Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32016R2031

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG

OJ L 317, 23.11.2016, p. 4–104 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/2031/oj

23.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/4


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/2031

av den 26 oktober 2016

om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets direktiv 2000/29/EG (3) inrättas en växtskyddsordning.

(2)

Den 21 november 2008 uppmanade rådet kommissionen att gå vidare med en utvärdering av den växtskyddsordningen.

(3)

Mot bakgrund av resultaten av denna utvärdering och de erfarenheter som vunnits från tillämpningen av direktiv 2000/29/EG bör det direktivet ersättas. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av de nya reglerna, bör den akt som ersätter direktivet anta formen av en förordning.

(4)

Växtskydd är mycket viktigt för växtproduktion, skogar, naturområden och planterade områden, naturliga ekosystem, ekosystemtjänster och biologisk mångfald inom unionen. Växtskyddet hotas av arter som är skadliga för växter och växtprodukter, som nu i högre grad riskerar att föras in till unionens territorium på grund av den globaliserade handeln och klimatförändringarna. För att motverka detta hot är det nödvändigt att anta bestämmelser för att fastställa vilka växtskyddsrisker som sådana skadegörare innebär och reducera dessa risker till en acceptabel nivå.

(5)

Behovet av sådana bestämmelser har länge varit uppenbart. De har varit föremål för internationella avtal och internationella konventioner, däribland den internationella växtskyddskonventionen (IPPC) av den 6 december 1951 som ingicks inom Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och dess nya reviderade text, som godkändes av FAO-konferensen vid dess 29:e session i november 1997. Unionen och alla dess medlemsstater är konventionsparter i IPPC.

(6)

Det har blivit uppenbart att det för att fastställa denna förordnings tillämpningsområde är viktigt att beakta biogeografiska faktorer, för att undvika att skadegörare som inte förekommer på Europeiska unionens territorium förs in i och sprids inom det territoriet. Följaktligen bör Ceuta, Melilla och de av medlemsstaternas yttersta randområden som avses i artikel 355.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), med undantag för Madeira och Azorerna, undantas från denna förordnings territoriella tillämpningsområde. Hänvisningar till tredjeländer bör anses som hänvisningar också till dessa undantagna territorier.

(7)

I direktiv 2000/29/EG fastställs bestämmelser om de officiella kontroller som ska genomföras av de behöriga myndigheterna avseende skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen. Medlemsstaterna är enligt det direktivet skyldiga att vidta tillräckliga och effektiva kontrollåtgärder. Sådana lämpliga och effektiva offentliga kontrollåtgärder bör också bibehållas i framtiden. Denna förordning är en del av paketet Smartare regler för säkrare livsmedel och bör endast innehålla ett begränsat antal bestämmelser om offentlig kontroll, eftersom sådana bestämmelser bör fastställas inom ramen för den övergripande lagstiftningen om offentlig kontroll.

(8)

Det bör fastställas kriterier för att identifiera skadegörare för vilka det är nödvändigt att anta åtgärder för att förhindra införsel i och spridning inom hela unionens territorium. Sådana skadegörare kallas EU-karantänskadegörare. Kriterier bör också fastställas för att identifiera skadegörare för vilka det är nödvändigt att vidta kontrollåtgärder endast i fråga om en eller flera delar av territoriet. Sådana skadegörare kallas karantänskadegörare för skyddad zon. Om dessa skadegörare är växter bör genomförandet av denna förordning vara inriktat särskilt på växter som är parasitära på andra växter och som är mest skadliga för växtskyddet.

(9)

För att göra det möjligt att koncentrera insatserna för kontroll av EU-karantänskadegörare på de skadegörare vars potentiella ekonomiska, miljömässiga eller sociala påverkan är mest allvarlig för unionens territorium, bör en begränsad förteckning upprättas över sådana skadegörare (nedan kallade prioriterade skadegörare).

(10)

För att säkerställa att effektiva och snabba åtgärder vidtas när EU-karantänskadegörare konstateras förekomma eller misstänks förekomma bör anmälningsskyldighet gälla medlemsstaterna, yrkesmässiga aktörer och allmänheten.

(11)

Om anmälningsskyldigheten innebär att personuppgifter om fysiska eller juridiska personer måste lämnas ut till behöriga myndigheter, kan detta utgöra en begränsning av artikel 8 (skydd av personuppgifter) i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). En sådan begränsning vore emellertid både nödvändig och proportionell för att tillgodose det allmänintresse som ligger bakom denna förordning.

(12)

En yrkesmässig aktör eller annan person som misstänker eller får vetskap om förekomsten av en EU-karantänskadegörare i växter, växtprodukter eller andra föremål som är eller har varit under aktörens kontroll bör vara skyldig att anmäla den misstanken eller vetskapen till den behöriga myndigheten, vidta alla lämpliga åtgärder för att eliminera skadegöraren och dra tillbaka eller återkalla de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen samt informera den behöriga myndigheten, andra personer i handelskedjan och allmänheten.

(13)

Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga växtskyddsåtgärder för att utrota EU-karantänskadegörare, när sådana upptäcks på deras territorium. Det är lämpligt att fastställa åtgärder som kan vidtas av medlemsstaterna i ett sådant fall. Det är även lämpligt att fastställa de principer som medlemsstaterna bör följa när de beslutar om vilka åtgärder som bör vidtas. Dessa åtgärder bör innefatta fastställande av avgränsade områden, bestående av en angripen zon samt en buffertzon och, i förekommande fall, fastställande av åtgärder som bör vidtas av en yrkesmässig aktör eller annan person för att eliminera karantänskadegöraren eller förhindra spridning av denna skadegörare.

(14)

I vissa fall bör medlemsstaterna införa åtgärder för att utrota karantänskadegörare på växter på privat mark och i privata byggnader, eftersom utrotning av skadegörare endast kan lyckas om samtliga källor till angrepp avlägsnas. För detta ändamål bör medlemsstaternas behöriga myndigheter ha lagligt tillträde till denna mark och dessa byggnader. Detta kan innebära en begränsning av artikel 7 (respekt för privatlivet och familjelivet) och artikel 17 (rätt till egendom) i stadgan. Denna begränsning bör vara nödvändig och proportionell för att tillgodose det allmänintresse som ligger bakom denna förordning.

(15)

Förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av förekomst av skadegörare är mycket viktigt för snabb och effektiv utrotning. Medlemsstaterna bör därför genomföra inventeringar avseende förekomsten av EU-karantänskadegörare i områden där förekomst av sådana skadegörare tidigare inte konstaterats. Med tanke på antalet EU-karantänskadegörare och den tid och de resurser som krävs för att genomföra dessa inventeringar bör medlemsstaterna utarbeta fleråriga inventeringsprogram.

(16)

Kommissionen bör ges befogenhet att anta åtgärder i fall av misstänkt eller bekräftad förekomst av specifika EU-karantänskadegörare, särskilt i fråga om deras utrotning och inneslutning, och inrättandet av avgränsade områden, inventeringar, beredskapsplaner, simuleringsövningar och handlingsplaner.

(17)

Om en EU-karantänskadegörare har etablerat sig i ett avgränsat område och inte kan utrotas, bör kommissionen anta unionsåtgärder för inneslutning av denna skadegörare i det området.

(18)

För att säkerställa snabba och effektiva åtgärder mot skadegörare som inte är EU-karantänskadegörare, men som enligt medlemsstaterna kan uppfylla villkoren för att tas upp i förteckningen över EU-karantänskadegörare, bör bestämmelser införas om åtgärder som ska vidtas av medlemsstaterna om de får vetskap om förekomsten av en sådan skadegörare. Kommissionen bör omfattas av liknande bestämmelser.

(19)

På vissa villkor bör medlemsstaterna ha möjlighet att vidta strängare åtgärder än vad som krävs enligt unionslagstiftningen.

(20)

Särskilda bestämmelser bör tillämpas på prioriterade skadegörare särskilt när det gäller information till allmänheten, inventeringar, beredskapsplaner, simuleringsövningar, handlingsplaner för utrotning och medfinansiering av unionens åtgärder.

(21)

Karantänskadegörare som förekommer inom unionens territorium, men som inte finns i vissa delar av territoriet som utsetts till skyddade zoner, och vilkas förekomst skulle få oacceptabla ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser endast inom dessa skyddade zoner, bör identifieras och förtecknas som karantänskadegörare för skyddad zon. Såväl införsel till som förflyttning och frisläppande av karantänskadegörare för skyddad zon i respektive skyddad zon bör förbjudas.

(22)

Det bör fastställas bestämmelser om erkännande, ändring eller återkallande av status som skyddade zoner, inventeringsskyldigheterna med avseende på de skyddade zonerna, åtgärder som bör vidtas i fall där karantänskadegörare för skyddad zon upptäcks i de respektive skyddade zonerna samt om inrättande av tillfälliga skyddade zoner. Strikta bestämmelser bör tillämpas för ändring av skyddade zoners omfattning och återkallande av zoners erkännande vid konstaterad förekomst av karantänskadegörare för skyddad zon inom den respektive skyddade zonen.

(23)

En växtskadegörare som inte är en EU-karantänskadegörare bör benämnas reglerad EU-icke-karantänskadegörare, om den växtskadegöraren främst sprids via särskilda växter för plantering, deras förekomst på växter för plantering har oacceptabla ekonomiska konsekvenser för den avsedda användningen av dessa växter och de är förtecknade som reglerade EU-icke-karantänskadegörare. För att begränsa förekomsten av sådana växtskadegörare bör deras införsel till eller förflyttning inom unionens territorium på de berörda växterna för plantering förbjudas om dessa skadegörare förekommer med en incidens som överstiger ett visst tröskelvärde.

(24)

Vissa växter, växtprodukter och andra föremål utgör en oacceptabel risk på grund av sannolikheten att de hyser EU-karantänskadegörare. För vissa av dem finns det acceptabla riskreducerande åtgärder, men inte för andra. Beroende på tillgången till acceptabla riskreducerande åtgärder bör deras införsel till eller förflyttning inom unionens territorium antingen förbjudas eller omfattas av särskilda krav. Dessa växter, växtprodukter och andra föremål bör förtecknas.

(25)

Utöver de åtgärder som vidtas för att hantera den oacceptabla risk som dessa växter, växtprodukter och andra föremål utgör bör man i denna förordning, på grundval av en preliminär bedömning av denna höga risk, fastställa riskbaserade åtgärder och förebyggande åtgärder för att skydda unionens territorium mot skadegörare som kan föras in genom en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som har sitt ursprung i ett tredjeland. Vid denna preliminära bedömning bör man i förekommande fall ta hänsyn till specifika kriterier avseende de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen. För detta ändamål bör man ta hänsyn till vetenskapliga yttranden eller studier från IPPC, Växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavsområdet (EPPO), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) eller medlemsstaternas myndigheter. På grundval av den preliminära bedömningen bör en förteckning över dessa växter, växtprodukter eller andra föremål med hög risk upprättas och deras införsel till unionens territorium förbjudas, i avvaktan på en riskvärdering utförd i enlighet med IPPC:s standarder. Dessa växter, växtprodukter eller andra föremål bör inte inbegripa de vilkas införsel till unionens territorium är förbjuden eller omfattas av särskilda och likvärdiga krav, på grundval av en riskanalys av skadegörare, eller som omfattas av de tillfälliga förbud som fastställs i denna förordning.

(26)

Det bör fastställas undantag från förbuden eller de särskilda kraven i fråga om införsel av växter, växtprodukter och andra föremål till unionens territorium. Kommissionen bör ges befogenhet att godkänna vissa åtgärder i tredjeländer som likvärdiga med kraven i fråga om förflyttning inom unionens territorium av berörda växter, växtprodukter och andra föremål.

(27)

Dessa förbud eller krav bör varken gälla mindre kvantiteter av vissa växter, växtprodukter och andra föremål, förutom växter för plantering, för icke-kommersiella och icke-yrkesmässiga syften, eller i vissa fall införsel till och förflyttning av växter, växtprodukter och andra föremål i gränszoner.

(28)

Undantag bör kunna göras från förbudet mot införsel till och förflyttning inom unionens territorium av skadegörare, växter, växtprodukter och andra föremål som omfattas av dessa förbud och som är avsedda för vissa ändamål, såsom officiell testning, vetenskapliga ändamål eller utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling. Lämpliga skyddsåtgärder bör fastställas, och berörda parter bör få tillgång till information.

(29)

Växter som förflyttas till unionen från tredjeländer och som förflyttas med hjälp av posttjänster är i många fall inte förenliga med unionens växtskyddskrav. För att öka medvetenheten bör det fastställas särskilda bestämmelser om den information som ska lämnas till resenärer och användare av posttjänster.

(30)

En möjlighet att medge undantag från unionens bestämmelser om införsel till och förflyttning inom unionen, på vissa särskilda villkor, bör införas för växter, växtprodukter och andra föremål i växtskyddstransitering.

(31)

Internationell handel med växter, växtprodukter och andra föremål för vilka växtskyddserfarenheten är begränsad, kan eventuellt innebära en oacceptabel risk för etablering av karantänskadegörare som ännu inte förtecknats som EU-karantänskadegörare och för vilka det inte antagits åtgärder enligt denna förordning. För att säkerställa snabba och effektiva åtgärder mot de nyligen identifierade eller misstänkta skadegörarrisker som är förknippade med växter, växtprodukter och andra föremål som inte är föremål för permanenta krav eller förbud, men som skulle kunna komma i fråga för sådana permanenta åtgärder, bör kommissionen ha möjlighet att vidta tillfälliga åtgärder i enlighet med försiktighetsprincipen och identifiera dessa växter, växtprodukter och andra föremål med hänsyn tagen till objektiva och vedertagna uppgifter.

(32)

Det är nödvändigt att införa förbud och särskilda krav, liknande dem som gäller unionens territorium, med avseende på införsel till och förflyttning inom skyddade zoner av växter, växtprodukter och andra föremål som medför en oacceptabelt hög risk genom att de sannolikt kan hysa respektive karantänskadegörare för skyddad zon.

(33)

Det bör antas allmänna krav för fordon, maskiner och förpackningsmaterial som används för växter, växtprodukter och andra föremål för att säkerställa att de är fria från karantänskadegörare.

(34)

Medlemsstaterna bör utse inneslutningsanläggningar och karantänstationer. Det bör införas krav för utseende, godkännande, drift och tillsyn av inneslutningsanläggningar och karantänstationer samt för frisläppande av växter, växtprodukter eller andra föremål från dessa anläggningar eller stationer. Om dessa krav inbegriper förteckningar över personal och besökare vid anläggningarna och stationerna kan detta innebära en begränsning av artikel 8 (skydd av personuppgifter) i stadgan. En sådan begränsning vore emellertid både nödvändig och proportionell för att tillgodose det allmänintresse som ligger bakom denna förordning.

(35)

Kommissionen bör föra en offentlig och uppdaterad förteckning över samtliga mottagna anmälningar avseende nya skadegörare i tredjeländer som kan utgöra en risk för växtskyddet inom unionens territorium.

(36)

För att säkerställa ett effektivt genomförande av denna förordning, bör vissa yrkesmässiga aktörer som åläggs skyldigheter genom denna förordning tas upp i register som upprättats av medlemsstaterna. Krav för registreringen samt undantag från dessa krav bör fastställas.

(37)

För att göra det lättare att upptäcka källan till ett angrepp av karantänskadegörare är det lämpligt att kräva av yrkesmässiga aktörer att de sparar dokumentation om växter, växtprodukter och andra föremål som levererats till dem av yrkesmässiga aktörer och som de levererat till andra yrkesmässiga aktörer. Med tanke på vissa karantänskadegörares latensperiod samt den tid som krävs för upptäckt av källan till angreppet, bör uppgifterna sparas i minst tre år.

(38)

Yrkesmässiga aktörer bör också ha inrättat system och förfaranden som gör det möjligt att identifiera förflyttningar av växter, växtprodukter och andra föremål inom och mellan deras egna verksamhetsplatser.

(39)

Ett sundhetscertifikat bör krävas för införsel från tredjeländer till unionens territorium, och till skyddade zoner, av vissa växter, växtprodukter och andra föremål. Dessa växter, växtprodukter och andra föremål bör för öppenhetens skull förtecknas.

(40)

Sundhetscertifikat bör även krävas för införsel av andra växter från tredjeländer till unionens territorium. Detta är viktigt för att man ska kunna säkerställa en lämplig växtskyddsmässig säkerhetsnivå samt en effektiv överblick av importen av dessa växter till unionen och av de därmed förbundna riskerna. Dessa växter bör dock inte omfattas av de bestämmelser om offentlig kontroll vid gränskontrollstationer som fastställs i tillämplig unionslagstiftning.

(41)

Sundhetscertifikaten bör uppfylla IPPC:s krav och bör intyga överensstämmelse med de krav och åtgärder som fastställts i enlighet med denna förordning. För att säkra sundhetscertifikatens tillförlitlighet, bör bestämmelser fastställas om villkoren för deras giltighet och ogiltigförklarande.

(42)

Förflyttning inom unionens territorium, samt till och inom skyddade zoner, av vissa växter, växtprodukter och andra föremål bör tillåtas endast om de åtföljs av ett växtpass som intygar överensstämmelse med de krav och åtgärder som fastställts i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Dessa växter, växtprodukter och andra föremål bör för öppenhetens skull förtecknas.

(43)

Växtpass bör inte krävas för växter, växtprodukter och andra föremål som levereras direkt till slutanvändare, inklusive fritidsodlare. Vissa undantag bör dock fastställas.

(44)

För att säkerställa växtpassens tillförlitlighet, bör bestämmelser om deras innehåll och format fastställas.

(45)

Växtpass bör i allmänhet utfärdas av bemyndigade yrkesmässiga aktörer. Det bör vara möjligt för behöriga myndigheter att besluta att utfärda växtpass.

(46)

Bestämmelser bör fastställas om utfärdande av växtpass, de undersökningar som krävs för utfärdande, anbringande av växtpass, bemyndigande och tillsyn av yrkesmässiga aktörer som utfärdar växtpass, skyldigheter för bemyndigade aktörer samt om indragande av bemyndigandet.

(47)

För att minska de bemyndigade aktörernas arbetsbörda, bör i förekommande fall de undersökningar som krävs för ett utfärdande kombineras med de undersökningar som krävs enligt rådets direktiv 66/401/EEG (4), 66/402/EEG (5), 68/193/EEG (6), 2002/54/EG (7), 2002/55/EG (8), 2002/56/EG (9), 2002/57/EG (10), 2008/72/EG (11) och 2008/90/EG (12).

(48)

Bemyndigade aktörer bör besitta nödvändig kunskap om skadegörare.

(49)

Vissa bemyndigade aktörer kan vilja upprätta en riskhanteringsplan för växtskadegörare som säkerställer och visar att de besitter en hög grad av kompetens och kunskap om skadegörarrisker med avseende på kritiska aspekter av deras yrkesutövning, som motiverar särskilda kontrollförfaranden av de behöriga myndigheterna. Det bör utarbetas unionsregler om innehållet i dessa planer.

(50)

Det är lämpligt att fastställa regler för att ersätta växtpass och sundhetscertifikat.

(51)

I fall av bristande efterlevnad av unionsreglerna bör växtpassen avlägsnas, ogiltigförklaras och av spårbarhetsskäl bevaras.

(52)

Enligt den internationella standarden för växtskyddsåtgärder nr 15 om reglering av träemballage inom den internationella handeln (ISPM15) ska träemballage förses med ett särskilt märke, som ska appliceras av bemyndigade yrkesmässiga aktörer som står under officiell tillsyn. I denna förordning bör krav fastställas avseende behandling, märkning och reparation av träemballage enligt denna standard. Denna förordning bör även innehålla bestämmelser om bemyndigande för och tillsyn över de yrkesmässiga aktörer inom unionens territorium som applicerar detta märke.

(53)

Om ett tredjeland så kräver bör respektive växter, växtprodukter eller andra föremål förflyttas från unionens territorium till det berörda tredjelandet försedda med ett sundhetscertifikat för export eller återexport. Med avseende på IPPC:s tillämpliga bestämmelser bör dessa certifikat utfärdas av behöriga myndigheter, varvid innehållet i förlagorna till certifikaten för export och återexport som fastställs genom IPPC måste följas. Tredjeländer bör erbjudas skydd mot EU-karantänskadegörare på grund av deras erkänt skadliga natur. Detta gäller dock inte om det är officiellt känt att en EU-karantänskadegörare redan finns i det berörda landet och inte står under officiell kontroll, eller om det rimligen kan antas att EU-karantänskadegöraren inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som karantänskadegörare i det berörda tredjelandet.

(54)

Om växter, växtprodukter eller andra föremål förflyttas genom mer än en medlemsstat innan de exporteras till ett tredjeland, är det viktigt att den medlemsstat där de växter, växtprodukter eller andra föremål som har producerats eller beretts utbyter information med den medlemsstat som utfärdar sundhetscertifikatet för export. Detta informationsutbyte är viktigt för att möjliggöra att överensstämmelse med tredjelandets krav ska kunna intygas. Därför bör ett harmoniserat intyg inför export utarbetas, för att säkerställa att utbytet av denna information sker på ett enhetligt sätt.

(55)

Kommissionen bör inrätta ett elektroniskt system för de anmälningar som krävs i enlighet med denna förordning.

(56)

Med hänsyn till den mycket allvarliga ekonomiska, sociala eller miljömässiga påverkan på unionens territorium av vissa EU-karantänskadegörare bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på upprättande av en förteckning över prioriterade skadegörare.

(57)

För att säkerställa att undantagen för EU-karantänskadegörare och för växter, växtprodukter och andra föremål med ursprung i tredjeländer eller territorier utanför unionen som inte får föras in till unionens territorium som används för officiell testning, vetenskapliga ändamål eller utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling genomförs på ett sätt som inte innebär några skadegörarrisker för unionens territorium eller delar därav, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser om informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen om införsel till, förflyttning inom, innehav, uppförökning och användning på unionens territorium av de berörda skadegörarna och växterna, växtprodukterna och andra föremålen, förfarandena och villkoren för beviljande av motsvarande tillstånd samt kontrollen av efterlevnaden och de åtgärder som ska vidtas vid bristande efterlevnad.

(58)

För att säkerställa att undantagen från skyldigheten att genomföra årliga inventeringar av avgränsade områden tillämpas korrekt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ytterligare specificering av de skadegörare som berörs av undantagen och villkoren för tillämpningen av undantagen.

(59)

För att säkerställa att skyddade zoner inrättas och fungerar på ett tillförlitligt sätt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på närmare föreskrifter för de inventeringar som ska genomföras i syfte att erkänna skyddade zoner och för utarbetandet av och innehållet i inventeringar av karantänskadegörare för skyddade zoner.

(60)

För att säkerställa en proportionell och begränsad tillämpning av undantagen för förflyttning av växter, växtprodukter eller andra föremål till eller inom gränszoner, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser om den maximala bredden på tredjeländernas gränszoner och medlemsstaternas gränszoner, den maximala sträckan för förflyttning av de berörda växterna, växtprodukterna och andra föremålen inom tredjelandets respektive medlemsstaternas gränszoner samt förfarandena för godkännande av införsel och förflyttning av växter, växtprodukter och andra föremål inom medlemsstatens gränszoner.

(61)

För att säkerställa att registreringen av yrkesmässiga aktörer står i proportion till målet att övervaka skadegörarrisker, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser om fastställande av ytterligare kategorier av yrkesmässiga aktörer som kan undantas från skyldigheten att registrera sig, särskilda krav angående registreringen av vissa kategorier av yrkesmässiga aktörer och den övre gränsen för små kvantiteter som de yrkesmässiga aktörerna får tillhandahålla slutanvändarna utan att vara skyldiga att registrera sig.

(62)

För att säkerställa tillförlitligheten i sundhetscertifikaten från tredjeländer som inte är konventionsparter i IPPC, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser som kompletterar villkoren för godkännande av sundhetscertifikat från dessa tredjeländer.

(63)

För att minimera skadegörarriskerna med växter, växtprodukter eller andra föremål som förflyttas inom unionens territorium, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser om fastställande av de fall där undantaget från kravet att utfärda växtpass endast gäller små kvantiteter, med avseende på vissa växter, växtprodukter eller andra föremål.

(64)

För att säkerställa tillförlitligheten i de undersökningar av växter, växtprodukter och andra föremål som görs för att utfärda växtpass, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser om visuell undersökning, provtagning och testning samt frekvens och tidpunkt för undersökningarna.

(65)

För att öka växtpassens tillförlitlighet, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser om fastställande av de kriterier som de yrkesmässiga aktörerna måste uppfylla för att bemyndigas att utfärda växtpass och förfarandena för att säkerställa att dessa kriterier uppfylls.

(66)

För att säkerställa att träemballage märks på ett korrekt sätt och med hänsyn till utvecklingen av internationella standarder, särskilt ISPM15, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring och komplettering av kraven på träemballage, bland annat införsel därav till unionens territorium, samt med avseende på fastställande av kraven för bemyndigande av registrerade aktörer att applicera märkningen för träemballage inom unionens territorium.

(67)

För att ta hänsyn till utvecklingen av internationella standarder, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser om attesteringar för växter, växtprodukter och andra föremål, utom träemballage, som skulle kräva ett särskilt bestyrkande av att reglerna i denna förordning efterlevs.

(68)

För att säkerställa nyttan av och tillförlitligheten i officiella attesteringar, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen, när det gäller bestämmelser om innehållet i officiella attesteringar, bemyndigande och tillsyn av yrkesmässiga aktörer som utfärdar dessa attesteringar, samt uppgifterna i certifikaten för export och återexport och intyget inför export.

(69)

För anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen av internationella standarder, i synnerhet IPPC:s och EPPO:s standarder, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på reglerna om ändring av bilagorna till denna förordning.

(70)

Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (13). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(71)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på upprättande av en förteckning över EU-karantänskadegörare, utformning av en mall för inventeringsrapporter och instruktioner för hur mallen ska fyllas i, fastställande av en mall för de fleråriga inventeringsprogrammen med därtill hörande praktiska arrangemang, fastställande av åtgärder mot särskilda EU-karantänskadegörare samt antagande av tidsbegränsade åtgärder i fråga om risker som skadegörare som inte förtecknats som EU-karantänskadegörare medför.

(72)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på upprättande av en förteckning över skyddade zoner och över respektive karantänskadegörare för skyddad zon samt ändring av skyddade zoners omfattning eller återkallande av erkännandet av skyddade zoner.

(73)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på upprättande av förteckningar över reglerade EU-icke-karantänskadegörare och de växter för plantering som berörs samt fastställande av åtgärder för att förhindra förekomsten av reglerade EU-icke-karantänskadegörare på respektive växter för plantering.

(74)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på upprättande av förteckningar över de växter, växtprodukter och andra föremål som inte får föras in till unionens territorium samt över de tredjeländer som berörs, upprättande av förteckningar över de växter, växtprodukter och andra föremål som omfattas av särskilda krav samt över de berörda särskilda krav som ska uppfyllas i samband med deras införsel till och förflyttning inom unionens territorium, upprättande av preliminära förteckningar över växter, växtprodukter och andra föremål med hög risk som inte får föras in till unionens territorium samt över de tredjeländer som berörs, förfarandet för riskvärdering i samband med detta upprättande av förteckningar, fastställande av krav för tredjeländer som är likvärdiga med kraven för förflyttning inom unionen av växter, växtprodukter eller andra föremål, fastställande av hur affischer och broschyrer som rör införsel av växter, växtprodukter och andra föremål till unionens territorium ska presenteras och användas, fastställande av särskilda villkor eller åtgärder som rör införsel av vissa växter, växtprodukter och andra föremål till medlemsstaternas gränszoner, antagande av tillfälliga åtgärder med avseende på växter, växtprodukter och andra föremål som sannolikt kan medföra nyligen identifierade skadegörarrisker eller andra misstänkta växtskyddsrisker, antagande av beslut om tillfälliga åtgärder som vidtas av medlemsstaterna vid omedelbar fara, upprättande av förteckningar över växter, växtprodukter och andra föremål som inte får föras in till vissa skyddade zoner, upprättande av förteckningar över växter, växtprodukter och andra föremål som omfattas av särskilda krav och de berörda särskilda krav som ska uppfyllas i samband med deras införsel till och förflyttning inom vissa skyddade zoner samt fastställande av kraven för karantänstationer och inneslutningsanläggningar och för frisläppande av växter, växtprodukter och andra föremål från dessa stationer och anläggningar.

(75)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på fastställande av kortare eller längre minimiperioder för bevarande av den dokumentation avseende spårbarhet som de yrkesmässiga aktörerna ska föra samt krav avseende tillgängligheten till den dokumentationen.

(76)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på upprättande av förteckningar över de växter, växtprodukter och andra föremål, samt respektive ursprungs- eller avsändartredjeland, vars införsel till unionens territorium ska kräva sundhetscertifikat, upprättande av förteckningar över de växter, växtprodukter och andra föremål – samt respektive tredjeland som är ursprungs- eller avsändarland, vars införsel till vissa skyddade zoner från dessa tredjeländer ska kräva sundhetscertifikat, upprättande av förteckningar över de växter, växtprodukter och andra föremål, de berörda tredjeländer och den maximikvantitet som kan undantas från kravet på sundhetscertifikat vid införsel till unionens territorium samt fastställande av tekniska arrangemang för ogiltigförklarande av elektroniska sundhetscertifikat.

(77)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på upprättande av förteckningar över de växter, växtprodukter och andra föremål för vilka växtpass ska krävas för förflyttning inom unionens territorium, upprättande av förteckningar över de växter, växtprodukter och andra föremål för vilka växtpass ska krävas för införsel till och förflyttning inom vissa skyddade zoner samt fastställande av de skadegörare för skyddad zon, växter, växtprodukter eller andra föremål för vilka växtpass för skyddade zoner krävs vid direkt leverans till en slutanvändare.

(78)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på fastställande av formatspecifikationer för växtpassen, angivande av vilka typer och arter av växter för plantering för vilka undantag från kravet på angivelse av en spårbarhetskod i växtpassens format inte bör gälla och fastställande av tekniska arrangemang för utfärdande av elektroniska växtpass.

(79)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på fastställande av särskilda arrangemang avseende material, behandling och märkning vid reparation av träemballage; fastställande av formatspecifikationer för andra attesteringar än märkning av träemballage; fastställande av förfarandena för utfärdande av intyg inför export samt fastställande av särskilda bestämmelser om inlämning av anmälningar.

(80)

De genomförandebefogenheter som tilldelats kommissionen bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (14).

(81)

Kommissionen bör anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter om det, i vederbörligen motiverade fall med avseende på åtgärder mot särskilda EU-karantänskadegörare eller skadegörare som inte förtecknas som EU-karantänskadegörare, förbud mot införsel av vissa växter, växtprodukter och andra föremål till unionens territorium eller en skyddad zon, eller med avseende på att sådan införsel ska omfattas av särskilda krav och tillfälliga åtgärder avseende växter, växtprodukter och andra föremål som sannolikt kan medföra nyligen identifierade skadegörarrisker eller andra misstänkta växtskyddsrisker, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

(82)

I rådets direktiv 74/647/EEG (15) och 2006/91/EG (16) anges kontrollåtgärder avseende nejlikvecklare och San José-sköldlus. Sedan dessa direktiv trädde i kraft har de berörda skadegörarna spridits över stora delar av unionens territorium, varför det inte längre är genomförbart att innesluta dem. Dessa direktiv bör därför upphävas.

(83)

Rådets direktiv 69/464/EEG (17), 93/85/EEG (18), 98/57/EG (19) och 2007/33/EG (20) bör upphävas, då nya åtgärder om de berörda skadegörarna bör antas i enlighet med denna förordning. Med tanke på den tid och de resurser som krävs för att vidta dessa nya åtgärder, bör dessa direktiv upphävas med verkan från och med den 1 januari 2022.

(84)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 (21) fastställs att stöd till åtgärder mot skadegörare ska gälla vissa skadegörare som förtecknas i bilagorna till direktiv 2000/29/EG, och vissa skadegörare som inte förtecknas i bilagorna men för vilka det har antagits tillfälliga unionsåtgärder. Utöver bestämmelserna i den förordningen definieras genom den här förordningen kategorin prioriterade skadegörare, och det är nödvändigt att vissa åtgärder som vidtas av medlemsstaterna i synnerhet när det gäller prioriterade skadegörare berättigar till unionsbidrag, också i form av ersättning till yrkesmässiga aktörer, som motsvarar värdet av växter, växtprodukter och andra föremål som blir föremål för destruering enligt de utrotningsåtgärder som fastställs i denna förordning. Förordning (EU) nr 652/2014 bör därför ändras.

