Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52013IP0514

Europaparlamentets resolution av den 21 november 2013 om det europeiska försvarets industriella och tekniska bas (2013/2125(INI))

OJ C 436, 24.11.2016, p. 26–34 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

24.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 436/26


P7_TA(2013)0514

Det europeiska försvarets industriella och och tekniska bas

Europaparlamentets resolution av den 21 november 2013 om det europeiska försvarets industriella och tekniska bas (2013/2125(INI))

(2016/C 436/05)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 21, 42, 45 och 46, samt artiklarna 173, 179–190 och 352 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och dess protokoll nr 10,

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 13–14 december 2012 och av processen inför Europeiska rådets möte om försvarsfrågor som planerats till den 19–20 december 2013,

med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 juli 2013Mot en mer konkurrenskraftig och effektiv försvars- och säkerhetssektor (COM(2013)0542),

med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 december 2007En strategi för en starkare och mer konkurrenskraftig försvarsindustri i EU (COM(2007)0764),

med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003, och av rapporten om dess genomförande, som godkändes vid Europeiska rådets möte den 11–12 december 2008,

med beaktande av uttalandet om en förstärkt europeisk säkerhets- och försvarspolitik, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2008, och av uttalandet om kapacitetsuppbyggnad, som antogs av rådet den 11 december 2008,

med beaktande av strategin för det europeiska försvarets industriella och tekniska bas, som antogs av Europeiska försvarsbyråns styrelse den 14 maj 2007,

med beaktande av rådets beslut 2011/411/Gusp av den 12 juli 2011 om Europeiska försvarsbyråns stadga, säte och verksamhetsregler och om upphävande av gemensam åtgärd 2004/551/Gusp (1),

med beaktande av direktiv 2009/81/EG om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet (2),

med beaktande av resolutionerna av den 22 november 2012 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (3) och av den 14 december 2011 om finanskrisens följder för försvarssektorn i EU:s medlemsstater (4),

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0358/2013).

En operativ gemensam säkerhets- och försvarspolitik förutsätter att det europeiska försvaret har en stark industriell och teknisk bas

1.

Europaparlamentet påminner om att en operativ gemensam säkerhets- och försvarspolitik förutsätter att det europeiska försvaret har en stark industriell och teknisk bas, vilket är mycket viktigt för unionens kapacitet att garantera sina medborgares säkerhet, skydda sina värden och främja sina intressen. Parlamentet påminner om att den europeiska försvarssektorn är en viktig källa till tillväxt och innovation, vilket är avgörande faktorer för stabilitet och säkerhet. Parlamentet anser att inrättande och utveckling av en konkurrenskraftig industriell bas för det europeiska försvaret bör ingå i unionens strategiska prioriteringar.

2.

Europaparlamentet påminner om nivån på de operativa ambitioner som skisseras i rådets uttalande om kapacitetsuppbyggnad av den 11 december 2008 och om de civila och militära uppdrag som avses i artikel 43.1 i EU-fördraget. Parlamentet påminner om medlemsstaternas åtagande att förbättra sin militära kapacitet, och uppmanar Europeiska rådet att inleda utformningen av en europeisk politik för kapacitet och försvarsmateriel i detta syfte, i enlighet med artikel 42.3 i EU-fördraget.

3.

Europaparlamentet framhåller att vissa tredjeländer, som Kina, Indien, Brasilien och Ryssland, utökar sina försvarsutgifter, medan man skär ned på försvarsbudgetarna i EU. Parlamentet påpekar att det globala strategiska landskapet förändras, att försvarsbudgetarna minskar, särskilt till följd av den ekonomiska och finansiella krisen, att tekniken utvecklas allt snabbare och att de europeiska försvarsindustriföretagen anpassar sig till denna situation genom att lägga tonvikten vid export till tredjeländer. Nackdelen med detta består i att känslig teknik och immateriella rättigheter överförs samt tillverkningen utlokaliseras utanför EU.

4.

Europaparlamentet är bekymrat över de minskade försvarsinvesteringarna och uppmanar medlemsstaterna, Europeiska försvarsbyrån och kommissionen att vidta åtgärder för att motverka att det europeiska försvarets industriella och tekniska bas i framtiden alltmer utsätts för risken att dess verksamhet övertas och begränsas av tredjeländer med andra strategiska intressen. Parlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att stärka det europeiska industriella samarbetet för att så långt som möjligt garantera strategiskt oberoende genom att utveckla och tillverka effektiv försvars- och säkerhetskapacitet på grundval av den mest avancerade tekniken.

5.

Europaparlamentet understryker att EU:s industripolitik, rymdpolitik och forskningspolitik utsträcker sig till försvarssektorn i och med Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentet påpekar att unionens program på andra områden, t.ex. intern säkerhet och gränssäkerhet, katastrofhantering och utveckling, erbjuder avsevärda möjligheter till gemensam utveckling av kapacitet som är relevant för dessa politikområden och för genomförandet av GSFP-uppdrag.

