EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62002CJ0171

Sammanfattning av domen

Domstolens dom (femte avdelningen) den 29 april 2004.
Europeiska kommissionen mot Portugisiska republiken.
Artiklarna 39 EG, 43 EG och 49 EG - Direktiv 92/51/EEG - Generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning - Privat säkerhetstjänst - En medlemsstats bestämmelser i vilka det som villkor för att bedriva privat säkerhetstjänst krävs att bolaget eller inrättningen har sitt säte på portugisiskt territorium, att enheten är en juridisk person, att enheten har ett visst bolagskapital och att styrkande handlingar och säkerheter läggs fram trots att de redan har företetts i ursprungsmedlemsstaten - Underlåtenhet att meddela föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom sektorn för privat säkerhetstjänst.
Mål C-171/02.

Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Fri rörlighet för personer — Etableringsfrihet — Frihet att tillhandahålla tjänster — Fördragsbestämmelser — Respektive tillämpningsområde — Kriterier — Tillhandahållande av tjänster under en förlängd period utan att det finns en etablering i bestämmelsemedlemsstaten — Omfattas av friheten att tillhandahålla tjänster — (Artiklarna 43 EG och 49 EG)

2. Fri rörlighet för personer — Arbetstagare — Etableringsfrihet — Frihet att tillhandahålla tjänster — Restriktioner — Skyldighet för företag som bedriver privat säkerhetstjänst att ha sitt säte eller ett driftställe inom det nationella territoriet, att vara en juridisk person, att ha ett visst minsta bolagskapital, att ha ett av de nationella myndigheterna utfärdat tillstånd och att för sin personal ha en yrkeslegitimation som har utfärdats av nämnda myndigheter — Otillåtet — (Artiklarna 39 EG, 43 EG och 49 EG)

Sammanfattning

1. Vad beträffar avgränsningen av tillämpningsområdena för principerna om friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsfriheten är den avgörande frågan huruvida den ekonomiske aktören är etablerad i den medlemsstat där han erbjuder tjänsten i fråga. Principen om etableringsfriheten, såsom den slås fast i artikel 43 EG, är tillämplig på den ekonomiske aktören när han är etablerad (primärt eller sekundärt) i den medlemsstat där han erbjuder tjänsten (bestämmelse- eller värdmedlemsstaten). Om den ekonomiske aktören däremot inte är etablerad i denna bestämmelsemedlemsstat, skall han anses tillhandahålla tjänsterna utomlands. Principen om friheten att tillhandahålla tjänster, vilken slås fast i artikel 49 EG, är i så fall tillämplig på honom. I detta sammanhang innebär begreppet etablering i den mening som avses i artikel 43 EG att aktören från det yrkesmässiga hemvistet stadigvarande och kontinuerligt erbjuder sina tjänster i bestämmelsemedlemsstaten. Tjänster som inte från det yrkesmässiga hemvistet erbjuds stadigvarande och kontinuerligt i bestämmelsemedlemsstaten utgör däremot tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 49 EG.

Tjänster i den mening som avses i artikel 49 EG kan således bestå i tjänster som en ekonomisk aktör som är etablerad i en medlemsstat mer eller mindre ofta eller regelbundet, även under en lång period, tillhandahåller personer som är etablerade i en eller flera andra medlemsstater.

(se punkterna 24─28)

2. En medlemsstat underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 39 EG, 43 EG och 49 EG om den, såsom villkor för att utländska aktörer inom sektorn för privat säkerhetstjänst skall kunna tillhandahålla bevakning av personer och egendom inom det nationella territoriet, kräver att aktörerna

- har sitt säte eller ett fast driftställe inom det nationella territoriet,

- är en juridisk person,

- har ett visst minsta bolagskapital,

- erhåller tillstånd av de nationella myndigheterna, utan att det tas hänsyn till styrkande handlingar eller säkerheter som redan har företetts i ursprungsmedlemsstaten, och

- har en personal som har en yrkeslegitimation som utfärdats av nämnda myndigheter, utan att det tas hänsyn till kontroller eller undersökningar som redan har gjorts i ursprungsmedlemsstaten.

(se punkt 74 samt domslutet)

Top