För att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl och att unionens konkurrensregler tillämpas enhetligt ska kommissionen och medlemsstaternas konkurrensmyndigheter tillämpa unionens konkurrensregler i nära samarbete.

Dessutom ska kommissionen om lämpligt offentliggöra riktlinjer som hjälp till nationella konkurrensmyndigheter och företag.

Artikel 207

Relevant marknad

Definitionen av den relevanta marknaden är ett verktyg för att identifiera och fastställa gränserna för konkurrensen mellan företag och ska grundas på följande två kumulativa element:

a)

Relevant produktmarknad : I detta kapitel avses med produktmarknad den marknad som omfattar alla de produkter som på grund av sina egenskaper, sitt pris och den tilltänkta användningen av konsumenterna betraktas som utbytbara.

b)

Relevant geografisk marknad : I detta kapitel avses med geografisk marknad den marknad som omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta produkterna, inom vilket konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och vilket kan särskiljas från angränsande geografiska områden, framför allt på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren.

Artikel 208

Dominerande ställning

I detta kapitel avses med dominerande ställning en situation där ett företag har en sådan ekonomisk maktställning att det har möjlighet att hindra upprätthållandet av en effektiv konkurrens på den relevanta marknaden, genom att dess ställning tillåter det att i betydande omfattning agera oberoende i förhållande till konkurrenter, kunder och i sista hand konsumenter.

Artikel 209

Undantag för den gemensamma jordbrukspolitikens mål och för jordbrukare och deras sammanslutningar

1.  Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på de avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 206 i denna förordning och som är nödvändiga för att de mål som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget ska kunna uppnås.

▼M5

Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på avtal, beslut och samordnade förfaranden som antas av jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar, eller producentorganisationer som är erkända enligt artikel 152 eller 161 i denna förordning eller sammanslutningar av producentorganisationer som är erkända enligt artikel 156 i denna förordning, vilka avser produktion eller försäljning av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller bearbetning av jordbruksprodukter, såvida inte förverkligandet av de mål som anges i artikel 39 i EUF-fördraget äventyras.

▼B

Denna punkt ska inte tillämpas på avtal, beslut och samordnade förfaranden som medför en skyldighet att ta ut samma priser eller genom vilka konkurrensen sätts ur spel.

2.  De avtal, beslut och samordnade förfaranden som uppfyller villkoren i punkt 1 i denna artikel ska inte vara förbjudna och inte heller ska föregående beslut om detta krävas.

▼M5

Jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar, eller producentorganisationer som är erkända enligt artikel 152 eller 161 i denna förordning eller sammanslutningar av producentorganisationer som är erkända enligt artikel 156 i denna förordning, får emellertid begära ett yttrande från kommissionen om huruvida dessa avtal, beslut och samordnade förfaranden är förenliga med målen i artikel 39 i EUF-fördraget.

Kommissionen ska handlägga begäranden om yttranden skyndsamt och skicka sitt yttrande till den sökande inom fyra månader från det att den mottog en fullständig begäran. Kommissionen får, på eget initiativ eller på en medlemsstats begäran, ändra ett yttrandes innehåll, särskilt om den sökande har lämnat felaktiga uppgifter eller missbrukat yttrandet.

▼B

Vid alla nationella förfaranden eller unionsförfaranden för tillämpning av artikel 101 i EUF-fördraget ska bevisbördan åvila den part eller myndighet som gör gällande att artikel 101.1 i EUF-fördraget har överträtts. Bevisbördan för att villkoren i punkt 1 i den här artikeln är uppfyllda ska åvila den part som åberopar de däri angivna undantagen.

Artikel 210

Erkända branschorganisationers avtal och samordnade förfaranden

1.  Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på avtal, beslut och samordnade förfaranden som antas av branschorganisationer som är erkända enligt artikel 157 i denna förordning i syfte att genomföra sådan verksamhet som anges i artiklarna 157.1 c och, för sektorn för mjölk och mjölkprodukter, 157.3 c i denna förordning samt, när det gäller sektorerna för olivolja och bordsoliver samt tobak, artikel 162 i denna förordning.

2.  Punkt 1 ska tillämpas om

a) de avtal, besluten och samordnade förfaranden som avses däri har anmälts till kommissionen, och

b) kommissionen, inom två månader efter det att den har mottagit alla uppgifter som krävs, inte har kunnat konstatera att dessa avtal, beslut och samordnade förfaranden är oförenliga med unionens regler.

Om kommissionen konstaterar att de avtal, beslut och samordnade förfaranden som avses i punkt 1 är oförenliga med unionens regler, ska den lägga fram sina slutsatser utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.

3.  De avtal, beslut och samordnade förfaranden som avses i punkt 1 får inte börja tillämpas förrän den tvåmånadersperiod som avses i punkt 2 första stycket b har löpt ut.

4.  Avtal, beslut och samordnade förfaranden ska i varje fall förklaras vara oförenliga med unionens regler, om de

a) kan leda till någon form av uppdelning av marknaderna inom unionen,

b) kan hindra marknadsordningen från att fungera tillfredsställande,

c) kan medföra en snedvridning av konkurrensen som inte är nödvändig för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitik som branschorganisationens verksamhet syftar till,

d) innebär fastställande av priser eller fastställande av kvoter,

e) kan leda till diskriminering eller sätta konkurrensen ur spel för en betydande andel av de berörda produkterna.

5.  Om kommissionen, när den tvåmånadersperiod som avses i punkt 2 första stycket b har löpt ut, konstaterar att villkoren för tillämpningen av punkt 1 inte har uppfyllts, ska den utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3 fatta ett beslut om att avtalet, beslutet eller det samordnade förfarandet i fråga ska omfattas av artikel 101.1 i EUF-fördraget.

Kommissionens beslut får tillämpas först från och med dagen för dess anmälan till den berörda branschorganisationen, såvida inte branschorganisationen har lämnat felaktiga uppgifter eller missbrukat det undantag som anges i punkt 1.

6.  Om fleråriga avtal ingås, ska anmälan för det första året gälla även för de därpå följande åren av avtalet. Kommissionen får emellertid i så fall när som helst, på eget initiativ eller på begäran från en medlemsstat, avge ett yttrande om oförenlighet.

7.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för en enhetlig tillämpning av denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



KAPITEL II

Regler om statligt stöd

Artikel 211

Tillämpning av artiklarna 107–109 i EUF-fördraget

1.  Artiklarna 107–109 i EUF-fördraget ska tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter.

2.  Med avvikelse från punkt 1 ska artiklarna 107–109 i EUF-fördraget inte tillämpas på betalningar som har gjorts av medlemsstaterna enligt och i överensstämmelse med något av följande:

a) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning och som helt eller delvis finansieras av unionen.

b) Artiklarna 213–218 i denna förordning.

Artikel 212

Nationellt stöd i samband med stödprogram för vin

Med avvikelse från artikel 44.3 får medlemsstaterna i enlighet med unionsreglerna för statligt stöd bevilja nationellt stöd för de åtgärder som avses i artiklarna 45, 49 och 50.

Den högsta stödsats som fastställs i de relevanta unionsreglerna om statligt stöd ska gälla för den totala offentliga finansieringen, som omfattar både unionens och medlemsstaternas medel.

Artikel 213

Nationellt stöd för renar i Finland och Sverige

Om kommissionen lämnar sitt tillstånd som antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3, får nationellt stöd för produktion och saluföring av renar och renprodukter (KN-nummer ex  02 08 och ex  02 10 ) lämnas av Finland och Sverige, under förutsättning att det inte medför någon ökning av de traditionella produktionsnivåerna.

Artikel 214

Nationellt stöd till sockersektorn i Finland

Finland får lämna nationellt stöd på upp till 350 EUR per hektar och regleringsår till sockerbetsodlare.

▼M1

Artikel 214a

Nationellt stöd till vissa sektorer i Finland

Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får Finland för perioden 2014–2020 fortsätta att bevilja sådant nationellt stöd som beviljades under 2013 till producenter på grundval av artikel 141 i 1994 års anslutningsakt, förutsatt att

a) inkomststödet lämnas i form av gradvis avtagande belopp under hela perioden och för 2020 inte överstiger 30 % av det belopp som beviljades 2013, och att

b) stödsystemen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har använts till fullo för de berörda sektorerna innan denna möjlighet utnyttjas.

Kommissionen ska besluta om sitt tillstånd utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3 i den här förordningen.

▼B

Artikel 215

Nationellt stöd till biodling

Medlemsstaterna får lämna nationellt stöd för skydd av biodlingar som är missgynnade på grund av strukturella eller naturbetingade förhållanden eller inom ramen för program för ekonomisk utveckling, med undantag av stöd till produktion eller handel.

Artikel 216

Nationellt stöd till destillation av vin i krisfall

1.  Medlemsstaterna får lämna nationellt stöd till vinproducenter för frivillig eller obligatorisk destillation av vin i motiverade krisfall.

Detta stöd ska vara proportionerligt och ska göra det möjligt att hantera krisen.

Det totala tillgängliga beloppet ett visst år för sådant stöd i en medlemsstat får inte överskrida 15 % av det för året i fråga totala tillgängliga beloppet per medlemsstat enligt bilaga VI.

2.  Medlemsstater som önskar tillämpa det nationella stöd som avses i punkt 1 ska lämna in en vederbörligen underbyggd underrättelse till kommissionen. Kommissionen ska utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3 besluta om åtgärden ska godkännas och stöd kan lämnas.

3.  Alkohol från den destillation som avses i punkt 1 ska, för att undvika en snedvridning av konkurrensen, uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla.

4.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

▼M2

Artikel 217

Nationellt stöd till utdelning av produkter till barn

Medlemsstaterna får lämna nationellt stöd till utdelning till barn vid utbildningsanstalter av de grupper av stödberättigande produkter som avses i artikel 23, till kompletterande utbildningsåtgärder som avser sådana produkter och till de därmed sammanhängande kostnader som avses i artikel 23.1 c.

Medlemsstaterna får finansiera sådant stöd genom en avgift som läggs på den berörda sektorn eller genom andra bidrag från den privata sektorn.

▼B

Artikel 218

Nationellt stöd för nötter

1.  Medlemsstaterna får lämna nationellt stöd upp till ett tak på 120,75 EUR per hektar och år till jordbrukare som producerar följande produkter:

a) Mandlar som omfattas av KN-numren 0802 11 och 0802 12 .

b) Hasselnötter som omfattas av KN-numren 0802 21 och 0802 22 .

c) Valnötter som omfattas av KN-numren 0802 31 00 och 0802 32 00 .

d) Pistaschmandlar som omfattas av KN-nummer 0802 51 00 och 0802 52 00 .

e) Johannesbröd som omfattas av KN-nummer 1212 92 00 .

2.  Det nationella stödet enligt punkt 1 får endast betalas ut för följande maximiarealer:



Medlemsstat

Maximiareal (ha)

Belgien

100

Bulgarien

11 984

Tyskland

1 500

Grekland

41 100

Spanien

568 200

Frankrike

17 300

Italien

130 100

Cypern

5 100

Luxemburg

100

Ungern

2 900

Nederländerna

100

Polen

4 200

Portugal

41 300

Rumänien

1 645

Slovenien

300

Slovakien

3 100

Förenade kungariket

100

3.  Medlemsstaterna får som villkor för att bevilja nationellt stöd enligt punkt 1 kräva att jordbrukarna är medlemmar i en producentorganisation som är erkänd enligt artikel 152.



DEL V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER



KAPITEL I

Undantagsåtgärder



Avsnitt 1

Marknadsstörningar

Artikel 219

Åtgärder mot störningar på marknaden

1.  För att ändamålsenligt och effektivt reagera på hot om marknadsstörningar orsakade av kraftiga prisstegringar eller prisfall på interna eller externa marknader eller andra händelser och omständigheter som på ett markant sätt stör eller hotar marknaden ska kommissionen, om situationen eller dess effekter på marknaden sannolikt kommer att fortsätta eller förvärras, ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att vidta de åtgärder som krävs för att ta itu med situationen på marknaden, samtidigt som alla åtaganden som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget iakttas och förutsatt att andra tillgängliga åtgärder enligt denna förordning visar sig vara otillräckliga.

När det vid sådana hot om marknadstörningar som avses i första stycket i denna punkt föreligger tvingande skäl till skyndsamhet ska det förfarande som föreskrivs i artikel 228 tillämpas på delegerade akter som antas i enlighet med första stycket i denna punkt.

Dessa tvingande skäl till skyndsamhet kan omfatta behovet av att vidta omedelbara åtgärder för att ta itu med eller förhindra marknadsstörningar, när hoten om marknadsstörningar uppkommer så snabbt eller oväntat att omedelbara åtgärder krävs för att det ändamålsenligt och effektivt ska gå att ta itu med situationen, eller när åtgärder skulle förhindra att sådana hot om marknadsstörningar materialiseras, fortgår eller utvecklas till allvarligare och mer långvariga störningar eller när en fördröjning av omedelbara åtgärder skulle hota att orsaka eller förvärra störningarna eller öka omfattningen av de åtgärder som senare skulle krävas för att ta itu med hotet eller störningarna eller vara till skada för produktionen eller marknadsförhållandena.

Sådana åtgärder får i den omfattning och för den tid som krävs för att ta itu med marknadsstörningen eller hotet därom utvidga eller ändra tillämpningsområdet, varaktigheten eller andra aspekter av andra åtgärder som föreskrivs i denna förordning eller införa exportbidrag eller helt eller delvis tillfälligt upphäva importtullarna för vissa kvantiteter eller tidsperioder om så är nödvändigt.

2.  De åtgärder som avses i punkt 1 ska inte tillämpas på de produkter som anges i del XXIV avsnitt 2 i bilaga I.

Kommissionen får emellertid genom delegerade akter som antagits i enlighet med det skyndsamma förfarande som avses i artikel 228 besluta att de åtgärder som avses i punkt 1 ska tillämpas på en eller flera av de produkter som förtecknas i del XXIV avsnitt 2 i bilaga I.

3.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de förfaranderegler och tekniska kriterier som krävs för tillämpningen av åtgärder som avses i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



Avsnitt 2

Marknadsstöd i samband med djursjukdomar och förlorat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd

Artikel 220

Åtgärder i fråga om djursjukdomar och förlorat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd

1.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att vidta undantagsåtgärder till stöd för berörd marknad för att ta hänsyn till

a) sådana begränsningar av handeln inom unionen och med tredjeländer som kan bli följden av åtgärder för att förhindra spridning av djursjukdomar, och

b) allvarliga störningar på marknaden som direkt kan tillskrivas minskat konsumentförtroende till följd av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd och sjukdomsrisker.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

2.  De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 ska tillämpas inom följande sektorer:

a) Nöt- och kalvkött.

b) Mjölk och mjölkprodukter.

c) Griskött.

d) Får- och getkött.

e) Ägg.

f) Fjäderfäkött.

De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 första stycket b och som avser förlorat konsumentförtroende på grund av folkhälsorisker eller växtskyddsrisker ska också gälla för alla andra jordbruksprodukter, utom de som förtecknas i del XXIV avsnitt 2 i bilaga I.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med det skyndsamma förfarande som avses i artikel 228 för att utöka den förteckning över produkter som avses i de första två styckena i denna punkt.

3.  De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 ska vidtas på den berörda medlemsstatens begäran.

4.  De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 första stycket a får endast vidtas, om den berörda medlemsstaten har vidtagit åtgärder på veterinär- och hälsoområdet för att snabbt utrota sjukdomen och endast i den omfattning och under den tid som är absolut nödvändig för att stödja marknaden i fråga.

5.  Unionen ska delta i finansieringen med motsvarande 50 % av medlemsstaternas utgifter för de åtgärder som föreskrivs i punkt 1.

När det gäller sektorerna för nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött samt får- och getkött, ska unionen emellertid bidra till finansieringen av åtgärder för att bekämpa mul- och klövsjuka med ett belopp motsvarande 60 % av utgifterna för detta.

6.  Om producenterna bidrar till finansieringen av medlemsstaternas utgifter ska medlemsstaterna säkerställa att detta inte leder till en snedvridning av konkurrensen mellan producenter i olika medlemsstater.



Avsnitt 3

Specifika problem

Artikel 221

Åtgärder för att lösa specifika problem

1.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att vidta åtgärder som är både nödvändiga och berättigade i en nödsituation för att lösa specifika problem. Sådana åtgärder får avvika från bestämmelserna i denna förordning endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

2.  Vid vederbörligen motiverade tvingande skäl till skyndsamhet som sammanhänger med situationer som kan förorsaka en snabb försämring av produktions- och marknadsvillkor som kan bli svår att råda bot på om antagandet av åtgärder fördröjs, ska kommissionen för att lösa specifika problem anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 229.3.

3.  Kommissionen ska endast vidta åtgärder enligt punkt 1 eller 2, om det inte är möjligt att anta de nödvändiga nödåtgärderna i enlighet med artikel 219 eller 220.

4.  De åtgärder som antas enligt punkt 1 eller 2 ska fortsätta att gälla under en period av högst tolv månader. Om de specifika problem som ledde till att åtgärdernas antagande kvarstår efter att denna period har löpt ut, får kommissionen i syfte att finna en permanent lösning anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 rörande frågan eller lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag.

5.  Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om de åtgärder som antas enligt punkt 1 eller 2 inom två arbetsdagar från antagandet.



Avsnitt 4

Avtal och beslut under perioder av allvarlig obalans på marknaderna

Artikel 222

Tillämpning av artikel 101.1 i EUF-fördraget

▼M5

1.  Under perioder av allvarlig obalans på marknaderna får kommissionen anta genomförandeakter som innebär att artikel 101.1 i EUF-fördraget inte ska tillämpas på avtal mellan och beslut av jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar, eller erkända producentorganisationer, sammanslutningar av erkända producentorganisationer samt erkända branschorganisationer inom någon av de sektorer som avses i artikel 1.2 i denna förordning, förutsatt att dessa avtal och beslut inte undergräver den inre marknadens funktion, enbart syftar till att stabilisera den berörda sektorn och faller under en eller flera av följande kategorier:

▼B

a) Återtag från marknaden eller gratisutdelning av produkter.

b) Förädling och bearbetning.

c) Lagring av privata aktörer.

d) Gemensam marknadsföring.

e) Överenskommelser om kvalitetskrav.

f) Gemensamma inköp av sådana insatsvaror som är nödvändiga för att förhindra spridning av skadedjur och växt- och djursjukdomar i unionen eller av sådana produktionselement som är nödvändiga för att bemöta effekterna av naturkatastrofer i unionen.

g) Tillfällig produktionsplanering med beaktande av produktionscykelns specifika art.

Kommissionen ska i genomförandeakter närmare ange den materiella och geografiska räckvidden för detta undantag och, med förbehåll för punkt 3, den period för vilken undantaget gäller.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

▼M5 —————

▼B

3.  De avtal och beslut som avses i punkt 1 ska endast gälla för en period av högst sex månader.

Kommissionen får emellertid anta genomförandeakter för att godkänna sådana avtal och beslut för en ytterligare period av högst sex månader. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.



KAPITEL II

Meddelanden och rapportering

Artikel 223

Kommunikationskrav

1.  För att tillämpa denna förordning, övervaka, analysera och förvalta marknaden för jordbruksprodukter, säkerställa insyn på marknaden och säkerställa att åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken fungerar tillfredsställande, att kontrollerna, övervakningen, utvärderingen och revisionen av åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken fungerar korrekt och uppfylla kraven i internationella avtal som har ingåtts i enlighet med EUF-fördraget, inklusive anmälningsplikten enligt dessa avtal, får kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i punkt 2 anta de åtgärder som krävs i fråga om de meddelanden som ska lämnas av företag, medlemsstater och tredjeländer. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till uppgiftsbehovet och till möjliga synergieffekter mellan uppgiftskällorna.

Den erhållna informationen får vidarebefordras eller göras tillgänglig för internationella organisationer och tredjeländers behöriga myndigheter samt får offentliggöras, under förutsättning att personuppgifter skyddas och företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter, däribland priser, beaktas.

2.  För att säkerställa integriteten i informationssystemen och att insända dokument och tillhörande uppgifter är äkta och läsbara ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa

a) vilken typ av information som ska lämnas,

b) vilka kategorier av uppgifter som ska behandlas, längsta tillåtna bevarandeperioder och syftet med behandlingen, särskilt vid offentliggörande av dessa uppgifter och överföring av dem till tredjeländer,

c) rätten till tillgång till den information eller de informationssystem som görs tillgängliga,

d) på vilka villkor informationen får offentliggöras.

3.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av denna artikel, inbegripet

a) anmälningsmetoder,

b) regler om den information som ska lämnas,

c) regler för hanteringen av den information som ska lämnas samt för innehåll, form, tidpunkt, frekvens och tidsfrister för anmälningarna,

d) bestämmelser om hur information och dokument får vidarebefordras eller göras tillgängliga för medlemsstater, internationella organisationer och tredjeländers behöriga myndigheter eller allmänheten, under förutsättning att personuppgifter skyddas och företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter beaktas.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 224

Behandling och skydd av personuppgifter

1.  Medlemsstaterna och kommissionen ska samla in personuppgifter för de ändamål som anges i artikel 223.1 och får inte behandla dessa uppgifter på ett sätt som inte är förenligt med dessa ändamål.

2.  Vid behandling av personuppgifter i övervaknings- och utvärderingssyfte enligt artikel 223.1 ska uppgifterna avidentifieras och ska enbart behandlas i aggregerad form.

3.  Personuppgifter ska behandlas i enlighet med direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001. Sådana uppgifter ska i synnerhet inte lagras i en form som möjliggör identifiering av registrerade under längre tid än vad som är nödvändigt för de syften för vilka de insamlades eller för vilka de genomgår ytterligare behandling, med beaktande av de minimiperioder för bevarande som fastställs i tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning.

4.  Medlemsstaterna ska underrätta de registrerade om att deras personuppgifter kan behandlas av nationella organ och unionsorgan i enlighet med punkt 1 och att de i detta hänseende åtnjuter de rättigheter som anges i direktiv 95/46/EG respektive förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 225

Kommissionens rapporteringsskyldighet

Kommissionen ska för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport

a) vart tredje år, och för första gången senast den 21 december 2016 om genomförandet av åtgärderna inom biodlingssektorn enligt artiklarna 55, 56 och 57, inklusive den senaste utvecklingen av identifieringssystem för bikupor,

b) senast den 30 juni 2014 och senast den 31 december 2018 om marknadssituationens utveckling inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter och särskilt om genomförandet av artiklarna 148-151, 152.3 och 157.3, med framför allt en bedömning av effekterna för mjölkproducenter och mjölkproduktion i missgynnade regioner, i samband med det övergripande målet att behålla produktionen i dessa regioner, omfattande möjliga incitament för att uppmuntra jordbrukare att ingå gemensamma produktionsavtal, tillsammans med lämpliga förslag,

c) senast den 31 december 2014 om möjligheten att utvidga räckvidden för skolprogrammen till att omfatta olivolja och bordsoliver,

d) senast den 31 december 2017 om tillämpningen av konkurrensreglerna på jordbrukssektorn i alla medlemsstater, framför allt om hur artiklarna 209 och 210 samt artiklarna 169, 170 och 171 fungerar i de berörda sektorerna,

▼M2

e) senast den 31 juli 2023 om tillämpningen av de tilldelningskriterier som avses i artikel 23a.2,

f) senast den 31 juli 2023 om effekten av de överföringar som avses i artikel 23a.4 på skolprogrammets effektivitet när det gäller utdelning av frukt och grönsaker i skolan och skolmjölk.

▼B



KAPITEL III

Reserv för kriser inom jordbrukssektorn

Artikel 226

Användning av reserven

Medel som överförs från reserven för kriser inom jordbrukssektorn enligt villkoren och förfarandet i artikel 25 i förordning (EU) nr 1306/2013 och punkt 22 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning ska göras tillgängliga för åtgärder som omfattas av denna förordnings tillämpning för det eller de år då tilläggsstödet behövs och som genomförs under omständigheter som går utöver normal marknadsutveckling.

Medel ska i synnerhet överföras på detta sätt för utgifter inom

a) artiklarna 8–21,

b) artiklarna 196–204, och

c) artiklarna 219, 220 och 221 i den här förordningen.



