Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Konkurrens – Administrativt förfarande – Tillgång till handlingarna i ärendet – Föremål för talan – Iakttagande av rätten till försvar

(Rådets förordning nr 1/2003, artikel 27.2)

2. Konkurrens – Administrativt förfarande – Iakttagande av rätten till försvar – Iakttagande av rätten till försvar – Muntligt hörande av företagen – Skyldighetens omfattning när ett första kommissionsbeslut ogiltigförklarats

(Artikel 81.1 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 27)

Sammanfattning

1. Rätten att få tillgång till handlingarna i ärendet innebär att kommissionen måste ge det berörda företaget möjlighet att undersöka samtliga handlingar som ingår i akten i utredningen och som kan vara relevanta för företagets försvar. Dessa omfattar såväl handlingar som är till företagets fördel som handlingar som är till dess nackdel, med förbehåll för andra företags affärshemligheter, kommissionens interna handlingar och andra konfidentiella uppgifter.

Ett åsidosättande av rätten till insyn i akten under det förfarande som leder fram till ett beslut kan i princip utgöra grund för ogiltigförklaring av detta beslut, då beslutet det berörda företagets rätt till försvar har åsidosatts. I så fall kan åsidosättandet inte avhjälpas enbart genom att det berörda företaget, i en rättegång rörande ogiltigförklaring av detta beslut, får ta del av handlingarna i fråga. Tribunalens prövning är nämligen begränsad till en domstolskontroll av åberopade grunder, och varken avsikten med eller resultatet av denna prövning är att den ska ersätta en fullständig utredning av ärendet inom ramen för det administrativa förfarandet. Ett företag som har väckt talan mot ett beslut av kommissionen försätts inte, genom att senare ta del av vissa handlingar i ärendet, därigenom i samma situation som om det hade kunnat grunda sig på samma handlingar i sina skriftliga och muntliga yttranden till denna institution.

Om det berörda företaget får ta del av handlingarna, och då särskilt handlingar som är till dess fördel, under domstolsförfarandet, är det inte skyldigt att bevisa att kommissionens beslut skulle ha fått ett annat innehåll om företaget hade haft tillgång till de handlingar som inte lämnades ut, utan företaget är endast skyldigt att bevisa att det kunde ha använt nämnda handlingar för sitt försvar. Om kommissionen har förlorat ett antal underakter i vilka företaget skulle ha kunnat finna uppgifter som var relevanta för dess försvar och om företaget, på grund av att det inte finns någon förteckning över innehållet i dessa underakter, inte har kunnat undersöka huruvida dessa försvunna handlingar skulle ha kunnat vara till nytta för dess försvar och, följaktligen, inte heller har kunnat undersöka huruvida de skulle ha kunnat åberopas, kan det inte uteslutas att det faktum att företaget inte har fått ta del av samtliga handlingar i akten har hindrat detta från att försvara sig.

(se punkterna 49–52 samt 59 och 60)

2. När kommissionen – efter det att ett beslut, varigenom företag som överträtt artikel 81.1 EG åläggs sanktionsåtgärder, ogiltigförklarats på grund av ett formfel som endast avser det sätt på vilket kommissionsledamöternas kollegium slutligt antagit beslutet – antar ett nytt beslut, med ett i huvudsak identiskt innehåll och som grundas på samma anmärkningar, är den inte skyldig att höra de berörda företagen på nytt.

Detta gäller emellertid inte om det har begåtts ett fel då det första beslutet antogs, närmare bestämt då det föreligger ett åsidosättande av rätten till försvar på grund av att kommissionen under det administrativa förfarande som föregick det första beslutets antagande inte har gett det berörda företaget tillgång till handlingarna i ärendet i tillräcklig utsträckning, och då i synnerhet inte till de handlingar som skulle ha kunnat vara till nytta för företagets försvar, vilket är ett fel som begicks långt innan det sistnämnda felet gjordes. Genom att under dessa förhållanden anta ett likadant beslut som det som ogiltigförklarats på grund av nämnda fel i förfarandet, utan att inleda ett nytt administrativt förfarande under vilket kommissionen skulle ha hört företaget efter att ha gett det tillgång till handlingarna i ärendet, åsidosätter kommissionen detta företags rätt till försvar.

(se punkterna 64–68)