(1)

Enligt princip 10 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2), som proklamerades i Göteborg den 17 november 2017, har varje arbetstagare rätt till en hälsosam, säker och väl anpassad arbetsmiljö. Arbetstagarnas rätt till ett gott skydd för hälsa och säkerhet i arbetet och deras rätt till en arbetsmiljö som passar för deras yrkesverksamhet och gör att de kan arbeta längre omfattar också skydd mot exponering för kemiska agenser i arbetet.

(2)

I meddelandet Säkrare och hälsosammare arbetsplatser för alla (3) framhåller kommissionen behovet av att fortsätta arbetet med att förbättra skyddet för arbetstagare som exponeras för kemiska agenser i arbetet.

(3)

I enlighet med direktiv 98/24/EG ska kommissionen föreslå EU-mål i form av indikativa yrkeshygieniska gränsvärden som ska fastställas på EU-nivå för att skydda arbetstagarna mot risker som härrör från exponering för farliga kemikalier.

(4)

I artikel 3.2 i direktiv 98/24/EG ges kommissionen befogenhet att fastställa eller revidera de indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena, varvid den ska ta hänsyn till tillgänglig mätteknik på grundval av åtgärder antagna i enlighet med förfarandet i artikel 17 i rådets direktiv 89/391/EEG (4).

(5)

Enligt artikel 3.1 i direktiv 98/24/EG ska kommissionen bedöma sambandet mellan hälsoeffekter av farliga kemiska agenser och yrkeshygienisk exponeringsnivå på grundval av en oberoende vetenskaplig utvärdering av senast tillgängliga vetenskapliga rön.

(6)

Kommissionen bistås i detta arbete av vetenskapliga kommittén för yrkeshygieniska gränsvärden för kemiska agens, inrättad genom kommissionens beslut 2014/113/EU (5).

(7)

Enligt direktiv 98/24/EG betyder yrkeshygieniskt gränsvärde, om inte annat anges, gränsen för det tidsvägda medelvärdet av koncentrationen av ett kemisk agens i arbetstagarens inandningszon i förhållande till en angiven referensperiod.

(8)

De indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena är kopplade till arbetstagarnas hälsa och hämtas från de senaste vetenskapliga rönen, varefter de antas av kommissionen som tar hänsyn till tillgänglig mätteknik. De är gränsvärden för exponering, under vilka allmänt sett inga skadeverkningar förväntas för ett visst kemiskt agens efter kortvarig eller daglig exponering under ett helt yrkesliv. De utgör EU-mål och syftar till att göra det lättare för arbetsgivaren att fastställa och bedöma risker och vidta förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder i enlighet med direktiv 98/24/EG.

(9)

I enlighet med vetenskapliga kommitténs rekommendationer fastställs de indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena i förhållande till en referensperiod på åtta timmar tidsvägt medelvärde (gränsvärden för långvarig exponering) och för vissa kemiska agenser kortare referensperioder på i allmänhet femton minuter tidsvägt medelvärde (gränsvärden för kortvarig exponering) för att beakta effekterna av kortvarig exponering.

(10)

För varje kemiskt agens som har ett indikativt yrkeshygieniskt gränsvärde fastställt på EU-nivå ska medlemsstaterna fastställa ett nationellt yrkeshygieniskt gränsvärde. När de fastställer det nationella gränsvärdet ska de beakta EU-gränsvärdet och bestämma det nationella värdets karaktär i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.

(11)

De indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena är en viktig del av det allmänna skyddet för arbetstagare mot hälsorisker som orsakas av exponering för farliga kemikalier.

(12)

I enlighet med artikel 3 i direktiv 98/24/EG har vetenskapliga kommittén bedömt hur de kemiska agenser som förtecknas i tio poster i bilagan till detta direktiv påverkar hälsan vid olika yrkeshygienisk exponeringsnivå. Kommittén rekommenderar att alla dessa kemiska agenser förses med indikativa yrkeshygieniska gränsvärden för exponering genom inandning i förhållande till en referensperiod på åtta timmar tidsvägt medelvärde. Det är därför lämpligt att fastställa gränsvärden för långvarig exponering för alla agenser i bilagan till detta direktiv.

(13)

För vissa av dessa kemiska agenser, t.ex. anilin, trimetylamin, 2-fenylpropan (kumen), sek-butylacetat, 4-aminotoluen, isobutylacetat, isoamylalkohol, n-butylacetat och fosforyltriklorid, rekommenderar vetenskapliga kommittén att man även fastställer kortvariga gränsvärden.

(14)

För vissa ämnen är det nödvändigt att även beakta möjligheten av upptag genom huden för att säkerställa högsta möjliga skyddsnivå. Bland de kemiska agenser som förtecknas i de tio posterna i bilagan till detta direktiv konstaterade vetenskapliga kommittén en möjlighet till betydande upptag via huden hos anilin, 2-fenylpropan (kumen) och 4-aminotoluen. Det är därför lämpligt att bilagan till detta direktiv omfattar anmärkningar som anger möjligheten till betydande upptag via huden för de kemiska agenserna, utöver de indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena.

(15)

Ett av de kemiska agenserna, 2-fenylpropan (kumen), förtecknas för närvarande i bilagan till kommissionens direktiv 2000/39/EG (6). Vetenskapliga kommittén rekommenderar att ett nytt indikativt yrkeshygieniskt gränsvärde fastställs för detta ämne. Det är därför lämpligt att ange reviderade gränsvärden för 2-fenylpropan (kumen) i bilagan till det här direktivet och att stryka uppgifterna för ämnet från bilagan till direktiv 2000/39/EG.

(16)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (7) av den 28 september 2011, har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande.

(17)

När det gäller detta direktiv anser kommissionen det motiverat att översända sådana handlingar i form av en jämförelsetabell över de nationella bestämmelserna och detta direktiv, eftersom dels vissa nationella yrkeshygieniska gränsvärden redan finns i nationell lagstiftning, dels de nationella rättsakter där yrkeshygieniska gränsvärden fastställs är av varierande typ och teknisk karaktär.

(18)

Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor hördes i enlighet med artikel 3.2 i direktiv 98/24/EG och avgav yttranden den 6 december 2017 och den 31 maj 2018. Kommittén konstaterade att det för närvarande knappast finns mätmetoder som kan användas till att visa överensstämmelse med de föreslagna gränsvärdena för fosforyltriklorid och isoamylalkohol och att ansträngningar bör göras för att säkerställa att lämplig teknik finns tillgänglig före slutet av övergångsperioden.

(19)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 17 i direktiv 89/391/EEG.