EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32020R0123

Rådets förordning (EU) 2020/123 av den 27 januari 2020 om fastställande för 2020 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

ST/15319/2019/INIT

OJ L 25, 30.1.2020, p. 1–156 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force: This act has been changed. Current consolidated version: 15/08/2020

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/123/oj

30.1.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 25/1


RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2020/123

av den 27 januari 2020

om fastställande för 2020 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt råd från rådgivande nämnder.

(3)

Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. I enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som fastställs i artikel 2.2 i den förordningen. I enlighet med artikel 16.1 i den förordningen bör fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fiskeverksamheten för var och en av medlemsstaterna och för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(4)

Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) bör därför, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena i de rådgivande nämnderna.

(5)

I enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 är landningsskyldigheten fullt tillämplig från och med den 1 januari 2019 och alla arter som omfattas av fångstbegränsningar bör landas. I artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs att fiskemöjligheter, när landningsskyldigheten för ett fiskbestånd är tillämplig, måste fastställas med beaktande av ändringen från att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla landningar till att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla fångster. På grundval av de gemensamma rekommendationerna från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, har kommissionen antagit ett antal delegerade förordningar som fastställer närmare bestämmelser för genomförande av landningsskyldigheten i form av specifika utkastplaner som tillämpas på tillfällig basis under en period på högst tre år.

(6)

Fiskemöjligheterna för bestånd av arter som omfattas av landningsskyldigheten bör fastställas med hänsyn till det faktum att utkast i princip inte längre är tillåtet. Fiskemöjligheterna bör därför baseras på Internationella havsforskningsrådets (Ices) rekommenderade kvantitet för totala fångster (i stället för den rekommenderade kvantiteten för önskade fångster). De kvantiteter som, genom undantag, även fortsättningsvis får kastas överbord då landningsskyldigheten tillämpas bör dras av från den rekommenderade totala fångstkvantiteten.

(7)

Det finns vissa bestånd för vilka Ices har utfärdat vetenskaplig rådgivning som innebär att inga fångster får tas. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställs till den nivå som anges i den vetenskapliga rådgivningen skulle skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster ur dessa bestånd, inom blandfisken leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning (MSY) samtidigt för alla arter, bör det fastställas särskilda TAC:er för bifångster av dessa bestånd. Nivån för dessa TAC:er bör vara sådan att fiskeridödligheten för dessa bestånd minskas och att den ger incitament till att förbättra selektivitet och fångstundvikande. För att i möjligaste mån säkerställa utnyttjandet av fiskemöjligheter vid blandfiske i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det lämpligt att inrätta en pool för utbyte av kvoter för de medlemsstater som inte har någon kvot för att täcka sina oundvikliga bifångster.

(8)

För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställs bör fiskemöjligheterna för de fisken där dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer. För att förhindra olagliga utkast bör det fastställas tekniska åtgärder och kontrollåtgärder som är nära knutna till fiskemöjligheterna.

(9)

Enligt vetenskaplig rådgivning har lekbiomassan för havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Keltiska havet, Engelska kanalen, Irländska sjön och södra Nordsjön (Ices-sektionerna 4b, 4c, 7a och 7d–7h) minskat sedan 2009 och ligger nu under MSY Btrigger och strax över Blim. På grund av de åtgärder som vidtagits av unionen har fiskeridödligheten minskat och ligger för närvarande under FMSY. Rekryteringen är emellertid låg och fluktuerar utan trender sedan 2008. Därför bör fångstbegränsningarna bibehållas samtidigt som man säkerställer att målet för fiskeridödligheten för detta bestånd ligger i linje med MSY.

(10)

I enlighet med den fleråriga plan för västliga vatten som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 (2) ska målet för fiskeridödlighet, i enlighet med de FMSY-intervall som fastställs i artikel 2 i den förordningen, nås så snart som möjligt, genom en successiv och stegvis anpassning, och senast 2020 för de bestånd som anges i artikel 1.1 i den förordningen, och ska därefter bibehållas inom FMSY-intervallen, i enlighet med artikel 4 i den förordningen. Den övergripande fiskeridödligheten för havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b bör därför fastställas i enlighet med MSY, med beaktande av kommersiella fångster och fångster från fritidsfiske, inklusive utkast (totalt 2 533 ton enligt Ices utlåtanden). Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att fiskeridödligheten från deras flottor och från deras fritidsfiskare inte överskrider FMSY-punktvärdet, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/472.

(11)

Åtgärderna för fritidsfiske efter havsabborre bör också fortsätta med hänsyn till den betydande inverkan som detta fiske har på de berörda bestånden. Inom ramen för den vetenskapliga rådgivningen bör återsläppsfisket och fångstbegränsningarna fortsätta. Med tanke på att selektiviteten är otillräcklig och att fler exemplar sannolikt kommer att fångas än vad som är tillåtet inom de fastställda gränserna bör fasta nät uteslutas. När endast återsläppsfiske tillåts bör endast redskap som säkerställer en hög överlevnadsgrad tillåtas. Med beaktande av miljömässiga och sociala och ekonomiska förhållanden, och särskilt hur beroende yrkesfiskare i kustsamhällen är av detta bestånd, bör dessa åtgärder avseende havsabborre väga yrkesfiskarnas intressen mot fritidsfiskarnas. Dessa åtgärder skulle i synnerhet göra det möjligt för fritidsfiskare att utöva sin fiskeverksamhet med beaktande av inverkan på dessa bestånd.

(12)

När det gäller beståndet av ål (Anguilla anguilla) angavs i Ices-utlåtandet att alla antropogena faktorer som påverkar dödligheten, bland annat fritidsfiske och kommersiellt fiske, bör minskas till noll eller hållas på en nivå så nära noll som möjligt. Vidare antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) rekommendation GFCM/42/2018/1 om fastställande av förvaltningsåtgärder för ål i Medelhavet. Det är lämpligt att upprätthålla lika villkor i unionen och att därmed även bibehålla en tremånaders sammanhängande fredningstid för allt fiske efter ål i alla livsstadier för unionens vatten i Ices-området samt bräckt vatten, såsom flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner. Eftersom fredningstiden bör vara förenlig med de bevarandemål som fastställs i rådets förordning (EG) nr 1100/2007 (3) och med ålens tidsmässiga vandringsmönster är det, för unionens vatten i Ices-området, lämpligt att förlägga den inom perioden 1 augusti 2020–28 februari 2021.

(13)

Under några år har vissa TAC:er för bestånden av hajar och rockor fastställts till noll med en därtill knuten bestämmelse som innebär en skyldighet att omedelbart frisläppa oavsiktliga fångster. Skälet till denna specialbehandling var dessa bestånds dåliga bevarandestatus och antagandet att utkast, på grund av den höga överlevnadsgraden, inte skulle öka fiskeridödligheten och skulle gynna bevarandet av dessa arter. Från och med den 1 januari 2019 måste emellertid fångster av dessa arter landas, såvida arterna inte omfattas av något av undantagen från landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Artikel 15.4 a i den förordningen medger sådana undantag för arter som det är förbjudet att fiska enligt en unionsrättsakt antagen inom området för den gemensamma fiskeripolitiken. Det är därför lämpligt att förbjuda fiske efter dessa arter i de berörda områdena.

(14)

Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska TAC:er för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer.

(15)

Den fleråriga planen för Nordsjön fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 (4) och den trädde i kraft 2018. Den fleråriga planen för västliga vatten trädde i kraft under 2019. Fiskemöjligheterna för bestånd som anges i artikel 1 i de planerna bör fastställas i enlighet med målen (FMSY-intervall) och skyddsåtgärderna i överensstämmelse med de villkor som fastställs i de planerna. FMSY-intervallen anges i Ices relevanta utlåtanden. Om ingen adekvat vetenskaplig information finns tillgänglig bör fiskemöjligheterna för bifångstbestånd fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen, såsom anges i de fleråriga planerna. För att begränsa variationerna i fiskemöjligheterna mellan år som följer på varandra är det i enlighet med artikel 4.5 c i förordning (EU) 2019/472 lämpligt att använda det övre FMSY-intervallet för det nordliga och sydliga kummelbeståndet.

(16)

Om vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan understiger Blim för något av de bestånd som avses i artikel 1.1 i den fleråriga planen för västliga vatten ska, enligt artikel 8 i den planen, ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan ge MSY. Dessa korrigerande åtgärder kan framför allt inbegripa ett tillfälligt stopp för det riktade fisket när det gäller det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna för dessa bestånd och/eller andra bestånd inom fisken med bifångster av torsk eller vitling.

(17)

I sitt utlåtande angav Ices att bestånden av torsk och vitling i Keltiska havet understiger Blim. Därför bör ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för dessa bestånd. Dessa åtgärder bör bidra till de berörda beståndens återhämtning och ersätta ytterligare minskningar av fiskemöjligheterna för de fisken där dessa bestånd fångas. Vad gäller vitling bör dessa åtgärder utgöras av tekniska ändringar av redskapens egenskaper för att minska bifångster av vitling, vilka är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna för de fisken där dessa arter fångas.

(18)

Korrigerande åtgärder har vidtagits för torsk i Keltiska havet inom ramen för 2019 års fiskemöjligheter. Vid det tillfället reserverades TAC:en för detta bestånd helt och hållet för bifångster. Eftersom beståndet ligger under Blim bör emellertid ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att få upp beståndet över en nivå som kan ge MSY i enlighet med artikel 8.2 i fleråriga planen för västliga vatten. Sådana åtgärder skulle leda till ökad selektivitet genom att användningen av redskap som ger lägre bifångster av torsk görs obligatorisk i de områden där torskfångsten är betydande, så att fiskeridödligheten minskar hos detta bestånd vid blandfiske. TAC-nivån bör fastställas till en nivå som förebygger att fisket stängs i förtid i början av 2020. Dessutom bör TAC:en bidra till att förhindra eventuella utkast, som kan undergräva datainsamlingen och den vetenskapliga bedömningen av beståndet. Fastställande av TAC till 805 ton skulle säkerställa att beståndets lekbiomassa ökar avsevärt – med minst 100 % under 2020 – så att beståndet snabbt kan återgå till en nivå som kan ge MSY (Btrigger).

(19)

TAC:erna för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och i Medelhavet bör fastställas i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627 (5).

(20)

På grundval av ett fastställt riktmärke för sillbeståndet väster om Skottland, har Ices avgett utlåtanden om de kombinerade sillbestånden i sektionerna 6a, 7b och 7c (väster om Skottland och väster om Irland). Utlåtandet avser två separata TAC:er (för sektionerna 6aS, 7b och 7c å ena sidan och för sektionerna 5b, 6b och 6aN å andra sidan). Enligt Ices måste det tas fram en återuppbyggnadsplan för dessa bestånd. Därför bör en TAC fastställas som tillåter begränsade fångster inom ramen för ett kommersiellt drivet vetenskapligt provtagningsprogram.

(21)

Enligt vetenskaplig rådgivning från Ices ligger beståndet av sill/strömming (Clupea harengus) i Keltiska havet (i Ices-sektionerna 7a söder om 52° 30′ N, 7g–7h och 7j–7k) under Blim. Ices rekommenderade därför att fångsterna under 2020 bör vara noll ton. Ices föreslog att ett kontrollfiske bör genomföras för att maximera bidraget till den vetenskapliga uppgiftsinsamlingen, inbegripet stöd till den akustiska undersökningen, och att den lägsta fångstnivån bör vara 869 ton. Den nivån skulle tillgodose det lägsta antalet om minst 17 prov som krävs för en kontroll-TAC. Det är därför lämpligt att fastställa en TAC för ett kontrollfiske av sill i Keltiska havet i syfte att utan avbrott kunna samla in fiskeriavhängiga fångstuppgifter utan att det påverkar beståndets återhämtning.

(22)

Den 17 december 2018 offentliggjorde Ices vetenskaplig rådgivning om flexibilitet mellan Ices-sektionerna 8c och 9a för taggmakrillar (Trachurus spp.). Ices rekommenderade att flexibiliteten mellan de två områdena och bestånden inte bör överstiga skillnaden mellan den fångst som motsvarar en fiskeridödlighet på Fp.05 och den fastställda TAC:en. Det bör inte heller göras någon TAC-överföring till ett bestånd med en lekbiomassa under gränsreferenspunkten (Blim). Enligt villkoren i den vetenskapliga rådgivningen bör flexibiliteten (särskilt villkor) när det gäller taggmakrillar mellan Ices delområde 9 och Ices-sektion 8c för 2020 fastställas till 10 %.