DEL VI

DELEGERING AV BEFOGENHET, GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER



KAPITEL I

Delegering av befogenhet och genomförandebestämmelser

Artikel 227

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta de delegerade akter som avses i denna förordning ska ges till kommissionen för en period av sju år från den 20 december 2013. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av sjuårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i denna förordning får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt som antas enligt denna förordning ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 228

Skyndsamt förfarande

1.  Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet enligt denna akt ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2.  Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt som antagits enligt denna artikel i enlighet med det förfarande som avses i artikel 227.5. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten utan dröjsmål efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om invändning.

Artikel 229

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté som kallas kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

När det gäller de akter som avses i artiklarna 80.5, 91 c och d, 97.4, 99, 106 och 107.3 i de fall där kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska gälla.

3.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.



KAPITEL II

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 230

Upphävande

1.  Förordning (EG) nr 1234/2007 ska upphöra att gälla.

Följande bestämmelser i förordning (EG) nr 1234/2007 ska emellertid fortsätta att tillämpas:

a) När det gäller systemet för begränsning av mjölkproduktionen, del II avdelning I kapitel III avsnitt III, artiklarna 55 och 85 samt bilagorna IX och X till och med den 31 mars 2015.

b) När det gäller vinsektorn:

i) Artiklarna 85a–85e vad gäller de områden som avses i artikel 85a.2 och som ännu inte har röjts och vad gäller de områden som avses i artikel 85b.1 och som ännu inte har reglerats, fram till dess att områdena har röjts eller reglerats, och artikel 188a.1 och 188a.2.

ii) Övergångssystemet för planteringsrätter enligt del II avdelning I kapitel III avsnitt IVa underavsnitt II till och med den 31 december 2015.

iii) Artikel 118m.5 till dess slutförsäljning skett av de lager med vin benämnt "Mlado vino portugizac" som fanns den 1 juli 2013.

iv) Artikel 118s.5 till och med den 30 juni 2017.

▼M1

ba) Artikel 111 till och med den 31 mars 2015.

▼B

►C2  c) Artiklarna 113a.4, 114, 115, 116, 117.1–117.4 och artikel 121 e iv samt bilaga XIV del A.IV, del B.I.2 och B.I.3 och B.III.1 och C och bilaga XV.II.1, II.3, II.5 och II.6 och IV.2, för att dessa artiklar ska kunna tillämpas, ◄ till och med tillämpningsdagen för motsvarande saluföringsregler, som ska fastställas enligt de delegerade akter som föreskrivs i artiklarna 75.2, 76.4, 78.3, 78.4, 79.1, 80.4, 83.4, 86, 87.2, 88e.3 och 89 i denna förordning.

▼M1

ca) Artikel 125a.1 e och 125a.2 och, när det gäller sektorn för frukt och grönsaker, bilaga XVIa, till och med tillämpningsdagen för därmed sammanhängande regler som ska fastställas enligt de delegerade akter som föreskrivs i artikel 173.1 b och f.

▼B

d) Artiklarna 133a.1 och 140a till och med den 30 september 2014.

▼M1

da) Artiklarna 136, 138 och 140 samt bilaga XVIII vid tillämpningen av dessa artiklar, till och med tillämpningsdagen för regler som ska fastställas enligt de genomförandeakter som föreskrivs i artiklarna 180 och 183 a eller till och med den 30 juni 2014, beroende på vilket som inträffar först.

▼B

e) Artikel 182.3 första och andra stycket till och med utgången av regleringsåret 2013/2014 för socker den 30 september 2014.

f) Artikel 182.4 till och med den 31 december 2017.

g) Artikel 182.7 till och med den 31 mars 2014.

▼C2

h) Bilaga XV del III.3 till och med den 31 december 2015.

▼B

i) Bilaga XX till och med datum för ikraftträdandet av lagstiftningsakten om ersättande av förordning (EG) nr 1216/2009 och rådets förordning (EG) nr 614/2009 ( 28 ).

2.  Hänvisningar till förordning (EG) nr 1234/2007 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och till förordning (EU) nr 1306/2013 och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga XIV till den här förordningen.

3.  Rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1601/96 och (EG) nr 1037/2001 ska upphöra att gälla.

Artikel 231

Övergångsbestämmelser

1.  För att säkerställa en smidig övergång från bestämmelserna i förordning (EG) nr 1234/2007 till bestämmelserna i den här förordningen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 med avseende på de åtgärder som är nödvändiga för att skydda företags förvärvade rättigheter och legitima förväntningar.

2.  Alla de fleråriga program som har antagits före den 1 januari 2014 ska efter ikraftträdandet av denna förordning fortsätta att regleras av de berörda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1234/2007 till dess att programmen löper ut.

Artikel 232

Ikraftträdande och tillämpning

1.  Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Dock gäller följande:

a) Artikel 181 ska tillämpas från och med den 1 oktober 2014.

b) Bilaga VII del VII.II.3 ska tillämpas från och med den 1 januari 2016.

▼M5 —————

▼B

3.  Artiklarna 127-144, 192 och 193 ska tillämpas till och med utgången av regleringsåret 2016/2017 för socker den 30 september 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.




BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER DE PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 1.2

DEL I

Spannmål

Spannmålssektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

0709 99 60

Sockermajs, färsk eller kyld

0712 90 19

Torkad sockermajs, hel, skuren, skivad, bruten eller i mjölform, men inte vidare beredd, annan än hybridmajs för utsäde

1001 91 20

Vanligt vete och blandsäd av vete och råg, för utsäde

ex 1001 99 00

Spält, vete och blandsäd av vete och råg, annat än för utsäde

1002

Råg

1003

Korn

1004

Havre

1005 10 90

Majs (utsädesmajs) annan än hybridmajs

1005 90 00

Majs, annan än utsädesmajs

1007 10 90 ,

1007 90 00

Sorghum, av andra slag än hybrider för utsäde

1008

Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål

b)

1001 11 00 ,

1001 19 00

Durumvete

c)

1101 00

Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg

1102 90 70

Finmalet mjöl av råg

1103 11

Krossgryn och grovt mjöl av vete

1107

Malt, även rostad

d)

0714

Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm

ex  11 02

Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av blandsäd av vete och råg:

1102 20

– Av majs

1102 90

– Andra slag:

1102 90 10

– – Av korn

1102 90 30

– – Av havre

1102 90 90

– – Andra

ex  11 03

Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av spannmål utom krossgryn och grovt mjöl av vete (undernummer 1103 11 ), krossgryn och grovt mjöl av ris (undernummer 1103 19 50 ) och pelletar av ris (undernummer 1103 20 50 )

ex  11 04

Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006 och risflingor enligt undernummer 1104 19 91 ; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda

1106 20

Mjöl och pulver av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714

ex  11 08

Stärkelse; inulin:

– Stärkelse:

1108 11 00

– – Vetestärkelse

1108 12 00

– – Majsstärkelse

1108 13 00

– – Potatisstärkelse

1108 14 00

– – Maniokstärkelse (kassavastärkelse)

ex 1108 19

– – Annan stärkelse:

1108 19 90

– – – Andra

1109 00 00

Vetegluten, även torkat

1702

Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör:

ex 1702 30

– Glukos samt sirap och andra lösningar av glukos, inte innehållande fruktsocker (fruktos) eller innehållande mindre än 20 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen

– – Andra slag:

ex 1702 30 50

– – – I form av vitt kristalliniskt pulver, även agglomererat, innehållande mindre än 99 viktprocent glukos beräknat på torrsubstansen

ex 1702 30 90

– – – Annat, innehållande mindre än 99 viktprocent glukos beräknat på torrsubstansen

ex 1702 40

– Druvsocker samt sirap och andra lösningar av druvsocker, innehållande minst 20 viktprocent men mindre än 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen, med undantag av invertsocker

1702 40 90

– – Andra

ex 1702 90

– Andra slag, inbegripet invertsocker och andra socker- och sockersirapsblandningar innehållande 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen:

1702 90 50

– – Maltodextrin samt sirap och andra lösningar av maltodextrin

– – Sockerkulör

– – – Andra slag:

1702 90 75

– – – – I form av pulver, även agglomererat

1702 90 79

– – – – Andra

2106

Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

ex 2106 90

– Andra

– – Aromatiserade eller färgade sockerlösningar:

– – – Andra

2106 90 55

– – – – Av druvsocker eller maltodextrin

ex  23 02

Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål

ex  23 03

Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning, drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar:

2303 10

– Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder

2303 30 00

– Drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier

ex  23 06

Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 2304 eller 2305 , även malda eller i form av pelletar:

– Andra

2306 90 05

– – Av majsgroddar

ex 2308 00

Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar:

2308 00 40

– Ekollon och hästkastanjer; återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor

2309

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur:

ex 2309 10

– Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar:

2309 10 11

2309 10 13

2309 10 31

2309 10 33

2309 10 51

2309 10 53

– – Innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt nr 1702 30 50 , 1702 30 90 , 1702 40 90 , 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter

ex 2309 90

– Annat:

2309 90 20

– – Produkter som avses i kompletterande anmärkning 5 till kapitel 23 i Kombinerade nomenklaturen

– – Andra, inbegripet förblandningar:

2309 90 31

2309 90 33

2309 90 41

2309 90 43

2309 90 51

2309 90 53

– – – Innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt nr 1702 30 50 , 1702 30 90 , 1702 40 90 , 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter

(1)  Med mjölkprodukter avses produkter enligt nummer 0401 –0406 samt undernummer 1702 11 00 , 1702 19 00 och 2106 90 51 .

DEL II

Ris

Rissektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

1006 10 21 à

1006 10 98

Med ytterskal (paddy), annat än för utsäde

1006 20

Endast befriat från ytterskalet (råris)

1006 30

Helt eller delvis slipat ris, även polerat eller glaserat

b)

1006 40 00

Brutet ris

c)

1102 90 50

Rismjöl

1103 19 50

Krossgryn samt grovt mjöl av ris (inbegripet fingryn)

1103 20 50

Pelletar av ris

1104 19 91

Risflingor

ex 1104 19 99

Valsat ris

1108 19 10

Risstärkelse

DEL III

Socker

Sockersektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

1212 91

Sockerbetor

1212 93 00

Sockerrör

b)

1701

Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form

c)

1702 20

Lönnsocker samt sirap och andra lösningar av lönnsocker

1702 60 95 och

1702 90 95

Annat socker i fast form och sirap, inte innehållande tillsats av aromämnen eller färgämnen, med undantag av laktos, glukos, maltodextrin och isoglukos

1702 90 71

Sockerkulör innehållande minst 50 viktprocent sackaros beräknat på torrsubstansen

2106 90 59

Annan sirap och andra sockerlösningar med tillsats av aromämnen eller färgämnen än isoglukos, laktos, glukos och maltodextrin

d)

1702 30 10

1702 40 10

1702 60 10

1702 90 30

Isoglukos

e)

1702 60 80

1702 90 80

Inulinsirap

f)

1703

Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker

g)

2106 90 30

Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av isoglukos

h)

2303 20

Betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning

DEL IV

Torkat foder

Sektorn för torkat foder omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

Ex 1214 10 00

– Mjöl och pelletar av hetluftstorkad lusern (alfalfa)

– Mjöl och pelletar av lusern som torkats på annat sätt och malts

Ex 1214 90 90

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts

b)

Ex 2309 90 96

– Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs

– Dehydratiserade produkter som framställts av återstoder i fast form och saft från tillverkningen av ovannämnda koncentrat

DEL V

Frön

Frösektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

0712 90 11

Hybridsockermajs:

– för utsäde

0713 10 10

Ärter (Pisum sativum)

– för utsäde

Ex 0713 20 00

Kikärter:

– för utsäde

Ex 0713 31 00

Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper eller Vigna radiata (L.) Wilczek:

– för utsäde

Ex 0713 32 00

Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis):

– för utsäde

0713 33 10

Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.):

– för utsäde

ex 0713 34 00

Bambarabönor (Vigna subterranea eller Voandzeia subterranea)

ex 0713 35 00

– för utsäde

ex 0713 39 00

Ögonbönor (Vigna unguiculata):

– för utsäde

Andra slag:

– för utsäde

Ex 0713 40 00

Linser:

– för utsäde

Ex 0713 50 00

Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor):

Ex 0713 60 00

– för utsäde

Duvärter (Cajanus cajan):

– för utsäde

Ex 0713 90 00

Andra torkade baljväxtfrön:

– för utsäde

1001 91 10

Spält:

– frön

▼C2

1001 91 90

Andra slag:

▼B

– frön

Ex 1005 10

Hybridmajs för utsäde

1006 10 10

Ris med ytterskal (paddy):

– för utsäde

1007 10 10

Hybridsorghum:

– frön

1201 10 00

Sojabönor, även sönderdelade:

– frön

1202 30 00

Jordnötter, även skalade eller sönderdelade men inte rostade eller på annat sätt tillagade:

– frön

1204 00 10

Linfrön, även sönderdelade:

– för utsäde

▼C2

1205 10 10 och

Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade:

ex 1205 90 00

– för utsäde

▼B

1206 00 10

Solrosfrön, även sönderdelade:

– för utsäde

Ex  12 07

Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade:

– för utsäde

▼C2

1209

Frön, frukter och sporer av sådana slag som används för utsäde

▼B

DEL VI

Humle

Humlesektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

1210

Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin

1302 13 00

Växtsaft och växtextrakt av humle

DEL VII

Olivolja och bordsoliver

Sektorn för olivolja och bordsoliver omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

1509

Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1510 00

Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 1509

b)

0709 92 10

Oliver, färska eller kylda, för annan användning än oljeframställning

0709 92 90

Andra oliver, färska eller kylda

0710 80 10

Oliver (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta

0711 20

Oliver tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd

Ex 0712 90 90

Torkade oliver, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda

2001 90 65

Oliver, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra

Ex 2004 90 30

Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta

2005 70 00

Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, ej frysta

c)

1522 00 31

1522 00 39

Återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel

2306 90 11

2306 90 19

Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av olivolja

DEL VIII

Lin och hampa

Sektorn för lin och hampa omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

5301

Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5302

Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

DEL IX

Frukt och grönsaker

Sektorn för frukt och grönsaker omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

0702 00 00

Tomater, färska eller kylda

0703

Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda

0704

Kål, färsk eller kyld

0705

Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färsk eller kyld

0706

Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda

0707 00

Gurkor, färska eller kylda

0708

Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda

Ex  07 09

Andra grönsaker, färska eller kylda, med undantag av grönsaker enligt undernummer 0709 60 91 , 0709 60 95 , 0709 60 99 , 0709 92 10 , 0709 92 90 och 0709 99 60

Ex  08 02

Andra nötter, färska eller torkade, även skalade, med undantag av arekanötter (eller betelnötter) och kolanötter enligt undernummer 0802 70 00 , 0802 80 00

0803 10 10

Mjölbananer, färska

0803 10 90

Mjölbananer, torkade

0804 20 10

Fikon, färska

0804 30 00

Ananas

0804 40 00

Avokado

0804 50 00

Guava, mango och mangostan

0805

Citrusfrukter, färska eller torkade

0806 10 10

Bordsdruvor, färska

0807

Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska

0808

Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska

0809

Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska

0810

Annan frukt och andra bär, färska

0813 50 31

0813 50 39

Blandningar av enbart nötter enligt nr 0801 och 0802

0910 20

Saffran

Ex 0910 99

Timjan, färsk eller kyld

Ex 1211 90 86

Basilikört, citronmeliss, mynta, Origanum vulgare (oregano/vild mejram), rosmarin, salvia, färsk eller kyld

1212 92 00

Johannesbröd

DEL X

Bearbetade produkter av frukt och grönsaker

Sektorn för bearbetade produkter av frukt och grönsaker omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

Ex  07 10

Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med undantag av sockermajs enligt undernummer 0710 40 00 , oliver enligt undernummer 0710 80 10 och frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 0710 80 59

Ex  07 11

Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av oliver enligt undernummer 0711 20 , frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 0711 90 10 och sockermajs enligt undernummer 0711 90 30

Ex  07 12

Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda, med undantag av potatis enligt undernummer ex 0712 90 05 som är vakuumtorkad på artificiell väg eller genom uppvärmning och otjänlig som människoföda, sockermajs enligt ►C2  undernummer 0712 90 11 och 0712 90 19 och oliver enligt undernummer ex 0712 90 90  ◄

0804 20 90

Fikon, torkade

0806 20

Vindruvor, torkade

Ex  08 11

Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av frysta bananer enligt undernummer ex 0811 90 95

Ex  08 12

Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av bananer enligt undernummer ex 0812 90 98

Ex  08 13

Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt och bär enligt nr 0801 –0806 : blandningar nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel, med undantag av blandningar av enbart nötter enligt nr 0801 och 0802 som hänförs till undernummer 0813 50 31 och 0813 50 39

0814 00 00

Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverade lösningar

0904 21 10

Torkad sötpaprika (Capsicum annuum), varken krossade eller malda

b)

Ex  08 11

Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

Ex 1302 20

Pektinämnen, pektinater och pektater

Ex  20 01

►C2

 

Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, med undantag för följande:

— frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika enligt undernummer 2001 90 20

 ◄

— sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 2001 90 30

— jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 2001 90 40

— palmhjärtan enligt undernummer ex 2001 90 92

— oliver enligt undernummer 2001 90 65

— vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex 2001 90 97

2002

Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra

2003

Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra

Ex  20 04

Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006 , med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) enlig undernummer 2004 90 10 , oliver enligt undernummer ex 2004 90 30 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enlig undernummer 2004 10 91

Ex  20 05

Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006 , med undantag av oliver enligt undernummer 2005 70 00 , sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 2005 80 00 och frukter av släktet Capsicum andra än sötpaprika enligt undernummer 2005 99 10 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enligt undernummer 2005 20 10

Ex 2006 00

Grönsaker, frukt, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade), med undantag av bananer konserverade med socker enligt nr ex 2006 00 38 och ex 2006 00 99

Ex  20 07

Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av

— homogeniserade beredningar av bananer enligt undernummer ex 2007 10

— sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av banan enligt undernummer ex 2007 99 39 , ex 2007 99 50 och ex 2007 99 97

Ex  20 08

Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, med undantag av

— jordnötssmör enligt undernummer 2008 11 10

— palmhjärtan enligt undernummer 2008 91 00

— majs enligt undernummer 2008 99 85

— jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 2008 99 91

— vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex 2008 99 99

— blandningar av bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex 2008 97 59 , ex 2008 97 78 , ex 2008 97 93 och ex 2008 97 98

— bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex 2008 99 49 , ex 2008 99 67 och ex 2008 99 99

ex  20 09

Frukt- och bärsaft (med undantag av druvsaft och druvmust enligt undernummer 2009 61 och 2009 69 och banansaft enligt undernummer ex 2009 89 35 , 2009 89 38 , 2009 89 79 , 2009 89 86 , 2009 89 89 och 2009 89 99 ) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

DEL XI

Bananer

Banansektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nr

Beskrivning

0803 90 10

Färska bananer, andra än mjölbananer

0803 90 90

Torkade bananer, andra än mjölbananer

ex 0812 90 98

Tillfälligt konserverade bananer

ex 0813 50 99

Blandningar innehållande torkade bananer

1106 30 10

Mjöl och pulver av bananer

ex 2006 00 99

Bananer konserverade med socker

ex 2007 10 99

Homogeniserade beredningar av bananer

ex 2007 99 39

ex 2007 99 50

ex 2007 99 97

Sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av bananer

ex 2008 97 59

ex 2008 97 78

ex 2008 97 93

ex 2008 97 96

ex 2008 97 98

Blandningar innehållande bananer beredda eller konserverade på annat sätt, utan tillsats av alkohol

ex 2008 99 49

ex 2008 99 67

ex 2008 99 99

Bananer beredda eller konserverade på annat sätt

ex 2009 89 35

ex 2009 89 38

ex 2009 89 79

ex 2009 89 86

ex 2009 89 89

ex 2009 89 99

Saft av bananer

DEL XII

Vin

Vinsektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

2009 61

2009 69

Druvsaft (inbegripet druvmust)

2204 30 92

2204 30 94

2204 30 96

2204 30 98

Druvmust annan än druvmust i jäsning eller druvmust vars jäsning har avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol

b)

Ex  22 04

Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009 , med undantag av annan druvmust enligt undernummer 2204 30 92 , 2204 30 94 , 2204 30 96 och 2204 30 98

c)

0806 10 90

Färska druvor andra än bordsdruvor

2209 00 11

2209 00 19

Vinättika

d)

2206 00 10

Piquettevin

2307 00 11

2307 00 19

Vindruv

2308 00 11

2308 00 19

Återstoder från vindruvspressning

DEL XIII

Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt

Sektorn för levande träd och andra levande växter omfattar alla de produkter som anges i kapitel 6 i Kombinerade nomenklaturen.

DEL XIV

Tobak

Tobakssektorn omfattar råtobak och tobaksavfall enligt nr KN-nummer 2401 .

DEL XV

Nöt- och kalvkött

Sektorn för nöt- och kalvkött omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

0102 29 05 till

0102 29 99 , 0102 39 10 och 0102 90 91

Levande nötkreatur och andra oxdjur, andra än renrasiga avelsdjur

0201

Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt

0202

Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst

0206 10 95

Njurtapp och mellangärde, färska eller kylda

0206 29 91

Njurtapp och mellangärde, frysta

0210 20

Kött av nötkreatur och andra oxdjur, saltat, i saltlake, torkat eller rökt

0210 99 51

Njurtapp och mellangärde, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

0210 99 90

Ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter av kött

1602 50 10

Kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat; blandningar av sådant kött eller slakteriprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

1602 90 61

Kött, berett eller konserverat på annat sätt, innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat; blandningar av sådant kött eller slakteriprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

b)

0102 21 , 0102 31 00 och 0102 90 20

Levande nötkreatur och andra oxdjur, renrasiga avelsdjur

0206 10 98

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtapp och mellangärde, färska eller kylda, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter

0206 21 00

0206 22 00

0206 29 99

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtapp och mellangärde, frysta, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter

0210 99 59

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, saltade, i saltlake, torkade eller rökta, utom njurtapp och mellangärde

Ex 1502 10 90

Fetter av nötkreatur och andra oxdjur, andra än sådana enligt nr 1503

1602 50 31 och

1602 50 95

Kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, beredda eller konserverade på annat sätt, utom inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter; blandningar av sådant kött eller slakteriprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

1602 90 69

Kött, berett eller konserverat på annat sätt, innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, utom inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat; blandningar av sådant kött eller slakteriprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

DEL XVI

Mjölk och mjölkprodukter

Sektorn för mjölk och mjölkprodukter omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

0401

Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel

b)

0402

Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel

c)

0403 10 11 to

0403 10 39

0403 9011 11 to

0403 90 69

Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

d)

0404

Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

e)

ex  04 05

Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter med en fetthalt av mer än 75 viktprocent men mindre än 80 viktprocent

f)

0406

Ost och ostmassa

g)

1702 19 00

Mjölksocker och lösningar av mjölksocker, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, innehållande mindre än 99 viktprocent laktos, uttryckt som vattenfri laktos i torrsubstansen

h)

2106 90 51

Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av laktos

i)

Ex  23 09

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur:

Ex 2309 10

– Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar:

2309 10 15

2309 10 19

2309 10 39

2309 10 59

2309 10 70

– – Innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt nr 1702 30 50 , 1702 30 90 , 1702 40 90 , 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter

Ex 2309 90

– Andra slag:

2309 90 35

– – Andra, inbegripet förblandningar:

2309 90 39

2309 90 49

2309 90 59

2309 90 70

►C2  – – – Innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt nr 1702 30 50 , 1702 30 90 , 1702 40 90 , 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter ◄

DEL XVII

Griskött

Sektorn för griskött omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

Ex  01 03

Levande tamsvin, andra än renrasiga avelsdjur

b)

Ex  02 03

Kött av tamsvin, färskt, kylt eller fryst

Ex  02 06

Ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, andra än för framställning av farmaceutiska produkter, färska, kylda eller frysta

0209 10

Svinfett, inte innehållande magert kött, inte utsmälta eller på annat sätt utvunna, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

Ex  02 10

Kött och ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

1501 10

1501 20

Ister och annat svinfett

c)

1601 00

Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter

1602 10 00

Homogeniserade beredningar av kött, slaktbiprodukter och blod

1602 20 90

Varor av lever, annan än gås- eller anklever, beredda eller konserverade

1602 41 10

1602 42 10

1602 49 11 till

1602 49 50

Andra beredningar och konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin

1602 90 10

Beredningar av blod av alla slags djur

1602 90 51

Andra beredningar eller konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin

1902 20 30

Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda, innehållande mer än 20 viktprocent korv e.d., kött och slaktbiprodukter av alla slag, inbegripet fett av alla slag, oavsett ursprung

DEL XVIII

Får- och getkött

Sektorn för får- och getkött omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

0104 10 30

Lamm (upp till ett år gamla)

0104 10 80

Levande får, andra än renrasiga avelsdjur och lamm

0104 20 90

Levande getter, andra än renrasiga avelsdjur

0204

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

0210 99 21

Kött av får eller get, med ben, saltat, i saltlake, torkat eller rökt

0210 99 29

Kött av får eller get, benfritt, saltat, i saltlake, torkat eller rökt

b)

0104 10 10

Levande får – renrasiga avelsdjur

0104 20 10

Levande getter – renrasiga avelsdjur

0206 80 99

Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, färska eller kylda, andra än för framställning av farmaceutiska produkter

0206 90 99

Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, frysta, andra än för framställning av farmaceutiska produkter

0210 99 85

Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

Ex 1502 90 90

Fetter av får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503

c)

1602 90 91

Kött eller slaktbiprodukter av får eller get, beredda eller konserverade på annat sätt

1602 90 95

 

DEL XIX

Ägg

Äggsektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

0407 11 00

0407 19 11

0407 19 19

0407 21 00

0407 29 10

0407 90 10

Ägg av fjäderfä, med skal, färska, konserverade eller kokta

b)

0408 11 80

0408 19 81

0408 19 89

0408 91 80

0408 99 80

Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, andra än sådana som är olämpliga som livsmedel

DEL XX

Fjäderfäkött

Sektorn för fjäderfäkött omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

a)

0105

Levande fjäderfä, nämligen höns av arten Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns

b)

Ex  02 07

Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105 , färska, kylda eller frysta, med undantag av lever enligt punkt c

c)

0207 13 91

0207 14 91

0207 26 91

0207 27 91

0207 43 00

0207 44 91

0207 45 93

0207 45 95

Fjäderfälever, färsk, kyld eller fryst

0210 99 71

0210 99 79

Fjäderfälever, saltad, i saltlake, torkad eller rökt

d)

0209 90 00

Fjäderfäfett, inte utsmälta eller på annat sätt extraherade, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

e)

1501 90 00

Fjäderfäfett

f)

1602 20 10

Gås- eller anklever, beredd eller konserverad på annat sätt

1602 31

1602 32

1602 39

Kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105 , beredda eller konserverade på annat sätt

DEL XXI

Etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter

1. Sektorn för etylalkohol omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

Ex 2207 10 00

Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördragen

Ex 2207 20 00

Etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördragen

Ex 2208 90 91

och

ex 2208 90 99

Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördragen

2. Sektorn för etylalkohol ska också omfatta etanolbaserade produkter som framställs av jordbruksprodukter enligt KN-nummer 2208 och som förpackas i behållare som rymmer minst två liter och har samtliga kännetecken för etanol så som den beskrivs i punkt 1.