(85)

Tekniska ändringar bör också göras i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013 (22) och (EU) nr 1143/2014 (23).

(86)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt för skyddsåtgärder mot skadegörare på växter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare på grund av dess verkan, komplexitet och gränsöverskridande och internationella karaktär, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(87)

Denna förordning leder inte till att små och medelstora företag drabbas av oproportionella administrativa bördor eller ekonomiska konsekvenser. Efter samråd med aktörer på området har den särskilda situationen för små och medelstora företag i möjligaste mån beaktats i denna förordning. Ett potentiellt allmänt undantag för mikroföretag, som utgör huvuddelen av företagen, har inte beaktats, med hänsyn till att växtskydd är ett mål av allmänt intresse.

(88)

Denna förordning beaktar IPPC, avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder och de riktlinjer som utarbetats med stöd av dessa.

(89)

I enlighet med principen om smart lagstiftning bör genomförandet av den här förordningen samordnas med genomförandet av förordning (EU) nr 1143/2014 för att säkerställa fullständig tillämpning av unionens lagstiftning om växtskydd.

(90)

Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns särskilt i stadgan, i synnerhet i fråga om respekt för privatlivet och familjelivet, rätt till egendom, skydd av personuppgifter, näringsfrihet och frihet för konsten och vetenskapen. Medlemsstaterna bör tillämpa denna förordning i enlighet med dessa rättigheter och principer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Denna förordning innehåller bestämmelser som fastställer de växtskyddsrisker som hänger samman med arter, stammar eller biotyper av patogener, djur eller parasitära växter som är skadliga för växter eller växtprodukter (nedan kallade skadegörare) och åtgärder för att begränsa dessa risker till en acceptabel nivå.

2.   När det finns uppgifter om att andra icke parasitära växter än de som regleras genom artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1143/2014, medför växtskyddsrisker med allvarlig ekonomisk, social och miljömässig påverkan på unionens territorium kan dessa växter betraktas som skadegörare i den mening som avses i den här förordningen.

3.   I denna förordning ska hänvisningar till tredjeländer anses som hänvisningar till tredjeländer, Ceuta, Melilla och till de territorier som avses i artikel 355.1 i EUF-fördraget med undantag av Madeira och Azorerna.

I denna förordning ska hänvisningar till unionens territorium anses som hänvisningar till unionens territorium förutom Ceuta, Melilla och de territorier som avses i artikel 355.1 i EUF-fördraget utom Madeira och Azorerna.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.    växter : levande växter och följande levande växtdelar:

a)

Fröer i termens botaniska betydelse, med undantag för sådana som inte är avsedda för sådd.

b)

Frukter i termens botaniska betydelse.

c)

Grönsaker.

d)

Knölar, stamknölar, lökar, rhizom, rötter, jordstammar och stoloner.

e)

Skott, stjälkar och utlöpare.

f)

Snittblommor.

g)

Grenar med eller utan bladverk.

h)

Avskurna träd med bladverk.

i)

Blad och bladverk.

j)

Växtvävnadskulturer, inklusive cellkulturer, embryonalt material, meristem, chimära kloner och material som har tagits fram genom mikroförökning.

k)

Levande pollen och sporer.

l)

Knoppar, okuleringsris, sticklingar, ympris, ympkvistar.

2.    växtprodukter : obearbetat material med ursprung i växter och sådana bearbetade produkter som genom sin natur eller till följd av bearbetning kan ge upphov till risk för spridning av karantänskadegörare.

Om inget annat föreskrivs i de genomförandeakter som antas enligt artiklarna 28, 30 och 41, ska trä betraktas som en växtprodukt endast om det uppfyller ett eller flera av följande kriterier:

a)

Hela eller delar av den naturliga rundade ytan finns kvar, med eller utan bark.

b)

Den naturliga rundade ytan finns, till följd av sågning, kapning eller klyvning, inte kvar.

c)

Det har formen av flis, småbitar, sågspån, träavfall, hyvelspån eller avskrap och har inte genomgått någon bearbetning som inbegriper användning av lim, upphettning eller tryck eller en kombination av dessa för att producera pellets, briketter, plywood eller spånskivor.

d)

Det används, eller är avsett att användas, som förpackningsmaterial, oavsett om det faktiskt används vid transporter av varor.

3.    plantering : alla förfaranden att placera växter i ett odlingssubstrat, eller genom ympning eller liknande förfaranden, så att deras framtida tillväxt, reproduktion eller förökning säkras.

4.    växter för plantering : växter som är avsedda att förbli planterade, att planteras eller att omplanteras.

5.    andra föremål : alla material eller föremål, utom växter eller växtprodukter, som kan hysa eller sprida skadegörare, inbegripet jord eller odlingssubstrat.

6.    behörig myndighet : den eller de centrala myndigheter i en medlemsstat, eller i förekommande fall i ett tredjeland, som ansvarar för organisationen av offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet eller varje annan myndighet som tilldelats detta ansvar i enlighet med unionslagstiftningen om offentlig kontroll.

7.    parti : ett antal enheter av en och samma vara som kan identifieras genom sin homogenitet i fråga om sammansättning, ursprung och andra relevanta uppgifter, och som utgör en del av en sändning.

8.    handelsenhet : den minsta kommersiella enhet, eller annan användbar enhet, som är tillämplig på det berörda handelsledet och som kan utgöra en del av ett parti eller ett helt parti.

9.    yrkesmässig aktör : var och en som omfattas av offentlig rätt eller privaträtt och som arbetar yrkesmässigt med, och är juridiskt ansvarig för, en eller flera av följande verksamheter som rör växter, växtprodukter och andra föremål:

a)

Plantering.

b)

Förädling.

c)

Produktion, inklusive odling, uppförökning och upprätthållande.

d)

Införsel till och förflyttning inom och från unionens territorium.

e)

Tillhandahållande på marknaden.

f)

Lagring, insamling, distribution och bearbetning.

10.    registrerad aktör : en yrkesmässig aktör som är registrerad i enlighet med artikel 65.

11.    bemyndigad aktör : en registrerad aktör som av den behöriga myndigheten har bemyndigats att utfärda växtpass i enlighet med artikel 89, applicera en märkning i enlighet med artikel 98 eller utfärda attesteringar i enlighet med artikel 99.

12.    Slutanvändare : en person som agerar i syften som faller utanför den personens närings-eller yrkesverksamhet och som för eget bruk förvärvar växter eller växtprodukter.

13.    test : en officiell undersökning, som inte är en visuell undersökning, för att fastställa förekomst av skadegörare eller för att identifiera skadegörare.

14.    behandling : ett förfarande, antingen officiellt eller icke-officiellt, för utrotning, inaktivering eller avlägsnande av skadegörare eller för att göra dessa skadegörare infertila eller för att devitalisera växter eller växtprodukter.

15.    incidens : andelen eller antalet enheter i vilka en skadegörare förekommer i ett prov, en sändning, ett fält eller en annan avgränsad population.

16.    etablering : fortlevnad under överskådlig framtid av en skadegörare inom ett område efter införsel.

17.    utrotning : tillämpning av växtskyddsåtgärder för att eliminera en skadegörare från ett område.

18.    inneslutning : tillämpning av växtskyddsåtgärder i och omkring en angripen zon för att förhindra spridning av en skadegörare.

19.    karantänstation : alla officiella stationer för att hålla skadegörare, växter, växtprodukter eller andra föremål i karantän.

20.    inneslutningsanläggning : alla andra anläggningar än karantänstationer, där skadegörare, växter, växtprodukter eller andra föremål hålls under inneslutningsförhållanden.

21.    spårbarhetskod : en bokstavskod eller en numerisk eller alfanumerisk kod som identifierar en sändning, ett parti eller en handelsenhet och som används i spårbarhetssyfte, inklusive koder som avser ett parti, en sats, en serie, tillverkningsdatum eller den yrkesmässiga aktörens handlingar.

22.    växtskyddsåtgärd : en officiell åtgärd som syftar till att förhindra införsel eller spridning av karantänskadegörare eller till att begränsa de ekonomiska konsekvenserna av reglerade icke-karantänskadegörare.

KAPITEL II

Karantänskadegörare

Avsnitt 1

Karantänskadegörare

Artikel 3

Definition av karantänskadegörare

En skadegörare är en karantänskadegörare, med avseende på ett avgränsat territorium, om den uppfyller samtliga följande villkor:

a)

Dess identitet är fastställd, i den mening som avses i avsnitt 1.1 i bilaga I.

b)

Den förekommer inte inom territoriet, i den mening som avses i avsnitt 1.2 a i bilaga I, eller har, om den förekommer, inte någon stor utbredning inom detta territorium, i den mening som avses i avsnitt 1.2 b och c i bilaga I.

c)

Den kan ta sig in i, etablera sig i och sprida sig inom detta territorium eller, om den redan förekommer inom territoriet men inte har någon stor utbredning, kan ta sig in i, etablera sig och spridas i de delar av territoriet där den saknas i enlighet med avsnitt 1.3 i bilaga I.

d)

Dess introduktion, etablering och spridning skulle, i den mening som avses i avsnitt 1.4 i bilaga I, få oacceptabla ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser för detta territorium, eller, om den redan förekommer där men inte har någon stor utbredning, för de delar av territoriet där den saknas.

e)

Det finns genomförbara och effektiva åtgärder för att förhindra att skadegöraren tar sig in, etableras och sprids inom detta territorium, och begränsa dess risker och konsekvenser.

Avsnitt 2

EU-karantänskadegörare

Artikel 4

Definition av EU-karantänskadegörare

Karantänskadegörare är EU-karantänskadegörare, om det avgränsade territorium som avses i inledningen i artikel 3 är unionens territorium och om den är upptagen i den förteckning som avses i artikel 5.2.

Artikel 5

Förbud mot införsel, förflyttning, innehav, uppförökning eller frisläppande av EU-karantänskadegörare

1.   En EU-karantänskadegörare får inte föras in till eller förflyttas inom unionens territorium, eller innehas, uppförökas eller frisläppas inom unionens territorium.

2.   Kommissionen ska, genom en genomförandeakt, upprätta en förteckning över skadegörare som uppfyller de villkor som med avseende på unionens territorium anges i artikel 3 (nedan kallad förteckning över EU-karantänskadegörare).

Förteckningen över EU-karantänskadegörare ska innehålla de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I till direktiv 2000/29/EG och del A avsnitt I i bilaga II till det direktivet.

Skadegörare som är inhemska eller etablerade någonstans inom unionens territorium, antingen naturligt eller på grund av införsel utifrån till unionens territorium, ska i förteckningen över EU-karantänskadegörare markeras som skadegörare vars förekomst inom unionens territorium är känd.

Skadegörare som inte är inhemska eller etablerade någonstans inom unionens territorium ska i förteckningen över EU-karantänskadegörare markeras som skadegörare vars förekomst inom unionens territorium inte är känd.

3.   Om resultaten av en bedömning visar att en skadegörare som inte ingår i förteckningen över EU-karantänskadegörare uppfyller de villkor som anges i artikel 3 med avseende på unionens territorium eller att en skadegörare som ingår i förteckningen över EU-karantänskadegörare inte längre uppfyller ett eller flera av dessa villkor ska kommissionen genom genomförandeakter ändra den genomförandeakt som avses i punkt 2 i den här artikeln genom att föra upp skadegöraren i fråga i eller stryka den från den förteckningen.

Kommissionen ska göra sin bedömning tillgänglig för medlemsstaterna.

Kommissionen får ersätta den genomförandeakt som avses i punkt 2 i den här artikeln genom genomförandeakter i syfte att konsolidera ändringar.

4.   De genomförandeakter som avses i punkterna 2 och 3 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Artikel 6

Prioriterade skadegörare

1.   EU-karantänskadegörare är prioriterade skadegörare om de uppfyller samtliga följande villkor:

a)

De uppfyller med avseende på unionens territorium ett eller flera av villkoren i avsnitt 1.2 i bilaga I.

b)

Deras potentiella ekonomiska, miljömässiga eller sociala påverkan är mycket allvarlig med avseende på unionens territorium på det sätt som anges i avsnitt 2 i bilaga I.

c)

De är förtecknade i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera denna förordning genom att upprätta en förteckning över de prioriterade skadegörarna (nedan kallad förteckning över prioriterade skadegörare).

När resultaten av en bedömning visar att en EU-karantänskadegörare uppfyller de villkor som avses i punkt 1 i den här artikeln, eller att en skadegörare inte längre uppfyller ett eller flera av villkoren ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på ändring av den förteckning som avses i första stycket genom tillägg respektive strykning av den berörda skadegöraren från förteckningen i fråga.

Kommissionen ska utan dröjsmål göra bedömningen tillgänglig för medlemsstaterna.

Om det vid en allvarlig skadegörarrisk är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet ska det förfarande som anges i artikel 106 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

Artikel 7

Ändring av avsnitt 1 i bilaga I

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på ändring av avsnitt 1 i bilaga I för att anpassa det till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen av relevanta internationella standarder.

Artikel 8

EU-karantänskadegörare som används för officiell testning, vetenskapliga ändamål eller utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling

1.   Genom undantag från artikel 5.1 får medlemsstaterna på begäran tillfälligt tillåta införsel till, förflyttning inom och innehav och uppförökning på deras territorium av EU-karantänskadegörare eller skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1 för officiell testning, vetenskapliga ändamål eller utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling.

Tillstånd ska beviljas för den berörda verksamheten endast om adekvata restriktioner införs för att säkerställa att införsel, förflyttning, innehav, uppförökning och användning av skadegöraren i fråga inte leder till dess etablering eller spridning inom unionens territorium, samtidigt som hänsyn tas till dess identitet, biologi och spridningssätt, den planerade verksamheten, samverkan med miljön och andra relevanta faktorer som gäller riskerna med denna skadegörare.

2.   Om tillstånd beviljas i enlighet med punkt 1, ska samtliga följande villkor vara uppfyllda:

a)

Skadegöraren ska hållas på en sådan plats och under sådana förhållanden som

i)

de behöriga myndigheterna finner ändamålsenliga, och

ii)

avses i tillståndet.

b)

Den verksamhet som inbegriper skadegörare ska utföras i en karantänstation eller inneslutningsanläggning som av den behöriga myndigheten utsetts i enlighet med artikel 60 och som avses i tillståndet.

c)

Den verksamhet som inbegriper skadegörare ska utföras av personal

i)

som av de behöriga myndigheterna anses besitta erforderlig vetenskaplig och teknisk kompetens, och

ii)

vilka avses i tillståndet.

d)

Skadegöraren ska åtföljas av tillståndet vid införsel till, förflyttning inom, innehav eller uppförökning på unionens territorium.

3.   De tillstånd som beviljats i enlighet med punkt 1 ska begränsas gällande den mängd skadegörare som kan föras in, förflyttas, innehas, uppförökas eller användas och den tidsperiod som är lämplig för den berörda verksamheten. Tillstånden får inte överstiga den utsedda karantänstationens eller inneslutningsanläggningens kapacitet.

Tillstånd ska omfatta nödvändiga begränsningar för att på lämpligt sätt eliminera risken för etablering och spridning av respektive EU-karantänskadegörare eller skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1.

4.   Den behöriga myndigheten ska övervaka efterlevnaden av de villkor som avses i punkt 2 och de begränsningar och restriktioner som avses i punkt 3, samt vidta nödvändiga åtgärder vid bristande efterlevnad. I förekommande fall ska åtgärden vara ett återkallande av det tillstånd som avses i punkt 1.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera denna förordning med avseende på fastställande av närmare bestämmelser om följande:

a)

Utbyte av information mellan medlemsstaterna och kommissionen med avseende på införsel till, förflyttning inom, innehav, uppförökning och användning på unionens territorium av de berörda skadegörarna.

b)

Förfarandet och villkoren för beviljande av det tillstånd som avses i punkt 1.

c)

Kontrollen av efterlevnaden och de åtgärder som ska vidtas vid bristande efterlevnad, enligt punkt 4.

Artikel 9

Anmälan av en överhängande risk

1.   Om en medlemsstat har uppgifter om att det finns en överhängande risk för att en EU-karantänskadegörare kommer att ta sig in på unionens territorium, eller till en del av detta där skadegöraren ännu inte förekommer, ska medlemsstaten omgående skriftligen till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla dessa uppgifter.

2.   Punkt 1 ska även gälla för en skadegörare som inte tagits upp i förteckningen över EU-karantänskadegörare, om

a)

skadegöraren omfattas av de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30.1, eller

b)

den berörda medlemsstaten anser att skadegöraren kan uppfylla villkoren för att föras upp i förteckningen över EU-karantänskadegörare.

3.   Yrkesmässiga aktörer ska omedelbart till den behöriga myndigheten anmäla alla uppgifter som de har för en överhängande risk som avses i punkt 1 i fråga om EU-karantänskadegörare eller sådana skadegörare som avses i punkt 2.

Artikel 10

Behöriga myndigheters officiella bekräftelse av förekomsten av en EU-karantänskadegörare

Om en behörig myndighet misstänker, eller har mottagit uppgifter om, förekomst av en EU-karantänskadegörare, eller av en skadegörare som omfattas av åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30.1, på en del av en medlemsstats territorium där förekomst av skadegöraren tidigare inte varit känd, eller i en sändning av växter, växtprodukter eller andra föremål som förts in till, är avsedda att föras in till, eller förflyttats inom unionens territorium, ska myndigheten genast vidta nödvändiga åtgärder för att bekräfta om skadegöraren förekommer eller inte (nedan kallat officiell bekräftelse).

Den officiella bekräftelsen ska grundas på en diagnos från ett officiellt laboratorium som har utsetts av behörig myndighet i enlighet med de villkor och krav som föreskrivs i unionslagstiftningen om offentlig kontroll.

I förekommande fall ska den berörda medlemsstaten i väntan på den officiella bekräftelsen på skadegörarens förekomst vidta växtskyddsåtgärder för att eliminera risken för att denna skadegörare sprids.

Den misstanke eller de uppgifter som avses i första stycket i den här artikeln får grunda sig på information som mottagits i enlighet med artiklarna 14 och 15 eller på någon annan källa.

Artikel 11

Medlemsstaternas anmälan av EU-karantänskadegörare till kommissionen och övriga medlemsstater

En medlemsstat ska till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla att medlemsstatens behöriga myndigheter officiellt har bekräftat något av följande:

a)

Förekomst på sitt territorium av en EU-karantänskadegörare, vars förekomst tidigare inte varit känd.

b)

Förekomsten av en EU-karantänskadegörare inom en del av dess territorium där den tidigare inte förekommit.

c)

Förekomsten på sitt territorium av en EU-karantänskadegörare i en sändning av växter, växtprodukter eller andra föremål som förts in till, är avsedda att föras in till, eller förflyttats inom unionens territorium.

Anmälningar enligt första stycket ska lämnas in av den centrala myndigheten, i enlighet med vad som avses i unionslagstiftningen om offentlig kontroll och genom det elektroniska anmälningssystem som avses i artikel 103.

Artikel 12

Information om EU-karantänskadegörare som de behöriga myndigheterna ska överlämna till yrkesmässiga aktörer

1.   Om en situation som avses i artikel 11 är officiellt bekräftad, ska den behöriga myndigheten säkerställa att yrkesmässiga aktörer, vars växter, växtprodukter eller andra föremål kan påverkas, utan dröjsmål underrättas om förekomsten av EU-karantänskadegöraren.

2.   Kommissionen ska upprätta och uppdatera en offentlig förteckning över samtliga mottagna anmälningar avseende nya skadegörare i tredjeländer som kan utgöra en växtskyddsrisk på unionens territorium.

Denna förteckning får utgöra en del av det elektroniska system som avses i artikel 103.

Artikel 13

Information om prioriterade skadegörare som de behöriga myndigheterna ska överlämna till allmänheten

Om en situation som avses i artikel 11 första stycket a eller b är officiellt bekräftad i fråga om prioriterade skadegörare, ska den behöriga myndigheten informera allmänheten om de åtgärder som den vidtagit eller avser vidta och, i förekommande fall, om eventuella åtgärder som kommer att vidtas av relevanta kategorier av yrkesmässiga aktörer eller andra personer.

Artikel 14

Åtgärder som omedelbart ska vidtas av yrkesmässiga aktörer

1.   Om en yrkesmässig aktör misstänker eller får vetskap om att växter, växtprodukter eller andra föremål som befinner sig under aktörens kontroll är angripna av en EU-karantänskadegörare eller en skadegörare som omfattas av de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30.1 ska den yrkesmässiga aktören omedelbart anmäla denna misstanke eller vetskap till den behöriga myndigheten, så att den behöriga myndigheten kan vidta åtgärder i enlighet med artikel 10. Den yrkesmässiga aktören ska också i förekommande fall omedelbart vidta förebyggande åtgärder för att förhindra etablering och spridning av sådana skadegörare.

2.   Den behöriga myndigheten kan besluta att den anmälan som avses i punkt 1 inte krävs om förekomsten av en särskild skadegörare är känd i ett område. I sådana fall ska den behöriga myndigheten informera den berörda yrkesmässiga aktören om det beslutet.

3.   Om en yrkesmässig aktör erhåller en officiell bekräftelse avseende förekomsten av en EU-karantänskadegörare i växter, växtprodukter eller andra föremål som befinner sig under aktörens kontroll ska den yrkesmässiga aktören samråda med den behöriga myndigheten om de åtgärder som ska vidtas och, i enlighet med vad som befinns lämpligt, vidta de åtgärder som avses i punkterna 4–7.

4.   Den yrkesmässiga aktören ska omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra spridning av skadegöraren i fråga. Om den behöriga myndigheten har gett anvisningar avseende dessa åtgärder ska den yrkesmässiga aktören agera i enlighet med dessa anvisningar.

5.   Om den behöriga myndigheten så anvisat ska den yrkesmässiga aktören vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera skadegöraren från de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen samt från sina verksamhetsplatser och från mark, jord, vatten eller andra angripna föremål som befinner sig under aktörens kontroll.

6.   Den yrkesmässiga aktören ska, såvida inte den behöriga myndigheten gett andra anvisningar, utan dröjsmål från marknaden dra tillbaka de växter, växtprodukter och andra föremål som står under aktörens kontroll och som kan innehålla skadegörare.

Om dessa växter, växtprodukter eller andra föremål inte längre står under den berörda yrkesmässiga aktörens kontroll, ska den yrkesmässiga aktören, såvida inte den behöriga myndigheten gett andra anvisningar, omedelbart

a)

informera de personer i handelskedjan till vilka växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen levererats om förekomsten av skadegöraren,

b)

ge dessa personer riktlinjer om nödvändiga åtgärder som ska vidtas i samband med transporten av växterna, växtprodukterna respektive de andra föremålen för att minska risken för att skadegörarna i fråga sprids eller slipper ut, och

c)

återkalla dessa växter, växtprodukter eller andra föremål.

7.   I de fall där punkt 1, 3, 4, 5 eller 6 i den här artikeln är tillämpliga ska den yrkesmässiga aktören på begäran förse den behöriga myndigheten med alla uppgifter som är av betydelse för allmänheten. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 ska myndigheten så snart som möjligt informera allmänheten om de åtgärder som behöver vidtas med avseende på de växter, växtprodukter eller andra föremål som kan innehålla respektive skadegörare.

Artikel 15

Åtgärder som ska vidtas av andra personer än de yrkesmässiga aktörerna

1.   När någon annan än en yrkesmässig aktör upptäcker förekomst av en EU-karantänskadegörare eller har anledning att misstänka sådan förekomst, ska vederbörande omedelbart anmäla detta till den behöriga myndigheten. Om anmälan inte gjorts skriftligen ska den behöriga myndigheten officiellt dokumentera den. Om den behöriga myndigheten så kräver ska personen förse myndigheten med den information som han eller hon förfogar över och som avser förekomsten i fråga.

2.   Den behöriga myndigheten kan besluta att den anmälan som avses i punkt 1 inte krävs om förekomsten av en särskild skadegörare i ett område är känd.

3.   Den person som lämnade den anmälan som avses i punkt 1 ska samråda med den behöriga myndigheten om vilka åtgärder som ska vidtas och ska i enlighet med den behöriga myndighetens anvisningar vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra spridning av skadegöraren och eliminera den från de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen och, i tillämpliga fall, från personens mark och byggnader.

Artikel 16

Undantag från anmälningsskyldigheten

Den anmälningsskyldighet som avses i artiklarna 14 och 15 ska inte tillämpas om

a)

en EU-karantänskadegörare påträffats i en angripen zon av ett avgränsat område som inrättats för inneslutning av skadegöraren i fråga, i enlighet med artikel 18.2,

b)

en EU-karantänskadegörare påträffats i en angripen zon av ett avgränsat område och som omfattas av utrotningsåtgärder som kräver åtta år eller mer, under dessa åtta år.

Artikel 17

Utrotning av EU-karantänskadegörare

1.   Om en situation som avses i artikel 11 första stycket a och b officiellt bekräftas ska den behöriga myndigheten omedelbart vidta alla nödvändiga växtskyddsåtgärder för att utrota EU-karantänskadegöraren från det berörda området. Dessa åtgärder ska vidtas i enlighet med bilaga II.

Utrotningsskyldigheten ska inte tillämpas när något annat anges i en genomförandeakt som avser den skadegöraren och som antagits i enlighet med artikel 28.2.

2.   Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål undersöka källan till förekomsten av den berörda EU-karantänskadegöraren, särskilt där denna förekomst kan ha samband med förflyttning av växter, växtprodukter eller andra föremål och möjligheten att den berörda skadegöraren har spridits till andra växter, växtprodukter eller föremål genom dessa förflyttningar.

3.   Om de åtgärder som avses i punkt 1 rör införsel eller transport inom unionens territorium av växter, växtprodukter och andra föremål, ska den berörda medlemsstaten omedelbart anmäla dessa åtgärder till kommissionen och övriga medlemsstater.

4.   De åtgärder som avses i punkt 1 och de undersökningar som avses i punkt 2 ska genomföras oavsett om skadegöraren förekommer på mark eller i byggnader som är allmänna eller privata.

Artikel 18

Inrättande av avgränsade områden

1.   Om en situation som avses i artikel 11 första stycket a och b officiellt bekräftas ska den behöriga myndigheten omedelbart inrätta ett eller flera områden där de utrotningsåtgärder som avses i artikel 17.1 ska vidtas (nedan kallat avgränsat område).

Det avgränsade området ska bestå av en angripen zon och en buffertzon.

2.   Den angripna zonen ska, i tillämpliga fall, innehålla

a)

alla växter som man vet är angripna av den berörda skadegöraren,

b)

alla växter som visar tecken eller symptom som tyder på eventuella angrepp av skadegöraren,

c)

alla andra växter som kan ha blivit eller kan komma att bli kontaminerade eller angripna av den skadegöraren, inbegripet växter som kan komma att bli angripna på grund av deras mottaglighet för denna skadegörare och deras närhet till angripna växter, eller – om känd – en gemensam produktionskälla med angripna växter, eller växter som odlas från dessa,

d)

mark, jord, vattendrag eller andra angripna föremål eller föremål som kan komma att angripas av den berörda skadegöraren.

3.   Buffertzonen ska angränsa till den angripna zonen och omsluta den.

Zonens omfattning ska vara anpassad till risken för spridning av den berörda skadegöraren på naturlig väg utanför den angripna zonen, eller till följd av mänsklig verksamhet inom den angripna zonen och dess omgivning, och ska fastställas i enlighet med de principer som anges i avsnitt 2 i bilaga II.

Om risken för spridning av skadegöraren utanför den angripna zonen eliminerats eller minskats till en acceptabel nivå tack vare naturliga eller konstgjorda barriärer, behöver ingen buffertzon inrättas.

4.   Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten besluta att inte inrätta något avgränsat område, om den vid en inledande bedömning finner att ett omedelbart eliminerande är möjligt med hänsyn till den berörda skadegörarens, växtens, växtproduktens eller det berörda andra föremålets typ och den plats där den eller det påträffats.

I sådana fall ska en inventering genomföras för att fastställa om ytterligare växter eller växtprodukter är angripna. På grundval av denna inventering ska den behöriga myndigheten fastställa om det föreligger något behov av att inrätta ett avgränsat område.

5.   Om ett avgränsat område, i enlighet med punkterna 2 och 3, måste utvidgas till en annan medlemsstats territorium, ska den medlemsstat i vilken den berörda skadegöraren påträffats omgående kontakta den medlemsstat till vars territorium det avgränsade området ska utvidgas, så att denna medlemsstat får möjlighet att vidta de tillämpliga åtgärder som avses i punkterna 1–4.

6.   Medlemsstaterna ska senast den 30 april varje år till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla det antal avgränsade områden som inrättats och var de ligger, de berörda skadegörarna, samt vilka åtgärder som vidtagits under föregående kalenderår.

Denna punkt ska gälla utan att åsidosätta tillämpningen av en eventuell skyldighet att anmäla avgränsade områden som fastställts genom sådana genomförandeakter som avses i artikel 104.

Artikel 19

Inventeringar och ändringar av avgränsade områden samt hävande av restriktioner

1.   Behöriga myndigheter ska åtminstone en gång per år, när det är lämpligt, genomföra en inventering av varje avgränsat område när det gäller förekomsten av den berörda skadegöraren och hur den utvecklas.

Dessa inventeringar ska genomföras i enlighet med artikel 22.2.

2.   Om en behörig myndighet, oavsett om det beror på en sådan inventering som avses i punkt 1 eller ej, upptäcker förekomst av den berörda skadegöraren i buffertzonen, ska den berörda medlemsstaten omedelbart anmäla detta till kommissionen och övriga medlemsstater.

3.   De behöriga myndigheterna ska, i förekommande fall, ändra gränserna runt de angripna zonerna, buffertzonerna och de avgränsade områdena enligt resultaten av de inventeringar som avses i punkt 1.

4.   Behöriga myndigheter kan upphäva ett avgränsat område och avsluta utrotningsåtgärderna, om områdets status som fritt från skadegörare har bekräftats. Detta gäller om följande två villkor är uppfyllda:

a)

den inventering som avses i punkt 1 visar att området konstaterats vara fritt från den berörda skadegöraren, och

b)

inga skadegörare påträffats i det avgränsade området under en tillräckligt lång period.

5.   Vid beslut om sådana ändringar som avses i punkt 3, eller upphävande av det avgränsade område som avses i punkt 4, ska den berörda behöriga myndigheten åtminstone beakta följande faktorer:

a)

Skadegörarens och den berörda vektorns biologi.

b)

Förekomsten av värdväxter.

c)

Ekoklimatologiska förhållanden.

d)

Sannolikheten för att utrotningsåtgärderna har varit framgångsrika.

6.   Genom undantag från punkt 1 i denna artikel behöver årliga inventeringar inte genomföras i de angripna zonerna inom avgränsade områden som inrättats för

a)

skadegörare som omfattas av utrotningsåtgärder som kräver åtta år eller mer,

b)

skadegörare som omfattas av de inneslutningsåtgärder som avses i artikel 28.2.

7.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera denna förordning med avseende på närmare precisering av de skadegörare som avses i punkt 6 a i den här artikeln och artikel 16 b samt villkoren för tillämpningen av dessa undantag.

Artikel 20

Rapporter om åtgärder som vidtas i enlighet med artiklarna 17, 18 och 19

1.   När åtgärder vidtagits av en medlemsstat i ett område som angränsar till en annan medlemsstat, ska en rapport om de åtgärder som vidtagits i enlighet med artiklarna 17, 18 och 19 överlämnas till den andra medlemsstaten.

2.   När kommissionen eller en annan medlemsstat så begär ska en medlemsstat överlämna en rapport om särskilda åtgärder som vidtagits i enlighet med artiklarna 17, 18 och 19.

Artikel 21

Ändring av bilaga II

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på ändring av bilaga II för att anpassa den till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och till utvecklingen av relevanta internationella standarder.

Artikel 22

Inventering av EU-karantänskadegörare och skadegörare som preliminärt klassificeras som EU-karantänskadegörare

1.   Medlemsstaterna ska under angivna tidsperioder genomföra riskbaserade inventeringar för att kontrollera förekomsten av åtminstone följande:

a)

EU-karantänskadegörare.

b)

Tecken eller symptom på varje skadegörare som omfattas av de åtgärder som avses i artikel 29 eller av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1.

Dessa inventeringar ska genomföras inom alla områden där förekomst av den berörda skadegöraren tidigare inte varit känd.

Dessa inventeringar behöver inte genomföras för skadegörare för vilka man otvetydigt kan konstatera att etablering och spridning i medlemsstaten inte är möjlig på grund av ekoklimatologiska förhållanden eller avsaknad av skadegörarnas värdväxter.