(23)

När det gäller bestånd för vilka det saknas tillräckliga eller tillförlitliga data som kan ligga till grund för storleksuppskattningar, bör förvaltningsåtgärder och TAC-nivåer fastställas i enlighet med den försiktighetsansats i fiskeriförvaltningen som definieras i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, med beaktande av beståndsspecifika faktorer, framför allt tillgänglig information om utvecklingstrender för bestånden och överväganden med hänsyn till blandfisken.

(24)

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 (6) infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland, genom artiklarna 3 och 4 i den förordningen, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC:erna fastställs, bestämma för vilka bestånd artikel 3 eller 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Under 2014 infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 en ytterligare mekanism för flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(25)

Flexibiliteten mellan år enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör undantas när tillämpningen av en sådan flexibilitet skulle underminera uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, särskilt när det gäller bestånd vars lekbiomassa ligger under Blim.

(26)

Med tanke på att biomassan för bestånden av COD/03AS, COD/5BE6A, WHG/56-14, WHG/07A och PLE/7HJK ligger under Blim och endast bifångst- och forskningsfiske tillåts under 2020 har medlemsstaterna dessutom åtagit sig att inte tillämpa artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 för dessa bestånd under 2020, för att fångsterna under 2020 inte ska överstiga de fastställda TAC:erna.

(27)

Om en TAC för ett visst bestånd tilldelas endast en medlemsstat, bör den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i fördraget bemyndigas att fastställa nivån på denna TAC. Det bör finnas bestämmelser som säkerställer att den berörda medlemsstaten vid fastställandet av den TAC-nivån handlar helt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler.

(28)

Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2020 i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 9 i och bilaga I till förordning (EU) 2016/1627.

(29)

För att garantera ett fullt utnyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs.

(30)

För vissa arter, t.ex. vissa hajarter, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet. För sådana arter bör fiskemöjligheterna därför begränsas helt genom ett allmänt förbud mot att fiska efter dessa arter.

(31)

Vid den tolfte partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur, som ägde rum i Manila den 23–28 oktober 2017, lades ett antal arter till i förteckningarna över skyddade arter i tilläggen I och II till den konventionen. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för skydd av dessa arter med avseende på unionsfiskefartyg som fiskar i alla vatten och andra fiskefartyg som fiskar i unionens vatten.

(32)

Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (7), särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(33)

I enlighet med Ices utlåtanden är det lämpligt att behålla ett särskilt system för förvaltning av tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4. Eftersom den vetenskapliga rådgivningen från Ices väntas bli tillgänglig först i februari 2020 är det lämpligt att preliminärt fastställa TAC:en och kvoterna för detta bestånd till noll till dess att utlåtandena avges.

(34)

I enlighet med förfarandet enligt avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser med Norge (8) och Färöarna (9) har unionen genomfört samråd om fiskerättigheter med dessa partner. I enlighet med förfarandet enligt avtalet och protokollet om fiskeförbindelser med Grönland (10) har gemensamma kommittén fastställt nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2020. Det är därför nödvändigt att införa dessa fiskemöjligheter i denna förordning.

(35)

Unionens TAC för liten hälleflundra i internationella vatten i 1 och 2 påverkar inte unionens ståndpunkt om lämplig andel för unionen inom detta fiske.

(36)

Vid sitt årsmöte 2019 kunde Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) inte anta bevarandeåtgärder för de två kungsfiskbestånden i Irmingerhavet. Relevanta TAC:er bör fastställas för dessa bestånd i enlighet med de ståndpunkter som unionen uttryckt i NEAFC.

(37)

Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) beslutade vid sitt årsmöte 2017 att Iccat under 2018 och 2019 får fördela icke tilldelade reserver för blåfenad tonfisk för 2019 och 2020, i synnerhet med beaktande av behoven inom det icke-industriella fiske som bedrivs av Iccats avtalsslutande parter som är kuststater och utvecklingsstater och samarbetande icke-avtalsslutande parter, organisationer eller fiskeorganisationer. Denna fördelning godkändes vid det extra mötet i Iccats andra underkommitté (Madrid, mars 2018) och unionens tilldelning baserades på information som inkommit från tre medlemsstater: Grekland, Spanien och Portugal. Till följd av detta fick unionen särskilda ytterligare fiskemöjligheter på 87 ton för 2019 och 100 ton för 2020 som är avsedda att användas av unionsflottor som bedriver icke-industriellt fiske i vissa regioner i unionen. Denna tilldelning av fiskemöjligheter till unionen godkändes av Iccat vid dess årsmöten 2018 och 2019. De parametrar som rådet fastställt för fastställandet av en fördelningsnyckel för 2019 mellan Grekland, Spanien och Portugal fortsätter att vara giltiga under 2020.

(38)

Iccats rekommendation 16-05, om en minskning för 2020 av TAC:en för svärdfisk i Medelhavet, bör genomföras i unionsrätten. Såsom redan är fallet när det gäller beståndet av blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet bör fångster från fritidsfiske inom alla andra Iccat-bestånd omfattas av Iccats fångstbegränsningar.

(39)

Vid sitt årsmöte 2019 enades Iccat för första gången om en TAC för den nordatlantiska blåhaj som fångas i samband med Iccat-fisket och om fördelningsnyckeln. Fiskemöjligheterna för detta bestånd bör därför tilldelas medlemsstaterna. Iccat godkände därutöver en icke tilldelad TAC för sydatlantisk blåhaj som fångas i samband med Iccat-fisket. Dessutom fördelades de årliga landningstaken mellan de avtalsslutande parterna för bestånden av blå marlin och vit marlin/spjutfisk i Atlanten. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(40)

Vid sitt årsmöte 2019 antog parterna i Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för både målarter och bifångstarter för perioden 1 december 2019–30 november 2020. Utnyttjandet av kvoterna under 2019 bör beaktas när fiskemöjligheterna för 2020 fastställs.

(41)

Vid sitt årsmöte 2019 antog Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) nya fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) som inte påverkar unionens fångstbegränsningar inom ramen för IOTC. IOTC minskade dock möjligheterna att använda sig av anordningar som samlar fisk och av stödfartyg. Åtgärder för bevarande av vingrockor antogs. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(42)

Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) kommer att hålla sitt årsmöte den 14–18 februari 2020. De nuvarande åtgärderna i SPRFMO:s konventionsområde bör provisoriskt behållas till dess att årsmötet har hållits.

(43)

Vid sitt årsmöte 2017 antog Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) en bevarandeåtgärd för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit för perioden 2018–2020. Bestämmelsen reviderades inte vid dess årsmöte 2019 och bör således fortsätta att genomföras i unionsrätten.

(44)

Vid sitt årsmöte 2019 bekräftade kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) den TAC för sydlig tonfisk för perioden 2018–2020 som antogs vid årsmötet 2016. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(45)

Vid sitt årsmöte 2019 antog Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) TAC:er för de huvudsakliga arter som omfattas av dess behörighet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(46)

Vid sitt årsmöte 2019 beslutade Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) att de bevarande- och förvaltningsåtgärder som tidigare antagits skulle bibehållas. Dessa åtgärder bör fortsätta att genomföras i unionsrätten.

(47)

Vid sitt 41:a årsmöte 2019 antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) ett antal fiskemöjligheter för 2020 rörande vissa bestånd i delområdena 1–4 i Nafos konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(48)

Vid det sjätte mötet för parterna i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa) under 2019 antogs bevarande- och förvaltningsåtgärder för de bestånd som omfattas av avtalet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(49)

Vad gäller fiskemöjligheterna för arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard beviljas genom 1920 års Parisfördrag lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens syn på detta tillträde vad gäller fiske efter arktisk maskeringskrabba på kontinentalsockeln runt Svalbard anges i två verbalnoter till Norge av den 25 oktober 2016 och 24 februari 2017. För att säkerställa att arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard nyttjas på ett sätt som är förenligt med sådana icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området inom det nämnda fördragets gränser, är det lämpligt att fastställa hur många fartyg som har tillstånd att bedriva sådant fiske. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller bara 2020. Man bör ha i åtanke att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna.

(50)

I enlighet med unionens förklaring till Bolivarianska republiken Venezuela (11), är det nödvändigt att fastställa Venezuelas fiskemöjligheter för snapperfiskar i unionens vatten.

(51)

Mot bakgrund av att vissa bestämmelser ska tillämpas löpande och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan slutet av 2020 och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2021 träder i kraft bör bestämmelserna om förbud och fredningstider i denna förordning fortsätta att vara tillämpliga början av 2021, fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2021 träder i kraft.

(52)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på beviljande av tillstånd för enskilda medlemsstater att förvalta tilldelningen av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (12).

(53)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tilldelning av ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning samt med avseende på fastställande av kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(54)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att säkerställa utkomstmöjligheterna för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2020, med undantag för bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen, vilka bör tillämpas från och med den 1 februari 2020, och vissa bestämmelser gällande särskilda regioner, för vilka ett specifikt tillämpningsdatum bör gälla. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(55)

Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antas av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av året och blir tillämpliga innan denna förordning träder i kraft. Det är därför nödvändigt att de bestämmelser varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten tillämpas med retroaktiv verkan. Eftersom fiskeåret i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde därför fastställs för en period som inleds den 1 december 2019, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom CCAMLR:s medlemmar inte får bedriva fiske i CCAMLR:s konventionsområde utan tillstånd.

(56)

Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i full överensstämmelse med unionsrätten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.   I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten än unionens vatten.

2.   De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a)

Fångstbegränsningar för 2020 och, i de fall där så anges i denna förordning, för 2021.

b)

Begränsningar av fiskeansträngningen för 2020, med undantag för de begränsningar av fiskeansträngningen som anges i bilaga II, som kommer att tillämpas från och med den 1 februari 2020 till och med den 31 januari 2021.

c)

Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2019–30 november 2020 för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde.

d)

Fiskemöjligheter för vissa bestånd i IATTC:s konventionsområde enligt artikel 30 för de perioder under 2019 och 2020 som anges i den artikeln.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning tillämpas på följande fartyg:

a)

Unionsfiskefartyg.

b)

Fartyg från tredjeland i unionens vatten.

2.   Denna förordning tillämpas också på fritidsfiske, om det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 3

Definitioner

I den här förordningen ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

a)

fartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b)

fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar marina biologiska resurser, exempelvis rekreation, turism eller sport.

c)

internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d)

total tillåten fångstmängd (TAC):

i)

vid fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får landas varje år,

ii)

vid alla övriga fisken den kvantitet fisk ur varje bestånd som får fångas varje år.

e)

kvot: en andel av den totala tillåtna fångstmängden som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f)

analytiska bedömningar: kvantitativa bedömning av trenderna inom ett visst bestånd baserade på data om biologi och nyttjandegrad för beståndet, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig rådgivning om framtida fångstalternativ.

g)

maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställs i artikel 6.34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 (13).

h)

registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

i)

fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 4

Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a)

Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 (14).

b)

Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c)

Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d)

funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

53° 30' N 15° 00' W.

53° 30' N 11° 00' W.

51° 30' N 11° 00' W.

51° 30' N 13° 00' W.

51° 00' N 13° 00' W.

51° 00' N 15° 00' W.

e)

funktionell enhet 25 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 00' N 9° 00' W.

43° 00' N 10° 00' W.

43° 30' N 10° 00' W.

43° 30' N 9° 00' W.

44° 00' N 9° 00' W.

44° 00' N 8° 00' W.

43° 30' N 8° 00' W.

f)

funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 00' N 8° 00' W.

43° 00' N 10° 00' W.

42° 00' N 10° 00' W.

42° 00' N 8° 00' W.

g)

funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

42° 00' N 8° 00' W.

42° 00' N 10° 00' W.

38° 30' N 10° 00' W.

38° 30' N 9° 00' W.

40° 00' N 9° 00' W.

40° 00' N 8° 00' W.

h)

funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i 9a.

i)

funktionell enhet 31 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 30' N 6° 00' W.

44° 00' N 6° 00' W.

44° 00' N 2° 00' W.

