26.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 187/1

(1)

Statlig finansiering som uppfyller kriterierna i artikel 107.1 i fördraget utgör statligt stöd och ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. Enligt artikel 109 i fördraget får rådet fastställa vilka kategorier av stödåtgärder som är undantagna från denna anmälningsskyldighet. I enlighet med artikel 108.4 i fördraget får kommissionen anta förordningar avseende dessa kategorier av statligt stöd. Rådets förordning (EG) nr 998/98 ger kommissionen befogenhet att i enlighet med artikel 109 i fördraget förklara att följande kategorier på vissa villkor får undantas från anmälningsskyldigheten: stöd till små och medelstora företag, stöd till forskning och utveckling, stöd till miljöskydd, stöd till sysselsättning och utbildning samt stöd som är förenligt med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för beviljande av regionalstöd. På grundval av detta antog kommissionen kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 (2), genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget. Förordning (EG) nr 800/2008 gällde ursprungligen till den 31 december 2013, men förlängdes senare genom kommissionens förordning (EU) nr 1224/2013 av den 29 november 2013 om ändring av förordning (EG) nr 800/2008 vad gäller dess tillämpningsperiod (3), och upphör nu att gälla den 30 juni 2014. Den 22 juli 2013 ändrades förordning (EG) nr 994/98 genom rådets förordning (EU) nr 733/2013 av den 22 juli 2013 om ändring av förordning (EG) nr 994/98 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd (4) för att ge kommissionen befogenhet att utvidga gruppundantaget till nya kategorier av stöd för vilka tydliga villkor för förenlighet kan fastställas. Dessa nya kategorier av stöd som omfattas av gruppundantag omfattar följande: stöd för att avhjälpa skador som orsakas av vissa naturkatastrofer, socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden, stöd till bredbandsinfrastruktur, stöd till innovation, stöd till kultur och bevarande av kulturarvet samt stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur. Förutsatt att erfarenheterna av handläggningen av stödärenden utvecklas ytterligare så att det blir möjligt att utforma operativa undantagskriterier som på förhand garanterar andra stödkategoriers förenlighet med den inre marknaden har kommissionen för avsikt att se över tillämpningsområdet för denna förordning med sikte på att inkludera vissa typer av stöd i dessa områden. Kommissionen planerar särskilt att utarbeta kriterier för hamn- och flygplatsinfrastruktur senast i december 2015.

(2)

Med sitt meddelande om modernisering av det statliga stödet i EU (5) inledde kommissionen en omfattande översyn av reglerna om statligt stöd. De huvudsakliga syftena med denna modernisering är i) att främja en hållbar, smart tillväxt för alla på en konkurrensutsatt inre marknad, samtidigt som man hjälper medlemsstaterna att använda de offentliga finanserna på ett mer effektivt sätt, ii) att inrikta kommissionens förhandsgranskning av stödärenden på ärenden som har störst påverkan på den inre marknaden och stärka medlemsstaternas samarbete i samband med tillämpningen av reglerna om statligt stöd och iii) att rationalisera reglerna och möjliggöra snabbare, mer välgrundade och välunderbyggda beslut baserade på en tydlig ekonomisk logik, ett gemensamt angreppssätt och tydliga skyldigheter. Översynen av förordning (EG) nr 800/2008 utgör ett centralt inslag i moderniseringen av det statliga stödet.

(3)

Denna förordning bör möjliggöra en bättre prioritering av tillämpningen av reglerna om statligt stöd och ökad förenkling, och bör leda till ökad insyn, effektiv utvärdering och kontroll av efterlevnaden av reglerna för statligt stöd på nationell nivå och unionsnivå, samtidigt som man bevarar kommissionens och medlemsstaternas institutionella befogenheter. I enlighet med proportionalitetsprincipen går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(4)

Kommissionens erfarenheter av att tillämpa förordning (EG) nr 800/2008 har gjort det möjligt att bättre fastställa på vilka villkor vissa typer av stöd kan anses vara förenliga med den inre marknaden och att utvidga tillämpningsområdet för gruppundantag. De har också visat på behovet av ökad insyn, övervakning och ordentlig utvärdering av mycket stora stödordningar mot bakgrund av deras effekt på konkurrensen på den inre marknaden.

(5)

De allmänna villkoren för tillämpningen av denna förordning bör fastställas på grundval av ett antal gemensamma principer som garanterar att stödet tillgodoser gemensamma intressen, har en tydlig stimulanseffekt, är ändamålsenligt och proportionerligt, beviljas med full insyn, och omfattas av en kontrollmekanism och regelbunden utvärdering och inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(6)

Stöd som uppfyller samtliga villkor i denna förordning, både generella och specifika för respektive stödkategori, bör vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

(7)

Statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget som inte omfattas av denna förordning omfattas fortfarande av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att anmäla stöd som har syften som omfattas av förordningen.

(8)

Med tanke på stora stödordningars större potential att påverka handel och konkurrens bör stödordningar med en genomsnittlig årlig statlig stödbudget som överskrider ett tröskelvärde som är baserat på ett absolut värde i princip bli föremål för en utvärdering av det statliga stödet. Utvärderingen bör syfta till att kontrollera om de antaganden och villkor som ligger till grund för stödordningens förenlighet med den inre marknaden har uppnåtts samt att kontrollera stödåtgärdens effektivitet mot bakgrund av dess på förhand fastställda allmänna och specifika mål och bör tillhandahålla indikatorer på stödordningens påverkan på konkurrens och handel. För att säkerställa likabehandling bör en utvärdering av det statliga stödet genomföras på grundval av en utvärderingsplan som kommissionen har godkänt. Även om en sådan plan i regel bör utarbetas då stödordningen utformas och bör godkännas i tid för att stödordningen ska kunna träda i kraft, är detta kanske inte möjligt i samtliga fall. För att dessa stödordningars ikraftträdande inte ska fördröjas kommer denna förordning därför att tillämpas på dem under högst sex månader. Kommissionen kan besluta att förlänga denna sexmånadersperiod efter att ha godkänt utvärderingsplanen. I detta syfte bör utvärderingsplanen anmälas till kommissionen inom 20 arbetsdagar från stödordningens ikraftträdande. Kommissionen kan också undantagsvis besluta att en utvärdering inte är nödvändig med hänsyn till de särskilda omständigheterna i ärendet. Kommissionen bör från medlemsstaten få den information den behöver för att kunna bedöma utvärderingsplanen och begära ytterligare information utan onödigt dröjsmål för att medlemsstaten ska kunna komplettera med de uppgifter som saknas för att kommissionen ska kunna fatta ett beslut. Med tanke på att det är fråga om en ny process kommer kommissionen att i ett separat dokument ge detaljerad vägledning om det förfarande som är tillämpligt under sexmånadersperioden för godkännande av utvärderingsplanen samt tillhandahålla mallar för inlämnande av utvärderingsplanerna. Ändringar av stödordningar som är föremål för utvärdering, utom ändringar som inte kan påverka stödordningens förenlighet med den inre marknaden enligt denna förordning eller inte väsentligt kan påverka innehållet i den godkända utvärderingsplanen, bör bedömas med hänsyn till resultatet av denna utvärdering och bör uteslutas från tillämpningsområdet för denna förordning. Rent formella ändringar, administrativa ändringar eller ändringar som görs inom ramen för åtgärder som medfinansieras av EU bör i princip inte anses ha någon väsentlig inverkan på den godkända utvärderingsplanen.

(9)

Denna förordning bör inte gälla stöd som gynnar användning av inhemska produkter framför importerade produkter eller stöd till exportrelaterade verksamheter. Förordningen bör framför allt inte gälla stöd för att finansiera upprättande och drift av distributionsnät i andra länder. Stöd som avser att täcka kostnaderna för att delta i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som krävs för att lansera en ny eller befintlig produkt på en ny marknad i en annan medlemsstat eller ett tredjeland utgör normalt inte stöd till exportrelaterade verksamheter.

(10)

Denna förordning bör i princip gälla inom de flesta ekonomiska sektorer. Inom vissa sektorer, till exempel fiskeri- och vattenbrukssektorn och sektorn för primär jordbruksproduktion, bör räckvidden begränsas med hänsyn till de särskilda regler som gäller för dessa sektorer.

(11)

Denna förordning bör gälla bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Vid tillämpningen av denna förordning bör varken arbetsuppgifter som måste utföras på jordbruksföretaget för att förbereda en produkt för den första försäljningen eller en primärproducents första försäljning till återförsäljare eller förädlare eller åtgärder för att förbereda en produkt för en första försäljning anses som bearbetning eller saluföring.

(12)

Denna förordning bör inte gälla stöd för att underlätta nedläggning av icke-konkurrenskraftiga kolgruvor, som omfattas av rådets beslut av den 10 december 2010 om statligt stöd för att underlätta nedläggning av kolgruvor som inte är konkurrenskraftiga (6). Denna förordning bör tillämpas på andra typer av stöd inom kolsektorn, med undantag för stöd för regionala ändamål.

(13)

Kommissionen bör se till att godkänt stöd inte påverkar handelsvillkoren negativt i en utsträckning som strider mot det gemensamma intresset. Därför bör denna förordning inte omfatta stöd till förmån för en stödmottagare som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden, med undantag för stödordningar för att avhjälpa skador orsakade av vissa naturkatastrofer.

(14)

Stöd som beviljas företag i svårigheter bör uteslutas från tillämpningsområdet för denna förordning, eftersom sådant stöd bör bedömas enligt gemenskapens riktlinjer av den 1 oktober 2004 för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (7), förlängda genom meddelandet från kommissionen om förlängd giltighet för gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter av den 1 oktober 2004 (8) eller riktlinjer som ersätter dessa, i syfte att undvika att de kringgås. Undantaget är stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer. För att skapa rättslig säkerhet bör tydliga kriterier inrättas som inte kräver en bedömning av alla omständigheter kring ett företags situation för att avgöra huruvida det anses vara i svårigheter vid tillämpningen av denna förordning.

(15)

Tillämpningen av reglerna om statligt stöd är i hög grad beroende av att medlemsstaterna samarbetar. Därför bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att denna förordning följs, även när det gäller individuellt stöd som beviljas enligt stödordningar som omfattas av gruppundantag.

(16)

Stora stödbelopp som beviljas antingen individuellt eller kumulativt bör bedömas av kommissionen då de anmäls, eftersom det är stor risk att sådant stöd påverkar handelsvillkoren i negativ riktning. Tröskelvärden bör därför fastställas för varje kategori av stöd som omfattas av denna förordning. I samband med detta bör hänsyn tas till vilken kategori av stöd det rör sig om och stödets sannolika effekt på handelsvillkoren. Allt stöd som beviljas över dessa tröskelvärden bör fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. De tröskelvärden som anges i denna förordning bör inte kringgås genom en konstgjord uppdelning av stödordningar eller stödprojekt i flera stödordningar eller projekt med liknande egenskaper, mål eller stödmottagare.

(17)

Med hänsyn till behovet av insyn, likabehandling och effektiv kontroll bör denna förordning endast tillämpas på stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut den exakta bruttobidragsekvivalenten utan att en riskbedömning behöver göras (överblickbart stöd). För vissa specifika stödinstrument, såsom lån, garantier, skatteåtgärder, riskfinansieringsåtgärder och, i synnerhet, förskott med återbetalningsskyldighet, bör det i denna förordning fastställas på vilka villkor de kan anses vara överblickbara. Kapitaltillskott bör inte betraktas som överblickbart stöd, dock utan att det påverkar tillämpningen av specifika villkor som gäller riskfinansieringsstöd och startstöd. Stöd som ingår i garantier bör anses överblickbart om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs för respektive typ av företag. När det gäller små och medelstora företag anger kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (9) årliga avgiftsnivåer över vilka en statlig garanti inte anses utgöra stöd.

(18)

För att säkerställa att stödet är nödvändigt och fungerar som stimulans till ytterligare utveckling av verksamheter eller projekt bör denna förordning inte gälla stöd till verksamheter som stödmottagaren ändå skulle bedriva även utan stöd. Stöd bör endast undantas från anmälningsskyldigheten enligt denna förordning om arbetet med det understödda projektet eller den understödda verksamheten inleds efter det att stödmottagaren har lämnat in en skriftlig ansökan om stöd.

(19)

När det gäller stöd för särskilda ändamål som omfattas av denna förordning och som ges till en stödmottagare som är ett stort företag bör medlemsstaten se till att stödmottagaren, förutom att uppfylla de villkor rörande stimulanseffekt som är tillämpliga på stödmottagare som är små och medelstora företag, i en intern handling har analyserat det understödda projektets eller den understödda verksamhetens lönsamhet med eller utan stöd. Medlemsstaten bör kontrollera att denna interna handling bekräftar att projektet eller verksamheten har ökat påtagligt i omfattning eller att det sammanlagda belopp som stödmottagaren investerar i det understödda projektet eller den understödda verksamheten har ökat påtagligt eller att slutförandet av projektet eller verksamheten i fråga har påskyndats påtagligt. Regionalstöd bör anses ha en stimulanseffekt om investeringsprojektet inte skulle ha genomförts i det berörda stödområdet utan stöd.

(20)

Automatiska stödordningar i form av skatteförmåner bör fortsätta att omfattas av ett särskilt villkor som gäller stimulanseffekt, eftersom denna typ av stöd beviljas genom andra förfaranden än andra stödkategorier. Sådana stödordningar bör ha antagits redan innan arbetet med det understödda projekt eller den understödda verksamheten inleds. Detta villkor bör dock inte vara tillämpligt i fråga om uppföljande ordningar på skatteområdet förutsatt att verksamheten redan omfattades av de tidigare skatteordningarna i form av skatteförmåner. För bedömning av stimulanseffekten i sådana stödordningar är den avgörande tidpunkten den tidpunkt då skatteåtgärden fastställdes för första gången i den ursprungliga stödordningen, som sedan ersätts av den uppföljande stödordningen.

(21)

När det gäller regionalt driftstöd, regionalt stöd till stadsutveckling, stöd till små och medelstora företags tillgång till finansiering, stöd till rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar, stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder och stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder, stöd i form av nedsättning av miljöskatter, stöd för att avhjälpa skador som orsakas av vissa naturkatastrofer, socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden och stöd till kultur och bevarande av kulturarvet, är kravet avseende förekomsten av en stimulanseffekt inte tillämpligt eller bör antas ha uppfyllts, om de särskilda villkor som fastställts för dessa stödkategorier i denna förordning är uppfyllda.

(22)

För att garantera att stödet är proportionerligt och begränsat till det belopp som är absolut nödvändigt bör de högsta tillåtna stödbeloppen i möjligaste mån fastställas som stödnivåer i förhållande till en uppsättning stödberättigande kostnader. Om den högsta tillåtna stödnivån inte kan fastställas eftersom stödberättigande kostnader inte kan identifieras, eller för att tillhandahålla enklare instrument för små belopp, bör de högsta tillåtna stödbelopp som definieras i nominella termer fastställas för att säkerställa stödåtgärders proportionalitet. Mot bakgrund av kommissionens erfarenhet bör stödnivån och de högsta tillåtna stödnivåerna fastställas till en nivå som skapar minsta möjliga snedvridning av konkurrensen inom den understödda sektorn, samtidigt som marknadsmisslyckandet eller sammanhållningsproblemet åtgärdas på ett lämpligt sätt. När det gäller regionalt investeringsstöd bör stödnivån vara förenlig med de stödnivåer som är tillåtna enligt regionalstödskartorna.

