Förenade målen C‑596/15 P och C‑597/15 P

Bionorica SE
och
Diapharm GmbH & Co. KG

mot

Europeiska kommissionen

”Överklagande – Folkhälsa – Konsumentskydd – Förordning (EG) nr 1924/2006 – Hälsopåståenden om livsmedel – Artikel 13.3 – Förteckning över tillåtna hälsopåståenden om livsmedel – Botaniska ämnen – Hälsopåståenden vilkas utvärdering skjutits upp – Passivitetstalan – Artikel 265 FEUF – Europeiska kommissionens ställningstagande – Berättigat intresse av att få saken prövad – Talerätt”

Sammanfattning – Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 23 november 2017

1. Passivitetstalan–Passivitet–Begrepp–Underlåtenhet att agera–Underlåtenhet att anta en förberedande rättsakt–Omfattas–Villkor

   (Artikel 265 FEUF)

2. Passivitetstalan–Anmodan till institutionen–Villkor–Uttrycklig och precis anmodan

   (Artikel 265 FEUF)

3. Överklagande–Grunder–Grund som avser kvalificeringen av en skrivelse som en institution skickat som svar på en uppmaning att agera–Rättsfrågor

   (Artikel 265 FEUF)

4. Passivitetstalan–Fysiska eller juridiska personer–Berättigat intresse av att få saken prövad–Krav på ett faktiskt intresse–Bedömning vid tidpunkten för talans väckande–Talan som kan ge sökanden en fördel–Föreligger inte–Avvisning

   (Artikel 265 FEUF)

5. Tillnärmning av lagstiftning–Näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel–Förordning nr 1924/2006–Hälsopåståenden–Skillnad mellan tillåtna hälsopåståenden och hälsopåståenden vilkas utvärdering skjutits upp

   (Europaparlamentets och rådets direktiv nr 1924/2006, artiklarna 3 andra stycket a, 6.1, 17.5, 28.5 och 28.6)

6. Passivitetstalan–Fysiska eller juridiska personer–Berättigat intresse av att få saken prövad–Talan avseende kommissionens underlåtenhet att begära en utvärdering av vissa hälsopåståenden som omfattas av övergångsordningen för påståenden som ännu inte utvärderats–Fortsatt tillämpning av övergångsordningen kan vara mer förmånligt än ett förbud mot hälsopåståendet efter en utvärdering–Saknar betydelse–Det berättigade intresset av att få saken prövad består

   (Artikel 265 FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv nr 1924/2006, artikel 28.5 och 28.6)

7. Passivitetstalan–Fysiska eller juridiska personer–Sakprövningsförutsättningar–Berättigat intresse av att få saken prövad–Talerätt–Kumulativa villkor–Talan ska avvisas om något av villkoren inte är uppfyllt

   (Artikel 265 tredje stycket FEUF)

8. Passivitetstalan–Fysiska eller juridiska personer–Berättigat intresse av att få saken prövad–Talan avseende kommissionens underlåtenhet att begära en utvärdering av vissa hälsopåståenden som omfattas av övergångsordningen för påståenden som ännu inte utvärderats–Talan som väckts av ett företag som inte är aktivt på den marknad som avses med de aktuella påståendena–Avvisning–Företagets avsikt att träda in på denna marknad om nämnda påståenden godkänns–Saknar betydelse

   (Artikel 265 FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv nr 1924/2006, artikel 28.5 och 28.6)

1.  Artikel 265 FEUF avser passivitet genom underlåtenhet att fatta beslut eller ta ställning. En passivitetstalan kan inte väckas enbart mot underlåtenhet att anta en rättsakt som har sådana bindande rättsverkningar som kan påverka sökandens intressen, genom att klart förändra dennes rättsliga ställning, utan även mot underlåtenhet att anta en förberedande rättsakt om den utgör den nödvändiga förutsättningen för ett förfarande som i princip ska utmynna i en rättsakt som har bindande rättsverkningar.

   (se punkterna 52 och 53)

2.  Se domen.

   (se punkt 54)

3.  Tribunalens rättsliga kvalificering av en omständighet eller rättsakt, såsom en skrivelse, är en rättsfråga som kan prövas inom ramen för ett överklagande. Frågan huruvida en skrivelse som en institution skickat som svar på en uppmaning att agera innebär att denna institutions påstådda passivitet avbrutits är följaktligen en rättsfråga som kan prövas inom ramen för ett överklagande.

   (se punkt 55)

4.  Se domen.

   (se punkterna 83–85)

5.  Förvisso kan såväl tillåtna hälsopåståenden som hälsopåståenden vilkas utvärdering skjutits upp i princip användas vid saluföringen av livsmedel, men kraven och förutsättningarna är emellertid olika för dessa två typer av påståenden.

   Medan artikel 17.5 i förordning nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel i princip tillåter alla livsmedelsföretagare att använda de tillåtna hälsopåståenden som ingår i den slutgiltiga och unika förteckningen för unionen, omfattas Hälsopåståenden vilkas utvärdering skjutits upp av övergångsbestämmelserna och måste bland annat, enligt artikel 28.5 och 28.6 i förordningen, vara förenliga med förordningen och med gällande tillämpliga nationella bestämmelser.

   Detta innebär bland annat, i enlighet med artikel 3 andra stycket a och artikel 6.1 i förordning nr 1924/2006 att hälsopåståenden inte får vara tvetydiga eller vilseledande och måste grundas på allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation. Vidare måste hälsopåstående vilkas utvärdering skjutits upp även uppfylla kraven enligt varje medlemsstats nationella bestämmelser. Följaktligen medför prövningen av påståendena från fall till fall en risk för motstridiga resultat efter de nationella förvaltnings- och domstolsförfarandena avseende godkännandet av sådana påståenden, och detta inte enbart vid en jämförelse mellan två medlemsstater, utan även inom samma medlemsstat.

   (se punkterna 87–89)

6.  Ett berättigat intresse av att få saken prövad saknas endast när ett bifall till talan inte under några förhållanden kan innebära att sökanden uppnår det eftersträvade resultatet.

   När det gäller en talan om fastställelse av att kommissionen har underlåtit att begära att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet undersöker vissa hälsopåståenden som omfattas av den övergångsordning som föreskrivs i artikel 28.5 och 28.6 i förordning nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel, kan det inte med framgång hävdas att det faktum att övergångsordningen kan vara mer förmånlig än ett definitivt förbud för ett hälsopåstående talar mot att det föreligger ett berättigat intresse av att få saken prövad. Till och med ett förbud för ett hälsopåstående kan nämligen medföra en fördel, ur rättssäkerhetssynpunkt, för en näringsidkare som planerar att träda in på livsmedelsmarknaden eller marknaden för kosttillskott. Ett otvetydigt fastställande av den rättsliga ställningen för hälsopåståenden vilkas utvärdering hittills skjutits upp gör det möjligt för en sådan aktör att anpassa sin affärsstrategi.

   (se punkterna 93, 95 och 96)

7.  Se domen.

   (se punkt 106)

8.  Se domen.

   (se punkt 115)