43° 30' N 2° 00' W.

j)

Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7° 23' 48″ W.

k)

CCAMLR:s konventionsområde: det geografiska område som definieras i artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 601/2004 (15).

l)

Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 (16).

m)

IATTC:s konventionsområde: det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica (17).

n)

Iccats konventionsområde: det geografiska område som definieras i den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (18).

o)

IOTC:s behörighetsområde: det geografiska område som definieras i avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen (19).

p)

Nafo-områden: de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009 (20).

q)

Seafos konventionsområde: det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten (21).

r)

Siofas avtalsområde: det geografiska område som definieras i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (22).

s)

SPRFMO:s konventionsområde: det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet (23).

t)

WCPFC:s konventionsområde: det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (24).

u)

den del av Berings hav som är fritt hav: det fria geografiska havsområde i Berings hav som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

v)

överlappande område mellan IATTC och WCPFC: det geografiska område som avgränsas av

longitud 150° W,

longitud 130° W,

latitud 4° S,

latitud 50° S.

AVDELNING II

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 5

TAC:er och fördelning

1.   I bilaga I anges TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten eller i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av dessa TAC:er mellan medlemsstaterna samt i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

2.   Unionsfiskefartyg ska ha rätt att fiska, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning, i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, på de villkor som anges i artikel 18 i och i bilaga V del A till denna förordning samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 (25) och i tillämpningsföreskrifterna till denna.

Artikel 6

TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1.   För vissa fiskbestånd ska TAC:erna fastställas av den berörda medlemsstaten. Dessa bestånd anges i bilaga I.

2.   De TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna ska

a)

vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart nyttjande av beståndet, och

b)

ge följande resultat:

i)

om en analytisk bedömning finns att tillgå, ett nyttjande av beståndet som med största möjliga sannolikhet är i linje med MSY från och med 2020, eller

ii)

om en analytisk bedömning inte finns att tillgå eller är ofullständiga, ett nyttjande av beståndet som är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3.   Senast den 15 mars 2020 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a)

Antagna TAC:er.

b)

De data som samlats in och bedömts av den berörda medlemsstaten på vilka de antagna TAC:erna grundar sig.

c)

Uppgifter om hur antagna TAC:er är förenliga med punkt 2.

Artikel 7

Villkor för landning av fångster och bifångster

1.   Fångster som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a)

har tagits av fartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b)

utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och denna unionskvot inte är uttömd.

2.   Bestånden av icke-målarter inom säkra biologiska gränser enligt artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 anges i bilaga I till den här förordningen för tillämpningen av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna som föreskrivs i den artikeln.

Artikel 8

Kvotutbytesmekanism för TAC:er för oundvikliga bifångster med hänsyn till införandet av landningsskyldigheten

1.   För att ta hänsyn till införandet av landningsskyldigheten och göra kvoter tillgängliga för vissa bifångster för medlemsstater utan kvot, ska den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 i denna artikel tillämpas på de TAC:er som anges i bilaga IA.

2.   6 % av varje kvot inom de TAC:er för torsk i Keltiska havet, torsk i vattnen väster om Skottland, vitling i Irländska sjön och rödspätta i Ices-sektionerna 7h, 7j och 7k och 3 % av varje kvot inom den TAC för vitling i vattnen väster om Skottland, som tilldelas varje medlemsstat, ska göras tillgängliga för en pool för utbyte av kvoter, som ska öppnas den 1 januari 2020. Medlemsstater utan kvot ska ha exklusiv tillgång till kvotpoolen till och med den 31 mars 2020.

3.   De kvantiteter som hämtats från poolen får inte bytas ut eller överföras till det påföljande året. Outnyttjade kvantiteter ska efter den 31 mars 2020 återlämnas till de medlemsstater som ursprungligen bidrog till poolen för utbyte av kvoter.

4.   De kvoter som tilldelas som motprestation ska företrädesvis tas från en förteckning över TAC:er som fastställts av varje medlemsstat som bidrar till poolen enligt tillägget till bilaga IA.

5.   Dessa kvoter ska ha motsvarande marknadsvärde, baserat på en marknadskurs eller andra ömsesidigt godtagbara omräkningsfaktorer. I avsaknad av alternativ ska det användas ett motsvarande ekonomiskt värde som överensstämmer med genomsnittliga unionspriser från det föregående året, enligt uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

6.   I de fall där den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 i denna artikel inte ger medlemsstaterna möjlighet att täcka sina oundvikliga bifångster i likartad utsträckning ska medlemsstaterna sträva efter att enas om utbyte av kvoter i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och säkerställa att de kvoter som utbyts är av motsvarande marknadsvärde.

Artikel 9

Begränsningar av fiskeansträngningen i Ices-sektion 7e

1.   För de perioder som avses i artikel 1.2 b fastställs i bilaga II de tekniska aspekterna av de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med bilaga II när det gäller förvaltningen av beståndet av tunga i Ices-sektion 7e.

2.   Kommissionen får, genom genomförandeakter, tilldela en ansökande medlemsstat ett antal ytterligare dagar till sjöss utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, under vilka ett fartyg kan få tillstånd av sin flaggmedlemsstat att uppehålla sig i Ices-sektion 7e med ett reglerat redskap ombord, på grundval av en ansökan från den medlemsstaten, i enlighet med punkt 7.4 i bilaga II. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 53.2.

3.   Kommissionen, får genom genomförandeakter, tilldela en ansökande medlemsstat högst tre dagar mellan den 1 februari 2020 och den 31 januari 2021 utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, då ett fartyg får uppehålla sig i Ices-sektion 7e på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning enligt punkt 8.1 i bilaga II. En sådan tilldelning ska ske på grundval av den beskrivning som lämnats in av medlemsstaten i enlighet med punkt 8.3 i bilaga II och efter samråd med STECF. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 53.2.

Artikel 10

Åtgärder rörande fiske efter havsabborre

1.   Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg samt för kommersiellt fiske från land att fiska efter havsabborre i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7. Det ska vara förbjudet att behålla, omlasta, överföra eller landa havsabborre som fångats i det området.

2.   Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h och i vatten under Förenade kungarikets överhöghet som ligger inom tolv nautiska mil från baslinjerna i Ices-sektionerna 7a och 7g i januari 2020 och under perioden 1 april–31 december 2020 fiska efter havsabborre och behålla, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i dessa områden med följande redskap och inom följande gränser:

a)

Med användning av bottentrål (26), oundvikliga bifångster om högst 520 kg per två månader och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit per fiskeresa.

b)

Med användning av not/vad (27), oundvikliga bifångster om högst 520 kg per två månader och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit per fiskeresa.

c)

Med användning av krok och lina (28), högst 5,7 ton per fartyg och år.

d)

Med användning av fasta nät (29), oundvikliga bifångster om högst 1,4 ton per fartyg och år.

Undantagen i första stycket ska gälla unionsfiskefartyg som registrerade fångster av havsabborre under perioden 1 juli 2015–30 september 2016: när det gäller led c, ska de registrerade fångsterna ha tagits med krok och lina, och när det gäller led d, ska de registrerade fångsterna ha tagits med fasta nät. Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantaget tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att antalet unionsfiskefartyg som omfattas av detta undantag och deras totala fiskekapacitet inte ökar.

3.   De fångstbegränsningar som anges i punkt 2 får inte överföras mellan fartyg eller, i fall med en månatlig begränsning, från en månad till en annan. För unionsfiskefartyg som använder fler än ett redskap under en och samma kalendermånad ska den lägsta fångstbegränsning som anges i punkt 2 för vart och ett av redskapen tillämpas.

Medlemsstaterna ska rapportera alla fångster av havsabborre per redskapstyp till kommissionen senast 15 dagar efter varje månadsslut.

4.   Frankrike och Spanien ska säkerställa att fiskeridödligheten för havsabborrebeståndet i Ices-sektionerna 8a och 8b från deras kommersiella fiske och fritidsfiske inte överskrider FMSY-punktvärdet, vilket innebär en total fångst på 2 533 ton, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/472.

5.   Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 6a och 7a–7k

a)

ska, under perioderna 1 januari–29 februari och 1–31 december 2020, endast återsläppsfiske med spö eller handlina efter havsabborre vara tillåtet; under dessa perioder ska det vara förbjudet att behålla, överföra, omlasta eller landa havsabborre som fångats i detta område,

b)

får, under perioden 1 mars–30 november 2020, högst två exemplar av havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag; havsabborre som behålls ska vara minst 42 cm.

Första stycket b ska inte tillämpas på fasta nät, som inte får användas för att fånga eller behålla havsabborre under den period som avses i det ledet.

6.   Vid fritidsfiske i Ices-sektionerna 8a och 8b får högst två exemplar av havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag. Havsabborre som behålls ska vara minst 42 cm. Denna punkt ska inte tillämpas på fasta nät, som inte får användas för att fånga eller behålla havsabborre.

7.   Punkterna 5 och 6 påverkar inte strängare nationella bestämmelser om fritidsfiske.

Artikel 11

Åtgärder rörande fiske efter ål i unionens vatten i Ices-området

Allt riktat fiske, oavsiktligt fiske och fritidsfiske efter ål ska vara förbjudet i unionens vatten i Ices-området och i bräckt vatten, t.ex. flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner, under en sammanhängande tremånadersperiod som av varje berörd medlemsstat ska fastställas inom perioden 1 augusti 2020–28 februari 2021. Medlemsstaterna ska senast den 1 juni 2020 meddela kommissionen den fastställda perioden.

Artikel 12

Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1.   Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

a)

utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)

reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c)

omfördelningar enligt artiklarna 12 och 47 i förordning (EU) 2017/2403,

d)

ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e)

kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f)

avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,

g)

kvotöverföringar och kvotutbyten enligt artikel 19 i den här förordningen.

2.   Bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC anges i bilaga I till denna förordning för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan åren enligt förordning (EG) nr 847/96.

3.   Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4.   Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 13

Korrigerande åtgärder för torsk och vitling i Keltiska havet

1.   Följande åtgärder ska tillämpas på unionsfartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i Ices-sektionerna 7f, 7g, 7h norr om latitud 49° 30' N och 7j norr om latitud 49° 30' N och öster om longitud 11° W:

a)

Det ska vara förbjudet för unionsfartyg som fiskar med bottentrål och vars fångster utgörs av minst 20 % kolja att fiska i det område som avses i punkt 1 såvida de inte använder en av följande maskstorlekar:

110 mm strut med 120 mm nätstycke med kvadratiska maskor.

Strut av T90-typ med 100 mm maska.

120 mm strut.

100 mm med 160 mm nätstycke med kvadratiska maskor till och med den 31 maj 2020.

b)

Från och med den 1 juni 2020 ska unionsfartyg, utöver de åtgärder som avses i led a, använda i) ett fiskeredskap som är konstruerat med ett avstånd på minst en meter mellan undertelnen och understället eller ii) valfritt sätt som enligt Ices eller STECF:s bedömning är åtminstone lika selektivt när det gäller att undvika torsk.

c)

Det ska vara förbjudet för unionsfartyg som fiskar med not/vad och vars fångster utgörs av minst 20 % kolja att fiska i det område som avses i punkt 1 såvida de inte använder en av följande maskstorlekar:

110 mm strut med 120 mm nätstycke med kvadratiska maskor.

Strut av T90-typ med 100 mm maska.

120 mm strut.

2.   Med undantag för fartyg som omfattas av artikel 9.2 i kommissionens delegerade förordning 2018/2034 (30) ska fiske vara förbjudet för unionsfartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i Ices-sektionerna 7f–7k och i området väster om longitud 5° W i Ices-sektion 7e eller för unionsfartyg som fiskar med bottentrål i det område som anges i punkt 1 och vars fångster utgörs av minst 20 % kolja, såvida de inte använder en maskstorlek i struten på minst 100 mm. Kravet på minsta maskstorlek i struten gäller inte fartyg vars bifångster av kolja inte överstiger 1,5 % enligt STECF:s bedömning.

3.   Enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 och artikel 27.2 i förordning (EU) 2019/1241 ska procentandelarna av fångsten beräknas som andelen i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa.

4.   Unionsfartyg får som alternativ till de redskap som anges punkt 1 a och b använda ett mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i fångster av mindre än 1 % torsk.