6.

Europaparlamentet påminner om behovet av framsteg vid konsolideringen av det europeiska försvarets industriella och tekniska bas och noterar att det fortsatt finns utrymme för multinationella försvarsprojekt och att försvarsindustrin inte längre kan vara hållbar på strikt nationella grunder i någon av medlemsstaterna i och med att tekniken blir alltmer sofistikerad och kostsam, den internationella konkurrensen ökar och försvarsbudgetar och tillverkningsvolymer minskar. Parlamentet beklagar att sektorerna för utrustning till lands och sjöss fortfarande till övervägande del är fragmenterade efter nationella skiljelinjer, även om en viss koncentration har uppnåtts inom den europeiska rymdfartsindustrin.

7.

Europaparlamentet understryker att uppbyggnaden av en europeisk försvarsindustri bör genomföras på ett hållbart sätt i samtliga medlemsstater utgående från befintlig industriell infrastruktur samt etablerade normer för EU:s industripolitik enligt artikel 173 i EUF-fördraget, och inte enbart i enlighet med principen om fri konkurrens.

8.

Europaparlamentet påminner medlemsstaterna, vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och Europeiska försvarsbyrån om att EU:s medlemsstater, över tjugo år efter kalla krigets slut och efter att ha haft tillgång till relativt stora nationella försvarsbudgetar, ändå inte har kunnat uppfylla kapacitetsmålen från Helsingfors och andra mål om utveckling av gemensam militär kapacitet.

9.

Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna bör samordna sina försvarsbudgetar i syfte att undvika dubbelarbete och stärka de gemensamma forskningsprogrammen om Europa ska kunna bevara en solid säkerhets- och försvarsindustri.

10.

Europaparlamentet konstaterar att EU-medborgarna trots krisen och budgetnedskärningarna fortfarande vill ha ett europeiskt försvar och samordning och samarbete inom industrin, vilket ses som en faktor för säkerhet, effektivitet och besparingar.

11.

Europaparlamentet noterar meddelandet från kommissionen av den 24 juli 2013 och rapporten från vice ordföranden/den höga representanten av den 15 oktober 2013 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet beklagar att kommissionen och utrikestjänsten inte har utfärdat någon gemensam förklaring på europeisk nivå inför Europeiska rådets försvarstoppmöte i december 2013. Parlamentet ser fram emot kommissionens särskilda legislativa förslag om hur man bör använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna, nätverket Enterprise Europe Network, Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i syfte att garantera att försvarsindustrin utvecklas på ett jämlikt sätt i alla delar av EU.

12.

Europaparlamentet påminner om att kommissionen och EU:s försvarsministrar redan 2007 betonade behovet av skyndsamma åtgärder inom detta område, genom ett relaterat kommissionsmeddelande och Europeiska försvarsbyråns strategi för det europeiska försvarets industriella och tekniska bas. Parlamentet beklagar att man efter Lissabonfördragets ikraftträdande regelbundet ignorerat möjligheterna att lägga fram genomföranderapporter och uppdateringsstrategier. Parlamentet anser det beklagligt att det inte görs någon sammanfattning av tidigare strategier i det nya meddelandet och uppmanar kommissionen och Europeiska försvarsbyrån att i framtiden utveckla en gemensam strategi för det europeiska försvarets industriella och tekniska bas, utgående från tidigare erfarenheter.

13.

Europaparlamentet konstaterar efter en egen, övergripande bedömning att bägge strategierna har genomförts otillräckligt eftersom det saknas en gemensam syn på det europeiska försvarets industriella och tekniska bas till följd av att de nationella och industriella intressena går isär och de etablerade nationella traditionerna inom krigsmaterielsektorn är seglivade. Parlamentet konstaterar att det finns medlemsstater utan en egen, nationell försvarsindustri och/eller nischindustrier som strävar efter att få de största ekonomiska fördelarna globalt sett, medlemsstater med mindre konkurrenskraftiga försvarsindustrier som gynnar nationella leverantörskedjor samt medlemsstater med mer kraftfulla nationella försvarsindustrier som accepterar stark internationell konkurrens.

14.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att ta med stärkandet av Europas försvar på föredragningslistan för sitt toppmöte i december. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att ge de nya fräscha och ambitiösa impulser som behövs och fastställa riktlinjer, övergripande politiska prioriteringar och tidsramar till stöd för en genuint europeisk industriell och teknisk bas för försvaret, som kommer att backas upp av lämpliga åtgärder för uppbyggnad av integritet och förtroende och vara kapacitetsstyrd och främja samverkanseffekter, göra det möjligt att använda de begränsade resurserna effektivt, förhindra dubbelarbete samt vara integrerad och konkurrenskraftig på världsmarknaden.