2.   Utformningen av de inventeringar som avses i punkt 1 ska baseras på den risk som föreligger för att skadegöraren förekommer i det område inventeringen omfattar. De ska åtminstone bestå av visuella undersökningar utförda av den behöriga myndigheten och, i förekommande fall, insamling av prover och genomförande av tester. Dessa inventeringar ska genomföras på alla lämpliga platser och i förekommande fall inbegripa verksamhetsplatser, fordon, maskiner och förpackningsmaterial som används av yrkesmässiga aktörer och andra personer. De ska bygga på sunda vetenskapliga och tekniska principer samt utföras vid tidpunkter som lämpar sig för att möjliggöra upptäckt av de berörda skadegörarna.

Inventeringarna ska beakta vetenskapliga och tekniska uppgifter och annan relevant information om förekomsten av den berörda skadegöraren.

3.   Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om resultaten av de inventeringar som avses i punkt 1, som utfördes under föregående kalenderår. Dessa rapporter ska innehålla uppgifter om var inventeringarna genomförts, tidpunkten för dessa inventeringar, de berörda skadegörarna och växterna, växtprodukterna eller andra föremålen, antalet inspektioner och tagna prover samt förekomst av varje berörd skadegörare.

Kommissionen kan genom genomförandeakter fastställa en mall för dessa rapporter samt anvisningar om hur mallen i fråga ska fyllas i. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Artikel 23

Fleråriga inventeringsprogram och insamling av uppgifter

1.   Medlemsstaterna ska upprätta fleråriga inventeringsprogram som fastställer innehållet i de inventeringar som ska genomföras enligt artikel 22. Dessa program ska möjliggöra insamling och registrering av såväl vetenskapliga och tekniska uppgifter som annan relevant information som avses i artikel 22.2 andra stycket.

De fleråriga inventeringsprogrammen ska innehålla följande uppgifter i enlighet med artikel 22.2:

a)

Det särskilda målet för respektive inventering.

b)

Inventeringens omfattning med avseende på berört område och tidsram, samt de undersökta skadegörarna, växterna och varorna.

c)

Inventeringsmetoder och kvalitetsstyrning, inklusive en beskrivning av förfarandena för visuell undersökning, provtagning och testning samt deras tekniska motivering.

d)

Tidpunkter, frekvens och antalet planerade visuella undersökningar, prover och tester.

e)

Metoderna för dokumentation och rapportering av de uppgifter som samlats in.

De fleråriga inventeringsprogrammen ska omfatta en period av fem till sju år.

2.   Medlemsstaterna ska på begäran anmäla sina fleråriga inventeringsprogram till kommissionen och övriga medlemsstater i samband med att de inrättas.

3.   Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer utformningen av de fleråriga inventeringsprogrammen och de praktiska arrangemangen för tillämpningen av inslagen i punkt 1 på de särskilda skadegörarriskerna.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Artikel 24

Inventering av prioriterade skadegörare

1.   Medlemsstaterna ska, med avseende på varje prioriterad skadegörare, årligen genomföra den inventering som anges i artiklarna 22.1 och 22.2. Dessa inventeringar ska omfatta ett tillräckligt stort antal visuella undersökningar, provtagningar och tester som lämpar sig för varje prioriterad skadegörare, i den mån detta är möjligt i förhållande till skadegörarens biologi och de ekoklimatologiska förhållandena, för att med en hög grad av tillförlitlighet säkerställa att de upptäcks i tid.

Inventeringarna behöver inte genomföras för skadegörare för vilka man otvetydigt kan konstatera att etablering och spridning i medlemsstaten inte är möjlig på grund av de respektive ekoklimatologiska förhållandena eller avsaknaden av skadegörarnas värdväxter.

2.   Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om resultaten av de inventeringar som avses i punkt 1 och som utförts under föregående kalenderår.

Artikel 25

Beredskapsplaner för prioriterade skadegörare

1.   Varje medlemsstat ska för varje prioriterad skadegörare som kan ta sig in i dess territorium eller en del därav och etablera sig där upprätta och regelbundet uppdatera en separat plan, med uppgifter om de beslutsprocesser, förfaranden och protokoll som ska följas och de minsta resurser som ska ställas till förfogande samt förfaranden för tillgängliggörande av ytterligare resurser om förekomst av skadegöraren officiellt bekräftas eller misstänks (nedan kallad beredskapsplanen).

Medlemsstaterna ska i ett lämpligt skede under utarbetandet och uppdateringen av beredskapsplanen samråda med alla relevanta aktörer.

Beredskapsplaner behöver inte upprättas för skadegörare för vilka man otvetydigt kan konstatera att etablering och spridning i medlemsstaten inte är möjlig på grund av de ekoklimatologiska förhållandena eller avsaknaden av skadegörarnas värdväxter.

2.   Varje beredskapsplan ska omfatta

a)

roller och ansvarsområden för de organ som deltar i genomförandet av planen, vid officiellt bekräftad eller misstänkt förekomst av den prioriterade skadegöraren, ordergång och förfaranden för samordningen av åtgärder som ska vidtas av behöriga myndigheter eller andra myndigheter, medverkande delegerade organ eller fysiska personer, laboratorier och yrkesmässiga aktörer samt samordning med angränsande medlemsstater och angränsande tredjeländer i förekommande fall,

b)

behöriga myndigheters tillträde till yrkesmässiga aktörers och andra relevanta aktörers verksamhetsplatser samt fysiska personers mark och byggnader,

c)

behöriga myndigheters tillträde, vid behov, till laboratorier, utrustning, personal, extern expertis och resurser som är nödvändiga för snabb och effektiv utrotning eller, i förekommande fall, inneslutning av de prioriterade skadegörarna i fråga,

d)

åtgärder som ska vidtas med avseende på information till kommissionen, övriga medlemsstater, berörda yrkesmässiga aktörer och allmänheten när det gäller förekomsten av den berörda prioriterade skadegöraren och de åtgärder som vidtagits mot den, om förekomst av den berörda skadegöraren officiellt bekräftas eller misstänks,

e)

system för dokumentation av förekomst av den berörda prioriterade skadegöraren,

f)

tillgängliga bedömningar enligt artikel 6.2 och varje bedömning som genomförts av medlemsstaten när det gäller risken för dess territorium i samband med den berörda prioriterade skadegöraren,

g)

de riskhanteringsåtgärder som ska vidtas med avseende på den prioriterade skadegöraren enligt avsnitt 1 i bilaga II, och de förfaranden som ska följas,

h)

principer för den geografiska avgränsningen av avgränsade områden,

i)

protokoll som beskriver metoderna för visuella undersökningar, provtagningar och laboratorietester, och

j)

principer för utbildning av personal vid de behöriga myndigheterna och, i förekommande fall, av de organ, offentliga myndigheter, laboratorier, yrkesmässiga aktörer och andra personer som avses i led a.

I förekommande fall ska de uppgifter som avses i första stycket d–j utformas som handledningar.

3.   Beredskapsplaner får kombineras för flera prioriterade skadegörare med liknande biologi och värdväxter. I sådana fall ska beredskapsplanen bestå av en allmän del som är gemensam för alla prioriterade skadegörare som omfattas av den, och en särskild del för var och en av de berörda prioriterade skadegörarna.

4.   Medlemsstaterna ska inom fyra år från upprättandet av förteckningen över prioriterade skadegörare upprätta en beredskapsplan för de prioriterade skadegörare som finns upptagna i den förteckningen.

Inom ett år från dagen för upptagandet av varje ytterligare berörd skadegörare i denna förteckning över prioriterade skadegörare ska medlemsstaterna upprätta en beredskapsplan för den prioriterade skadegöraren.

Medlemsstaterna ska regelbundet se över och i förekommande fall uppdatera sina beredskapsplaner.

5.   Medlemsstaterna ska på begäran översända sina beredskapsplaner till kommissionen och övriga medlemsstater, och ska informera alla relevanta yrkesmässiga aktörer genom offentliggörande på internet.

Artikel 26

Simuleringsövningar för prioriterade skadegörare

1.   Medlemsstaterna ska utföra simuleringsövningar med inriktning på genomförandet av beredskapsplanerna i intervall som fastställs utifrån den berörda prioriterade skadegörarens eller de berörda prioriterade skadegörarnas biologi och den risk som denna eller dessa skadegörare utgör.

Dessa övningar ska inom en rimlig tidsperiod utföras med avseende på samtliga prioriterade skadegörare och de relevanta aktörerna ska delta.

Dessa övningar behöver inte genomföras om respektive medlemsstat nyligen har vidtagit åtgärder för utrotning av skadegöraren eller skadegörarna i fråga.

2.   Simuleringsövningar gällande prioriterade skadegörare, vars förekomst i en medlemsstat kan ha en inverkan på angränsande medlemsstater får utföras gemensamt av de medlemsstaterna på grundval av deras respektive beredskapsplaner.

I förekommande fall får medlemsstaterna utföra dessa simuleringsövningar tillsammans med angränsande tredjeländer.

3.   Medlemsstaterna ska på begäran tillhandahålla kommissionen och övriga medlemsstater en rapport om resultaten av varje simuleringsövning.

Artikel 27

Handlingsplaner för prioriterade skadegörare

1.   Om förekomst av en prioriterad skadegörare på en medlemsstats territorium officiellt har bekräftats i enlighet med artikel 10, ska den behöriga myndigheten omgående anta en plan (nedan kallad handlingsplanen) med åtgärder för utrotning av skadegöraren, enligt artiklarna 17, 18 och 19, eller för inneslutning av denna enligt artikel 28.2 samt en tidsplan för genomförandet av dessa åtgärder.

Handlingsplanen ska innehålla en beskrivning av utformningen och organisationen av de inventeringar som ska genomföras och ange antalet visuella undersökningar, prover som ska tas och laboratorietest som ska utföras samt den metod som ska tillämpas vid inventeringen, provtagningarna och testerna.

Handlingsplanen ska grunda sig på den relevanta beredskapsplanen och den ska omedelbart delges de berörda yrkesmässiga aktörerna av den behöriga myndigheten.

2.   Medlemsstaterna ska på begäran anmäla de antagna handlingsplanerna till kommissionen och övriga medlemsstater.

Artikel 28

Unionsåtgärder mot särskilda EU-karantänskadegörare

1.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa åtgärder mot särskilda EU-karantänskadegörare. Genom dessa åtgärder ska en eller flera av nedanstående bestämmelser genomföras med avseende på varje berörd skadegörare:

a)

Artikel 10 om åtgärder vid misstanke om och behöriga myndigheters officiella bekräftelse av förekomsten av den EU-karantänskadegöraren.

b)

Artikel 14 om åtgärder som omedelbart ska vidtas av yrkesmässiga aktörer.

c)

Artikel 15 om åtgärder som ska vidtas av andra personer än de yrkesmässiga aktörerna.

d)

Artikel 17 om utrotning av EU-karantänskadegörare.

e)

Artikel 18 om inrättande av avgränsade områden.

f)

Artikel 19 om inventeringar, ändringar av avgränsade områden och hävande av restriktioner.

g)

Artikel 22 om inventeringar om EU-karantänskadegörare och skadegörare som preliminärt klassificeras som EU-karantänskadegörare.

h)

Artikel 24 om inventeringar av prioriterade skadegörare, vad avser antalet visuella undersökningar, prover och tester för särskilda prioriterade skadegörare.

i)

Artikel 25 om beredskapsplaner för prioriterade skadegörare.

j)

Artikel 26 om simuleringsövningar för prioriterade skadegörare.

k)

Artikel 27 om handlingsplaner för prioriterade skadegörare.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

2.   Om det, i fråga om ett avgränsat område och på grundval av de inventeringar som avses i artikel 19 eller andra uppgifter, konstateras att en utrotning av den berörda EU-karantänskadegöraren inte är möjlig, ska kommissionen genom undantag från artikel 17 anta genomförandeakter enligt punkt 1, som fastställer åtgärder vars syfte är inneslutning.

För att detta ska kunna konstateras ska kommissionen, efter inlämnande av relevanta uppgifter från den berörda medlemsstaten eller från någon annan källa, utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder.

3.   Om kommissionen konstaterar att förebyggande åtgärder på områden utanför de avgränsade områdena är nödvändiga för att skydda den del av unionens territorium där de berörda EU-karantänskadegörarna inte förekommer, får kommissionen anta genomförandeakter enligt punkt 1 för att fastställa sådana åtgärder.

4.   De åtgärder som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska vidtas i enlighet med bilaga II, med hänsyn tagen till de specifika riskerna med de berörda EU-karantänskadegörarna, de särskilda ekoklimatologiska förhållandena och riskerna när det gäller berörda medlemsstater samt behovet av att på EU-nivå genomföra nödvändiga riskreducerande åtgärder på ett harmoniserat sätt.

5.   Innan en åtgärd har antagits av kommissionen får medlemsstaten fortsätta med de åtgärder den redan har vidtagit.

6.   När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att avvärja en allvarlig skadegörarrisk ska kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 107.3. Dessa akter ska antas i enlighet med bilaga II, med beaktande av de specifika riskerna med de berörda EU-karantänskadegörarna, de särskilda ekoklimatologiska förhållandena och riskerna när det gäller de berörda medlemsstaterna samt behovet av att på EU-nivå genomföra nödvändiga riskreducerande åtgärder på ett harmoniserat sätt.

7.   Medlemsstaterna ska, genom det system för elektronisk anmälan som avses i artikel 103, till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla alla fall av bristande efterlevnad av de åtgärder som antagits enligt den här artikeln på ett sådant sätt att det skapas en risk för spridning av EU-karantänskadegörare.

Artikel 29

Medlemsstaternas åtgärder med avseende på skadegörare som inte förtecknats som EU-karantänskadegörare

1.   Om en skadegörare som inte tagits upp i förteckningen över EU-karantänskadegörare officiellt bekräftas förekomma på en medlemsstats territorium och medlemsstaten anser att skadegöraren kan uppfylla villkoren för att föras upp i förteckningen över EU-karantänskadegörare, ska den omedelbart bedöma om skadegöraren uppfyller kriterierna i avsnitt 3 underavsnitt 1 i bilaga I. Om den drar slutsatsen att kriterierna är uppfyllda, ska den omgående vidta utrotningsåtgärder i enlighet med bilaga II. Artiklarna 17–20 ska tillämpas.

Om det på grundval av de inventeringar som avses i artikel 19 eller andra uppgifter, konstateras att utrotning av skadegöraren inte är möjlig inom ett avgränsat område, ska artikel 28.2 tillämpas på motsvarande sätt.

Om förekomsten av en skadegörare som uppfyller kriterierna i första stycket i en sändning av växter, växtprodukter eller andra föremål som förts in till eller förflyttats inom en medlemsstats territorium officiellt bekräftas, ska medlemsstaten vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra införsel till och etablering och spridning av den skadegöraren inom unionens territorium.

Om en medlemsstat misstänker förekomst på sitt territorium av en skadegörare som uppfyller de kriterier som anges i första stycket, ska artikel 10 tillämpas på motsvarande sätt.

I avvaktan på en officiell bekräftelse av förekomsten av skadegöraren i fråga ska medlemsstaten i förekommande fall vidta växtskyddsåtgärder för att minska spridningsrisken.

2.   Efter att ha vidtagit de åtgärder som avses i punkt 1 ska medlemsstaten bedöma om den berörda skadegöraren uppfyller de kriterier för karantänskadegörare som anges i avsnitt 1 i bilaga I.

3.   Den berörda medlemsstaten ska till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla förekomsten av den skadegörare som avses i punkt 1. Den berörda medlemsstaten ska också underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om den bedömning som avses i den punkten, de åtgärder som vidtagits och de uppgifter som ligger till grund för dessa åtgärder.

Inom två år efter den officiella bekräftelsen av förekomsten av skadegöraren ska medlemsstaterna till kommissionen anmäla resultaten av den bedömning som avses i punkt 2.

Anmälningar om förekomsten av skadegöraren ska göras via det elektroniska anmälningssystem som avses i artikel 103.

Artikel 30

Unionens åtgärder med avseende på skadegörare som inte förtecknats som EU-karantänskadegörare

1.   När kommissionen tar emot en anmälan som avses i första stycket i artikel 29.3, eller har andra uppgifter om förekomst eller en överhängande risk för att en skadegörare som inte är upptagen i förteckningen över EU-karantänskadegörare tar sig in eller sprids inom unionens territorium, och den anser att denna skadegörare kan uppfylla villkoren för att tas upp i förteckningen, ska den omedelbart bedöma om skadegöraren uppfyller kriterierna i avsnitt 3 underavsnitt 2 i bilaga I med avseende på unionens territorium.

Om kommissionen finner att dessa kriterier är uppfyllda, ska den omedelbart genom genomförandeakter anta åtgärder för en begränsad tidsperiod med avseende på de risker som denna skadegörare medför. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Genom åtgärderna ska, i förekommande fall, en eller flera av de bestämmelser som avses i artikel 28.1 första stycket a–g genomföras, särskilt när det gäller var och en av de berörda skadegörarna.

2.   Efter att ha vidtagit de åtgärder som avses i punkt 1 ska kommissionen bedöma om den berörda skadegöraren, i fråga om unionens territorium, uppfyller de kriterier för karantänskadegörare som anges i avsnitt 1 i bilaga I.

3.   Om det på grundval av de inventeringar som avses i artiklarna 19 och 22 eller andra uppgifter konstateras att den berörda skadegöraren inte är möjlig att utrota inom ett avgränsat område, kan de genomförandeakter som avses i punkt 1 andra stycket i den här artikeln fastställa åtgärder vars syfte är inneslutning.

4.   Om det konstateras att förebyggande åtgärder i områden utanför avgränsade områden är nödvändiga för att skydda den del av unionens territorium där skadegöraren i fråga inte förekommer, kan de genomförandeakter som avses i punkt 1 fastställa sådana åtgärder.

5.   De åtgärder som avses i punkterna 1, 3 och 4 ska antas i enlighet med bilaga II, med beaktande av de specifika riskerna med de berörda skadegörarna och behovet av att på unionsnivå genomföra nödvändiga riskreducerande åtgärder på ett harmoniserat sätt.

6.   Innan åtgärder antagits av kommissionen får medlemsstaten fortsätta med de åtgärder som den redan har vidtagit i enlighet med artikel 29.

7.   När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att avvärja en allvarlig skadegörarrisk ska kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 107.3. Dessa akter ska antas i enlighet med bilaga II, med beaktande av de specifika riskerna med den berörda skadegöraren och behovet av att på unionsnivå genomföra nödvändiga riskreducerande åtgärder på ett harmoniserat sätt.

8.   Medlemsstaterna ska, genom det system för elektronisk anmälan som avses i artikel 103, till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla alla fall av bristande efterlevnad av de åtgärder som antagits enligt den här artikeln som skapar en risk för spridning av de skadegörare som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Artikel 31

Strängare krav som har antagits av medlemsstaterna

1.   Medlemsstaterna får inom sitt territorium tillämpa strängare åtgärder än de som antagits i enlighet med artiklarna 28.1, 28.2, 28.3, 30.1, 30.3 och 30.4 om detta motiveras av målsättningen växtskydd och i enlighet med principerna i avsnitt 2 i bilaga II.

Dessa strängare åtgärder får inte medföra eller leda till förbud mot eller begränsningar av införsel till eller förflyttning inom och genom unionens territorium av andra växter, växtprodukter och andra föremål än de som följer av artiklarna 40–58 och 71–102.

2.   Medlemsstaterna ska omedelbart till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla de åtgärder som de vidtagit i enlighet med punkt 1.

Medlemsstaterna ska på begäran förse kommissionen och övriga medlemsstater med en årsrapport om vilka åtgärder som har vidtagits i enlighet med punkt 1.

Avsnitt 3

Skadegörare för skyddad zon

Artikel 32

Erkännande av skyddade zoner

1.   Om en karantänskadegörare förekommer inom unionens territorium men inte inom den berörda medlemsstatens territorium eller en del av det, och inte är en EU-karantänskadegörare, får kommissionen på begäran av medlemsstaterna enligt punkt 4 erkänna detta territorium eller del av det som skyddad zon i enlighet med punkt 3 (nedan kallad karantänskadegörare för skyddad zon).

2.   En karantänskadegörare för skyddad zon får inte föras in till, förflyttas inom eller innehas, uppförökas eller frisläppas inom den berörda skyddade zonen.

Artikel 8 ska på motsvarande sätt tillämpas på införsel till, förflyttning inom, innehav och uppförökning av karantänskadegörare för skyddade zoner inom skyddade zoner.

3.   Kommissionen ska, genom en genomförandeakt, sammanställa en förteckning över skyddade zoner och respektive karantänskadegörare för skyddad zon. Denna förteckning ska innehålla de skyddade zoner som erkänts i enlighet med artikel 2.1 h första stycket i direktiv 2000/29/EG samt de skadegörare som förtecknas i del B i bilaga I och del B i bilaga II till direktiv 2000/29/EG och ett särskilt kodnummer för var och en av dessa skadegörare.

Kommissionen får genom genomförandeakter som ändrar den genomförandeakt som avses i första stycket erkänna ytterligare skyddade zoner under förutsättning att de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel är uppfyllda.

Kommissionen får genom genomförandeakter ersätta den genomförandeakt som avses i det första stycket i denna punkt i syfte att konsolidera ändringar.

De genomförandeakter som avses i denna punkt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

4.   Tillsammans med den ansökan som avses i punkt 1 ska den berörda medlemsstaten lämna in

a)

en beskrivning av gränserna för den föreslagna skyddade zonen, inklusive kartor,

b)

resultaten av inventeringar som visar att karantänskadegöraren under åtminstone tre år före ansökan inte förekommit inom territoriet, och

c)

uppgifter om att den berörda karantänskadegöraren uppfyller de villkor som framgår av artikel 3 i fråga om den föreslagna skyddade zonen.

5.   De inventeringar som avses i punkt 4 b ska genomföras vid lämpliga tidpunkter och ska ha lämplig omfattning med avseende på möjligheten att upptäcka förekomsten av den berörda karantänskadegöraren. De ska bygga på sunda vetenskapliga och tekniska principer och beakta relevanta internationella standarder.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera denna förordning med närmare föreskrifter om dessa inventeringar. Dessa akter ska antas i enlighet med den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, och tillämpliga internationella standarder.

6.   Kommissionen får erkänna tillfälliga skyddade zoner. För detta ändamål ska villkoren i punkterna 1, 4 och 5 första stycket tillämpas på motsvarande sätt. Genom undantag från de krav som avses i punkt 4 b ska en inventering ha genomförts under minst ett år före ansökan.

Erkännandet av en tillfällig skyddad zon ska inte gälla längre än tre år efter erkännandet och ska löpa ut automatiskt efter tre år.

7.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater och genom offentliggörande på den behöriga myndighetens officiella webbplats informera de yrkesmässiga aktörerna om gränserna för de skyddade zonerna i deras territorium, inklusive med hjälp av kartor.

Artikel 33

Allmänna skyldigheter avseende skyddade zoner

1.   I fråga om skyddade zoner ska de skyldigheter som anges i artiklarna 9–19 tillämpas på motsvarande sätt med avseende på respektive karantänskadegörare för skyddad zon.

2.   En växt, växtprodukt eller annat föremål med ursprung i ett avgränsat område som upprättats inom en skyddad zon för den berörda karantänskadegöraren för skyddad zon, får inte förflyttas från det avgränsade området till resterande del av den skyddade zonen eller flyttas till någon annan skyddad zon som upprättats för denna karantänskadegörare för skyddad zon.

Genom undantag från första stycket får växten, växtprodukten eller det andra föremålet endast föras ut ur det avgränsade området genom och ut ur den berörda skyddade zonen om den förpackas och transporteras på ett sådant sätt att det inte föreligger någon risk för spridning av den berörda karantänskadegöraren för skyddad zon inom denna skyddade zon.

3.   De avgränsade områden som inrättats inom en skyddad zon och de utrotningsåtgärder som vidtagits inom dessa områden i enlighet med artiklarna 17, 18 och 19 ska omedelbart anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater.

Artikel 34

Inventeringar av karantänskadegörare för skyddad zon

1.   Den behöriga myndigheten ska genomföra årliga inventeringar av varje skyddad zon med avseende på förekomsten av den berörda karantänskadegöraren för skyddad zon. Artikel 22.2 ska på motsvarande sätt vara tillämplig på dessa inventeringar.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera denna förordning med närmare föreskrifter om utarbetandet av och innehållet i dessa inventeringar.

2.   Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla resultaten av de inventeringar som avses i punkt 1, och som genomfördes under föregående kalenderår.

Artikel 35

Ändring av omfattning och återkallande av erkännande av skyddade zoner

1.   Kommissionen får ändra den skyddade zonens omfattning på begäran av den medlemsstat vars territorium berörs.

Om denna ändring gäller utvidgningen av en skyddad zon ska artikel 32 tillämpas på motsvarande sätt.

2.   På begäran av den medlemsstat som avses i punkt 1 ska kommissionen återkalla erkännandet av en skyddad zon eller minska dess omfattning.

3.   Kommissionen ska återkalla erkännandet av en skyddad zon om de inventeringar som avses i artikel 34 inte har utförts i enlighet med den artikeln.

4.   Kommissionen ska återkalla erkännandet av en skyddad zon om den berörda karantänskadegöraren för skyddad zon har påträffats i samma zon och ett av följande villkor uppfylls:

a)

Inget avgränsat område har inrättats i enlighet med artikel 33.1, inom tre månader sedan förekomsten av skadegöraren officiellt bekräftats.

b)

De utrotningsåtgärder som vidtagits i ett avgränsat område enligt artikel 33.1 har inte lett till resultat inom 24 månader sedan förekomsten av denna skadegörare officiellt bekräftats eller inom en längre period än 24 månader om det berättigas av skadegörarens biologi och om denna period föreskrivs i den genomförandeakt som antagits enligt artikel 32.3.

c)

Uppgifter som kommissionen har tillgång till visar att de åtgärder som avses i artiklarna 17, 18 och 19 och som, i enlighet med artikel 33.1, vidtagits som en reaktion på förekomst av denna skadegörare i den berörda skyddade zonen har varit grovt försumliga.

5.   Kommissionen ska återkalla erkännandet av en skyddad zon eller minska dess omfattning i enlighet med punkt 2, 3 eller 4 i denna artikel genom en genomförandeakt om ändring av den genomförandeakt som avses i artikel 32.3. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

KAPITEL III

Reglerade EU-icke-karantänskadegörare

Artikel 36

Definition av reglerad EU-icke-karantänskadegörare

En skadegörare är en reglerad EU-icke-karantänskadegörare om den uppfyller samtliga följande villkor och är upptagen i den förteckning som avses i artikel 37:

a)

Dess identitet kan fastställas i enlighet med avsnitt 4 punkt 1 i bilaga I.

b)

Den förekommer inom unionens territorium.

c)

Den är inte en EU-karantänskadegörare eller en skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1.

d)

Den sprids huvudsakligen genom särskilda växter för plantering, i enlighet med avsnitt 4 punkt 2 i bilaga I.

e)

Dess förekomst på dessa växter för plantering får oacceptabla ekonomiska konsekvenser på den avsedda användningen av dessa växter för plantering, i enlighet med avsnitt 4 punkt 3 i bilaga I.

f)

Det finns genomförbara och effektiva åtgärder för att förhindra förekomst av skadegöraren på de berörda växterna för plantering.

Artikel 37

Förbud mot införsel och förflyttning av reglerade EU-icke-karantänsskadegörare på växter för plantering

1.   Yrkesmässiga aktörer får inte föra in en reglerad EU-icke-karantänskadegörare till, eller förflytta den skadegöraren inom unionens territorium på de växter för plantering genom vilka de sprids och som särskilt anges i den förteckning som avses i punkt 2.

Det förbud som fastställs i första stycket ska inte tillämpas i följande fall:

a)

Förflyttning av växter för plantering inom eller mellan den berörda aktörens verksamhetsplatser.

b)

Förflyttning av växter för plantering som är nödvändig för desinfektion av dem.

2.   Kommissionen ska, genom en genomförandeakt, upprätta en förteckning över reglerade EU-icke-karantänskadegörare och de särskilda växter för plantering som avses i artikel 36 d, i förekommande fall med angivande av de kategorier och de tröskelvärden som avses i punkt 7 i den här artikeln respektive punkt 8 i den här artikeln.

3.   Den förteckning som avses i punkt 2 ska innehålla de skadegörare och de olika växter för plantering som anges i följande bestämmelser:

a)

Del A avsnitt II i bilaga II till direktiv 2000/29/EG.

b)

Punkterna 3 och 6 i bilaga I samt punkt 3 i bilaga II till direktiv 66/402/EEG.

c)

Bilaga I till direktiv 68/193/EEG.

d)

De akter som har antagits i enlighet med artikel 5.5 i rådets direktiv 98/56/EG (24).

e)

Bilaga II till direktiv 2002/55/EG.

f)

Bilaga I samt punkt B i bilaga II till direktiv 2002/56/EG och de akter som har antagits i enlighet med artikel 18 c i det direktivet.

g)

Punkt 4 i bilaga I samt punkt 5 i bilaga II till direktiv 2002/57/EG.

h)

De akter som har antagits i enlighet med artikel 4 i direktiv 2008/72/EG.

i)

De akter som har antagits i enlighet med artikel 4 i direktiv 2008/90/EG.

Skadegörare som förtecknas i bilaga I och i avsnitt I i del A och B i bilaga II till direktiv 2000/29/EG och förtecknas som EU-karantänskadegörare i enlighet med artikel 5.2 i denna förordning samt skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1 i denna förordning ska inte tas upp i den förteckningen.

4.   Kommissionen ska, genom en genomförandeakt, i förekommande fall föreskriva åtgärder för att förhindra förekomsten av reglerade EU-icke-karantänskadegörare på respektive växter för plantering, enligt artikel 36 f i denna förordning. Dessa åtgärder ska, i förekommande fall, gälla införandet till och förflyttning inom unionen av dessa växter. Dessa åtgärder ska antas i enlighet med de principer som anges i avsnitt 2 i bilaga II till denna förordning. Dessa åtgärder ska tillämpas utan att det påverkar de åtgärder som antagits i enlighet med direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG och 68/193/EEG, 98/56/EG och rådets direktiv 1999/105/EG (25) samt direktiv 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG, 2008/72/EG och 2008/90/EG.

5.   Kommissionen ska genom genomförandeakter ändra de genomförandeakter som avses i punkterna 2 och 4 i den här artikeln, om en bedömning visar att

a)

en skadegörare som inte förtecknas i den genomförandeakt som avses i punkt 2 i den här artikeln uppfyller de villkor som avses i artikel 36,

b)

en skadegörare som anges i den genomförandeakt som avses i punkt 2 i denna artikel inte längre uppfyller ett eller flera av de villkor som avses i artikel 36,

c)

ändringar av denna förteckning är nödvändiga i fråga om de kategorier som avses i punkt 7 i den här artikeln eller de tröskelvärden som avses i punkt 8 i den här artikeln, eller

d)

ändringar är nödvändiga med avseende på åtgärder som har antagits i enlighet med punkt 4 i den här artikeln.

Kommissionen ska göra sin bedömning tillgänglig för medlemsstaterna utan dröjsmål.

Kommissionen får genom genomförandeakter ersätta de genomförandeakter som avses i punkterna 2 och 4 i denna artikel i syfte att konsolidera ändringar.

6.   De genomförandeakter som avses i punkterna 2, 4 och 5 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

7.   Om artikel 36 e är uppfylld enbart med avseende på en eller flera av de kategorier av växtförökningsmaterial, utsäde eller utsädespotatis av en eller flera av kategorierna pre-bas, bas eller certifikat, eller med avseende på standardutsäde eller CAC-material som avses i direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG, 2008/72/EG respektive 2008/90/EG ska dessa kategorier anges i den förteckning som avses i punkt 2 i den här artikeln och det ska slås fast att det förbud mot införsel och förflyttning som föreskrivs i punkt 1 i den här artikeln endast är tillämpligt på dessa kategorier.

8.   Om artikel 36 e är uppfylld enbart om den berörda skadegöraren förekommer med en incidens som överstiger ett särskilt tröskelvärde som är högre än noll, ska den förteckning som avses i punkt 2 i den här artikeln fastställa tröskelvärdet med angivande av att det förbud mot införsel och förflyttning som föreskrivs i punkt 1 den här artikeln endast gäller över detta tröskelvärde.