Artikel 14

Korrigerande åtgärder för torsk i Nordsjön

De områden som är stängda för fiske med undantag för pelagiska redskap (snörpvad och trål) samt de perioder under vilka stängningen gäller anges i bilaga IV.

Artikel 15

Korrigerande åtgärder för torsk i Kattegatt

1.   Från och med den 31 maj 2020 ska unionsfartyg som fiskar med bottentrål (redskapskoder: OTB, OTT, OT, TBN, TBS, TB, TX och PTB) med en minsta maskstorlek på 70 mm använda något av följande selektiva redskap:

a)

En sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd med ett oblockerat fiskutsläpp.

b)

En sorteringsrist med högst 50 mm spaltavstånd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

c)

En Seltra-panel med en maskstorlek på 300 mm (fyrkantsmaska).

d)

Ett reglerat mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i fångster av mindre än 1,5 % torsk, om det är det enda redskapet ombord på fartyget.

2.   Medlemsstaterna får fram till och med den 31 mars 2020 ange unionsfartyg som, inom ramen för ett projekt för en berörd medlemsstat, senast den 31 december 2020 ska ha utrustning installerad för fullt dokumenterade fisken. Dessa unionsfartyg får använda redskap i enlighet med förordning (EU) 2019/1241. De berörda medlemsstaterna ska överlämna förteckningen över dessa fartyg till kommissionen.

Artikel 16

Förbjudna arter

1.   Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter:

a)

Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b)

Brun pigghaj (Centrophorus squamosus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

c)

Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

d)

Chokladhaj (Dalatias licha) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

e)

Skednoshaj (Deania calcea) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

f)

Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

g)

Brunkäxa (Etmopterus princeps) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

h)

Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

i)

Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

j)

Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

k)

Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.

l)

Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

m)

Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

n)

Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, med undantag av programmen för undvikande enligt bilaga IA.

2.   Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel 17

Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de fångstkvantiteter av varje bestånd som landats och om fiskeansträngningen, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

KAPITEL II

Tillstånd att fiska i tredjeländers vatten

Artikel 18

Fisketillstånd

1.   Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg i tredjeländers vatten fastställs i bilaga V del A.

2.   Om en medlemsstat, på grundval av artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, överför kvoter till en annan medlemsstat inom de fiskeområden som anges i bilaga V del A till den här förordningen, ska överföringen inbegripa en lämplig överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det sammanlagda antalet fisketillstånd för varje fiskeområde, enligt bilaga V del A till den här förordningen, får dock inte överskridas.

KAPITEL III

Fiskemöjligheter i regionala fiskeriförvaltningsorganisationers vatten

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 19

Kvotöverföringar och kvotbyten

1.   Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (nedan kallad den berörda medlemsstaten) diskutera planerade kvotöverföringar eller kvotutbyten med en avtalsslutande part i organisationen och om lämpligt fastställa ett utkast till planerade överföringar eller utbyten.

2.   Efter den berörda medlemsstatens anmälan till kommissionen får kommissionen godkänna utkastet till den planerade kvotöverföring eller det planerade kvotutbyte som medlemsstaten har diskuterat med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. Därefter ska kommissionen utan onödigt dröjsmål uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av en sådan kvotöverföring eller ett sådant kvotutbyte med den berörda avtalsslutande parten i organisationen. Kommissionen ska anmäla den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet till organisationens sekretariat i enlighet med organisationens regler.

3.   Kommissionen ska informera medlemsstaterna om den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet.

4.   De fiskemöjligheter som erhålls från eller överförs till den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen genom kvotöverföringen eller kvotutbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotutbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i organisationen eller i enlighet med den berörda organisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. En sådan tilldelning ska inte ändra den befintliga fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

5.   Denna artikel ska tillämpas till och med den 31 januari 2021 för kvotöverföringar från en avtalsslutande part i en regional fiskeriförvaltningsorganisation till unionen och för den efterföljande tilldelningen till medlemsstaterna.

Avsnitt 2

ICCATS konventionsområde

Artikel 20

Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1.   Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska begränsas i enlighet med punkt 1 i bilaga VI.

2.   Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 2 i bilaga VI.

3.   Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska begränsas i enlighet med punkt 3 i bilaga VI.

4.   Antalet fiskefartyg som får fiska efter, ombord behålla, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 4 i bilaga VI.

5.   Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 5 i bilaga VI.

6.   Den totala kapaciteten för odling av blåfenad tonfisk samt den största mängden vildfångad blåfenad tonfisk som avsätts för insättning i anläggningar i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 6 i bilaga VI.

7.   Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter långfenad tonfisk från Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 520/2007 (31) ska begränsas i enlighet med punkt 7 i bilaga VI till den här förordningen.

8.   Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde ska begränsas i enlighet med punkt 8 i bilaga VI.

Artikel 21

Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en särskild kvot för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.

Artikel 22

Hajar

1.   Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus).

2.   Det ska vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias.

3.   Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av hammarhajar i familjen Sphyrnidae (med undantag för Sphyrna tiburo) som fångas i samband med fiske i Iccats konventionsområde.

4.   Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

5.   Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla fångade exemplar av silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

Avsnitt 3

CCAMLR:s konventionsområde

Artikel 23

Anmälan om undersökande fiske

Om en medlemsstat under 2020 avser att delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion, ska den senast den 1 juni 2020 anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004.

Artikel 24

Begränsningar av det undersökande fisket efter tandnotingar

1.   Fiske efter tandnotingar under fiskesäsongen 2019–2020 ska begränsas till de medlemsstater, delområden och antal fartyg som anges i tabell A i bilaga VII för de arter, TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i tabell B i den bilagan.

2.   Riktat fiske efter hajarter för andra ändamål än vetenskaplig forskning är förbjudet. All bifångst av haj, särskilt ungfisk och lekmogna honor, som fångas oavsiktligt vid fiske efter tandnotingar ska frisläppas levande.

3.   I förekommande fall ska fisket i en småskalig forskningsenhet upphöra när de rapporterade fångsterna når fastställd TAC, och fiske i denna enhet ska vara förbjudet under återstoden av säsongen.

4.   Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a, där fiske är tillåtet enligt punkt 1, ska det dock vara förbjudet att fiska på mindre än 550 meters djup.

Artikel 25

Fiske efter antarktisk krill under fiskeåret 2020–2021

1.   Om en medlemsstat avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under fiskeåret 2020–2021, ska den senast den 1 maj 2020 anmäla sin avsikt att fiska efter antarktisk krill till kommissionen på det sätt som anges i del B i tillägget till bilaga VII till denna förordning. Kommissionen ska på grundval av den information som erhållits från medlemsstaterna lämna in anmälningarna till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2020.

2.   Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som av en medlemsstat kommer att tillåtas att delta i fiske efter antarktisk krill.

3.   En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla denna avsikt endast med avseende på fartyg med tillstånd som för dess flagg vid tidpunkten för anmälan eller som för någon annan CCAMLR-medlems flagg, men förväntas föra den aktuella medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

4.   Medlemsstaterna ska ha rätt att ge andra fartyg än de som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 tillstånd att delta i fiske efter antarktisk krill, om ett fartyg med tillstånd är förhindrat att delta av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och lämna

a)

fullständiga uppgifter om det eller de berörda ersättningsfartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004,

b)

en heltäckande redovisning av skälen till bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

5.   En medlemsstat får inte tillåta att ett fartyg som finns upptaget i någon av CCAMLR:s fiskefartygsförteckningar över olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) deltar i fiske efter antarktisk krill.

Avsnitt 4

IOTC:s behörighetsområde

Artikel 26

Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC:s behörighetsområde

1.   Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 1 i bilaga VIII.

2.   Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 2 i bilaga VIII.

3.   Medlemsstaterna får omfördela fartyg som ingår i ett av de två fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att en sådan ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen avseende de berörda fiskbestånden.

4.   Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta säkerställa att de fartyg med tillstånd som ska överföras finns med i IOTC:s fartygsregister eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriförvaltningsorganisation för tonfisk. Vidare får inga fartyg som finns upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som bedriver IUU-fiske överföras.

5.   Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel 27

Aktiva anordningar som samlar fisk och stödfartyg

1.   Ett snörpvadsfartyg får inte använda mer än 300 aktiva anordningar som samlar fisk vid en och samma tidpunkt.

2.   Antalet stödfartyg får inte vara större än två stödfartyg till stöd för minst fem snörpvadsfartyg, alla flaggade i en och samma medlemsstat. Denna bestämmelse ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett stödfartyg.

3.   Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett stödfartyg från samma flaggmedlemsstat.

4.   Unionen får inte registrera några nya eller ytterligare stödfartyg i IOTC:s förteckning över fartyg med tillstånd.

Artikel 28

Hajar

1.   Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av rävhajar av alla arter i familjen Alopiidae.

2.   Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus), utom för fartyg med en total längd på mindre än 24 meter vilka endast fiskar inom sin flaggmedlemsstats exklusiva ekonomiska zon, på villkor att fångsten endast är avsedd för lokal konsumtion.

3.   Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkterna 1 och 2 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Avsnitt 5

SPRFMO:s konventionsområde

Artikel 29

Pelagiskt fiske

1.   Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt har bedrivit pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska efter pelagiska bestånd i detta område inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IH.

2.   De medlemsstater som avses i punkt 1 ska begränsa den totala bruttodräktighetsnivån för fartyg som för deras flagg och under 2020 fiskar efter pelagiska bestånd till den totala bruttodräktighetsnivån för unionen på 78 600 i det området.

3.   De fiskemöjligheter som anges i bilaga IH får endast utnyttjas om medlemsstaterna senast den femte dagen i följande månad till kommissionen, för vidarebefordran till SPRFMO:s sekretariat, översänder förteckningen över fartyg som aktivt bedriver fiske eller deltar i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde, register från kontrollsystem för fartyg, månatliga fångstrapporter och, om de finns tillgängliga, uppgifter om hamnanlöp.

Artikel 30

Vingrockor

1.   Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja, delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula), utom för fiskefartyg som bedriver försörjningsfiske (där den fångade fisken konsumeras direkt av fiskarnas familjer). Genom undantag från första meningen får vingrockor som oavsiktligt fångats genom småskaligt fiske (andra fisken än långrev- eller ytfiske, dvs. fiske med snörpvad, spö eller fasta linor, nät, handlinor och dörjfiskefartyg, och som är registrerade i IOTC:s förteckning över godkända fartyg) landas endast för lokal konsumtion.

2.   Alla andra fiskefartyg än sådana som bedriver försörjningsfiske ska, i den mån det är praktiskt möjligt, snabbt frisläppa levande och oskadade vingrockor så snart de upptäcks i nät, på krok eller på däck, och ska göra detta på ett sätt som skadar de fångade fysiska exemplaren så lite som möjligt.

Artikel 31

Bottenfiske

1.   Medlemsstaterna ska under 2020 begränsa sina fångster eller sin fiskeansträngning inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde till de delar av konventionsområdet där bottenfiske förekom under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 och till en nivå som inte överstiger de årliga genomsnittliga fångstmängderna eller ansträngningsparametrarna under den perioden. De får enbart fiska utöver dokumenterade fångster om SPRFMO godkänner deras plan att fiska utöver dokumenterade fångster.

2.   Medlemsstater utan dokumenterade fångster eller fiskeansträngningar inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 får inte fiska, om inte SPRFMO godkänner deras plan att fiska utan dokumenterade fångster.

Artikel 32

Undersökande fiske

1.   Medlemsstaterna får under 2020 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i SPRFMO:s konventionsområde endast om SPRFMO har godkänt deras ansökan om sådant fiske, inbegripet en fiskeinsatsplan och ett åtagande att genomföra en uppgiftsinsamlingsplan.

2.   Fiske får endast ske i de forskningsblock som anges av SPRFMO. Det ska vara förbjudet att fiska på mindre än 750 meters och mer än 2 000 meters djup.

3.   TAC:en fastställs i bilaga IH. Fisket ska begränsas till en fiskeresa om högst 21 dagar i rad och högst 5 000 krokar per lina, med ett maximum på 20 linor per forskningsblock. Fisket ska upphöra antingen när TAC:en uppnås eller när 100 linor har lagts ut och tagits upp, beroende på vilket som inträffar först.

