Mål C-555/07

Seda Kücükdeveci

mot

Swedex GmbH & Co. KG

(Begäran om förhandsavgörande från Landesarbeitsgericht Düsseldorf)

”Principen om förbud mot diskriminering på grund av ålder — Direktiv 2000/78/EG — Nationell lagstiftning om uppsägning enligt vilken anställningsperioder som fullgjorts innan arbetstagaren uppnått 25 års ålder inte ska beaktas vid beräkning av uppsägningstid — Motivering för åtgärden — Nationella bestämmelser strider mot direktivet — Den nationella domstolens roll”

Förslag till avgörande av generaladvokat Y. Bot, föredraget den 7 juli 2009   I ‐ 367

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 19 januari 2010   I ‐ 393

Sammanfattning av domen

1. Socialpolitik – Likabehandling i arbetslivet – Direktiv 2000/78 – Förbud mot diskriminering på grund av ålder

   (rådets direktiv 2000/78)

2. Gemenskapsrätt – Principer – Likabehandling – Diskriminering på grund av ålder – Förbud – De nationella domstolarnas skyldighet

1.  Unionsrätten och närmare bestämt principen om förbud mot diskriminering på grund av ålder, såsom den har kommit till uttryck i direktiv 2000/78 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet, ska tolkas så att den utgör hinder mot nationell lagstiftning enligt vilken anställningsperioder som arbetstagaren fullgjort innan denne uppnått 25 års ålder inte ska beaktas vid beräkningen av uppsägningstiden.

   (se punkt 43, samt punkt 1 i domslutet)

2.  Det ankommer på den nationella domstolen att i en tvist mellan enskilda säkerställa att principen om förbud mot diskriminering på grund av ålder, såsom den har kommit till uttryck i direktiv 2000/78 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet, iakttas, genom att vid behov underlåta att tillämpa varje bestämmelse i den nationella lagstiftningen som strider mot denna, oberoende av om den utnyttjar möjligheten att i de fall som avses i artikel 267 andra stycket FEUF begära ett förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol avseende tolkningen av denna princip. Valfriheten att begära förhandsavgörande är nämligen oberoende av de processuella förfaranden som den nationella domstolen måste följa enligt nationell rätt för att kunna underlåta att tillämpa en nationell bestämmelse som den anser stå i strid med författningen.

   (se punkterna 55 och 56, samt punkt 2 i domslutet)