(23)

Vid beräkningen av stödnivån bör endast stödberättigande kostnader beaktas. Förordningen får inte undanta stöd som överskrider den relevanta stödnivån därför att icke stödberättigande kostnader tas med. Fastställandet av de stödberättigande kostnaderna bör bestyrkas med tydlig, specifik och aktuell dokumentation. Alla siffror bör avse situationen före avdrag för skatt eller andra avgifter. Stöd som betalas ut i flera delbetalningar bör diskonteras till sitt värde vid den tidpunkt då det beviljas. De stödberättigande kostnaderna bör också diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. Den ränta som bör användas för diskontering och för beräkning av stödbeloppet i fråga om stöd som inte beviljas i form av bidrag bör vara den gällande diskonteringsräntan respektive referensräntan vid den tidpunkt då stödet beviljades, fastställd i enlighet med meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (10). Om stöd beviljas i form av skatteförmåner bör de olika delarna av stödet diskonteras på grundval av de diskonteringsräntor som gäller på de olika datum då skatteförmånerna får verkan. Användningen av stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet bör främjas, eftersom sådana riskdelningsinstrument förstärker ett stöds stimulanseffekt. Därför bör det fastställas att om stöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet får de tillämpliga stödnivåerna enligt denna förordning höjas, utom i fråga om regionalstöd, eftersom det får undantas endast om det är förenligt med godkända kartor.

(24)

Om det är fråga om skatteförmåner i samband med framtida skatter är det eventuellt inte känt på förhand vilken diskonteringsränta som gäller och exakt hur stora de olika delarna av stödet är. I sådana fall bör medlemsstaterna på förhand sätta ett tak för det diskonterade värdet på stödet som respekterar den tillämpliga stödnivån. När det blir känt hur stort stödbelopp som betalas ut vid en viss tidpunkt kan diskonteringen därefter ske på grundval av den gällande diskonteringsräntan vid den tidpunkten. Det diskonterade värdet på varje enskild del av stödet bör dras av från det sammanlagda beloppet för den övre gränsen (övre gränsvärde).

(25)

Vid fastställandet av om tröskelvärdena för anmälan och de högsta tillåtna stödnivåer som föreskrivs i denna förordning har följts bör hänsyn tas till det sammanlagda belopp statligt stöd som beviljats för det understödda projektet eller den understödda verksamheten. Vidare bör det i denna förordning anges under vilka omständigheter olika stödkategorier får kumuleras. Stöd som är undantaget genom denna förordning och allt annat förenligt stöd som är undantaget genom någon annan förordning eller som godkänts av kommissionen får kumuleras, om åtgärderna i fråga avser olika identifierbara stödberättigande kostnader. Om olika stödkällor avser samma – helt eller delvis överlappande – identifierbara stödberättigande kostnader, bör kumulering tillåtas upp till den högsta tillåtna stödnivå eller det högsta tillåtna stödbelopp som gäller för sådant stöd enligt denna förordning. Denna förordning bör också omfatta särskilda regler om kumulering av stödåtgärder med och utan identifierbara stödberättigande kostnader, för kumulering med stöd av mindre betydelse och för kumulering med stöd för arbetstagare med funktionshinder. Stöd av mindre betydelse beviljas sällan för eller kan sällan hänföras till särskilda identifierbara stödberättigande kostnader. I ett sådant fall bör det vara möjligt att fritt kumulera stöd av mindre betydelse med statligt stöd som undantas enligt denna förordning. Om stöd av mindre betydelse beviljas för samma identifierbara stödberättigande kostnader som statligt stöd som undantas enligt denna förordning bör dock kumulering tillåtas endast upp till den högsta tillåtna stödnivå som anges i kapitel III i denna förordning.

(26)

Unionsfinansiering som förvaltas centralt av unionens institutioner, byråer, gemensamma företag eller andra organ och som inte direkt eller indirekt kontrolleras av medlemsstaterna utgör inte statligt stöd. Om sådan unionsfinansiering kombineras med statligt stöd bör endast det sistnämnda ligga till grund för fastställandet av huruvida tröskelvärdena för anmälan och högsta stödnivåer iakttas, förutsatt att det sammanlagda beloppet av offentlig finansiering i förhållande till samma stödberättigande kostnader inte överskrider den mest fördelaktiga finansieringsgrad som fastställs i tillämpliga bestämmelser i unionslagstiftningen.

(27)

Eftersom statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget i princip är förbjudet är det viktigt att alla parter har möjlighet att kontrollera om ett stöd beviljas enligt gällande regler. Insyn i statligt stöd är därför av avgörande betydelse för en korrekt tillämpning av fördragets regler och leder till bättre efterlevnad, ökad ansvarighet, kollegial granskning och på sikt till effektivare offentliga finanser. För att säkerställa öppenhet bör medlemsstaterna åläggas att inrätta övergripande webbplatser för statligt stöd på regional eller nationell nivå med sammanfattande information om varje stödåtgärd som undantas genom denna förordning. Denna skyldighet bör utgöra ett villkor för det individuella stödets förenlighet med den inre marknaden. Enligt den standardpraxis för offentliggörande av information som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (11) bör ett standardformat användas som gör det möjligt att söka, ladda ner och lätt offentliggöra information på internet. Länkarna till alla medlemsstaters webbplatser för statligt stöd bör offentliggöras på kommissionens webbplats. I enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 994/98, ändrad genom förordning (EU) nr 733/2013, bör den sammanfattande informationen om varje stödåtgärd som beviljats undantag enligt denna förordning offentliggöras på kommissionens webbplats.

(28)

För att garantera en effektiv övervakning av stödåtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 994/98, ändrad genom förordning (EU) nr 733/2013, bör krav utarbetas som gäller medlemsstaternas rapportering om stödåtgärder som har undantagits enligt denna förordning och om tillämpningen av denna förordning. Det bör också fastställas regler om de register som medlemsstaterna bör föra över det stöd som undantas genom denna förordning, med hänsyn till den preskriptionsfrist som fastställs i artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (12).

(29)

För att göra de villkor för förenlighet med den inre marknaden som anges i denna förordning effektivare bör det vara möjligt för kommissionen att återkalla rätten att omfattas av gruppundantaget för framtida stödåtgärder om dessa krav inte uppfylls. Kommissionen bör kunna begränsa återkallelsen av gruppundantaget till vissa typer av stöd, vissa stödmottagare eller stödåtgärder som antagits av vissa myndigheter om endast en begränsad grupp åtgärder eller vissa myndigheter påverkas av att denna förordning inte följs. En sådan riktad återkallelse bör vara en proportionell åtgärd med direkt koppling till en konstaterad underlåtenhet att följa denna förordning. Om de allmänna förenlighetsvillkor som anges i kapitlen I och III inte uppfylls omfattas beviljat stöd inte av denna förordning och utgör följaktligen olagligt stöd, som kommissionen kommer att granska inom ramen för det relevanta förfarande som anges i förordning (EG) nr 659/1999. Vid underlåtelse att uppfylla kraven i kapitel II påverkar återkallelsen av gruppundantaget när det gäller framtida stödåtgärder inte det faktum att de tidigare åtgärderna omfattades av gruppundantag.

(30)

För att undanröja olikheter som kan medföra snedvridning av konkurrensen och för att underlätta samordningen mellan olika unionsinitiativ och nationella initiativ som rör små och medelstora företag samt av hänsyn till administrativ klarhet och klarhet om rättsläget, bör definitionen av små och medelstora företag i denna förordning bygga på definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (13).

(31)

Statligt regionalstöd främjar den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i medlemsstaterna och unionen som helhet genom att det syftar till att avhjälpa de nackdelar som mindre gynnade områden lider av. Regionalstödet har till syfte att stödja utvecklingen av de minst gynnade områdena genom att främja investeringar och skapande av sysselsättning som ett led i en hållbar utveckling. I områden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget kan regionalstöd ges för att främja inrättandet av nya anläggningar, utöka kapaciteten i befintliga anläggningar, diversifiera produktionen i en anläggning eller på ett genomgripande sätt ändra hela produktionsprocessen i befintliga anläggningar. Med tanke på att stora företag påverkas mindre av regionala nackdelar än små och medelstora företag vid investeringar i ett område som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, bör regionalstöd till stora företag undantas från anmälningsskyldigheten endast i fråga om nyinvesteringar till förmån för ny ekonomisk verksamhet inom dessa områden.

(32)

Om en regional stödordning riktas till ett begränsat antal ekonomiska sektorer, kan stödordningens mål och sannolika effekter vara branschspecifika snarare än branschövergripande. Därför kan branschspecifika stödordningar inte undantas från anmälningsskyldigheten. Kommissionen kan dock efter anmälan bedöma deras eventuella positiva effekter enligt tillämpliga riktlinjer eller rambestämmelser eller beslut. Detta gäller särskilt för stödordningar som omfattar ekonomisk verksamhet inom kolsektorn, varvsindustrin och transportsektorn. På grund av stål- och syntetfibersektorns särdrag anses dessutom de negativa effekterna av regionalstöd inom dessa sektorer inte kunna uppvägas av de positiva sammanhållningseffekterna. Av dessa skäl kan regionalstöd inte beviljas inom dessa sektorer. Slutligen spelar turism- och bredbandssektorn en viktig roll för de nationella ekonomierna och har i allmänhet en särskilt gynnsam effekt på den regionala utvecklingen. Regionala stödordningar som riktas till turistverksamhet och bredband bör därför undantas från anmälningsskyldigheten. Bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter är också starkt kopplade till lokala och regionala ekonomier och bör omfattas av gruppundantaget.

(33)

Energiproduktion, energidistribution och energiinfrastruktur omfattas av sektorsspecifik inremarknadslagstiftning, vilket återspeglas i kriterierna för att säkerställa att stöd inom dessa områden är förenligt med den inre marknaden och överensstämmer med unionens miljö- och energipolitik. Regionalstöd som beviljas enligt avsnitt 1 i denna förordning syftar till ekonomisk utveckling och sammanhållning och omfattas därför av mycket olika villkor för förenlighet. Bestämmelserna om regionalstöd i denna förordning bör därför inte vara tillämpliga på åtgärder som gäller energiproduktion, energidistribution och energiinfrastruktur.

(34)

Investeringar som gör det möjligt för företag att gå längre än unionsnormerna eller höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer, investeringar för tidig anpassning till framtida unionsnormer, investeringar i energieffektivitetsåtgärder, inklusive projekt för energieffektivitet i byggnader, investeringar för sanering av förorenade områden och stöd till miljöstudier påverkar inte direkt energimarknadernas funktion. Samtidigt kan sådana investeringar bidra såväl till Europeiska unionens regionalpolitiska som till dess energi- och miljöpolitiska mål. I sådana fall kan bestämmelserna i denna förordning om både regionalstöd och stöd till miljöskydd vara tillämpliga, beroende på vilket huvudsyftet med den berörda åtgärden är.

(35)

För att inte gynna kapitalinvesteringar på bekostnad av investeringar i arbetskostnader bör det vara möjligt att mäta regionalt investeringsstöd antingen på grundval av investeringskostnaderna eller lönekostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt.

(36)

Regionalt investeringsstöd bör inte undantas från anmälningsskyldigheten när det ges till en stödmottagare som har lagt ned samma eller liknande verksamhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under de två åren före sin ansökan om regionalt investeringsstöd eller – vid tidpunkten för ansökan om stöd – har konkreta planer på att lägga ned sådan verksamhet inom två år efter det att den nyinvestering för vilken stöd begärs har genomförts i det berörda området.

(37)

Kommissionen har vid tillämpningen av artikel 107.3 a och c i fördraget fått tillräcklig erfarenhet när det gäller regionalt driftstöd för att kompensera för merkostnaderna för transport av varor som tillverkas i de yttersta randområdena eller i glest befolkade områden och av varor som vidarebearbetats i dessa områden, samt för merkostnaderna för produktion och drift (förutom merkostnader för transport) som stödmottagare som är etablerade i de yttersta randområdena har haft. Eftersom det finns en risk för överkompensation för transportkostnader till följd av ytterligare stöd genom Poseiprogrammen inom jordbrukssektorn och eftersom det inte kan uteslutas att vissa jordbruksprodukter inte produceras på en alternativ plats, bör jordbrukssektorn uteslutas från regionalt driftstöd för att kompensera för merkostnader för transport av varor som tillverkas i de yttersta randområdena eller i glest befolkade områden enligt denna förordning. Regionalt driftstöd för att kompensera för andra merkostnader än merkostnader för transport i de yttersta randområdena bör anses vara förenligt med den inre marknaden och undantas från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i fördraget endast om nivån på detta stöd är begränsad till antingen 15 % av det bruttomervärde som stödmottagaren årligen genererar i det berörda yttersta randområdet eller till 25 % av stödmottagarens årliga arbetskostnader i det berörda yttersta randområdet, eller till 10 % av stödmottagarens årliga omsättning i det berörda yttersta randområdet. Om stödet inte överstiger det belopp som är resultatet av någon av dessa alternativa metoder för att fastställa de ytterligare driftskostnaderna (andra än transportkostnader), kan det anses vara motiverat på grundval av dess bidrag till regional utveckling och stå i proportion till de nackdelar som företagen har i de yttersta randområdena.

(38)

Genom att ta itu med anhopningen av ekonomiska, miljömässiga och sociala problem i stadsområden som ligger i stödområden som anges i en regionalstödskarta, bidrar stöd till stadsutveckling till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i medlemsstaterna och i unionen som helhet. De marknadsmisslyckanden som stöd till stadsutveckling ska avhjälpa gäller finansieringsmiljön för stadsutveckling, bristen på en samordnad strategi för stadsutveckling, ett finansieringsunderskott som kräver större bidrag från knappa offentliga resurser och behovet av en mer affärsmässig strategi för förnyelse av stadsområden. Stöd till stadsutveckling för att främja utarbetandet av medverkansbaserade, samordnade och hållbara strategier för att hantera de ytterligare problem som konstateras i stödområden bör därför omfattas av gruppundantaget.

(39)

Investeringar i linje med Europa 2020-strategins (14) prioriteringar på områdena miljövänlig teknik och en övergång till en koldioxidsnål ekonomi, genomförda i stödområden som finns på den relevanta regionalstödskartan, bör berättiga till större stödbelopp genom en regional bonus.

(40)

Små och medelstora företag spelar en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och medverkar allmänt till social stabilitet och ekonomisk utveckling. De små och medelstora företagens utveckling kan dock hämmas av marknadsmisslyckanden som leder till att de drabbas av vissa för sådana företag typiska nackdelar av följande slag. Små och medelstora företag har ofta svårigheter att skaffa kapital eller lån, dels på grund av att vissa finansmarknader är ovilliga att ta risker, dels på grund av att de små och medelstora företagen ofta har begränsade möjligheter att erbjuda säkerheter. De små och medelstora företagens begränsade resurser kan också inskränka deras möjligheter att få tillgång till information, särskilt om ny teknik och nya marknader. För att underlätta för små och medelstora företag att utveckla sin verksamhet bör därför vissa former av stöd till små och medelstora företag undantas genom denna förordning. Dessa kategorier bör särskilt omfatta investeringsstöd till små och medelstora företag och till små och medelstora företags deltagande i mässor.