Harmonisering av krav och konsolidering av efterfrågan

15.

Europaparlamentet anser det beklagligt att de senaste insatserna för att konsolidera efterfrågan inte har åtgärdat den splittring som råder med avseende på efterfrågan i EU, där det finns 28 nationella kunder inom försvarssektorn och ett ännu större antal kunder på området produkter för civila och militära ändamål. Parlamentet beklagar att resultaten av Europeiska försvarsbyråns kapacitetsutvecklingsplan varit begränsade och uppmanar därför Europeiska rådet att inleda en process för översyn av Europas försvar och göra verklighet av samordningen av nationella försvarsplaneringsprocesser på unionsnivå. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att med utgångspunkt i denna utvärdering ta initiativ till en vittomfattande process för att utarbeta en vitbok om säkerhet och försvar i Europa som gör det möjligt att rationalisera EU:s strategiska ambitioner och kapacitetsutvecklingsprocesser.

16.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare undersöka möjligheten att synkronisera och gemensamt planera livscykelhanteringen av sin försvarskapacitet, i samarbete med Europeiska försvarsbyrån. Parlamentet anser att en högre grad av synergier som leder till en gemensam EU-politik för kapacitet och försvarsmateriel, i enlighet med artikel 42 i EU-fördraget, vore en förutsättning för att harmoniseringen av militära krav ska kunna utvecklas till samordning av inköpen av utrustning mellan medlemsstaterna och därmed skapa förutsättningar för en framgångsrik, efterfrågestyrd gränsöverskridande omstrukturering av EU:s försvarsindustri.

17.

Europaparlamentet noterar arbetet inom Natos försvarsplaneringsprocess, som medlemmarna av försvarsalliansen, bland dem 26 europeiska allierade, i förekommande fall samordnar i syfte att se till att man utvecklar och upprätthåller en korrekt försvarskapacitet för att kunna ta itu med framtida utmaningar. Parlamentet konstaterar att Nato länge har erkänt behovet av nära samarbete med industrin, inte minst i syfte att bistå vid framtagandet av kraven på militär kapacitet, särskilt när det gäller standardisering och driftskompatibilitet, samtidigt som man främjar det transatlantiska tekniska och industriella samarbetet inom försvarssektorn.

Industripolitik

18.

Enligt Europaparlamentet bör en europeisk industripolitik inom försvarssektorn syfta till att optimera kapaciteten i medlemsstaterna genom att samordna utveckling, användning och underhåll av många olika slags kapaciteter, anläggningar, utrustningar och tjänster för att genomföra alla typer av uppdrag, inklusive de mest krävande, genom att stärka Europas försvarsindustri, främja samarbetet inom forskning och teknik samt utveckla samarbetsprogram som avser utrustning.

19.

Europaparlamentet inser att de europeiska försvarsindustrierna är viktiga för innovation och tillväxt och att de direkt och indirekt skapar omkring 400 000 arbetstillfällen i unionen. Parlamentet betonar att medan den europeiska försvarsekonomin konfronteras med många utmaningar behövs det en ny strategi för att undvika dubbelarbete samt öka stordriftsfördelarna och konkurrensen mellan industrierna.

20.

Europaparlamentet anser att tiden är mogen att främja en frivillig strategi för att motverka fragmenteringen av den europeiska försvarsindustrimarknaden, genom att främja dess konsolidering (och inleda harmonisering) vad gäller utbud, efterfrågan, reglering och standarder, och att investera i en integrerad, hållbar industripolitik utgående från forskning, innovation, ökad resurseffektivitet, en råvarustrategi, stärkande av små och medelstora företag samt utveckling av regionala nät. Parlamentet ansluter sig helt och fullt till kommissionens insatser för att stödja den inre marknaden för försvars- och säkerhetssektorn, vilka omfattar ett lämpligt stöd till små och medelstora företag som är viktiga för innovation, utveckling av specialistkapacitet och modernaste teknik och skapande av arbetstillfällen mot bakgrund av Europa 2020-strategin.

21.

Parlamentet anser att det är viktigt att medlemsstaterna ökar samarbetet i syfte att anta de industriella utmaningarna och konstaterar att budgetbegräsningarna och den ökade internationella konkurrensen innebär att EU behöver interna partnerskap och andra grupperingar, liksom uppdelning av funktioner. Parlamentet stöder Europeiska försvarsbyrån i dess arbete för att främja regionala kluster.

22.

Europaparlamentet anser att marknaderna på försvarsområdet har en unik karaktär som måste erkännas, med tanke på att det föreligger skyldigheter i samband med exportkontroll och kampen mot vapenspridning, att dessa marknader präglas av mycket stor sekretess, att det är ett begränsat antal företag som står för hela utbudet och att efterfrågan nästan undantagslöst kommer från stater.