DEL XXII

Biodlingsprodukter

Sektorn för biodling omfattar de produkter som anges i följande tabell:



KN-nummer

Beskrivning

0409 00 00

Naturlig honung

Ex 0410 00 00

Drottninggelé och propolis, ätbar

Ex 0511 99 85

Drottninggelé och propolis, inte ätbar

Ex 1212 99 95

Pollen

Ex 1521 90

Bivax

DEL XXIII

Silkesmaskar

Sektorn för silkesmaskar omfattar silkesmaskar enligt KN-nummer ex 0106 90 00 ►C2  och silkesfjärilsägg enligt KN-nummer ex 0511 99 85 . ◄

DEL XXIV

Andra produkter

Begreppet andra produkter omfattar alla jordbruksprodukter utom de som förtecknas i delarna I till XXIII, inbegripet de som förtecknas i följande avsnitt 1 och 2 i denna del.



Avsnitt 1

KN-nummer

Beskrivning

ex  01 01

Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor:

– Hästar

0101 21 00

– – Renrasiga avelsdjur(a): ()

0101 29

– – Andra slag:

0101 29 90

– – – Andra än för slakt

0101 30 00

– – Åsnor

0101 90 00

Andra slag:

ex  01 02

Levande nötkreatur och andra oxdjur:

– – Andra än renrasiga avelsdjur:

– – – Andra än tamsvin

0102 39 90 ,

0102 90 99

 

ex  01 03

Levande svin:

0103 10 00

– Renrasiga avelsdjurb ()

– Andra slag:

ex 0103 91

– – Vägande mindre än 50 kg:

0103 91 90

– – – Andra än tamsvin

ex 0103 92

– – Vägande 50 kg eller mer

0103 92 90

– – Andra än tamsvin

0106

Övriga levande djur

ex  02 03

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

– Färskt eller kylt:

ex 0203 11

– – Hela eller halva kroppar:

0203 11 90

– – – Andra än av tamsvin

ex 0203 12

– – Skinka och bog, samt delar därav, med ben:

0203 12 90

– – – Andra än av tamsvin

ex 0203 19

– – Andra slag:

0203 19 90

– – – Andra än av tamsvin

– Fryst:

ex 0203 21

– – Hela eller halva kroppar:

0203 21 90

– – – Andra än av tamsvin

ex 0203 22

– – Skinka och bog, samt delar därav, med ben:

0203 22 90

– – – Andra än av tamsvin

ex 0203 29

– – Andra slag:

0203 29 90

– – – Andra än av tamsvin

ex 0205 00

Kött av åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst

ex  02 06

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, andra oxdjur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda eller frysta:

ex 0206 10

– Av nötkreatur eller andra oxdjur, färska eller kylda

0206 10 10

– – För framställning av farmaceutiska produkter(c) ()

– Av nötkreatur eller andra oxdjur, frysta:

ex 0206 22 00

– – Lever:

– – – För framställning av farmaceutiska produkter(c) ()

ex 0206 29

– – Andra slag:

0206 29 10

– – – För framställning av farmaceutiska produkter(c) ()

ex 0206 30 00

– Av svin, färska eller kylda:

– – För framställning av farmaceutiska produkter(c) ()

– – Andra slag:

– – – Andra än av tamsvin

– Av svin, frysta:

ex 0206 41 00

– – Lever:

– – – För framställning av farmaceutiska produkter(c) ()

– – – Andra slag:

– – – – Andra än av tamsvin

ex 0206 49 00

– – Andra slag:

– – – Av tamsvin:

– – – – För framställning av farmaceutiska produkter(c) ()

– – – Andra

ex 0206 80

– Andra slag, färska eller kylda:

0206 80 10

– – För framställning av farmaceutiska produkter(c) ()

– – Andra slag:

0206 80 91

– – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna

ex 0206 90

– Andra slag, frysta:

0206 90 10

– – För framställning av farmaceutiska produkter(c) ()

– – Andra slag:

0206 90 91

– – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna

0208

Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta

ex  02 10

Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter:

– Kött av svin:

ex 0210 11

– – Skinka och bog, samt delar därav, med ben:

0210 11 90

– – – Andra än av tamsvin

ex 0210 12

– – Sida (randig) och delar därav:

0210 12 90

– – – Andra än av tamsvin

ex 0210 19

– – Andra slag:

0210 19 90

– – – Andra än av tamsvin

– Andra slag, inbegripet ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter:

0210 91 00

– – Av primater

0210 92

– – Av valar, delfiner och tumlare (däggdjur av ordningen Cetacea), av manater och dugonger (däggdjur av ordningen Sirenia) Av sälar, sjölejon och valrossar (däggdjur av ordningen Pinnipedia)

0210 93 00

– – Av reptiler (inbegripet ormar och sköldpaddor)

ex 0210 99

– – Andra slag:

– – – Kött:

0210 99 31

– – – – Av ren

0210 99 39

– – – – Andra

– – – Slaktbiprodukter:

– – – – Andra än av tamsvin, nötkreatur, andra oxdjur, får och get

0210 99 85

– – – – – Andra än fjäderfälever

ex  04 07

Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta:

0407 19 90

0407 29 90 och

0407 90 90

– Andra ägg än ägg av fjäderfä

ex  04 08

Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel:

– Äggula:

ex 0408 11

– – Torkad:

0408 11 20

– – – Olämpliga som livsmedel(d) ()

ex 0408 19

– – Andra slag:

0408 19 20

– – – Olämpliga som livsmedel(d) ()

– Andra slag:

ex 0408 91

– – Torkad:

0408 91 20

– – – Olämpliga som livsmedel(d) ()

ex 0408 99

– – Andra slag:

0408 99 20

– – – Olämpliga som livsmedel(d) ()

0410 00 00

Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

0504 00 00

Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

ex  05 11

Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ►C2  döda djur enligt kapitel 1 eller 3, olämpliga som livsmedel: ◄

0511 10 00

– Sperma av nötkreatur eller andra oxdjur

– Andra slag:

ex 0511 99

– – Andra slag:

0511 99 85

– – – Andra

ex  07 09

Andra grönsaker, färska eller kylda:

ex 0709 60

– Frukter av släktena Capsicum och Pimenta:

– – Andra slag:

0709 60 91

– – – – Av släktet Capsicum, för framställning av capsicin eller alkoholhaltiga oleoresiner av Capsicum(c) ()

0709 60 95

– – – För industriell framställning av eteriska oljor eller resinoider(c) ()

0709 60 99

– – – Andra

ex  07 10

Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta:

ex 0710 80

– Andra grönsaker:

– – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta:

0710 80 59

– – – Andra än sötpaprika

ex  07 11

Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:

ex 0711 90

– Andra grönsaker; blandningar av grönsaker:

– – Grönsaker:

0711 90 10

– – – – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta, med undantag av sötpaprika

ex  07 13

Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade:

ex 0713 10

– Ärter (Pisum sativum)

0713 10 90

– – Andra än för utsäde

ex 0713 20 00

– Kikärter:

– – Andra än för utsäde

– Bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.):

ex 0713 31 00

– – Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek:

– – – Andra än för utsäde

ex 0713 32 00

– – Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis):

– – – Andra än för utsäde

ex 0713 33

– – Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.):

0713 33 90

– – – Andra än för utsäde

ex 0713 34 00

– – Bambarabönor (Vigna subterranea eller Voandzeia subterranea)

ex 0713 35 00

– – – Andra än för utsäde

ex 0713 39 00

– – Ögonbönor (Vigna unguiculata):

– – – Andra än för utsäde

– – Andra slag:

– – – Andra än för utsäde

ex 0713 40 00

– Linser:

– – Andra än för utsäde

ex 0713 50 00

– Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor):

– – Andra än för utsäde

ex 0713 60 00

– Duvärter (Cajanus cajan):

 

– – Andra än för utsäde

ex 0713 90 00

– Andra slag:

– – Andra än för utsäde

0801

Kokosnötter, paranötter och cashewnötter, färska eller torkade, även skalade

ex  08 02

Andra nötter, färska eller torkade, även skalade:

0802 70 00

– Kolanötter (Cola spp.)

0802 80 00

– Arekanötter

ex  08 04

Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade:

0804 10 00

– Dadlar

0902

Te, även aromatiserat

ex  09 04

Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossade eller malda, med undantag av sötpaprika enligt undernummer 0904 21 10

0905

Vanilj

0906

Kanel och kanelknopp

0907

Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor

0908

Muskot, muskotblomma och kardemumma

0909

Frön av anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin och kummin; enbär

ex  09 10

Ingefära, gurkmeja, lagerblad, curry och andra kryddor, med undantag av timjan och saffran

ex  11 06

Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713 , av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kapitel 8:

1106 10 00

– Av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713

ex 1106 30

– Av produkter enligt kapitel 8:

1106 30 90

– – Annat än av bananer

ex  11 08

Stärkelse; inulin:

1108 20 00

– Inulin

1201 90 00

Sojabönor, även sönderdelade, andra än utsäde

1202 41 00

Jordnötter, oskalade, inte rostade eller på annat sätt tillagade, andra än utsäde

1202 42 00

Jordnötter, skalade, även sönderdelade, men inte rostade eller på annat sätt tillagade, andra än utsäde

1203 00 00

Kopra

1204 00 90

Linfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

1205 10 90 och ex 1205 90 00

Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

1206 00 91

Solrosfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

1206 00 99

 

1207 29 00

Bomullsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

1207 40 90

Sesamfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

1207 50 90

Senapsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

1207 91 90

Vallmofrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

1207 99 91

Hampfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

ex 1207 99 96

Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade, andra än för utsäde

1208

Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter, med undantag av mjöl av senapsfrön

ex  12 11

Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade eller pulveriserade, med undantag för de produkter som hänförs till KN-nummer ex 1211 90 86 i del IX

ex  12 12

Johannesbröd, sjögräs och andra alger, sockerbetor och sockerrör, färska, kylda, frysta eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av Cichorium intybus var. sativum) av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

ex 1212 99

– – Annat än sockerrör:

1212 99 41 och 1212 99 49

– – – Johannesbrödfrön

ex 1212 99 95

– – – Andra, med undantag av cikoriarot

1213 00 00

Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar

ex  12 14

Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar:

ex 1214 10 00

– Mjöl och pelletar av lusern (alfalfa), exklusive av hetluftstorkad lusern eller lusern som torkats på annat sätt och malts

ex 1214 90

– Andra slag:

1214 90 10

– – Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukter

ex 1214 90 90

– – Andra, med undantag av:

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts

ex  15 02

Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, med undantag av fetter enligt nr 1503 :

ex 1502 10 10

ex 1502 90 10

– För industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel, andra än fetter från ben och avfall(c) ()

1503 00

Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda

ex  15 04

Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, med undantag av fiskleverolja och fraktioner av sådana oljor enligt undernummer 1504 10 och fetter och oljor av fisk samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, med undantag av fiskleverolja enligt undernummer 1504 20

1507

Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerad men inte kemiskt modifierad

1508

Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1511

Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1512

Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade, men inte kemiskt modifierade

1513

Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1514

Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

ex  15 15

Andra icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor (med undantag av jojobaolja enligt undernummer ex 1515 90 11 ) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

ex  15 16

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade (med undantag av hydrerad ricinolja, s.k. opalvax, enligt undernummer 1516 20 10 )

ex  15 17

Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516 , med undantag av undernummer 1517 10 10 , 1517 90 10 och 1517 90 93

►C2  
1518 00 31 och
1518 00 39  ◄

Blandningar av flytande feta vegetabiliska fetter, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel(c) ()

1522 00 91

Bottensatser och avslemningsåterstoder; soapstocks, från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel

1522 00 99

Andra återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer, med undantag av de innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel

ex  16 02

Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt:

– Av svin:

ex 1602 41

– – Skinka och delar därav:

1602 41 90

– – – Andra än av tamsvin

ex 1602 42

– – Bog och delar därav:

1602 42 90

– – – Andra än av tamsvin

ex 1602 49

– – Andra produkter av svin, inbegripet blandade styckningsdelar:

1602 49 90

– – – Andra än av tamsvin

ex 1602 90

– Andra varor, inbegripet beredningar av blod av alla slags djur

– – Andra än beredningar av blod av alla slags djur:

1602 90 31

– – – Av vilt eller kanin

– – – Annat:

– – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin:

– – – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur:

1602 90 99

– – – – – – Andra än av får eller get

ex 1603 00

Extrakt och safter av kött

1801 00 00

Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade

1802 00 00

Kakaoskal eller annat kakaoavfall

ex  20 01

Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra:

ex 2001 90

– Andra slag:

2001 90 20

– – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika

ex  20 05

Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006 :

ex 2005 99

– Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker:

2005 99 10

– – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika

ex  22 06

Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

2206 31 91 till

2206 00 89

– Andra än "piquettevin"

ex  23 01

Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, olämpliga som livsmedel; grevar:

2301 10 00

– Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter av kött; grevar

ex  23 02

Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter:

2302 50 00

– Av baljväxter

2304 00 00

Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar

2305 00 00

Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

ex  23 06

Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, även malda eller i form av pelletar, andra än sådana enligt nr 2304 eller 2305 ►C2  med undantag för undernummer 2306 90 05 (oljekakor och andra fasta återstoder vid utvinning ur majsgroddar) samt 2306 90 11 och 2306 90 19 (oljekakor och andra fasta återstoder vid utvinning av olivolja) ◄

ex 2307 00

Vindruv; rå vinsten:

2307 00 90

– Rå vinsten

ex 2308 00

Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar:

2308 00 90

– Andra slag än återstoder från vindruvspressning, ekollon och hästkastanjer, återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor

ex  23 09

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur:

ex 2309 10

– Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar:

2309 10 90

– – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 1702 30 50 , 1702 30 90 , 1702 40 90 , 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter

ex 2309 90

– Andra slag:

ex 2309 90 10

– – Andra, inbegripet förblandningar:

– – Limvatten ("solubles") av havsdäggdjur

ex 2309 90 91 till

2309 90 96

– – – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 1702 30 50 , 1702 30 90 , 1702 40 90 , 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter, med undantag av

– Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs

– Dehydratiserade produkter framställda av enbart fasta rester och saft från framställningen av de koncentrat som avses i första strecksatsen

(1)   För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 94/28/EG (2) och kommissionens förordning (EG) nr 504/2008 (3)).

(2)   Rådets direktiv 94/28/EG av den 23 juni 1994 om principer för zootekniska och genealogiska villkor för import från tredjeland av djur, sperma, ägg och embryon och om ändring av direktiv 77/504/EEG om renrasiga avelsdjur av nötkreatur EGT L 178, 12.7.1994, s. 66).

(3)   Kommissionens förordning (EG) nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427/EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur (EUT L 149, 7.6.2008, s. 3).

(4)   För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 88/661/EEG (5), och direktiv 94/28/EG och kommissionens beslut 96/510/EG (6)).

(5)   Rådets direktiv 88/661/EEG av den 19 december 1988 om avelsmässiga normer för avelssvin (EGT L 382, 31.12.1988, s. 36).

(6)   Kommissionens beslut 96/510/EG av den 18 juli 1996 om härstamningsbevis för import av avelsdjur samt för deras sperma, ägg och embryon (EGT L 210, 20.8.1996, s. 53).

(7)   För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda unionsbestämmelser är uppfyllda (se artiklarna 291–300 i förordning (EEG) nr 2454/93).

(8)   För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i avsnitt II F i de inledande bestämmelserna i Kombinerade nomenklaturen är uppfyllda.



Avsnitt 2

KN-nummer

Beskrivning

0101 29 10

Hästar, för slakt ()

ex 0205 00

Kött av häst, färskt, kylt eller fryst

0210 99 10

Kött av häst, saltat, i saltlake eller torkat

0511 99 10

Senor; avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn

0701

Potatis, färsk eller kyld

0901

Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett mängden

1105

Mjöl, pulver, flingor, korn och pelletar av potatis

1212 94 00

Cikoriarötter

2209 00 91 och 2209 00 99

Ättika och ersättningar för ättika erhållna från annan ättiksyra än vinättika

4501

Naturkork, obearbetad eller enkelt förarbetad; korkavfall; krossad, granulerad eller malen kork

(1)   För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda unionsbestämmelser är uppfyllda (se artiklarna 291–300 i förordning (EEG) nr 2454/93).

▼B




BILAGA II

DEFINITIONER I ENLIGHET MED ARTIKEL 3.1

DEL I

Definitioner avseende rissektorn

I. Termerna paddyris, råris, delvis slipat ris, helt slipat ris, rundkornigt ris, mellankornigt ris, långkornigt ris i kategori A eller B och brutet ris ska definieras på följande sätt:

1.

 

a)

paddyris : ris som efter tröskning har skalet kvar.

b)

råris : paddyris från vilket endast ytterskalet har avlägsnats. Exempel på ris som omfattas av denna definition är ris med handelsbeteckningarna "brown rice", "cargo rice", "loonzain" och "riso sbramato".

c)

delvis slipat ris : paddyris från vilket skalet, en del av grodden och hela eller delar av de yttre skikten av fruktväggen, men inte de inre skikten, har avlägsnats.

d)

helt slipat ris : paddyris från vilket skalet, hela de yttre och inre skikten av fruktväggen samt vad avser mellan- och långkornigt ris hela grodden och vad avser rundkornigt ris åtminstone en del av grodden har avlägsnats, men där högst 10 % av riskornen får ha kvar vita längsgående strimmor.

2.

 

a)

rundkornigt ris : ris vars korn som längst är 5,2 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 2.

b)

mellankornigt ris : ris vars korn är längre än 5,2 mm men som längst 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 3.

c)

långkornigt ris :

i) långkornigt ris kategori A, nämligen ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än 2 men mindre än 3.

ii) långkornigt ris kategori B, nämligen ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än eller lika med 3.

d)

mätning av riskornen :

riskornens mått för helt slipat ris bestäms enligt följande metod:

i) Ett representativt prov tas från varupartiet.

ii) Provet siktas tills dess att endast hela riskorn återstår, inbegripet omogna riskorn.

iii) Två mätningar genomförs om vardera 100 riskorn och genomsnittet beräknas.

iv) Resultatet uttrycks i mm och avrundas till en decimal. brutet ris.

3.  brutet ris: riskorndelar vilkas längd inte överstiger tre fjärdedelar av de hela riskornens genomsnittliga längd.

II. För riskorn och brutet ris som inte är av felfri kvalitet ska följande definitioner gälla:

1.

hela riskorn : riskorn från vilka endast en del av tanden har avlägsnats, oberoende av de egenskaper som varje bearbetningsled åstadkommer.

2.

klippta riskorn : riskorn från vilka hela tanden har avlägsnats.

3.

brutna riskorn eller brutet ris :

riskorn från vilka en större del än tanden har avlägsnats. Brutet ris inbegriper

i) grovt brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än halva riskornet men som inte utgör ett helt riskorn),

ii) medelfint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än en fjärdedel av riskornet men som inte uppnår minsta storleken för grovt brutet ris),

iii) fint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är mindre än en fjärdedel av riskornets, men som inte passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm),

iv) riskornsfragment (små delar eller bitar av riskorn, som passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm); kluvna riskorn (bitar som uppkommer genom att riskornen klyvs på längden) ingår i denna definition.

4.

gröna riskorn : riskorn som inte är fullt mogna.

5.

riskorn med naturliga missbildningar : riskorn med naturliga missbildningar, ärftliga eller icke-ärftliga, i förhållande till sortens typiska morfologiska kännetecken.

6.

kritaktiga riskorn : riskorn med en yta som till minst tre fjärdedelar har ett ogenomskinligt och kritaktigt utseende.

7.

rödstrimmiga riskorn : riskorn med längsgående röda strimmor av olika färgstyrka och nyans, som utgör rester av fruktväggen.

8.

fläckiga riskorn : riskorn med en liten och välavgränsad mörk fläck av mer eller mindre regelbunden form. Till fläckiga riskorn räknas även riskorn som har svaga svarta strimmor på ytan, vilka ej går på djupet. Strimmorna och fläckarna får inte uppvisa någon gul eller mörk ytterring.

9.

missfärgade riskorn : riskorn som på en begränsad del av ytan uppvisar en tydlig förändring i den naturliga färgen. Fläckarna kan vara av olika färg (svartaktiga, rödaktiga, bruna, etc.). Djupa, svarta strimmor ska också anses utgöra fläckar. Om fläckarnas färg är tillräckligt kraftig (svart, ljusröd, rödbrun), så att den är direkt synlig och om de täcker en yta som är lika med eller större än halva riskornet, ska riskornen anses vara gula riskorn.

10.

gula riskorn : riskorn som helt eller delvis genomgått en naturlig färgförändring på annat sätt än genom torkning och som har antagit en färgnyans från citrongul till orangegul.

11.

bärnstensgula riskorn : riskorn som på annat sätt än genom torkning har genomgått en enhetlig, lätt färgförändring över hela ytan. Genom denna förändring antar riskornen en ljust bärnstensgul färg.

DEL II

Tekniska definitioner avseende sockersektorn

Avsnitt A

Allmänna definitioner

1.

Vitt socker : socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

2.

Råsocker : socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av mindre än 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

3.

Isoglukos : produkt som är framställd av glukos eller dess polymerer med ett fruktosinnehåll av minst 10 viktprocent.

4.

Inulinsirap : produkt som erhållits genom hydrolys av inulin eller oligofruktos, med ett fruktosinnehåll av minst 10 % i fri form eller som sackaros, uttryckt som socker- eller isoglukosekvivalenter. För att undvika restriktioner på marknaden för produkter med låg sötningseffekt vilka framställs av företag utan inulinsirapskvot som bearbetar inulinfibrer kan denna definition komma att ändras av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 125.4 a.

5.

Leveransavtal : ett avtal som ingåtts mellan en säljare och ett företag om leverans av sockerbetor avsedda för tillverkning av socker.

6.