(41)

Små och medelstora företag som deltar i europeiska territoriella samarbetsprojekt som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete (15) har ofta svårigheter med att finansiera merkostnader som härrör från samarbetet mellan partner som är belägna i olika regioner och i olika medlemsstater eller tredjeländer. Med tanke på vikten av det europeiska territoriella samarbetet för sammanhållningspolitiken som tillhandahåller en ram för genomförandet av gemensamma åtgärder och politiskt utbyte mellan nationella, regionala och lokala aktörer från olika medlemsstater, bör man med denna förordning lösa vissa problem som europeiska territoriella samarbetsprojekt lider av för att underlätta efterlevnaden av reglerna för statligt stöd. De specifika problem relaterade till europeiskt territoriellt samarbete som denna förordning bör avhjälpa avser den tillämpliga nivån på regionalstöd för europeiska territoriella samarbetsprojekt, små och medelstora företags samarbetskostnader i samband med sådana projekt och skyldigheter som avser offentliggörande och information, rapportering och registrering för övervakningsändamål.

(42)

Med beaktande av de särskilda nackdelar som små och medelstora företag har och med hänsyn till olikheterna mellan sådana företag får olika grundläggande stödnivåer och olika bonusnivåer tillämpas.

(43)

Erfarenheterna av tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (16) visar att det föreligger ett antal specifika misslyckanden på unionens riskkapitalmarknad i fråga om vissa typer av investeringar i de olika skedena av ett företags utveckling. Dessa marknadsmisslyckanden beror på att utbudet av riskkapital inte motsvarar efterfrågan. Detta innebär att utbudet av riskkapital på marknaden kan vara för begränsat och att ett företag inte får finansiering trots att det har en värdefull affärsmodell och goda tillväxtutsikter. Den främsta orsaken till de misslyckanden på riskkapitalmarknaden som främst påverkar små och medelstora företags tillgång till kapital och som kan motivera offentliga ingripanden är ofullständig eller asymmetrisk information. Detta påverkar inte endast tillhandahållandet av riskkapital utan hindrar också tillgången till skuldfinansiering för vissa små och medelstora företag. Därför bör riskfinansieringsåtgärder som syftar till att locka privat kapital att bevilja riskfinansiering till icke börsnoterade små och medelstora företag som påverkas av bristen på finansiering och som garanterar vinstmotiverade finansieringsbeslut undantas från anmälningsskyldigheten på vissa villkor.

(44)

Startstöd för små företag, stöd till alternativa handelsplattformar som är specialiserade på små och medelstora företag och stöd för sökkostnader rörande små och medelstora företag bör också undantas från anmälningsskyldigheten på vissa villkor.

(45)

Stöd till forskning, utveckling och innovation kan bidra till hållbar ekonomisk tillväxt, stärka konkurrenskraften och öka sysselsättningen. Erfarenheterna av tillämpningen av förordning (EG) nr 800/2008 och gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (17) visar att marknadsmisslyckanden kan hindra marknaden från att ge optimala resultat och leda till ineffektivitet som avser externa effekter, spridningseffekter i form av kollektiva nyttigheter/kunskap, ofullständig och asymmetrisk information samt samordnings- och nätverksproblem.

(46)

Små och medelstora företag kan ha svårt att få tillgång till ny teknisk utveckling, kunskapsöverföring eller högkvalificerad personal. Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, stöd till genomförbarhetsstudier och innovationsstöd till små och medelstora företag, inbegripet stöd för att täcka kostnader i samband med immateriella rättigheter, kan avhjälpa dessa problem och bör därför undantas från anmälningsskyldigheten på vissa villkor.

(47)

När det gäller stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt bör hela den del av forskningsprojektet som får stöd ingå i någon av kategorierna grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling. Om ett projekt omfattar olika uppgifter bör det för varje uppgift avgöras om de omfattas av någon av dessa kategorier eller om de inte gör det. Denna klassificering måste inte nödvändigtvis vara kronologisk och gå från grundforskning till verksamhet som ligger närmare marknaden. En uppgift som utförs i ett senare projektskede kan således klassificeras som industriell forskning. På samma sätt kan en uppgift som utförs i ett tidigare skede utgöra experimentell utveckling. Den understödda delen av projektet får också omfatta genomförbarhetsstudier som förberedelse inför forskningsverksamhet.

(48)

Forskningsinfrastruktur av hög kvalitet behövs alltmer för banbrytande forskning och innovation eftersom den lockar till sig internationella begåvningar och är ett nödvändigt stöd för ny informations- och kommunikationsteknik och viktig möjliggörande teknik. Offentlig forskningsinfrastruktur bör fortsätta att ingå partnerskap med industriell forskning. Tillträde till offentligt finansierad forskningsinfrastruktur bör beviljas öppet och utan diskriminering och på marknadsvillkor. Om dessa villkor inte uppfylls bör stödåtgärden inte undantas från anmälningsskyldigheten. Flera parter kan äga, driva och använda en given forskningsinfrastruktur, och offentliga organ och företag kan utnyttja infrastrukturen gemensamt.

(49)

Forskningsinfrastrukturer kan bedriva såväl ekonomisk som icke-ekonomisk verksamhet. För att undvika att statligt stöd ges till ekonomisk verksamhet genom offentlig finansiering av icke-ekonomisk verksamhet bör kostnaderna för och finansieringen av ekonomisk respektive icke-ekonomisk verksamhet vara klart åtskilda. Om en infrastruktur används för både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet utgör finansiering med statliga medel av kostnader för icke-ekonomisk verksamhet inom infrastrukturen inte statligt stöd. Offentlig finansiering omfattas av regler om statligt stöd endast i den mån den omfattar kostnader med anknytning till den ekonomiska verksamheten. Endast den sistnämnda offentliga finansieringen bör beaktas med tanke på att säkerställa att tröskelvärdena för anmälan och maximala stödnivåer iakttas. Om infrastrukturen nästan enbart används för icke-ekonomisk verksamhet kan dess finansiering helt och hållet falla utanför tillämpningsområdet för reglerna om statligt stöd, förutsatt att den ekonomiska verksamheten är rent underordnad, dvs. är en verksamhet som är direkt relaterad till och nödvändig för driften av infrastrukturen eller har ett naturligt samband med dess viktigaste icke-ekonomiska användning, samt har en begränsad omfattning. Detta bör anses vara fallet när den ekonomiska verksamheten konsumerar samma insatsvaror (t.ex. material, utrustning, arbetskraft och anläggningstillgångar) som den icke-ekonomiska verksamheten och den kapacitet som varje år anslås för sådan ekonomisk verksamhet inte överstiger 20 % av forskningsinfrastrukturens totala årskapacitet.

(50)

Stöd till innovationskluster syftar till att åtgärda marknadsmisslyckanden som är kopplade till samordningsproblem som hämmar utvecklingen av kluster, eller som begränsar interaktionen och kunskapsflödet inom olika kluster. Statligt stöd kan antingen stödja investeringar i öppen och delad infrastruktur för innovationskluster eller stödja driften av kluster, så att samarbete, nätverksbyggande och lärande främjas. Driftstöd till innovationskluster bör emellertid endast tillåtas tillfälligt under en begränsad period på högst tio år. Det sammanlagda stödbelopp som beviljas för de totala stödberättigande kostnaderna bör inte överstiga 50 % under den period då stödet beviljas,

(51)

Process- och organisationsinnovation kan hämmas av marknadsmisslyckanden i form av ofullständig information och positiva externa effekter, vilket kräver särskilda åtgärder. Stöd till denna typ av innovation är främst relevant för små och medelstora företag, eftersom de har begränsningar som kan hindra deras förmåga att förbättra produktions- eller leveransmetoder eller att avsevärt utveckla sina affärsmetoder, sin arbetsplatsorganisation eller sina förbindelser med omvärlden. För att uppmuntra stora företag att samarbeta med små och medelstora företag när det gäller process- och organisationsinnovation bör stöd för stora företags kostnader för sådan verksamhet också omfattas av gruppundantagsförordningen på vissa villkor.

(52)

Att främja utbildning och rekrytering/anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder är ett centralt mål för unionens och dess medlemsstaters ekonomiska och sociala politik.

(53)

Utbildning alstrar i regel positiva externa effekter för samhället som helhet, eftersom det ökar tillgången på utbildad arbetskraft som företagen kan anställa, förbättrar unionsindustrins konkurrenskraft och spelar en viktig roll i unionens sysselsättningsstrategi. Stöd för att främja utbildning bör därför undantas från anmälningsskyldigheten på vissa villkor. Med tanke på de särskilda svårigheter som små och medelstora företag ställs inför och de relativt sett högre kostnader som de måste bära när de investerar i utbildning, bör de stödnivåer som undantas genom denna förordning höjas för små och medelstora företag. Vidare bör de stödnivåer som undantas genom denna förordning höjas om utbildningen ges till arbetstagare med sämre förutsättningar eller till arbetstagare med funktionshinder. De särskilda villkor som gäller för utbildning inom sjötransportsektorn motiverar en särbehandling av denna sektor.

(54)

Vissa kategorier av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder har fortfarande särskilda svårigheter när det gäller att ta sig in på och hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Därför får offentliga myndigheter vidta åtgärder som ger företag incitament att anställa fler arbetstagare inom dessa kategorier, särskilt ungdomar. Eftersom personalkostnaderna är en del av ett företags normala driftskostnader, bör stöd för anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder ha en positiv effekt på sysselsättningsnivåerna inom dessa kategorier av arbetstagare och bör inte endast ge företagen möjlighet att minska kostnader som de annars själva skulle behöva stå för. Sådant stöd bör därför undantas från anmälningsskyldigheten när det är sannolikt att det hjälper dessa kategorier av arbetstagare att komma in på eller tillbaka till och hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Enligt meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU  (18) är de viktigaste inslagen i EU:s strategi för personer med funktionshinder antidiskriminering, lika möjligheter och åtgärder för aktiv inkludering och återspeglar FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som EU och de flesta medlemsstater är parter i. Denna förordning bör avse stöd för arbetstagare med funktionshinder i den mening som avses i artikel 1 i konventionen.

(55)

Enligt Meddelandet från kommissionen, Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla  (19) är hållbar tillväxt för en resurseffektiv, miljövänligare och mer konkurrenskraftig ekonomi en av de viktigaste pelarna i Europa 2020-strategin som syftar till att uppnå en smart och hållbar tillväxtstrategi för alla. Grunden för en hållbar utveckling är bland annat ett starkt miljöskydd och högre miljökvalitet. Miljöskyddsområdet påverkas av marknadsmisslyckanden, så att företag under normala marknadsförhållanden inte nödvändigtvis har något incitament att minska de utsläpp de orsakar, eftersom en sådan minskning kan öka företagets kostnader utan att medföra motsvarande fördelar. När företagen inte är skyldiga att internalisera miljökostnaderna, är det samhället som helhet som får betala dessa kostnader.

(56)

Införandet av obligatoriska miljönormer kan lösa sådana marknadsmisslyckanden. En högre miljöskyddsnivå kan uppnås genom investeringar som går längre än tvingande unionsnormer. I syfte att uppmuntra företag att införa strängare miljöskyddskrav än dessa tvingande unionsnormer bör statligt stöd på detta område omfattas av gruppundantaget. För att inte avskräcka medlemsstaterna från att införa tvingande nationella normer som är strängare än motsvarande unionsnormer bör sådant statligt stöd undantas, oberoende av om det finns tvingande nationella normer som är strängare än unionsnormen eller inte.

(57)

I princip bör stöd inte beviljas om investeringarna endast innebär att företagen rättar sig efter unionsnormer som redan antagits och ännu inte trätt i kraft. Statligt stöd kan dock leda till att företag förbättrar sitt miljöbeteende om sådant statligt stöd uppmuntrar företag att tidigt anpassa sig till framtida unionsnormer innan dessa träder i kraft och så länge sådana normer inte tillämpas retroaktivt. Stöd till företag för anpassning till framtida unionsnormer kan leda till att en hög miljöskyddsnivå uppnås tidigare, och därför bör sådant stöd undantas.

(58)

Inom ramen för Europa 2020-strategin har unionen satt som mål att öka energieffektiviteten med 20 % fram till 2020 och har framför allt antagit Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (20), som upprättar en gemensam ram för att främja energieffektivitet inom unionen i syfte att uppnå det övergripande målet att spara minst 20 % av unionens primärenergiförbrukning. I syfte att underlätta uppnåendet av dessa mål bör åtgärder till stöd för energieffektivitet, högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla omfattas av gruppundantaget.

(59)

Åtgärder som ökar energieffektiviteten i byggnader motsvarar Europa 2020-strategins prioriteringar om en övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Eftersom det saknas en samlad strategi för energieffektivitet i byggnader kan sådana investeringar ofta drabbas av ett finansieringsunderskott som kräver att knappa offentliga resurser tas i anspråk i större utsträckning. Medlemsstaterna bör därför ha möjlighet att stödja investeringar i byggnaders energieffektivitet genom att bevilja stöd i form av direkta bidrag till byggnadens ägare eller hyresgäster i linje med de allmänna bestämmelserna om energieffektivitetsåtgärder, men också i form av lån och garantier via finansiella intermediärer som valts genom ett öppet urvalsförfarande enligt de särskilda bestämmelserna om energieffektivitetsprojekt i byggnader.

(60)

För att uppnå unionens mål vad gäller förnybar energi som anges i Europaparlamentets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (21) och i den mån det krävs ytterligare stöd utöver ett regelverk såsom unionens system för handel med utsläppsrätter enligt Europaparlamentet och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (22) bör stöd till investeringar som främjar energi från förnybara energikällor omfattas av gruppundantaget.

(61)

Med hänsyn till den begränsade snedvridningen av handel och konkurrens bör gruppundantaget också omfatta driftstöd för småskaliga anläggningar som producerar förnybar energi, på noga fastställda villkor. Driftstöd till storskaligare anläggningar bör omfattas av gruppundantaget om snedvridningen av konkurrensen är begränsad. Ett sådant driftstöd kan därför omfattas av gruppundantaget om det ges till ny och innovativ teknik, om stödet ges på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som står öppet för åtminstone en sådan teknik genom en mekanism som exponerar producenter av förnybar energi för marknadspriser. Det totala stöd som beviljas på denna grund kan inte beviljas för mer än 5 % av den planerade nya kapaciteten att producera el från förnybara energikällor. Stöd som beviljas genom anbudsförfaranden som står öppna för alla tekniker för förnybar energi bör helt och hållet omfattas av gruppundantag. Ordningar för driftstöd bör i princip öppnas för andra EES-länder och fördragsslutande parter till energigemenskapen i syfte att begränsa de snedvridande effekterna totalt sett. Medlemsstaterna uppmanas att överväga införandet av en samarbetsmekanism innan de tillåter gränsöverskridande stöd. I avsaknad av en samarbetsmekanism kommer produktion från anläggningar i andra länder inte att beaktas när det gäller deras nationella mål för förnybar energi. Med tanke på dessa begränsningar bör medlemsstaterna ges tillräckligt med tid för att hinna utforma lämpliga stödordningar som står öppna för andra länder. Därför är ett sådant öppnande inte ett villkor för undantag från anmälningsskyldigheten, i den mån det inte krävs enligt fördraget.