23.

Europaparlamentet anser att försvarsindustrin har en unik situation eftersom den måste ägna mycket lång tid åt produktutveckling, med skyldighet att underhålla system i flera årtionden, och har stora och växande programkostnader, med avsättningsmöjligheter för sina produkter som är starkt beroende av medlemsstaternas regeringar.

24.

Europaparlamentet ger sitt stöd till och uppmuntrar de möjligheter till dubbla användningsområden som säkerhets- och försvarsindustrins produkter erbjuder, framför allt på rymdområdet, inom sjöfarten, inom luftfarten och på telekommunikationsområdet. Parlamentet betonar att försvarsindustrin är en viktig drivkraft bakom avancerad teknik, som kan användas i ett senare skede för kommersiella ändamål.

25.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att ge sitt fullständiga stöd till det europeiska försvarets industriella och tekniska bas, och att i det sammanhanget först och främst bättre definiera dess omfattning, bland annat genom att ge berörda parter särskild status som europeisk ekonomisk försvarsoperatör.

26.

Europaparlamentet stöder att de europeiska ekonomiska försvarsoperatörerna ska utses i enlighet med det mervärde som de verkligen tillför i Europa ur både teknisk och socioekonomisk synvinkel. Parlamentet anser således att enbart europeiska ekonomiska försvarsoperatörer bör få ta del av europeiska program.

27.

Europaparlamentet anser att konceptet europeiska ekonomiska försvarsoperatörer bör erkännas och dessa operatörer bör uppfylla rimliga krav beträffande sysselsättning, vetenskaplig och teknisk kompetens, beslutfattande och tillverkning på europeiskt territorium, för att de ska kunna skyddas.

28.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla försvarets industriella och tekniska bas samt spetsforskningscentrum med inriktning på nyckelteknik och förse dem med effektiva mekanismer för företagsstyrning inom EU, för att på så sätt öka samverkan dem emellan.

29.

Europaparlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att uppmuntra samarbete mellan ledande företag inom försvarssektorn och högskolor. Parlamentet betonar att högskolornas kunskapsbas kan breddas genom sådant samarbete.

30.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att begränsa de onödiga regleringshindren så mycket som möjligt, förbättra dialogen mellan försvarsmaterielföretagen samt främja deras rationalisering i syfte att möjliggöra anskaffning av utrustning som är bäst anpassad efter deras behov med avseende på prestanda och kostnader. Parlamentet efterlyser en brådskande omstrukturering av de europeiska företagen i syfte att övervinna nationella hinder och anta en global vision.

31.

Europaparlamentet anser att små och medelstora företag som utformar och tillverkar många innovativa produkter spelar en avgörande roll för att bevara och konsolidera det europeiska försvarets industriella och tekniska bas. Parlamentet noterar att fragmenteringen av den europeiska försvarsmarknaden utgör ett hinder för de små och medelstora företagens möjlighet att saluföra sina produkter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, Europeiska försvarsbyrån och kommissionen att samarbeta för att ta fram metoder och sätt för att konsolidera små och medelstora företag på ett hållbart sätt samt underlätta deras tillgång till upphandling inom försvarssektorn. Parlamentet understryker att de europeiska företagen, inklusive de små och medelstora företagen, skulle ha nytta av ett gemensamt standardiserings- och certifieringssystem, eftersom det skulle öka deras tillgång till europeiska och globala marknader, skapa arbetstillfällen och ge dem ökad tillgång till EU-finansiering.

Behovet av en gemensam standardiserings- och certifieringsmetod

32.

Europaparlamentet upprepar att standardisering av försvarsutrustning är avgörande för inrättande av en konkurrenskraftig gemensam europeisk försvarsmarknad, uppnående av driftskompatibilitet och underlättande av samarbetet kring program på försvarsmaterielområdet, liksom för sammanslagning och gemensamt utnyttjande av projekt samt för en hållbar driftskompatibilitet mellan medlemsstaternas styrkor. Därmed kan man minska kostnaderna för underhåll och insatser och utnyttja medlemsstaternas försvarskapacitet optimalt vid gemensamma insatser.

33.

Europaparlamentet påminner om att det finns allt fler konkurrerande industristandarder för produkter för civila och militära ändamål, och beklagar de begränsande framstegen i genomförandet av Natos standardiseringsavtal (Stanag) och standardiseringsrekommendationer (Stanrec). Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska försvarsbyrån att främja en sammanhängande uppsättning gemensamma standarder inom försvarssektorn och utveckla ”hybridstandarder” med dubbla användningsområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras framtida åtgärder för fastställande av försvarsstandarder utgår från de förslag om det civila området som framförts av kommissionen och europeiska standardiseringsorganisationer.