Branschavtal :

a) ett avtal som, innan något leveransavtal har ingåtts, ingås mellan å ena sidan företag eller en branschorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga eller en sammanslutning av sådana branschorganisationer och å andra sidan en säljarorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga eller en sammanslutning av sådana säljarorganisationer, eller

b) om inget av de avtal som avses i a föreligger, bolags- och kooperationslagstiftningen, om den reglerar leverans av sockerbetor från andelsägare eller medlemmar i ett bolag eller en sockertillverkande kooperation.

Avsnitt B

Definitioner tillämpliga under den period som avses i artikel 124

1.

Kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap : den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget i fråga tillverkar inom ramen för sin kvot och som hänför sig till ett visst regleringsår.

2.

Industrisocker : den kvantitet socker som företaget i fråga tillverkar utöver den kvantitet som avses i punkt 5 och som hänför sig till ett visst regleringsår och är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 140.2.

3.

Industriisoglukos och industriinulinsirap : den kvantitet isoglukos eller inulinsirap som tillverka och som hänför sig till ett visst regleringsår och är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 140.2.

4.

Överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap : den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som tillverkas och som hänför sig till ett visst regleringsår utöver de kvantiteter som avses i punkterna 1, 2 och 3.

5.

Kvotbetor : alla sockerbetor som bearbetas till kvotsocker.

6.

Heltidsraffinaderi :

 produktionsenhet vars verksamhet uteslutande består i att raffinera importerat rörråsocker, eller

 produktionsenhet som under regleringsåret 2004/05 eller för Kroatien 2007/2008 raffinerade minst 15 000 ton importerat rörråsocker.

DEL III

Definitioner avseende humlesektorn

1.

humle : de torkade blomställningarna, även kallade kottar, av (hon-)humleplantan (Humulus lupulus). Dessa gröngula, äggformade blomställningar har en stjälk och har vanligen en största längd på 2–5 cm.

2.

humlepulver : den produkt som erhålls vid malning och som innehåller alla naturliga beståndsdelar av humle.

3.

lupulinberikat humlepulver : den produkt som erhålls genom malning av humle efter mekanisk avskiljning av en del av bladen, stjälkarna, stödbladen och humlespindlarna.

4.

humleextrakt : de koncentrerade produkter som erhålls genom lösningsmedels inverkan på humlet eller humlepulvret.

5.

humleblandningar : en blandning av två eller fler av de produkter som avses i leden 1–4.

DEL IV

Definitioner avseende vinsektorn

Vinstocksrelaterade

1.

röjning : fullständigt borttagande av alla vinstockar på en areal som planterats med vinstockar.

2.

plantering : slutgiltig plantering av vinstockar eller delar av vinstockar, ympade eller inte ympade, i syfte att producera druvor eller inrätta en moderplantskola för ympmaterial.

3.

dubbelympning : ympning av en vinstock som redan har ympats en gång tidigare.

Produktrelaterade

4.

färska druvor : de frukter av vinrankan som används för vinframställning, mogna eller lätt torkade, och som kan vara krossade eller pressade med vanliga vinframställningsmedel/utrustning och som spontant kan ge upphov till alkoholjäsning,

5.

färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol :

en produkt som

a) har en verklig alkoholhalt av minst 12 volymprocent och högst 15 volymprocent,

b) har framställs genom tillsats till ojäst druvmust med en naturlig alkoholhalt av minst 8,5 volymprocent, som uteslutande härrör från druvor av de druvsorter som är klassificerbara i enlighet med artikel 81.2,

i) av neutral alkohol framställd av vinprodukter, inklusive alkohol som framställts genom destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent, eller

ii) av en icke-rektifierad produkt som härrör från destillation av vin som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 80 volymprocent.

6.

druvsaft :

den ojästa men jäsbara flytande produkt som

a) framställs genom behandlingar som gör den lämplig för konsumtion i obearbetat tillstånd,

b) framställs av färska druvor eller av druvmust eller genom återställande. Om produkten har framställts genom återställande, ska detta ha gjorts med hjälp av koncentrerad druvmust eller koncentrerad druvsaft.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i druvsaft är 1 volymprocent.

7.

koncentrerad druvsaft :

icke-karamelliserad druvsaft som framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern, vilken ska användas enligt en metod som ska fastställas, anger 50,9 % eller däröver vid 20 °C.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i koncentrerad druvsaft är 1 volymprocent.

8.

jäsningsrester (vindruv) :

a) rester som efter jäsning, under lagring eller efter tillåten behandling avsätter sig i kärl som innehåller vin,

b) rester som blir kvar efter filtrering eller centrifugering av den produkt som avses i led a,

c) rester som under lagring eller efter tillåten behandling avsätter sig i kärl som innehåller druvmust, eller

d) rester som blir kvar efter filtrering eller centrifugering av den produkt som avses i led c.

9.

återstoder från vindruvspressning : jästa eller ojästa rester från pressning av färska druvor.

10.

piquettevin :

en produkt som framställs

a) genom jäsning av obehandlade återstoder från vindruvspressning som är uppblötta i vatten, eller

b) genom urlakning av jästa återstoder från vindruvspressning med vatten.

11.

vin som har tillsatts alkohol för destillation :

en produkt som

a) har en verklig alkoholhalt av lägst 18 volymprocent och högst 24 volymprocent,

b) uteslutande framställs genom tillsats till vin utan restsocker av en icke-renad produkt som härrör från destillation av vin med en verklig alkoholhalt av högst 86 volymprocent, eller

c) har en halt av flyktiga syror på högst 1,5 g/l, uttryckt som ättiksyra.

12.

cuvée :

a) druvmust,

b) vin, eller

c) en blandning av druvmust eller vin med olika egenskaper,

som är avsett för framställning av en särskild typ av mousserande viner.

Alkoholhalt

13.

verklig alkoholhalt i volymprocent : antal volymenheter ren alkohol som vid 20 °C finns i 100 volymenheter av produkten vid samma temperatur.

14.

potentiell alkoholhalt i volymprocent : antal volymenheter ren alkohol som vid 20 °C kan framställas genom utjäsning av det socker som finns i 100 volymenheter av produkten vid samma temperatur.

15.

total alkoholhalt i volymprocent : summan av den verkliga och den potentiella alkoholhalten.

16.

naturlig alkoholhalt uttryckt i volymprocent : en produkts totala alkoholhalt i volymprocent före eventuell berikning.

17.

verklig alkoholhalt uttryckt i massa : antal kg ren alkohol som finns i 100 kg produkt.

18.

potentiell alkoholhalt uttryckt i massa : antal kg ren alkohol som kan framställas genom utjäsning av det socker som finns i 100 kg av produkten.

19.

total alkoholhalt uttryckt i massa : summan av den verkliga och den potentiella alkoholhalten.

DEL V

Definitioner avseende nöt- och kalvköttssektorn

▼C2

nötkreatur : levande husdjur av nötkreatur som omfattas av KN-nr 0102 21 , ex 0102 31 00 , 0102 90 20 , ex 0102 29 10 till ex 0102 29 99 , 0102 39 10 , 0102 90 91 .

▼B

DEL VI

Definitioner avseende sektorn för mjölk och mjölkprodukter

Vid tillämpningen av tullkvoten för smör med ursprung i Nya Zeeland ska formuleringen "framställt direkt från mjölk eller grädde" inte utesluta sådant smör som framställts från mjölk eller grädde utan användning av lagrade råvaror, i en enda, sluten och oavbruten process som kan innebära att grädden genomgår ett stadium som koncentrerat mjölkfett och/eller att sådant mjölkfett fraktioneras.

DEL VII

Definitioner avseende äggsektorn

1.

fjäderfäägg med skal : färska, konserverade eller kokta, undantaget kläckägg enligt punkt 2.

2.

kläckägg : fjäderfäägg för kläckning.

3.

hela produkter : fågelägg utan skal, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.

4.

delprodukter : fågeläggulor, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.

DEL VIII

Definitioner avseende fjäderfäköttssektorn

1.

levande fjäderfän : levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en vikt på över 185 gram.

2.

kycklingar : levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en högsta vikt på 185 gram.

3.

slaktade fjäderfän : döda höns av släktet Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns, hela och med eller utan slaktbiprodukter.

4.

härledda produkter :

a) produkter enligt del XX led a i bilaga I,

b) produkter enligt del XX led b i bilaga I, utom slaktade fjäderfän och ätbara slaktbiprodukter, så kallade styckningsdelar av fjäderfä,

c) ätbara slaktbiprodukter enligt del XX led b i bilaga I,

d) produkter enligt del XX led c i bilaga I,

e) produkter enligt del XX led d och e i bilaga I,

f) produkter enligt del XX led f i bilaga I utom produkter enligt KN-nr 1602 20 10 .

DEL IX

Definitioner avseende biodlingssektorn

1. Med honung avses honung enligt rådets direktiv 2001/110/EG ( 29 ), inklusive vad gäller huvudsorterna av honung.

2. Med biodlingsprodukter avses honung, bivax, drottninggelé, propolis eller pollen.




BILAGA III

STANDARDKVALITET FÖR RIS OCH SOCKER ENLIGT ARTIKLARNA 7 OCH 135

A.    Standardkvalitet för paddyris

Följande gäller för paddyris av standardkvalitet:

a) Det ska vara av sund, god och handelsmässig kvalitet och luktfri.

b) Vattenhalten ska uppgå till högst 13 %.

c) Det ska ha en avkastning på 63 viktprocent i hela korn av helt slipat ris (med en tolerans på 3 % klippta korn), varav en viktprocent av korn av helt slipat ris som inte är av felfri kvalitet enligt följande:



Kritaktiga korn av paddyris enligt KN-nummer 1006 10 27 och 1006 10 98

1,5 %

▼C2

Kritaktiga korn av paddyris med andra KN-nummer än 1006 10 27 och 1006 10 98

2,0 %

▼B

Rödstrimmiga riskorn

1,0 %

Fläckiga riskorn

0,50 %

Missfärgade riskorn

0,25 %

Gula riskorn

0,02 %

Bärnstensgula riskorn

0,05 %

B.    Standardkvaliteter för socker

I.    Standardkvaliteter för sockerbetor

Betor av standardkvalitet ska ha följande egenskaper:

a) De ska vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

b) De ska ha ett sockerinnehåll på 16 % vid mottagandet.

II.    Standardkvalitet för vitsocker

1. Vitsocker av standardkvalitet ska ha följande egenskaper:

a) Sund, god och marknadsmässig kvalitet, torrt, enhetligt kristalliserat och jämnt rinnande.

b) Polarisation: minst 99,7.

c) Fuktinnehåll: högst 0,06 %.

d) Innehåll av invertsocker: högst 0,04 %.

e) Antalet enheter som fastställs enligt punkt 2 som inte överstiger 22 sammanlagt och inte

 15 i fråga om askinnehåll,

 9 i fråga om färgtyp, fastställd enligt den metod som används vid Institut für landwirtschaftliche Technologie und Zuckerindustrie Braunschweig (nedan kallad Braunschweig-metoden),

 6 i fråga om färgning av lösningen, fastställd enligt den metod som används vid International Commission for Uniform Methods of Sugar Analysis (nedan kallad ICUMSA-metoden).

2. En enhet ska motsvara

a) 0,0018 % askinnehåll enligt ICUMSA-metoden vid 28 brixgrader,

b) 0,5 färgtypenheter enligt Braunschweig-metoden,

c) 7,5 enheter lösningsfärgning enligt ICUMSA-metoden.

3. De metoder som används för att fastställa de faktorer som avses i punkt 1 ska vara desamma som används för att fastställa dessa faktorer inom ramen för interventionsåtgärderna.

III.    Standardkvalitet för råsocker

1. Råsocker av standardkvalitet ska ge ett vitsockerutbyte på 92 %.

2. Utbytet för råsocker av betsocker ska beräknas genom att detta sockers polarisationsgrad minskas med

a) sockrets procentuella halt av aska multiplicerad med fyra,

b) sockrets procentuella halt av invertsocker multiplicerad med två,

c) talet 1.

3. Utbytet för råsocker av sockerrör ska beräknas genom att detta sockers polarisationsgrad multiplicerad med två minskas med talet 100.




BILAGA IV

UNIONSSKALOR FÖR KLASSIFICERING AV SLAKTKROPPAR ENLIGT ARTIKEL 10

A.    Unionsskala för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre

I.    Definitioner

I detta direktiv avses med

1.  slaktkroppar: hela kroppar av slaktade djur som är avblodade, urtagna och avhudade,

2.  halva slaktkroppar: produkter som erhålls genom en symmetrisk delning av slaktkroppen genom mitten av varje hals-, bröst-, länd- och korskota och genom bröstbenet och bäckenbensfogen.

II.    Kategorier

▼C2

Slaktkroppar av nötkreatur ska delas in i följande kategorier:

Z : Slaktkroppar av djur som är åtta månader eller äldre men yngre än tolv månader.

A : Slaktkroppar av okastrerade handjur som är 12 månader eller äldre men yngre än 24 månader.

B : Slaktkroppar av okastrerade handjur som är 24 månader eller äldre.

C : Slaktkroppar av kastrerade handjur som är 12 månader eller äldre.

D : Slaktkroppar av hondjur som har kalvat.

E : Slaktkroppar av andra hondjur som är 12 månader eller äldre.

▼B

III.    Klassificering

Slaktkropparna ska klassificeras genom på varandra följande bedömningar av följande:

1. Konformation enligt följande:

Slaktkroppsprofilernas utveckling, särskilt vad gäller de väsenliga delarna (lår, rygg, bog).



Konformations-klass

Beskrivning

S

Förstklassig

Alla profiler extremt svällande. Exceptionell muskelutveckling (dubbelmusklad slaktkroppstyp).

E

Utmärkt

Alla profiler svällande till mycket svällande. Utmärkt muskelutveckling.

U

Mycket bra

På det hela taget svällande profiler. Mycket god muskelutveckling.

R

Bra

På det hela taget raka profiler. God muskelutveckling.

O

Ganska bra

Raka till insjunkna profiler. Genomsnittlig muskelutveckling.

P

Dålig

Alla profiler insjunkna till mycket insjunkna. Mindre god muskelutveckling.

2. Fettansättning enligt följande:

 Mängd fett på slakt kroppens utsida och i brösthålan.

 



Fettansättnings-klass

Beskrivning

1

Mycket liten

Ingen till låg fettansättning.

2

Liten

Lätt fettansättning, köttet synligt nästan överallt.

3

Ordinär

Köttet, med undantag för lår och bog, täckt med fett nästan överallt, lätta ansamlingar av fett i brösthålan.

4

Riklig

Köttet täckt av fett men fortfarande delvis synligt på lår och bog, vissa tydliga ansamlingar av fett i brösthålan.

5

Mycket riklig

Hela slaktkroppen täckt av fett; stora ansamlingar i brösthålan.

Medlemsstaterna ska tillåtas att dela in var och en av klasserna i punkterna 1 och 2 i högst tre underklasser.

IV.    Presentation

Hela och halva slaktkroppar och halva slaktkroppar ska presenteras på följande sätt:

a) Utan huvud och utan fötter. Huvudet ska vara avskuret från kroppen vid leden mellan atlaskotan och skallbenet och fötterna ska vara avskurna vid övre eller nedre fotleden.

b) Utan bröst- och bukhålornas organ, med eller utan njurar, njurfett och bäckenfett.

c) Utan könsorgan och dithörande muskler och hos hondjur utan juver eller juverfett.

V.    Klassificering och identitetsmärkning

Slakterier som har godkänts enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 ( 30 ) ska vidta åtgärder för att säkerställa att alla slaktkroppar eller halva slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre och har slaktats vid dessa slakterier och är försedda med ett kontrollmärke enligt artikel 5.2 jämförd med avsnitt I kapitel III i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 ( 31 ) klassificeras och identitetsmärks i enligt med unionsskalan.

Medlemsstaterna får bevilja att yttre fett avlägsnas från slaktkropparna eller de halva slaktkropparna före identitetsmärkningen, om detta motiveras av fettansättningen.

B.    Unionsskala för klassificering av slaktkroppar av gris

I.    Definitioner

Med slaktkroppar avses kroppar av slaktade grisar som är avblodade och urtagna, hela eller delade längs mittlinjen.

II.    Klassificering

Slaktkroppar ska indelas i klasser enligt sitt uppskattade innehåll av magert kött och klassificeras enligt följande:



Klass

Magert kött som andel av slaktkroppsvikten

S

60 % eller mer

E

55 % eller mer, men mindre än 60 %

U

50 % eller mer, men mindre än 55 %

R

45 % eller mer, men mindre än 50 %

O

40 % eller mer, men mindre än 45 %

P

Mindre än 40 %

III.    Presentation

Slaktkroppar ska presenteras utan tunga, borst, klövar, könsorgan, ister, njurar och mellangärde.

IV.    Innehåll av magert kött

1. Innehållet av magert kött ska bedömas med av kommissionen godkända klassificeringsmetoder. Endast statistiskt utprövade bedömningsmetoder grundade på fysisk mätning av en eller flera anatomiska delar av grisslaktkroppen får godkännas. För att en klassificeringsmetod ska kunna godkännas måste det statistiska felet vid bedömningen underskrida en angiven högsta toleransnivå.

2. Slaktkropparnas kommersiella värde ska dock inte enbart bestämmas på grundval av innehållet av magert kött.

V.    Identifiering av slaktkroppar

Om inte annat föreskrivs av kommissionen, ska klassifierade slaktkroppar identifieras genom märkning i enlighet med unionsskalan.

C.    Unionsskala för klassificering av slaktkroppar av får

I.    Definitioner

För termerna av slaktkroppar och halva slaktkroppar definitionerna i punkt A.I gälla.

II.    Kategorier

Slaktkropparna ska delas in i följande kategorier:

A : Slaktkroppar av får som är yngre än tolv månader.

B : Slaktkroppar av andra får.

III.    Klassificering

Slaktkropparna ska klassificeras genom tillämpning av bestämmelserna i punkt A.III med nödvändiga ändringar. Begreppet "lår" i punkt A.III.1 och på raderna 3 och 4 i tabellen under punkt A.III.2 ska dock ersättas med begreppet "bakkvartspart".

IV.    Presentation

Slaktkroppar och halva slaktkroppar ska presenteras utan huvud (avskilt vid leden mellan atlaskotan och skallbenet), fötter (avskilda vid övre eller nedre fotleden), svans (avskild mellan sjätte och sjunde svanskotan), juver, könsdelar, lever och organpaket. Njurar och njurfett inkluderas i slaktkroppen.

Medlemsstaterna ska ha rätt att tillåta en annan presentation när referenspresentationen inte används.

V.    Identifiering av slaktkroppar

Klassificerade slaktkroppar och halva slaktkroppar ska identifieras genom märkning i enlighet med unionsskalan.

▼M2




BILAGA V

PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 23.5

Kategori I

 Fermenterade mjölkprodukter utan frukt- eller bärsaft, naturligt smaksatta.

 Fermenterade mjölkprodukter med frukt- eller bärsaft, naturligt smaksatta eller icke smaksatta.

 Mjölkbaserade drycker innehållande kakao eller frukt- eller bärsaft eller naturligt smaksatta.

Kategori II

Fermenterade eller icke fermenterade mjölkprodukter med frukt, naturligt smaksatta eller icke smaksatta.

▼B




BILAGA VI



BUDGETBEGRÄNSNINGAR FÖR STÖDPROGRAM ENLIGT ARTIKEL 44.1

i tusental EUR per budgetår

 

2014

2015

2016

2017 framåt

Bulgarien

26 762

26 762

26 762

26 762

Tjeckien

5 155

5 155

5 155

5 155

Tyskland

38 895

38 895

38 895

38 895

Grekland

23 963

23 963

23 963

23 963

Spanien

353 081

210 332

210 332

210 332

Frankrike

280 545

280 545

280 545

280 545

Kroatien

11 885

11 885

11 885

10 832

Italien

336 997

336 997

336 997

336 997

Cypern

4 646

4 646

4 646

4 646

Litauen

45

45

45

45

Luxemburg

588

Ungern

29 103

29 103

29 103

29 103

Malta

402

Österrike

13 688

13 688

13 688

13 688

Portugal

65 208

65 208

65 208

65 208

Rumänien

47 700

47 700

47 700

47 700

Slovenien

5 045

5 045

5 045

5 045

Slovakien

5 085

5 085

5 085

5 085

Förenade kungariket

120




BILAGA VII

DEFINITIONER, BETECKNINGAR OCH VARUBESKRIVNINGAR AVSEENDE PRODUKTER ENLIGT ARTIKEL 78

I denna bilaga avses med varubeskrivning det namn under vilket ett livsmedel säljs enligt artikel 5.1 i direktiv 2000/13/EG eller namnet på livsmedlet enligt artikel 17 i förordning (EU) nr 1169/2011.

DEL I

Kött av nötkreatur som är yngre än tolv månader

I.   Definition

I denna del avses med kött slaktkroppar, kött, även urbenat, och slaktbiprodukter, även styckade, som är avsedda som livsmedel och härrör från nötkreatur som är yngre än tolv månader, i färskt, fryst eller djupfryst tillstånd, även emballerat eller förpackat.

II.   Klassificering av kött av nötkreatur som är yngre än tolv månader vid slakteriet

Vid slakten ska aktörerna under översyn av den behöriga myndigheten klassificera varje nötkreatur som är yngre än tolv månader i en av följande två kategorier:

A. Kategori V: Nötkreatur som är yngre än åtta månader.

Bokstavsbeteckning för kategorin: V.

B. Kategori Z: Nötkreatur som är åtta månader eller äldre men yngre än tolv månader.

▼C2

Bokstavsbeteckning för kategorin: Z.

Klassificeringen ska göras på grundval av de uppgifter som ingår i djurpasset eller, om sådant saknas, på grundval av de uppgifter som finns i den databas som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 ( 32 ).

III.   Varubeskrivningar

1. Kött av nötkreatur yngre än tolv månader får endast saluföras i medlemsstaterna under den eller de för varje medlemsstat fastställda varubeskrivningarna enligt följande:

A. Kött av nötkreatur yngre än åtta månader (bokstavsbeteckning för kategorin: V):



Saluföringsland

Varubeskrivningar

Belgien

veau, viande de veau / kalfsvlees / Kalbfleisch

Bulgarien

месо от малки телета

Tjeckien

Telecí

Danmark

Lyst kalvekød

Tyskland

Kalbfleisch

Estland

Vasikaliha

Irland

Veal

Grekland

μοσχάρι γάλακτος

Spanien

Ternera blanca, carne de ternera blanca

Frankrike

veau, viande de veau

Kroatien

teletina

Italien

vitello, carne di vitello

Cypern

μοσχάρι γάλακτος

Lettland

Teļa gaļa

Litauen

Veršiena

Luxemburg

veau, viande de veau / Kalbfleisch

Ungern

Borjúhús

Malta

Vitella

Nederländerna

Kalfsvlees

Österrike

Kalbfleisch

Polen

Cielęcina

Portugal

Vitela

Rumänien

carne de vițel

Slovenien

Teletina

Slovakien

Teľacie mäso

Finland

vaalea vasikanliha/ljust kalvkött

Sverige

ljust kalvkött

Förenade kungariket

Veal

B. Kött av nötkreatur som är åtta månader eller äldre men yngre än tolv månader (Bokstavsbeteckning för kategorin: Z):

▼C2



Saluföringsland

Varubeskrivningar

Belgien

jeune bovin, viande de jeune bovin / jongrundvlees/ Jungrindfleisch

Bulgarien

Телешко месо

Tjeckien

hovězí maso z mladého skotu

Danmark

Kalvekød

Tyskland

Jungrindfleisch

Estland

noorloomaliha

Irland

rosé veal

Grekland

νεαρό μοσχάρι

Spanien

Ternera, carne de ternera

Frankrike

jeune bovin, viande de jeune bovin

Kroatien

mlada junetina

Italien

vitellone, carne di vitellone

Cypern

νεαρό μοσχάρι

Lettland

jaunlopa gaļa

Litauen

Jautiena

Luxemburg

jeune bovin, viande de jeune bovin/Jungrindfleisch

Ungern

Növendék marha húsa

Malta

Vitellun

Nederländerna

rosé kalfsvlees

Österrike

Jungrindfleisch

Polen

młoda wołowina

Portugal

Vitelão

Rumänien

carne de tineret bovin

Slovenien

meso težjih telet

Slovakien

mäso z mladého dobytka

Finland

vasikanliha / kalvkött

Sverige

kalvkött

Förenade kungariket

Beef

2. De varubeskrivningar som avses i punkt 1 får kompletteras med en uppgift om namnet eller beteckningen på den styckningsdel eller slaktbiprodukt det är fråga om.