(62)

När det gäller stöd till produktion av vattenkraft kan effekterna av stödet vara av två olika slag. Å ena sidan har det en positiv effekt när det gäller låga utsläpp av växthusgaser, men å andra sidan kan det också ha en negativ effekt på vattensystem och biologisk mångfald. När medlemsstaterna beviljar stöd till vattenkraft bör de därför följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (23), särskilt artikel 4.7 om kriterier för när nya modifieringar av vattenförekomster är tillåtna.

(63)

Stöd bör endast beviljas för hållbara former av förnybar energi. Stöd till biobränslen bör omfattas av denna förordning endast i den mån det beviljas för hållbara biodrivmedel i enlighet med direktiv (EG) 2009/28/EG. Stöd till livsmedelsbaserade biobränslen bör dock uteslutas från stöd enligt denna förordning för att främja övergången till produktion av mer avancerade former av biobränslen. Stöd till biobränslen som omfattas av en leverans- eller inblandningsskyldighet bör inte omfattas av gruppundantaget eftersom den ovannämnda rättsliga skyldigheten kan ge ett tillräckligt incitament för investeringar när det gäller dessa typer av förnybar energi.

(64)

Stöd i form av skattenedsättningar enligt rådets direktiv 2003/96/EG av den 23 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (24) som gynnar miljöskydd och som omfattas av denna förordning kan indirekt gynna miljön. Miljöskatter bör emellertid återspegla de sociala kostnaderna av utsläpp, medan skattelättnader kan motverka detta mål. Det förefaller därför lämpligt att de inte har en länge giltighetstid än denna förordning. Efter denna period bör medlemsstaterna utvärdera om de berörda skattenedsättningarna är lämpliga. För att minimera snedvridningen av konkurrensen bör stödet beviljas på samma sätt för alla konkurrenter som konstateras befinna sig i en liknande faktisk situation. För att bättre bevara den prissignal som miljöskatten syftar till att ge företag bör medlemsstaterna ha möjlighet att utforma skattenedsättningsordningen baserat på en fördelningsmekanism med ett fast årligt ersättningsbelopp (skatteåterbäring).

(65)

Mot bakgrund av principen om att förorenaren betalar bör den förorenare som orsakar föroreningarna stå för kostnaderna för åtgärder för att hantera dem. Stöd till sanering av förorenade områden är befogat när den person som är ansvarig enligt den tillämpliga lagstiftningen för föroreningen inte kan identifieras. De villkor om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (25), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG (26) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG, 2008/1/EG och förordning (EG) nr 1013/2006 (27) bör gälla. För att det ska vara lättare att avhjälpa befintliga miljöskador bör denna typ av stöd därför omfattas av gruppundantaget på vissa villkor.

(66)

I enlighet med den avfallshierarki som fastställs i Europeiska unionens ramdirektiv om avfall har i det sjunde ramprogrammet återanvändning och återvinning angetts som huvudprioriteringar för Europeiska unionens miljöpolitik. Statligt stöd till dessa verksamheter kan bidra till miljöskyddet förutsatt att artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (28) (ramdirektivet om avfall) efterlevs. Dessutom bör detta stöd inte indirekt befria förorenarna från en börda som de bör bära enligt unionslagstiftningen, eller från en börda som bör anses utgöra en normal företagskostnad. Därför bör stöd som gynnar sådan verksamhet omfattas av gruppundantaget endast när det avser avfall från andra företag och om de behandlade materialen annars skulle bortskaffas eller behandlas på ett mindre miljövänligt sätt.

(67)

En modern energiinfrastruktur har avgörande betydelse både för en integrerad energimarknad och för att unionen ska uppnå sina klimat- och energimål. Framför allt uppförande och uppgradering av infrastruktur i stödområden bidrar till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i medlemsstaterna och unionen som helhet genom att stödja investeringar och skapande av arbetstillfällen och väl fungerande energimarknader i de mest missgynnade områdena. För att begränsa onödiga snedvridande effekter av sådant stöd bör endast stöd till infrastruktur som omfattas av och är förenlig med lagstiftningen för den inre marknaden för energi omfattas av gruppundantaget.

(68)

Med hjälp av miljöstudier kan man fastställa vilka investeringar som behövs för att en högre miljöskyddsnivå ska kunna uppnås. Statligt stöd för genomförandet av miljöstudier som syftar till att stödja investeringar i miljöskydd som omfattas av denna förordning bör därför omfattas av gruppundantaget. Eftersom energibesiktningar är obligatoriska för stora företag bör de inte omfattas av statligt stöd.

(69)

I enlighet med artikel 107.2 b i fördraget är stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer förenligt med den inre marknaden. För att skapa rättslig säkerhet är det nödvändigt att fastställa vilken typ av händelser som kan utgöra en naturkatastrof som undantas enligt denna förordning. Vid tillämpningen av denna förordning bör jordbävningar, jordskred, översvämningar, i synnerhet översvämningar som orsakats av vatten som rinner över flodbankar eller sjöstränder, samt laviner, tornador, orkaner, vulkanutbrott och naturligt uppkomna skogsbränder betraktas som händelser som utgör en naturkatastrof. Skador till följd av ogynnsamma väderförhållanden såsom frost, hagel, is, regn eller torka som inträffar mer regelbundet bör inte anses vara en naturkatastrof i den mening som avses i artikel 107.2 b i fördraget. För att säkerställa att stöd för att kompensera för skador orsakade av naturkatastrofer faktiskt omfattas av undantaget, bör det i denna förordning fastställas villkor enligt vedertagen praxis som om de uppfylls garanterar att stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer kan omfattas av gruppundantag. Dessa villkor bör särskilt avse den formella bekräftelsen från medlemsstaternas behöriga myndigheter att händelsen har karaktären av en naturkatastrof samt ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen och de skador som det stödmottagande företaget lidit, vilket kan omfatta företag i svårigheter, och bör säkerställa att överkompensation undviks. Ersättningen får inte överstiga vad som krävs för att stödmottagaren ska kunna återgå till den situation som rådde innan katastrofen inträffade.

(70)

Stöd till luft- och sjötransport av människor är av social karaktär om det bidrar till att lösa problemet med kontinuerliga förbindelser för personer bosatta i avlägsna områden genom att minska vissa biljettkostnader för dem. Detta kan vara fallet i de yttersta randområdena, Malta, Cypern, Ceuta och Melilla, öar som ingår i en medlemsstats territorium samt i glest befolkade områden. Om ett avlägset område har förbindelser till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom flera transportrutter, inbegripet indirekta sådana, bör stöd vara möjligt för alla dessa rutter och för transport av samtliga transportföretag som bedriver trafik på dessa rutter. Stöd bör beviljas utan diskriminering med avseende på transportföretagets identitet eller typ av tjänst, som kan innefatta reguljära förbindelser, charterförbindelser och lågpristjänster.

(71)

Bredbandsanslutning är av strategisk betydelse för att man ska kunna uppnå Europa 2020-strategins mål om en smart och hållbar tillväxt för alla samt innovation och för social och territoriell sammanhållning (29). Investeringsstöd till bredbandsinfrastruktur syftar till att främja utbyggnad av sådan infrastruktur och därmed relaterade bygg- och anläggningsarbeten i områden där jämförbar infrastruktur inte finns och sannolikt inte kommer att anläggas av marknadens aktörer inom en nära framtid. Enligt kommissionens erfarenhet ger sådant investeringsstöd inte upphov till någon otillbörlig snedvridning av handel och konkurrens, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Sådana villkor bör framför allt syfta till att begränsa snedvridning av konkurrensen genom att göra stöd till föremål för teknikneutralt konkurrensutsatt urval och genom att garantera grossisttillträde till det subventionerade nätet, med hänsyn tagen till stöd som beviljats nätoperatören. Även om virtuell åtskillnad på vissa villkor kan anses motsvara fysiskt tillträde, till dess att man fått större erfarenhet, behöver det bedömas från fall till fall huruvida en viss icke-fysisk eller virtuell accessprodukt bör anses vara likvärdig med tillträde till ett koppar- eller fiberaccessnät. Därför, och till dess att erfarenheterna av individuella statliga stödärenden eller i samband med förhandsreglering kan beaktas vid en framtida översyn, bör fysiskt tillträde krävas för att denna gruppundantagsförordning ska gälla. Om framtida kostnader och inkomstutveckling är en osäker faktor och det finns en stark informationsasymmetri bör medlemsstaterna också anta finansieringsmodeller som omfattar inslag av övervakning och återbetalning för att möjliggöra en jämn fördelning av oförutsedda vinster. För att undvika en oproportionerlig börda på små, lokala projekt bör sådana modeller endast införas för projekt som överskrider ett lägsta tröskelvärde.

(72)

När det gäller kultur och bevarande av kulturarvet kan det vara så att vissa av medlemsstaternas åtgärder inte utgör stöd eftersom de inte uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget, exempelvis eftersom aktiviteten inte är av ekonomisk natur eller eftersom handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas. I den omfattning som sådana åtgärder omfattas av artikel 107.1 i fördraget ger kulturella institutioner och projekt vanligtvis inte upphov till någon betydande konkurrenssnedvridning, och ärendepraxisen visar att sådant stöd har begränsad inverkan på handeln. I artikel 167 i fördraget erkänns vikten av kulturfrämjande för unionen och dess medlemsstater och det anges att unionen ska beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördragen, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald. Eftersom naturarvet ofta är avgörande för utformningen av det konstnärliga och kulturella arvet, bör bevarande av kulturarvet i den mening som avses i denna förordning anses omfatta även naturarv som är kopplat till kulturarv eller som formellt erkänts av de behöriga myndigheterna i en medlemsstat. Till följd av kulturens dubbla karaktär, i det att den å ena sidan utgör en ekonomisk vara som erbjuder stora möjligheter till skapande av välstånd och sysselsättning och å andra sidan utgör ett instrument för skapande av identiteter, värden och mening som återspeglar och formar våra samhällen, bör reglerna om statligt stöd erkänna särdragen hos kultursektorn och därmed relaterade ekonomiska verksamheter. En förteckning över stödberättigande kulturella ändamål och verksamheter bör fastställas och stödberättigande kostnader bör specificeras. Gruppundantaget bör omfatta både investerings- och driftstöd under fastställda tröskelvärden förutsatt att överkompensation utesluts. I allmänhet bör verksamheter som, även om de kan utgöra en kulturell aspekt, har en övervägande kommersiell karaktär på grund av att det finns en större risk för snedvridning av konkurrensen, såsom tidningar och tidskrifter (i pappersform eller elektronisk form), inte omfattas av gruppundantag. Dessutom bör förteckningen över stödberättigande kulturella ändamål och verksamheter inte innehålla kommersiella aktiviteter såsom mode, design eller videospel.

(73)

Audiovisuella verk spelar en viktig roll för att forma europeiska identiteter och avspeglar de olika traditionerna i medlemsstater och regioner. Det råder stark konkurrens mellan filmer som producerats utanför unionen, men däremot har europeiska filmer begränsad spridning utanför sitt ursprungsland på grund av fragmenteringen i nationella eller regionala marknader. Det är fråga om en sektor som kännetecknas av höga investeringskostnader, en upplevd brist på lönsamhet på grund av en fåtalig publik och svårigheter att skaffa fram kompletterande privat finansiering. På grund av dessa faktorer har kommissionen utvecklat specifika kriterier för att bedöma nödvändighet, proportionalitet och relevans för stöd till manusskrivning, utveckling, produktion, distribution och marknadsföring av audiovisuella verk. Nya kriterier fastställdes i meddelandet från kommissionen om statligt stöd för filmer och andra audiovisuella verk (30) och de bör återspeglas i gruppundantagsreglerna för stödordningar för audiovisuella verk. Högre stödnivåer är motiverade för gränsöverskridande produktioner och samproduktioner där det är mer sannolikt att de sprids i flera medlemsstater.

(74)

Investeringsstödåtgärder för idrottsinfrastruktur bör omfattas av gruppundantaget om de uppfyller villkoren i denna förordning, i den utsträckning de utgör statligt stöd. Inom idrottssektorn kan det vara så att vissa av medlemsstaternas åtgärder inte utgör statligt stöd eftersom stödmottagaren inte bedriver ekonomisk verksamhet eller eftersom handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas. Detta skulle under vissa omständigheter kunna vara fallet i fråga om stödåtgärder som har en rent lokal karaktär eller som vidtas på amatöridrottens område. I artikel 165 i fördraget erkänns vikten av att främja europeiska idrottsfrågor samtidigt som man bör beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivilliga insatser samt dess sociala och pedagogiska funktion. Stöd till infrastruktur som tjänar mer än ett rekreationsändamål och som följaktligen är multifunktionell bör också omfattas av gruppundantaget. Stöd till multifunktionella infrastrukturer för turism, t.ex. nöjesparker och hotellanläggningar, bör dock bara kunna undantas om det utgör en del av en regional stödordning som är inriktad på turism i stödområden och som har en särskild positiv inverkan på den regionala utvecklingen. Villkoren för förenlighet med den inre marknaden när det gäller stöd till idrottsinfrastruktur eller multifunktionell infrastruktur bör särskilt garantera öppet och icke-diskriminerande tillträde till infrastruktur och ett rättvist förfarande vid tilldelning av koncessioner till en tredje part i enlighet med relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och unionens rättspraxis för att bygga, förbättra och/eller driva infrastrukturen. Om idrottsinfrastruktur används av professionella idrottsklubbar bör prissättningsvillkoren för klubbarnas användning av infrastrukturen offentliggöras för att säkerställa öppenhet och likabehandling av användare. Det bör också garanteras att överkompensation utesluts.

(75)

Som framhölls i Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni 2010, i vilka man godkände Europa 2020-strategin (31), bör insatserna syfta till att åtgärda de främsta hindren för tillväxt på EU-nivå, bland annat de som hänger samman med den inre marknadens funktion och med infrastruktur. Tillgången till lokal infrastruktur är en viktig förutsättning för utveckling av företagsklimatet och konsumenternas situation samt för att modernisera och utveckla den industriella basen i syfte att garantera att den inre marknaden kan utvecklas till sin fulla potential i enlighet med rådets rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (32), som utgör en del av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020. Sådan infrastruktur, som görs tillgänglig för intresserade användare på ett öppet, transparent och icke-diskriminerande sätt, möjliggör skapandet av ett klimat som främjar privata investeringar och tillväxt. Därmed bidrar den på ett positivt sätt till uppnåendet av mål av gemensamt intresse, särskilt mål och prioriteringar för Europa 2020 (33), samtidigt som risken för snedvridningar förblir liten. Ett antal åtgärder som vidtas av medlemsstaterna avseende lokal infrastruktur utgör inte stöd, eftersom de inte uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget, t.ex. därför att stödmottagaren inte bedriver näringsverksamhet, därför att handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas eller därför att åtgärden består av ersättning för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som uppfyller samtliga kriterier i rättspraxisen i målet Altmark (34). Om finansiering av en sådan lokal infrastruktur utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget bör dock sådant stöd undantas från anmälningsskyldigheten när endast små stödbelopp beviljas.