Ett sådant tröskelvärde ska införas endast om båda följande villkor är uppfyllda:

a)

Det är möjligt för yrkesmässiga aktörer att säkerställa att incidensen för den reglerade EU-icke-karantänskadegöraren på dessa växter för plantering inte överstiger detta tröskelvärde.

b)

Det är möjligt att kontrollera att tröskelvärdet inte överskrids i partier av sådana växter för plantering.

Principerna för riskhantering i samband med växtskadegörare som anges i avsnitt 2 i bilaga II ska tillämpas.

9.   Artikel 31 ska tillämpas på motsvarande sätt för de åtgärder som ska vidtas av medlemsstaterna avseende reglerade EU-icke-karantänskadegörare och respektive växter för plantering.

Artikel 38

Ändring av avsnitt 4 i bilaga I

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på ändring av avsnitt 4 i bilaga I för att anpassa dessa kriterier till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen av relevanta internationella standarder.

Artikel 39

Reglerade EU-icke-karantänskadegörare som används för vetenskapliga ändamål eller utbildningsändamål, försök, sorturval, förädling eller utställningar

Det förbud som föreskrivs i artikel 37 ska inte tillämpas på reglerade EU-icke-karantänskadegörare som förekommer på växter för plantering, som används för vetenskapliga ändamål eller utbildningsändamål, försök, sorturval, förädling eller utställningar.

KAPITEL IV

Åtgärder avseende växter, växtprodukter och andra föremål

Avsnitt 1

Åtgärder som avser hela unionens territorium

Artikel 40

Förbud mot införsel av växter, växtprodukter och andra föremål till unionens territorium

1.   Vissa växter, växtprodukter eller andra föremål får inte föras in till unionens territorium om de kommer från tredjeländer eller territorier utanför unionen, eller från vissa tredjeländer eller territorier utanför unionen.

2.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta en förteckning över de växter, växtprodukter och andra föremål som avses i punkt 1 och som inte får föras in till unionens territorium, samt de tredjeländer, grupper av tredjeländer eller särskilda områden i tredjeländer för vilka förbudet gäller.

Den första av dessa genomförandeakter ska inkludera växterna, växtprodukterna och de andra föremålen samt deras ursprungstredjeländer enligt förteckningen i del A i bilaga III till direktiv 2000/29/EG.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2 i denna förordning.

I den förteckning som upprättas med stöd i dessa genomförandeakter ska växterna, växtprodukterna och de andra föremålen även identifieras med hjälp av sina respektive varunummer i enlighet med klassificeringen i den kombinerade nomenklatur som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (26) (nedan kallat KN-nummer), när detta nummer finns tillgängligt. Hänvisning ska dessutom göras till andra nummer som fastställts i unionslagstiftningen i fall då dessa ytterligare specificerar det tillämpliga KN-numret för en särskild växt eller växtprodukt eller ett särskilt annat föremål.

3.   Om en växt, växtprodukt eller annat föremål, som har sitt ursprung i eller skickas från ett tredjeland, medför en oacceptabelt hög skadegörarrisk på grund av sannolikheten att den kan hysa en EU-karantänskadegörare, och denna risk inte kan reduceras till en acceptabel nivå genom vidtagande av en eller flera av de åtgärder som anges i punkterna 2 och 3 i avsnitt 1 i bilaga II, ska kommissionen på lämpligt sätt ändra den genomförandeakt som avses i punkt 2 för att inkludera denna växt, växtprodukt eller detta andra föremål samt berörda tredjeländer, grupper av tredjeländer eller särskilda områden i tredjeländer.

Om en växt, växtprodukt eller annat föremål som ingår i denna genomförandeakt inte medför någon oacceptabelt hög skadegörarrisk, eller medför en sådan risk som emellertid kan reduceras till en acceptabel nivå genom vidtagande av en eller flera av de åtgärder som anges i punkterna 2 och 3 i avsnitt 1 i bilaga II, ska kommissionen ändra denna genomförandeakt.

Den acceptabla nivån på skadegörarrisken ska bedömas i enlighet med de principer som anges i avsnitt 2 i bilaga II, i förekommande fall med avseende på en eller flera specifika tredjeländer.

Dessa ändringar ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att avvärja en allvarlig skadegörarrisk, ska kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 107.3.

4.   Medlemsstaterna ska, genom det system för elektronisk anmälan som avses i artikel 103, till kommissionen och andra medlemsstater anmäla fall där växter, växtprodukter eller andra föremål har förts in till unionens territorium i strid med punkt 1.

Den anmälan ska även göras till det tredjeland från vilket växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen förts in till unionens territorium.

Artikel 41

Växter, växtprodukter och andra föremål som omfattas av särskilda och likvärdiga krav

1.   Vissa växter, växtprodukter eller andra föremål får endast föras in till, eller förflyttas inom, unionens territorium om särskilda krav, eller likvärdiga krav, är uppfyllda. Dessa växter, växtprodukter eller andra föremål får komma från tredjeländer eller unionens territorium.

2.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta en förteckning över växterna, växtprodukterna och de andra föremålen samt de motsvarande särskilda krav som är relevanta för dem enligt punkt 1. Förteckningen ska i tillämpliga fall omfatta berörda tredjeländer, grupper av tredjeländer eller särskilda områden i tredjeländer.

Den första av dessa genomförandeakter ska inkludera växterna, växtprodukterna och de andra föremålen samt de särskilda krav som är relevanta för dem och, i tillämpliga fall, deras ursprungstredjeland enligt förteckningen i del A i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG.

Genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2 i denna förordning.

I den förteckning som upprättas genom denna genomförandeakt ska växterna, växtprodukterna och de andra föremålen även vara identifierade med hjälp av sina respektive KN-nummer, när detta nummer finns tillgängligt. Hänvisning ska dessutom göras till andra nummer som fastställts i unionslagstiftningen i fall då dessa ytterligare specificerar det tillämpliga KN-numret för en särskild växt eller växtprodukt eller ett särskilt annat föremål.

3.   Om en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål medför en oacceptabelt hög skadegörarrisk på grund av sannolikheten att den kan hysa en EU-karantänskadegörare, och denna risk inte kan reduceras till en acceptabel nivå genom att vidta en eller flera av de åtgärder som anges i avsnitt 1 punkterna 2 och 3 i bilaga II, ska kommissionen göra ändringar i den genomförandeakt som avses i punkt 2 för att inkludera denna växt, växtprodukt eller detta andra föremål samt de åtgärder som är tillämpliga på dem. Dessa åtgärder, och de krav som avses i punkt 2, utgör särskilda krav.

De åtgärder som avses i första stycket kan bestå av särskilda krav som antagits i enlighet med artikel 44.1 för införsel till unionens territorium av vissa växter, växtprodukter eller andra föremål, som är likvärdiga med särskilda krav för införsel till och förflyttning inom unionens territorium av dessa växter, växtprodukter eller andra föremål (nedan kallade likvärdiga krav.)

Om en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som ingår i denna genomförandeakt inte medför någon oacceptabelt hög skadegörarrisk, eller medför en sådan risk som inte kan reduceras till en acceptabel nivå genom särskilda krav, ska kommissionen ändra den genomförandeakten i överensstämmelse med detta genom att avlägsna den växten eller växtprodukten eller det andra föremålet från förteckningen eller genom att föra upp den eller det på den förteckning som avses i artikel 40.2.

Den acceptabla nivån på skadegörarrisken ska bedömas, och åtgärderna för att reducera denna risk till en acceptabel nivå ska antas, i enlighet med de principer som anges i avsnitt 2 i bilaga II. I förekommande fall med avseende på ett eller flera specifika tredjeländer eller delar av dessa.

Dessa ändringar ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att avvärja en allvarlig skadegörarrisk ska kommissionen omedelbart anta tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 107.3.

4.   Om växter, växtprodukter eller andra föremål har förts in till, eller förflyttats inom, unionens territorium i strid med bestämmelserna i punkt 1, ska medlemsstaterna anta de nödvändiga åtgärder som avses i unionslagstiftningen om offentlig kontroll och genom det elektroniska anmälningssystem som avses i artikel 103 anmäla detta till kommissionen och övriga medlemsstater.

I tillämpliga fall ska den anmälan även göras till det tredjeland från vilket växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen förts in till unionens territorium.

Artikel 42

Restriktioner på grundval av preliminär bedömning av införsel till unionens territorium av högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål

1.   En växt, en växtprodukt eller ett annat föremål med ursprung i tredjeland och som inte förtecknas i enlighet med artikel 40 eller inte i tillräcklig grad omfattas av de krav som avses i artikel 41 eller inte omfattas av de tillfälliga åtgärderna i artikel 49 och som på grundval av en preliminär bedömning utgör en oacceptabelt hög skadegörarrisk för unionens territorium ska betecknas som en högriskväxt, en högriskväxtprodukt eller ett annat högriskföremål (nedan kallade högriskväxter, högriskväxtprodukter eller andra högriskföremål).

Den preliminära bedömningen ska, på ett sätt som är lämpligt för den berörda växten eller växtprodukten eller det berörda föremålet, beakta kriterierna i bilaga III.

2.   Högriskväxter, högriskväxtprodukter eller andra högriskföremål som förtecknas i den genomförandeakt som avses i punkt 3 får inte föras in till unionens territorium från de berörda ursprungstredjeländerna, grupperna av ursprungstredjeländer eller de berörda särskilda områdena i ursprungstredjeländer som berörs av den förteckningen.

3.   Kommissionen ska anta genomförandeakter i vilka man på lämplig taxonomisk nivå i avvaktan på den riskvärdering som avses i punkt 4 preliminärt förtecknar de högriskväxter, högriskväxtprodukter eller andra högriskföremål som avses i punkt 1 samt i förekommande fall de berörda tredjeländerna, grupperna av tredjeländer eller särskilda områdena i tredjeländer.

Den första av dessa genomförandeakter ska antas senast den 14 december 2018.

I den förteckning som upprättas genom dessa genomförandeakter ska växterna, växtprodukterna och i tillämpliga fall de andra föremålen även identifieras med hjälp av sina respektive KN-nummer, när detta nummer finns tillgängligt. Hänvisning ska dessutom göras till andra nummer som fastställts i unionslagstiftningen i fall då dessa ytterligare specificerar det tillämpliga KN-numret för en särskild växt eller växtprodukt eller ett särskilt annat föremål.

4.   Om det på grundval av en riskvärdering dras slutsatsen att en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål med ursprung i de berörda tredjeländerna, grupperna av tredjeländer eller särskilda områden i det berörda tredjelandet som avses i punkt 2 på den taxonomiska nivå som förtecknats i den genomförandeakt som avses i punkt 3 eller på en lägre nivå inte utgör en oacceptabelt hög risk på grund av sannolikheten att den kan hysa en EU-karantänskadegörare ska kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den växten eller växtprodukten eller det andra föremålet avlägsnas från den förteckning som avses i den punkten för de berörda tredjeländerna.

Om det på grundval av en riskvärdering dras slutsatsen att en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål med ursprung i de berörda tredjeländerna, grupperna av tredjeländer eller särskilda områdena i tredjeländer som avses i punkt 2 utgör en oacceptabelt hög risk på grund av sannolikheten att den kan hysa en EU-karantänskadegörare och den skadegörarrisken inte kan reduceras till en acceptabel nivå genom tillämpning av en eller flera av de åtgärder som anges i avsnitt 1 punkterna 2 och 3 i bilaga II, ska kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den växten eller växtprodukten eller det andra föremålet och de berörda tredjeländerna avlägsnas från den förteckning som avses i punkt 2 och läggs till i den förteckning som avses i artikel 40.

Om det på grundval av en riskvärdering dras slutsatsen att en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål med ursprung i de berörda tredjeländerna, grupperna av tredjeländer eller särskilda områdena i tredjeländer som avses i punkt 2 utgör en oacceptabelt hög risk, men att den risken kan reduceras till en acceptabel nivå genom tillämpning av en eller flera av de åtgärder som anges i avsnitt 1 punkterna 2 och 3 i bilaga II, ska kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den växten eller växtprodukten eller det andra föremålet och de berörda tredjeländerna, grupperna av tredjeländer eller särskilda områdena i tredjeländer avlägsnas från den förteckning som avses i punkt 2 och läggs till i den förteckning som avses i artikel 41.

5.   Under förutsättning att efterfrågan på import av växter, växtprodukter eller andra föremål som förtecknas i den genomförandeakt som avses i punkt 3 konstateras ska den riskvärdering som avses i punkt 4 genomföras inom en lämplig och rimlig tidsperiod.

I förekommande fall får riskvärderingen begränsas till växter, växtprodukter eller andra föremål från ett visst ursprungs- eller avsändartredjeland eller en viss grupp av ursprungs- eller avsändartredjeländer.

6.   Kommissionen får, genom genomförandeakter, fastställa särskilda regler om det förfarande som ska tillämpas för att genomföra den riskvärdering som avses i punkt 4.

7.   De genomförandeakter som avses i punkterna 3, 4 och 6 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Artikel 43

Särskilda importvillkor för införsel till unionens territorium av träemballage

1.   Träemballage, vare sig det används eller inte vid transport av alla slags varor får föras in till unionens territorium endast om det uppfyller följande krav:

a)

Det har varit föremål för en eller flera av de godkända behandlingarna och uppfyller de tillämpliga kraven enligt bilaga 1 i den internationella standarden för växtskyddsåtgärder nr 15 om reglering av träemballage inom den internationella handeln (ISPM15).

b)

Det är märkt med det märke som avses i bilaga 2 till ISPM15, varigenom intygas att det varit föremål för de behandlingar som avses i led a.

Denna punkt ska inte tillämpas på träemballage som omfattas av de undantag som anges i ISPM15.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på ändring av de krav som anges i punkt 1 i den här artikeln för att ta hänsyn till utvecklingen av internationella standarder och särskilt ISPM15.

I dessa delegerade akter kan det också fastställas att annat träemballage som inte är föremål för de undantag som anges i ISPM15 ska undantas från kraven i punkt 1 i denna artikel eller omfattas av mindre stränga krav.

Artikel 44

Fastställande av likvärdiga krav

1.   Kommissionen ska fastställa likvärdiga krav genom en genomförandeakt, på villkor att båda nedanstående villkor är uppfyllda:

a)

Det berörda tredjelandet säkerställer, genom att under sin offentliga kontroll vidta en eller flera specificerade åtgärder, en växtskyddsnivå som motsvarar de särskilda krav i fråga om förflyttning inom unionens territorium av de berörda växterna, växtprodukterna och andra föremålen.

b)

Det berörda tredjelandet visar för kommissionen att de specificerade åtgärder som avses i led a uppfyller den växtskyddsnivå som anges i den punkten.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

2.   I förekommande fall ska kommissionen genomföra undersökningar i det berörda tredjelandet för att kontrollera om kraven i punkt 1 första stycket leden a och b är uppfyllda. Dessa undersökningar ska uppfylla kraven för kommissionens undersökningar enligt unionslagstiftningen om offentlig kontroll.

Artikel 45

Information som ska lämnas till resenärer och användare av posttjänster

1.   Medlemsstaterna, kusthamnar, flygplatser och internationella transportörer ska tillhandahålla resenärer information om förbud som avses i artikel 40.2, krav som avses i artiklarna 41.2 och 42.3 samt undantag som avses i artikel 75.2, i fråga om införsel av växter, växtprodukter och andra föremål till unionens territorium.

De ska tillhandahålla denna information i form av affischer eller broschyrer och i tillämpliga fall på sina webbplatser.

Posttjänster och yrkesmässiga aktörer engagerade i försäljning genom distansavtal ska också göra denna information angående växter, växtprodukter och andra föremål som avses i första stycket tillgänglig för sina kunder åtminstone på internet.

Kommissionen får genom genomförandeakter ange hur dessa affischer och broschyrer ska presenteras och användas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

2.   Medlemsstaterna ska på begäran förse kommissionen med en rapport som sammanfattar den information som tillhandahålls i enlighet med denna artikel.

Artikel 46

Undantag från förbud och krav som gäller gränszoner

1.   Genom undantag från artiklarna 40.1, 41.1 och 42.2 får medlemsstaterna ge tillstånd till införsel till unionens territorium, under förutsättning att växterna, växtprodukterna och de andra föremålen uppfyller samtliga följande villkor:

a)

De odlas eller produceras i tredjelandsområden som ligger i närheten av landgränsen till medlemsstater (nedan kallade tredjelandets gränszoner).

b)

De förs in till områden i medlemsstaterna som ligger direkt på andra sidan gränsen (nedan kallade medlemsstaternas gränszoner).

c)

De ska bearbetas i dessa medlemsstaters gränszoner på ett sådant sätt att skadegörarrisker elimineras.

d)

De utgör inte någon risk för spridning av EU-karantänskadegörare eller skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1 på grund av förflyttningar inom gränszonen.

Dessa växter, växtprodukter och andra föremål får endast förflyttas till och inom medlemsstatens gränszoner, och endast under offentliga kontroller utförda av den behöriga myndigheten.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera denna förordning genom att fastställa

a)

den maximala bredden på tredjelandets gränszoner och medlemsstatens gränszoner som ska fastställas för särskilda växter, särskilda växtprodukter och särskilda andra föremål,

b)

den maximala sträcka som de berörda växterna, växtprodukterna och andra föremålen får förflyttas inom tredjelandets gränszoner och medlemsstaternas gränszoner, samt

c)

förfarandena för tillståndsgivning i samband med införsel till och förflyttning inom medlemsstatens gränszoner av växter, växtprodukter och andra föremål som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Områdena ska ha en sådan bredd att införsel till och förflyttning av dessa växter, växtprodukter och andra föremål inom unionens territorium inte utgör någon skadegörarrisk för unionens territorium eller delar av det.

3.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa särskilda villkor eller åtgärder avseende införsel till en medlemsstats gränszoner av vissa växter, växtprodukter och andra föremål, samt besluta vilka specifika tredjeländer som omfattas av denna artikel.

Dessa akter ska antas i enlighet med bilaga II och i förekommande fall med beaktande av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen av internationella standarder.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

4.   Medlemsstaterna ska, genom det elektroniska anmälningssystem som avses i artikel 103, till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla fall där växter, växtprodukter eller andra föremål förts in till eller förflyttats inom medlemsstatens gränszoner eller tredjeländers gränszoner i strid med punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln.

Den anmälan ska även göras till det tredjeland från vilket växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen förts in till den berörda gränszonen.

Artikel 47

Krav som gäller växtskyddstransitering

1.   Genom undantag från artiklarna 40.1, 41.1, 42.2, 72.1 och 73, får växter, växtprodukter och andra föremål föras in till eller passera genom unionens territorium till ett tredjeland antingen genom transitering eller genom omlastning (nedan kallat växtskyddstransitering), om de uppfyller båda följande villkor:

a)

De åtföljs av en undertecknad förklaring från den yrkesmässiga aktör som ansvarar för dessa växter, växtprodukter och andra föremål som visar att dessa växter, växtprodukter eller andra föremål befinner sig i växtskyddstransitering.

b)

De packas och transporteras på ett sådant sätt att det inte föreligger någon risk för spridning av EU-karantänskadegörare i samband med deras införsel till och passage genom unionens territorium.

2.   De behöriga myndigheterna ska förbjuda växtskyddstransitering om de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen inte uppfyller, eller om det finns rimliga uppgifter som talar för att de inte kommer att uppfylla, villkoren i punkt 1.

Artikel 48

Växter, växtprodukter och andra föremål som används för officiell testning, vetenskapliga ändamål, eller utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling

1.   Genom undantag från artiklarna 40.1, 41.1 och 42.2 får medlemsstaterna på begäran ge tillfälligt tillstånd för införsel till och förflyttning inom deras territorium av växter, växtprodukter och andra föremål som används för officiell testning, vetenskapliga ändamål, eller utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling.

Detta tillstånd ska beviljas för den berörda verksamheten endast om det har fastställts adekvata restriktioner för att säkerställa att de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen inte förorsakar en oacceptabel risk för spridning av EU-karantänskadegörare eller skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1, med hänsyn till de berörda skadegörarnas identitet, biologi och spridningssätt, den planerade verksamheten, samverkan med miljön och andra relevanta faktorer som gäller den skadegörarrisk som dessa växter, växtprodukter eller andra föremål utgör.

2.   Om ett tillstånd beviljas i enlighet med punkt 1, ska samtliga följande villkor vara uppfyllda:

a)

De berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen ska hållas på en plats och under förhållanden som de behöriga myndigheterna konstaterat vara lämpliga och som anges i tillståndet.

b)

Arbetet med dessa växter, växtprodukter eller andra föremål ska utföras vid en karantänstation eller inneslutningsanläggning som av den behöriga myndigheten utsetts i enlighet med artikel 60 och som anges i tillståndet.

c)

Arbetet med dessa växter, växtprodukter eller andra föremål ska utföras av en personalstyrka vars vetenskapliga och tekniska kompetens av den behöriga myndigheten konstaterats vara lämplig och motsvara den som anges i tillståndet.

d)

Dessa växter, växtprodukter eller andra föremål ska åtföljas av tillståndet när de förs in till eller förflyttas inom unionens territorium.

3.   Det tillstånd som avses i punkt 1 ska begränsas till en volym och giltighetstid som är lämpad för den berörda verksamheten och får inte överstiga den utsedda karantänstationens eller inneslutningsanläggningens kapacitet.

Det ska omfatta nödvändiga begränsningar för att på lämpligt sätt eliminera risken för spridning av EU-karantänskadegörarna i fråga eller skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1.

4.   Den behöriga myndigheten ska övervaka efterlevnaden av de villkor som avses i punkt 2 och de begränsningar och restriktioner som avses i punkt 3, samt vidta nödvändiga åtgärder ifall dessa villkor, begränsningar eller restriktioner inte efterlevs.

I förekommande fall ska åtgärden vara ett återkallande av det tillstånd som avses i punkt 1.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera denna förordning med avseende på fastställande av närmare bestämmelser om

a)

informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen avseende införsel till och förflyttning inom unionens territorium av de berörda växterna, växtprodukterna och de andra föremålen,

b)

förfarandena och villkoren för beviljande av det tillstånd som avses i punkt 1 i den här artikeln, och

c)

kraven för kontroll av efterlevnaden och de åtgärder som ska vidtas vid bristande efterlevnad i enlighet med punkt 4 i den här artikeln.

Artikel 49

Tillfälliga åtgärder med avseende på växter, växtprodukter och andra föremål som sannolikt kan utgöra nyligen identifierade eller andra misstänkta växtskyddsrisker

1.   Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta tillfälliga åtgärder i fråga om införsel till och förflyttning inom unionens territorium av växter, växtprodukter och andra föremål från tredjeländer, på villkor att följande villkor är uppfyllda:

a)

Växterna, växtprodukterna och de andra föremålen kan sannolikt medföra nyligen fastställda skadegörarrisker som inte i tillräcklig grad omfattas av unionsåtgärder och som inte är kopplade, eller ännu inte kan kopplas, till EU-karantänskadegörare, eller skadegörare som omfattas av åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30.1.

b)

Växtskyddserfarenheten är otillräcklig, exempelvis i förhållande till nya växtarter eller spridningsvägar, när det gäller handel med de berörda växterna, växtprodukterna och andra föremålen med ursprung i eller avsända från de berörda tredjeländerna.

c)

Ingen bedömning har gjorts av vilka nyligen fastställda skadegörarrisker dessa växter, växtprodukter eller andra föremål från de berörda tredjeländerna innebär för unionens territorium.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

2.   De tillfälliga åtgärder som avses i punkt 1 ska antas med hänsyn tagen till avsnitt 2 i bilaga II samt till bilaga IV.

I enlighet med vad som är nödvändigt i det berörda fallet ska de inbegripa en eller flera av följande åtgärder:

a)

Systematiska och intensiva inspektioner och provtagning, vid införselstället, på varje parti av växter, växtprodukter eller andra föremål som förs in till unionens territorium samt testning av prover.

b)

En karantänsperiod i en karantänstation eller en inneslutningsanläggning i enlighet med artikel 60 för att övervaka avsaknaden av den berörda nyligen identifierade skadegörarrisken hos dessa växter, växtprodukter eller andra föremål.

c)

Ett förbud mot införsel av dessa växter, växtprodukter eller andra föremål till unionens territorium.

I de fall som avses i andra stycket a och b kan den genomförandeakt som avses i punkt 1 också ange särskilda åtgärder som ska vidtas innan dessa växter, växtprodukter eller andra föremål förs in till unionens territorium.

3.   De tillfälliga åtgärder som avses i punkt 1 ska gälla under en lämplig och rimlig tidsperiod i avvaktan på karaktärisering av de skadegörare som sannolikt är kopplade till dessa växter, växtprodukter eller andra föremål från dessa tredjeländer och den fullständiga värderingen av de risker som dessa skadegörare utgör i enlighet med avsnitt 1 i bilaga I.

4.   När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att avvärja en allvarlig nyligen fastställd skadegörarrisk ska kommissionen omedelbart anta tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 107.3. Dessa akter ska antas i enlighet med principerna i avsnitt 2 i bilaga II.

5.   Genom undantag från de bestämmelser som antagits i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, ska artikel 48 tillämpas på införsel till och förflyttning inom unionens territorium av växter, växtprodukter eller andra föremål som används för officiella testningsändamål, vetenskapliga ändamål, eller utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling.

6.   Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna överlämna en rapport till kommissionen och övriga medlemsstater om tillämpningen av de åtgärder som avses i punkt 2 andra stycket a eller b under föregående kalenderår.

Medlemsstaterna ska, i enlighet med de åtgärder som avses i punkt 2 andra stycket a eller b, till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla förekomst av skadegörare som sannolikt kommer att medföra nyligen identifierade skadegörarrisker.

Medlemsstaterna ska, genom det elektroniska anmälningssystem som avses i artikel 103, till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla införsel av en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål till unionens territorium som har vägrats, eller en förflyttning inom unionens territorium av denna växt, denna växtprodukt eller detta andra föremål som har förbjudits, på grund av att den berörda medlemsstaten ansett att det förbud som avses i punkt 2 andra stycket c överträtts. I tillämpliga fall ska anmälningarna innehålla de åtgärder som vidtagits av medlemsstaten med avseende på de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen i enlighet med unionslagstiftningen om offentlig kontroll.

I tillämpliga fall ska en anmälan även göras till det tredjeland från vilket växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen förts in till unionen.

Artikel 50

Rapport från kommissionen om genomförandet och effektiviteten av åtgärder i fråga om import till unionens territorium

Senast den 14 december 2021 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, inbegripet en kostnads–nyttoanalys, om genomförandet och effektiviteten av åtgärder i fråga om import till unionens territorium, samt i förekommande fall lägga fram ett lagstiftningsförslag.

Artikel 51

Ändring av bilagorna III och IV

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på ändring av bilagorna III och IV för att anpassa dem till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen av relevanta internationella standarder.

Artikel 52

Tillfälliga åtgärder som vidtas av medlemsstaterna vid omedelbar fara

1.   När en medlemsstat anser att införsel till eller förflyttning inom dess territorium av växter, växtprodukter eller andra föremål från vissa tredjeländer eller vissa andra medlemsstater medför en oacceptabelt hög skadegörarrisk vad avser införsel till samt etablering och spridning inom dess territorium av en EU-karantänskadegörare eller en skadegörare som bedöms uppfylla villkoren för upptagande i förteckningen över EU-karantänskadegörare och att risken inte i tillräcklig grad minskas genom de åtgärder som avses i artiklarna 17.1, 17.2, 18.1, 19.1, 28.1, 28.2, 29.1, 30.1, 30.3, 40.2, 40.3, 41.2, 41.3, 42.3, 49.1 och 53 ska den skriftligen till kommissionen och de övriga medlemsstaterna anmäla de unionsåtgärder den önskar att ska vidtas samt om den tekniska eller vetenskapliga motiveringen för de åtgärderna.

2.   Om en medlemsstat anser att de unionsåtgärder som avses i punkt 1 inte vidtas eller inte kan vidtas i tillräckligt god tid för att minska den risk som avses i den punkten får den vidta tillfälliga åtgärder för att skydda sitt territorium mot omedelbar fara. Dessa tillfälliga åtgärder och den tekniska motiveringen för de åtgärderna ska omedelbart anmälas till kommissionen och de övriga medlemsstaterna.

3.   När kommissionen mottar den anmälan som avses i punkt 1 ska den omedelbart göra en bedömning av om den risk som avses i punkt 1 i tillräcklig grad minskas genom de åtgärder som avses i artiklarna 17.1, 17.2, 18.1, 19.1, 28.1, 28.2, 29.1, 30.1, 30.3, 40.2, 40.3, 41.2, 41.3, 42.3, 49.1 och 53 eller om nya åtgärder bör antas i enlighet med de artiklarna.

4.   Om kommissionen på grundval av den bedömning som avses i punkt 3 kommer fram till att den risk som avses i punkt 1 inte i tillräcklig grad minskas genom de tillfälliga åtgärder som medlemsstaten vidtagit i enlighet med punkt 2 eller om dessa åtgärder är oproportionella eller inte tillräckligt motiverade, kan den genom genomförandeakter besluta att dessa åtgärder ska upphävas eller ändras. Innan den genomförandeakten har antagits av kommissionen får medlemsstaten fortsätta med de åtgärder som den redan har vidtagit.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Avsnitt 2

Åtgärder med anknytning till skyddade zoner

Artikel 53

Förbud mot införsel av växter, växtprodukter och andra föremål till skyddade zoner

1.   Vissa växter, växtprodukter eller andra föremål med ursprung i tredjeländer eller unionens territorium får inte föras in i vissa skyddade zoner.

2.   Kommissionen ska genom genomförandeakter anta en förteckning över de växter, växtprodukter och andra föremål som avses i punkt 1 och som inte får föras in till vissa skyddade zoner. Den första av dessa genomförandeakter ska inkludera växterna, växtprodukterna och de andra föremålen samt deras respektive skyddade zoner och, i tillämpliga fall, deras ursprungsland enligt förteckningen i del B i bilaga III till direktiv 2000/29/EG.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2 i denna förordning.

I den förteckning som upprättas genom dessa genomförandeakter ska växterna, växtprodukterna och de andra föremålen även vara identifierade med hjälp av sina respektive KN-nummer, när detta nummer finns tillgängligt. Hänvisning ska dessutom göras till andra nummer som fastställts i unionslagstiftningen i fall då dessa ytterligare specificerar det tillämpliga KN-numret för en särskild växt eller växtprodukt eller ett särskilt annat föremål.

3.   Om en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål, som härrör från platser utanför en skyddad zon, medför en oacceptabelt hög skadegörarrisk genom sin sannolikhet att hysa den aktuella karantänskadegöraren för skyddad zon, och denna risk inte kan reduceras till en acceptabel nivå genom vidtagande av en eller flera av de åtgärder som anges i avsnitt 1 punkterna 2 och 3 i bilaga II ska kommissionen i tillämpliga fall ändra den genomförandeakt som avses i punkt 2, för att i denna föra in den växten eller växtprodukten eller det föremålet samt den eller de skyddade zonerna i fråga.

Om en växt, en växtprodukt eller annat föremål som ingår i denna genomförandeakt inte medför någon oacceptabelt hög skadegörarrisk, eller medför en sådan risk som emellertid kan reduceras till en acceptabel nivå genom vidtagande av en eller flera av de åtgärder som anges i avsnitt 1 punkterna 2 och 3 i bilaga II ska kommissionen ändra denna genomförandeakt i enlighet med detta.

Dessa ändringar ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Den acceptabla nivån på skadegörarrisken ska bedömas i enlighet med de principer som anges i avsnitt 2 i bilaga II.

När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att avvärja en allvarlig skadegörarrisk ska kommissionen omedelbart anta tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 107.3.

4.   Medlemsstaterna ska, genom det elektroniska anmälningssystem som avses i artikel 103, till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla fall där växter, växtprodukter eller andra föremål förts in till, eller förflyttats inom, den berörda skyddade zonen, i strid med de förbud som antagits i enlighet med den här artikeln.

I tillämpliga fall ska medlemsstaterna och kommissionen anmäla detta till det tredjeland från vilket växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen fördes in till de skyddade zonerna i fråga.

Artikel 54

Växter, växtprodukter och andra föremål som omfattas av särskilda krav för skyddade zoner

1.   Vissa växter, växtprodukter eller andra föremål får endast föras in till, eller förflyttats inom, vissa skyddade zoner om särskilda krav för dessa skyddade zoner är uppfyllda.

2.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta en förteckning över växterna, växtprodukterna och de andra föremålen, deras respektive skyddade zoner och de motsvarande särskilda kraven för skyddade zoner. Den första av dessa genomförandeakter ska inkludera växterna, växtprodukterna och de andra föremålen, de respektive skyddade zonerna och de särskilda kraven för skyddade zoner enligt förteckningen i del B i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2 i denna förordning.