3. De varubeskrivningar som anges för kategori V i del A i tabellen i punkt 1 och eventuella nya namn som härrör från dessa varubeskrivningar får endast användas om kraven i denna bilaga är uppfyllda.

Framför allt får orden veau, telecí, Kalb, μοσχάρι, ternera, kalv, veal, vitello, vitella, kalf, vitela och teletina inte användas i varubeskrivningar eller i märkning som avser kött av djur på mer än tolv månader.

4. Villkoren i punkt 1 ska inte tillämpas på kött av nötkreatur som omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning i enlighet med förordning (EU) nr 1151/2012, som har registrerats före den 29 juni 2007.

IV.   Obligatoriska uppgifter på märkningen

1. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2000/13/EG, förordning (EU) nr 1169/2011 och artiklarna 13, 14 och 15 i förordning (EG) nr 1760/2000, ska aktörer i alla produktions- och saluföringsled märka kött av nötkreatur som är yngre än tolv månader med följande information:

a) En varubeskrivning i enlighet med punkt III i denna del.

b) Slaktdjurens ålder, från fall till fall angivet på formuläret med

 "slaktålder: yngre än åtta månader", eller

 "slaktålder: från åtta till yngre än tolv månader".

Genom undantag från led b i första stycket får aktörer ersätta uppgiften om slaktålder med en uppgift om kategori, "kategori V" respektive "kategori Z", i led före frisläppande till slutkonsumenten.

2. Medlemsstaterna ska fastställa regler för hur de uppgifter som avses i punkt 1 ska anges för kött av nötkreatur som är yngre än tolv månader som i detaljhandeln säljs oförpackat till slutkonsumenten.

V.   Registrering

I varje produktions- och saluföringsled ska aktörerna registrera följande information:

a) Djurens identifikationsnummer och födelsedatum, enbart på slakterinivå.

b) Ett referensnummer som gör det möjligt att upprätta en koppling mellan å ena sidan identifikationen för de djur från vilka köttet härrör och å andra sidan varubeskrivningen, slaktåldern och den bokstavsbeteckning för kategorin som anges på märkningen av köttet.

c) Djurens och köttets ankomst- och avresedatum från anläggningen.

VI.   Offentliga kontroller

1. Medlemsstaterna ska utse den behöriga myndighet eller de behöriga myndigheter som ska vara ansvariga för de offentliga kontroller som ska utföras för att kontrollera tillämpningen av denna del och informera kommissionen om detta.

2. Offentliga kontroller ska utföras av den behöriga myndigheten eller de behöriga myndigheterna i enlighet med de allmänna principer som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 ( 33 ).

3. Kommissionens experter ska vid behov gemensamt med de berörda behöriga myndigheterna och om tillämpligt med medlemsstaternas experter utföra kontroller på plats för att säkerställa att bestämmelserna i denna bilaga genomförs.

4. En medlemsstat på vars territorium kontroller utförs ska bistå kommissionen med all den hjälp den kan behöva för att fullgöra sina uppgifter.

5. För kött importerat från tredjeland ska en behörig myndighet utsedd av tredjelandet eller i förekommande fall ett oberoende tredjepartsorgan säkerställa att kraven i denna del är uppfyllda. Det oberoende organet ska tillhandahålla en fullständig försäkran om överensstämmelse med villkoren i Europastandard EN 45011 eller ISO/IEC:s vägledning 65.

DEL II

Kategorier av vinprodukter

1.   Vin

Med vin avses den produkt som uteslutande framställs genom total eller partiell alkoholjäsning av krossade eller okrossade färska druvor eller av druvmust.

Vin ska

a) eventuellt till följd av de processer som anges i del I avsnitt B i bilaga VIII, ha en verklig alkoholhalt av lägst 8,5 volymprocent, förutsatt att vinet uteslutande härrör från druvor som har skördats inom vinodlingszonerna A och B enligt tillägg I till denna bilaga och lägst 9 volymprocent inom övriga vinodlingszoner,

b) genom undantag från den i övrigt tillämpliga lägsta verkliga alkoholhalten, om det har en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, oavsett om processerna i del I avsnitt B i bilaga VIII har följts, ha en verklig alkoholhalt av lägst 4,5 volymprocent,

c) ha en total alkoholhalt på högst 15 volymprocent, men genom undantag

 får den övre gränsen för den totala alkoholhalten uppgå till 20 volymprocent för viner som har framställts utan berikning och kommer från vissa vinodlingsområden i unionen, vilka ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2,

▼M5

 får den övre gränsen för den totala alkoholhalten överstiga 15 volymprocent för viner med en skyddad ursprungsbeteckning vilka har framställts utan berikning, eller med berikning genom sådana metoder för partiell koncentrering som förtecknas i del I avsnitt B punkt 1 i bilaga VIII, under förutsättning att produktspecifikationen i den tekniska dokumentationen till den berörda skyddade ursprungsbeteckningen medger denna möjlighet,

▼B

d) med förbehåll för undantag som kan fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2, ha en total syrahalt, uttryckt som vinsyra, på minst 3,5 g/l eller 46,6 mval/l.

Med Retsina avses vin som uteslutande produceras på Greklands geografiska territorium av druvmust behandlad med kåda från aleppotall. Användning av kåda från aleppotall är endast tillåten för att erhålla Retsinavin på de villkor som fastställs i gällande grekisk lagstiftning.

Med avvikelse från led b i andra stycket ska Tokaji eszencia och Tokajská esencia betraktas som vin.

Medlemsstaterna får dock tillåta användningen av termen vin, om

a) den åtföljs av ett namn på en frukt i ett sammansatt ord för att saluföra produkter som erhållits genom jäsning av andra bär och frukter än druvor, eller

b) den är en del av ett sammansatt namn.

All sammanblandning med produkter motsvarande de vinkategorier som ingår i denna bilaga ska undvikas.

2.   Ungt icke färdigjäst vin

Med ungt icke färdigjäst vin avses vin vars alkoholjäsning ännu inte är färdig och som ännu inte har skilts från bottensatsen.

3.   Likörvin

Med likörvin avses en produkt som

a) har en verklig alkoholhalt av lägst 15 volymprocent och högst 22 volymprocent,

b) har en total alkoholhalt på lägst 17,5 volymprocent, utom för vissa likörviner med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2,

c) framställs av

 delvis jäst druvmust,

 vin,

 en blandning av dessa produkter, eller

 druvmust eller en blandning av druvmust och vin, när det gäller vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2,

d) har en ursprunglig naturlig alkoholhalt på lägst 12 volymprocent, utom för vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2,

e) har tillsatts

i) enskilt eller som blandning

 neutral alkohol framställd av vinprodukter, inklusive alkohol som har framställts genom destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent,

 destillat av vin eller torkade druvor med en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 86 volymprocent,

ii) om lämpligt tillsammans med någon eller några av följande produkter:

 koncentrerad druvmust,

 en blandning av en av de produkter som avses i led e i med en druvmust enligt led c första och fjärde strecksatsen,

f) med undantag från led e, när det gäller vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2, har tillsatts

i) någon av de produkter som förtecknas i led e i eller en blandning av dessa, eller

ii) en eller flera av följande produkter:

 alkohol av vin eller av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 95 volymprocent och högst 96 volymprocent,

 sprit som härrör från destillation av vin eller återstoder från vindruvspressning som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 86 volymprocent,

 sprit som härrör från destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och mindre än 94,5 volymprocent, och

iii) i förekommande fall en eller flera av följande produkter:

 delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor,

 koncentrerad druvmust som har koncentrerats genom direkt uppvärmning men i övrigt uppfyller definitionen på koncentrerad druvmust,

 koncentrerad druvmust,

 en blandning av en av de produkter som avses i led f ii med en druvmust enligt led c första och fjärde strecksatsen.

4.   Mousserande vin

Med mousserande vin avses en produkt som

a) framställs vid den första eller andra alkoholjäsningen av

 färska druvor,

 druvmust, eller

 vin,

b) när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning,

c) på grund av upplöst koldioxid har ett övertryck på minst 3 bar när den förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C, och

d) för vilken den totala alkoholhalten hos de cuvéer som är avsedda för framställningen inte får understiga 8,5 volymprocent.

5.   Mousserande kvalitetsviner

Med mousserande kvalitetsvin avses en produkt som

a) framställs vid den första eller andra alkoholjäsningen av

 färska druvor,

 druvmust, eller

 vin,

b) när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning,

c) på grund av upplöst koldioxid har ett övertryck på minst 3,5 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C, och

d) för vilken den totala alkoholhalten hos de cuvéer som är avsedda för framställningen inte får understiga 9 volymprocent.

6.   Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ

Med mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ avses mousserande kvalitetsvin

a) som erhålls genom att det för cuvéen enbart används druvmust eller delvis jäst druvmust som härrör från särskilda druvsorter, vilka är uppförda på en förteckning som ska upprättas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2, och de mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ som traditionellt framställs med användning av vin för cuvéen ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2,

b) som på grund av upplöst koldioxid har ett övertryck på minst 3 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C,

c) vars verkliga alkoholhalt inte får understiga 6 volymprocent, och

d) vars totala alkoholhalt inte får understiga 10 volymprocent.

7.   Mousserande vin med tillsats av koldioxid

Med mousserande vin med tillsats av koldioxid avses en produkt som

a) framställs av vin utan skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning,

b) när behållaren öppnas, avger koldioxid som helt eller delvis är tillsatt, och

c) på grund av upplöst koldioxid har ett övertryck på minst 3 bar när den förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C.

8.   Pärlande vin

Med pärlande vin: avses en produkt som

a) framställs av vin, ungt icke färdigjäst vin, druvmust eller delvis jäst druvmust med en total alkoholhalt av lägst 9 volymprocent,

b) har en verklig alkoholhalt av lägst 7 volymprocent,

c) på grund av endogen upplöst koldioxid i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, och

d) tappas på behållare som rymmer högst 60 liter.

9.   Pärlande vin med tillsats av koldioxid

Med pärlande vin med tillsats av koldioxid avses en produkt som

a) framställs av vin, ungt icke färdigjäst vin, druvmust eller delvis jäst druvmust,

b) har en verklig alkoholhalt av lägst 7 volymprocent och en total alkoholhalt av lägst 9 volymprocent,

c) på grund av helt eller delvis tillsatt upplöst koldioxid har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C, och

d) tappas på behållare som rymmer högst 60 liter.

10.   Druvmust

Med Druvmust: avses en flytande produkt som på naturlig väg eller genom fysikaliska processer framställs av färska druvor. Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i druvmust är 1 volymprocent.

11.   Delvis jäst druvmust

Med delvis jäst druvmust avses en produkt som framställs genom jäsning av druvmust, med en verklig alkoholhalt på över 1 volymprocent men under tre femtedelar av den totala alkoholhalten uttryckt i volym.

12.   Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor

Med delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor avses en produkt som framställs genom partiell jäsning av druvmust från lätt torkade druvor, vars totala sockerhalt före jäsning är minst 272 g/l och vars naturliga och verkliga alkoholhalt inte får vara lägre än 8 volymprocent. Vissa viner som motsvarar dessa krav, vilka ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2, ska dock inte betraktas som delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor.

13.   Koncentrerad druvmust

Med koncentrerad druvmust avses icke-karamelliserad druvmust som framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern, vilken ska användas enligt en metod som ska fastställas i enlighet med artikel 80.5 första stycket och artikel 91 första stycket d, vid 20 °C anger 50,9 % eller däröver.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.

14.   Rektifierad koncentrerad druvmust

Med rektifierad koncentrerad druvmust avses

a) den flytande icke-karamelliserade produkt som

i) framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern, vilken ska användas enligt en metod som ska fastställas i enlighet med artikel 80.5 första stycket och artikel 91 första stycket d, vid 20 °C anger 61,7 % eller däröver,

ii) har genomgått godkänd behandling vad gäller avsyrning och avlägsnande av andra beståndsdelar än socker,

iii) har följande egenskaper:

 Ett pH-värde på högst 5 vid 25 brixgrader.

 En optisk densitet på högst 0,100 vid 425 nm och en transmissionslängd av 1 cm vid 25 brixgrader.

 En sackaroshalt som inte kan påvisas med en analysmetod som ska fastställas.

 Ett Folin-Ciocalteu-index på högst 6,00 vid 25 brixgrader.

 En titrerbar syrahalt på högst 15 milliekvivalenter/kg av det totala sockerinnehållet.

 En svaveldioxidhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet.

 En total katjonhalt på högst 8 mval/kg av det totala sockerinnehållet.

 En ledningsförmåga vid 25 brixgrader och 20 °C på högst 120 micro-Siemens/cm.

 En hydroxymetylfurfuralhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet.

 Spår av mesoinositol.

b) Den fasta icke-karamelliserade produkt som

i) framställs genom kristallisation av flytande rektifierad koncentrerad druvmust utan användning av lösningsmedel,

ii) har genomgått godkänd behandling vad gäller avsyrning och avlägsnande av andra beståndsdelar än socker,

iii) har följande egenskaper efter spädning till 25 brixgrader:

 Ett pH-värde på högst 7,5.

 En optisk densitet på högst 0,100 vid 425 nm och en transmissionslängd av 1 cm.

 En sackaroshalt som inte kan påvisas med en analysmetod som ska fastställas.

 Ett Folin-Ciocalteu-index på högst 6,00.

 En titrerbar syrahalt på högst 15 milliekvivalenter/kg av det totala sockerinnehållet.

 En svaveldioxidhalt på högst 10 mg/kg av det totala sockerinnehållet.

 En total katjonhalt på högst 8 milliekvivalenter/kg av det totala sockerinnehållet.

 En ledningsförmåga vid 20 °C på högst 120 mikrosiemens/cm.

 En hydroxymetylfurfuralhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet.

 Spår av mesoinositol.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i rektifierad koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.

15.   Vin från lätt torkade druvor

Med vin från lätt torkade druvor avses en produkt som

a) framställs utan berikning av druvor som har lämnats i sol eller skugga för partiell dehydratisering,

b) har en total alkoholhalt av minst 16 volymprocent och en verklig alkoholhalt av minst 9 volymprocent, och

c) har en naturlig alkoholhalt av minst 16 volymprocent (eller 272 gram socker/liter).

16.   Vin av övermogna druvor

Med vin av övermogna druvor avses en produkt som

a) framställs utan berikning,

b) har en naturlig alkoholhalt på mer än 15 volymprocent, och

c) har en total alkoholhalt av lägst 15 volymprocent och en verklig alkoholhalt av lägst 12 volymprocent.

Medlemsstaterna får föreskriva en lagringsperiod för denna produkt.

17.   Vinättika

Med vinättika avses ättika som

a) framställs uteslutande genom ättiksyrajäsning av vin, och

b) har en total syrahalt uttryckt som ättiksyra på minst 60 g/l.

DEL III

Mjölk och mjölkprodukter

1. Med mjölk avses uteslutande det normala juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar, utan någon tillsats och utan att något avlägsnats från detta.

Termen mjölk får emellertid användas

a) för mjölk som har genomgått behandling utan att dess sammansättning förändrats och för mjölk vars fetthalt har standardiserats i enlighet med del IV,

b) i förening med ett eller flera ord för att beteckna mjölkens typ, kvalitet, ursprung och/eller avsedda användningsområde eller för att beskriva den fysiska behandling den har varit föremål för eller den ändring som har gjorts av dess sammansättning, förutsatt att ändringen är begränsad till tillsats och/eller avlägsnande av naturliga mjölkbeståndsdelar.

2. I denna del avses med mjölkprodukter produkter som har framställts uteslutande av mjölk, varvid gäller att ämnen som är nödvändiga för framställningen av dessa produkter får tillsättas, förutsatt att dessa ämnen inte används i syfte att helt eller delvis ersätta någon mjölkbeståndsdel.

Följande termer ska reserveras för mjölkprodukter:

a) Följande beteckningar, som används i alla avsättningsled:

i) Vassle.

ii) Grädde.

iii) Smör.

iv) Kärnmjölk.

v) Smörolja.

vi) Kaseiner.

vii) Vattenfritt mjölkfett.

viii) Ost.

ix) Yoghurt.

x) Kefir.

xi) Kumiss.

xii) Viili/fil.

xiii) Smetana.

xiv) Fil.

xv) Rjaženka.

xvi) Rūgušpiens.

b) Beteckningar eller namn i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2000/13/EG eller i artikel 17 i förordning (EU) nr 1169/2011 som faktiskt används för mjölkprodukter.

3. Termen mjölk och de beteckningar som används för mjölkprodukter får även användas i förening med ett eller flera ord för att beteckna sammansatta produkter i vilka ingen del ersätter eller är avsedd att ersätta någon mjölkbeståndsdel och i vilka mjölk eller en mjölkprodukt utgör en väsentlig beståndsdel, antingen med avseende på kvantitet eller produktens karaktär.

4. Det ska anges vilken djurart mjölken kommer ifrån, om den inte kommer från kor.

5. De beteckningar som avses i punkterna 1, 2 och 3 får inte användas för någon annan produkt än de produkter som anges i punkten.

Denna bestämmelse ska emellertid inte gälla för produktbeteckningar vars beskaffenhet klart framgår av det sätt på vilka produkterna traditionellt används eller när beteckningarna klart används för att beskriva en kännetecknande egenskap hos produkten.

6. För andra produkter än de som beskrivs i punkterna 1, 2 och 3 i denna del får ingen märkning eller affärshandling, inget reklammaterial eller någon form av reklam enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 2006/114/EG ( 34 ) eller någon presentationsform användas som anger, låter förstå eller antyder att produkten är en mejeriprodukt.

För en produkt som innehåller mjölk eller mjölkprodukter får emellertid beteckningen mjölk eller de beteckningar som avses punkt 2 andra stycket i denna del endast användas för att beskriva basråvarorna och för att ange ingredienserna i enlighet med direktiv 2000/13/EG eller förordning (EU) nr 1169/2011.

DEL IV

Mjölk avsedd som livsmedel enligt KN-nummer 0401

I.   Definitioner

För tillämpningen av denna del avses med

a)

mjölk : mjölkavkastningen från en eller flera kor,

b)

konsumtionsmjölk : de produkter som anges i punkt III som utan ytterligare bearbetning ska levereras till konsumenten,

c)

fetthalt : mjölkens fetthalt uttryckt i massprocent,

d)

proteinhalt : mjölkens proteinhalt i massprocent, beräknad genom multiplicering av mjölkens totala kvävehalt, uttryckt i massprocent, med 6,38.

II.   Leverans eller försäljning till slutkonsumenten

1. Endast den mjölk som uppfyller de krav som har fastställts för konsumtionsmjölk får utan bearbetning, antingen direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalrestauranger eller andra liknande storkök, levereras eller säljas till slutkonsumenten.

2. Varubeskrivningarna för dessa produkter framgår av punkt III. De förbehålls de produkter som anges där, utan att detta påverkar deras användning i sammansatta beskrivningar.

3. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder i syfte att informera konsumenterna om produkternas art eller sammansättning i de fall då utelämnande av sådan information skulle kunna skapa förvirring hos konsumenten.

III.   Konsumtionsmjölk

1. Följande produkter ska betraktas som konsumtionsmjölk:

a) Obehandlad mjölk: mjölk som har uppvärmts till högst 40 °C och som inte har genomgått annan behandling med likvärdig effekt.

b) Helmjölk: värmebehandlad mjölk som vad gäller fetthalt uppfyller ett av följande krav:

i) Standardiserad helmjölk: mjölk med en fetthalt på minst 3,50 % (m/m). Medlemsstaterna får emellertid fastställa ytterligare en kategori helmjölk med en fetthalt på minst 4,00 % (m/m).

ii) Mjölk med naturlig fetthalt: mjölk vars fetthalt inte har ändrats sedan mjölkningsstadiet, varken genom tillsats eller borttagande av mjölkfett eller genom uppblandning med mjölk vars naturliga fetthalt har ändrats. Fetthalten får dock inte underskrida 3,50 % (m/m).

c) Mellanmjölk: värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till minst 1,50 % (m/m) men högst 1,80 % (m/m).

d) Skummjölk ("lättmjölk/minimjölk"): värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till högst 0,50 % (m/m).

Värmebehandlad mjölk som inte uppfyller kraven på fetthalt i första stycket leden b, c och d ska anses vara konsumtionsmjölk, under förutsättning att fetthalten på förpackningen är tydligt angiven med en decimal och lättläst enligt följande: "… % fett". Sådan mjölk ska inte betecknas som helmjölk, mellanmjölk eller skummjölk.

2. Utan att det påverkar punkt 1 b ii ska endast följande ändringar vara tillåtna:

a) För att iaktta de fetthalter som föreskrivs för konsumtionsmjölk får mjölkens naturliga fetthalt ändras genom borttagande eller tillsats av grädde eller genom tillsats av helmjölk, mellanmjölk eller skummjölk.

b) Berikning av mjölken med proteiner från mjölk, mineralsalter eller vitaminer i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 ( 35 ).

c) Minskning av mjölkens laktoshalt genom att den omvandlas till glukos och galaktos.

De ändringar i mjölkens sammansättning som avses i leden b och c ska endast vara tillåtna, om de anges på produktens förpackning väl synligt, outplånligt och på ett sådant sätt att det är lätt att läsa. Att dessa uppgifter anges innebär inget undantag från skyldigheten att förse produkten med den näringsvärdesdeklaration som föreskrivs i förordning (EU) nr 1169/2011. Om mjölken berikas med proteiner, ska den berikade mjölken ha en proteinhalt på minst 3,8 % (m/m).

Medlemsstaterna får dock begränsa eller förbjuda de förändringar av mjölkens sammansättning som avses i leden b och c.

3. Konsumtionsmjölk ska uppfylla följande krav:

a) Den ska ha en fryspunkt som närmar sig den medelfryspunkt som noteras för obehandlad mjölk i det ursprungliga uppsamlingsområdet.

b) Den ska ha en massa på minst 1 028 gram per liter mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m) vid en temperatur på 20 °C eller likvärdig vikt per liter mjölk med annan fetthalt.

c) Den ska ha en proteinhalt på minst 2,9 % (m/m) för mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m) eller en likvärdig koncentration för mjölk med en annan fetthalt.

DEL V

Produkter från fjäderfäköttsektorn

I.

Denna del ska tillämpas på saluföring i unionen, genom affärsverksamhet eller handel, av vissa typer och presentationer av fjäderfäkött eller fjäderfäköttberedningar och produkter baserade på slaktbiprodukter av fjäderfä av följande arter:

  Gallus domesticus.

 Ankor.

 Gäss.

 Kalkoner.

 Pärlhöns.

Dessa bestämmelser ska också gälla för fjäderfäkött i saltlake enligt KN-nummer 0210 99 39 .

II.

Definitioner

1.

fjäderfäkött : fjäderfäkött som är lämpligt som livsmedel och inte har genomgått någon annan behandling än kylbehandling.

2.

färskt fjäderfäkött : fjäderfäkött som förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får understiga – 2 °C eller överstiga + 4 °C och som inte har styvnat på grund av kylningsprocessen. Medlemsstaterna får dock fastställa något avvikande temperaturkrav för den erforderliga minimitiden för styckning och hantering av färskt fjäderfäkött som äger rum hos detaljhandlare eller i lokaler som är belägna vid försäljningsställen, där styckningen och hanteringen uteslutande sker på platsen i samband med direkt försäljning till konsumenten.

3.

fryst fjäderfäkött : fjäderfäkött som nedfryses så snart som möjligt inom ramarna för de normala slaktförfarandena och som förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får vara högre än – 12 °C.

4.

djupfryst fjäderfäkött : fjäderfäkött som ska förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får vara högre än – 18 °C inom de avvikelser som fastställs i rådets direktiv 89/108/EEG ( 36 ).

5.

fjäderfäköttberedningar : fjäderfäkött, inklusive finfördelat fjäderfäkött, till vilket livsmedel, smakämnen eller andra tillsatser har tillförts eller vilket har genomgått processer som inte är tillräckliga för att ändra köttets muskelfiberstruktur.

6.

beredning baserad på färskt fjäderfäkött :

en beredning baserad på fjäderfäkött i vilken färskt fjäderfäkött har använts.

Medlemsstaterna får dock fastställa något avvikande temperaturkrav, vilka ska tillämpas för den erforderliga minimitiden och endast i den omfattning som krävs för att underlätta den styckning och behandling som genomförs i fabriken under produktion av beredningar baserade på färskt fjäderfäkött.