(76)

Eftersom stöd för andra typer av infrastruktur kan omfattas av särskilda och väl utformade kriterier som säkerställer dess förenlighet med den inre marknaden bör bestämmelserna om stöd till lokal infrastruktur i denna förordning inte gälla stöd till följande typer av infrastruktur: Forskningsinfrastruktur, innovationskluster, energieffektiv fjärrvärme och fjärrkyla, energiinfrastruktur, återvinning och återanvändning av avfall, bredbandsinfrastrukturer, kultur och bevarande av kulturarvet, idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur, flygplatser och hamnar.

(77)

Mot bakgrund av kommissionens erfarenhet på detta område bör politiken på området statligt stöd ses över regelbundet. Giltighetstiden för denna förordning bör därför begränsas. Det bör fastställas övergångsbestämmelser, inklusive de regler som är tillämpliga på undantagna stödordningar vid utgången av giltighetstiden för denna förordning. Dessa bestämmelser bör ge medlemsstaterna tid att anpassa sig till framtida system. Anpassningsperioden bör emellertid inte gälla regionala stödordningar, inklusive regionala stödordningar för stadsutveckling, för vilka undantaget måste upphöra att gälla samma dag som de godkända regionalstödskartorna upphör att gälla, och inte heller vissa stödordningar för riskfinansiering.

KAPITEL I

KAPITEL II

KAPITEL III

Avsnitt 1 –

Avsnitt 2 –

Avsnitt 3 –

Avsnitt 4 –

Avsnitt 5 –

Avsnitt 6 –

Avsnitt 7 –

Avsnitt 8 –

Avsnitt 9 –

Avsnitt 10 –

Avsnitt 11 –

Avsnitt 12 –

Avsnitt 13 –

KAPITEL IV

a)

Regionalstöd.

b)

Stöd till små och medelstora företag i form av investeringsstöd, driftstöd och små och medelstora företags tillgång till finansiering.

c)

Stöd till miljöskydd.

d)

Stöd till forskning, utveckling och innovation.

e)

Stöd till utbildning.

f)

Stöd till rekrytering och anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

g)

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer.

h)

Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden.

i)

Stöd till bredbandsinfrastruktur.

j)

Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet.

k)

Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur.

l)

Stöd till lokal infrastruktur.

a)

Stödordningar enligt kapitel III avsnitten 1 (med undantag av artikel 15), 2, 3, 4, 7 (med undantag av artikel 44) och 10 i denna förordning, om den genomsnittliga årliga statsstödsbudgeten överstiger 150 miljoner euro, från sex månader efter det att de trätt i kraft. Kommissionen får besluta att denna förordning ska fortsätta att gälla för en längre tid för dessa stödordningar efter att ha bedömt den relevanta utvärderingsplan som medlemsstaten anmält till kommissionen, inom 20 arbetsdagar från stödordningens ikraftträdande.

b)

Ändringar av de stödordningar som avses i artikel 1.2 a, utom ändringar som inte kan påverka stödordningens förenlighet med den inre marknaden enligt denna förordning eller inte väsentligt kan påverka innehållet i den godkända utvärderingsplanen.

c)

Stöd till exportrelaterad verksamhet riktad mot tredjeländer eller medlemsstater, det vill säga stöd som är direkt knutet till exporterade kvantiteter, till upprättandet och driften av ett distributionsnät eller till andra löpande kostnader som har samband med exportverksamheten.

d)

Stöd som är förenat med villkoret att inhemska varor används framför importerade.

a)

Stöd som beviljas inom fiske- och vattenbrukssektorn, som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (35), med undantag för stöd till utbildning, stöd till små och medelstora företags tillgång till finansiering, stöd till forskning och utveckling, innovationsstöd till små och medelstora företag och stöd till arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

b)

Stöd som beviljas inom sektorn för primär jordbruksproduktion, med undantag för ersättning för merkostnader utom transportkostnader i de yttersta randområdena enligt artikel 15.2 b, stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag, riskfinansieringsstöd, stöd till forskning och utveckling, innovationsstöd till små och medelstora företag, miljöstöd, utbildningsstöd och stöd till arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

c)

Stöd som beviljas inom sektorn för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i följande fall:

d)

Stöd för att underlätta nedläggning av kolgruvor som inte är konkurrenskraftiga, som omfattas av rådets beslut nr 2010/787.

e)

De kategorier av regionalstöd som utesluts i artikel 13.

a)

Stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd till förmån för ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden, med undantag av stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av visa naturkatastrofer.

b)

Stöd för särskilda ändamål till ett företag som avses i led a.

c)

Stöd till företag i svårigheter, med undantag för stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer.

a)

Stödåtgärder som förenar beviljandet av stöd med en skyldighet för stödmottagaren att ha sitt huvudkontor i den berörda medlemsstaten eller till övervägande del vara etablerad i denna. Kravet på ett driftställe eller en filial i den stödbeviljande medlemsstaten vid tidpunkten för utbetalning av stöd är dock tillåtet.

b)

Stödåtgärder där beviljandet av stöd är förenat med en skyldighet för stödmottagaren att använda nationellt producerade varor eller nationella tjänster.

c)

Stödåtgärder som begränsar stödmottagarens möjligheter att utnyttja resultaten från forskning, utveckling och innovation i andra medlemsstater.

a)

erkänns som arbetstagare med funktionshinder enligt nationell lagstiftning, eller

b)

har varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar som i samspel med olika hinder kan hindra dem från att fullt och effektivt delta i en arbetsmiljö på lika villkor med andra arbetstagare.

a)

inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under de senaste sex månaderna, eller

b)

är mellan 15 och 24 år, eller

c)

inte har gymnasiekompetens eller yrkesutbildning (ISCED 3) eller som senast för två år sedan har avslutat en utbildning med heltidsstudier och som ännu inte fått sin första reguljära avlönade anställning, eller

d)

är över 50 år, eller

e)

lever ensamma och har vårdnaden om ett eller flera barn, eller

f)

arbetar inom en sektor eller ett yrke i en medlemsstat där obalansen mellan könen är minst 25 % högre än den genomsnittliga könsobalansen inom alla ekonomiska sektorer i den berörda medlemsstaten och som tillhör den underrepresenterade könsgruppen, eller

g)

tillhör en etnisk minoritet inom en medlemsstat och måste förbättra sin profil när det gäller språkkunskaper, yrkesutbildning eller arbetslivserfarenhet för att förbättra sina möjligheter att få fast anställning.

a)

fraktkostnader, hanteringskostnader och kostnader för tillfällig lagring, i den mån dessa kostnader hänger samman med befordran,

b)

försäkringskostnader för lasten,

c)

skatter, tullar eller avgifter som tillämpas på lasten och, i tillämpliga fall, på dödvikten, både på avgångs- och bestämmelseorten, och

d)

kostnader för kontroll av säkerhet och trygghet, tilläggsavgifter för ökade bränslekostnader.

i)

stöd för särskilda ändamål, och

ii)

stöd till enskilda stödmottagare som beviljas på grundval av en stödordning.

a)

I fallet med aktiebolag (utom små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år eller, när det gäller berättigande till riskfinansieringsstöd, små eller medelstora företag inom sju år från deras första kommersiella försäljning som berättigar till riskfinansieringsinvesteringar enligt sunda marknadsprinciper tillämpade av de finansiella intermediärer som valts ut), om över hälften av det tecknade aktiekapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Detta är fallet om avdrag för ackumulerade förluster från reserver (och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av företagets egna medel) leder till ett negativt ackumulerat belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med ”aktiebolag” särskilt de typer av företag som nämns i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (37), och ”aktiekapital” omfattar överkurs om så är relevant.

b)

I fallet med ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld (utom små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år eller, när det gäller berättigande till riskfinansieringsstöd, små eller medelstora företag inom sju år från deras första kommersiella försäljning som berättigar till riskfinansieringsinvesteringar enligt sunda marknadsprinciper tillämpade av de finansiella intermediärer som valts ut), om över hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med ”ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld” särskilt de typer av företag som nämns i bilaga II till direktiv 2013/34/EU.

c)

Om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.

d)

Om företaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin, eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan.

e)

I fallet med ett företag som inte är ett litet eller medelstort företag, där, för de senaste två åren,

40.

Definitioner som gäller för stöd till bredbandsinfrastruktur (avsnitt 10) är tillämpliga på de relevanta bestämmelserna om regionalstöd.

41.

regionalt investeringsstöd: regionalstöd som beviljas för en nyinvestering eller en nyinvestering till förmån för en ny ekonomisk verksamhet.

42.

regionalt driftstöd: stöd för att minska ett företags löpande utgifter som inte hänger samman med en nyinvestering. Detta omfattar sådana kostnadskategorier som kostnader för personal, material, inköpta tjänster, kommunikationer, energi, underhåll, hyror, administration osv., men inte avskrivningar och finansieringskostnader, om dessa har tagits med i de stödberättigande kostnaderna när investeringsstöd har beviljats.

43.

stålsektorn: all verksamhet som rör produktionen av en eller flera av följande produkter:

44.

syntetfibersektorn:

45.

transportsektorn: transport av passagerare med flyg, till sjöss, på väg eller på järnväg och på inre vattenvägar, eller godstransporter för annans räkning; med transportsektorn avses närmare bestämt följande verksamheter enligt indelningen i Nace Rev. 2:

46.

stödordningar riktade till ett begränsat antal särskilda sektorer: stödordningar som omfattar verksamheter som omfattas av mindre än fem klasser (fyrsiffrig kod) i den statistiska näringsgrensindelningen Nace Rev. 2.

47.

turistverksamhet: följande verksamheter enligt indelningen i Nace Rev. 2:

48.

glest befolkade områden: de områden som kommissionen erkänt som sådana i enskilda beslut om regionalstödskartor för perioden 1.7.2014–31.12.2020.

49.

nyinvestering:

50.

samma eller liknande verksamhet: en verksamhet som ingår i samma klass (fyrsiffrig kod) i den statistiska näringsgrensindelningen Nace Rev. 2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (38).

51.

nyinvestering till förmån för ny ekonomisk verksamhet:

52.

stort investeringsprojekt: en nyinvestering där de stödberättigande kostnaderna överstiger 50 miljoner euro, beräknade till de priser och växelkurser som gäller den dag då stödet beviljas,

53.

bestämmelseort: den plats där varorna lossas.

54.

ursprungsort: den plats där varorna lastas för transport.

55.

områden som är berättigade till driftstöd: en region i de yttersta randområdena som avses i artikel 349 i fördraget eller ett glest befolkat område, enligt den godkända regionalstödskartan för den berörda medlemsstaten för perioden 1.7.2014–31.12.2020.

56.

transportmedel: järnvägstransport, vägtransport, transport på inre vattenvägar, sjötransport, lufttransport och intermodal transport.

57.

stadsutvecklingsfond: ett specialiserat investeringsinstrument som bildats för att investera i projekt för stadsutveckling enligt en stödåtgärd för stadsutveckling. Stadsutvecklingsfonder förvaltas av en särskild förvaltare.

58.

förvaltare av stadsutvecklingsfond: ett professionellt förvaltningsbolag med status som juridisk person, som väljer ut och investerar i stödberättigande stadsutvecklingsprojekt.

59.

stadsutvecklingsprojekt: ett investeringsprojekt som har potential att främja genomförandet av insatser som planerats inom ramen för en integrerad strategi för hållbar stadsutveckling och bidra till uppnåendet av de mål som anges i denna strategi, däribland projekt med en internränta som kanske inte räcker till för att locka finansiering på strikt affärsmässig grund. Ett stadsutvecklingsprojekt kan organiseras som ett separat finansieringsblock inom de rättsliga strukturer som den stödmottagande privata investeraren utgör eller som en separat rättslig enhet, t.ex. ett företag som bildats för ett särskilt ändamål.

60.

integrerad strategi för hållbar stadsutveckling: en strategi som officiellt föreslagits och certifierats av en behörig lokal myndighet eller ett offentligt organ för ett visst geografiskt stadsområde och en viss period, och som anger integrerade åtgärder för att möta de ekonomiska, miljö- och klimatmässiga, demografiska och samhälleliga utmaningar som påverkar stadsområden.

61.

bidrag in natura: bidrag i form av mark eller fastigheter, där marken eller fastigheten ingår i stadsutvecklingsprojektet.

66.

investering av kapital likställt med eget kapital: en typ av finansiering som placerar sig mellan eget kapital och lån, med en högre risk än prioriterade skuld och en lägre risk än primärkapital och som ger innehavaren en avkastning som i huvudsak grundar sig på vinster eller förluster i det underliggande målföretaget och för vilken ingen säkerhet har ställts vid betalningsförsummelse. Investeringar av kapital likställt med eget kapital kan vara strukturerade som en fordran, osäkrad och underordnad, också blandad fordran, och i vissa fall konvertibel till aktier, eller som preferensaktier.

67.

garanti i samband med avsnitten 1, 3 och 7 i förordningen: ett skriftligt åtagande att åta sig ansvaret för hela eller delar av en tredje mans nyligen genomförda lånetransaktioner, såsom skuld- eller leasinginstrument samt investeringsinstrument i form av kapital likställt med eget kapital.

68.

garantinivå: en offentlig investerares förlusttäckningsnivå för varje transaktion som berättigar till statligt stöd enligt den relevanta statliga stödåtgärden.

69.

exit: en finansiell intermediärs eller investerares avveckling av innehav, bland annat utförsäljning, avskrivningar av investeringar, återbetalning av aktier eller lån, försäljning till ett finansinstitut och försäljning genom offentlig emission, inbegripet börsintroduktion.

70.

anslagstilldelning: en offentlig investering med återbetalningsskyldighet i en finansiell intermediär för investeringar enligt en riskfinansieringsåtgärd, varvid samtliga inkomster ska återgå till den offentliga investeraren.

71.

riskfinansieringsinvestering: investeringar i form av eget kapital och kapital likställt med eget kapital, lån inklusive leasing, garantier, eller en blandning av dessa med syftet att göra nya investeringar.

72.

oberoende privat investerare: en privat investerare som inte är delägare i det företag i vilket den investerar, inklusive företagsänglar och finansinstitut, oavsett ägarförhållanden, i den mån de står för hela risken i förhållande till sin investering. Vid skapandet av ett nytt företag betraktas privata investerare som oberoende i förhållande till det företaget.

73.

fysisk person: vid tillämpning av artiklarna 21 och 23 en person annan än en juridisk person som inte är ett företag i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

74.

kapitalinvestering: tillhandahållande av kapital till ett företag som investeras direkt eller indirekt i utbyte mot ägande av en motsvarande aktieandel i företag.

75.

första kommersiella försäljning: ett företags första försäljning på en produkt- eller tjänstemarknad, exklusive begränsad försäljning för att testa marknaden.

76.

icke börsnoterade små och medelstora företag: små och medelstora företag som inte är officiellt noterade på en fondbörs, med undantag för alternativa handelsplattformar.

77.

uppföljningsinvestering: ytterligare en riskfinansieringsinvestering i ett företag efter en eller flera tidigare sådana investeringar.

78.

ersättningskapital: köp av befintliga aktier i ett företag från en tidigare investerare eller aktieägare.

79.

enhet som anförtrotts uppdraget: Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden, ett internationellt finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare eller ett finansinstitut som etablerats i en medlemsstat med syftet att främja allmänintresset under en myndighets kontroll, ett offentligrättsligt organ eller ett privaträttsligt organ med ett offentligt uppdrag: den enhet som anförtrotts uppdraget kan väljas eller utses direkt i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (39) eller senare lagstiftning som helt eller delvis ersätter det direktivet.