Avsnitt 6

IATTC:s konventionsområde

Artikel 33

Fiske med snörpvad

1.   Fiske med snörpvadsfartyg efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) ska vara förbjudet

a)

mellan kl. 00.00 den 29 juli 2020 och kl. 24.00 den 8 oktober 2020 eller mellan kl. 00.00 den 9 november 2020 och kl. 24.00 den 19 januari 2021 i det område som avgränsas av

Amerikas kuster mot Stilla havet,

longitud 150° W,

latitud 40° N,

latitud 40° S,

b)

mellan kl. 00.00 den 9 oktober 2020 och kl. 24.00 den 8 november 2020 i det område som avgränsas av

longitud 96° W,

longitud 110° W,

latitud 4° N,

latitud 3° S.

2.   För vart och ett av sina fartyg ska de berörda medlemsstaterna före den 1 april 2020 till kommissionen anmäla vilken fredningstid enligt punkt 1 a som valts. De berörda medlemsstaternas alla snörpvadsfartyg ska upphöra med fiske med snörpvad i de områden som definieras i punkt 1 under den period som valts.

3.   Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska ombord behålla och sedan landa eller omlasta all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som fångas.

4.   Punkt 3 ska inte tillämpas

a)

om fisken anses otjänlig som livsmedel av andra skäl än storleken, eller

b)

om det återstående utrymmet i lastrummet vid det sista kastet under en fiskeresa kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid detta kast.

Artikel 34

Aktiva anordningar som samlar fisk

1.   Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha mer än 450 aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den används till sjöss, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får bara aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

2.   Ett snörpvadsfartyg får inte lägga ut anordningar som samlar fisk under 15 dagar före inledningen av den valda fredningstiden som avses i artikel 33.1 a och det ska ta upp samma antal anordningar som ursprungligen lades ut, inom de 15 dagar som föregår inledningen av fredningstiden.

3.   Medlemsstaterna ska varje månad rapportera daglig information till kommissionen om alla aktiva anordningar som samlar fisk i enlighet med IATTC:s krav. Rapporterna ska lämnas in tidigast efter 60 dagar, men senast efter 75 dagar. Kommissionen ska överlämna informationen till IATTC:s sekretariat utan dröjsmål.

Artikel 35

Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångsterna av storögd tonfisk som tas av varje medlemsstats långrevsfartyg i IATTC:s konventionsområde fastställs i bilaga IL.

Artikel 36

Förbud mot fiske efter årfenhaj

1.   Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.

2.   Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Fartygsoperatörerna ska omedelbart frisläppa exemplaren.

3.   Fartygsoperatörerna ska

a)

registrera antalet släppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande),

b)

rapportera den information som anges i led a till den medlemsstat där de är medborgare. Medlemsstaterna ska vidarebefordra den information som samlats in under det föregående året till kommissionen senast den 31 januari.

Artikel 37

Förbud mot fiske efter vingrockor

Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att i IATTC:s konventionsområde fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula). Så snart unionsfiskefartyg noterar att vingrockor har fångats, ska fartygen när så är möjligt omedelbart frisläppa exemplaren levande och oskadade.

Avsnitt 7

SEAFO:s konventionsområde

Artikel 38

Förbud mot fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

a)

Apristurus manis.

b)

Etmopterus bigelowi.

c)

Etmopterus brachyurus.

d)

Brunkäxa (Etmopterus princeps).

e)

Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

f)

Rockor (Rajidae).

g)

Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

h)

Djuphavshajar av överordningen Selachimorpha.

i)

Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 8

WCPFC:s konventionsområde

Artikel 39

Villkor för fisket efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att det antal fiskedagar som tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger inom fritt hav mellan 20° N och 20° S inte överstiger 403 dagar.

2.   Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att fångsten av storögd tonfisk (Thunnus obesus) med fartyg för långrevsfiske inte överstiger 2 000 ton under 2020.

Artikel 40

Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk

1.   I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S ska det vara förbjudet för snörpvadsfartyg att sätta ut, utföra underhåll på eller använda anordningar som samlar fisk mellan kl. 00.00 den 1 juli 2020 och kl. 24.00 den 30 september 2020.

2.   Utöver det förbud som anges i punkt 1, ska det vara förbjudet att använda anordningar som samlar fisk på öppet hav i WCPFC:s konventionsområde mellan 20° N och 20° S under ytterligare två månader: antingen mellan kl. 00.00 den 1 april 2020 och kl. 24.00 den 31 maj 2020 eller mellan kl. 00.00 den 1 november 2020 och kl. 24.00 den 31 december 2020.

3.   Punkt 2 ska inte tillämpas

a)

på det sista kastet under en fiskeresa, om fartyget inte har tillräckligt med utrymme kvar i lastrummet för all fisk,

b)

om fisken anses otjänlig som livsmedel av andra skäl än storleken, eller

c)

om frysutrustningen drabbas av ett allvarligt fel.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att vart och ett av deras snörpvadsfartyg vid en och samma tidpunkt inte lagt ut mer än 350 anordningar som samlar fisk till havs med aktiverade mätbojar. Bojen ska endast aktiveras ombord på ett fartyg.

5.   Alla snörpvadsfartyg som fiskar i den del av WCPFC:s konventionsområde som avses i punkt 1 ska ombord behålla, omlasta och landa all storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit som fångats.

Artikel 41

Begränsning av antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde fastställs i bilaga IX.

Artikel 42

Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20° S

Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av svärdfisk (Xiphias gladius) söder om 20° S med fartyg för långrevsfiske under 2020 inte överskrider den gräns som fastställs i bilaga IG. Medlemsstaterna ska också säkerställa att fiskeansträngningen avseende svärdfisk inte flyttas över till områden norr om 20° S till följd av denna åtgärd.

Artikel 43

Silkeshaj och årfenhaj

1.   Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta, landa eller lagra delar eller hela kroppar av följande arter i WCPFC:s konventionsområde:

a)

Silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

b)

Årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

2.   Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel 44

Överlappande område mellan IATTC och WCPFC

1.   Fartyg som endast är förtecknade i WCPFC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i detta avsnitt när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 v.

2.   Fartyg som är förtecknade i både WCPFC-registret och IATTC-registret samt fartyg som endast är förtecknade i IATTC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i artiklarna 33.1 a, 33.2, 33.3, 33.4, 34, 35 och 36 när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 v.

Avsnitt 9

Berings hav

Artikel 45

Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav

Fiske efter alaska pollock (Gadus chalcogrammus) i den del av Berings hav som är fritt hav ska vara förbjudet.

Avsnitt 10

SIOFAS Avtalsområde

Artikel 46

Tillfälliga åtgärder avseende bottenfiske

1.   De medlemsstater vars fartyg under något år fram till 2016 har fiskat mer än 40 dagar i Siofas avtalsområde, ska säkerställa att de fiskefartyg som för deras flagg begränsar sin årliga fiskeansträngning och/eller fångst inom bottenfiske till sin genomsnittliga årliga nivå och att fiskeverksamheten sker inom det område som bedömts i den konsekvensbedömning som lämnats in till Siofa.

2.   De medlemsstater vars fartyg inte under något år fram till 2016 har fiskat mer än 40 dagar i Siofas avtalsområde ska säkerställa att de fartyg som för deras flagg begränsar sin fiskeansträngning och/eller fångst inom bottenfiske och sin geografiska utbredning i enlighet med sin historiska fångstdokumentering.

AVDELNING III

FISKEMÖJLIGHETER FÖR FARTYG FRÅN TREDJELAND I UNIONENS VATTEN

Artikel 47

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna ska ha rätt att fiska i unionens vatten inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel 48

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel 49

Fisketillstånd

Det högsta antalet fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten fastställs i bilaga V del B.

Artikel 50

Villkor för landning av fångster och bifångster

De villkor som anges i artikel 7 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fartyg från tredjeland som fiskar enligt de tillstånd som avses i artikel 49.

Artikel 51

Fredningstid

Fartyg från tredjeland som har tillstånd att fiska efter tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-delområde 4 får inte fiska efter tobisar i det området med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm under perioderna 1 januari–31 mars 2020 och 1 augusti–31 december 2020.

Artikel 52

Förbjudna arter

1.   Det ska vara förbjudet för fartyg från tredjeland att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter, om de påträffas i unionens vatten:

a)

Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b)

Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

c)

Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

d)

Chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calcea), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), brunkäxa (Etmopterus princeps) och pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4 och 14.

e)

Håbrand (Lamna nasus) i unionens vatten.

f)

Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

g)

Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 9 och 10.

h)

Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

i)

Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

j)

Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10.

2.   Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

AVDELNING IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 53

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 54

Övergångsbestämmelse

Artiklarna 10, 12.2, 16, 22, 23, 28, 36, 37, 38, 43, 45 och 52 ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2021 fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2021 träder i kraft.

Artikel 55

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Artikel 9 ska dock tillämpas från och med den 1 februari 2020. Bestämmelserna om fiskemöjligheter i artiklarna 23, 24 och 25 samt bilaga VII för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde ska tillämpas från och med den 1 december 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 januari 2020.

På rådets vägnar

M. VUČKOVIĆ

Ordförande


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 av den 19 mars 2019 om upprättande av en flerårig plan för bestånd som fiskas i västliga vatten och angränsande vatten och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av förordningarna (EU) 2016/1139 och (EU) 2018/973 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 811/2004, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007 och (EG) nr 1300/2008 (EUT L 83, 25.3.2019, s. 1).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål (EUT L 248, 22.9.2007, s. 17).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 av den 4 juli 2018 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd, med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i Nordsjön, och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 676/2007 och (EG) nr 1342/2008 (EUT L 179, 16.7.2018, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627 av den 14 september 2016 om en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 302/2009 (EUT L 252, 16.9.2016, s. 1).

(6)  Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(7)  Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(8)  Agreement on fisheries between the European Economic Community and the Kingdom of Norway (ej översatt till svenska) (EGT L 226, 29.8.1980, s. 48).

(9)  Fiskeavtal mellan, å ena sidan, Europeiska ekonomiska gemenskapen och, å andra sidan, Danmarks regering och Färöarnas landsstyre (EGT L 226, 29.8.1980, s. 12).

(10)  Partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala regering, å andra sidan (EUT L 172, 30.6.2007, s. 4) och protokoll om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i det avtalet (EUT L 293, 23.10.2012, s. 5).

(11)  Rådets beslut (EU) 2015/1565 av den 14 september 2015 om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av förklaringen om beviljande av fiskemöjligheter i EU:s vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust (EUT L 244, 19.9.2015, s. 55).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).

(15)  Rådets förordning (EG) nr 601/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa kontrollåtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 3943/90, (EG) nr 66/98 och (EG) nr 1721/1999 (EUT L 97, 1.4.2004, s. 16).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten (EUT L 87, 31.3.2009, s. 1).

(17)  Ingicks genom rådets beslut 2006/539/EG av den 22 maj 2006 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar, av konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica (EUT L 224, 16.8.2006, s. 22).

(18)  Unionen anslöts genom rådets beslut 86/238/EEG av den 9 juni 1986 om anslutning av gemenskapen till internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten, ändrat genom det protokoll som bifogas till utskottets slutbetänkande vid konferensen av staternas befullmäktigade ombud som i Paris undertecknat konventionen den 10 juli 1984 (EGT L 162, 18.6.1986, s. 33).

(19)  Unionen anslöts genom rådets beslut 95/399/EG av den 18 september 1995 om gemenskapens anslutning till avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen (EGT L 236, 5.10.1995, s. 24).

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om fångster och fiskeriaktiviteter från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens västra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 42).

(21)  Ingicks genom rådets beslut 2002/738/EG av den 22 juli 2002 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten (EGT L 234, 31.8.2002, s. 39).

(22)  Unionen anslöts genom rådets beslut 2008/780/EG av den 29 september 2008 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (EUT L 268, 9.10.2008, s. 27).

(23)  Unionen anslöts genom rådets beslut 2012/130/EU av den 3 oktober 2011 om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet (EUT L 67, 6.3.2012, s. 1).

(24)  Unionen anslöts genom rådets beslut 2005/75/EG av den 26 april 2004 om gemenskapens anslutning till konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (EUT L 32, 4.2.2005, s. 1).

(25)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 av den 12 december 2017 om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 81).

(26)  Alla typer av bottentrål (OTB, OTT, PTB, TBB, TBN, TBS och TB).