34.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utreda de möjligheter som Europeiska försvarsbyrån erbjuder för att ta fram europeiska standarder för militära produkter och tillämpningar, t.ex. för byggande av sjukvårdsfartyg eller i samband med system för fjärrstyrda luftfartyg.

35.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om standardisering. Europeiska rådet uppmanas att ta hänsyn till dem och lägga fram konkreta förslag på detta område.

36.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att rationalisera de europeiska certifieringsförfarandena genom att i införa ömsesidigt erkännande av certifikat och utveckling av gemensamma europeiska civila och militära certifieringsförfaranden.

Att garantera en tryggad försörjning

37.

I samband med omstruktureringen av industrin framhåller Europaparlamentet vikten av att man inte äventyrar en tryggad försörjning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, Europeiska försvarsbyrån och kommissionen att snarast utveckla ett vidsträckt, ambitiöst och unionsomfattande system för försörjningstrygghet – särskilt när det gäller strategiska material och kritisk teknik – utgående från ett system med ömsesidiga garantier samt en risk- och behovsanalys som eventuellt har det permanenta strukturerade samarbetet som rättslig grund.

38.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att som ett första steg mot detta mål till fullo utnyttja möjligheterna med generella och globala tillstånd enligt direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, och att påskynda arbetet med att göra 2006 års ramavtal om tryggad försörjning i trängda operativa situationer tillämpbart.

39.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska försvarsbyrån och kommissionen att lägga fram en gemensam strategi om oberoende av kritisk teknik, särskilt när det gäller att få obegränsad tillgång till och kunna utnyttja ny och central möjliggörande teknik för civila och militära ändamål (med dubbla användningsområden), t.ex. banbrytande mikro-/nanoelektronik, artificiell intelligens och fotonik, som måste betraktas som kritisk för GSFP-uppdrag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja det europeiska försvarets industriella och tekniska bas för att stärka unionens självförsörjningskapacitet inom dessa centrala områden.

Att ge det europeiska försvarsmaterielsamarbetet nya impulser

40.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med den industriella överkapacitet som beror på att efterfrågan avtagit genom att inleda nya gemensamma projekt, i högre grad utnyttja Europeiska försvarsbyrån, som är underutnyttjad och otillräckligt finansierad, samt dra lärdom av de gemensamma insatser som nyligen har visat på bristerna, t.ex. i fråga om strategiska och taktiska lufttransporter och luftbaserad och rymdbaserad övervakning. Parlamentet rekommenderar framför allt att man ska ta fram möjliggörande funktioner med civila och militära tillämpningsområden på vilka det nu råder grav brist i de flesta medlemsstater, t.ex. system för fjärrstyrda luftfartyg, som främjar utvecklingen av spjutspetsteknik och bidrar till att nyckelkompetens bevaras i Europa. Parlamentet uppmanar EU att delta i gemensamma projekt genom att hyra och/eller anskaffa kapacitet med dubbla användningsområden och eventuellt upphandla prototyper.

41.

Mot bakgrund av tidigare erfarenheter anser Europaparlamentet att fördelningen av utvecklings- och produktionsverksamheten inom ramen för samarbetsprogram som avser försvarsmateriel bör organiseras enligt en strikt princip om industriell effektivitet och ekonomisk prestanda för att undvika dubbelarbete och skenande kostnader.

42.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, när de överväger storskaliga anskaffningar av försvarsteknik, ge företräde åt EU:s interna projekt, gemensamma ordningar eller Europabaserad ny teknik, vilket samtidigt kan främja europeisk handel, ökat samarbete och konkurrens med kvalitet och priser på den internationella försvarsmarknaden.

43.

Europaparlamentet uppmanar bestämt Europeiska rådet att mot bakgrund av den befintliga administrativa överenskommelsen mellan Europeiska försvarsbyrån och Gemensamma organisationen för samarbete om försvarsmateriel (Occar) se till att de gemensamma projekten avslutas med framgång samt att planera en starkare koppling mellan dessa två organisationer.

44.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att göra det möjligt för Europeiska försvarsbyrån att helt och fullt ta på sig sin institutionella roll i enlighet med artiklarna 42.3 och 45 i EU-fördraget genom att tillhandahålla byrån de resurser som krävs. Parlamentet upprepar att medlemsstaterna utan dröjsmål bör ge Europeiska försvarsbyrån tillräcklig finansiering för att den ska kunna utföra alla sina uppdrag och uppgifter. Parlamentet anser att detta bäst skulle åstadkommas genom att byråns personalkostnader och löpande utgifter finansieras ur EU:s budget, från och med nästa fleråriga budgetram.