80.

innovativt företag: ett företag

81.

alternativ handelsplattform: multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG där majoriteten av de finansieringsinstrument som tas upp till handel ges ut av små och medelstora företag.

82.

lån: en överenskommelse som ålägger långivaren en skyldighet att göra ett överenskommet belopp tillgängligt för låntagaren för en överenskommen period och enligt vilken låntagaren är skyldig att återbetala det beloppet inom den överenskomna perioden. Det kan anta formen av ett lån, eller något annat finansieringsinstrument, t.ex. leasing, som ger långivaren en viktig komponent i form av minimiavkastning. Refinansieringen av befintliga lån ska inte vara ett stödberättigande lån.

a)

inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under minst 24 månader, eller

b)

inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under minst tolv månader och tillhör en av de kategorier b–g som anges i definitionen av ”arbetstagare med sämre förutsättningar”.

a)

en obligatorisk unionsnorm som anger den nivå som enskilda företag ska uppnå i miljöhänseende, eller

b)

skyldigheten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (41) att använda bästa tillgängliga teknik och se till att utsläppen av förorenande ämnen inte är högre än de skulle vara vid tillämpning av bästa tillgängliga teknik för de fall där utsläppsnivåer som hänger samman med den bästa tillgängliga tekniken har fastställts i genomförandeakter som antagits i enlighet med direktiv 2010/75/EU kommer dessa nivåer att vara tillämpliga vid tillämpningen av denna förordning. Om dessa nivåer uttrycks i form av ett intervall ska den nivå där den bästa tillämpliga tekniken först uppnås tillämpas.

a)

För el:

b)

För gas:

c)

För olja:

d)

Angående koldioxid: nät av rörledningar, inbegripet tillhörande förstärkningsstationer för transport av koldioxid till lagringsanläggningar, i syfte att injektera koldioxiden i en lämplig underjordisk geologisk formation för permanent förvaring.

140.

smala audiovisuella verk: de verk som identifieras som sådana av medlemsstaterna på grundval av fördefinierade kriterier när de inför stödordningar eller beviljar stöd; det kan röra sig om filmer vars enda originalversion är på ett officiellt språk i en medlemsstat med begränsat territorium eller språkområde eller begränsad befolkning, kortfilmer, filmer som gjorts av förstagångsregissörer eller andragångsregissörer, dokumentärfilmer eller lågbudgetverk eller verk som på något annat är smala i kommersiellt hänseende.

141.

kommittén för utvecklingsbistånd (DAC) inom OECD: omfattar alla länder och geografiska områden som är berättigade till officiellt utvecklingsbistånd och som ingår i den förteckning som sammanställts av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

142.

”Rimlig vinst” ska fastställas i förhållande till den typiska vinsten inom den berörda sektorn. Under alla omständigheter ska en kapitalavkastning som inte överstiger den tillämpliga swap-räntan plus en premie på 100 räntepunkter anses vara rimlig.

a)

För regionalt investeringsstöd: det justerade stödbeloppet, beräknat i enlighet med den mekanism som anges i artikel 2.20 för en investering med stödberättigande kostnader på 100 miljoner euro.

b)

För regionalt stöd till stadsutveckling, 20 miljoner euro enligt artikel 16.3.

c)

För investeringsstöd till små och medelstora företag: 7,5 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

d)

För stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag: 2 miljoner euro per företag per projekt.

e)

För stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor: 2 miljoner euro per företag per år.

f)

För stöd till små och medelstora företag för samarbetskostnader som uppstår då de deltar i projekt för europeiskt territoriellt samarbete 2 miljoner euro per företag per projekt.

g)

För riskfinansieringsstöd: 15 miljoner euro per stödberättigat företag enligt artikel 21.9.

h)

För stöd till nystartade företag: de belopp per företag som anges i artikel 22.3, 22.4 och 22.5.

i)

För stöd till forskning och utveckling:

j)

För investeringsstöd för forskningsinfrastruktur: 20 miljoner euro per infrastruktur.

k)

För stöd till innovationskluster: 7,5 miljoner euro per kluster.

l)

Innovationsstöd till små och medelstora företag: 5 miljoner euro per företag per projekt.

m)

För stöd till processinnovation och organisationsinnovation: 7,5 miljoner euro per företag per projekt.

n)

För stöd till utbildning: 2 miljoner euro per utbildningsprojekt.

o)

För stöd till rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar: 5 miljoner euro per företag per år.

p)

För stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder: 10 miljoner euro per företag per år.

q)

För stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder: 10 miljoner euro per företag per år.

r)

För stöd för att kompensera för kostnaderna för bistånd som ges till arbetstagare med sämre förutsättningar: 5 miljoner euro per företag per år.

s)

För investeringsstöd till miljöskydd, exklusive investeringsstöd till sanering av förorenade områden och stöd till distributionsnätsdelen av den energieffektiva fjärrvärme -och fjärrkylanläggningen: 15 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

t)

För investeringsstöd till energieffektivitetsprojekt: 10 miljoner euro enligt artikel 39.5.

u)

För investeringsstöd för sanering av förorenade områden: 20 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

v)

För driftstöd för produktion av el från förnybara energikällor och driftstöd för att främja energi från förnybara energikällor i småskaliga anläggningar. 15 miljoner euro per företag per projekt. När stödet beviljas på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande enligt artikel 42. 150 miljoner euro per år med hänsyn tagen till den sammanlagda budgeten för alla stödordningar som omfattas av artikel 42.

w)

För investeringsstöd till distributionsnät för fjärrvärme eller fjärrkyla: 20 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

x)

För investeringsstöd för energiinfrastruktur: 50 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

y)

För stöd till bredbandsinfrastruktur: totalt 70 miljoner euro per projekt.

z)

För investeringsstöd för kultur och bevarande av kulturarvet: 100 miljoner euro per projekt. Driftstöd för kultur och bevarande av kulturarvet: 50 miljoner euro per företag per år.

aa)

För stödordningar för audiovisuella verk: 50 miljoner euro per stödordning per år.

bb)

För investeringsstöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell infrastruktur: 15 miljoner euro eller de totala kostnaderna över 50 miljoner euro per projekt. driftstöd för energiinfrastruktur: 2 miljoner euro per infrastruktur per år.

cc)

För investeringsstöd för lokal infrastruktur: 10 miljoner euro eller de totala kostnaderna över 20 miljoner euro för samma infrastruktur.

a)

Stöd som ingår i bidrag och räntesubventioner.

b)

Stöd som ingår i lån, om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som gällde när stödet beviljades.

c)

Stöd i form av garantier

d)

Stöd i form av skatteförmåner, om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.

e)

Regionalt stöd till stadsutveckling, om villkoren i artikel 16 är uppfyllda.

f)

Stöd i form av riskfinansieringsåtgärder, om villkoren i artikel 21 är uppfyllda.

g)

Stöd till nystartade företag, om villkoren i artikel 22 är uppfyllda.

h)

Stöd till energieffektivitetsprojekt, om villkoren i artikel 39 är uppfyllda.

i)

Stöd i form av bidrag utöver marknadspriset, om villkoren i artikel 42 är uppfyllda.

j)

Stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet, om det totala nominella beloppet av förskottet med återbetalningsskyldighet inte överstiger de tröskelvärden som är tillämpliga enligt denna förordning eller om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten för förskottet med återbetalningsskyldighet, innan åtgärden genomförs, har godkänts efter att ha anmälts till kommissionen.

a)

Företagets namn och storlek.

b)

Beskrivning av projektet, inklusive start- och slutdatum.

c)

Plats för projektet.

d)

Förteckning över projektkostnader.

e)

Typ av stöd (bidrag, lån, garanti, förskott med återbetalningsskyldighet, kapitaltillskott eller annat) och det offentliga finansieringsbelopp som behövs för projektet.

a)

I fråga om regionalt investeringsstöd: att ett projekt genomförs som inte skulle ha genomförts i det berörda området eller inte skulle ha varit tillräckligt lönsamt för stödmottagaren i det berörda området i avsaknad av stöd.

b)

I övriga fall, att

a)

Åtgärden fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten.

b)

Åtgärden har antagits och trätt i kraft innan arbetet med det understödda projekt eller den understödda verksamheten har inletts, utom när det gäller efterföljande ordningar på skatteområdet, om verksamheten redan omfattades av de tidigare ordningarna i form av skatteförmåner.

a)

Regionalt driftstöd, om villkoren i artikel 15 är uppfyllda.

b)

Stöd för små och medelstora företags tillgång till finansiering, om de relevanta villkoren i artiklarna 21 och 22 är uppfyllda.

c)

Stöd till rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar i form av lönesubventioner och stöd till anställning av arbetstagare med funktionshinder i form av lönesubventioner, om de relevanta villkoren i artiklarna 32 och 33 är uppfyllda.

d)

Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder, om villkoren i artikel 34 är uppfyllda.

e)

Stöd i form av nedsättning av miljöskatter enligt direktiv 2003/96/EG, om villkoren i artikel 44 i denna förordning är uppfyllda.

f)

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer, om villkoren i artikel 50 är uppfyllda.

g)

Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden, om villkoren i artikel 51 är uppfyllda.

h)

Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet, om villkoren i artikel 53 är uppfyllda.

a)

Annat statligt stöd, så länge dessa åtgärder avser olika identifierbara stödberättigande kostnader.

b)

Annat statligt stöd, med avseende på samma – helt eller delvis överlappande – stödberättigande kostnader, endast om kumuleringen inte leder till att den högsta tillåtna stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt denna förordning överskrids.

a)

Den sammanfattande information som avses i artikel 11 i det standardiserade format som anges i bilaga II eller en länk som ger tillgång till denna.

b)

Den fullständiga texten till varje stödåtgärd enligt artikel 11 eller en länk som ger tillgång till den fullständiga texten.

c)

Den information som anges i bilaga III om varje beviljat individuellt stöd som överstiger 500 000 euro.

0,5–1,

1–2,

2–5,

5–10,

10–30, och

30 eller mer.

a)

Länkarna till de webbplatser för statligt stöd som avses i punkt 1 i denna artikel.

b)

Den sammanfattande information som avses i artikel 11.

a)

Via kommissionens elektroniska anmälningssystem, sammanfattande information om varje stödåtgärd som undantas enligt denna förordning i det standardiserade format som anges i bilaga II, tillsammans med en länk som ger tillgång till den fullständiga texten till stödåtgärden inklusive ändringar inom 20 arbetsdagar efter att den har trätt i kraft.

b)

En årlig rapport som avses i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 EG-fördraget (52) i dess ändrade lydelse, i elektronisk form, om tillämpningen av denna förordning, som innehåller de uppgifter som anges i tillämpningsförordningen, för varje helt år eller del av år under vilket denna förordning tillämpas.

a)

Stöd som gynnar verksamheter inom stålsektorn, kolindustrin, varvsindustrin, syntetfiberindustrin, transportsektorn och tillhörande infrastruktur, energiproduktion, energidistribution och energiinfrastruktur.

b)

Regionalstöd i form av ordningar som är riktade till ett begränsat antal särskilda ekonomiska sektorer. Stödordningar avsedda för turistverksamhet, bredbandsinfrastruktur eller bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter anses inte vara riktade till vissa ekonomiska sektorer,

c)

Regionalstöd i form av ordningar som kompenserar för kostnaderna för transport av varor som tillverkas i de yttersta randområdena eller i glest befolkade områden och som beviljas till förmån för

d)

Individuellt regionalt investeringsstöd till en stödmottagare som har lagt ned samma eller liknande verksamhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under de två år som föregick dennes ansökan om regionalt investeringsstöd eller – vid tidpunkten för stödansökan – har konkreta planer på att lägga ned sådan verksamhet inom två år efter det att den nyinvestering för vilken stöd begärs har genomförts i det berörda området.

e)

Regionalt driftstöd som beviljas företag vars huvudsakliga verksamheter omfattas av avsnitt K ”Finans- och försäkringsverksamhet” i Nace Rev. 2 eller företag som bedriver koncernintern verksamhet och vars huvudsakliga verksamhet omfattas av klass 70.10 ”Verksamheter som utövas av huvudkontor” eller 70.22 ”Konsultverksamhet avseende företags organisation” i Nace Rev. 2.

a)

kostnader för investeringar i materiella och immateriella tillgångar,

b)

de beräknade lönekostnaderna för arbetstillfällen som skapas till följd av en nyinvestering, beräknade över en tvåårsperiod, eller

c)

en kombination av leden a och b som inte överstiger beloppet i a eller b, beroende på vilket som är högst.

a)

När det gäller mark och byggnader måste hyresavtalet fortsätta att gälla minst fem år efter den dag då investeringsprojektet förväntas vara slutfört för stora företag och tre år för små och medelstora företag.

b)

När det gäller maskiner och anläggningar måste hyresavtalet ha formen av finansiell leasing och innefatta en skyldighet för stödmottagaren att förvärva tillgången när hyresavtalet har löpt ut.

a)

De ska uteslutande utnyttjas i den anläggning som beviljats stöd.

b)

De ska kunna skrivas av.

c)

De ska ha förvärvats på marknadsvillkor från tredje man som inte har någon anknytning till köparen.

d)

De ska ingå i det företagets tillgångar som tar emot stödet och ska förknippas med det projekt för vilket stödet beviljas i minst fem år, eller tre år i fråga om små och medelstora företag.

a)

Investeringsprojektet ska leda till en nettoökning av antalet sysselsatta i den berörda anläggningen i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de föregående 12 månaderna, vilket innebär att varje förlorat arbetstillfälle ska dras av från det antal arbetstillfällen som har skapats under samma period.

b)

Varje tjänst ska tillsättas inom tre år efter det att arbetena har slutförts.

c)

Varje arbetstillfälle som skapats genom investeringen ska finnas kvar i det berörda området under minst fem år från den dag då tjänsten först tillsattes, eller tre år för små och medelstora företag.

a)

Stödet ska beviljas endast i områden där det inte finns något nätverk inom samma kategori (antingen grundläggande bredband eller NGA-nät) och där ett sådant nätverk sannolikt inte kommer att utvecklas på kommersiella villkor inom tre år från beslutet att bevilja stödet.

b)

Operatören av det subventionerade nätverket måste erbjuda aktivt och passivt tillträde i grossistledet på rättvisa och icke-diskriminerande villkor, inklusive fysiskt tillträde till NGA-nät.

c)

Stödet ska fördelas på grundval av en konkurrensutsatt urvalsprocess.

a)

Merkostnaderna för transport av varor som har tillverkats i områden som är berättigade till driftstöd, samt merkostnaderna för transport av varor som vidarebearbetas i dessa områden, på följande villkor:

b)

De merkostnader för driften, utom merkostnader för transport, som uppstår i yttersta randområden som en direkt effekt av en eller flera av de nackdelar av permanent slag som avses i artikel 349 i fördraget, på följande villkor:

a)

De genomförs via fonder för stadsutveckling i stödområden.

b)

De samfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

c)

De stödjer genomförandet av en strategi för integrerad, hållbar stadsutveckling.

a)

Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning. Det får framför allt inte förekomma någon diskriminering mellan förvaltare av stadsutvecklingsfonder på grundval av deras etableringsort eller orten för stiftandet i någon medlemsstat. Förvaltare av stadsutvecklingsfonder kan åläggas att uppfylla på förhand fastställda kriterier som är objektivt motiverade av investeringarnas art.

b)

De oberoende privata investerarna ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning i syfte att fastställa lämpliga arrangemang för delning av risker och avkastning genom vilka, när det gäller andra investeringar än garantier, asymmetrisk vinstdelning ska ges företräde framför skydd för förlustrisk. Om de privata investerarna inte väljs ut genom ett sådant ansökningsförfarande ska en rimlig avkastningsgrad för de privata investerarna fastställas av en oberoende expert som väljs ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande ansökningsförfarande.

c)

Vid asymmetrisk förlustdelning mellan offentliga och privata investerare ska den första förlusten för den offentliga investeraren begränsas till 25 % av den totala investeringen.

d)

När det gäller garantier till privata investerare i stadsutvecklingsprojekt ska garantisatsen begränsas till 80 % och de totala förluster som en medlemsstat tar på sig begränsas till 25 % av den underliggande garanterade portföljen.

e)

Investerarna ska ha möjlighet att företrädas i stadsutvecklingsfondens styrande organ, till exempel styrelsen eller rådgivande kommittén.

f)

Stadsutvecklingsfonden ska inrättas enligt gällande lagstiftning. Medlemsstaten ska se till att ett förfarande för tillbörlig granskning genomförs för att säkerställa en kommersiellt sund investeringsstrategi för genomförandet av stödåtgärden för stadsutveckling.

a)

Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska enligt lag eller avtal vara skyldiga att agera med den omsorg som krävs av en professionell förvaltare i god tro och att undvika intressekonflikter. Bästa praxis och myndighetstillsyn ska tillämpas.

b)

Den ersättning som betalas ut till förvaltarna av stadsutvecklingsfonder ska motsvara marknadspraxis. Detta krav anses vara uppfyllt om en förvaltare väljs genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande baserat på objektiva kriterier som är kopplade till erfarenhet, sakkunskap samt operativ och ekonomisk kapacitet.

c)

Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska få en ersättning som är kopplad till resultatet, eller ska dela en del av investeringsriskerna genom att saminvestera egna medel för att säkerställa att deras intressen permanent sammanfaller med de offentliga investerarnas intressen.

d)

Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska ange en investeringsstrategi samt kriterier och ett förslag till tidsplan för investeringar i stadsutvecklingsprojekt och fastställa förhandskontroll av finansiell hållbarhet och deras förväntade effekter på stadsutveckling.

e)

Det ska finnas en klar och realistisk exitstrategi för varje investering i form av eget kapital och i form av kapital likställt med eget kapital.

a)

I samband med lån beaktas det nominella lånebeloppet vid beräkningen av det högsta investeringsbeloppet vid tillämpning av punkt 3 i denna artikel.

b)

I samband med garantier beaktas det underliggande lånets nominella belopp vid beräkningen av det högsta investeringsbeloppet vid tillämpning av punkt 3 i denna artikel.

a)

Kostnaderna för investeringar i materiella och immateriella tillgångar.

b)

De beräknade lönekostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom investeringsprojektet, beräknade för en tvåårsperiod.

a)

en investering i materiella och/eller immateriella tillgångar i samband med inrättande av en ny anläggning, utvidgning av en befintlig anläggning, omställning av produktionen i en anläggning till nya produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i en befintlig anläggning, eller

b)

förvärv av de tillgångar som tillhör en anläggning, om följande villkor är uppfyllda:

a)

De ska uteslutande utnyttjas i den anläggning som tar emot stöd.

b)

De ska betraktas som tillgångar som kan skrivas av.

c)

De ska ha förvärvats på marknadsvillkor från tredje part som inte har någon anknytning till köparen.

d)

De ska tas upp som tillgångar i företagets balansräkning i minst tre år.

a)

Sysselsättningen ska skapas inom tre år efter det att investeringen genomförts.

b)

Det ska ske en nettoökning av antalet anställda i den berörda anläggningen i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de föregående tolv månaderna.

c)

Nettoökningen ska bibehållas under minst tre år från den dag då tjänsten först tillsattes.

a)

20 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag,

b)

10 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag.

a)

Kostnader för organisatoriskt samarbete inklusive kostnader för personal och kontor i den mån kostnaderna hänger samman med samarbetsprojektet.

b)

Kostnader för samarbetsrelaterade rådgivnings- och stödtjänster som tillhandahålls av externa konsulter och tjänsteleverantörer.

c)

Resekostnader, kostnader för utrustning och investeringsutgifter som har ett direkt samband med projektet samt avskrivning av hjälpmedel och utrustning som används uteslutande för det berörda projektet.

a)

Eget kapital eller kapital likställt med eget kapital, eller ett finansiellt anslag för direkt eller indirekt tillhandahållande av riskfinansiering till stödberättigade företag.

b)

Lån för direkt eller indirekt tillhandahållande av riskfinansiering till stödberättigade företag.

c)

Garantier för att täcka förluster från direkt eller indirekt riskfinansiering till stödberättigade företag.

a)

De har inte varit verksamma på någon marknad.

b)

De har varit verksamma på en marknad mindre än sju år efter sin första kommersiella försäljning.

c)

De kräver en första riskfinansieringsinvestering som, på grundval av en affärsplan som utarbetats i avsikt att gå in på en ny produktmarknad eller geografisk marknad, är högre än 50 % av deras genomsnittliga årliga omsättning under de senaste fem åren.

a)

Det totala riskfinansieringsbelopp som anges i punkt 9 överskrids inte.

b)

Möjligheten till uppföljningsinvesteringar ingick i den ursprungliga affärsplanen.

c)

Det företag som tar emot uppföljningsinvesteringar har inte, i den mening som avses i artikel 3.3 i bilaga I, anknutits till ett annat företag än den finansiella intermediären eller den oberoende privata investerare som tillhandahåller riskfinansiering inom ramen för åtgärden, såvida inte den nya enheten uppfyller villkoren i definitionen av små och medelstora företag.

a)

10 % av den riskfinansiering som ges till de stödberättigade företagen före deras första kommersiella försäljning på en marknad.

b)

40 % av den riskfinansiering som ges till de stödberättigade företag som avses i punkt 5 b i denna artikel.

c)

60 % av den riskfinansiering för investeringar som ges till stödberättigade företag som anges i punkt 5 c och för uppföljningsinvesteringar i stödmottagande företag efter den sjuårsperiod som anges i punkt 5 b.

a)

Den ska genomföras via en eller flera finansiella intermediärer, utom när det gäller skatteincitament för privata investerare för deras direkta investeringar i stödberättigade företag.

b)

Finansiella intermediärer, liksom investerare eller fondförvaltare, ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande som genomförs i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning och har till syfte att fastställa lämpliga arrangemang för riskdelning där asymmetrisk vinstdelning ska ges företräde framför skydd för förlustrisk vid andra investeringar än garantier.

c)

Vid asymmetrisk förlustdelning mellan offentliga och privata investerare ska den första förlusten för den offentliga investeraren begränsas till 25 % av den totala investeringen.

d)

När det gäller garantier som omfattas av punkt 2 c ska garantisatsen begränsas till 80 % och ett tak på högst 25 % av den underliggande garanterade portföljen sättas för de totala förluster som en medlemsstat tar på sig. Endast garantier som täcker förväntade förluster i den underliggande garanterade portföljen kan tillhandahållas kostnadsfritt. Om en garanti omfattar också täckning av oväntade förluster ska den finansiella intermediären betala en marknadsmässig garantiavgift för den del av garantin som täcker oväntade förluster.

a)

Finansiella intermediärer ska inrättas enligt gällande lagstiftning.

b)

Medlemsstaten, eller den enhet som anförtrotts genomförandet av åtgärden, ska se till att ett förfarande för tillbörlig granskning genomförs för att säkerställa en kommersiellt sund investeringsstrategi för genomförande av riskfinansieringsåtgärden, inbegripet en lämplig riskspridningsstrategi i syfte att uppnå ekonomisk lönsamhet och effektiv volym vad gäller den relevanta investeringsportföljens storlek och territoriella räckvidd.

c)

Den riskfinansiering som ges till stödberättigade företag ska baseras på en lönsamhetsbaserad verksamhetsplan med uppgifter om produkter, försäljning och vinstutveckling och med angivande av beräknad finansiell lönsamhet

d)

Det ska finnas en klar och realistisk exitstrategi för varje investering i form av eget kapital och i form av kapital likställt med eget kapital.

a)

De ska enligt lag eller avtal vara skyldiga att agera med den omsorg som krävs av en professionell förvaltare i god tro och undvika intressekonflikter. Bästa praxis och myndighetstillsyn ska tillämpas.

b)

Deras ersättning ska följa marknadspraxis. Detta krav antas vara uppfyllt om förvaltaren eller den finansiella intermediären väljs genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande baserat på objektiva kriterier som är kopplade till erfarenhet, sakkunskap samt operativ och ekonomisk kapacitet.

c)

De ska få en ersättning som är kopplad till resultatet, eller dela en del av investeringsriskerna genom att saminvestera egna medel för att säkerställa att deras intressen permanent överensstämmer med den offentliga investerarens intressen.

d)

De ska ange en investeringsstrategi, kriterier och en föreslagen tidsplan för investeringarna.

e)

Investerare ska ha möjlighet att företrädas i investeringsfondens styrande organ, till exempel styrelsen eller rådgivande kommittén.

a)

Till följd av åtgärden ska den finansiella intermediären göra investeringar som inte skulle ha genomförts eller skulle ha genomförts begränsat eller på ett annat sätt i avsaknad av stöd. Den finansiella intermediären ska kunna visa att den driver en mekanism som säkerställer att alla fördelar i största möjliga utsträckning förs vidare till de slutliga stödmottagarna i form av större finansieringsvolymer, mer riskfyllda portföljer, lägre krav på säkerheter, lägre garantiavgifter eller lägre räntesatser.

b)

I samband med lån beaktas det nominella lånebeloppet vid beräkningen av det högsta investeringsbeloppet vid tillämpningen av punkt 9.

c)

I samband med garantier beaktas det underliggande lånets nominella belopp vid beräkningen av det högsta investeringsbeloppet vid tillämpningen av punkt 9. Garantin får inte omfatta mer än 80 % av det underliggande lånet.

a)

Att stödet, på nivån små och medelstora företag, uppfyller de villkor som fastställs i förordning (EU) nr 1407/2013.

b)

Att samtliga villkor i denna artikel, med undantag av de som anges i punkterna 5, 6, 9, 10 och 11, är uppfyllda.

c)

För riskfinansieringsåtgärder som omfattar investeringar i form av eget kapital, investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller låneinvesteringar till stödberättigade företag ska åtgärden attrahera ytterligare finansiering från oberoende privata investerare på nivån finansiella intermediärer eller små och medelstora företag, i syfte att uppnå ett sammanlagt privat deltagande på minst 60 % av den riskfinansiering som ges till små och medelstora företag.

a)

Lån med räntesatser som inte är förenliga med marknadsvillkoren, med en löptid på tio år och ett nominellt belopp på högst 1 miljoner euro, eller 1,5 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, eller 2 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget. För lån med en löptid på mellan fem och tio år kan de maximala beloppen justeras genom att de ovannämnda beloppen multipliceras med förhållandet mellan tio år och lånets faktiska löptid. För lån med en löptid på mindre än fem år ska det högsta beloppet vara detsamma som för lån med en löptid på fem år.

b)

Garantier med avgifter som inte är förenliga med marknadsvillkoren, med en löptid på tio år och ett garanterat belopp på högst 1,5 miljoner euro, eller 2,25 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, eller 3 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget. För garantier med en löptid på mellan fem och tio år kan det maximala garanterade beloppet justeras genom att de ovannämnda beloppen multipliceras med förhållandet mellan tio år och garantins faktiska löptid. För garantier med en löptid på mindre än fem år ska det högsta garanterade beloppet vara detsamma som för garantier med en löptid på fem år. Garantin får inte omfatta mer än 80 % av det underliggande lånet.

c)

Bidrag, inklusive investeringar i eget kapital eller i kapital likställt med eget kapital, räntesänkningar och garantiavgiftssänkningar med en bruttobidragsekvivalent på högst 0,4 miljoner euro, eller 0,6 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, eller 0,8 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget.

a)

Grundforskning.

b)

Industriell forskning.

c)

Experimentell utveckling.

d)

Genomförbarhetsstudier.

a)

Personalkostnader: forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med projektet.

b)

Kostnader för instrument och utrustning i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande.

c)

Kostnader för byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.

d)

Kostnader för kontraktsforskning, kunskap och patent som köps eller hyrs in från externa källor på marknadsmässiga villkor, samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksamheten.

e)

Andra allmänna omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för materiel, förrådsartiklar och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av ett projekt.

a)

100 % av de stödberättigande kostnaderna för grundforskning.

b)

50 % av de stödberättigande kostnaderna för industriell forskning.

c)

25 % av de stödberättigande kostnaderna för experimentell utveckling.

d)

50 % av de stödberättigande kostnaderna för genomförbarhetsstudier.

a)

Med 10 procentenheter för medelstora företag och 20 procentenheter för små företag.

b)

Med 15 procentenheter om ett av följande villkor är uppfyllt:

a)

Aktivering av klustret för att underlätta samarbete, informationsutbyte och tillhandahållande eller kanalisering av specialiserade och kundanpassade stödtjänster för företag.

b)

Marknadsföring av klustret för att höja nya företags eller organisationers deltagande och för att öka synligheten.

c)

Förvaltning av klustrets utrustning. Organisering av utbildningsprogram, seminarier och konferenser för att stimulera kunskapsutbyte, nätverksbyggande och gränsöverskridande samarbete.

a)

Kostnader för att anskaffa, validera och försvara patent och andra immateriella tillgångar.

b)

Kostnader för utstationering av högkvalificerad personal från en organisation för forskning och kunskapsspridning eller ett stort företag, som arbetar med forskning, utveckling och innovation i en nyinrättad funktion inom det stödmottagande företaget och som inte ersätter annan personal.

c)

Kostnader för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster.

a)

Personalkostnader.

b)

Kostnader för instrument, utrustning, byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet.

c)

Kostnader för kontraktsforskning, kunskap och patent som köps eller licensieras från externa källor på marknadsmässiga villkor.

d)

Andra allmänna omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för materiel, förrådsartiklar och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av ett projekt.

a)

Information om att det understödda projektet kommer att genomföras.

b)

Målen för det understödda projektet.

c)

Ungefärligt datum för offentliggörande av de förväntade resultaten av projektet och platsen för deras offentliggörande på internet.

d)

En angivelse av att resultaten av det understödda projektet kommer att hållas tillgängliga kostnadsfritt för alla företag som är verksamma inom den berörda sektorn eller delsektorn.

a)

Personalkostnader för lärare, för de timmar då lärarna deltar i utbildningen.

b)

Driftskostnader för lärare och deltagare som har direkt samband med utbildningsprojektet, t.ex. resekostnader, material och utrustning som har ett direkt samband med projektet, avskrivning av hjälpmedel och utrustning, i den utsträckning de används uteslutande för utbildningsprojektet. Logikostnader omfattas inte med undantag för ett nödvändigt minimum av logikostnader för deltagare som är arbetstagare med funktionshinder.