I den förteckning som upprättas genom dessa genomförandeakter ska de växterna, växtprodukterna och andra föremålen även vara identifierade med hjälp av sina respektive KN-nummer, när detta nummer finns tillgängligt. Hänvisning ska dessutom göras till andra nummer som fastställts i unionslagstiftningen i fall då dessa ytterligare specificerar det tillämpliga KN-numret för en särskild växt eller växtprodukt eller ett särskilt annat föremål.

3.   Om en växt, en växtprodukt eller annat föremål, som härrör från platser utanför den skyddade zonen i fråga, medför en oacceptabelt hög skadegörarrisk genom sin sannolikhet att hysa en karantänskadegörare för skyddad zon, och denna risk inte kan reduceras till en acceptabel nivå genom vidtagande av en eller flera av de åtgärder som anges i avsnitt 1 punkterna 2 och 3 i bilaga II ska kommissionen ändra den genomförandeakt som avses i punkt 2, för att i denna föra in den växten eller växtprodukten eller det andra föremålet och de åtgärder som ska tillämpas. Dessa åtgärder, och de krav som avses i punkt 2, utgör särskilda krav för skyddade zoner.

Om en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som ingår i den genomförandeakten inte medför någon oacceptabelt hög skadegörarrisk för den berörda skyddade zonen, eller medför en sådan risk och den inte kan reduceras till en acceptabel nivå genom de särskilda kraven för skyddade zoner, ska kommissionen ändra genomförandeakten i enlighet med detta.

Dessa ändringar ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Den acceptabla nivån på skadegörarrisken ska bedömas, och åtgärderna för att reducera denna risk till en acceptabel nivå ska antas, i enlighet med de principer som anges i avsnitt 2 i bilaga II.

När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att avvärja en allvarlig skadegörarrisk ska kommissionen omedelbart anta tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 107.3.

4.   Medlemsstaterna ska, genom det elektroniska anmälningssystem som avses i artikel 103, till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla de fall där växter, växtprodukter eller andra föremål förts in till, eller förflyttats inom, den berörda skyddade zonen, i strid med de åtgärder som antagits i enlighet med den här artikeln.

I tillämpliga fall ska medlemsstaterna och kommissionen anmäla detta till det tredjeland från vilket växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen fördes in till unionens territorium.

Artikel 55

Information som ska lämnas till resenärer och användare av posttjänster med avseende på skyddade zoner

Artikel 45 ska tillämpas på motsvarande sätt med avseende på införsel till eller förflyttning inom skyddade zoner av växter, växtprodukter och andra föremål.

Artikel 56

Undantag från förbud och krav som gäller gränszoner med avseende på skyddade zoner

Artikel 46 ska tillämpas på motsvarande sätt med avseende på växter, växtprodukter och andra föremål som förtecknas i de genomförandeakter som avses i artiklarna 53.2, 53.3, 54.2 och 54.3 och som från ett tredjelands gränszoner förs in till respektive skyddade zoner som gränsar till den gränszonen.

Artikel 57

Krav som gäller växtskyddstransitering med avseende på skyddade zoner

Artikel 47 ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller växtskyddstransitering av växter, växtprodukter och andra föremål som förtecknas i de genomförandeakter som avses i artiklarna 53.2, 53.3, 54.2 och 54.3 genom skyddade zoner.

Artikel 58

Växter, växtprodukter och andra föremål som används för officiell testning, vetenskapliga ändamål eller utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling avseende skyddade zoner

Genom undantag från förbuden och kraven i artiklarna 53.1 och 54.1 ska artikel 48 tillämpas på motsvarande sätt på införsel till och förflyttning inom skyddade zoner av växter, växtprodukter och andra föremål som förtecknas i de genomförandeakter som avses i artiklarna 53.2, 53.3, 54.2 och 54.3 och som används för officiell testning, vetenskapliga ändamål eller utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling.

Avsnitt 3

Andra åtgärder med avseende på växter, växtprodukter och andra föremål

Artikel 59

Allmänna krav på fordon, maskiner och förpackningsmaterial

1.   Fordon, maskiner och förpackningsmaterial som används för växter, växtprodukter eller andra föremål som avses i de genomförandeakter som antas i enlighet med artiklarna 28.1, 28.2, 30.1, 30.3, 40.2, 41.2, 41.3, 42.3 och 49.1 och som förflyttas till eller inom unionens territorium eller genom unionens territorium i enlighet med artikel 47 ska vara fria från EU-karantänskadegörare och från skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1.

2.   Punkt 1 ska tillämpas på skyddade zoner också vad gäller de berörda karantänskadegörarna för skyddad zon.

Artikel 60

Utseende av karantänstationer och inneslutningsanläggningar

1.   För de syften som avses i artiklarna 8, 48, 49 och 58 ska medlemsstaterna vidta en eller flera av följande åtgärder, med hänsyn till relevant skadegörarrisk:

a)

På sitt territorium utse karantänstationer eller inneslutningsanläggningar.

b)

Ge tillstånd till användning av utsedda karantänstationer eller inneslutningsanläggningar i en annan medlemsstat, under förutsättning att den andra medlemsstaten har godkänt ett sådant tillstånd.

c)

Tillfälligt utse yrkesmässiga aktörers eller andra personers verksamhetsplatser till inneslutningsanläggningar för skadegörarna, växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen och relevant användning i enlighet med artiklarna 8, 48 och 49.

2.   På begäran ska medlemsstaterna delge kommissionen och övriga medlemsstater en förteckning över de karantänstationer och inneslutningsanläggningar som utsetts på deras territorium.

Artikel 61

Krav på karantänstationer och inneslutningsanläggningar

1.   Karantänstationer och inneslutningsanläggningar som avses i artikel 60 ska uppfylla följande krav för att förhindra spridning av EU-karantänskadegörare:

a)

De ska fysiskt isolera de skadegörare, växter, växtprodukter och andra föremål som ska hållas i karantän eller inneslutas och säkerställa att det inte är möjligt att få tillgång till dem eller avlägsna dem från dessa stationer eller anläggningar utan den behöriga myndighetens samtycke.

b)

De ska ha system eller tillgång till system för sterilisering, dekontaminering eller destruktion av angripna växter, växtprodukter och andra föremål, avfall och utrustning innan dessa avlägsnas från stationerna eller anläggningarna.

c)

De ska ha identifierat och beskrivit dessa stationers och anläggningars arbetsuppgifter, de personer som svarar för att dessa uppgifter utförs och de villkor enligt vilka de ska utföra dessa uppgifter.

d)

De ska ha tillräcklig personal med lämpliga kvalifikationer och lämplig utbildning och erfarenhet.

e)

De ska ha en beredskapsplan för att effektivt eliminera varje oavsiktlig förekomst av EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1 och förhindra deras spridning.

2.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa särskilda regler, så att enhetliga villkor föreligger för tillämpningen av kraven i punkt 1 med avseende på typen av växter, växtprodukter och andra föremål samt den faktiska eller potentiella risken, inbegripet särskilda krav på officiella testningsändamål, vetenskapliga ändamål eller utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Artikel 62

Drift av karantänstationer och inneslutningsanläggningar

1.   Den ansvarige för karantänstationen eller inneslutningsanläggningen ska övervaka att stationen eller anläggningen och stationens eller anläggningens omedelbara omgivning är fri från oavsiktlig förekomst av EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1.

2.   Om en oavsiktlig förekomst av en skadegörare som avses i punkt 1 påträffas eller misstänks föreligga, ska den ansvarige för den berörda karantänstationen eller inneslutningsanläggningen vidta lämpliga åtgärder på grundval av den beredskapsplan som avses i artikel 61.1 e. De skyldigheter som anges för yrkesmässiga aktörer i artikel 14 ska på motsvarande sätt vara tillämpliga på den ansvarige för karantänstationen eller inneslutningsanläggningen.

3.   Den ansvarige för karantänstationen eller inneslutningsanläggningen ska spara dokumentation om följande:

a)

De anställda.

b)

Besökare som får tillträde till stationen eller anläggningen.

c)

De skadegörare, växter, växtprodukter och andra föremål som levereras till eller lämnar stationen eller anläggningen.

d)

Ursprungsorten för dessa växter, växtprodukter och andra föremål.

e)

Iakttagelser avseende förekomst av skadegörare på sådana växter, växtprodukter och andra föremål på karantänstationen eller i inneslutningsanläggningen och i dess omedelbara omgivning.

Uppgifterna ska bevaras i tre år.

Artikel 63

Tillsyn av karantänstationer och inneslutningsanläggningar och återkallande av utseendebeslut

1.   Den behöriga myndigheten ska regelbundet inspektera karantänstationerna och inneslutningsanläggningarna för att kontrollera om de uppfyller de krav som avses i artikel 61 och de driftsvillkor som fastställs i artikel 62.

Myndigheten ska bestämma frekvensen för dessa inspektioner i enlighet med den skadegörarrisk som är förbunden med karantänstationernas eller inneslutningsanläggningarnas drift.

2.   På grundval av den inspektion som avses i punkt 1 kan den behöriga myndigheten kräva att den ansvarige för karantänstationen eller inneslutningsanläggningen genomför korrigerande åtgärder beträffande efterlevnad av artiklarna 61 och 62, antingen omedelbart eller inom en fastställd tidsperiod.

Om den behöriga myndigheten kommer fram till att karantänstationen eller inneslutningsanläggningen eller den person som ansvarar för den inte efterlever artiklarna 61 och 62 ska den myndigheten utan dröjsmål vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att den bristande efterlevnaden av dessa bestämmelser inte fortsätter. Dessa åtgärder kan inbegripa återkallande eller tillfälligt upphävande av det utseendebeslut som avses i artikel 60.1.

3.   Om den behöriga myndigheten har vidtagit andra åtgärder i enlighet med punkt 2 i den här artikeln än återkallande av det utseendebeslut som avses i artikel 60.1 och den bristande efterlevnaden av artiklarna 61 och 62 fortsätter, ska myndigheten utan dröjsmål återkalla det utseendebeslutet.

Artikel 64

Växter, växtprodukter och andra föremål som frisläpps ur karantänstationer och inneslutningsanläggningar

1.   Växter, växtprodukter och andra föremål får lämna karantänstationerna eller inneslutningsanläggningarna, med tillstånd från de behöriga myndigheterna, endast om det kan bekräftas att de är fria från EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1, eller, i förekommande fall, karantänskadegörare för skyddad zon.

2.   Den behöriga myndigheten kan ge tillstånd till förflyttning av växter, växtprodukter och andra föremål angripna av en EU-karantänskadegörare eller en skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1 från en karantänstation eller inneslutningsanläggning till en annan karantänstation eller inneslutningsanläggning, om denna förflyttning är motiverad av skäl som rör officiell testning eller av vetenskapliga skäl och sker enligt villkor som fastställts av den behöriga myndigheten

3.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa särskilda regler om frisläppande av växter, växtprodukter och andra föremål ur karantänstationer och inneslutningsanläggningar och i förekommande fall märkningskrav avseende det frisläppande eller den förflyttning som avses i punkt 2.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

KAPITEL V

Registrering av yrkesmässiga aktörer och spårbarhet

Artikel 65

Officiellt register över yrkesmässiga aktörer

1.   Den behöriga myndigheten ska föra och uppdatera ett register över följande yrkesmässiga aktörer, som är verksamma på den berörda medlemsstatens territorium:

a)

Yrkesmässiga aktörer som till unionen för in eller inom unionen flyttar växter, växtprodukter och andra föremål för vilka det krävs ett sundhetscertifikat eller ett växtpass på grundval av de genomförandeakter som har antagits i enlighet med artiklarna 72.1, 73, 74.1, 79.1 och 80.1.

b)

Yrkesmässiga aktörer som är bemyndigade att utfärda växtpass i enlighet med artikel 89.

c)

Yrkesmässiga aktörer som ansöker om att den behöriga myndigheten ska utfärda de certifikat som avses i artiklarna 100, 101 och 102.

d)

Yrkesmässiga aktörer som är bemyndigade att applicera den märkning som avses i artikel 98, är bemyndigade att utfärda de attesteringar som avses i artikel 99, lämnar information i enlighet med artikel 45 eller 55, för in växter, växtprodukter eller andra föremål till gränszoner i enlighet med artikel 46.1 eller 56, eller vilka utför verksamhet avseende de berörda växterna i avgränsade områden, såvida inte dessa aktörer är förtecknade i något annat officiellt register som de behöriga myndigheterna har tillgång till.

e)

Andra yrkesmässiga aktörer än de som avses i leden a–d i detta stycke, om detta krävs enligt den genomförandeakt som har antagits i enlighet med artiklarna 28.1, 30.1, 41.2, 49.1, 53.2 eller 54.2.

Medlemsstaterna får besluta att ytterligare kategorier av odlare eller andra yrkesmässiga aktörer ska registreras, om detta är motiverat med hänsyn till den skadegörarrisk som de växter som de odlar eller någon annan av deras verksamheter medför.

2.   En yrkesmässig aktör får vara registrerad endast en gång i en behörig myndighets register. I tillämpliga fall ska den registreringen genomföras med uttrycklig hänvisning till var och en av de olika verksamhetsplatser som avses i artikel 66.2 d.

3.   Punkt 1 i den här artikeln ska inte tillämpas på en yrkesmässig aktör som omfattas av ett eller flera av följande kriterier:

a)

Aktören levererar uteslutande och direkt till slutanvändarna små kvantiteter växter, växtprodukter och andra föremål på andra sätt än via försäljning genom distansavtal.

b)

Aktören levererar uteslutande och direkt till slutanvändarna små kvantiteter fröer, utom sådana fröer som omfattas av artikel 72.

c)

Aktörens yrkesmässiga verksamhet som avser växter, växtprodukter och andra föremål är begränsad till transport för en annan yrkesmässig aktörs räkning.

d)

Aktörens yrkesmässiga verksamhet avser endast transport av alla slags föremål med användning av träemballage.

Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa det undantag som avses i första stycket a på alla eller vissa odlare eller andra yrkesmässiga aktörer, om detta är motiverat utifrån den skadegörarrisk som de växter de odlar eller någon annan av deras verksamheter medför.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105, med avseende på ett eller flera av följande:

a)

Att ändra denna förordning genom att lägga till ytterligare kategorier av yrkesmässiga aktörer som ska undantas från tillämpningen av punkt 1 i den här artikeln, om registreringen skulle innebära en oproportionell administrativ börda för dem i förhållande till den låga skadegörarrisk som är förbunden med deras yrkesverksamhet.

b)

Att komplettera denna förordning genom att fastställa särskilda krav för registrering av vissa kategorier av yrkesmässiga aktörer, med hänsyn till arten av deras verksamhet eller av den berörda växten eller växtprodukten eller det berörda andra föremålet.

c)

Att komplettera denna förordning genom att fastställa de övre gränsvärdena för små kvantiteter av specifika växter, växtprodukter eller andra föremål som avses i punkt 3 första stycket a. Dessa gränsvärden ska fastställas med hänsyn till de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen och deras respektive skadegörarrisker.

Artikel 66

Registreringsförfarande

1.   Yrkesmässiga aktörer som omfattas av artikel 65.1 ska lämna in en ansökan om registrering till de behöriga myndigheterna.

2.   Ansökan om registrering ska innehålla följande:

a)

Den yrkesmässiga aktörens namn, adress i registreringsmedlemsstaten och kontaktuppgifter.

b)

En redogörelse för den yrkesmässiga aktörens avsikt att utöva en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 65.1 gällande växter, växtprodukter och andra föremål.

c)

En redogörelse för den yrkesmässiga aktörens avsikt att i förekommande fall utöva en eller flera av följande verksamheter:

i)

Utfärdande av växtpass för växter, växtprodukter och andra föremål, i enlighet med artikel 84.1.

ii)

Anbringande av den märkning på träemballage som avses i artikel 96.1.

iii)

Annan attestering, i enlighet med artikel 99.1.

d)

Adressen till de verksamhetsplatser och, i förekommande fall, lokaliseringen av de markområden som används av den yrkesmässiga aktören i den berörda medlemsstaten för att bedriva de verksamheter som ska registreras enligt artikel 65.1.

e)

Varutyper, familjer, släkten eller arter av de växter och växtprodukter och, i förekommande fall, typ av andra föremål som berörs av den yrkesmässiga aktörens verksamhet, i enlighet med artikel 65.1.

3.   De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål registrera en yrkesmässig aktör om ansökan om registrering innehåller uppgifterna i punkt 2.

4.   Genom undantag från punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska en behörig myndighet registrera en yrkesmässig aktör utan att en ansökan lämnas in om den aktören är registrerad i enlighet med artiklarna 6.5 tredje stycket, 6.6 eller 13c.1 b i direktiv 2000/29/EG eller nationella växtskyddsbestämmelser och alla uppgifter i punkt 2 i den här artikeln finns tillgängliga för den behöriga myndigheten. Om relevant ska den berörda yrkesmässiga aktören lägga fram en uppdatering av dessa uppgifter senast den 14 mars 2020.

5.   Registrerade aktörer ska i förekommande fall årligen lämna in en uppdatering avseende eventuella ändringar av de uppgifter som avses i punkt 2 d och e samt de redogörelser som avses i punkt 2 b och c. Denna inlämning ska ske senast den 30 april varje år när det gäller uppdateringen av föregående års uppgifter.

En ansökan om uppdatering av de uppgifter som avses i punkt 2 a ska lämnas in senast 30 dagar efter det att uppgifterna ändrats.

6.   Om den behöriga myndigheten får vetskap om att den registrerade aktören inte längre bedriver den verksamhet som avses i artikel 65.1 eller att de uppgifter som ingår i den ansökan den registrerade aktören har lämnat in i enlighet med punkt 2 i den här artikeln inte längre är riktiga, ska den begära att aktören korrigerar dessa uppgifter omedelbart eller inom en viss tidsfrist.

Om den registrerade aktören inte korrigerar uppgifterna inom den tidsfrist som fastställts av den behöriga myndigheten, ska den behöriga myndigheten, beroende på vad som är lämpligt, ändra eller återkalla den aktörens registrering.

Artikel 67

Registrets innehåll

Registret ska innehålla de uppgifter som anges i artikel 66.2 a, b, d och e liksom följande:

a)

Det officiella registreringsnumret som ska inbegripa den tvåbokstavskod som anges i standarden ISO 3166-1-alpha-2 (27) för den medlemsstat i vilken den yrkesmässiga aktören är registrerad.

b)

I tillämpliga fall en uppgift om vilken av de verksamheter som avses i artikel 66.2 c den yrkesmässiga aktören har bemyndigats att utföra och i tillämpliga fall de berörda särskilda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen.

Artikel 68

Tillgång till information i de officiella registren

1.   Den medlemsstat som för registret ska på motiverad begäran låta de övriga medlemsstaterna eller kommissionen, för eget bruk ta del av informationen i registret.

2.   Den medlemsstat som för registret ska på motiverad begäran låta alla yrkesmässiga aktörer som är etablerade i unionen, för eget bruk ta del av den information som avses i artikel 66.2 a och b och artikel 67 b angående en viss registrerad aktör.

3.   Denna artikel ska tillämpas utan att det påverkar nationella bestämmelser och unionsbestämmelser om konfidentialitet, tillgång till information och skydd av personuppgifter.

Artikel 69

Spårbarhet

1.   En yrkesmässig aktör till vilken växter, växtprodukter eller andra föremål levereras som omfattas av krav eller villkor enligt artiklarna 28.1 första stycket a–d, 28.2, 28.3, 30.1, 30.3, 30.4, 37.2, 41.2, 41.3, 46.1, 46.3, 48.1, 48.2, 49.1, 54.2, 54.3, 56, 57, 58 och 79.1 ska spara dokumentation om varje handelsenhet av växter, växtprodukter eller andra föremål som levererats, så att aktören kan identifiera de levererande yrkesmässiga aktörerna.

2.   En yrkesmässig aktör som levererar växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av krav eller villkor enligt artiklarna 28.1 första stycket a–d, 28.2, 28.3, 30.1, 30.3, 30.4, 37.2, 41.2, 41.3, 46.1, 46.3, 47.1, 48.1, 48.2, 49.1, 54.2, 54.3, 56, 57, 58 och 79.1 ska spara dokumentation som gör det möjligt för den yrkesmässiga aktören att för varje handelsenhet i form av växter, växtprodukter eller andra föremål som levererats, identifiera de yrkesmässiga aktörerna till vilka den levererades.

3.   När en bemyndigad aktör utfärdar ett växtpass i enlighet med artikel 84.1 och när den behöriga myndigheten utfärdar ett växtpass i enlighet med artikel 84.2 för en registrerad aktör ska den aktören säkerställa att den, för att säkerställa spårbarhet i enlighet med punkterna 1 och 2 i den här artikeln, dokumenterar följande uppgifter angående det växtpasset:

a)

I tillämpliga fall, den yrkesmässiga aktör som levererade den berörda handelsenheten.

b)

Den yrkesmässiga aktör till vilken den berörda handelsenheten levererades.

c)

Relevanta uppgifter om växtpasset.

4.   Yrkesmässiga aktörer ska spara den dokumentation som avses i punkterna 1, 2 och 3 under minst tre år från och med det datum då växten, växtprodukten eller det andra föremålet i fråga levererades till eller av dem.

5.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa följande:

a)

En kortare eller längre minimiperiod än den som avses i punkt 4 för särskilda växter, om detta är motiverat med hänsyn till längden på dessa växters odlingsperiod.

b)

Krav beträffande tillgänglighet för den dokumentation som ska sparas av de yrkesmässiga aktörer som avses i punkterna 1 och 2.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

6.   De yrkesmässiga aktörer som avses i punkt 4 ska på begäran delge den behöriga myndigeten informationen i den dokumentation som avses i punkterna 1, 2 och 3.

7.   Den här artikeln ska inte tillämpas på de yrkesmässiga aktörer som avses i artikel 65.3 första stycket c och d.

Artikel 70

Förflyttning av växter, växtprodukter och andra föremål inom och mellan en yrkesmässig aktörs verksamhetsplatser

1.   Yrkesmässiga aktörer till vilka levereras eller som levererar de växter, växtprodukter eller andra föremål som avses i artikel 69.1 och 69.2 ska ha inrättat system eller förfaranden för spårbarhet som gör det möjligt att identifiera förflyttningar av dessa växter, växtprodukter och andra föremål inom och mellan deras egna verksamhetsplatser.

Första stycket ska inte tillämpas på yrkesmässiga aktörer som avses i artikel 65.3 första stycket c och d.

2.   Den behöriga myndigheten ska på begäran få ta del av den information som identifierats genom de system eller förfaranden som avses i punkt 1 om förflyttning av växter, växtprodukter och andra föremål inom och mellan yrkesmässiga aktörers verksamhetsplatser som avses i den punkten.

KAPITEL VI

Certifiering av växter, växtprodukter och andra föremål

Avsnitt 1

Sundhetscertifikat som krävs för införsel av växter, växtprodukter och andra föremål till unionens territorium

Artikel 71

Sundhetscertifikat för införsel till unionens territorium

1.   Ett sundhetscertifikat för införsel av växter, växtprodukter och andra föremål till unionens territorium ska vara ett dokument, utfärdat av ett tredjeland, som uppfyller villkoren i artikel 76, har det innehåll som anges i del A i bilaga V, eller, i förekommande fall, i del B i bilaga V, och som intygar att de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen uppfyller samtliga följande krav:

a)

De är fria från EU-karantänskadegörare och skadegörare som är föremål för åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1.

b)

De uppfyller bestämmelserna i artikel 37.1 avseende förekomst av reglerade EU-icke-karantänskadegörare på växter för plantering.

c)

De uppfyller de krav som avses i artikel 41.2 och 41.3 eller, i tillämpliga fall, i artikel 54.2 och 54.3.

d)

De uppfyller, i tillämpliga fall, bestämmelser som har antagits enligt de bestämmelser som antagits i enlighet med artiklarna 28.1 första stycket d, 28.2 och 30.1.

2.   Det ska under rubriken ”Tilläggsdeklaration” i sundhetscertifikatet anges vilket specifikt krav som är uppfyllt i de fall där det i respektive genomförandeakt som antagits i enlighet med artiklarna 28.1, 28.2, 30.1, 30.3, 37.2, 41.2, 41.3, 54.2 och 54.3 finns flera olika möjliga alternativ vad gäller sådana krav. När detta anges ska det relevanta kravets fullständiga ordalydelse återges.

3.   I förekommande fall ska det i sundhetscertifikatet anges att de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen uppfyller de krav på växtskyddsåtgärder som i enlighet med artikel 44 erkänts som likvärdiga med kraven i den genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 41.3.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på ändring av delarna A och B i bilaga V för att anpassa dessa till utvecklingen av relevanta internationella standarder.

Artikel 72

Växter, växtprodukter och andra föremål för vilka sundhetscertifikat krävs

1.   Kommissionen ska, genom en genomförandeakt, upprätta en förteckning över de växter, växtprodukter och andra föremål, samt respektive ursprungs- eller avsändartredjeland, för vilka det krävs ett sundhetscertifikat för införsel till unionens territorium.

Förteckningen ska innehålla

a)

alla växter för plantering, utom fröer,

b)

de växter, växtprodukter och andra föremål som anges i del B.I i bilaga V till direktiv 2000/29/EG,

c)

växter, växtprodukter och andra föremål för vilka krav avseende införsel till unionens territorium har antagits i enlighet med artiklarna 28.1 första stycket d och 30.1,

d)

fröer eller, i tillämpliga fall, utsädespotatis som förtecknas i den genomförandeakt som avses i artikel 37.2 i denna förordning om inte annat följer av beslut om likvärdighet vilka antagits i enlighet med direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 98/56/EG, 1999/105/EG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG och 2002/57/EG

e)

växter, växtprodukter och andra föremål som förtecknas i den genomförandeakt som avses i artikel 41.2 och 41.3,

f)

växter, växtprodukter och andra föremål som omfattas av artikel 49.2 andra stycket a och b.

Leden a–e i första stycket ska inte tillämpas, och något sundhetscertifikat inte krävas, om en genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 28.1 första stycket d, 30.1 eller 41.2 och 41.3 kräver bevis på efterlevnad i form av en sådan officiell märkning som avses i artikel 96.1 eller sådan annan officiell attestering som avses i artikel 99.1.

I den förteckning som upprättas genom denna genomförandeakt ska växterna, växtprodukterna och de andra föremålen även vara identifierade med hjälp av sina respektive KN-nummer, när detta nummer finns tillgängligt. Hänvisning ska dessutom göras till andra nummer som fastställts i unionslagstiftningen i fall då dessa ytterligare specificerar det tillämpliga KN-numret för en särskild växt eller växtprodukt eller ett särskilt annat föremål.

2.   Kommissionen ska, genom en genomförandeakt, ändra den genomförandeakt som avses i punkt 1 i något av följande fall:

a)

Om en växt, växtprodukt eller ett annat föremål som anges i den akten inte överensstämmer med punkt 1 första stycket c, d eller e.

b)

Om en växt, växtprodukt eller ett annat föremål som inte anges i den akten överensstämmer med punkt 1 första stycket c, d eller e.

3.   Kommissionen får, utöver de fall som avses i punkt 2, genom en genomförandeakt ändra den genomförandeakt som avses i punkt 1, i enlighet med de principer som anges i avsnitt 2 i bilaga II, om det finns risk för att en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som inte anges i den akten kan hysa en EU-karantänskadegörare eller en skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1, eller om det inte längre föreligger någon sådan risk för en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som anges i den akten.

4.   De genomförandeakter som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

5.   Genom undantag från punkterna 1, 2 och 3 ska det inte krävas något sundhetscertifikat för de växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av artiklarna 46, 47, 48 och 75.1.

Artikel 73

Andra växter för vilka sundhetscertifikat krävs

Kommissionen ska, genom genomförandeakter, fastställa att det för övriga växter utöver de växter som ingår i den förteckning som avses i artikel 72.1 krävs ett sundhetscertifikat för införsel till unionens territorium.

I de genomförandeakterna ska det emellertid anges att något sundhetscertifikat inte krävs för dessa växter om en bedömning baserad på uppgifter om skadegörarrisker och erfarenheter från handeln visar att ett sådant certifikat inte är nödvändigt. Vid den bedömningen ska hänsyn tas till de kriterier som anges i bilaga VI. I förekommande fall får bedömningen endast röra växter från ett visst ursprungs- eller avsändartredjeland eller en viss grupp av ursprungs- eller avsändartredjeländer.

I den förteckning som upprättas genom dessa genomförandeakter ska växterna även vara identifierade med hjälp av sina respektive KN-nummer, när detta nummer finns tillgängligt.

Hänvisning ska dessutom göras till andra nummer som fastställts i unionslagstiftningen i fall då dessa ytterligare specificerar det tillämpliga KN-numret för en särskild växt eller växtprodukt eller ett särskilt annat föremål.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2. Den första av dessa akter ska antas senast den 14 december 2018.

Artikel 74

Växter, växtprodukter och andra föremål för vilka det krävs sundhetscertifikat för införsel till en skyddad zon

1.   Utöver de fall som avses i artikel 72.1, 72.2 och 72.3 krävs sundhetscertifikat för införsel av vissa växter, växtprodukter och andra föremål till vissa skyddade zoner från vissa ursprungs- eller avsändartredjeländer.

Kommissionen ska, genom en genomförandeakt, upprätta en förteckning över dessa växter, växtprodukter och andra föremål, samt respektive ursprungs- eller avsändartredjeland som avses i första stycket.

Förteckningen ska innehålla

a)

de växter, växtprodukter och andra föremål som anges i del B.II i bilaga V till direktiv 2000/29/EG i den första av dessa genomförandeakter,

b)

de växter, växtprodukter och andra föremål som förtecknas i de genomförandeakter som avses i artikel 54.2 eller 54.3 i denna förordning.

I den förteckning som upprättas genom dessa genomförandeakter ska växterna, växtprodukterna och de andra föremålen även vara identifierade med hjälp av sina respektive KN-nummer, när detta nummer finns tillgängligt. Hänvisning ska dessutom göras till andra nummer som fastställts i unionslagstiftningen i fall då dessa ytterligare specificerar det tillämpliga KN-numret för en särskild växt eller växtprodukt eller ett särskilt annat föremål.

Något sundhetscertifikat ska inte krävas för växter, växtprodukter och andra föremål på den förteckningen om en genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 54.2 eller 54.3 kräver bevis på efterlevnad i form av en sådan officiell märkning som avses i artikel 96.1 eller sådan annan officiell attestering som avses i artikel 99.1.

2.   Kommissionen ska, genom en genomförandeakt, ändra den genomförandeakt som avses i punkt 1 i följande fall:

a)

Om en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som anges i den akten inte överensstämmer med punkt 1 tredje stycket b.

b)

Om en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som inte anges i den akten överensstämmer med punkt 1 tredje stycket b.

3.   Kommissionen får, utöver de fall som avses i punkt 2, genom en genomförandeakt ändra den genomförandeakt som avses i punkt 1, i enlighet med de principer som anges i avsnitt 2 i bilaga II, om det finns risk för att en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som inte anges i den akten kan hysa respektive karantänskadegörare för skyddad zon, eller om det inte längre föreligger någon sådan risk för en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som anges i den akten.

4.   De genomförandeakter som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

5.   Genom undantag från punkterna 1, 2 och 3 ska det inte krävas något sundhetscertifikat för de växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av artiklarna 56, 57, 58 och 75.1.

Artikel 75

Undantag för resenärers bagage

1.   Små kvantiteter av andra specifika växter än växter för plantering och av växtprodukter och andra föremål från ett tredjeland får undantas från det krav på sundhetscertifikat som anges i enlighet med artiklarna 72.1, 73 och 74.1, om de uppfyller samtliga följande villkor:

a)

De förs in till unionens territorium i resenärers personliga bagage.

b)

De är inte avsedda att användas i yrkesmässiga eller kommersiella syften.

c)

De förtecknas i en genomförandeakt som avses i punkt 2 i den här artikeln.

2.   Kommissionen ska, genom genomförandeakter, förteckna de växter, växtprodukter och andra föremål som avses i punkt 1 och de berörda tredjeländerna och fastställa den maximikvantitet, beroende på vad som är lämpligt, av de berörda växterna, växtprodukterna och andra föremålen som ska omfattas av undantaget i den punkten liksom, i förekommande fall, en eller flera av de riskhanteringsåtgärder som anges i avsnitt 1 i bilaga II.