(27)  Alla typer av not/vad (SSC, SDN, SPR, SV, SB och SX).

(28)  Allt fiske med långrev, spö eller fasta linor (LHP, LHM, LLD, LL, LTL, LX och LLS).

(29)  Alla fasta nät och fällor (GTR, GNS, GNC, FYK, FPN och FIX).

(30)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2034 av den 18 oktober 2018 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten för perioden 2019–2021 (EUT L 327, 21.12.2018, s. 8).

(31)  Rådets förordning (EG) nr 520/2007 av den 7 maj 2007 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter och om upphävande av förordning (EG) nr 973/2001 (EUT L 123, 12.5.2007, s. 3).


FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I:

TAC:er tillämpliga på unionsfiskefartyg i områden där TAC:er fastställts per art och per område

BILAGA IA:

Skagerrak, Kattegatt, Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 och 14, unionens vatten i Cecaf, Franska Guyanas vatten

BILAGA IB:

Nordostatlanten och Grönland, Ices-delområdena 1, 2, 5, 12 och 14 och grönländska vatten i Nafo 1

BILAGA IC:

Nordvästra Atlanten – Nafos konventionsområde

BILAGA ID:

Iccats konventionsområde

BILAGA IE:

Sydostatlanten – Seafos konventionsområde

BILAGA IF:

Sydlig tonfisk – områden

BILAGA IG:

WCPFC:s konventionsområde

BILAGA IH:

SPRFMO:s konventionsområde

BILAGA IJ:

IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IK:

Siofas avtalsområde

BILAGA IL:

IATTC:s konventionsområde

BILAGA II:

Fiskeansträngning för fartyg inom ramen för förvaltningen av bestånden av tunga i Ices-sektion 7e i västra delen av Engelska kanalen

BILAGA III:

Förvaltningsområden för tobisar i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4

BILAGA IV:

Säsongsbundna stängningar för att skydda lekande torsk

BILAGA V:

Fisketillstånd

BILAGA VI:

Iccats konventionsområde

BILAGA VII:

CCAMLR:s konventionsområde

BILAGA VIII:

IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IX:

WCPFC:s konventionsområde


BILAGA I

TAC:er TILLÄMPLIGA PÅ UNIONSFISKEFARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC:er FASTSTÄLLTS PER ART OCH PER OMRÅDE

I tabellerna i denna bilaga anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen.

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning enligt arternas vetenskapliga (latinska) namn. De vetenskapliga namnen anges för lagstiftningsändamål; de svenska namnen anges i upplysningssyfte.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande tabell över de vetenskapliga namnen och motsvarande svenska namn:

Vetenskapligt namn

Treställig bokstavskod

Svenskt namn

Amblyraja radiata

RJR

Klorocka

Ammodytes spp.

SAN

Tobisar

Argentina silus

ARU

Guldlax

Beryx spp.

ALF

Beryxar

Brosme brosme

USK

Lubb

Caproidae

BOR

Trynfiskar

Centrophorus squamosus

GUQ

Brun pigghaj

Centroscymnus coelolepis

CYO

Pailonahaj

Chaceon spp.

GER

Djuphavsrödkrabbor

Chaenocephalus aceratus

SSI

Svartfenad isfisk

Champsocephalus gunnari

ANI

Gunnars isfisk

Channichthys rhinoceratus

LIC

Noshörningsfisk

Chionoecetes spp.

PCR

Maskeringskrabbor

Clupea harengus

HER

Sill

Coryphaenoides rupestris

RNG

Skoläst

Dalatias licha

SCK

Chokladhaj

Deania calcea

DCA

Skednoshaj

Dicentrarchus labrax

BSS

Havsabborre

Dipturus batis (Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia)

RJB

Slätrocka

Dissostichus eleginoides

TOP

Tandnoting

Dissostichus mawsoni

TOA

Antarktisk tandnoting

Dissostichus spp.

TOT

Tandnotingar

Engraulis encrasicolus

ANE

Ansjovis

Etmopterus princeps

ETR

Brunkäxa

Etmopterus pusillus

ETP

Slätkäxa

Euphausia superba

KRI

Antarktisk krill

Gadus morhua

COD

Torsk

Galeorhinus galeus

GAG

Gråhaj

Glyptocephalus cynoglossus

WIT

Rödtunga

Hippoglossoides platessoides

PLA

Lerskädda

Hoplostethus atlanticus

ORY

Atlantisk soldatfisk

Deania calcea

SQI

Illexbläckfisk

Lamna nasus

POR

Håbrand

Lepidorhombus spp.

LEZ

Glasvarar

Leucoraja naevus

RJN

Blomrocka

Limanda ferruginea

YEL

Gulstjärtsskädda

Lophiidae

ANF

Marulkfiskar

Macrourus spp.

GRV

Långstjärtar

Makaira nigricans

BUM

Blå marlin

Mallotus villosus

CAP

Lodda

Manta birostris

RMB

Manta

Martialia hyadesi

SQS

Tioarmad bläckfisk

Melanogrammus aeglefinus

HAD

Kolja

Merlangius merlangus

WHG

Vitling

Merluccius merluccius

HKE

Kummel

Micromesistius poutassou

WHB

Blåvitling

Microstomus kitt

LEM

Bergskädda

Molva dypterygia

BLI

Birkelånga

Molva molva

LIN

Långa

Nephrops norvegicus

NEP

Havskräfta

Notothenia gibberifrons

NOG

Slanknoting

Notothenia rossii

NOR

Marmorerad noting

Notothenia squamifrons

NOS

Grånoting

Pandalus borealis

PRA

Nordhavsräka

Paralomis spp.

PAI

Krabbor

Penaeus spp.

PEN

Penaeusräkor

Pleuronectes platessa

PLE

Rödspätta

Pleuronectiformes

FLX

Plattfiskar

Pollachius pollachius

POL

Lyrtorsk

Pollachius virens

POK

Gråsej

Psetta maxima

TUR

Piggvar

Pseudochaenichthys georgianus

SGI

Krokodilisfisk

Pseudopentaceros spp.

EDW

Pelagisk armourhead

Raja alba

RJA

Grårocka

Raja brachyura

RJH

Ljus rocka

Raja circularis

RJI

Sandrocka

Raja clavata

RJC

Knaggrocka

Raja fullonica

RJF

Näbbrocka

Raja (Dipturus) nidarosiensis

JAD

Svartbuksrocka

Raja microocellata

RJE

Småögd rocka

Raja montagui

RJM

Fläckrocka

Raja undulata

RJU

Brokrocka

Rajiformes

SRX

Rockor

Reinhardtius hippoglossoides

GHL

Liten hälleflundra

Sardina pilchardus

PIL

Sardin

Scomber scombrus

MAC

Makrill

Scopthalmus rhombus

BLL

Slätvar

Sebastes spp.

RED

Kungsfiskar

Solea solea

SOL

Tunga

Solea spp.

SOO

Tungor

Sprattus sprattus

SPR

Skarpsill

Squalus acanthias

EDW

Pigghaj

Tetrapturus albidus

WHM

Vit marlin

Thunnus maccoyii

SBF

Sydlig tonfisk

Thunnus obesus

BET

Storögd tonfisk

Trachurus murphyi

BFT

Blåfenad tonfisk

Trachurus murphyi

CJM

Chilensk taggmakrill

Trachurus spp.

JAX

Taggmakrillar

Trisopterus esmarki

NOP

Vitlinglyra

Urophycis tenuis

HKW

Vitbrosme

Xiphias gladius

SWO

Svärdfisk

Följande jämförelsetabell över svenska namn och vetenskapliga (latinska) namn lämnas endast i upplysningssyfte:

Svenskt namn

Treställig bokstavskod

Vetenskapligt namn

Beryxar

ALF

Beryx spp.

Lerskädda

PLA

Hippoglossoides platessoides

Ansjovis

ANE

Engraulis encrasicolus

Marulkfiskar

ANF

Lophiidae

Antarktisk tandnoting

TOA

Dissostichus mawsoni

Storögd tonfisk

BET

Thunnus obesus

Skednoshaj

DCA

Deania calcea

Svartfenad isfisk

SSI

Chaenocephalus aceratus

Ljus rocka

RJH

Raja brachyura

Birkelånga

BLI

Molva dypterygia

Blå marlin

BUM

Makaira nigricans

Blåvitling

WHB

Micromesistius poutassou

Blåfenad tonfisk

BFT

Trachurus murphyi

Trynfiskar

BOR

Caproidae

Slätvar

BLL

Scopthalmus rhombus

Lodda

CAP

Mallotus villosus

Torsk

COD

Gadus morhua

Slätrocka

RJB

Dipturus batis (Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia)

Tunga

SOL

Solea solea

Krabbor

PAI

Paralomis spp.

Blomrocka

RJN

Leucoraja naevus

Djuphavsrödkrabbor

GER

Chaceon spp.

Havsabborre

BSS

Dicentrarchus labrax

Plattfiskar

FLX

Pleuronectiformes

Manta

RMB

Manta birostris

Brunkäxa

ETR

Etmopterus princeps

Guldlax

ARU

Argentina silus

Liten hälleflundra

GHL

Reinhardtius hippoglossoides

Långstjärtar

GRV

Macrourus spp.

Grånoting

NOS

Notothenia squamifrons

Kolja

HAD

Melanogrammus aeglefinus

Kummel

HKE

Merluccius merluccius

Sill

HER

Clupea harengus

Taggmakrillar

JAX

Trachurus spp.

Slanknoting

NOG

Notothenia gibberifrons

Chilensk taggmakrill

CJM

Trachurus murphyi

Chokladhaj

SCK

Dalatias licha

Antarktisk krill

KRI

Euphausia superba

Brun pigghaj

GUQ

Centrophorus squamosus

Bergskädda

LEM

Microstomus kitt

Långa

LIN

Molva molva

Makrill

MAC

Scomber scombrus

Gunnars isfisk

ANI

Champsocephalus gunnari

Marmorerad noting

NOR

Notothenia rossii

Glasvarar

LEZ

Lepidorhombus spp.

Nordhavsräka

PRA

Pandalus borealis

Havskräfta

NEP

Nephrops norvegicus

Vitlinglyra

NOP

Trisopterus esmarki

Svartbuksrocka

JAD

Raja (Dipturus) nidarosiensis

Atlantisk soldatfisk

ORY

Hoplostethus atlanticus

Tandnoting

TOP

Dissostichus eleginoides

Pelagisk armourhead

EDW

Pseudopentaceros spp.

Penaeusräkor

PEN

Penaeus spp.

Pigghaj

EDW

Squalus acanthias

Rödspätta

PLE

Pleuronectes platessa

Lyrtorsk

POL

Pollachius pollachius

Håbrand

POR

Lamna nasus

Pailonahaj

CYO

Centroscymnus coelolepis

Kungsfiskar

RED

Sebastes spp.

Skoläst

RNG

Coryphaenoides rupestris

Gråsej

POK

Pollachius virens

Tobisar

SAN

Ammodytes spp.

Sandrocka

RJI

Raja circularis

Sardin

PIL

Sardina pilchardus

Näbbrocka

RJF

Raja fullonica

Illexbläckfisk

SQI

Deania calcea

Rockor

SRX

Rajiformes

Småögd rocka

RJE

Raja microocellata

Slätkäxa

ETP

Etmopterus pusillus

Maskeringskrabbor

PCR

Chionoecetes spp.

Tungor

SOO

Solea spp.

Krokodilisfisk

SGI

Pseudochaenichthys georgianus

Sydlig tonfisk

SBF

Thunnus maccoyii

Fläckrocka

RJM

Raja montagui

Skarpsill

SPR

Sprattus sprattus

Tioarmad bläckfisk

SQS

Martialia hyadesi

Klorocka

RJR

Amblyraja radiata

Svärdfisk

SWO

Xiphias gladius

Knaggrocka

RJC

Raja clavata

Tandnotingar

TOT

Dissostichus spp.