7.

fjäderfäköttprodukt : en köttprodukt enligt definitionen i bilaga I punkt 7.1 i förordning (EG) nr 853/2004 i vilken fjäderfäkött har använts.

III.

Fjäderfäkött och fjäderfäköttberedningar ska saluföras i ett av följande tillstånd:

 Färskt.

 Fryst.

 Djupfryst.

DEL VI

Ägg från höns av arten Gallus gallus

I.   Tillämpningsområde

1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 75 när det gäller handelsnormerna för ägg för kläckning och för gårdsuppfödda kycklingar ska denna del tillämpas på saluföring i unionen av ägg som har producerats i unionen, importerats från tredjeland eller är avsedda för export utanför unionen.

2. Medlemsstaterna får medge undantag från kraven i denna del, med undantag för punkt III.3, för ägg som producenten säljer direkt till slutkonsumenten

a) på produktionsenheten, eller

b) på en lokal offentlig marknad eller genom försäljning från dörr till dörr i produktionsregionen i den berörda medlemsstaten.

Om ett sådant undantag medges, ska varje producent ha möjlighet att välja om den vill tillämpa undantaget eller inte. Ingen kvalitetsklassificering eller viktklassificering får göras när detta undantag tillämpas.

Medlemsstaten får i enlighet med sin nationella lagstiftning fastställa definitionerna av termerna "lokal offentlig marknad", "försäljning från dörr till dörr" och "produktionsregion".

II.   Kvalitets- och viktklassificering

1. Ägg ska klassificeras i följande kvalitetsklasser:

a) Klass A eller "färska ägg".

b) Klass B.

2. Ägg av klass A ska också klassificeras efter vikt. Detta krav ska dock inte ställas för ägg som levereras till livsmedelsindustrin och till andra industrier än livsmedelsindustrin.

3. Ägg av klass B ska endast levereras till livsmedelsindustrin eller till andra industrier än livsmedelsindustrin.

III.   Märkning av ägg

1. Ägg av klass A ska märkas med producentkoden.

Ägg av klass B ska märkas med producentkoden och/eller med någon annan symbol.

Medlemsstaterna får undanta ägg av klass B från detta krav när de saluförs uteslutande på det egna territoriet.

2. Märkningen av ägg i enlighet med punkt 1 ska äga rum på produktionsenheten eller på den första förpackningscentral som äggen levereras till.

3. Ägg som producenten säljer till slutkonsumenten på en lokal offentlig marknad i produktionsregionen i den berörda medlemsstaten ska märkas i enlighet med punkt 1.

Medlemsstaterna får emellertid undanta producenter med högst 50 värphöns från detta krav, under förutsättning att producentens namn och adress anges på försäljningsplatsen.

DEL VII

Bredbara fetter

I.   Varubeskrivning

De produkter som avses i artikel 78.1 f får inte levereras eller överlåtas utan bearbetning till slutkonsumenten vare sig direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalmatsalar eller liknande inrättningar, om de inte uppfyller de krav som anges i tillägg II.

Varubeskrivningarna för dessa produkter ska vara de som anges i tillägg II utan att det påverkar tillämpningen av punkterna II.2, II.3 och II.4.

Varubeskrivningarna i tillägg II ska endast gälla för de produkter som de avser enligt följande KN-nummer med en fetthalt på minst 10 viktprocent och högst 90 viktprocent:

a) Mjölkfetter enligt KN-nummer 0405 och ex  21 06 .

b) Fetter enligt KN-nummer ex  15 17 .

c) Blandningar av vegetabiliska och/eller animaliska fetter enligt KN-nummer ex  15 17 och ex  21 06 .

Fetthalten exklusive salt ska vara minst två tredjedelar av torrsubstansen.

Dessa varubeskrivningar ska dock endast tillämpas på produkter som förblir fasta vid en temperatur av 20 °C och som är bredbara.

Dessa definitioner ska inte gälla

a) beteckningar på produkter vilkas exakta beskaffenhet klart framgår av den traditionella användningen och/eller när beteckningarna uppenbart används för att beskriva en karakteristisk egenskap hos produkten,

b) koncentrerade produkter (smör, margarin, blandningar) med en fetthalt av 90 % eller mer.

II.   Terminologi

1. Begreppet "traditionell" får användas tillsammans med beteckningen "smör" enligt del A punkt 1 i tillägg II, om produkten är framställd direkt av mjölk eller grädde.

Med "grädde" avses i denna punkt den produkt som framställs av mjölk i form av en olja-i-vatten-emulsion med en mjölkfetthalt av minst 10 %.

2. För produkter som avses i tillägg II ska det vara förbjudet att använda andra uttryck än de som anges i tillägget, varigenom en annan fetthalt för produkterna nämns, förutsätts eller antyds.

3. Genom undantag från punkt 2 och som tillägg får "med sänkt fetthalt" eller "lätt" användas för produkter som avses i tillägg II med en fetthalt på högst 62 %.

Uttrycket "med sänkt fetthalt" och uttrycket "lätt" får dock användas i stället för uttrycken "60 %" eller "40 %", som används i tillägg II.

4. Beteckningarna "minarin" eller "halvarin" får användas för produkter som avses i del B punkt 3 i tillägg II.

5. Begreppet "vegetabilisk" får användas tillsammans med beteckningarna i del B i tillägg II, under förutsättning att produkten endast innehåller fett av vegetabiliskt ursprung, varvid högst 2 % av fettinnehållet dock får bestå av animaliska fetter. Denna avvikelse ska också tillämpas när en bestämd växtart anges.

DEL VIII

Beskrivningar och definitioner avseende olivolja och olja av olivrestprodukter

Det ska vara obligatoriskt att använda de beskrivningar och definitioner för olivoljor och oljor av olivrestprodukter som anges i denna del för saluföring av de berörda produkterna inom unionen och, i den mån de är förenliga med obligatoriska internationella regler, i handeln med tredjeländer.

Endast sådana oljor som anges i punkterna 1 a, 1 b, 3 och 6 får saluföras i detaljhandelsledet.

1.   JUNGFRUOLJA

Med jungfruolja avses olja som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer, under förhållanden som innebär att oljan inte har förändrats och inte har genomgått någon annan behandling än tvättning, dekantering, centrifugering och filtrering, Oljan får inte ha utvunnits med hjälp av lösningsmedel eller hjälpmedel med kemisk eller biokemisk verkan eller genom omestring eller blandning med oljor av annat slag.

Jungfruolja ska endast klassificeras och beskrivas enligt följande:

a) Extra jungfruolja

Med extra jungfruolja avses jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror i form av oljesyra på högst 0,8 g/100 g, med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 75.2 för denna kategori.

b) Jungfruolja

Med jungfruolja avses jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror i form av oljesyra på högst 2 g/100 g, med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 75.2 för denna kategori.

c) Bomolja

Med bomolja avses jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror i form av oljesyra på högst 2 g/100 g och/eller med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 75.2 för denna kategori.

2.   RAFFINERAD OLIVOLJA

Med raffinerad olivolja avsesolivolja som erhålls genom raffinering av jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,3 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 75.2 för denna kategori.

3.   OLIVOLJA – SAMMANSATT AV RAFFINERAD OLIVOLJA OCH JUNGFRUOLJA

Med olivolja sammansatt av raffinerad olivolja och jungfruolja avses olivolja som utgörs av en blandning av raffinerad olivolja och jungfruolja av en annan kategori än bomolja och med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 1 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 75.2 för denna kategori.

4.   ORAFFINERAD OLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Med oraffinerad olja av olivrestprodukter avses olja som erhålls av olivrestprodukter genom behandling med lösningsmedel eller genom fysiska processer eller olja som med undantag för vissa egenskaper motsvarar bomolja, men oljan får inte ha utvunnits genom omestring eller blandning med oljor av annan typ och dess övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 75.2 för denna kategori.

5.   RAFFINERAD OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Med raffinerad olivolja av olivrestprodukter avses olja som erhålls genom raffinering av olja av olivrestprodukter med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,3 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 75.2 för denna kategori.

6.   OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Med olivolja av olivrestprodukter avses olja som utgörs av en blandning av raffinerad olja av olivrestprodukter och annan jungfruolja än bomolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 1 g/100 och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 75.2 för denna kategori.




Tillägg I

Vinodlingszoner

Vinodlingszonerna ska vara följande:

1. Vinodlingszon A omfattar

a) i Tyskland: alla vinarealer bortsett från de arealer som ingår i punkt 2 a,

b) i Luxemburg: det luxemburgska vinodlingsområdet,

c) i Belgien, Danmark, Irland, Nederländerna, Polen, Sverige och Förenade kungariket: dessa medlemsstaters vinodlingsarealer,

d) i Tjeckien: vinodlingsområdet Böhmen (Čechy).

2. Vinodlingszon B omfattar

a) i Tyskland: vinarealerna inom det specificerade området Baden,

b) i Frankrike: vinarealerna i de departement som inte räknas upp i denna bilaga samt i departementen

 i Alsace: Bas-Rhin, Haut-Rhin,

 i Lorraine: Meurthe-et-Moselle, Meuse, Moselle, Vosges,

 i Champagne: Aisne, Aube, Marne, Haute-Marne, Seine-et-Marne,

 i Jura: Ain, Doubs, Jura, Haute-Saône,

 i Savoie: Savoie, Haute-Savoie, Isère (kommunen Chapareillan),

 i Loiredalen: Cher, Deux-Sèvres, Indre, Indre-et-Loire, Loir-et-Cher, Loire-Atlantique, Loiret, Maine-et-Loire, Sarthe, Vendée, Vienne samt vinarealerna i arrondissementet Cosne-sur-Loire i departementet Nièvre,

c) i Österrike: det österrikiska vinodlingsområdet,

d) i Tjeckien: vinodlingsområdet Mähren (Morava) och de vinarealer som inte ingår i punkt 1 d,

e) i Slovakien: vinarealerna i områdena Malokarpatská vinohradnícka oblast’, Južnoslovenská vinohradnícka oblast’, Nitrianska vinohradnícka oblast’, Stredoslovenská vinohradnícka oblast’, Východoslovenská vinohradnícka oblast’ samt de vinarealer som inte ingår i punkt 3 f,

f) i Slovenien: vinarealerna i områdena

 i regionen Podravje: Štajerska Slovenija, Prekmurje,

 i regionen Posavje: Bizeljsko Sremič, Dolenjska och Bela krajina och vinarealerna i de områden som inte ingår i punkt 4 d,

g) i Rumänien: området Podișul Transilvaniei,

h) i Kroatien: vinarealerna i områdena Moslavina, Prigorje-Bilogora, Plešivica, Pokuplje och Zagorje-Međimurje.

3. Vinodlingszon C I omfattar följande vinarealer:

a) I Frankrike: vinarealerna

 i departementen Allier, Alpes-de-Haute-Provence, Hautes-Alpes, Alpes-Maritimes, Ariège, Aveyron, Cantal, Charente, Charente-Maritime, Corrèze, Côte-d’Or, Dordogne, Haute-Garonne, Gers, Gironde, Isère (med undantag av kommunen Chapareillan), Landes, Loire, Haute-Loire, Lot, Lot-et-Garonne, Lozère, Nièvre (utom arrondissementet Cosne-sur-Loire), Puy-de-Dôme, Pyrénées-Atlantiques, Hautes Pyrénées, Rhône, Saône-et-Loire, Tarn, Tarn-et-Garonne, Haute-Vienne, Yonne,

 i arrondissementen Valence och Die i departementet Drôme (utom kantonerna Dieulefit, Loriol, Marsanne och Montélimar),

 i arrondissementet Tournon, i kantonerna Antraigues, Burzet, Coucouron, Montpezat-sous-Bauzon, Privas, Saint-Étienne de Lugdarès, Saint-Pierreville, Valgorge och La Voulte-sur-Rhône i departementet Ardèche.

b) I Italien: vinarealerna inom regionen Aostadalen och i provinserna Sondrio, Bolzano, Trento och Belluno.

c) I Spanien: vinarealerna i provinserna La Coruña, Asturien, Kantabrien, Giupzcoa och Vizcaya.

d) I Portugal: vinarealerna i den del av regionen Norte som motsvarar det vinodlingsområde där vin med kvalitetsbeteckningen "Vinho Verde" odlas samt "Concelhos de Bombarral, Lourinhã, Mafra e Torres Vedras" (med undantag för "Freguesias da Carvoeira e Dois Portos"), som tillhör "Região viticola da Extremadura".

e) I Ungern: samtliga vinarealer.

f) I Slovakien: vinarealerna i Tokajská vinohradnícka oblasť.

g) I Rumänien: de vinarealer som inte omfattas av punkt 2 g eller 4 f.

h) I Kroatien: vinarealerna i områdena Hrvatsko Podunavlje och Slavonija.

4. Vinodlingszon C II omfattar följande vinarealer:

a) I Frankrike: vinarealerna

 i departementen Aude, Bouches-du-Rhône, Gard, Hérault, Pyrénées-Orientales (utom kantonerna Olette och Arles-sur-Tech), Vaucluse,

 i den del av departement Var vars södra del gränsar till den norra gränsen i kommunerna Evenos, Le Beausset, Solliès-Toucas, Cuers, Puget-Ville, Collobrières, La Garde-Freinet, Plan-de-la-Tour och Sainte-Maxime,

 i arrondissementet Nyons och kantonen Loirol-sur-Drôme i departementet Drôme,

 i de delar av departementet Ardèche som inte räknas upp i punkt 3 a.

b) I Italien: vinarealerna i regionerna Abruzzerna, Kampanien, Emilia-Romagna, Friuli-Venezia Giulia, Latium, Ligurien, Lombardiet (utom provinsen Sondrio), Marche, Molise, Piemonte, Toskana, Umbrien, Venetien (utom provinsen Belluno), inbegripet de öar som hör till dessa regioner, t.ex. Elba och de övriga öarna i Toskanska arkipelagen, Pontinska öarna, Capri och Ischia.

c) I Spanien: vinarealerna i provinserna

 Lugo, Ourense, Pontevedra,

 Ávila (utom de kommuner som omfattas av kvalitetsbeteckningen "comarca" i vindistriktet Cebreros), Burgos, León, Palencia, Salamanca, Segovia, Soria, Valladolid, Zamora,

 La Rioja,

 Álava,

 Navarra,

 Huesca,

 Barcelona, Girona, Lleida,

 den del av provinsen Zaragoza som ligger norr om floden Ebro,

 de kommuner i provinsen Tarragona som ingår i ursprungsbeteckningen Penedés,

 den del av provinsen Tarragona som omfattas av kvalitetsbeteckningen "comarca" i Conca de Barberá.

d) I Slovenien: vinarealerna i följande områden: Brda eller Goriška Brda, Vipavska dolina eller Vipava, Karst (Kras) och Slovenska Istra.

e) I Bulgarien: vinarealerna i följande områden: Dunavska Ravnina (Дунавска равнина), Tjernomorski Rajon (Черноморски район), Rozova Dolina (Розова долина).

f) I Rumänien: vinarealerna i områdena

Dealurile Buzăului, Dealu Mare, Severinului och Plaiurile Drâncei, Colinele Dobrogei, Terasele Dunării, södra vinområdet med bl.a. områden med sandjordar och andra bördiga regioner.

g) I Kroatien: vinarealerna i områdena Hrvatska Istra, Hrvatsko primorje, Dalmatinska zagora, Sjeverna Dalmacija och Srednja i Južna Dalmacija.

5. Vinodlingszon C III a omfattar följande vinarealer:

a) I Grekland: vinarealerna i provinserna Florina, Imathia, Kilkis, Grevena, Larisa, Ioannina, Leukas, Achaia, Messenien, Arkadien, Korinthia, Heraklion, Chania, Rethymni, Samos, Lasithi samt ön Thira (Santorini).

b) I Cypern: vinarealer på över 600 meters höjd.

c) I Bulgarien: de vinarealer som inte omfattas av punkt 4 e.

6. Vinodlingszon C III b omfattar följande vinarealer:

a) I Frankrike: vinarealerna

 i departementen på Korsika,

 i den del av departementet Var som ligger mellan havet och en linje som avgränsas av kommunerna (som själva ingår) Evenos, Le Beausset, Solliès-Toucas, Cuers, Puget-Ville, Collobrières, La Garde-Freinet, Plan-de-la-Tour och Sainte-Maxime,

 i kantonerna Olette och Arles-sur-Tech i departementet Pyrénées-Orientales.

b) I Italien: vinarealerna i regionerna Kalabrien, Basilicata, Apulien, Sardinien och Sicilien, inbegripet de öar som hör till dessa regioner, t.ex. Pantelleria och Lipariska, Egadiska och Pelagiska öarna.

c) I Grekland: de vinarealer som inte räknas upp i punkt 5 a.

d) I Spanien: de vinarealer som inte räknas upp i punkt 3 c eller 4 c.

e) I Portugal: vinarealerna i de regioner som inte ingår i punkt 3 d.

f) I Cypern: vinarealer belägna lägre än 600 meter över havet.

g) I Malta: samtliga vinarealer.

7. Avgränsningen av de områden som hör till de administrativa enheter som anges i denna bilaga framgår av de nationella bestämmelser som gällde den 15 december 1981 samt för Spanien av de nationella bestämmelser som gällde den 1 mars 1986 och för Portugal av de nationella bestämmelser som gällde den 1 mars 1998.




Tillägg II



Bredbara fetter

Fettgrupp

Varubeskrivning

Produktkategori

Definitioner

Ytterligare beskrivning av kategorin med angivelse av fetthalten i viktprocent

A.  Mjölkfetter

Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som uteslutande utvinns ur mjölk och/eller vissa mjölkprodukter, där fettet är den väsentliga värdebeståndsdelen. Andra ämnen, som är nödvändiga för framställningen, kan dock tillsättas, under förutsättning att dessa ämnen inte används i syfte att helt eller delvis ersätta en av mjölkens beståndsdelar.

1.  Smör

En produkt med en mjölkfetthalt på minst 80 % men mindre än 90 %, en högsta vattenhalt på 16 % och en högsta halt fettfri mjölktorrsubstans på 2 %.

2.  Smör 60 % (1)

En produkt med en mjölkfetthalt på minst 60 % men högst 62 %.

3.  Smör 40 % (2)

En produkt med en mjölkfetthalt på minst 39 % men högst 41 %.

4.  Bredbart smör X %

En produkt med en mjölkfetthalt

— mindre än 39 %,

— mer än 41 % men mindre än 60 %,

— mer än 62 % men mindre än 80 %.

B.  Fetter

Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som utvinns ur fasta och/eller flytande vegetabiliska och/eller animaliska fetter lämpliga som livsmedel, med en mjölkfetthalt på högst 3 % av fetthalten.

1.  Margarin

En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 80 % men mindre än 90 %.

2.  Margarin 60 % (3)

En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 60 % men högst 62 %.

3.  Margarin 40 % (4)

En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 39 % men högst 41 %.

4.  Matfett X %

En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt

— mindre än 39 %,

— mer än 41 % men mindre än 60 %,

— mer än 62 % men mindre än 80 %.

C.  Blandningar av animaliska och vegetabiliska fetter

Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som utvinns ur fasta och/eller flytande vegetabiliska och/eller animaliska fetter lämpliga som livsmedel, med en mjölkfetthalt mellan 10 % och 80 % av fetthalten.

1.  Matfettsblandning

En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 80 % men mindre än 90 %.

2.  Matfettsblandning 60 % (5)

En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 60 % men högst 62 %.

3.  Matfettsblandning 40 % (6)

En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 39 % men högst 41 %.

4.  Matfettsblandning X %

En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt

— mindre än 39 %,

— mer än 41 % men mindre än 60 %,

— mer än 62 % men mindre än 80 %.

(*1)   motsvarande "smør 60" på danska.

(*2)   motsvarande "smør 40" på danska.

(*3)   motsvarande "margarine 60" på danska.

(*4)   motsvarande "margarine 40" på danska.

(*5)   motsvarande "blandingsprodukt 60" på danska.

(*6)   motsvarande "blandingsprodukt 40" på danska.

▼C2

Mjölkfettbeståndsdelen i produkterna i detta tillägg får endast ändras genom fysiska processer.

▼B




BILAGA VIII

OENOLOGISKA METODER SOM AVSES I ARTIKEL 80

DEL I

Berikning, syrning och avsyrning i vissa vinodlingszoner

A.    Gränser för berikning

1. Om väderleksförhållandena i vissa vinodlingszoner i unionen har gjort det nödvändigt, får de berörda medlemsstaterna tillåta en höjning av den naturliga alkoholhalten i volymprocent i färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust och ungt, icke färdigjäst vin och vin som härrör från druvsorter som är klassificerbara enligt artikel 81.

2. Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent ska åstadkommas med hjälp av de oenologiska metoder som avses i avsnitt B och får inte överstiga följande gränsvärden:

a) 3 volymprocent i vinodlingszon A,

b) 2 volymprocent i vinodlingszon B,

c) 1,5 volymprocent i vinodlingszon C.

▼M5

3. Under år med ovanligt ogynnsamma väderförhållanden får medlemsstaterna som ett undantag för de berörda regionerna höja det eller de gränsvärden som fastställs i punkt 2 med 0,5 procentenheter. Medlemsstaterna ska anmäla sådana höjningar till kommissionen.

▼B

B.    Berikningsmetoder

1. Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent enligt avsnitt A får endast åstadkommas på följande sätt:

a) För färska druvor, delvis jäst druvmust eller ungt, icke färdigjäst vin, genom tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust.

b) För druvmust, genom tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust eller genom partiell koncentrering, inbegripet omvänd osmos.

c) För vin, genom partiell koncentrering genom kylning.

2. De behandlingar som avses i punkt 1 ska vara ömsesidigt uteslutande, om vinet eller druvmusten berikas med koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust och stöd har getts enligt artikel 103y i förordning (EG) nr 1234/2007.

3. Den tillsats av sackaros som avses i punkt 1 a och 1 b får endast utföras genom chaptalisering och endast inom

a) vinodlingszon A,

b) vinodlingszon B,

c) vinodlingszon C,

med undantag av vinodlingar i Grekland, Spanien, Italien, Cypern och Portugal samt de vinodlingar i de franska departementen över vilka följande appellationsdomstolar har domsrätt:

 Aix en Provence.

 Nîmes.

 Montpellier.

 Toulouse.

 Agen.

 Pau.

 Bordeaux.

 Bastia.

Berikning genom chaptalisering får emellertid som ett undantag beviljas av de nationella myndigheterna i de ovannämnda franska departementen. Frankrike ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om sådana beviljanden.

4. Tillsats av koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust får inte ha till följd att den ursprungliga volymen färska krossade druvor, druvmust, druvmust i jäsning eller ungt, icke färdigjäst vin ökas med mera än 11 % inom vinodlingszon A, 8 % inom vinodlingszon B och 6,5 % inom vinodlingszon C.

5. Koncentreringen av druvmust eller vin genom de metoder som avses i punkt 1 får inte

a) leda till att den ursprungliga volymen för produkterna minskas med mer än 20 %,

b) utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 c i avsnitt A, öka den naturliga alkoholhalten för dessa produkter med mer än 2 volymprocent.

6. De metoder som avses i punkterna 1 och 5 får inte leda till att den totala alkoholhalten i volymprocent för färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, ungt icke färdigjäst vin eller vin höjs till mer än

a) 11,5 volymprocent i vinodlingszon A,

b) 12 volymprocent i vinodlingszon B,

c) 12,5 volymprocent i vinodlingszon C I,

d) 13 volymprocent i vinodlingszon C II, och

e) 13,5 volymprocent i vinodlingszon C III.

7. Genom undantag från punkt 6 får medlemsstaterna

a) för rött vin höja det övre gränsvärdet för den totala alkoholhalten i volymprocent för de produkter som avses i punkt 6 till 12 volymprocent i vinodlingszon A och till 12,5 volymprocent i vinodlingszon B,

b) höja den totala alkoholhalten i volymprocent för de produkter som avses i punkt 6 för produktion av viner med ursprungsbeteckning till ett gränsvärde som fastställs av medlemsstaterna själva.

C.    Syrning och avsyrning

1. Färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, ungt, icke färdigjäst vin samt vin får undergå

a) avsyrning i vinodlingszonerna A, B och C1,

b) syrning och avsyrning inom vinodlingszonerna C I, C II och C III a, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 7, eller

c) syrning inom vinodlingszon C III b.

2. Syrning av de produkter som anges i punkt 1, bortsett från vin, får endast göras upp till 1,50 g/l uttryckt som vinsyra eller 20 milliekvivalenter/l.