Att stödja GSFP-uppdrag genom europeisk forskning och utveckling

45.

Europaparlamentet konstaterar att den ekonomiska och finansiella krisen samt nedskärningarna i de flesta medlemsstaters försvarsbudgetar riskerar att leda till att program för forskning och teknisk innovation i avsevärd grad dras in, förkortas eller försenas i nästan alla medlemsstater. Detta kommer sannolikt att fortsatt påverka den europeiska försvarsindustrin och EU:s vetenskapliga framsteg på detta område. Parlamentet understryker att situationen riskerar att leda till förlust av arbetstillfällen på medellång och lång sikt och till förlust av industriell kapacitet och kunskap.

46.

Europaparlamentet påminner om vikten av forskning och innovation på försvars- och säkerhetsområdet och understryker vikten av forskningsprogrammet Horisont 2020, framför allt den sjunde samhällsutmaningen, som avser ”Säkra samhällen: Att skydda Europas frihet, säkerhet och medborgare”. Parlamentet betonar vikten av att öka det flernationella samarbetet mellan medlemsstaterna och deras respektive organ inom detta område. Eftersom forskningen kring innovationer för försvarsindustrin är ytterst konfidentiell ser parlamentet det som oeftergivligt att sådan forskning finansieras på ett sätt som motsvarar behoven. Parlamentet anser i detta sammanhang att man bör överväga att inrätta ett europeiskt institut för försvar och säkerhet inom ramen för gemensamma forskningscentrumet.

47.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inleda en förberedande åtgärd för EU-finansierad forskning som stöder GSFP-uppdrag, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett särskilt förslag som grundval för sådana program i ett tidigt skede inom den kommande fleråriga budgetramen.

48.

Europaparlamentet anser att försvarsrelaterad forskning och innovation som hänför sig till det europeiska försvarets industriella och tekniska bas fortsättningsvis utgör en giltig etisk grund, och konstaterar att ett helt kapitel i Lissabonfördraget ägnas åt GSFP, som omfattar forskning kring försvarsteknik och utformningen av ett gemensamt försvar för unionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska försvarsbyrån att avsevärt öka kvantiteten och kvaliteten på gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt.

49.

Europaparlamentet påminner om att unionen i artikel 179 i EUF-fördraget åläggs att främja alla forskningsinsatser som anses nödvändiga enligt fördragen.

50.

Europaparlamentet påminner om att EU:s försvarsministrar i november 2007 enades om gemensamma måttstockar för att öka satsningarna på forskning och teknisk utveckling på försvarsområdet till 2 procent av de sammanlagda försvarsutgifterna, och att utgifterna för europeiska samarbeten kring forskning och teknisk utveckling på försvarsområdet ska ökas till 20 procent.

51.

Europaparlamentet ger sitt stöd till försvarsarbetsgruppen, som omfattar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och Europeiska försvarsbyrån, i dess insatser för att se till att forskningsresultaten från Horisont 2020 även kan gagna den forskning som är kopplad till innovation på försvarsområdet och att optimera synergieffekterna mellan det civila och det militära. Parlamentet vill också att det undersöks hur man kan använda offentlig-privat finansiering genom att bilda gemensamma företag i enlighet med artikel 187 i EUF-fördraget.

52.

Europaparlamentet uppmuntrar Europeiska försvarsbyrån att fortsätta sina framgångsrika gemensamma investeringsprogram och samarbeta med kommissionen för att inleda forsknings- och utvecklingsprogram enligt artikel 185 i EUF-fördraget.

53.

Europaparlamentet påminner om betydelsen av samverkanseffekter mellan den civila och den militära forskningen på områden som ger ett högt mervärde. Parlamentet understryker att bättre utnyttjande av dubbla användningsområden skulle kunna utforskas i syfte att dela kostnaderna, samtidigt som man respekterar att vissa projekt har huvudsakligen civila syften och att andra projekt är strikt nationella, eftersom dessa sektorer skapar tillväxt och sysselsättning. Parlamentet betonar att denna samverkanseffekt också skulle kunna konkretiseras genom att man konsoliderar avsättningsmöjligheterna för det privata utbudet i Europa.

54.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta en lämplig plattform för att inrikta forskningen inom försvarssektorn på det civila området genom att prioritera tillämpningar som avser spjutspetsteknik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att även inrikta forskningen inom försvarssektorn på hantering av naturkatastrofer (under de senaste 40 åren har antalet naturkatastrofer i Europa fyrdubblats).

55.

Europaparlamentet anser att EU:s försvarsindustri bör upprätthålla en hög grad av innovation i både militärt och civilt hänseende för att kunna svara på alla de hot och utmaningar som medlemsstaterna och EU måste ta itu med under de närmaste åren, och att i detta syfte utgå från de mest lovande tekniska framstegen, vare sig de har gjorts för försvarssyften eller för civila ändamål.