Gråhaj

GAG

Galeorhinus galeus

Piggvar

TUR

Psetta maxima

Lubb

USK

Brosme brosme

Brokrocka

RJU

Raja undulata

Noshörningsfisk

LIC

Channichthys rhinoceratus

Vitbrosme

HKW

Urophycis tenuis

Vit marlin

WHM

Tetrapturus albidus

Grårocka

RJA

Raja alba

Vitling

WHG

Merlangius merlangus

Rödtunga

WIT

Glyptocephalus cynoglossus

Gulstjärtsskädda

YEL

Limanda ferruginea

BILAGA IA

SKAGERRAK, KATTEGATT, ICES-DELOMRÅDENA 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 OCH 14, UNIONENS VATTEN I CECAF, FRANSKA GUYANAS VATTEN

Art:

Tobisar och därtill hörande bifångster

Ammodytes spp.

Zon:

Unionens vatten i 2a, 3a och 4 (1)

Danmark

 

0

 (2)

Analytisk TAC

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Förenade kungariket

0

 (2)

Tyskland

 

0

 (2)

Sverige

 

0

 (2)

Unionen

 

0

 

TAC

 

0

 

Särskilt villkor: Inom gränserna för de ovannämnda kvoterna får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande förvaltningsområden för tobisar enligt bilaga III:

Zon: Unionens vatten i förvaltningsområden för tobisar

 

1r

2r ()

3r

4 ()

5r

6

7r

 

(SAN/234_1R)

(SAN/234_2R)

(SAN/234_3R)

(SAN/234_4)

(SAN/234_5R)

(SAN/234_6)

(SAN/234_7R)

Danmark

0

0

0

0

0

0

0

Förenade kungariket

0

0

0

0

0

0

0

Tyskland

0

0

0

0

0

0

0

Sverige

0

0

0

0

0

0

0

Unionen

0

0

0

0

0

0

0

Totalt

0

0

0

0

0

0

0

()  I förvaltningsområdena 2r och 4 får TAC:en endast fiskas som kontroll-TAC med tillhörande provtagningsprotokoll för fisket.


Art:

Guldlax

Argentina silus

Zon:

Unionens vatten och internationella vatten i 1 och 2

(ARU/1/2.)

Tyskland

 

24

 

Försiktighets-TAC

 

 

Frankrike

 

8

 

 

 

 

 

Nederländerna

19

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

39

 

 

 

 

 

Unionen

 

90

 

 

 

 

 

TAC

 

90

 

 

 

 

 


Art:

Guldlax

Argentina silus

Zon:

Unionens vatten i 3a och 4

(ARU/3A4-C)

Danmark

 

1 093

 

Försiktighets-TAC

 

 

Tyskland

 

11

 

 

 

 

 

Frankrike

 

8

 

 

 

 

 

Irland

 

8

 

 

 

 

 

Nederländerna

51

 

 

 

 

 

Sverige

 

43

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

20

 

 

 

 

 

Unionen

 

1 234

 

 

 

 

 

TAC

 

1 234

 

 

 

 

 


Art:

Guldlax

Argentina silus

Zon:

Unionens vatten och internationella vatten i 5, 6 och 7

(ARU/567.)

Tyskland

 

284

 

Försiktighets-TAC

 

 

Frankrike

 

6

 

 

 

 

 

Irland

 

263

 

 

 

 

 

Nederländerna

2 968

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

208

 

 

 

 

 

Unionen

 

3 729

 

 

 

 

 

TAC

 

3 729

 

 

 

 

 


Art:

Lubb

Brosme brosme

Zon:

Unionens vatten och internationella vatten i 1, 2 och 14

(USK/1214EI)

Tyskland

 

6

 (4)

Försiktighets-TAC

 

 

Frankrike

 

6

 (4)

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Förenade kungariket

6

 (4)

 

 

 

 

Övriga

 

3

 (4)

 

 

 

 

Unionen

 

21

 (4)

 

 

 

 

TAC

 

21

 

 

 

 

 


Art:

Lubb

Brosme brosme

Zon:

3a

(USK/03A.)

Danmark

 

15

 

Försiktighets-TAC

 

 

Sverige

 

8

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Tyskland

 

8

 

 

 

 

 

Unionen

 

31

 

 

 

 

 

TAC

 

31

 

 

 

 

 


Art:

Lubb

Brosme brosme

Zon:

Unionens vatten i 4

(USK/04-C.)

Danmark

 

68

 

Försiktighets-TAC

 

 

Tyskland

 

20

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Frankrike

 

47

 

 

 

 

 

Sverige

 

7

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

102

 

 

 

 

 

Övriga

 

7

 (5)

 

 

 

 

Unionen

 

251

 

 

 

 

 

TAC

 

251

 

 

 

 

 


Art:

Lubb

Brosme brosme

Zon:

Unionens vatten och internationella vatten i 5, 6 och 7

(USK/567EI.)

Tyskland

 

17

 

Försiktighets-TAC

 

 

Spanien

 

60

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Frankrike

 

705

 

 

 

 

 

Irland

 

68

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

340

 

 

 

 

 

Övriga

 

17

 (6)

 

 

 

 

Unionen

 

1 207

 

 

 

 

 

Norge

 

2 923

 (7)  (8)  (9)  (10)

 

 

 

 

TAC

 

4 130

 

 

 

 

 


Art:

Lubb

Brosme brosme

Zon:

Norska vatten i 4

(USK/04-N.)

Belgien

 

0

 

Försiktighets-TAC

 

 

Danmark

 

165

 

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Tyskland

 

1

 

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Frankrike

 

0

 

 

 

 

 

Nederländerna

0

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

4

 

 

 

 

 

Unionen

 

170

 

 

 

 

 

TAC

Ej tillämpligt

 

 

 

 

 


Art:

Trynfiskar

Caproidae

Zon:

Unionens vatten och internationella vatten i 6, 7 och 8

(BOR/678-)

Danmark

 

4 700

 

Försiktighets-TAC

 

 

Irland

 

13 235

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

1 217

 

 

 

 

 

Unionen

 

19 152

 

 

 

 

 

TAC

 

19 152

 

 

 

 

 


Art:

Sill (11)

Clupea harengus

Zon:

3a

(HER/03A.)

Danmark

 

10 309

 (12)

Analytisk TAC

 

 

Tyskland

 

165

 (12)

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Sverige

 

10 783

 (12)

 

 

 

 

Unionen

 

21 257

 (12)

 

 

 

 

Norge

 

3 271

 

 

 

 

 

TAC

 

24 528

 

 

 

 

 


Art:

Sill (13)

Clupea harengus

Zon:

Unionens vatten och norska vatten i 4 norr om 53° 30' N

(HER/4AB.)

Danmark

 

59 468

 

Analytisk TAC

 

 

Tyskland

 

39 404

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Frankrike

 

20 670

 

 

 

 

 

Nederländerna

51 717

 

 

 

 

 

Sverige

 

3 913

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

55 583

 

 

 

 

 

Unionen

 

230 755

 

 

 

 

 

Färöarna

250

 

 

 

 

 

Norge

 

111 652

 (14)

 

 

 

 

TAC

 

385 008

 

 

 

 

 

Särskilt villkor: Inom gränserna för de ovannämnda kvoterna får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande zon:

 

Norska vatten söder om 62° N (HER/*04N-) ()

Unionen

50 000

()  Fångster av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek på minst 32 mm.


Art:

Sill

Clupea harengus

Zon:

Norska vatten söder om 62° N

(HER/04-N.)

Sverige

 

948

 (16)

Analytisk TAC

 

 

Unionen

 

948

 

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

TAC

 

385 008

 

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.


Art:

Sill (17)

Clupea harengus

Zon:

3a

(HER/03A-BC)

Danmark

 

5 692

 

Analytisk TAC

 

 

Tyskland

 

51

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Sverige

 

916

 

 

 

 

 

Unionen

 

6 659

 

 

 

 

 

TAC

 

6 659

 

 

 

 

 


Art:

Sill (18)

Clupea harengus

Zon:

4, 7d och unionens vatten i 2a

(HER/2A47DX)

Belgien

 

44

 

Analytisk TAC

 

 

Danmark

 

8 573

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Tyskland

 

44

 

 

 

 

 

Frankrike

 

44

 

 

 

 

 

Nederländerna

44

 

 

 

 

 

Sverige

 

42

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

163

 

 

 

 

 

Unionen

 

8 954

 

 

 

 

 

TAC

 

8 954

 

 

 

 

 


Art:

Sill (19)

Clupea harengus

Zon:

4c, 7d (20)

(HER/4CXB7D)

Belgien

 

8 632

 (21)

Analytisk TAC

 

 

Danmark

 

800

 (21)

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Tyskland

 

530

 (21)

 

 

 

 

Frankrike

 

10 277

 (21)

 

 

 

 

Nederländerna

18 162

 (21)

 

 

 

 

Förenade kungariket

3 950

 (21)

 

 

 

 

Unionen

 

42 351

 (21)

 

 

 

 

TAC

 

385 008

 

 

 

 

 


Art:

Sill

Clupea harengus

Zon:

Unionens vatten och internationella vatten i 5b, 6b och 6aN (22)

(HER/5B6ANB)

Tyskland

 

389

 (23)

Försiktighets-TAC

 

 

Frankrike

 

74

 (23)

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Irland

 

526

 (23)

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Nederländerna

389

 (23)

 

 

 

 

Förenade kungariket

2 102

 (23)

 

 

 

 

Unionen

 

3 480

 (23)

 

 

 

 

TAC

 

3 480

 

 

 

 

 


Art:

Sill

Clupea harengus

Zon:

6aS (24), 7b, 7c

(HER/6AS7BC)

Irland

 

1 236

 

Försiktighets-TAC

 

 

Nederländerna

124

 

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Unionen

 

1 360

 

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

TAC

 

1 360

 

 

 

 

 


Art:

Sill

Clupea harengus

Zon:

6 Clyde (25)

(HER/06ACL.)

Förenade kungariket

Fastställs senare

 

Försiktighets-TAC

 

 

Unionen

Fastställs senare

 (26)

Artikel 6 i denna förordning ska tillämpas.

 

TAC

Fastställs senare

 (26)

 

 

 

 


Art:

Sill

Clupea harengus

Zon:

7a (27)

(HER/07A/MM)

Irland

 

2 099

 

Analytisk TAC

 

 

Förenade kungariket

5 965

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Unionen

 

8 064

 

 

 

 

 

TAC

 

8 064

 

 

 

 

 


Art:

Sill

Clupea harengus

Zon:

7e och 7f

(HER/7EF.)

Frankrike

 

465

 

Försiktighets-TAC

 

 

Förenade kungariket

465

 

 

 

 

 

Unionen

 

930

 

 

 

 

 

TAC

 

930

 

 

 

 

 


Art:

Sill

Clupea harengus

Zon:

7g (28), 7h (28), 7j (28) och 7k (28)

(HER/7G-K.)

Tyskland

 

10

 (29)

Analytisk TAC

 

 

Frankrike

 

54

 (29)

 

 

 

 

Irland

 

750

 (29)

 

 

 

 

Nederländerna

54

 (29)

 

 

 

 

Förenade kungariket

1

 (29)

 

 

 

 

Unionen

 

869

 (29)

 

 

 

 

TAC

 

869

 (29)

 

 

 

 


Art:

Ansjovis

Engraulis encrasicolus

Zon:

8

(ANE/08.)

Spanien

 

28 703

 

Analytisk TAC

 

 

Frankrike

 

3 189

 

 

 

 

 

Unionen

 

31 892

 

 

 

 

 

TAC

 

31 892

 

 

 

 

 


Art:

Ansjovis

Engraulis encrasicolus

Zon:

9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1

(ANE/9/3411)

Spanien

 

0

 (30)

Försiktighets-TAC

 

 

Portugal

 

0

 (30)

 

 

 

 

Unionen

 

0

 (30)

 

 

 

 

TAC

 

0

 (30)

 

 

 

 


Art:

Torsk

Gadus morhua

Zon:

Skagerrak

(COD/03AN.)

Belgien

 

5

 

Analytisk TAC

 

 

Danmark

 

1 683

 

 

 

 

 

Tyskland

 

42

 

 

 

 

 

Nederländerna

11

 

 

 

 

 

Sverige

 

294

 

 

 

 

 

Unionen

 

2 035

 

 

 

 

 

TAC

 

2 103

 

 

 

 

 


Art:

Torsk

Gadus morhua

Zon:

Kattegatt

(COD/03AS.)