3. Syrning av vin får endast göras upp till 2,50 g/l uttryckt som vinsyra eller 33,3 milliekvivalenter/l.

4. Avsyrning av vin får endast göras upp till 1 g/l uttryckt som vinsyra eller 13,3 milliekvivalenter/l.

5. Druvmust avsedd för koncentrering får undergå partiell avsyrning.

6. Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna under år med exceptionella väderleksförhållanden tillåta syrning av de produkter som anges i punkt 1 inom vinodlingszonerna A och B på de villkor som anges i punkterna 2 och 3.

7. Syrning och berikning, utom genom undantag som ska antas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2, och syrning och avsyrning av en och samma produkt ska utesluta varandra.

D.    Metoder

1. De behandlingar som avses i avsnitten B och C, med undantag av syrning och avsyrning av vin, ska endast vara tillåtna såvida de inte utförs, på villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2, i samband med bearbetning av färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust eller ungt, icke färdigjäst vin till vin eller annan dryck avsedd för direkt konsumtion, med undantag av mousserande vin eller mousserande vin med tillsats av koldioxid, inom den vinodlingszon där de färska druvorna som används har skördats.

2. Koncentrering av vin ska äga rum inom den vinodlingszon där de färska druvor som används har skördats.

3. Syrning och avsyrning av vin får endast utföras inom det vinframställningsföretag och den vinodlingszon där de druvor som används vid framställning av vinet i fråga skördades.

4. Var och en av de metoder som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska anmälas till de behöriga myndigheterna. Detsamma ska gälla för de mängder koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust eller sackaros som för yrkesutövning innehas av fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer, särskilt producenter, tappningsföretag, bearbetningsföretag samt näringsidkare, vilket ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2, vid samma tidpunkt och på samma ställe som färska druvor, delvis jäst druvmust eller otappat vin. Anmälan av dessa mängder kan dock ersättas av registerföring över inkommande varor och förbrukning.

5. Var och en av de metoder som avses i avsnitten B och C ska antecknas på följedokumentet enligt artikel 147, vilket följer med de behandlade produkterna när dessa sätts i omlopp.

6. Med förbehåll för undantag på grund av ovanliga väderleksförhållanden, får de metoder som avses i avsnitt B och C inte tillämpas

a) efter den 1 januari inom vinodlingszon C,

b) efter den 16 mars inom vinodlingszonerna A och B, och de får endast tillämpas för produkter som härrör från vinskörden närmast före dessa datum.

7. Utan hinder av punkt 6 får koncentrering genom kylning samt genom syrning och avsyrning av vin äga rum när som helst under året.

DEL II

Restriktioner

A.    Allmänt

1. De tillåtna oenologiska metoderna får inte innebära tillsats av vatten, utom då det krävs av särskilda tekniska skäl.

2. De tillåtna oenologiska metoderna får inte innebära tillsats av alkohol, med undantag av metoder för framställning av färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, likörvin, mousserande vin, vin som har tillsatts alkohol för destillation och pärlande vin.

3. Vin som har tillsatts alkohol för destillation får endast användas för destillation.

B.    Färska druvor, druvmust och druvsaft

1. Färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol får endast användas vid framställning av produkter som inte omfattas av KN-numren 2204 10 , 2204 21 och 2204 29 . Detta påverkar inte eventuella strängare föreskrifter som medlemsstaterna kan komma att utfärda för framställning på sitt territorium av produkter som inte omfattas av KN-numren 2204 10 , 2204 21 och 2204 29 .

2. Druvsaft och koncentrerad druvsaft får inte användas till vinframställning eller tillsättas vin. De får inte jäsas till alkohol inom unionens territorium.

3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på produkter som i Irland, Polen och Förenade kungariket, är avsedda för framställning av produkter som omfattas av KN-nummer 2206 00 för vilka medlemsstaterna får tillåta användning av en sammansatt beteckning i vilken ordet "vin" ingår.

4. Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor får endast släppas ut på marknaden för framställning av likörvin inom de vinodlingsområden där detta var brukligt den 1 januari 1985 och för framställning av vin av övermogna druvor.

5. Färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust, färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, druvsaft, koncentrerad druvsaft och vin eller blandningar av dessa produkter med ursprung i tredjeland får inte förvandlas till sådana produkter som avses i del II i bilaga VII eller läggas till sådana produkter på unionens territorium.

C.    Blandning av viner

Blandning av ett vin från tredjeland med ett vin från unionen och blandning av viner från tredjeland är förbjudet i unionen.

D.    Biprodukter

1. Överpressning av druvor är förbjuden. Med beaktande av lokala och tekniska förhållanden ska medlemsstaterna besluta om den minimikvantitet alkohol som får ingå i återstoder och vindruv efter druvpressningen.

Alkoholkvantiteten i dessa biprodukter ska beslutas av medlemsstaterna och utgöra minst 5 volymprocent av alkoholen i det framställda vinet.

2. Med undantag av alkohol, eau-de-vie och piquettevin, får varken vin eller andra drycker avsedda för direkt konsumtion framställas av vindruv eller återstoder från vindruvspressning. Hällande av vin över jäsningsrester, druvrester eller pressad aszú-massa ska tillåtas på villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2, där detta är traditionell praxis vid framställning av "Tokaji fordítás" och "Tokaji máslás" i Ungern och "Tokajský forditáš" och "Tokajský mášláš" i Slovakien.

3. Det är förbjudet att pressa vindruv och jäsa om återstoder från vindruvspressning för andra ändamål än destillation eller framställning av piquettevin. Filtrering och centrifugering av vindruv ska inte betraktas som pressning, om de framställda produkterna är av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

4. Piquettevin får, om det är tillåtet att framställa detta i den berörda medlemsstaten, endast användas till destillation eller för vinproducentens husbehovskonsumtion.

5. Utan att medlemsstaternas möjlighet att besluta att kräva att biprodukterna ska bortskaffas genom destillation åsidosätts, ska de fysiska eller juridiska personer eller grupper av personer som innehar biprodukter åläggas att bortskaffa dem på villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 75.2.

▼M4




BILAGA IX

FRIVILLIGA FÖRBEHÅLLNA BEGREPP



Produktkategori

(hänvisning till klassificeringen i Kombinerade nomenklaturen)

Frivilliga förbehållna begrepp

Fjäderfäkött

(KN-nummer 0207 och 0210 )

Utfordrad med …% …

Gås utfordrad med havre

Extensivt uppfödd inomhus

Tillgång till utomhusvistelse

Traditionell utomhusvistelse

Uppfödd i full frihet

Ålder vid slakt

Gödningsperiodens varaktighet

Ägg

(KN-nummer 0407 )

Färska

Extra eller extra färska

Uppgifter om värphönsfoder

Olivolja

(KN-nummer 1509 )

Första kallpressningen

Kallextrahering

Syrahalt

Stark

Fruktighet: mogen eller omogen

Bitter

Robust

Medel

Delikat

Välbalanserad

Mild olja

▼B




BILAGA X

KÖPEVILLKOR FÖR SOCKERBETOR UNDER DEN PERIODSOM AVSES I ARTIKEL 125.3

PUNKT I

1. Leveransavtalen ska ingås skriftligen och för en bestämd kvantitet betor.

2. Leveransavtalen får avse flera år.

3. Det får i leveransavtalen anges om och på vilka villkor en ytterligare kvantitet betor kan levereras.

PUNKT II

1. Det ska i leveransavtalen anges inköpspriser för de kvantiteter betor som avses i punkt I.

2. Det pris som avses i punkt 1 ska tillämpas på sockerbetor av standardkvalitet enligt punkt B i bilaga III.

Priset ska justeras genom av parterna i förväg överenskomna pristillägg eller prisavdrag som motsvarar avvikelser från standardkvaliteten.

3. Det ska i leveransavtalen anges hur marknadsprisernas utveckling ska fördelas mellan parterna.

4. En bestämd sockerhalt för betor ska anges i leveransavtalen. De ska innehålla en omräkningstabell som visar de olika sockerhalterna och de koefficienter som används för att omvandla de kvantiteter betor som levereras till kvantiteter som motsvarar den i avtalet angivna sockerhalten.

Tabellen ska vara baserad på de avkastningsvärden som motsvarar de olika sockerhalterna.

PUNKT III

Leveransavtalen ska innehålla bestämmelser om hur lång tid leveranserna normalt ska ta och hur ofta de ska göras.

PUNKT IV

1. Uppsamlingsställen för betor och leverans- och transportvillkor ska anges i leveransavtalen.

2. I leveransavtalen ska ansvaret för lastnings- och transportkostnader från uppsamlingsställena klart anges. Om det enligt leveransavtalen krävs att sockerföretaget ska bidra till lastnings- och transportkostnaderna, ska procentsatsen eller beloppen klart anges.

3. I leveransavtalen ska de kostnader som åligger varje part klart anges.

PUNKT V

1. Mottagningsställen för betor ska anges i leveransavtalen.

2. Om en sockerbetssäljare och ett sockerföretag redan har ingått ett leveransavtal för det föregående regleringsåret, ska de mottagningsställen som har avtalats för leveranser under det regleringsåret fortsätta att gälla. Branschavtal får avvika från denna bestämmelse.

PUNKT VI

1. Det ska i leveransavtalen anges att sockerhalten ska bestämmas enligt den polarimetriska metoden eller någon annan av parterna överenskommen metod, för beaktande av den tekniska utvecklingen. Ett betprov ska tas då betorna tas emot.

2. Det får i branschavtal anges att betprov ska tas i ett annat skede. I så fall ska leveransavtalet innehålla bestämmelser om korrigering för att kompensera för en eventuell minskning av sockerhalten mellan tidpunkten för mottagandet och provtagningen.

PUNKT VII

Det ska i leveransavtalen anges att bruttovikt, tara och sockerhalt ska fastställas enligt ett av följande tillvägagångssätt:

a) Av sockerföretaget och betodlarnas branschorganisation gemensamt, om ett branschavtal kräver detta.

b) Av sockerföretaget under överinseende av betproducenternas branschorganisation.

c) Av sockerföretaget under överinseende av en expert som är erkänd av medlemsstaten i fråga, förutsatt att sockerbetssäljaren åtar sig att betala kostnaden för denne.

PUNKT VIII

1. Sockerföretaget ska enligt leveransavtalen vara skyldig att fullgöra en eller flera av följande skyldigheter avseende hela den levererade kvantiteten betor:

a) Att utan kostnad, fritt fabrik, återlämna den färska betmassan från den levererade kvantiteten betor till sockerbetssäljaren.

b) Att utan kostnad, fritt fabrik, återlämna en del av denna betmassa i pressat skick, torkat skick eller torkad och melasserad, till sockerbetssäljaren.

c) Att fritt fabrik återlämna betmassan i pressat eller torkat skick till sockerbetssäljaren. I detta fall kan sockerföretaget begära att sockerbetssäljaren betalar kostnaderna för pressningen eller torkningen.

d) Att till sockerbetssäljaren betala en kompensation med hänsyn till säljarens möjligheter att sälja betmassan i fråga.

2. När olika delar av hela den levererade kvantiteten betor ska genomgå olika behandling, ska leveransavtalet föreskriva mer än en av de skyldigheter som anges i punkt 1

3 Det får i branschavtal anges att betmassan kan levereras i ett annat skede än det som anges i punkt 1 a–c.

PUNKT IX

Det ska i leveransavtalen anges tidsgränser för betalning av eventuella förskott och för slutbetalning av inköpspriset för betor.

PUNKT X

Om det i leveransavtalen finns bestämmelser om förhållanden som omfattas av denna bilaga eller om de innehåller bestämmelser om andra förhållanden, får sådana bestämmelser och deras verkningar inte strida mot denna bilaga.

PUNKT XI

1. Branschavtal enligt bilaga II del II avsnitt A punkt 6 ska innehålla skiljedomsklausuler.

2. En standardmall för leveranskontrakt som är förenlig med denna förordning och unionens regler får fastställas i branschavtal.

3. Om det i ett branschavtal på unionsnivå eller regional eller lokal nivå finns bestämmelser om förhållanden som omfattas av denna förordning eller om det innehåller bestämmelser om andra förhållanden, får sådana bestämmelser och deras verkningar inte strida mot denna bilaga.

4. Branschavtal enligt punkt 3 ska särskilt innehålla bestämmelser om följande:

a) Den omräkningstabell som avses i punkt II.4.

b) Val av och försörjning med utsäde för de betsorter som ska odlas.

c) Lägsta sockerhalt för de betor som ska levereras.

d) Samråd mellan sockerföretaget och sockerbetssäljarnas företrädare innan det fastställs vilken dag betorna ska börja levereras.

e) Betalning av tilläggsbelopp till sockerbetssäljare vid tidig eller sen leverans.

f) Närmare bestämmelser om villkor och kostnader avseende betmassan enligt punkt VIII.

g) Sockerbetsäljarens avhämtning av betmassan.

h) Regler för prisanpassningar vid fleråriga avtal.

i) Regler för provtagning och metoder för att fastställa bruttovikt, tara och sockerhalt.

▼M3

5. Ett sockerföretag och de berörda sockerbetssäljarna får komma överens om värdefördelningsklausuler, inbegripet marknadsbonusar och -förluster, som fastställer hur en förändring av relevanta marknadspriser för socker eller andra råvarumarknader ska fördelas dem emellan.

▼B




BILAGA XI

KÖPEVILLKOR FÖR SOCKERBETOR UNDER DEN PERIODSOM AVSES I ARTIKEL 124

PUNKT I

1. Leveransavtalen ska ingås skriftligen och för en bestämd kvantitet kvotbetor.

2. Det ska i leveransavtalen anges om och på vilka villkor en ytterligare kvantitet betor kan levereras.

PUNKT II

1. Det ska i leveransavtalen anges inköpspriser för de kvantiteter betor som avses i artikel 101a.1a a och om lämpligt artikel 127.2 b. För de kvantiteter som avses i artikel 127.2 a får priserna inte understiga minimipriset för kvotbetor enligt artikel 135.

2. En bestämd sockerhalt för sockerbetor ska anges i leveransavtalen. Leveransavtalen ska innehålla en omräkningstabell som visar de olika sockerhalterna och de koefficienter som används för att omvandla de kvantiteter betor som levereras till kvantiteter som motsvarar den i avtalet angivna sockerhalten.

Tabellen ska vara baserad på de avkastningsvärden som motsvarar de olika sockerhalterna.

3. Om en sockerbetssäljare har tecknat ett leveransavtal med ett sockerföretag om leverans av betor enligt artikel 127.2 a, ska alla leveranser från denna säljare, omräknade enligt punkt 2 ovan, betraktas som leveranser enligt artikel 127.2 a, upp till den kvantitet betor som anges i leveransavtalet.

4. Ett sockerföretag som producerar en mindre kvantitet socker än de kvotbetor för vilka det har tecknat ett leveransavtal före sådd enligt artikel 127.2 a ska fördela den kvantitet sockerbetor som motsvarar ytterligare produktion upp till kvotbeloppet mellan de sockerbetssäljare med vilka leveransavtalet före sådd i den mening som avses i artikel 127.2 a har tecknats.

Branschavtal får avvika från denna bestämmelse.

PUNKT III

1. Leveransavtalen ska innehålla bestämmelser om hur lång tid betleveranserna normalt ska ta och hur ofta de ska göras.

2. De bestämmelser som avses i punkt 1 ska vara desamma som de som tillämpades under det föregående regleringsåret med eventuella anpassningar nödvändiggjorda av den faktiska produktionen. Branschavtal får avvika från denna bestämmelse.

PUNKT IV

1. Uppsamlingsställen för betor ska anges i leveransavtalen.

2. Om en sockerbetssäljare och ett sockerföretag redan har ingått ett leveransavtal för det föregående regleringsåret, ska de uppsamlingsställen som har avtalats för leveranser under det regleringsåret fortsätta att gälla. Branschavtal får avvika från denna bestämmelse.

3. Det ska i leveransavtalen anges att kostnader för lastning och transport från uppsamlingsställena ska betalas av sockerföretaget, om inget annat följer av särskilda avtal baserade på lokala regler eller sedvänjor som gällde före det föregående regleringsåret.

4. I de fall då sockerbetor levereras fritt fabrik i Danmark, Irland, Grekland, Spanien, Portugal, Finland eller Förenade kungariket ska det i leveransavtalen anges att sockerföretag ska bidra till lastnings- och transportkostnaderna och med vilken procentsats eller vilket belopp.

PUNKT V

1. Mottagningsställen för betor ska anges i leveransavtalen.

2. Om en sockerbetssäljare och ett sockerföretag redan har ingått ett leveransavtal för det föregående regleringsåret, ska de mottagningsställen som har avtalats för leveranser under det regleringsåret fortsätta att gälla. Branschavtal får avvika från denna bestämmelse.

PUNKT VI

1. Det ska i leveransavtalen anges att sockerhalten ska bestämmas enligt den polarimetriska metoden. Ett betprov ska tas då betorna tas emot.

2. Det får i branschavtal anges att betprov ska tas i ett annat skede. I så fall ska leveransavtalet innehålla bestämmelser om korrigering för att kompensera för en eventuell minskning av sockerhalten mellan tidpunkten för mottagandet och provtagningen.

PUNKT VII

Det ska i leveransavtalen anges att bruttovikt, tara och sockerhalt ska bestämmas enligt ett av följande tillvägagångssätt:

a) Av sockerföretaget och betodlarnas branschorganisation gemensamt, om ett branschavtal kräver detta.

b) Av sockerföretaget under överinseende av betproducenternas branschorganisation.

c) Av sockerföretaget under överinseende av en expert som är erkänd av medlemsstaten i fråga, förutsatt att sockerbetssäljaren åtar sig att betala kostnaden för denne.

PUNKT VIII

1. Sockerföretaget ska enligt leveransavtalen vara skyldig att fullgöra en eller flera av följande skyldigheter avseende hela den levererade kvantiteten betor:

a) Att utan kostnad, fritt fabrik, återlämna den färska betmassan från den levererade kvantiteten betor till sockerbetssäljaren.

b) Att utan kostnad, fritt fabrik, återlämna en del av denna betmassa i pressat skick, torkat skick eller torkad och melasserad, till sockerbetssäljaren.

c) Att fritt fabrik återlämna betmassan i pressat eller torkat skick till sockerbetssäljaren. I detta fall kan sockerföretaget begära att sockerbetssäljaren betalar kostnaderna för pressningen eller torkningen.

d) Att till sockerbetssäljaren betala en kompensation med hänsyn till möjligheterna att sälja betmassan i fråga.

2. När olika delar av hela den levererade kvantiteten betor ska genomgå olika behandling, ska leveransavtalet föreskriva mer än en av de skyldigheter som anges i punkt 1.

3. Det får i branschavtal anges att betmassan kan levereras i ett annat skede än det som anges i punkt 1 a–c.

PUNKT IX

1. Det ska i leveransavtalen anges tidsgränser för betalning av eventuella förskott och för slutbetalning av inköpspriset för betor.

2. De tidsgränser som avses i punkt 1 ska vara de som gällde under det föregående regleringsåret. Branschavtal får avvika från denna bestämmelse.

PUNKT X

Om det i leveransavtalen finns bestämmelser om förhållanden som omfattas av denna bilaga eller om de innehåller bestämmelser om andra förhållanden, får sådana bestämmelser och deras verkningar inte strida mot denna bilaga.

PUNKT XI

1. Branschavtal enligt bilaga II del II avsnitt A punkt 6 ska innehålla skiljedomsklausuler.

2. Om det i ett branschavtal på unionsnivå eller regional eller lokal nivå finns bestämmelser om förhållanden som omfattas av denna förordning eller om det innehåller bestämmelser om andra förhållanden, får sådana bestämmelser och deras verkningar inte strida mot denna bilaga.

3. Branschavtal enligt punkt 2 ska särskilt innehålla bestämmelser om följande:

a) Fördelningen mellan sockerbetssäljarna av de kvantiteter betor som sockerföretaget köper före sådd i avsikt att tillverka socker inom ramen för kvoten.

b) Den fördelning som avses i punkt II.4.

c) Den omräkningstabell som avses i punkt II.2.

d) Val av och försörjning med utsäde för de betsorter som ska odlas.

e) Lägsta sockerhalt för de betor som ska levereras.

f) Samråd mellan sockerföretaget och sockerbetssäljarnas företrädare innan det fastställs vilken dag betorna ska börja levereras.

g) Betalning av tilläggsbelopp till sockerbetssäljare vid tidig eller sen leverans.

h) Närmare uppgifter om följande:

i) Den del av betmassan som avses i punkt VIII.1 b.

ii) De kostnader som avses i punkt VIII.1 c.

iii) Den kompensation som avses i punkt VIII.1 d.

i) Sockerbetssäljarens avhämtning av betmassan.

j) Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 135, fördelningen mellan sockerföretaget och sockerbetssäljarna av en eventuell skillnad mellan referenströskeln och det faktiska försäljningspriset för sockret.

PUNKT XII

Om det inte har ingåtts något branschavtal om hur de betkvantiteter som ett sockerföretag erbjuder sig att köpa före sådd för sockerproduktion inom ramen för kvoten ska fördelas mellan sockerbetssäljarna, får den berörda medlemsstaten själv utfärda regler för hur denna fördelning ska ske.

Dessa regler får också ge de betförsäljare som traditionellt levererar till kooperativ leveransrättigheter utöver de rättigheter som uppstår genom en eventuell tillhörighet till sådana kooperativ.




ANNEX XII



NATIONELLA OCH REGIONALA KVOTER FÖR PRODUKTION AV SOCKER, ISOGLUKOS OCH INULINSIRAP ENLIGT ARTIKEL 136

(i ton)

Medlemsstater eller regioner

(1)

Socker

(2)

Isoglukos

(3)

Inulinsirap

(4)

Belgien

676 235,0

114 580,2

0

Bulgarien

0

89 198,0

 

Tjeckien

372 459,3

 

 

Danmark

372 383,0

 

 

Tyskland

2 898 255,7

56 638,2

 

Irland

0

 

 

Grekland

158 702,0

0

 

Spanien

498 480,2

53 810,2

 

Frankrike (moderlandet)

3 004 811,15

 

0

De franska utomeuropeiska departementen

432 220,05

 

 

Kroatien

192 877,0

 

 

Italien

508 379,0

32 492,5

 

Lettland

0

 

 

Litauen

90 252,0

 

 

Ungern

105 420,0

250 265,8

 

Nederländerna

804 888,0

0

0

Österrike

351 027,4

 

 

Polen

1 405 608,1

42 861,4

 

Portugal (fastlandet)

0

12 500,0

 

Autonoma regionen Azorerna

9 953,0

 

 

Rumänien

104 688,8

0

 

Slovenien

0

 

 

Slovakien

112 319,5

68 094,5

 

Finland

80 999,0

0

 

Sverige

293 186,0

 

 

Förenade kungariket

1 056 474,0

0

 

SUMMA

13 529 618,2

720 440,8

0




BILAGA XIII

NÄRMARE FÖRESKRIFTER FÖR ÖVERFÖRING AV SOCKER- ELLER ISOGLUKOSKVOTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 138

PUNKT I

Vid tillämpning av denna bilaga avses med

a)  sammanslagning av företag: att sammanföra två eller flera företag till ett enda företag,

b)  överlåtelse av ett företag: överföring eller övertagande av tillgångar som tillhör ett företag vilket har tilldelats kvoter till fördel för ett eller flera andra företag,

c)  överlåtelse av en fabrik: överföring av äganderätten till en teknisk enhet, inklusive hela den anläggning som behövs för att tillverka produkten i fråga, till ett eller flera företag, som helt eller delvis övertar produktionen hos det företag som överlåter sin äganderätt,

d)  arrendering av en fabrik: arrendeavtal för en teknisk enhet som arrendatorn avser att driva, inklusive hela den anläggning som behövs för tillverkning av socker, vilket gäller för minst tre på varandra följande regleringsår och vilket parterna förbinder sig att inte säga upp före utgången av det tredje året, med ett företag som är etablerat inom samma medlemsstat som fabriken i fråga, om det företag som arrenderar nämnda enhet efter det att arrendeavtalet börjar gälla kan betraktas som ett enbart sockerproducerande företag vad gäller hela dess produktion.