56.

Europaparlamentet understryker att man måste säkerställa ett korrekt skydd av forskningsresultaten inom ramen för en gemensam immaterialrättspolitik och menar att Europeiska försvarsbyråns roll på detta område bör stärkas ytterligare för att i ett tidigt skede underlätta framtida tekniskt och industriellt samarbete mellan parterna i unionen.

Rymdfrågor

57.

Europaparlamentet anser bestämt att rymdsektorn bidrar till EU:s strategiska oberoende, och att medlemsstaternas möjligheter att få oavhängig tillgång spelar en viktig roll inom försvars- och säkerhetssektorn. Parlamentet understryker vikten av att behålla spetskompetensen inom denna tekniskt innovativa och effektiva industri för att garantera EU:s tekniska oberoende.

58.

Europaparlamentet gläder sig över inrättandet och utvecklingen av det europeiska satellitsystemet (Galileo, Copernicus och Egnos). Parlamentet understryker att utvecklingen av ett sådant system inte endast ger stor stimulans till rymdindustrin utan även till Europas oberoende, och att det utgör en möjlighet att utveckla ett avgörande område inom det europeiska försvarets industriella och tekniska bas.

59.

Europaparlamentet betonar att den europeiska rymdinfrastrukturen måste skyddas genom att man tar fram kapacitet för rymdövervakning och spårning på europeisk nivå.

Informations- och kommunikationsteknik och it-säkerhet

60.

Europaparlamentet påpekar att den digitala tidsåldern för med sig allt större utmaningar för infrastrukturens och teknikens säkerhet, och vill därför betona att det behövs mer samarbete och kunskapsutbyte dels mellan medlemsstaterna, dels mellan EU och dess viktigaste partnerländer.

61.

Europaparlamentet uppmärksammar vikten av att utarbeta europeiska IKT-standarder och standarder för it-säkerhet samt integrera dessa med internationella standarder.

62.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att göra it-säkerhet till en nyckelfråga som därmed bör få särskilt stöd genom forskning och innovation inom säkerhets- och försvarssektorn och bör ingå i strategin på kort, medellång och lång sikt.

63.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att systematiskt beakta utmaningarna för it-säkerheten i EU:s nuvarande och kommande civila respektive militära program (Galileo, Copernicus, det gemensamma europeiska luftrummet/Sesar etc.).

Att stärka den inre marknaden för försvarsmateriel

64.

Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna snarast måste göra sina försvarsmarknader mer insynsvänliga och öppna. Samtidigt betonar parlamentet de specifika dragen i upphandling av försvarsmateriel och framhåller att de påverkar viktiga säkerhetsintressen i medlemsstaterna och därför inte kan jämställas med andra sektorer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att 2009 års direktiv om upphandling och överföringar av försvarsrelaterade produkter tillämpas korrekt och konsekvent, särskilt när det gäller eventuella undantag från EU:s bestämmelser enligt artikel 346 i EUF-fördraget, i syfte att stärka den inre marknaden genom att i förekommande fall förenkla upphandlingsreglerna inom försvarssektorn.

65.

Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att utöka insatserna för att skapa jämlika villkor på marknaden för försvarsmateriel och begränsa marknadssnedvridande praxis till ett absolut minimum av vederbörligen motiverade undantag. Parlamentet påpekar särskilt att kontrollen av statliga stöd bör stärkas och uppmanar bestämt medlemsstaterna att öka insynsvänligheten när det gäller statligt stöd och upphandlingspraxis inom försvarssektorn, gentemot såväl europeiska myndigheter och organ som allmänheten.

66.

Europaparlamentet är oroat över att ett antal medlemsstater förbereder sig för att anskaffa begagnade F-16-stridsflygplan utan att ge europeiska företag en rättvis chans att konkurrera. Parlamentet anser att en sådan praxis går stick i stäv mot Europeiska rådets mål att stärka det europeiska försvarets industriella bas. Parlamentet påminner dessa medlemsstater om vikten av att även genomföra de principer om icke-diskriminering och öppenhet som fastställs i Lissabonfördraget när det gäller försäljning mellan regeringar.

67.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, Europeiska försvarsbyrån och kommissionen att tillsammans verka för en successiv utfasning av offsetaffärer samtidigt som man främjar integrationen av mindre medlemsstaters industrier i det europeiska försvarets industriella och tekniska bas med hjälp av andra verktyg än offsetaffärer. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i synnerhet utnyttja direktiven om underentreprenader och generella licenser fullt ut för att uppnå detta mål.

68.