Förteckningen, maximikvantiteten i fråga och, i förekommande fall, riskhanteringsåtgärderna ska fastställas på grundval av den skadegörarrisk som är förknippad med små kvantiteter av dessa växter, växtprodukter och andra föremål, i enlighet med de kriterier som anges i avsnitt 2 i bilaga II.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Artikel 76

Villkor som ett sundhetscertifikat ska uppfylla

1.   Utan att det påverkar skyldigheter inom ramen för den internationella växtskyddskonventionen (IPPC) ska den behöriga myndigheten efter beaktande av tillämpliga internationella standarder endast godkänna ett sundhetscertifikat som åtföljer växter, växtprodukter eller andra föremål som ska föras in från ett tredjeland, om innehållet i certifikatet överensstämmer med del A i bilaga V. Om växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen ska föras in från ett tredjeland där de inte har sitt ursprung, ska den behöriga myndigheten endast godkänna ett sundhetscertifikat som överensstämmer med antingen del A eller del B i bilaga V.

Den ska inte godta sundhetscertifikatet om den tilläggsdeklaration som avses i artikel 71.2, i tillämpliga fall, saknas eller är oriktig, och om den redogörelse som avses i artikel 71.3, i tillämpliga fall, saknas.

Den ska inte godta ett sundhetscertifikat för återexport om det sundhetscertifikatet inte åtföljs av det ursprungliga sundhetscertifikatet för export eller en bestyrkt kopia av det ursprungliga sundhetscertifikatet för export.

2.   Den behöriga myndigheten ska endast godkänna ett sundhetscertifikat om det uppfyller följande krav:

a)

Det är utfärdat på minst ett av unionens officiella språk.

b)

Det riktar sig till den nationella växtskyddsmyndigheten i en medlemsstat.

c)

Det har inte utfärdats tidigare än 14 dagar före det datum då de växter, växtprodukter eller andra föremål som certifikatet avser lämnar det tredjeland i vilket certifikatet utfärdats.

3.   När det gäller ett tredjeland som är konventionspart i IPPC ska den behöriga myndigheten endast godkänna sundhetscertifikat som utfärdats av den officiella nationella växtskyddsmyndigheten i det tredjelandet eller, på dess ansvar, av en tjänsteman som är tekniskt kvalificerad och bemyndigad av den officiella nationella växtskyddsmyndigheten.

4.   När det gäller ett tredjeland som inte är konventionspart i IPPC ska den behöriga myndigheten endast godkänna sundhetscertifikat som utfärdats av de myndigheter som är behöriga i enlighet med nationella regler i det tredjelandet och som anmälts till kommissionen. Via det elektroniska anmälningssystem som avses i artikel 103 ska kommissionen informera medlemsstaterna och aktörerna om de anmälningar som inkommit.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 om komplettering av de villkor för godkännande som avses i första stycket i denna punkt, för att säkerställa certifikatens tillförlitlighet.

5.   Elektroniska sundhetscertifikat ska endast godkännas om de lämnas via, eller genom elektroniskt utbyte med ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll på unionsnivå.

Artikel 77

Ogiltigförklarande av sundhetscertifikat

1.   Om ett sundhetscertifikat har utfärdats i enlighet med artikel 71.1, 71.2 och 71.3 och den berörda behöriga myndigheten konstaterar att de villkor som avses i artikel 76 inte är uppfyllda ska den ogiltigförklara sundhetscertifikatet och säkerställa att det inte längre åtföljer dessa berörda växter, växtprodukter eller andra föremål. I sådana fall ska den behöriga myndigheten vidta någon av de åtgärder som ska vidtas när sändningar som förs in i unionen från tredjeländer inte är förenliga med bestämmelserna och som avses i unionslagstiftningen om offentlig kontroll när det gäller dessa berörda växter, växtprodukter eller andra föremål.

Vid ogiltigförklaring ska den behöriga myndigheten stämpla certifikatet i fråga på ett väl synligt ställe på framsidan med en trekantig stämpel i rött med orden ”certifikatet annullerat”, tillsammans med myndighetens namn och datum för ogiltigförklaring. Orden ska vara skrivna med versaler på minst ett av unionens officiella språk.

2.   Via det elektroniska anmälningssystem som avses i artikel 103 ska medlemsstaterna till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla de fall där ett sundhetscertifikat har ogiltigförklarats i enlighet med punkt 1 i den här artikeln.

Den berörda medlemsstaten ska också anmäla detta till det tredjeland som utfärdat sundhetscertifikatet.

3.   Kommissionen kan, genom genomförandeakter, fastställa tekniska arrangemang för ogiltigförklaring av sådana elektroniska sundhetscertifikat som avses i artikel 76.5. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Avsnitt 2

Växtpass som krävs för förflyttning av växter, växtprodukter och andra föremål inom unionens territorium

Artikel 78

Växtpass

Ett växtpass ska vara en officiell etikett för förflyttning av växter, växtprodukter och andra föremål inom unionens territorium och, i förekommande fall, till och inom skyddade zoner, som intygar efterlevnad av alla krav som fastställs i artikel 85 och, när det gäller förflyttning till och inom skyddade zoner, artikel 86, och har det innehåll och format som fastställs i artikel 83.

Artikel 79

Växter, växtprodukter och andra föremål för vilka växtpass krävs för förflyttning inom unionens territorium

1.   Det krävs växtpass för förflyttning av vissa växter, växtprodukter och andra föremål inom unionens territorium. Kommissionen ska, genom genomförandeakter, upprätta en förteckning över dessa växter, växtprodukter och andra föremål för vilka det krävs växtpass för förflyttning inom unionens territorium.

Förteckningen ska innehålla följande:

a)

Alla växter för plantering, utom fröer.

b)

De växter, växtprodukter och andra föremål som anges i del A.I i bilaga V till direktiv 2000/29/EG i den första av dessa genomförandeakter, förutsatt att de inte redan omfattas av led a i detta stycke.

c)

De växter, växtprodukter och andra föremål för vilka krav har antagits i enlighet med artikel 28.1, 28.2, 28.3, 30.1, 30.3 eller 30.4 för förflyttning inom unionens territorium.

d)

Fröer som förtecknas i den genomförandeakt som avses i artikel 37.2.

e)

De växter, växtprodukter och andra föremål som förtecknas i den genomförandeakt som avses i artikel 41.2 och 41.3 med avseende på förflyttning inom unionen, med undantag för växter för plantering, växtprodukter och andra föremål för vilka någon annan särskild etikett eller annan typ av attestering krävs i enlighet med den artikeln.

2.   Kommissionen ska, genom genomförandeakter, ändra den genomförandeakt som avses i punkt 1 i följande fall:

a)

Om en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som inte anges i den akten överensstämmer med punkt 1 andra stycket c, d eller e.

b)

Om en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som anges i den akten inte överensstämmer med punkt 1 andra stycket c, d eller e.

3.   Kommissionen får, utöver de fall som avses i punkt 2, genom en genomförandeakt ändra den genomförandeakt som avses i punkt 1, i enlighet med principerna i avsnitt 2 i bilaga II, om det finns en risk för att en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som inte anges i den akten kan hysa en EU-karantänskadegörare, eller om det inte längre föreligger någon sådan risk för en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som anges i den akten.

4.   De genomförandeakter som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

5.   Genom undantag från punkterna 1, 2 och 3 ska det inte krävas något växtpass för de växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av artiklarna 46, 47, 48 och 75.

6.   Kommissionen ska senast den 14 december 2021 lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om de erfarenheter som gjorts av att bredda systemet med växtpass till all förflyttning av växter för plantering inom unionens territorium, inbegripet en tydlig kostnads–nyttoanalys för aktörerna samt i förekommande fall ett lagstiftningsförslag.

Artikel 80

Växter, växtprodukter och andra föremål för vilka växtpass krävs för införsel till och förflyttning inom skyddade zoner

1.   Det krävs växtpass för vissa växter, växtprodukter och andra föremål som förs in till eller förflyttas inom vissa skyddade zoner.

Kommissionen ska, genom genomförandeakter, upprätta en förteckning över dessa växter, växtprodukter och andra föremål för vilka växtpass krävs för införsel till och förflyttning inom vissa skyddade zoner.

Förteckningen ska innehålla

a)

de växter, växtprodukter och andra föremål som anges i del A.II i bilaga V till direktiv 2000/29/EG i den första av dessa genomförandeakter,

b)

övriga växter, växtprodukter och andra föremål som förtecknas i de genomförandeakter som avses i artikel 54.3 i denna förordning.

2.   Kommissionen får, genom genomförandeakter, ändra den genomförandeakt som avses i punkt 1 i följande fall:

a)

Om en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som inte anges i den akten överensstämmer med punkt 1 tredje stycket b.

b)

Om en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som anges i den akten inte överensstämmer med punkt 1 tredje stycket b.

3.   Kommissionen får, utöver de fall som avses i punkt 2, genom en genomförandeakt ändra den genomförandeakt som avses i punkt 1, i enlighet med principerna i avsnitt 2 i bilaga II, om det finns en risk för att en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som inte anges i den akten kan hysa respektive karantänskadegörare för skyddad zon, eller om det inte längre föreligger någon sådan risk för en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål som anges i den akten.

4.   De genomförandeakter som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

5.   Genom undantag från punkterna 1, 2 och 3 ska det inte krävas något växtpass för de växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av artiklarna 56, 57 och 58.

Artikel 81

Undantag för direkt leverans till slutanvändare

1.   Det ska inte krävas växtpass för förflyttning av växter, växtprodukter eller andra föremål som levereras direkt till slutanvändare, inklusive fritidsodlare.

Undantaget ska inte tillämpas på

a)

slutanvändare som tar emot växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen via försäljning genom distansavtal, eller

b)

slutanvändare av växter, växtprodukter eller andra föremål för vilka ett växtpass för skyddade zoner krävs i enlighet med artikel 80.

Kommissionen kan, genom genomförandeakter, precisera att kraven i andra stycket b endast ska gälla för särskilda skadegörare, växter, växtprodukter eller andra föremål med avseende på skyddade zoner. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera denna förordning med avseende på fastställande av i vilka fall undantaget i punkt 1 i den här artikeln för specifika växter, växtprodukter eller andra föremål endast ska gälla för små kvantiteter. I de delegerade akterna ska det fastställas vilka kvantiteter per angiven tidsperiod som är lämpliga för de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen och respektive skadegörarrisker.

Artikel 82

Undantag för förflyttning inom och mellan en registrerad aktörs verksamhetsplatser

Det ska inte krävas växtpass för förflyttning av växter, växtprodukter och andra föremål inom och mellan närliggande verksamhetsplatser som tillhör samma registrerade aktör.

Medlemsstaterna får närmare ange vad begreppet närliggande innebär inom deras respektive territorium och om det för sådana förflyttningar behöver utfärdas andra dokument än växtpass.

I de fall där sådana förflyttningar sker inom två eller flera medlemsstater krävs det att undantaget från kravet på växtpass godkänns av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

Artikel 83

Växtpassets innehåll och format

1.   Växtpasset ska utgöras av en tydlig etikett på ett underlag som är lämpligt för att trycka de uppgifter som avses i punkt 2, förutsatt att växtpasset tydligt går att skilja från andra uppgifter eller etiketter som också kan återfinnas på det underlaget.

Växtpasset ska vara väl synligt och tydligt läsbart och uppgifterna i det ska vara varaktiga och inte kunna ändras.

2.   Växtpasset för förflyttning inom unionens territorium ska innehålla de uppgifter som anges i del A i bilaga VII.

Genom undantag från vad som sägs i del A punkt 1 e i bilaga VII ska kravet på spårbarhetskod inte gälla i de fall där växter för plantering uppfyller samtliga följande villkor:

a)

De är förberedda på ett sådant sätt att de är färdiga för försäljning till slutanvändare utan ytterligare bearbetning och ingen risk föreligger för spridning av EU-karantänskadegörare eller skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1.

b)

De tillhör inte typer eller arter som förtecknas i en genomförandeakt som fastställs i punkt 3 i den här artikeln.

3.   Kommissionen ska, genom genomförandeakter, ange vilka typer och arter av växter för plantering det undantag som avses i punkt 2 inte ska tillämpas på. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

4.   Växtpasset för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon ska innehålla de uppgifter som anges i del B i bilaga VII.

5.   När det gäller växter för plantering som produceras eller tillhandahålls på marknaden, som växtförökningsmaterial, utsäde eller utsädespotatis i kategorierna pre-bas, bas eller certifikat enligt direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG och 2008/90/EG ska växtpasset, i tydlig form, ingå i den officiella etikett som tagits fram i enlighet med tillämpliga bestämmelser i de direktiven.

I de fall där denna punkt är tillämplig ska växtpasset för förflyttning inom unionens territorium innehålla de uppgifter som anges i del C i bilaga VII till denna förordning.

I de fall där denna punkt är tillämplig ska växtpasset för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon innehålla de uppgifter som anges i del D i bilaga VII till denna förordning.

6.   Kommissionen ges befogenhet att, i enlighet med artikel 105, anta delegerade akter för att ändra delarna A, B, C och D i bilaga VII, för att, i förekommande fall, anpassa dessa uppgifter till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

7.   Senast den 14 december 2017 ska kommissionen, genom genomförandeakter, anta formatspecifikationer för växtpasset för förflyttning inom unionens territorium och växtpasset för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon när det gäller de växtpass som avses i punkt 2 första och andra styckena och i punkt 5 andra och tredje styckena. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

När vissa växters, växtprodukters eller andra föremåls beskaffenhet så kräver kan specifika storleksspecifikationer för växtpasset fastställas för sådana växter, växtprodukter eller andra föremål.

8.   Ett växtpass kan också utfärdas i elektronisk form (nedan kallat elektroniskt växtpass) under förutsättning att det innehåller samtliga uppgifter som avses i punkt 2 och att de tekniska arrangemangen har angetts i de genomförandeakter som avses i andra stycket i den här punkten.

Kommissionen kan, genom genomförandeakter, fastställa tekniska arrangemang för utfärdande av elektroniska växtpass, för att säkerställa att de överensstämmer med bestämmelserna i denna artikel och att sådana växtpass utfärdas på ett lämpligt, tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Artikel 84

Bemyndigade yrkesmässiga aktörers och behöriga myndigheters utfärdande av växtpass

1.   Växtpass ska utfärdas av bemyndigade aktörer under de behöriga myndigheternas tillsyn.

Bemyndigade aktörer får utfärda växtpass endast för de växter, växtprodukter eller andra föremål som de ansvarar för.

2.   Genom undantag från punkt 1 får behöriga myndigheter också utfärda växtpass.

3.   Bemyndigade aktörer får endast utfärda växtpass på sådana verksamhetsplatser och i sådana gemensamma lagerutrymmen och distributionscentraler som står under deras ansvar och som de redogjort för i enlighet med artikel 66.2 d eller, i de fall där artikel 94.1 är tillämplig, på annan plats efter bemyndigande från behörig myndighet.

Artikel 85

Grundläggande krav för växtpass för förflyttning inom unionens territorium

Växtpass ska utfärdas för förflyttning inom unionens territorium för växter, växtprodukter eller andra föremål som uppfyller följande krav:

a)

De är fria från EU-karantänskadegörare och skadegörare som är föremål för åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1.

b)

De uppfyller bestämmelserna i artikel 37.1 avseende förekomst av reglerade EU-icke-karantänskadegörare på växter för plantering och bestämmelserna i artikel 37.4 om vilka åtgärder som ska vidtas.

c)

De uppfyller de krav i fråga om förflyttning inom unionen som avses i artikel 41.2 och 41.3.

d)

De uppfyller, i tillämpliga fall, regler som har antagits i enlighet med de tillämpliga åtgärder som vidtagits i enlighet med artiklarna 17.3, 28.1 första stycket a–d, 28.2, 30.1 och 30.3.

e)

De uppfyller, i tillämpliga fall, åtgärder som antagits av de behöriga myndigheterna för utrotning av EU-karantänskadegörare i enlighet med artikel 17.1 eller skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1 och för utrotning av skadegörare som preliminärt klassificeras som EU-karantänskadegörare i enlighet med artikel 29.1.

Artikel 86

Grundläggande krav för växtpass för förflyttning till och inom en skyddad zon

1.   Växtpass ska utfärdas för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon för växter, växtprodukter och andra föremål som uppfyller samtliga krav i artikel 85 och dessutom följande krav:

a)

De är fria från respektive karantänskadegörare för skyddad zon.

b)

De uppfyller de krav som avses i artikel 54.2 och 54.3.

2.   I de fall där artikel 33.2 är tillämplig ska det växtpass som avses i punkt 1 i den här artikeln inte utfärdas för växter, växtprodukter eller andra föremål med ursprung i det berörda avgränsade området vilka kan hysa den berörda skadegöraren för skyddad zon.

Artikel 87

Undersökningar för växtpass

1.   Det får endast utfärdas växtpass för växter, växtprodukter och andra föremål om en noggrann undersökning i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 har visat att de uppfyller kraven i artikel 85, och, i tillämpliga fall, artikel 86.

Växter, växtprodukter och andra föremål kan antingen undersökas var för sig eller genom att representativa prover undersöks. Undersökningen ska också omfatta förpackningsmaterialet för de berörda växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen.

2.   Undersökningen ska utföras av den bemyndigade aktören. I följande fall ska undersökningen emellertid utföras av den behöriga myndigheten:

a)

I de fall där punkt 3 första stycket c i den här artikeln är tillämplig vad gäller inspektioner, provtagning och testning.

b)

I de fall där artikel 84.2 är tillämplig.

c)

I de fall där en undersökning utförs i den omedelbara omgivning som avses i punkt 3 första stycket b i den här artikeln och den bemyndigade aktören inte har tillträde till den omedelbara omgivningen.

3.   Undersökningen ska uppfylla samtliga följande villkor:

a)

Den ska utföras på lämpliga tidpunkter och med hänsyn till de risker som föreligger.

b)

Den ska utföras på de verksamhetsplatser som avses i artikel 66.2 d. I det fall där de genomförandeakter som antagits i enlighet med artiklarna 28.1, 30.1, 37.4, 41.2 eller 54.2 kräver det ska en undersökning också utföras i den omedelbara omgivningen av produktionsplatsen för de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen.

c)

Den ska som minimum utgöras av en visuell undersökning, kompletterad med

i)

inspektioner, provtagning och testning som utförs av den behöriga myndigheten vid misstanke om förekomst av en EU-karantänskadegörare eller skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1, eller vid misstanke om förekomst av en karantänskadegörare för skyddad zon i respektive skyddad zon, eller

ii)

provtagning och testning vid misstanke om förekomst av en reglerad EU-icke-karantänskadegörare, som i tillämpliga fall överstiger motsvarande tröskelvärden.

d)

Resultaten ska dokumenteras och sparas i minst tre år.

Undersökningen ska äga rum utan att det påverkar tillämpningen av eventuella särskilda krav på undersökningar eller åtgärder som antagits i enlighet med artikel 28.1, 28.2, 28.3, 30.1, 30.3, 30.4, 37.4, 41.2, 41.3, 54.2 eller 54.3. I de fall där dessa krav på undersökningar eller åtgärder kräver att undersökningen utförs av den behöriga myndigheten får undersökningen inte utföras av den bemyndigade aktör som avses i punkt 2 i den här artikeln.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera denna förordning genom att fastställa detaljerade bestämmelser för visuell undersökning, provtagning och testning, samt frekvens och tidpunkt för de undersökningar som avses i punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln, med avseende på specifika växter, växtprodukter och andra föremål på grundval av de särskilda skadegörarrisker som de kan medföra. Undersökningarna ska i förekommande fall avse vissa växter för plantering som utgör växtförökningsmaterial, utsäde eller utsädespotatis av kategorierna pre-bas, bas eller certifikat eller CAC-material enligt direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG, 2008/72/EG och 2008/90/EG.

Om kommissionen antar sådana delegerade akter för specifika växter för plantering, och dessa växter för plantering omfattas av certifieringssystem i enlighet med direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG och 2008/90/EG ska kommissionen inom ett enda certifieringssystem ange kraven vad gäller undersökningarna om förekomst av EU-karantänskadegörare eller skadegörare som är föremål för åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 30.1 i denna förordning och reglerade EU-icke-karantänskadegörare och undersökningarna avseende andra egenskaper hos växterna för plantering i enlighet med de direktiven.

Vid antagandet av dessa delegerade akter ska kommissionen beakta den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen av internationella standarder.

Artikel 88

Anbringande av växtpass

Växtpass ska anbringas av de berörda yrkesmässiga aktörerna på handelsenheten de berörda växterna, växtprodukterna och andra föremålen innan de förflyttas inom unionens territorium i enlighet med artikel 79 eller till eller inom en skyddad zon i enlighet med artikel 80. Om sådana växter, växtprodukter eller andra föremål förflyttas i en förpackning, bunt eller behållare ska växtpasset anbringas på denna förpackning, bunt eller behållare.

Artikel 89

Bemyndigande för yrkesmässiga aktörer att utfärda växtpass

1.   Den behöriga myndigheten ska bemyndiga en yrkesmässig aktör att utfärda växtpass (nedan kallat bemyndigandet att utfärda växtpass) för särskilda familjer, släkten, arter och råvarutyper av växter, växtprodukter och andra föremål om aktören uppfyller båda följande villkor:

a)

Aktören har de kunskaper som behövs för att utföra de undersökningar som avses i artikel 87 när det gäller EU-karantänskadegörare eller skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30.1, karantänskadegörare för skyddad zon och reglerade EU-icke-karantänskadegörare som kan påverka berörda växter, växtprodukter och andra föremål, liksom när det gäller tecken på förekomst av sådana växtskadegörare och symtom som orsakas av dem samt metoder för att förhindra sådana växtskadegörares förekomst och spridning.

b)

Aktören har inrättat system och förfaranden för att kunna fullgöra sina skyldigheter när det gäller spårbarhet enligt artiklarna 69 och 70.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera denna förordning genom att fastställa kriterier som ska uppfyllas av yrkesmässiga aktörer för att uppfylla villkoren i punkt 1 a i den här artikeln samt förfaranden för att säkerställa att dessa kriterier uppfylls.

Artikel 90

Skyldigheter för bemyndigade aktörer

1.   Om en bemyndigad aktör har för avsikt att utfärda ett växtpass ska aktören identifiera och övervaka de moment i produktionsprocessen och de moment i samband med förflyttningen av växter, växtprodukter och andra föremål, som är kritiska vad gäller efterlevnaden av artiklarna 37.1, 41.1, 85 och 87 och, i tillämpliga fall, artiklarna 33.2, 54.1 och 86 samt de regler som antagits i enlighet med artiklarna 28.1, 28.2, 28.3, 30.1, 30.3 och 30.4 och, i tillämpliga fall, artikel 37.4.

Den ska i minst tre år spara dokumentation om identifiering och övervakning av dessa moment.

2.   Den bemyndigade aktör som avses i punkt 1 ska säkerställa att lämplig utbildning vid behov ges den personal som deltar i de undersökningar som avses i artikel 87, så att personalen har de kunskaper som krävs för att utföra undersökningarna.

Artikel 91

Riskhanteringsplaner för växtskadegörare

1.   Bemyndigade aktörer kan ha inrättat riskhanteringsplaner för växtskadegörare. Den behöriga myndigheten ska godkänna dessa planer, om de uppfyller samtliga följande villkor:

a)

De innehåller lämpliga åtgärder för att de aktörerna ska kunna fullgöra de skyldigheter som anges i artikel 90.1.

b)

De uppfyller de villkor som anges i punkt 2 i den här artikeln.

Bemyndigade aktörer som genomför en godkänd riskhanteringsplan för växtskadegörare kan bli inspekterade mer sällan.

2.   Riskhanteringsplanerna för växtskadegörare ska, i förekommande fall i form av handböcker med standardiserade verksamhetsrutiner, omfatta åtminstone följande:

a)

Den information som inom ramen för artikel 66.2 krävs för registrering av den bemyndigade aktören.

b)

Den information som inom ramen för artiklarna 69.4 och 70.1 krävs avseende växters, växtprodukters och andra föremåls spårbarhet.

c)

En beskrivning av den bemyndigade aktörens produktionsprocesser och verksamheter vad gäller förflyttning och försäljning av växter, växtprodukter och andra föremål.

d)

En analys av de kritiska moment som avses i artikel 90.1 och de åtgärder som vidtagits av den bemyndigade aktören för att minska de skadegörarrisker som är förknippade med dessa kritiska moment.

e)

Befintliga rutiner och planerade åtgärder vid misstanke om eller förekomst av karantänskadegörare, registrering av dessa misstankar eller förekomster, och dokumentation av de åtgärder som vidtagits.

f)

Roller och ansvarsområden för den personal som medverkar till de anmälningar som avses i artikel 14, de undersökningar som avses i artikel 87.1, utfärdandet av växtpass i enlighet med artiklarna 84.1, 93.1, 93.2 och 94 samt anbringande av växtpass i enlighet med artikel 88.

g)

Utbildning av den personal som avses i led f i denna punkt.

3.   I de fall där den behöriga myndigheten får vetskap om att den yrkesmässiga aktören inte tillämpar de åtgärder som avses i punkt 1 första stycket a eller att en riskhanteringsplan för växtskadegörare inte har följt med utvecklingen när det gäller något av de krav som avses i punkt 1 första stycket b ska myndigheten utan dröjsmål vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att den bristande efterlevnaden av de villkoren inte fortsätter. Sådana åtgärder kan innefatta att godkännandet av planen i fråga återkallas.

Om den behöriga myndigheten i enlighet med första stycket har vidtagit andra åtgärder än att återkalla godkännandet av planen och den bristande efterlevnaden fortsätter, ska myndigheten utan dröjsmål återkalla godkännandet.

Artikel 92

Inspektioner och återkallande av bemyndigande

1.   Den behöriga myndigheten ska utföra inspektioner åtminstone en gång per år samt i förekommande fall provtagning och testning för att kontrollera om de bemyndigade aktörerna uppfyller kraven i artikel 83.1, 83.2, 83.4, 83.5, 87, 88, 89.1, 90, 93.1, 93.2, 93.3 eller 93.5.

2.   Om den behöriga myndigheten får vetskap om att en bemyndigad aktör inte uppfyller kraven i de bestämmelser som avses i punkt 1 eller att en växt, växtprodukt eller ett annat föremål för vilken den yrkesmässiga aktören har utfärdat växtpass inte uppfyller kraven i artikel 85 eller, i tillämpliga fall, artikel 86 ska myndigheten utan dröjsmål vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att den bristande efterlevnaden av bestämmelserna inte fortsätter.

Åtgärderna kan innefatta återkallande av bemyndigandet att utfärda växtpass för de berörda växterna, växtprodukterna och andra föremålen.

3.   Om den behöriga myndigheten i enlighet med punkt 2 har vidtagit andra åtgärder än att återkalla bemyndigandet att utfärda växtpass för de berörda växterna, växtprodukterna och andra föremålen, och den bristande efterlevnaden av artikel 85 eller, i tillämpliga fall, artikel 86 fortsätter, ska myndigheten utan dröjsmål återkalla bemyndigandet.

Artikel 93

Ersättning av ett växtpass

1.   En bemyndigad aktör som har mottagit en handelsenhet växter, växtprodukter eller andra föremål för vilka växtpass har utfärdats, eller den behöriga myndighet som agerar på en yrkesmässig aktörs begäran, får utfärda ett nytt växtpass för den handelsenheten som ersätter det växtpass som ursprungligen utfärdades för den handelsenheten, under förutsättning att villkoren i punkt 3 är uppfyllda.

2.   Om en handelsenhet växter, växtprodukter eller andra föremål för vilka ett växtpass har utfärdats delas upp i två eller flera nya handelsenheter ska den bemyndigade aktör som ansvarar för dessa nya handelsenheter, eller den behöriga myndighet som agerar på begäran av en yrkesmässig aktör, utfärda växtpass för varje ny handelsenhet som blir resultatet av uppdelningen, under förutsättning att villkoren i punkt 3 är uppfyllda. Dessa växtpass ska ersätta det växtpass som utfärdats för den ursprungliga handelsenheten.

3.   Ett sådant växtpass som avses i punkterna 1 och 2 får endast utfärdas om följande villkor är uppfyllda:

a)

De spårbarhetskrav som avses i artikel 69.3 är uppfyllda med avseende på de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen.

b)

De berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen fortsätter i tillämpliga fall att uppfylla de krav som avses i artiklarna 85 och 86.

c)

De berörda växternas, växtprodukternas eller andra föremålens egenskaper är oförändrade.

4.   Om ett växtpass utfärdas i enlighet med punkt 1 eller 2 ska den undersökning som avses i artikel 87.1 inte krävas.

5.   Efter det att ett sådant växtpass som avses i punkt 1 eller 2 ersatts ska den berörda bemyndigade aktören behålla det ersatta växtpasset eller dess innehåll i minst tre år.

Om ett sådant växtpass som avses i punkt 1 eller 2 ersatts av den behöriga myndigheten ska den yrkesmässiga aktör på vars begäran det utfärdas bevara det ersatta växtpasset eller dess innehåll i minst tre år.

Detta kan göras genom att lagra den information som växtpasset innehåller i en datoriserad databas, under förutsättning att detta innefattar den information som finns i eventuella streckkoder för spårbarhet, hologram, chip eller andra databärare som i enlighet med vad som avses i bilaga VII kan komplettera spårbarhetskoden.

Artikel 94

Växtpass som ersätter sundhetscertifikat

1.   Om det till unionens territorium från ett tredjeland förs in växter, växtprodukter eller andra föremål för vilka växtpass krävs för förflyttning inom unionens territorium, i enlighet med artiklarna 79.1 och 80.1, ska, genom undantag från artikel 87, ett växtpass utfärdas om offentliga kontroller vid gränskontrollstationen av införseln har genomförts med tillfredsställande resultat och det framgått av dem att de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen uppfyller de grundläggande kraven för utfärdande av växtpass enligt artikel 85 och, i förekommande fall, artikel 86.

Ett sundhetscertifikat kan, i de fall där kontroll vid destinationsorten tillåts, ersättas av ett växtpass vid den berörda växtens, den berörda växtproduktens eller det berörda andra föremålets destinationsort i stället för vid införselstället, i enlighet med unionslagstiftningen om offentlig kontroll.

2.   Genom undantag från vad som sägs i punkt 1 första stycket kan medlemsstaterna besluta att ersätta ett sundhetscertifikat med en bestyrkt kopia av det ursprungliga sundhetscertifikatet vid den berörda växtens, växtproduktens eller andra föremålets införselställe i unionens territorium.

Den bestyrkta kopian av det ursprungliga sundhetscertifikatet ska utfärdas av den behöriga myndigheten och endast åtfölja förflyttningen av den berörda växten, växtprodukten eller andra föremålet fram till dess att växtpasset utfärdas, och då endast inom respektive medlemsstats territorium.

3.   Den behöriga myndigheten ska bevara sundhetscertifikatet i minst tre år. Detta kan göras genom att lagra den information som sundhetscertifikatet innehåller i en datoriserad databas.

I de fall där artikel 101.2 a är tillämplig ska sundhetscertifikatet ersättas av en bestyrkt kopia av detta.

Artikel 95

Ogiltigförklaring och avlägsnande av växtpasset

1.   Den yrkesmässiga aktör som innehar en handelsenhet växter, växtprodukter eller andra föremål ska ogiltigförklara växtpasset och där det är möjligt avlägsna det från den handelsenheten, om aktören får vetskap om att något av kraven i artiklarna 83–87, 89, 90, 93 eller 94 inte är uppfyllt.

Utan att det påverkar den anmälningsskyldighet som avses i artikel 14 ska den yrkesmässiga aktören underrätta den behöriga myndigheten under vars behörighet den verkar.

2.   Om den yrkesmässiga aktören underlåter att uppfylla kraven i punkt 1 ska den behöriga myndigheten ogiltigförklara växtpasset och där det är möjligt avlägsna det från handelsenheten i fråga.

3.   I de fall där punkterna 1 och 2 är tillämpliga ska den berörda yrkesmässiga aktören bevara det ogiltigförklarade växtpasset eller dess innehåll i minst tre år.

Detta kan göras genom att lagra den information som det ogiltigförklarade växtpasset innehåller i en datoriserad databas, under förutsättning att detta innefattar den information som finns i eventuella streckkoder för spårbarhet, hologram, chip eller andra databärare som i enlighet med vad som avses i bilaga VII kan komplettera spårbarhetskoden samt en redogörelse för ogiltigförklaringen.

4.   I de fall där punkterna 1 och 2 är tillämpliga ska den berörda yrkesmässiga aktören underrätta den bemyndigade aktör eller den behöriga myndighet som utfärdat det ogiltigförklarade växtpasset.