PUNKT II

1. I händelse av en sammanslagning eller överlåtelse av sockerproducerande företag och i händelse av överlåtelse av sockerfabriker ska kvoterna, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, ändras enligt följande:

a) Vid en sammanslagning av sockerproducerande företag ska medlemsstaterna tilldela det företag som skapas genom sammanslagningen en kvot som är lika med summan av de kvoter som företagen hade tilldelats före sammanslagningen.

b) Vid överlåtelse av ett sockerproducerande företag ska medlemsstaten tilldela mottagaren det överlåtna företagets kvot för sockerproduktion. Om det finns mer än en mottagare, ska fördelningen göras i proportion till den sockerproduktion som var och en av dem tar över.

c) Vid överlåtelse av en sockerfabrik ska medlemsstaten minska kvoten för det överlåtande företaget och öka kvoten för mottagande företag i proportion till den produktion som vart och ett av företagen tar över.

2. Om några av de sockerbets- eller sockerrörsodlare som direkt berörs av någon av de transaktioner som avses i punkt 1 uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett sockerproducerande företag som inte är part i dessa transaktioner, får medlemsstaten genomföra fördelningen av kvoter på grundval av den produktion som tas över av det företag till vilket de avser att leverera sina betor eller sockerrör.

3. Vid nedläggning under andra förhållanden än de som avses i punkt 1 av

a) ett sockerproducerande företag, eller

b) en eller flera anläggningar som ingår i ett sockerproducerande företag

får medlemsstaten tilldela ett eller flera sockerproducerande företag den del av kvoterna som berörs av nedläggningen.

Även i de fall som avses i led b i första stycket får medlemsstaten, om några av de berörda odlarna uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett bestämt sockerproducerande företag, tilldela det företag till vilket de avser att leverera sina produkter en kvot som står i proportion till den kvantitet som odlarna avser att leverera till företaget.

4. Om det undantag som avses i artikel 127.5 åberopas, får medlemsstaten kräva att de betodlare och sockerföretag som berörs av undantaget inför särskilda bestämmelser i sina branschavtal som gör det möjligt för medlemsstaten att tillämpa leden 2 och 3 i denna punkt.

5. Om en fabrik som tillhör ett sockerproducerande företag utarrenderas, får medlemsstaten minska kvoten för det företag som arrenderar ut fabriken och tilldela det företag som arrenderar fabriken i avsikt att producera socker där denna del av kvoten.

Om arrendet upphör inom den period på tre regleringsår som avses i punkt I d, ska den justering av kvoten som har gjorts enligt första stycket återkallas av medlemsstaten med retroaktiv verkan till den dag då arrendet började löpa. Om avtalet upphör på grund av force majeure, ska medlemsstaten emellertid inte vara förpliktigad att återkalla justeringen.

6. Om ett sockerproducerande företag inte längre kan garantera att det kan fullgöra sina skyldigheter enligt unionslagstiftningen gentemot berörda sockerbets- eller sockerrörsodlare och de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten har fastställt att så är fallet, får medlemsstaten för ett eller flera regleringsår överföra den del av kvoterna som berörs till ett eller flera sockerproducerande företag i proportion till storleken på den produktion de tar över.

7. Om en medlemsstat beviljar ett sockerproducerande företag pris- och avsättningsgarantier avseende bearbetning av sockerbetor till etylalkohol, får medlemsstaten i samförstånd med företaget och de berörda sockerbetsodlarna överföra hela eller en del av kvoterna för sockertillverkning till ett eller flera andra företag för ett eller flera regleringsår.

PUNKT III

Vid sammanslagning eller överlåtelse av isoglukosproducerande företag eller överlåtelse av en isoglukosproducerande fabrik får medlemsstaten fördela de berörda kvoterna för produktion av isoglukos till ett eller flera andra företag, vare sig de redan har en produktionskvot eller inte.

PUNKT IV

Åtgärder enligt punkterna II och III får endast vidtas, om

a) hänsyn har tagits till alla berörda parters intressen,

b) den berörda medlemsstaten anser att dessa åtgärder kan förbättra sockerbets-, sockerrörs- och sockerproduktionssektorernas struktur,

c) de gäller företag etablerade inom de territorier som kvoterna i bilaga XII avser.

PUNKT V

Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 oktober och den 30 april följande år, ska bestämmelserna i punkterna II och III börja gälla innevarande regleringsår.

Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 maj och den 30 september samma år, ska bestämmelserna i punkterna II och III börja gälla påföljande regleringsår.

PUNKT VI

Vid tillämpningen av punkterna II och III ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om de justerade kvoterna inom 15 dagar efter utgången av de perioder som anges i punkt V.




BILAGA XIV



JÄMFÖRELSETABELL SOM AVSES I ARTIKEL 230

Förordning (EG) nr 1234/2007

Denna förordning

Förordning (EU) nr 1306/2013

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2.1

Artikel 3.1 och 3.2

Artikel 2.2 a och b

Artikel 2.2 c

Artikel 15.1 a

Artikel 3

Artikel 6

Artikel 4

Artikel 5, första stycket

Artikel 5, andra stycket, första delen

Artikel 3.4

Artikel 5, andra stycket, andra delen

Artikel 5, tredje stycket

Artikel 5 a

Artikel 6

Artikel 7

Artikel 9

Artikel 8

Artikel 7

Artikel 9

Artikel 126

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 12

Artikel 13

Artikel 13

Artikel 14 (1)

Artikel 14 (utgår)

Artikel 15 (utgår)

Artikel 16 (utgår)

Artikel 17 (utgår)

Artikel 18.1 till 18.4

Artikel 15.2 (1)

Artikel 18.5

Artikel 19 (utgår)

Artikel 20 (utgår)

Artikel 21 (utgår)

Artikel 22 (utgår)

Artikel 23 (utgår)

Artikel 24 (utgår)

Artikel 25

Artikel 16.1

Artikel 26

Artikel 27

Artikel 28

Artikel 29

Artikel 30 (utgår)

Artikel 31

Artikel 17

Artikel 32

Artikel 33

[Artikel 18]

Artikel 34

[Artikel 18]

Artikel 35 (utgår)

Artikel 36 (utgår)

Artikel 37

[Artikel 18]

Artikel 38

[Artikel 18]

Artikel 39

[Artikel 19(3)]

Artikel 40

[Artikel 19.5 a och artikel 20 o iii]

Artikel 41

Artikel 42.1

Artikel 10

Artikel 42.2

Artikel 20 u

Artikel 43 a - f, i, j och l

Artiklarna 19 och 20

▼C2

Artikel 43 g, h och k

 

▼B

Artikel 44

Artikel 220.1 a, 220.2 och 220.3

Artikel 45

Artikel 220.1 b, 220.2 och 220.3

Artikel 46.1

Artikel 220.5

Artikel 46.2

Artikel 220.6.

Artikel 47

Artikel 219

Artikel 48

Artikel 219

Artikel 49

Artikel 135 (1)

Artikel 50

Artiklarna 125 och 127

Artikel 51

Artikel 128 (1)

Artikel 52

Artikel 130

Artikel 52a

▼C2

Artikel 53.a

Artikel 132 c

 

▼B

Artikel 53 b

Artikel 130.2

Artikel 53 c

Artikel 130.6

Artikel 54

Artikel 166

Artikel 55

— (2)

Artikel 56

Artikel 136

Artikel 57

Artikel 137

Artikel 58

Artikel 59

Artikel 60

Artikel 138

Artikel 61

Artikel 139

Artikel 62

Artikel 140

Artikel 63

Artikel 141

Artikel 64.1

Artikel 142.1

Artikel 64.2 och 64.3

Artikel 142.2 (1)

Artikel 65

— (2)

▼C2

Artikel 66

— (2)

Artikel 67

— (2)

Artikel 68

— (2)

Artikel 69

— (2)

Artikel 70

— (2)

Artikel 71

— (2)

Artikel 72

— (2)

Artikel 73

— (2)

Artikel 74

— (2)

Artikel 75

— (2)

Artikel 76

— (2)

Artikel 77

— (2)

Artikel 78

— (2)

Artikel 79

— (2)

Artikel 80

— (2)

Artikel 81

— (2)

Artikel 82

— (2)

Artikel 83

— (2)

Artikel 84

— (2)

Artikel 85

(När det gäller mjölk):

— (2)

(När det gäller andra sektorer):

— Artikel 85 a

Artikel 143.1 och artikel 144 a

— Artikel 85 b

Artikel 144 j

— Artikel 85 c

Artikel 144 i

 

— Artikel 85 d

 

▼B

Artikel 85a

— (1)

Artikel 85b

— (1)

Artikel 85c

— (1)

Artikel 85d

— (1)

Artikel 85e

— (1)

Artikel 85f

— (1)

Artikel 85g

— (1)

Artikel 85h

— (1)

Artikel 85i

— (1)

Artikel 85j

— (1)

Artikel 85k

— (1)

Artikel 85l

— (1)

Artikel 85m

— (1)

Artikel 85n

— (1)

Artikel 85o

Artikel 85p

Artikel 85q

Artikel 85r

Artikel 85s

Artikel 85t

Artikel 85u

Artikel 85v

Artikel 85w

Artikel 85x

Artikel 86 (utgår)

Artikel 87 (utgår)

Artikel 88 (utgår)

Artikel 89 (utgår)

Artikel 90 (utgår)

Artikel 91

Artikel 92

Artikel 93

Artikel 94

Artikel 94a

Artikel 95

Artikel 95a

Artikel 96 (utgår)

Artikel 97

Artikel 129 (1)

Artikel 98

— (1)

Artikel 99

Artikel 100

Artikel 101 (utgår)

Artikel 102

Artikel 26 (1)

Artikel 102.2

Artikel 217

Artikel 102a

Artikel 58

Artikel 103

Artiklarna 29, 30 och 31

Artikel 103a

Artikel 103b

Artikel 32

Artikel 103c

Artikel 33

Artikel 103d

Artikel 34

Artikel 103e

Artikel 35

Artikel 103f

Artikel 36

▼C2

Artikel 103g

Artikel 33.1, artikel 37 a och artikel 38 b

▼B

Artikel 103ga

Artikel 23

Artikel 103ga.7

Artikel 217

Artikel 103h a - e

Artiklarna 37 och 38

Artikel 103h f

Artiklarna 24 och 25

Artikel 103i

Artikel 39

Artikel 103j

Artikel 40

Artikel 103k

Artikel 41

Artikel 103l

Artikel 42

Artikel 103m

Artikel 43

Artikel 103n

Artikel 44

Artikel 103n.4

Artikel 212

Artikel 103o

Artikel 103p

Artikel 45

Artikel 103q

Artikel 46

Artikel 103r

Artikel 47

Artikel 103s

Artikel 48

Artikel 103t

Artikel 49

Artikel 103u.1 a

Artikel 50

Artikel 103u.1 b

Artikel 51

Artikel 103u.2 - 103u.5

Artikel 52

Artikel 103v

Artikel 50

Artikel 103w

Artikel 103x

Artikel 103y

Artikel 103z

Artikel 103za

Artiklarna 53 och 54

Artikel 104

Artikel 105.1

Artikel 55.1

Artikel 105.2

Artikel 215

Artikel 106

Artikel 55.4

Artikel 107

Artikel 55.3

Artikel 108.1

Artikel 55.2

Artikel 108.2

Artikel 109, första meningen

Artikel 55.1, sista meningen

Artikel 110

Artiklarna 56 och 57

Artikel 111

Artikel 112

Artikel 113.1

Artikel 75.1 a–e och 75.2

Artikel 113.2

Artikel 75.5

Artikel 113.3, första stycket

Artikel 74

Artikel 113.3, andra stycket

Artikel 89

Artikel 113a.1 -113a.3

Artikel 76

▼C2

Artikel 113a.4

— (2)

Artikel 113b

Artikel 78

▼B

Artikel 113c

Artikel 167

Artikel 113d.1, första stycket

Artikel 78.1 och 78.2

Artikel 113d.1, andra stycket

Bilaga VII, del II.1

Artikel 113d.2

Artikel 78.3

Artikel 113d.3

Artikel 82

▼C2

Artikel 114

Artikel 78.1 (2)

Artikel 115

Artikel 78.1 och artikel 75.1 h (2)

Artikel 116

Artikel 78.1 och artikel 75.1 f och g (2)

▼B

Artikel 117

Artikel 77

Artikel 118

Artikel 78.1

Artikel 118a

Artikel 92

Artikel 118b

Artikel 93

Artikel 118c

Artikel 94

Artikel 118d.1

Artikel 94.3

Artikel 118d.2 och 118d.3

[Artikel 109.3]

Artikel 118e

Artikel 95

Artikel 118f

Artikel 96

Artikel 118g

Artikel 97

Artikel 118h

Artikel 98

Artikel 118i

Artikel 99

Artikel 118j

Artikel 100

Artikel 118k

Artikel 101

Artikel 118l

Artikel 102

Artikel 118m

Artikel 103

Artikel 118n

Artikel 104

▼C2

Artikel 118o

Artikel 90.2

Artikel 118p

Artikel 90.3

▼B

Artikel 118q

Artikel 105

Artikel 118r

Artikel 106

Artikel 118s

Artikel 107

Artikel 118t

Artikel 108

Artikel 118u

Artikel 112

Artikel 118v

Artikel 113

Artikel 118w

Artikel 117

Artikel 118x

Artikel 118

Artikel 118y

Artikel 119

Artikel 118z

Artikel 120

Artikel 118za

Artikel 121

Artikel 118zb

Artikel 119

Artikel 120

Artikel 120a

Artikel 81

Artikel 120b

Artikel 120c

Artikel 80

Artikel 120d, första stycket

Artikel 83.2

Artikel 120d, andra stycket

[Artikel 223]

Artikel 120e.1

Artikel 75.3 och 75.4

Artikel 120e.2

Artikel 83.3 och 83.4

Artikel 120f

Artikel 80.3

Artikel 120g

Artikel 80.5 och artikel 91 c

Artikel 121 a i

Artikel 75.2

Artikel 121 a ii

Artikel 75.3

Artikel 121 a iii

Artikel 89

Artikel 121 a iv

Artikel 75.2 och Artikel 91 b

Artikel 121 b

Artikel 91 a och Artikel 78.3

Artikel 121 c i

Artikel 91 a

Artikel 121 c ii och iii

Artikel 91 d

Artikel 121 c iv

[Artikel 223]

Artikel 121 d i

Artikel 78.1

Artikel 121 d ii-v och vii

Artikel 75.2 och 3

Artikel 121d vi

Artikel 89

Artikel 121 e i

Artikel 78.1

Artikel 121 e ii-v, vii

Artikel 75.3

Artikel 121 e vi

Artikel 75.2

Artikel 121 f i

Artikel 78.1

Artikel 121 f ii, iii och v

Artikel 75.3

Artikel 121 f iv och vii

Artikel 91 g

Artikel 121 f vi

[Artikel 223]

Artikel 121 g

Artikel 75.3

Artikel 121 h

Artikel 91 d

Artikel 121 i

Artikel 121 j i

Artikel 75.3

Artikel 121 j ii

Artikel 91 d

 

Artikel 121 k

Artikel 122

Artikel 121 l

Artiklarna 114, 115 och 116

Artikel 121 m

Artikel 122

Artikel 121, andra stycket

Artikel 78.3

Artikel 121, tredje stycket

Artikel 75.3 och 75.4

Artikel 121, fjärde stycket, a - f

Artikel 75.3

Artikel 121, fjärde stycket, g

Artikel 75.3 m

Artikel 121, fjärde stycket, h

Artikel 80.4

▼C2

Artikel 122

Artiklarna 152 och 160

▼B

Artikel 123

Artikel 157

Artikel 124

Artikel 125

▼C2

Artikel 125a

Artiklarna 153 och 160

▼B

Artikel 125b

Artikel 154

Artikel 125c

Artikel 156

Artikel 125d

Artikel 155

Artikel 125e

Artikel 125f

Artikel 164

Artikel 125g

Artikel 164.6

Artikel 125h

Artikel 175 d

Artikel 125i

Artikel 165

Artikel 125j

Artikel 164

Artikel 125k

Artikel 158

Artikel 125l

Artikel 164

Artikel 125m

Artikel 164.6 [och artikel 175 d]

Artikel 125n

Artikel 165

Artikel 125o

Artiklarna 154 och 158

Artikel 126

Artikel 165

▼C2

Artikel 126a.1, 126a.3 och 126a.4

Artikel 161

 

▼B

Artikel 126a.2

Artikel 156.2

 

▼C2

Artikel 126b

Artikel 163

▼B

Artikel 126c

Artikel 149

Artikel 126d

Artikel 150

Artikel 126e

Artikel 173.2 och artikel 174.2

Artikel 127

Artikel 173

Artikel 128

Artikel 129

Artikel 130

Artikel 176.1

Artikel 131

Artikel 176.2

Artikel 132

Artikel 176.3

Artikel 133

[Artikel 177.2 e]

Artikel 133a.1

Artikel 181

Artikel 133a.2

Artikel 191

Artikel 134

Artiklarna 177 och 178

Artikel 135

Artikel 136

[Artikel 180]

Artikel 137

[Artikel 180]

Artikel 138

[Artikel 180]

Artikel 139

[Artikel 180]

Artikel 140

[Artikel 180]

Artikel 140a

Artikel 181

Artikel 141

Artikel 182

Artikel 142

Artikel 193

Artikel 143

Artikel 180

Artikel 144

Artikel 184

Artikel 145

Artikel 187 a

Artikel 146.1

Artikel 146.2

Artikel 185

Artikel 147

Artikel 148

Artikel 187

Artikel 149

[Artikel 180]

Artikel 150

[Artikel 180]

Artikel 151

[Artikel 180]

Artikel 152

[Artikel 180]

Artikel 153

Artikel 192

Artikel 154

Artikel 155

Artikel 156

Artikel 192.5

Artikel 157

Artikel 189

Artikel 158

Artikel 190

Artikel 158a

Artikel 90

Artikel 159

Artikel 194

Artikel 160

Artikel 195

Artikel 161

Artiklarna 176, 177, 178 och 179

Artikel 162

Artikel 196

Artikel 163

Artikel 197

Artikel 164.1

Artikel 198.1

Artikel 164.2 - 164.4)

Artikel 198.2 (1)

Artikel 165

— (1)

Artikel 166

— (1)

Artikel 167

Artikel 199

Artikel 168

Artikel 200

Artikel 169

Artikel 201

Artikel 170

Artiklarna 202 och 203

Artikel 171

Artikel 184

Artikel 172

[Artikel 186.2]

Artikel 173

Artikel 174

Artikel 205

Artikel 175

Artikel 206

Artikel 176

Artikel 209

Artikel 176a

Artikel 210

Artikel 177

Artikel 210

Artikel 177a

Artikel 210

Artikel 178

Artikel 164

Artikel 179

Artikel 210.7

Artikel 180

Artikel 211

Artikel 181

Artikel 211

Artikel 182.1

Artikel 213

Artikel 182.2

Artikel 182.3, tredje stycket

Artikel 214

Artikel 182.3, första, andra och fjärde stycket

Artikel 182.4 -182.7

Artikel 182a

Artikel 216

Artikel 183

Artikel 184.1

Artikel 184.2

Artikel 225 a

Artikel 184.3 - 184.8

Artikel 184(9)

Artikel 225 b

Artikel 185

Artikel 185a

Artikel 145

Artikel 185b

Artikel 223

Artikel 185c

Artikel 147

Artikel 185d

Artikel 146

Artikel 185e

Artikel 151

Artikel 185f

Artikel 148

Artikel 186

Artikel 219

Artikel 187

Artikel 219

Artikel 188

Artikel 219

Artikel 188a.1 och 188a.2

— (1)

Artikel 188a.3 och 188a.4

Artikel 188a.5 - 188a.7)

[Artikel 223]

Artikel 189

[Artikel 223]

Artikel 190

Artikel 190a

Artikel 191

Artikel 221

Artikel 192

Artikel 223

Artikel 193

Artikel 194

Artiklarna 62 och 64

Artikel 194a

Artikel 61

Artikel 195

Artikel 229

Artikel 196

Artikel 196a

Artikel 227

Artikel 196b

Artikel 229

Artikel 197

Artikel 198

Artikel 199

Artikel 200

Artikel 201

230.1 och 230.3

Artikel 202

230.2

Artikel 203

Artikel 203a

Artikel 231

Artikel 203b

Artikel 231

Artikel 204

Artikel 232

Bilaga I

Bilaga I (Delarna I - XX, XXIV/1)

Bilaga II

Bilaga I (Delarna XXI - XXIII)

Bilaga III

Bilaga II

Bilaga IV

Bilaga III

Bilaga V

Bilaga IV

Bilaga VI

Bilaga XII

Bilaga VII

Bilaga VIIa

Bilaga VIIb

Bilaga VIIc

Bilaga VIII

Bilaga XIII

Bilaga IX

— (1)

Bilaga X

— (1)

Bilaga Xa

Bilaga Xb

Bilaga VI

Bilaga Xc

Bilaga Xd

Bilaga Xe

Bilaga XI

Bilaga XIa

Bilaga VII, Del I

Bilaga XIb

Bilaga VII, Del II

Bilaga XII

Bilaga VII, Del III

Bilaga XIII

Bilaga VII, Del IV

▼C2

Bilaga XIV.A, punkterna I, II och III

Bilaga VII, Del VI

Bilaga XIV.A, punkt IV

Artikel 89

▼B

Bilaga XIV.B

Bilaga VII, Del V

 

Bilaga XIV.C

Artikel 75.2 och 75.3 (1)

 

Bilaga XV

Bilaga VII, Del VII

 

Bilaga XVa

Bilaga VIII, Del I

 

Bilaga XVb

Bilaga VIII, Del II

 

Bilaga XVI

Bilaga VII, Del VIII

 

Bilaga XVIa

[Artikel 173.1 i]

 

Bilaga XVII

[Arikel 180]

 

Bilaga XVIII

[Artikel 180]

 

Bilaga XIX

 

Bilaga XX

 

Bilaga XXI

 

Bilaga XXII

Bilaga XIV

 

(1)    ►C2  Se även rådets förordning (EU) nr 1370/2013 av den 16 december 2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter (EUT L 346, 20.12.2013, s. 12). ◄

(2)   Se dock artikel 203.



( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (Se sidan 608 i detta nummer av EUT).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (Ejflu) (Se sidan 487 i detta nummer av EUT).

( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (Se sidan 85 i detta nummer av EUT).

( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).

( 5 ) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).

( 6 ) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

( 7 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

( 8 ) EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

( 9 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 13.2.2008, s. 16).

( 10 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).

( 11 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37).

( 12 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (EGT L 109, 6.5.2000, s. 29).

( 13 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker (EUT L 39, 13.2.2008, s. 16).

( 14 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 299, 8.11.2008, s. 25).

( 15 ) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 24.3.2009, s. 1).

( 16 ) Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, 14.7.1999, s. 1).

( 17 ) Kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 av den 29 april 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter (EGT L 118, 4.5.2002, s. 1).

( 18 ) EUT C 116, 14.4.2011, s. 12.

( 19 ) Rådets direktiv 89/396/EEG av den 14 juni 1989 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier (EGT L 186, 30.6.1989, s. 21).

( 20 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder, om upphävande av rådets direktiv 75/106/EEG och 80/232/EEG samt om ändring av rådets direktiv 76/211/EEG (EUT L 247, 21.9.2007, s. 17).

( 21 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23).

( 22 ) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EUT L 1, 4.1.2003, s. 1).

( 23 ) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).

( 24 ) Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1).

( 25 ) Rådets förordning (EG) nr 260/2009 av den 26 februari 2009 om gemensamma importregler (EUT L 84, 31.3.2009, s. 1).

( 26 ) Rådets förordning (EG) nr 625/2009 av den 7 juli 2009 om gemenskapsregler för import från vissa tredjeländer (EUT L 185, 31.3.2009, s. 1).

( 27 ) Rådets förordning (EG) nr 1216/2009 av den 30 november 2009 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (EUT L 328, 15.12.2009, s. 10).

( 28 ) Rådets förordning (EG) nr 614/2009 av den 7 juli 2009 om det gemensamma handelssystemet för äggalbumin och mjölkalbumin (EUT L 181, 14.7.2009, s. 8).

( 29 ) Rådets direktiv 2001/110/EG av den 20 december 2001 om honung (EGT L 10, 12.1.2002, s. 47).

( 30 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung

(EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

( 31 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EUT L 139, 30.4.2004, s. 206).

( 32 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1).

( 33 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).

( 34 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam (EGT L 376,27.12.2006, s. 21).

( 35 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 av den 20 december 2006 om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel (EUT L 404, 30.12.2006, s. 26).

( 36 ) Rådets direktiv av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om djupfrysta livsmedel (EGT L 40, 11.2.1999. s. 34).

Top