Europaparlamentet betonar att utnyttjandet av innovativa upphandlingsmetoder (framför allt e-upphandling, förkommersiell upphandling och incitament till forskning och utveckling) bör främjas vid upphandling av försvarsutrustning, eftersom dessa metoder är särskilt lämpliga på detta område och kan spela en viktig roll för att minska den administrativa bördan och kostnaderna i förbindelse med upphandlingsförfarandena. Parlamentet anser att man samtidigt behöver säkerställa skyddet av immateriella rättigheter och kunskap. Parlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att utnyttja offentlig upphandling inom försvarssektorn på ett strategiskt sätt och tillämpa innovativa principer för tilldelning av kontrakt, utgående från konceptet det ekonomiskt sett mest fördelaktiga anbudet.

69.

Europaparlamentet anser att upphandlande myndigheter och enheter inom försvars- och säkerhetssektorn bör kunna tillämpa ett särskilt upphandlingsförfarande på kontrakt som förutsätter utveckling av en innovativ produkt, tjänst eller byggentreprenad samt därpå följande anskaffning av dessa varor, tjänster eller byggentreprenader, när detta inte kan ske med de lösningar som redan finns på marknaden.

70.

Parlamentet anser också att ett sådant förfarande skulle få den inre marknaden att fungera bättre, stärka utvecklingen av en europeisk marknad för försvarsmateriel och det europeiska försvarets industriella och tekniska bas samt främja tillväxten inom innovativa små och medelstora företag. Parlamentet understryker att man redan har enats om ett sådant förfarande i de reviderade direktiven om s.k. klassisk upphandling respektive allmännyttiga företags upphandling, vilket gör det möjligt för de upphandlande myndigheterna att inrätta långsiktiga, innovativa partnerskap för utveckling och senare anskaffning av nya, innovativa produkter, tjänster eller byggentreprenader och därmed skapa det nödvändiga efterfrågetryck på marknaden som ger incitament till utveckling av en innovativ lösning utan att för den skull avskärma marknaden.

71.

Därför uppmanar Europaparlamentet kommissionen att ta hänsyn till denna utveckling i sin rapport om genomförandet av direktivet om försvarsupphandling (direktiv 2009/81/EG), som den ska lägga fram för Europaparlamentet och rådet senast den 21 augusti 2016, och att i samband med rapporten lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av direktiv 2009/81/EG, i vilket man introducerar förfarandet med innovativa partnerskap för de berörda kontrakten.

72.

Europaparlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att även vidta åtgärder för att undanröja dubbelarbete och överskottskapacitet inom sektorn genom ökat samarbete på den inre marknaden. Parlamentet framhäver de potentiella fördelarna med gemensamma upphandlingar i form av stordriftsfördelar och driftskompatibilitet, och påpekar att gemensamma projekt minskar kostnaderna och möjliggör långsiktiga investeringar.

73.

Europaparlamentet påminner om att de kontrakt som tilldelas på försvars- och säkerhetsområdet ofta är tekniskt komplicerade. Parlamentet betonar att man för att underlätta gränsöverskridande anbud i förekommande fall måste se över onödiga, inkompatibla eller oproportionerliga tekniska krav för att minimera och, när detta är möjligt, undanröja hindren på den inre marknaden.

Det europeiska försvarets industriella och tekniska bas i ett globalt sammanhang

74.

Europaparlamentet konstaterar att det europeiska försvarets industriella och tekniska bas enbart kan utformas som en del av den globala marknaden och uppmuntrar kommissionen och Europeiska rådet att behandla dessa frågor ur ett globalt perspektiv. Parlamentet anser att protektionistiska åtgärder skulle gå stick i stäv mot målet att stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft.

75.

Europaparlamentet beklagar djupt de ojämlikheter i fråga om ömsesidigt marknadstillträde som förekommer mellan Förenta staterna och EU och den obalans som de medför för handeln med försvarsmateriel. Parlamentet efterlyser insatser för att skapa verklig ömsesidighet när det gäller att få tillgång till upphandling av försvarsmateriel på bägge sidor om Atlanten.

76.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt fullgöra de skyldigheter som följer av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel och att se till att de gör strikta bedömningar av alla licensansökningar utifrån alla de åtta kriterier som fastställts. Medlemsstaterna och EU uppmanas att i internationella forum verka för ökad insyn på de internationella upphandlingsmarknaderna inom försvarssektorn, så att kontrollen över de globala handelsflödena med försvarsmateriel ska kunna utökas, framför allt genom att främja vapenhandelsfördraget. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt ratificera fördraget så att det kan träda i kraft efter parlamentets godkännande.

o

o o

77.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament, Natos parlamentariska församling samt Natos generalsekreterare.


(1)  EUT L 183, 13.7.2011, s. 16.

(2)  EUT L 216, 20.8.2009, s. 76.

(3)  Antagna texter, P7_TA(2012)0455.

(4)  EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 9.


Top