c)

Kostnader för rådgivning i samband med utbildningsprojektet.

d)

Personalkostnader för deltagare och allmänna indirekta kostnader (administrativa kostnader, hyra, allmänna omkostnader) för de timmar då praktikanterna deltar i utbildningen.

a)

Med 10 procentenheter om utbildningen ges till arbetstagare med funktionshinder eller arbetstagare med sämre förutsättningar.

b)

Med 10 procentenheter om stödet ges till medelstora företag och med 20 procentenheter om stödet ges till små företag.

a)

De som deltar i utbildningen är inte aktiva besättningsmedlemmar utan ingår i reservbesättning ombord.

b)

Utbildningen sker ombord på fartyg som är registrerade i unionen.

a)

Kostnader för att anpassa lokalerna.

b)

Kostnader för att anställa personal enbart för den tid det tar att hjälpa arbetstagare med funktionshinder och att utbilda sådan personal för att hjälpa arbetstagare med funktionshinder.

c)

Kostnader för att anpassa eller köpa utrustning eller för att köpa och validera programvara för att användas av arbetstagare med funktionshinder, bland annat anpassad teknisk utrustning eller tekniska stödsystem, vilka tillkommer utöver dem som stödmottagaren skulle ha ådragit sig om företaget hade anställt arbetstagare utan funktionshinder.

d)

Kostnader som är direkt knutna till transport av arbetstagare med funktionshinder till arbetsplatsen och för arbetsrelaterade verksamheter.

e)

Lönekostnader för de timmar som en arbetstagare med funktionshinder har ägnat åt rehabilitering.

f)

Om stödmottagaren tillhandahåller skyddad anställning, kostnaderna för att bygga, installera eller modernisera det berörda företagets produktionsenheter samt eventuella kostnader för administration och transport, under förutsättning att dessa kostnader är ett direkt resultat av anställningen av arbetstagare med funktionshinder.

a)

anställa personal enbart för tid som ägnats åt att bistå arbetstagarna med sämre förutsättningar under en period på högst 12 månader efter rekryteringen av en arbetstagare med sämre förutsättningar eller under en period på högst 24 månader efter rekryteringen av en arbetstagare med kraftigt sämre förutsättningar, och

b)

utbilda sådan personal för att den ska kunna bistå arbetstagare med sämre förutsättningar.

a)

Den ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd som uppstår på grund av verksamheten genom att gå längre än vad som krävs enligt tillämpliga unionsnormer, oberoende av om det finns obligatoriska nationella normer som är strängare än unionsnormerna.

b)

Den ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd som uppstår på grund av verksamheten, även i avsaknad av unionsnormer.

a)

Förvärv av nya transportfordon för väg-, järnvägs- och sjötransporter samt transporter på inre vattenvägar som uppfyller antagna unionsnormer, under förutsättning att förvärvet sker innan dessa normer träder i kraft och att de, när de väl blivit obligatoriska, inte gäller för fordon som köpts redan före detta datum.

b)

Eftermontering på befintliga transportfordon för väg-, järnvägs- och sjötransporter samt transporter på inre vattenvägar, under förutsättning att unionsnormerna ännu inte hade trätt i kraft när dessa fordon togs i bruk och att de, när de väl blivit obligatoriska, inte gäller retroaktivt för dessa fordon.

a)

Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat investering ska denna miljöskyddsrelaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.

b)

I övriga fall fastställs kostnaderna för att investera i miljöskydd genom hänvisning till en liknande, mindre miljövänlig investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd. Skillnaden mellan kostnaderna för båda investeringarna anger den miljöskyddsrelaterade kostnaden och utgör de stödberättigande kostnaderna.

a)

Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat investering ska denna miljöskyddsrelaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.

b)

I övriga fall fastställs kostnaderna för att investera i miljöskydd genom hänvisning till en liknande, mindre miljövänlig investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd. Skillnaden mellan kostnaderna för båda investeringarna anger den miljöskyddsrelaterade kostnaden och utgör de stödberättigande kostnaderna.

a)

20 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag, 15 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag och 10 % av de stödberättigande kostnaderna för stora företag, om investeringen genomförs och slutförs mer än tre år före den dag då den nya unionsnormen träder i kraft.

b)

15 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag, 10 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag och 5 % av de stödberättigande kostnaderna för stora företag, om investeringen genomförs och slutförs mellan ett och tre år före den dag då den nya unionsnormen träder i kraft.

a)

Om kostnaderna för att investera i energieffektivitet kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat investering ska denna energieffektivitetselaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.

b)

I övriga fall identifieras kostnaderna för att investera i energieffektivitet genom hänvisning till en liknande, mindre energieffektiv investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd. Skillnaden mellan kostnaderna för båda investeringarna anger den energieffektivitetsrelaterade kostnaden och utgör de stödberättigande kostnaderna.

a)

Förvaltare av finansiella intermediärer och förvaltare av energieffektivitetsfonder ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning. Det får framför allt inte förekomma någon diskriminering på grundval av deras etableringsort eller orten för stiftandet i någon medlemsstat. Finansiella intermediärer och förvaltare av energieffektivitetsfonder kan åläggas att uppfylla på förhand fastställda kriterier som är objektivt motiverade av investeringarnas art.

b)

De oberoende privata investerarna ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning i syfte att fastställa lämpliga arrangemang för delning av risker och avkastning genom vilka, när det gäller andra investeringar än garantier, asymmetrisk vinstdelning ska ges företräde framför skydd för förlustrisk. Om de privata investerarna inte väljs ut genom ett sådant ansökningsförfarande ska en rimlig avkastningsgrad för de privata investerarna fastställas av en oberoende expert som väljs ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande ansökningsförfarande.

c)

Vid asymmetrisk förlustdelning mellan offentliga och privata investerare ska den första förlusten för den offentliga investeraren begränsas till 25 % av den totala investeringen.

d)

När det gäller garantier ska garantisatsen begränsas till 80 % och ett tak på 25 % av den underliggande garanterade portföljen sättas för de totala förluster som en medlemsstat tar på sig. Endast garantier som täcker de förväntade förlusterna i den underliggande garanterade portföljen kan tillhandahållas kostnadsfritt. Om en garanti omfattar också täckning av oväntade förluster ska den finansiella intermediären betala en marknadsmässig garantiavgift för den del av garantin som täcker oväntade förluster.

e)

Investerarna ska tillåtas vara företrädda i energieffektivitetsfondens eller den finansiella intermediärens styrande organ, till exempel styrelsen eller rådgivande kommittén.

f)

Energieffektivitetsfonden eller den finansiella intermediären ska inrättas enligt tillämplig lagstiftning och medlemsstaten ska se till att ett förfarande för tillbörlig granskning genomförs för att säkerställa en kommersiellt sund investeringsstrategi för genomförandet av stödåtgärden för energieffektivitet.

a)

De är enligt lag eller avtal skyldiga att agera med den omsorg som krävs av en professionell förvaltare i god tro och att undvika intressekonflikter. Bästa praxis och myndighetstillsyn ska tillämpas.

b)

Deras ersättning ska följa marknadspraxis. Detta krav anses vara uppfyllt om förvaltaren väljs genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande baserat på objektiva kriterier som är kopplade till erfarenhet, sakkunskap samt operativ och ekonomisk kapacitet.

c)

De ska få en ersättning som är kopplad till resultatet, eller dela en del av investeringsriskerna genom att saminvestera egna medel för att säkerställa att deras intressen permanent överensstämmer med den offentliga investerarens intressen.

d)

De ska ange en investeringsstrategi samt kriterier och en tidsplan för investeringar i energieffektivitetsprojekt och fastställa förhandskontroll av finansiell hållbarhet och deras förväntade effekter på energieffektivitet.

e)

Det ska finnas en klar och realistisk exitstrategi för de offentliga medel som investeras i energieffektivitetsfonden eller beviljas den finansiella intermediären, för att energieffektivitetsprojekt ska kunna finansieras via marknaden när marknaden är redo.

a)

Om kostnaderna för att investera i produktion av energi från förnybara energikällor kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat investering, till exempel som en lättidentifierbar tilläggskomponent till en befintlig anläggning, ska denna med förnybar energi sammanhängande kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.

b)

Om kostnaderna för att investera i produktion av energi från förnybara energikällor kan bestämmas utifrån en liknande, mindre miljövänlig investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd, anger denna skillnad mellan kostnaderna för båda investeringarna den kostnad som avser förnybar energi och utgör de stödberättigande kostnaderna.

c)

För vissa små anläggningar där en mindre miljövänlig investering inte kan fastställas eftersom anläggningar av begränsad storlek inte existerar, ska de totala investeringskostnaderna för att uppnå en högre miljöskyddsnivå utgöra de stödberättigande kostnaderna.

a)

45 % av de stödberättigande kostnaderna om de stödberättigande kostnaderna beräknas på grundval av punkt 6 a eller 6 b,

b)

30 % av de stödberättigande kostnaderna om de stödberättigande kostnaderna beräknas på grundval av punkt 6 c.

i)

en given ny och innovativ tekniks potential på längre sikt, eller

ii)

behovet av att uppnå diversifiering, eller

iii)

nätverksbegränsningar och nätstabilitet, eller

iv)

kostnader för system (integrering), eller

v)

behovet av att undvika snedvridningar från stöd till biomassa på råvarumarknaderna.

a)

De behöriga myndigheterna i en medlemsstat har formellt bekräftat att det rör sig om en naturkatastrof.

b)

Det ska finnas ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen och de skador som företaget lidit.

a)

Investeringskostnaderna för utbyggnad av passiv bredbandsinfrastruktur.

b)

Investeringskostnaderna för bredbandsrelaterade anläggningsarbeten.

c)

Investeringskostnaderna för utbyggnad av grundläggande bredbandsnät.

d)

Investeringskostnaderna för utbyggnad av nästa generations accessnät (NGA-nät).

a)

Museer, arkiv, bibliotek, konstnärliga och kulturella centrum eller utrymmen, teatrar, operahus, konserthus, andra organisationer för levande konst, filmarvsinstitutioner och liknande konstnärliga och kulturella infrastrukturer, organisationer och institutioner.

b)

Materiellt arv, däribland alla former av löst eller fast kulturarv och arkeologiska fyndplatser, monument och historiska platser och byggnader; naturarv om det är direkt knutet till kulturarvet eller om det formellt erkänts som ett kultur- eller naturarv av en medlemsstats behöriga offentliga myndigheter.

c)

Immateriellt arv i alla dess former, däribland folkloristiska seder och bruk och hantverk.

d)

Konstevenemang eller kulturella evenemang och föreställningar, festivaler, utställningar samt annan liknande kulturell verksamhet.

e)

Kulturell och konstnärlig utbildning och främjande av förståelsen för vikten av att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar genom utbildningsprogram och program för att öka allmänhetens medvetenhet, bland annat genom användning av ny teknik.

f)

Författande, redigering, produktion, distribution, digitalisering och publicering av musik och litteratur, inklusive översättningar.

a)

investeringsstöd, inklusive stöd till uppförande eller uppgradering av kulturell infrastruktur, och

b)

driftstöd.

a)

Kostnader för uppförande, uppgradering, förvärv, bevarande eller förbättring av infrastruktur, om minst 80 % av den årliga tids- eller utrymmeskapaciteten används för kulturella ändamål.

b)

Kostnader för förvärv, inklusive leasing, överföring av innehav eller fysisk omplacering av kulturarv.

c)

Kostnader för att säkerställa, bevara, återställa och återuppbygga materiellt och immateriellt kulturarv, inbegripet extra kostnader för lagring under lämpliga förhållanden, särskilda verktyg, material och kostnader för dokumentation, forskning, digitalisering och offentliggörande.

d)

Kostnader för att förbättra allmänhetens åtkomst till kulturarvet, däribland kostnader för digitalisering och annan ny teknik, kostnader för bättre åtkomst för personer med särskilda behov (i synnerhet rampar och hissar för personer med funktionshinder, blindskrift och utställningar med praktiska moment i museer) och för att främja kulturell mångfald när det gäller presentationer, program och besökare.

e)

Kostnader för kulturella projekt och verksamheter, samarbets- och utbytesprogram och bidrag till sådana, inklusive kostnader för urvalsförfaranden, kostnader för marknadsföring och kostnader som är ett direkt resultat av ett projekt.

a)

Den kulturella institutionens eller kulturarvsplatsens kostnader för kontinuerliga eller återkommande aktiviteter, inbegripet utställningar, iscensättningar och evenemang och liknande kulturella aktiviteter som genomförs i den ordinarie verksamheten.

b)

Kostnader för kulturell och konstnärlig utbildning och för att främja förståelsen för vikten av att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar genom utbildningsprogram och program för att öka allmänhetens medvetenhet, bland annat genom användning av ny teknik.

c)

Kostnader för att förbättra allmänhetens tillgång till kulturinstitutioner eller kulturarvsplatser och aktiviteter, inbegripet kostnaderna för digitalisering och användning av ny teknik samt kostnader för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder.

d)

Driftskostnader som är direkt relaterade till ett kulturellt projekt eller en kulturell aktivitet, exempelvis hyra eller leasing av fastigheter och kulturevenemang, reseutgifter, materiel och förrådsartiklar direkt knutna till det kulturella projektet eller den kulturella aktiviteten, uppbyggnad av strukturer för utställningar och scenuppsättningar, lån, hyra och avskrivning av verktyg, programvara och utrustning, kostnader för marknadsföring och kostnader som är ett direkt resultat av projektet eller aktiviteten; avskrivningar och finansieringskostnader är endast stödberättigande om de inte har täckts av investeringsstöd.

e)

Kostnader för personal som arbetar för den kulturella institutionen eller kulturarvet eller för ett projekt.

f)

Kostnader för rådgivning och stödtjänster som tillhandahålls av externa konsulter och andra tjänsteleverantörer och som är en direkt följd av projektet.

a)

stöd till produktion av audiovisuella verk,

b)

stöd till förproduktion, och

c)

distributionsstöd.

a)

kräva att upp till 160 % av det stöd som ges för produktion av ett visst audiovisuellt verk används i den medlemsstat som beviljar stödet, eller

b)

beräkna det stöd som ges för produktion av ett visst audiovisuellt verk som en procentandel av utgifterna för produktionsverksamhet i den beviljande medlemsstaten, vanligtvis när det gäller stödordningar i form av skatteincitament.

a)

För produktionsstöd: de totala kostnaderna för produktion av audiovisuella verk, inklusive kostnaderna för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder.

b)

För stöd till förproduktion: kostnaderna för manusskrivning och utveckling av audiovisuella verk.

c)

För distributionsstöd: kostnaderna för att distribuera och marknadsföra audiovisuella verk.

a)

Till 60 % av de stödberättigande kostnaderna för gränsöverskridande produktioner som finansieras av flera medlemsstater och involverar producenter från flera medlemsstater.

b)

Till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för smala audiovisuella verk och samproduktioner med medverkan från länder från OECD:s utvecklingsbiståndskommittés lista (DAC-listan).

a)

investeringsstöd, inklusive stöd till uppförande eller uppgradering av idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur, eller

b)

driftstöd för idrottsinfrastruktur.