EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62003CJ0402

Sammanfattning av domen

Domstolens dom (stora avdelningen) den 10 januari 2006.
Skov Æg mot Bilka Lavprisvarehus A/S och Bilka Lavprisvarehus A/S mot Jette Mikkelsen och Michael Due Nielsen.
Begäran om förhandsavgörande: Vestre Landsret - Danmark.
Direktiv 85/374/EEG - Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister - Leverantörens ansvar för en produkt med säkerhetsbrister.
Mål C-402/03.

Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Tillnärmning av lagstiftning – Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister – Direktiv 85/374

(Rådets direktiv 85/374, artiklarna 1 och 3)

2. Tillnärmning av lagstiftning – Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister – Direktiv 85/374

(Rådets direktiv 85/374, artikel 13)

3. Begäran om förhandsavgörande – Tolkning – Rättsverkningar i tiden av en dom i mål om tolkningsavgörande

(Artikel 234 EG)

Sammanfattning

1. Direktiv 85/374/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister skall tolkas så att det utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken leverantören, utöver de fall som uttömmande räknas upp i artikel 3.3 i direktivet, bär det strikta ansvar som inrättas genom direktivet och däri tillskrivs tillverkaren.

Eftersom direktivet eftersträvar en fullständig harmonisering i de frågor som däri behandlas skall den personkrets som fastställs i artiklarna 1 och 3 anses uttömmande reglerad. I artikel 3.3 i direktivet föreskrivs ansvar för leverantören endast när tillverkaren av produkten inte kan identifieras. En nationell bestämmelse enligt vilken leverantören bär ett produktansvar direkt gentemot skadelidande utvidgar således personkretsen av skadeståndsansvariga.

(se punkterna 33–34, 37, 45 och domslutet)

2. Direktiv 85/374/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister skall tolkas så att det inte utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken leverantören är skyldig att, utan begränsning, bära tillverkarens culpaansvar då det system som införs genom direktivet, enligt artikel 13 häri, inte utesluter att man kan tillämpa andra system för ansvar i eller utanför avtalsförhållanden i vilka grunden för ansvaret är en annan, exempelvis skyddet för dolda fel eller culpa.

(se punkterna 47–48 och domslutet)

3. Endast i undantagsfall kan domstolen, med tillämpning av en i gemenskapens rättsordning ingående allmän rättssäkerhetsprincip, begränsa de berördas möjlighet att åberopa den tolkade bestämmelsen i syfte att ifrågasätta rättsförhållanden som etablerats i god tro. För att en sådan begränsning skall kunna komma i fråga skall två kriterier vara uppfyllda, nämligen att de berörda handlat i god tro och att det föreligger en risk för allvarliga störningar.

När det, till skillnad från vad som fastställs i direktiv 85/374/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister, i nationell lagstiftning föreskrivs att tillverkarens strikta ansvar skall överföras på leverantören, innebär det faktum att det i samma rättssystem införs ett system med regressrätt, enligt vilket den leverantör som har utgivit ersättning till en skadelidande för skador som orsakats av en produkt med säkerhetsbrister träder i den skadelidandes ställe vad gäller krav mot tillverkaren, att det inte kan föreligga någon menlig inverkan på rättssäkerheten. Under dessa omständigheter kan gemenskapsdomstolen inte bifalla ett yrkande om att begränsa rättsverkningarna i tiden av sin dom i ett mål om förhandsavgörande beträffande tolkning av nämnda direktiv.

(se punkterna 51–53)

Top