5.   Via det elektroniska anmälningssystem som avses i artikel 103 ska medlemsstaterna till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla de fall där ett växtpass har avlägsnats och ogiltigförklarats i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

Avsnitt 3

Annan attestering

Artikel 96

Märkning av träemballage, trä eller andra föremål

1   Det märke som appliceras på träemballage, trä eller andra föremål för att intyga att det eller de genomgått en behandling i enlighet med bilaga 1 till ISPM15 ska i samtliga följande fall uppfylla de krav som anges i bilaga 2 till ISPM15:

a)

Träemballage som införs till unionens territorium från ett tredjeland i enlighet med vad som avses i artikel 43.

b)

Träemballage som märks inom unionens territorium och som förflyttas ut från unionens territorium.

c)

Träemballage, trä eller andra föremål som förflyttas inom unionens territorium, om detta krävs i en genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 28, 30, 41 eller 54.

d)

Annat träemballage, trä eller andra föremål som märks inom unionens territorium.

Märket ska, utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1005/2009 (28), (EG) nr 1107/2009 (29) och (EU) nr 528/2012 (30), endast appliceras i de fall där träemballaget, träet eller de andra föremålen har genomgått en eller flera av de godkända behandlingar som avses i bilaga 1 till ISPM15.

På träemballage, trä och andra föremål som märks inom unionens territorium får märket endast appliceras av en registrerad aktör som bemyndigats i enlighet med artikel 98.

Leden a och b i första stycket ska inte vara tillämpliga på träemballage som omfattas av de undantag som anges i ISPM15.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på ändring av kraven i punkt 1 i den här artikeln, för att anpassa dem till utvecklingen av internationella standarder, särskilt ISPM15.

Artikel 97

Reparation av träemballage inom unionens territorium

1.   Träemballage som är märkt med det märke som avses i artikel 96 får endast repareras om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)

Den person som utför reparationen är en registrerad aktör som bemyndigats i enlighet med artikel 98.

b)

Material och behandling som används lämpar sig för reparation.

c)

Märket appliceras på nytt, på lämpligt sätt.

2.   Kommissionen får, genom genomförandeakter, ange särskilda arrangemang med avseende på det material, den behandling och den märkning som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2. I dessa genomförandeakter ska hänsyn tas till tillämpliga internationella standarder, särskilt ISPM15.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas när en yrkesmässig aktör på något sätt från träemballage varaktigt utplånar samtliga tidigare appliceringar av det märket.

Artikel 98

Bemyndigande för och tillsyn över registrerade aktörer som applicerar märkningen på träemballage inom unionens territorium

1.   Den behöriga myndigheten ska på begäran bemyndiga en registrerad aktör att applicera det märke som avses i artikel 96 och att reparera träemballage i enlighet med artikel 97, förutsatt att den registrerade aktören uppfyller båda följande villkor:

a)

Aktören besitter nödvändiga kunskaper för att utföra den behandling av träemballage, trä och andra föremål som krävs enligt de akter som avses i artiklarna 96 och 97.

b)

Aktören använder sig av lämpliga anläggningar och utrustning för att utföra behandlingen (nedan kallade behandlingsanläggningar).

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera denna förordning med uppgifter om kraven för bemyndigande, i förekommande fall med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen av internationella standarder.

2.   Den behöriga myndigheten ska på begäran bemyndiga en registrerad aktör som använder sig av trä som behandlats vid en annan aktörs anläggning att applicera det märke som avses i artikel 96 och att reparera träemballage i enlighet med artikel 97, förutsatt att aktören uppfyller samtliga följande villkor för träemballage som märks med det märket:

a)

Aktören använder uteslutande trä,

i)

som har genomgått en eller flera av de godkända behandlingar som avses i bilaga 1 till ISPM15 och som behandlats vid anläggningar som drivs av en registrerad aktör som bemyndigats i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, eller

ii)

som har genomgått en eller flera av de godkända behandlingar som avses i bilaga 1 till ISPM15 vid en behandlingsanläggning i ett tredjeland som har godkänts av den nationella växtskyddsmyndigheten i det tredjelandet.

b)

Aktören ser till att det trä som används för det ändamålet kan spåras tillbaka till dessa behandlingsanläggningar inom unionens territorium eller till de berörda behandlingsanläggningarna i ett tredjeland.

c)

Aktören använder, i tillämpliga fall i enlighet med artiklarna 28.1, 28.2, 30.1, 30.3, 41.2, 41.3, 54.2 och 54.3, uteslutande trä som avses i led a i detta stycke och som åtföljs av ett växtpass eller något annat dokument som garanterar att de behandlingskrav som avses i bilaga 1 till ISPM15 är uppfyllda.

3.   Den behöriga myndigheten ska minst en gång om året utöva tillsyn över de registrerade aktörer som bemyndigats i enlighet med punkterna 1 och 2 för att kontrollera och säkerställa att de på lämpligt sätt behandlar och märker träemballage, trä och andra föremål i enlighet med artiklarna 96.1 och 97 och uppfyller de villkor som anges i punkt 1 respektive 2 i den här artikeln.

4.   Om den behöriga myndigheten får vetskap om att en yrkesmässig aktör inte uppfyller de krav som avses i punkterna 1 eller 2 ska myndigheten utan dröjsmål vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att den bristande efterlevnaden av dessa bestämmelser inte fortsätter.

Om den behöriga myndigheten har vidtagit andra åtgärder än att återkalla det bemyndigande som avses i punkt 1 eller 2, och den bristande efterlevnaden fortsätter ska myndigheten utan dröjsmål återkalla det bemyndigande som avses i punkt 1 eller 2.

Artikel 99

Annan attestering än märkning av träemballage

1.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 105, för att komplettera denna förordning med avseende på vilka uppgifter som ska ingå i specifika officiella attesteringar för växter, växtprodukter eller andra föremål, utom träemballage, som krävs enligt tillämpliga internationella standarder som bevis på genomförandet av åtgärder som antagits i enlighet med artikel 28.1, 28.2, 30.1, 30.3, 41.2, 41.3, 44, 54.2 eller 54.3.

2.   De delegerade akter som avses i punkt 1 får också innehålla krav i fråga om ett eller flera av följande:

a)

Bemyndigande för yrkesmässiga aktörer att utfärda de officiella attesteringar som avses i punkt 1.

b)

Den behöriga myndighetens tillsyn över de yrkesmässiga aktörer som bemyndigats i enlighet med led a i denna punkt.

c)

Återkallande av det bemyndigande som avses i led a i denna punkt.

3.   Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta formatspecifikationer för de attesteringar som avses i punkt 1 i den här artikeln. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

Avsnitt 4

Export av växter, växtprodukter och andra föremål från unionens territorium

Artikel 100

Sundhetscertifikat för export från unionen

1.   När det för export av växter, växtprodukter eller andra föremål från unionens territorium till ett tredjeland krävs sundhetscertifikat enligt importkraven gällande växtskydd i det tredjelandet (nedan kallat sundhetscertifikat för export) ska ett sådant certifikat utfärdas av den behöriga myndigheten på begäran av den yrkesmässiga aktören när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)

Den yrkesmässiga aktören är registrerad av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 65.

b)

Den yrkesmässiga aktören förfogar över de växter, växtprodukter eller andra föremål som ska exporteras.

c)

Det är säkerställt att växten, växtprodukten eller det andra föremålet uppfyller importkraven gällande växtskydd i det berörda tredjelandet.

Den behöriga myndigheten ska också utfärda ett sundhetscertifikat för export på begäran av andra personer än yrkesmässiga aktörer under förutsättning att villkoren i leden b och c i första stycket är uppfyllda.

Vid tillämpningen av denna punkt får den behöriga myndigheten inte delegera utfärdandet av sundhetscertifikatet för export till någon annan person.

2.   Utan att det påverkar skyldigheterna enligt IPPC ska sundhetscertifikatet för export, med beaktande av tillämpliga internationella standarder, utfärdas om den tillgängliga informationen är tillräcklig för att den behöriga myndigheten ska kunna intyga att de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen uppfyller importkraven gällande växtskydd i det berörda tredjelandet. Denna information kan, beroende på vad som är tillämpligt, härröra från ett eller flera av följande underlag:

a)

Inspektioner, provtagning och testning av de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen eller av deras produktionsplats med omgivningar.

b)

Officiell information om skadegörarstatus för produktionsanläggningen, produktionsplatsen, ursprungsområdet eller ursprungslandet för de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen.

c)

Ett sådant växtpass som avses i artikel 78 som åtföljer de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen, i de fall där växtpasset anger resultatet av den behöriga myndighetens inspektioner.

d)

Det märke på träemballage som avses i artikel 96.1 eller de attesteringar som avses i artikel 99.1.

e)

Den information som ingår i det intyg inför export som avses i artikel 102.

f)

Den officiella information som ingår i det sundhetscertifikat som avses i artikel 71, om de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen har förts in till unionens territorium från ett tredjeland.

3.   Sundhetscertifikatet för export ska överensstämma med beskrivningen och utformningen av den förlaga som anges i del A i bilaga VIII.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på ändring av de underlag som avses i punkt 2 i den här artikeln och del A i bilaga VIII för att anpassa dem till utvecklingen av tillämpliga internationella standarder.

5.   Elektroniska sundhetscertifikat för export ska lämnas via, eller genom elektroniskt utbyte med, ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll på unionsnivå.

Artikel 101

Sundhetscertifikat för återexport från unionen

1.   För återexport av en växt, växtprodukt eller ett annat föremål som har sitt ursprung i ett tredjeland och har förts in till unionens territorium från det tredjelandet eller ett annat tredjeland ska ett sundhetscertifikat för återexport från unionen (nedan kallat sundhetscertifikatet för återexport) när så är möjligt utfärdas i stället för ett sundhetscertifikat för export.

Sundhetscertifikatet för återexport ska utfärdas av den behöriga myndigheten på begäran av den yrkesmässiga aktören när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)

Den yrkesmässiga aktören är registrerad av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 65.

b)

Den yrkesmässiga aktören innehar de växter, växtprodukter eller andra föremål som ska återexporteras.

c)

Det är säkerställt att växten, växtprodukten eller det andra föremålet uppfyller importkraven gällande växtskydd i det berörda tredjelandet.

Den behöriga myndigheten ska också utfärda ett sundhetscertifikat för återexport på begäran av andra personer än de yrkesmässiga aktörerna under förutsättning att villkoren i leden b och c i andra stycket är uppfyllda.

Vid tillämpningen av denna punkt får den behöriga myndigheten inte delegera utfärdandet av sundhetscertifikat för återexport till någon annan person.

2.   Utan att det påverkar skyldigheter enligt IPPC och med hänsyn till relevanta internationella standarder, ska sundhetscertifikatet för återexport utfärdas om den tillgängliga informationen gör det möjligt att intyga att importkraven gällande växtskydd i det berörda tredjelandet och samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)

Det ursprungliga sundhetscertifikatet som åtföljer växten, växtprodukten eller det andra föremålet i fråga från ursprungstredjelandet, eller en bestyrkt kopia av detta, har fästs vid sundhetscertifikatet för återexport.

b)

Den berörda växten, växtprodukten eller det andra föremålet har sedan införseln till unionens territorium varken odlats, producerats eller bearbetats för att ändra dess beskaffenhet.

c)

Den berörda växten, växtprodukten eller det andra föremålet har inte varit utsatt för någon risk för angrepp eller kontaminering av karantänskadegörare eller reglerade icke-karantänskadegörare, som förtecknats som sådana av destinationstredjelandet, under lagringen i den medlemsstat från vilken export till det tredjelandet ska ske.

d)

Den berörda växtens, växtproduktens eller det andra föremålets identitet har bibehållits.

3.   Artikel 100.2 ska tillämpas på motsvarande sätt.

4.   Sundhetscertifikatet för återexport ska överensstämma med beskrivningen och utformningen av den förlaga som anges i del B i bilaga VIII.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på ändring av del B i bilaga VIII för att anpassa denna del till utvecklingen av relevanta internationella standarder.

6.   Elektroniska sundhetscertifikat för export ska lämnas via, eller genom elektroniskt utbyte med, ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll på unionsnivå.

Artikel 102

Intyg inför export

1.   De behöriga myndigheterna i den medlemsstat från vilken de växter, växtprodukter eller andra föremål som avses i artikel 100.1 exporteras och de behöriga myndigheterna i den medlemsstat i vilken växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen har odlats, producerats, lagrats eller bearbetats ska utbyta nödvändig växtskyddsinformation som grundval för utfärdande av sundhetscertifikatet för export.

2.   Det informationsutbyte som avses i punkt 1 ska utgöras av ett harmoniserat dokument (nedan kallat intyg inför export), i vilket de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där växterna, växtprodukterna och de andra föremålen har odlats, producerats, lagrats eller bearbetats, intygar att växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen uppfyller specifika växtskyddskrav i fråga om ett eller flera av följande:

a)

Frånvaro av, eller förekomst under ett visst tröskelvärde, av särskilda skadegörare i de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen.

b)

Ursprunget för de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen på ett specifikt fält, en produktionsanläggning, produktionsplats eller ett produktionsområde.

c)

Skadegörarstatus för ett fält, en produktionsanläggning, produktionsplats eller ett produktionsområde, ursprungsområde eller ursprungsland för de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen.

d)

Resultaten av inspektioner, provtagningar och testningar av de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen.

e)

De växtskyddsförfaranden som tillämpas på produktion eller bearbetning av de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen.

3.   Intyget inför export ska, på den yrkesmässiga aktörens begäran, utfärdas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat i vilken växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen har odlats, producerats, lagrats eller bearbetats, medan dessa befinner sig på den berörda yrkesmässiga aktörens verksamhetsplatser.

4.   Intyget inför export ska åtfölja de berörda växterna, växtprodukterna och andra föremålen under deras förflyttning inom unionens territorium, såvida inte informationen i intyget utbyts mellan de berörda medlemsstaterna via, eller genom elektroniskt utbyte med, ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll på unionsnivå.

5.   Utan att det påverkar kraven i punkt 3 får intyget inför export utfärdas när växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen har lämnat den berörda yrkesmässiga aktörens verksamhetsplatser, förutsatt att undersökningar och vid behov provtagningar har genomförts, som bekräftar att dessa växter, växtprodukter eller andra föremål uppfyller ett eller flera av de specifika växtskyddskrav som avses i punkt 2.

6.   Intyget inför export ska innehålla de uppgifter och ha det format som fastställs i del C i bilaga VIII.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på ändring av del C i bilaga VIII för att anpassa denna del till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen av relevanta internationella standarder.

7.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa förfarandena för utfärdande av intyg inför export. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

KAPITEL VII

Kommissionens stödåtgärder

Artikel 103

Inrättande av elektroniska anmälningssystem

Kommissionen ska inrätta ett elektroniskt system för medlemsstaternas inlämning av anmälningar.

Systemet ska vara anslutet till och kompatibelt med ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll på unionsnivå.

Artikel 104

Uppgifter, mall och tidsfrister för anmälningar samt anmälningar vid misstänkt förekomst av skadegörare

Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa särskilda bestämmelser avseende inlämning av de anmälningar som avses i artiklarna 9.1, 9.2, 11, 17.3, 18.6, 19.2, 28.7, 29.3 första stycket, 30.8, 33.1, 40.4, 41.4, 46.4, 49.6, 53.4, 54.4, 62.1, 77.2 och 95.5. Bestämmelserna ska gälla en eller flera av följande aspekter:

a)

De uppgifter som ska ingå i dessa anmälningar.

b)

Mallen för dessa anmälningar och anvisningar för hur denna ska fyllas i.

c)

Tidsfrister för inlämnade av särskilda uppgifter som avses i led a.

d)

De fall när misstänkt förekomst av skadegörare ska anmälas på grund av behovet av snabba åtgärder med tanke på skadegörarens biologi och möjligheten till snabb och omfattande spridning.

e)

De fall av brister i efterlevnaden som ska anmälas om dessa leder till en risk för spridning av en EU-karantänskadegörare eller en skadegörare som preliminärt klassificeras som EU-karantänskadegörare.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.2.

KAPITEL VIII

Slutbestämmelser

Artikel 105

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.2, 7, 8.5, 19.7, 21, 32.5, 34.1, 38, 43.2, 46.2, 48.5, 51, 65.4, 71.4, 76.4, 81.2, 83.6, 87.4, 89.2, 96.2, 98.1, 99.1, 100.4, 101.5 och 102.6 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 13 december 2016. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6.2, 7, 8.5, 19.7, 21, 32.5, 34.1, 38, 43.2, 46.2, 48.5, 51, 65.4, 71.4, 76.4, 81.2, 83.6, 87.4, 89.2, 96.2, 98.1, 99.1, 100.4, 101.5 och 102.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6.2, 7, 8.5, 19.7, 21, 32.5, 34.1, 38, 43.2, 46.2, 48.5, 51, 65.4, 71.4, 76.4, 81.2, 83.6, 87.4, 89.2, 96.2, 98.1, 99.1, 100.4, 101.5 och 102.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 106

Skyndsamt förfarande

1.   Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2.   Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 105.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om invändning.

Artikel 107

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder som inrättats genom artikel 58.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (31). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om, inom tidsfristen för att avge yttrandet, kommitténs ordförande så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

Artikel 108

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa bestämmelser senast den 14 december 2019, samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.

Artikel 109

Upphävande

1.   Direktiv 2000/29/EG ska upphöra att gälla, med undantag av följande bestämmelser:

a)

Artikel 1.4.

b)

Artikel 2.1 inledningen och leden g, i, j, k, l, m, n, p, q och r.

c)

Artikel 11.3.

d)

Artikel 12.

e)

Artikel 13.

f)

Artikel 13a.

g)

Artikel 13b.

h)

Artikel 13c.

i)

Artikel 13d.

j)

Artikel 21.1–21.5.

k)

Artikel 27a.

l)

Bilaga VIIIa.

2.   Följande direktiv ska upphöra att gälla:

a)

Direktiv 69/464/EEG.

b)

Direktiv 74/647/EEG.

c)

Direktiv 93/85/EEG.

d)

Direktiv 98/57/EG.

e)

Direktiv 2006/91/EG.

f)

Direktiv 2007/33/EG.

3.   Hänvisningar till de akter som upphävts i enlighet med punkterna 1 och 2 ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IX.

Artikel 110

Ändring av förordning (EU) nr 228/2013

I artikel 24.2 i förordning (EU) nr 228/2013 ska följande stycke läggas till:

”Unionens finansiering av program för bekämpning av skadegörare i unionens yttersta randområden ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 (*).

Artikel 111

Ändring av förordning (EU) nr 652/2014

Förordning (EU) nr 652/2014 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 ska led e ersättas med följande:

”e)

om skyddsåtgärder mot växtskadegörare,”

2.

I artikel 5.2 ska följande led läggas till:

”c)

programmen för bekämpning av skadegörare i de yttersta randområdena i unionen enligt artikel 25.”

3.

I artikel 16.1 ska leden a, b och c ersättas med följande:

”a)

Åtgärder för att utrota en skadegörare från en angripen zon som de behöriga myndigheterna vidtagit enligt artiklarna 17.1, 28.1, 29.1 och 30.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (**).

b)

Åtgärder för att innesluta en prioriterad skadegörare som förtecknas i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) 2016/2031, mot vilken unionen har antagit inneslutningsåtgärder i enlighet med artikel 28.2 i den förordningen, i en angripen zon varifrån den prioriterade skadegöraren inte kan utrotas, när åtgärderna är nödvändiga för att skydda unionens territorium mot ytterligare spridning av skadegöraren. Åtgärderna ska avse utrotning av skadegöraren i den buffertzon som omger den angripna zonen om dess förekomst påvisats i denna buffertzon.

c)

Förebyggande åtgärder som vidtagits mot spridningen av en prioriterad skadegörare som förtecknas i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) 2016/2031, mot vilken unionsåtgärder har antagits i enlighet med artikel 28.3 i den förordningen, om dessa åtgärder är nödvändiga för att skydda unionens territorium mot ytterligare spridning av den prioriterade skadegöraren.

(**)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).”"

4.

Artikel 17 ska ersättas med följande:

”Artikel 17

Villkor

De åtgärder som avses i artikel 16 får beviljas stöd förutsatt att de har tillämpats omedelbart och att de tillämpliga bestämmelserna i relevant unionsrätt har följts, och förutsatt att ett eller flera av följande villkor uppfylls:

a)

De avser EU-karantänskadegörare som förtecknas i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/2031 som skadegörare vars förekomst inom unionens territorium inte är känd.

b)

De avser skadegörare som inte förtecknas som EU-karantänskadegörare, men som omfattas av åtgärder som vidtagits av en medlemsstats behöriga myndighet i enlighet med artikel 29.1 i förordning (EU) 2016/[…].

c)

De avser skadegörare som inte förtecknas som EU-karantänskadegörare, men som omfattas av en åtgärd som har antagits av kommissionen i enlighet med artikel 30.1 i förordning (EU) 2016/2031.

d)

De avser prioriterade skadegörare som förtecknas i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) 2016/2031.

För åtgärder som uppfyller villkoret i första stycket b ska stödet inte omfatta kostnader som uppkommit senare än två år efter ikraftträdandet av den åtgärd som vidtagits av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet i enlighet med artikel 29 i förordning (EU) 2016/2031, eller som uppkommit efter det att åtgärden upphört att gälla. För åtgärder som uppfyller villkoret i första stycket c ska stödet inte täcka kostnader som uppkommit efter det att den åtgärd som kommissionen antagit i enlighet med artikel 30.1 i förordning (EU) 2016/2031 har upphört att gälla.”

5.

Artikel 18.1 d ska ersättas med följande:

”d)

Kostnader för ersättning till berörda ägare för värdet på de destruerade växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av de åtgärder som avses i artikel 16, begränsade till det marknadsvärde som dessa växter, växtprodukter eller andra föremål skulle ha haft om de inte hade påverkats av åtgärderna. Det eventuella restvärdet ska dras av från ersättningen.”

6.

Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

a)

Första stycket ska ersättas med följande:

”Medlemsstater får beviljas stöd för genomförandet av årliga och fleråriga inventeringsprogram avseende förekomsten av skadegörare (nedan kallade inventeringsprogram), förutsatt att inventeringsprogrammen uppfyller åtminstone ett av följande tre villkor:

a)

De avser EU-karantänskadegörare som förtecknas i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/2031 som skadegörare vars förekomst inom unionens territorium inte är känd.

b)

De avser prioriterade skadegörare som förtecknas i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) 2016/2031.

c)

De avser skadegörare som inte förtecknas som EU-karantänskadegörare, men som omfattas av en åtgärd som har antagits av kommissionen i enlighet med artikel 30.1 i förordning (EU) 2016/2031.”

b)

Tredje stycket ska ersättas med följande:

”För åtgärder som uppfyller villkoret i första stycket c ska stödet inte täcka kostnader som uppkommit efter det att den åtgärd som har antagits av kommissionen i enlighet med artikel 30.1 i förordning (EU) 2016/2031 har upphört att gälla.”

7.

I artikel 20 ska ett nytt led införas före led a:

”-a)

Kostnader för visuella undersökningar.”

8.

I artikel 47 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.

Följande artikel ska införas:

’Artikel 15a

Medlemsstaterna ska föreskriva att varje person som får vetskap om förekomsten av en av de skadegörare som förtecknas i bilaga I eller bilaga II, eller en skadegörare som omfattas av en åtgärd som avses i artikel 16.2 eller 16.3, eller har anledning att misstänka sådan förekomst, omedelbart ska anmäla detta till den behöriga myndigheten och, om den behöriga myndigheten så kräver, lämna den information om förekomsten som han eller hon förfogar över. Om anmälan inte inlämnats skriftligen ska den behöriga myndigheten officiellt dokumentera den.’”

Artikel 112

Ändring av förordning (EU) nr 1143/2014

I artikel 2.2 i förordning (EU) nr 1143/2014 ska led d ersättas med följande:

”d)

växtskadegörare som förtecknas enligt artikel 5.2 eller artikel 32.3 eller som omfattas av åtgärder enligt artikel 30.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (***),

Artikel 113

Ikraftträdande och tillämpning

1.   Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 14 december 2019. Däremot ska

a)

artikel 111.8 tillämpas från och med den 1 januari 2017,

b)

artiklarna 100.3 och 101.4 tillämpas från och med den 1 januari 2021.

2.   De akter som avses i artikel 109.2 a, c, d och f upphävs från och med den 1 januari 2022. Om bestämmelserna i de akterna står i strid med bestämmelserna i denna förordning ska bestämmelserna i denna förordning gälla.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 26 oktober 2016.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

I. LESAY

Ordförande


(1)  EUT C 170, 5.6.2014, s. 104.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 april 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 18 juli 2016 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 oktober 2016 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(3)  Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).

(4)  Rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (EGT 125, 11.7.1966, s. 2298/66).

(5)  Rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (EGT 125, 11.7.1966, s. 2309/66).

(6)  Rådets direktiv 68/193/EEG av den 9 april 1968 om saluföring av vegetativt förökningsmaterial av vinstockar (EGT L 93, 17.4.1968, s. 15).

(7)  Rådets direktiv 2002/54/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av betutsäde (EGT L 193, 20.7.2002, s. 12).

(8)  Rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 33).

(9)  Rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (EGT L 193, 20.7.2002, s. 60).

(10)  Rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 74).

(11)  Rådets direktiv 2008/72/EG av den 15 juli 2008 om saluförande av annat föröknings- och plantmaterial av grönsaker än utsäde (EUT L 205, 1.8.2008, s. 28).

(12)  Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s. 8).

(13)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(15)  Rådets direktiv 74/647/EEG av den 9 december 1974 om bekämpning av nejlikvecklare (EGT L 352, 28.12.1974, s. 41).

(16)  Rådets direktiv 2006/91/EG av den 7 november 2006 om bekämpning av San José-sköldlus (EUT L 312, 11.11.2006, s. 42).

(17)  Rådets direktiv 69/464/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiskräfta (EGT L 323, 24.12.1969, s. 1).

(18)  Rådets direktiv 93/85/EEG av den 4 oktober 1993 om bekämpning av ljus ringröta på potatis (EGT L 259, 18.10.1993, s. 1).

(19)  Rådets direktiv 98/57/EG av den 20 juli 1998 om bekämpning av Ralstonia solanacearum (Smith) Yabuuchi m.fl. (EGT L 235, 21.8.1998, s. 1).

(20)  Rådets direktiv 2007/33/EG av den 11 juni 2007 om bekämpning av potatiscystnematod och om upphävande av direktiv 69/465/EEG (EUT L 156, 16.6.2007, s. 12).

(21)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (EUT L 189, 27.6.2014, s. 1).

(22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23).

(23)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).

(24)  Rådets direktiv 98/56/EG av den 20 juli 1998 om saluföring av förökningsmaterial av prydnadsväxter (EGT L 226, 13.8.1998, s. 16).

(25)  Rådets direktiv 1999/105/EG av den 22 december 1999 om saluföring av skogsodlingsmaterial (EGT L 11, 15.1.2000, s. 17).

(26)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(27)  ISO 3166-1:2006, Beteckningar för namn på länder och deras indelningar – Del 1: Landskoder. Internationella standardiseringsorganisationen, Genève.

(28)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EUT L 286, 31.10.2009, s. 1).

(29)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(30)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).

(31)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).


BILAGA I

KRITERIER FÖR KLASSIFICERING AV SKADEGÖRARE MED HÄNSYN TILL DEN RISK DE MEDFÖR FÖR UNIONENS TERRITORIUM

AVSNITT 1

Kriterier för att identifiera skadegörare som klassificeras som karantänskadegörare enligt artiklarna 3, 6.1, 7, 29.2, 30.2 och 49.3

1.   Identifiering av skadegöraren

Skadegöraren ska vara entydigt taxonomiskt identifierad eller också ska den ha visat sig ge entydiga symtom och vara överförbar.

Skadegöraren ska taxonomiskt vara identifierad på artnivå eller, alternativt, en högre eller lägre taxonomisk nivå, där den taxonomiska nivån är vetenskapligt relevant på grundval av virulens, spektrum av värdorganismer eller samspel med vektorer.

2.   Skadegörarens förekomst inom territoriet i fråga

Ett eller flera av följande förhållanden ska föreligga:

a)

Skadegöraren har ingen känd förekomst inom territoriet i fråga.

b)

Skadegöraren har ingen känd förekomst inom territoriet i fråga, utom i en begränsad del av det.

c)

Skadegöraren har ingen känd förekomst inom territoriet i fråga, med undantag för sällsynta, oregelbundna, isolerade och tillfälliga förekomster.

Om led b eller c är tillämpligt ska skadegöraren inte anses ha någon stor utbredning.

3.   Skadegörarens förmåga till introduktion, etablering och spridning i territoriet i fråga

a)   Förmåga till introduktion

Skadegöraren ska anses ha förmåga att ta sig in på territoriet i fråga eller, om den redan förekommer där, men inte har någon stor utbredning, i den del av territoriet där den saknas (nedan kallat berörd del av hotat område), antingen genom naturlig spridning eller om samtliga följande villkor är uppfyllda:

i)

Skadegöraren är, när det gäller växter, växtprodukter eller andra föremål som förflyttas till territoriet i fråga, knuten till dessa växter, växtprodukter och andra föremål inom det territorium där de har sitt ursprung eller varifrån de förflyttas till territoriet i fråga.

ii)

Skadegöraren överlever under transport eller lagring.

iii)

Skadegöraren kan spridas till en lämplig värdväxt, växtprodukt eller ett annat föremål inom territoriet i fråga.

b)   Förmåga till etablering

Skadegöraren ska anses ha förmåga att etablera sig i territoriet i fråga eller, om den redan förekommer där men inte har någon stor utbredning, i den del av territoriet där den saknas, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

i)

Det finns värdväxter för skadegöraren och, i tillämpliga fall, vektorer för överföring av skadegöraren.

ii)

De avgörande miljöfaktorerna är gynnsamma för den berörda skadegöraren och, i tillämpliga fall, för dess vektor, vilket gör att den kan överleva perioder av klimatstress och fullborda sin livscykel.

iii)

De odlingsmetoder och bekämpningsåtgärder som tillämpas inom territoriet är gynnsamma för den.

iv)

Skadegörarens överlevnadsstrategi, reproduktionsstrategi, genetiska anpassningsförmåga och dess minsta livskraftiga populationsstorlek gynnar dess etablering.

c)   Förmåga till spridning

Skadegöraren ska anses ha förmåga till territoriell spridning i territoriet i fråga eller, om den redan förekommer där, men inte har någon stor utbredning, i den del av territoriet där den saknas, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

i)

Miljön är lämplig för skadegörarens naturliga spridning.

ii)

Det finns inte tillräckliga hinder för skadegörarens naturliga spridning.

iii)

Varor eller transportmedel möjliggör skadegörarens förflyttning.

iv)

Skadegörarens värdväxter och, i tillämpliga fall, vektorer förekommer där.

v)

De odlingsmetoder och bekämpningsåtgärder som tillämpas inom territoriet är gynnsamma.

vi)

Skadegörarens naturliga fiender och antagonister förekommer inte eller har inte tillräcklig förmåga att hindra skadegöraren.

4.   Potentiell ekonomisk, social och miljömässig påverkan

Skadegörarens introduktion, etablering och spridning i det berörda territoriet eller, om den redan förekommer där men inte har någon stor utbredning, i den del av territoriet där den saknas, ska ha en oacceptabel ekonomisk, social och/eller miljömässig påverkan på det territoriet eller den del av territoriet där den inte har någon stor utbredning när det gäller en eller flera av följande aspekter:

a)

Skördeförluster med avseende på avkastning och kvalitet.

b)

Kostnader för bekämpningsåtgärder.

c)

Kostnader för återplantering och/eller förluster på grund av att ersättningsväxter måste odlas.

d)

Effekter på befintliga produktionsmetoder.

e)

Effekter på gatuträd, parker, naturområden och planterade områden.

f)

Effekter på inhemska växter, biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

g)

Effekter på andra skadegörares etablering, spridning och påverkan, till exempel på grund av att den berörda skadegöraren kan fungera som vektor för andra skadegörare.

h)

Förändringar av producenternas kostnader eller behov av insatsvaror, bland annat kostnader för bekämpning liksom för utrotning och inneslutning.

i)

Effekter på producenternas vinster på grund av kvalitetsförändringar, förändringar i produktionskostnader, avkastning eller prisnivåer.

j)

Förändringar av inhemsk eller utländsk konsumentefterfrågan på en produkt till följd av kvalitetsförändringar.

k)

Effekter på den inhemska marknaden, exportmarknader och de priser som betalas, inbegripet effekter på tillträdet till exportmarknader och sannolikheten för att växtskyddsrestriktioner införs av handelspartner.

l)

Resurser som krävs för ytterligare forskning och rådgivning.

m)

Miljöeffekter och andra oönskade effekter av bekämpningsåtgärder.

n)

Effekter på Natura 2000-områden eller andra skyddade områden.

o)

Förändringar i ett ekosystems ekologiska processer, struktur, stabilitet eller andra förhållanden, inbegripet följdeffekter på växtarter, erosion, grundvattennivå, fara för brand och näringsämnenas kretslopp.

p)

Kostnader för återställande av miljön och förebyggande åtgärder.

q)

Effekter på tryggad livsmedelsförsörjning och livsmedlens säkerhet.

r)

Effekter på sysselsättningen.

s)

Effekter på vattenkvalitet, rekreation, turism, landskapsarv, betesmarker, jakt och fiske.