Danmark

 

80

 (31)

Försiktighets-TAC

 

 

Tyskland

 

2

 (31)

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Sverige

 

48

 (31)

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Unionen

 

130

 (31)

 

 

 

 

TAC

 

130

 (31)

 

 

 

 


Art:

Torsk

Gadus morhua

Zon:

4, unionens vatten i 2a, den del av 3a som inte tillhör Skagerrak och Kattegatt

(COD/2A3AX4)

Belgien

 

435

 (32)

Analytisk TAC

 

 

Danmark

 

2 499

 

 

 

 

 

Tyskland

 

1 584

 

 

 

 

 

Frankrike

 

537

 (32)

 

 

 

 

Nederländerna

1 412

 (32)

 

 

 

 

Sverige

 

17

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

5 732

 (32)

 

 

 

 

Unionen

 

12 216

 

 

 

 

 

Norge

 

2 502

 (33)

 

 

 

 

TAC

 

14 718

 

 

 

 

 

Särskilt villkor: Inom gränserna för de ovannämnda kvoterna får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande zon:

 

Norska vatten i 4 (COD/*04N-)

Unionen

10 618


Art:

Torsk

Gadus morhua

Zon:

Norska vatten söder om 62° N

(COD/04-N.)

Sverige

 

382

 (34)

Analytisk TAC

 

 

Unionen

 

382

 

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

TAC

Ej tillämpligt

 

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.


Art:

Torsk

Gadus morhua

Zon:

6b, unionens vatten och internationella vatten i 5b väster om 12° 00' W och i 12 och 14

(COD/5W6-14)

Belgien

 

0

 

Försiktighets-TAC

 

 

Tyskland

 

1

 

 

 

 

 

Frankrike

 

12

 

 

 

 

 

Irland

 

16

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

45

 

 

 

 

 

Unionen

 

74

 

 

 

 

 

TAC

 

74

 

 

 

 

 


Art:

Torsk

Gadus morhua

Zon:

6a, unionens vatten och internationella vatten i 5b öster om 12° 00' W

(COD/5BE6A)

Belgien

 

2

 (35)

Analytisk TAC

 

 

Tyskland

 

19

 (35)

Artikel 8 i denna förordning ska tillämpas.

 

Frankrike

 

203

 (35)

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Irland

 

284

 (35)

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Förenade kungariket

771

 (35)

 

 

 

 

Unionen

 

1 279

 (35)

 

 

 

 

TAC

 

1 279

 (35)

 

 

 

 


Art:

Torsk

Gadus morhua

Zon:

7a

(COD/07A.)

Belgien

 

3

 (36)

Försiktighets-TAC

 

 

Frankrike

 

9

 (36)

 

 

 

 

Irland

 

170

 (36)

 

 

 

 

Nederländerna

1

 (36)

 

 

 

 

Förenade kungariket

74

 (36)

 

 

 

 

Unionen

 

257

 (36)

 

 

 

 

TAC

 

257

 (36)

 

 

 

 


Art:

Torsk

Gadus morhua

Zon:

7b, 7c, 7e–k, 8, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1

(COD/7XAD34)

Belgien

 

18

 (37)

Analytisk TAC

 

 

Frankrike

 

294

 (37)

Artikel 8 i denna förordning ska tillämpas.

 

Irland

 

461

 (37)

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Nederländerna

0

 (37)

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Förenade kungariket

32

 (37)

 

 

 

 

Unionen

 

805

 (37)

 

 

 

 

TAC

 

805

 (37)

 

 

 

 


Art:

Torsk

Gadus morhua

Zon:

7d

(COD/07D.)

Belgien

 

37

 (38)

Analytisk TAC

 

 

Frankrike

 

721

 (38)

 

 

 

 

Nederländerna

21

 (38)

 

 

 

 

Förenade kungariket

79

 (38)

 

 

 

 

Unionen

 

858

 (38)

 

 

 

 

TAC

 

858

 

 

 

 

 


Art:

Glasvarar

Lepidorhombus spp.

Zon:

Unionens vatten i 2a och 4

(LEZ/2AC4-C)

Belgien

 

9

 

Analytisk TAC

 

 

Danmark

 

8

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Tyskland

 

8

 

 

 

 

 

Frankrike

 

48

 

 

 

 

 

Nederländerna

38

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

2 811

 

 

 

 

 

Unionen

 

2 922

 

 

 

 

 

TAC

 

2 922

 

 

 

 

 


Art:

Glasvarar

Lepidorhombus spp.

Zon:

Unionens vatten och internationella vatten i 5b, 6, internationella vatten i 12 och 14

(LEZ/56-14)

Spanien

 

671

 

Analytisk TAC

 

 

Frankrike

 

2 615

 (39)

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Irland

 

764

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

1 851

 (39)

 

 

 

 

Unionen

 

5 901

 

 

 

 

 

TAC

 

5 901

 

 

 

 

 


Art:

Glasvarar

Lepidorhombus spp.

Zon:

7

(LEZ/5607)

Belgien

 

506

 (40)

Analytisk TAC

 

 

Spanien

 

5 620

 (41)

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Frankrike

 

6 820

 (41)

 

 

 

 

Irland

 

3 101

 (41)

 

 

 

 

Förenade kungariket

2 685

 (41)

 

 

 

 

Unionen

 

18 732

 

 

 

 

 

TAC

 

18 732

 

 

 

 

 


Art:

Glasvarar

Lepidorhombus spp.

Zon:

8a, 8b, 8d och 8e

(LEZ/8ABDE.)

Spanien

 

993

 

Analytisk TAC

 

 

Frankrike

 

801

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Unionen

 

1 794

 

 

 

 

 

TAC

 

1 794

 

 

 

 

 


Art:

Glasvarar

Lepidorhombus spp.

Zon:

8c, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1

(LEZ/8C3411)

Spanien

 

2 144

 

Analytisk TAC

 

 

Frankrike

 

107

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Portugal

 

71

 

 

 

 

 

Unionen

 

2 322

 

 

 

 

 

TAC

 

2 322

 

 

 

 

 


Art:

Marulkfiskar

Lophiidae

Zon:

Unionens vatten i 2a och 4

(ANF/2AC4-C)

Belgien

 

498

 (42)

Försiktighets-TAC

 

 

Danmark

 

1 098

 (42)

 

 

 

 

Tyskland

 

536

 (42)

 

 

 

 

Frankrike

 

102

 (42)

 

 

 

 

Nederländerna

377

 (42)

 

 

 

 

Sverige

 

13

 (42)

 

 

 

 

Förenade kungariket

11 461

 (42)

 

 

 

 

Unionen

 

14 085

 (42)

 

 

 

 

TAC

 

14 085

 

 

 

 

 


Art:

Marulkfiskar

Lophiidae

Zon:

Norska vatten i 4

(ANF/04-N.)

Belgien

 

51

 

Försiktighets-TAC

 

 

Danmark

 

1 305

 

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Tyskland

 

21

 

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Nederländerna

18

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

305

 

 

 

 

 

Unionen

 

1 700

 

 

 

 

 

TAC

Ej tillämpligt

 

 

 

 

 


Art:

Marulkfiskar

Lophiidae

Zon:

6, unionens vatten och internationella vatten i 5b, internationella vatten i 12 och 14

(ANF/56-14)

Belgien

 

286

 (43)

Försiktighets-TAC

 

 

Tyskland

 

327

 (43)

 

 

 

 

Spanien

 

307

 

 

 

 

 

Frankrike

 

3 525

 (43)

 

 

 

 

Irland

 

797

 

 

 

 

 

Nederländerna

276

 (43)

 

 

 

 

Förenade kungariket

2 453

 (43)

 

 

 

 

Unionen

 

7 971

 

 

 

 

 

TAC

 

7 971

 

 

 

 

 


Art:

Marulkfiskar

Lophiidae

Zon:

7

(ANF/07.)

Belgien

 

3 262

 (44)

Analytisk TAC

 

 

Tyskland

 

364

 (44)

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Spanien

 

1 296

 (44)

 

 

 

 

Frankrike

 

20 932

 (44)

 

 

 

 

Irland

 

2 675

 (44)

 

 

 

 

Nederländerna

422

 (44)

 

 

 

 

Förenade kungariket

6 348

 (44)

 

 

 

 

Unionen

 

35 299

 (44)

 

 

 

 

TAC

 

35 299

 

 

 

 

 


Art:

Marulkfiskar

Lophiidae

Zon:

8a, 8b, 8d och 8e

(ANF/8ABDE.)

Spanien

 

1 372

 

Analytisk TAC

 

 

Frankrike

 

7 636

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Unionen

 

9 008

 

 

 

 

 

TAC

 

9 008

 

 

 

 

 


Art:

Marulkfiskar

Lophiidae

Zon:

8c, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1

(ANF/8C3411)

Spanien

 

3 353

 

Analytisk TAC

 

 

Frankrike

 

3

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Portugal

 

667

 

 

 

 

 

Unionen

 

4 023

 

 

 

 

 

TAC

 

4 023

 

 

 

 

 


Art:

Kolja

Melanogrammus aeglefinus

Zon:

3a

(HAD/03A.)

Belgien

 

10

 

Analytisk TAC

 

 

Danmark

 

1 768

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Tyskland

 

112

 

 

 

 

 

Nederländerna

2

 

 

 

 

 

Sverige

 

209

 

 

 

 

 

Unionen

 

2 101

 

 

 

 

 

TAC

 

2 193

 

 

 

 

 


Art:

Kolja

Melanogrammus aeglefinus

Zon:

4, unionens vatten i 2a

(HAD/2AC4.)

Belgien

 

206

 

Analytisk TAC

 

 

Danmark

 

1 416

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Tyskland

 

901

 

 

 

 

 

Frankrike

 

1 571

 

 

 

 

 

Nederländerna

155

 

 

 

 

 

Sverige

 

143

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

23 361

 

 

 

 

 

Unionen

 

27 753

 

 

 

 

 

Norge

 

7 900

 

 

 

 

 

TAC

 

35 653

 

 

 

 

 

Särskilt villkor: inom gränserna för de ovannämnda kvoterna får högst nedan angivna mängder tas i följande zoner:

 

Norska vatten i 4 (HAD/*04N-)

Unionen

20 644


Art:

Kolja

Melanogrammus aeglefinus

Zon:

Norska vatten söder om 62° N

(HAD/04-N.)

Sverige

 

707

 (45)

Analytisk TAC

Unionen

 

707

 

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

TAC

Ej tillämpligt

 

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.


Art:

Kolja

Melanogrammus aeglefinus

Zon:

Unionens vatten och internationella vatten i 6b, 12 och 14

(HAD/6B1214)

Belgien

 

23

 

Analytisk TAC

 

 

Tyskland

 

28

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Frankrike

 

1 155

 

 

 

 

 

Irland

 

824

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

8 442

 

 

 

 

 

Unionen

 

10 472

 

 

 

 

 

TAC

 

10 472

 

 

 

 

 


Art:

Kolja

Melanogrammus aeglefinus

Zon:

Unionens vatten och internationella vatten i 5b och 6a

(HAD/5BC6A.)

Belgien

 

4

 (46)

Analytisk TAC

 

 

Tyskland

 

5

 (46)

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Frankrike

 

219

 (46)

 

 

 

 

Irland

 

651

 (46)

 

 

 

 

Förenade kungariket

3 094

 (46)

 

 

 

 

Unionen

 

3 973

 

 

 

 

 

TAC

 

3 973

 

 

 

 

 


Art:

Kolja

Melanogrammus aeglefinus

Zon:

7b–k, 8, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1

(HAD/7X7A34)

Belgien

 

121

 

Analytisk TAC

 

 

Frankrike

 

7 239

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Irland

 

2 413

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

1 086

 

 

 

 

 

Unionen

 

10 859

 

 

 

 

 

TAC

 

10 859

 

 

 

 

 


Art:

Kolja

Melanogrammus aeglefinus

Zon:

7a

(HAD/07A.)

Belgien

 

50

 

Analytisk TAC

 

 

Frankrike

 

228

 

Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas.

 

Irland

 

1 366

 

 

 

 

 

Förenade kungariket

1 512

 

 

 

 

 

Unionen

 

3 156

 

 

 

 

 

TAC

 

3 156

 

 

 

 

 


Art:

Vitling

Merlangius merlangus

Zon:

3a

(WHG/03A.)

Danmark

 

1 166

 

Försiktighets-TAC

 

 

Nederländerna

4