AVSNITT 2

Kriterier för att identifiera EU-karantänskadegörare som klassificeras som prioriterade skadegörare enligt artikel 6.1 och 6.2

EU-karantänskadegörare ska anses ha en mycket allvarlig ekonomisk, social eller miljömässig påverkan med avseende på unionens territorium om deras introduktion, etablering och spridning överensstämmer med en eller flera av följande punkter:

a)

Ekonomisk påverkan: Skadegöraren har potential att orsaka stora förluster i fråga om de direkta och indirekta effekter som avses i avsnitt 1.4 när det gäller växter med ett betydande ekonomiskt värde inom unionens territorium.

De växter som avses i första stycket kan vara träd som inte är producerande träd.

b)

Social påverkan: Skadegöraren har potential att orsaka en eller flera av följande effekter:

i)

En betydande minskning av sysselsättningen inom den berörda jordbruks-, trädgårds- eller skogsbrukssektorn eller industrier med anknytning till dessa sektorer, inbegripet turism och rekreation.

ii)

Betydande risker för tryggad livsmedelsförsörjning och livsmedlens säkerhet.

iii)

Förlust av, eller långsiktiga omfattande skador på, viktiga trädarter som växer eller odlas inom unionens territorium eller trädarter av stor betydelse för landskapet och för unionens kulturarv och historiska arv.

c)

Miljöpåverkan: Skadegöraren har potential att orsaka en eller flera av följande effekter:

i)

Betydande effekter på biologisk mångfald och ekosystemtjänster, inbegripet effekter på arter och livsmiljöer som förtecknas i rådets direktiv 92/43/EEG (1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (2).

ii)

Betydande och långsiktiga ökningar av användningen av växtskyddsmedel på de berörda växterna.

iii)

Förlust av, eller långsiktiga omfattande skador på, viktiga trädarter som växer eller odlas inom unionens territorium eller trädarter av stor betydelse för landskapet och för unionens kulturarv och historiska arv.

AVSNITT 3

Kriterier för en preliminär bedömning för att identifiera skadegörare som preliminärt klassificeras som EU-karantänskadegörare och som kräver tillfälliga åtgärder enligt artiklarna 29.1 och 30.1

Underavsnitt 1

Kriterier för en preliminär bedömning för att identifiera skadegörare som preliminärt klassificeras som EU-karantänskadegörare och som kräver tillfälliga åtgärder enligt artikel 29.1

1.   Identifiering av skadegöraren

Skadegöraren ska uppfylla det kriterium som fastställs i avsnitt 1.1.

2.   Skadegörarens förekomst inom medlemsstatens territorium

Skadegöraren har ingen tidigare känd förekomst inom en medlemsstats territorium. Enligt den information som medlemsstaten har tillgång till har skadegöraren inte heller någon tidigare känd förekomst inom unionens territorium eller också anses den uppfylla villkoren i avsnitt 1.2 b eller c i fråga om unionens territorium.

3.   Sannolikhet för att skadegöraren etablerar sig och sprider sig inom unionens territorium eller specifika delar av unionens territorium där den inte förekommer

Enligt den information som medlemsstaten har tillgång till uppfyller skadegöraren de kriterier som fastställs i avsnitt 1.3 b och c i fråga om medlemsstatens territorium och, i den mån det är möjligt för medlemsstaten att bedöma detta, unionens territorium.

4.   Skadegörarens potentiella ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan

Enligt den information som medlemsstaten har tillgång till skulle skadegöraren ha oacceptabel ekonomisk, social eller miljömässig påverkan inom medlemsstatens territorium och, i den mån det är möjligt för medlemsstaten att bedöma detta, unionens territorium, om skadegöraren skulle etablera sig och sprida sig inom det territoriet.

Påverkan ska inbegripa minst en av de direkta effekter som förtecknas i avsnitt 1.4 a–g.

Underavsnitt 2

Kriterier för en preliminär bedömning för att identifiera skadegörare som preliminärt klassificeras som EU-karantänskadegörare och som kräver tillfälliga åtgärder enligt artikel 30.1

1.   Identifiering av skadegöraren

Skadegöraren ska uppfylla det kriterium som fastställs i avsnitt 1.1.

2.   Skadegörarens förekomst inom unionens territorium

Skadegöraren har inte någon tidigare känd förekomst inom unionens territorium eller anses uppfylla de villkor som anges i avsnitt 1.2 b eller c i fråga om unionens territorium.

3.   Sannolikhet för att skadegöraren etablerar sig och sprider sig inom unionens territorium eller specifika delar av unionens territorium där den inte förekommer

Enligt de uppgifter som unionen har tillgång till uppfyller skadegöraren de kriterier som anges i avsnitt 1.3 b och c i fråga om unionens territorium.

4.   Skadegörarens potentiella ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan

Enligt den information som medlemsstaten har tillgång till skulle skadegöraren ha oacceptabel ekonomisk, social eller miljömässig påverkan inom unionens territorium, om skadegöraren skulle etablera sig och sprida sig inom det territoriet.

Påverkan ska inbegripa minst en av de direkta effekter som förtecknas i avsnitt 1.4 a–g.

AVSNITT 4

Kriterier för att identifiera skadegörare som klassificeras som reglerade EU-icke-karantänskadegörare enligt artiklarna 36 och 38

1.   Identifiering av skadegöraren

Skadegöraren ska uppfylla det kriterium som fastställs i avsnitt 1.1.

2.   Sannolikhet för att skadegöraren sprider sig inom unionens territorium

Enligt bedömningar ska skadegöraren främst spridas via specifika växter för plantering, snarare än via naturlig spridning eller förflyttning av växtprodukter eller andra föremål.

Bedömningen ska, beroende på vad som är lämpligt, omfatta följande aspekter:

a)

Det antal livscykler som skadegöraren genomgår på de berörda värdväxterna.

b)

Skadegörarens biologi, epidemiologi och överlevnad.

c)

Möjliga naturliga, människorelaterade eller andra spridningsvägar för skadegöraren till den berörda värdväxten och spridningsvägarnas effektivitet, inbegripet spridningsmekanismer och spridningshastighet.

d)

Senare angrepp och överföring av skadegöraren från den berörda värdväxten till andra växter och vice versa.

e)

Klimatfaktorer.

f)

Odlingsmetoder före och efter skörd.

g)

Jordtyper.

h)

Den berörda värdväxtens mottaglighet och relevanta stadier hos värdväxterna.

i)

Förekomst av vektorer för skadegöraren.

j)

Förekomst av naturliga fiender och antagonister till skadegöraren.

k)

Förekomst av andra värdväxter som är mottagliga för skadegöraren.

l)

Skadegörarens förekomst inom unionens territorium.

m)

Växternas avsedda användning.

3.   Skadegörarens potentiella ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan

Skadegörarens angrepp på växter för plantering enligt punkt 2 ska ha en oacceptabel ekonomisk påverkan på den avsedda användningen av dessa växter i fråga om en eller flera av följande aspekter:

a)

Skördeförluster med avseende på avkastning och kvalitet.

b)

Extra kostnader för bekämpningsåtgärder.

c)

Extrakostnader för skörd och sortering.

d)

Kostnader för återplantering.

e)

Förluster på grund av att ersättningsväxter måste odlas.

f)

Effekter på befintliga produktionsmetoder.

g)

Effekter på andra värdväxter på produktionsplatsen.

h)

Effekter på etablering, spridning och påverkan på andra skadegörare, till följd av att den berörda skadegöraren kan fungera som vektor för dessa andra skadegörare.

i)

Effekter på producenternas kostnader eller behov av insatsvaror, bland annat kostnader för bekämpning liksom för utrotning och inneslutning.

j)

Effekter på producenternas vinster på grund av förändringar i produktionskostnader, avkastning eller prisnivåer.

k)

Förändringar av inhemsk eller utländsk konsumentefterfrågan på en produkt till följd av kvalitetsförändringar.

l)

Effekter på den inhemska marknaden, exportmarknader och de priser som betalas.

m)

Effekter på sysselsättningen.


(1)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).


BILAGA II

ÅTGÄRDER OCH PRINCIPER FÖR RISKHANTERING I SAMBAND MED SKADEGÖRARE

AVSNITT 1

Åtgärder för riskhantering i samband med karantänskadegörare som avses i artiklarna 17.1, 21, 25.2, 28.4, 28.6, 29.1, 30.5, 30.7, 40.3, 41.3, 42.4, 46.3, 53.3, 54.3 och 75.2

Riskhanteringen i samband med karantänskadegörare ska omfatta en eller flera av följande åtgärder, beroende på vad som är lämpligt:

1.

Åtgärder som är inriktade på att förebygga och bekämpa angrepp på odlade och vilda växter

a)

Begränsningar vad gäller odlade växters identitet, beskaffenhet, ursprung, härstamning, proveniens och produktionshistoria.

b)

Begränsningar vad gäller odling, skörd och användning av växter.

c)

Begränsningar vad gäller användning av växtprodukter, verksamhetsplatser, mark, vatten, jord, odlingsmedier, anläggningar, maskiner, utrustning och andra föremål.

d)

Övervakning, visuell undersökning, provtagning och laboratorieundersökning av växter, växtprodukter, verksamhetsplatser, mark, vatten, jord, odlingsmedier, anläggningar, maskiner, utrustning och andra föremål med avseende på förekomsten av karantänskadegörare.

e)

Övervakning av om en resistent växtart eller växtsort förlorar eller förändrar sin motståndskraft till följd av en förändring av karantänskadegörarens sammansättning eller dess biotyp, patotyp, ras eller virulensgrupp.

f)

Fysikalisk, kemisk och biologisk behandling av växter, växtprodukter, verksamhetsplatser, mark, vatten, jord, odlingsmedier, anläggningar, maskiner, utrustning och andra föremål som angripits eller skulle kunna angripas av karantänskadegörare.

g)

Destruktion av växter, växtprodukter och andra föremål som angripits eller skulle kunna angripas av karantänskadegörare eller destruktion i förebyggande syfte.

h)

Informations-, datainsamlings-, kommunikations- och rapporteringsskyldigheter.

i)

Registrering av berörda yrkesmässiga aktörer.

Vid tillämpning av led b kan åtgärderna omfatta krav vad gäller testning av växtarter och växtsorter med avseende på resistens mot karantänskadegöraren i fråga och förtecknandet av växtarter och växtsorter som konstaterats vara resistenta mot den karantänskadegöraren.

Vid tillämpning av led f kan åtgärderna inbegripa krav avseende följande:

i)

Registrering av, bemyndigande för och officiell tillsyn över yrkesmässiga aktörer som utför den berörda behandlingen.

ii)

Utfärdande av sundhetscertifikat, växtpass, etiketter eller annan officiell attestering för behandlade växter, växtprodukter eller andra föremål och anbringande av den märkning som avses i artikel 96.1 efter utförandet av behandlingen i fråga.

2.

Åtgärder som är inriktade på sändningar av växter, växtprodukter och andra föremål

a)

Begränsningar vad gäller växters, växtprodukters och andra föremåls identitet, beskaffenhet, ursprung, proveniens, härstamning, produktionsmetod, produktionshistoria och spårbarhet.

b)

Begränsningar vad gäller växters, växtprodukters och andra föremåls införsel, förflyttning, användning, hantering, bearbetning, förpackning, lagring, distribution och destination.

c)

Övervakning, visuell undersökning, provtagning och laboratorieundersökning av växter, växtprodukter och andra föremål med avseende på förekomst av karantänskadegörare, inbegripet genom karantänsförfaranden och inspektioner före export i tredjeländer.

d)

Fysikalisk, kemisk och biologisk behandling och, i förekommande fall, destruktion av växter, växtprodukter och andra föremål som angripits eller skulle kunna angripas av karantänskadegörare.

e)

Informations-, datainsamlings-, kommunikations- och rapporteringsskyldigheter.

f)

Registrering av berörda yrkesmässiga aktörer.

Vid tillämpning av leden a–d kan åtgärderna inbegripa krav med hänsyn till följande:

i)

Utfärdande av sundhetscertifikat, växtpass, etiketter eller annan officiell attestering, inbegripet anbringande av den märkning som avses i artikel 96.1 för att intyga efterlevnad av leden a–d.

ii)

Registrering av, bemyndigande för och officiell tillsyn över yrkesmässiga aktörer som utför den behandling som avses i led d.

3.

Åtgärder som är inriktade på andra spridningsvägar för karantänskadegörare än sändningar av växter, växtprodukter eller andra föremål

a)

Begränsningar vad gäller införsel och förflyttning av karantänskadegörare som utgör en vara.

b)

Övervakning, visuell undersökning, provtagning och laboratorieundersökning samt, i förekommande fall, destruktion av karantänskadegörare som utgör en vara.

c)

Begränsningar vad gäller växter, växtprodukter och andra föremål som medförs av resenärer.

d)

Övervakning, visuell undersökning, provtagning och laboratorieundersökning samt, i förekommande fall, lämplig behandling eller destruktion av växter, växtprodukter och andra föremål som medförs av resenärer.

e)

Begränsningar vad gäller fordon, förpackningar och andra föremål som används vid transport av varor.

f)

Övervakning, visuell undersökning, provtagning och laboratorieundersökning samt, i förekommande fall, lämplig behandling eller destruktion av fordon, förpackningar och andra föremål som används vid transport av varor.

g)

Informations-, datainsamlings-, kommunikations- och rapporteringsskyldigheter.

h)

Registrering av berörda yrkesmässiga aktörer.

AVSNITT 2

Principer för riskhantering i samband med skadegörare som avses i artiklarna 17.1, 18.3, 21, 28.4, 28.6, 29.1, 30.5, 30.7, 31.1, 37.4, 37.8, 40.3, 41.3, 46.3, 49.2, 49.4, 53.3, 54.3, 72.3, 74.3, 75.2, 79.3 och 80.3

Riskhanteringen i samband med EU-karantänskadegörare, karantänskadegörare för skyddad zon och reglerade EU-icke-karantänskadegörare ska överensstämma med följande principer:

1.

Nödvändighet

Åtgärderna för hantering av en skadegörarrisk ska tillämpas endast i de fall då åtgärderna är nödvändiga för att förhindra skadegörarens introduktion, etablering och spridning.

2.

Proportionalitet

De åtgärder som vidtas för hantering av en skadegörarrisk ska stå i proportion till den risk som skadegöraren medför och den skyddsnivå som krävs.

3.

Minimal påverkan

De åtgärder som vidtas för hantering av en skadegörarrisk ska vara de minst restriktiva åtgärder som står till buds och orsaka så få hinder som möjligt för människors, varors och transportmedels internationella rörlighet.

4.

Icke-diskriminering

De åtgärder som vidtas för hantering av en skadegörarrisk ska inte tillämpas på ett sådant sätt att de medför en godtycklig eller omotiverad diskriminering eller en förtäckt begränsning, särskilt av internationell handel. De får inte vara strängare för tredjeländer än de åtgärder som tillämpas för samma skadegörare om den förekommer inom unionens territorium, om tredjeländerna kan visa att de har samma växtskyddsstatus och tillämpar identiska eller likvärdiga växtskyddsåtgärder.

5.

Teknisk motivering

De åtgärder som vidtas för hantering av en skadegörarrisk ska vara tekniskt motiverade mot bakgrund av slutsatserna från en lämplig riskanalys eller, i förekommande fall, genom annan jämförbar undersökning och bedömning av tillgängliga vetenskapliga uppgifter. Åtgärderna bör återspegla och, i förekommande fall, ändras eller upphävas för att återspegla nya eller uppdaterade riskanalyser eller relevanta vetenskapliga uppgifter.

6.

Genomförbarhet

De åtgärder som vidtas för hantering av en skadegörarrisk bör vara sådana att åtgärdernas mål sannolikt uppnås.


BILAGA III

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV HÖGRISKVÄXTER, HÖGRISKVÄXTPRODUKTER ELLER ANDRA HÖGRISKFÖREMÅL SOM AVSES I ARTIKEL 42

Kriterierna vid den bedömning som avses i artikel 42 ska vara följande:

1.

För växter för plantering, utom utsäde, gäller följande:

a)

De förs vanligen in till unionen i form av en buske eller ett träd eller förekommer på unionens territorium i sådan form eller är taxonomiskt besläktade med sådana växter.

b)

De samlas in i naturen eller odlas från växter som samlats in i naturen.

c)

De odlas utomhus eller odlas från växter som odlas utomhus i de berörda tredjeländerna, grupperna av tredjeländer eller de berörda särskilda områdena i ett tredjeland.

d)

Det är känt att de ofta hyser skadegörare med känd stor påverkan på växtarter som har stor ekonomisk, social eller miljömässig betydelse för unionens territorium.

e)

Det är känt att de ofta hyser skadegörare utan att uppvisa tecken eller symtom på sådana skadegörare, eller med en latenstid innan tecknen eller symtomen visar sig, vilket innebär att skadegörarnas förekomst sannolikt inte kommer att upptäckas vid inspektioner i samband med införsel till unionens territorium.

f)

De är perenna växter som vanligen är föremål för handel som gamla växter.

2.

För andra växter, växtprodukter eller andra föremål gäller följande:

a)

Det är känt att de ofta hyser och fungerar som en betydande spridningsväg för skadegörare med känd stor påverkan på växtarter som har stor ekonomisk, social eller miljömässig betydelse för unionens territorium.

b)

Det är känt att de ofta hyser och fungerar som en betydande spridningsväg för skadegörare utan att uppvisa tecken eller symtom på sådana skadegörare, eller med en latenstid innan tecknen eller symtomen visar sig, vilket innebär att skadegörarnas förekomst sannolikt inte kommer att upptäckas vid inspektioner i samband med införsel till unionens territorium.


BILAGA IV

IDENTIFIERING AV VÄXTER ELLER VÄXTPRODUKTER SOM SANNOLIKT MEDFÖR NYLIGEN FASTSTÄLLDA SKADEGÖRARRISKER ELLER ANDRA MISSTÄNKTA VÄXTSKYDDSRISKER FÖR UNIONENS TERRITORIUM ENLIGT ARTIKEL 49

Växter eller växtprodukter från tredjeländer ska anses medföra sannolika skadegörarrisker för unionens territorium enligt artikel 49.1 om de uppfyller minst tre av följande villkor, varav minst ett av de villkor som anges i punkt 1 a, b och c:

1.

Egenskaper hos växterna eller växtprodukterna

a)

De tillhör eller har producerats från ett växtsläkte eller en växtfamilj som konstaterats ofta hysa skadegörare som regleras som karantänskadegörare inom unionens territorium eller i tredjeländer.

b)

De tillhör eller har producerats från ett växtsläkte eller en växtfamilj som konstaterats ofta hysa skadegörare med känd stor påverkan på växtarter som odlas inom unionens territorium och som har stor ekonomisk, social eller miljömässig betydelse för unionens territorium.

c)

De tillhör eller har producerats från ett växtsläkte eller en växtfamilj som konstaterats ofta hysa skadegörare utan att uppvisa tecken eller symtom på sådana skadegörare, eller med en latenstid på minst tre månader innan tecknen eller symtomen visar sig, vilket innebär att skadegörarnas förekomst hos dessa växter eller växtprodukter sannolikt inte kommer att upptäckas vid offentliga kontroller i samband med införsel till unionens territorium utan provtagning och testning eller tillämpning av karantänsförfaranden.

d)

De odlas utomhus eller odlas från växter som odlas utomhus i ursprungstredjeländerna.

e)

De transporteras inte i slutna behållare eller förpackningar vid införsel till unionens territorium, eller när de transporteras på ett sådant sätt, kan sändningarna på grund av sin storlek inte öppnas för offentlig kontroll vid slutna verksamhetsplatser.

2.

Växternas eller växtprodukternas ursprung

a)

De har sitt ursprung i, eller förflyttas från, ett tredjeland varifrån det upprepade gånger anmälts att karantänskadegörare som inte förtecknats i enlighet med artikel 5.2 påträffats.

b)

De har sitt ursprung i, eller förflyttas från, ett tredjeland som inte är konventionspart i IPPC.


BILAGA V

INNEHÅLL I SUNDHETSCERTIFIKAT FÖR INFÖRSEL TILL UNIONENS TERRITORIUM

DEL A

Sundhetscertifikat för export enligt artikel 76.1

Image

Text av bilden

Image

Text av bilden

DEL B

Sundhetscertifikat för återexport enligt artikel 76.1

Image

Text av bilden

Image

Text av bilden

BILAGA VI

KRITERIER FÖR IDENTIFIERING AV VÄXTER SOM AVSES I ARTIKEL 73 OCH SOM INTE KRÄVER NÅGOT SUNDHETSCERTIFIKAT

Vid bedömningen enligt artikel 73 ska följande kriterier beaktas:

1.

Växterna är inte värdväxter för EU-karantänskadegörare eller skadegörare som omfattas av åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30 eller hyser inte ofta skadegörare som kan påverka växtarter som odlas i unionen.

2.

Växterna har tidigare uppfyllt de krav för införsel till unionens territorium som är relevanta för ursprungstredjelandet.

3.

Det finns inga indikationer på angrepp med koppling till införsel av de berörda växterna från ett eller flera tredjeländer och inte heller har EU-karantänskadegörare eller skadegörare som omfattas av åtgärder som antagits enligt artikel 30 upprepade gånger påträffats på växterna vid införsel till unionen.


BILAGA VII

VÄXTPASS

DEL A

Växtpass för förflyttning inom unionens territorium enligt artikel 83.2 första stycket

1.

Växtpass för förflyttning inom unionens territorium ska innehålla följande:

a)

Ordet ”Växtpass”, i övre högra hörnet, på ett av unionens officiella språk och på engelska, om de är olika, med snedstreck emellan.

b)

Unionens flagga, i övre vänstra hörnet, i färg eller svartvitt.

c)

Bokstaven ”A”, följd av växtartens eller taxonets botaniska namn när det gäller växter och växtprodukter eller, i förekommande fall, det berörda föremålets namn och, eventuellt, sortens namn.

d)

Bokstaven ”B”, följd av tvåbokstavskoden enligt artikel 67 a för den medlemsstat i vilken den yrkesmässiga aktör som utfärdar växtpasset är registrerad, ett bindestreck och registreringsnumret för den yrkesmässiga aktör som utfärdar växtpasset eller för vilken växtpasset utfärdas av den behöriga myndigheten.

e)

Bokstaven ”C”, följd av växtens, växtproduktens eller det andra föremålets spårbarhetskod.

f)

Bokstaven ”D”, i tillämpliga fall följd av

i)

namnet på ursprungstredjelandet, eller

ii)

tvåbokstavskoden för ursprungsmedlemsstaten enligt artikel 67 a.

2.

Den spårbarhetskod som avses i punkt 1 e kan också kompletteras med en hänvisning till en unik streckkod, ett unikt hologram eller chip eller en annan unik databärare för spårbarhet som återfinns på handelsenheten.

DEL B

Växtpass för förflyttning till och inom skyddade zoner enligt artikel 83.2 andra stycket

1.

Växtpass för förflyttning till och inom skyddade zoner ska innehålla följande:

a)

Orden ”Växtpass – PZ”, i övre högra hörnet, på ett av unionens officiella språk och på engelska, om de är olika, med snedstreck emellan.

b)

Direkt under detta, vetenskapligt namn på eller kod för respektive berörd(a) karantänskadegörare för skyddad zon, enligt artikel 32.3.

c)

Unionens flagga, i övre vänstra hörnet, i färg eller svartvitt.

d)

Bokstaven ”A”, följd av växtartens eller taxonets botaniska namn när det gäller växter och växtprodukter eller, i förekommande fall, det berörda föremålets namn och, eventuellt, sortens namn.

e)

Bokstaven ”B”, följd av tvåbokstavskoden enligt artikel 67 a för den medlemsstat i vilken den yrkesmässiga aktör som utfärdar växtpasset är registrerad, ett bindestreck och registreringsnumret för den yrkesmässiga aktör som utfärdar växtpasset eller för vilken växtpasset utfärdas av den behöriga myndigheten.

f)

Bokstaven ”C”, följd av växtens, växtproduktens eller det andra föremålets spårbarhetskod.

g)

Bokstaven ”D”, i förekommande fall följd av

i)

namnet på ursprungstredjelandet eller

ii)

tvåbokstavskoden för ursprungsmedlemsstaten enligt artikel 67 a och, vid ersättning av växtpass, registreringsnumret för den yrkesmässiga aktör som utfärdat det ursprungliga växtpasset eller för vilken det ursprungliga växtpasset utfärdats av den behöriga myndigheten enligt artikel 93.1 och 93.2.

2.

Den spårbarhetskod som avses i punkt 1 f kan också kompletteras med en hänvisning till en unik streckkod, ett unikt hologram eller chip eller en annan unik databärare för spårbarhet som återfinns på handelsenheten.

DEL C

Växtpass för förflyttning inom unionens territorium kombinerat med en certifieringsetikett, enligt artikel 83.5 andra stycket

1.

Växtpass för förflyttning inom unionens territorium, som i en gemensam etikett kombineras med den officiella etikett för utsäde eller annat förökningsmaterial som avses i artikel 10.1 i direktiv 66/401/EEG, artikel 10.1 i direktiv 66/402/EEG, artikel 10.1 i direktiv 68/193/EEG, artikel 12 i direktiv 2002/54/EG, artikel 28.1 i direktiv 2002/55/EG, artikel 13.1 i direktiv 2002/56/EG och artikel 12.1 i direktiv 2002/57/EG samt den etikett för pre-basmaterial, basmaterial eller certifikatmaterial som avses i artikel 9.1 b i direktiv 2008/90/EG, ska innehålla följande:

a)

Ordet ”Växtpass”, i den gemensamma etikettens övre högra hörn, på ett av unionens officiella språk och på engelska, om de är olika, med snedstreck emellan.

b)

Unionens flagga, i den gemensamma etikettens övre vänstra hörn, i färg eller svartvitt.

Växtpasset ska på den gemensamma etiketten placeras omedelbart ovanför, och ha samma bredd som, den officiella etiketten.

2.

Del A.2 ska tillämpas på motsvarande sätt.

DEL D

Växtpass för förflyttning till och inom skyddade zoner kombinerat med en certifieringsetikett enligt artikel 83.5 tredje stycket

1.

Växtpass för förflyttning till och inom skyddade zoner, som i en gemensam etikett kombineras med den officiella etikett för utsäde eller annat förökningsmaterial som avses i artikel 10.1 i direktiv 66/401/EEG, artikel 10.1 i direktiv 66/402/EEG, artikel 10.1 i direktiv 68/193/EEG, artikel 12 i direktiv 2002/54/EG, artikel 28.1 i direktiv 2002/55/EG, artikel 13.1 i direktiv 2002/56/EG och artikel 12.1 i direktiv 2002/57/EG samt den etikett för pre-basmaterial, basmaterial eller certifikatmaterial som avses i artikel 9.1 b i direktiv 2008/90/EG, ska innehålla följande:

a)

Orden ”Växtpass – PZ”, i den gemensamma etikettens övre högra hörn, på ett av unionens officiella språk och på engelska, om de är olika, med snedstreck emellan.

b)

Direkt under detta, vetenskapligt namn på eller kod för berörd(a) karantänskadegörare för skyddad zon.

c)

Unionens flagga, i den gemensamma etikettens övre vänstra hörn, i färg eller svartvitt.

Växtpasset ska på den gemensamma etiketten placeras omedelbart ovanför och ha samma bredd som den officiella etiketten eller, i tillämpliga fall, stambrevet.

2.

Del B.2 ska tillämpas på motsvarande sätt.


BILAGA VIII

INNEHÅLL I SUNDHETSCERTIFIKAT FÖR EXPORT, ÅTEREXPORT OCH INFÖR EXPORT ENLIGT ARTIKLARNA 100.3, 101.4 OCH 102.6

DEL A

Sundhetscertifikat för export enligt artikel 100.3

1.

Sundhetscertifikatet för förflyttning från unionens territorium för export till ett tredjeland ska innehålla följande:

a)

Ordet ”Sundhetscertifikat”, följt av

i)

bokstäverna ”EU”,

ii)

tvåbokstavskoden enligt artikel 67 a för den medlemsstat i vilken den yrkesmässiga aktör som begär att sundhetscertifikatet för export utfärdas är registrerad,

iii)

ett snedstreck,

iv)

en unik identifikationskod för certifikatet, bestående av siffror eller en kombination av bokstäver och siffror, där bokstäverna, i tillämpliga fall, betecknar den provins och det distrikt i medlemsstaten där certifikatet utfärdas.

b)

Orden ”Exportörens namn och adress”, följt av namn- och adressuppgifter för den registrerade aktör eller privatperson som begär att sundhetscertifikatet för export utfärdas.

c)

Orden ”Mottagarens angivna namn och adress”, följt av namn- och adressuppgifter för mottagaren.

d)

Orden ”Växtskyddsmyndigheten i” följt av namnet på den medlemsstat vars växtskyddsmyndighet utfärdar certifikatet och därefter orden ”till växtskyddsmyndigheten/-erna i”, följt av destinationslandets eller destinationsländernas namn.

e)

Ordet ”Ursprungsort”, följt av ursprungsorten eller ursprungsorterna för de växter, växtprodukter eller andra föremål som ingår i den sändning för vilken certifikatet utfärdas. Ursprungslandets eller ursprungsländernas namn bör alltid anges.

f)

Ett onumrerat fält avsett för EU-logotypen. Eventuellt kan andra officiella logotyper läggas till.

g)

Orden ”Angivet transportmedel”, följt av det angivna transportmedlet för sändningen.

h)

Orden ”Angivet införselställe”, följt av angiven ort för införsel av sändningen till destinationslandet.

i)

Orden ”Särskiljande märkning”, ”Antal förpackningar och beskrivning av dessa”, ”Produktens namn” och ”Botaniskt namn”, följt av en beskrivning av sändningen inklusive botaniskt namn eller produktens namn, särskiljande drag, samt antal och typ av förpackningar som ingår i sändningen.

j)

Orden ”Angiven kvantitet”, följt av kvantiteten av de växter, växtprodukter eller andra föremål som ingår i sändningen, uttryckt i antal eller vikt.

k)

Orden ”Härmed intygas att de växter, växtprodukter eller andra reglerade artiklar som beskrivs ovan har inspekterats och/eller testats enligt lämpliga officiella förfaranden och betraktas som fria från de karantänskadegörare som den importerande konventionsparten har angett samt att de uppfyller den importerande konventionspartens gällande växtskyddskrav, inklusive bestämmelserna om reglerade icke-karantänskadegörare.” Eventuellt kan följande tillägg göras: ”De betraktas som i praktiken fria från andra växtskadegörare.”

l)

Ordet ”Tilläggsdeklaration”, följt av den tilläggsdeklaration som avses i artikel 71.2 och den förklaring som avses i artikel 71.3 och, eventuellt, ytterligare växtskyddsinformation som är relevant för sändningen. Om hela tilläggsdeklarationen inte får plats kan en bilaga bifogas. Informationen i bilagan bör endast innefatta de uppgifter som krävs på sundhetscertifikatet. Alla sidor i bilagan bör vara försedda med sundhetscertifikatets nummer och bör dateras, undertecknas och stämplas på samma sätt som krävs för sundhetscertifikatet. I sundhetscertifikatet bör det i relevanta avsnitt hänvisas till eventuella bilagor.

m)

Orden ”Sanerings- och/eller desinfektionsbehandling”.

n)

Ordet ”Behandling”, följt av den behandling som utförts på sändningen.

o)

Orden ”Kemikalie (verksamt ämne)”, följt av det verksamma ämnet i den kemikalie som använts för den behandling som avses i led n.

p)

Orden ”Behandlingstid och temperatur”, följt av behandlingstiden och, i förekommande fall, behandlingstemperaturen.

q)

Ordet ”Koncentration”, följt av den koncentration av kemikalien som uppnåddes under behandlingen.