Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62015CJ0229

    Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 16 juni 2016.
    Minister Finansów mot Jan Mateusiak.
    Begäran om förhandsavgörande – Beskattning – Mervärdesskatt – Direktiv 2006/112/EG – Artiklarna 18 c, 184 och 187 – Beskattningsbara transaktioner – Den beskattningsbara ekonomiska verksamheten upphör – Behållna varor för vilka det gjorts avdrag för mervärdesskatt – Justering av avdrag – Justeringsperiod – Beskattning enligt artikel 18 c i direktiv 2006/112 efter det att justeringsperioden löpt ut.
    Mål C-229/15.

    Court reports – general

    Mål C‑229/15

    Minister Finansów

    mot

    Jan Mateusiak

    (begäran om förhandsavgörande från Naczelny Sąd Administracyjny)

    ”Begäran om förhandsavgörande — Beskattning — Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Artiklarna 18 c, 184 och 187 — Beskattningsbara transaktioner — Den beskattningsbara ekonomiska verksamheten upphör — Behållna varor för vilka det gjorts avdrag för mervärdesskatt — Justering av avdrag — Justeringsperiod — Beskattning enligt artikel 18 c i direktiv 2006/112 efter det att justeringsperioden löpt ut”

    Sammanfattning – Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 16 juni 2016

    1. Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Avdrag för ingående mervärdesskatt – Justering av ursprungligen gjorda avdrag – Mål

      (Rådets direktiv 2006/112, artikel 18 a)

    2. Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Beskattningsbara transaktioner – Den beskattningsbara ekonomiska verksamheten upphör – Behållna varor för vilka det gjorts avdrag för mervärdesskatt – Tillåtet – Justeringsperioden har löpt ut – Saknar betydelse

      (Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 18 c och 184–192)

    1.  Se domen.

      (se punkterna, 27, 28 och 39)

    2.  Artikel 18 c i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i dess lydelse enligt direktiv 2009/162 (mervärdesskattedirektivet), ska tolkas så, att en beskattningsbar persons behållande av varor – vilka vid förvärvet medfört avdragsrätt – i samband med att dennes beskattningsbara ekonomiska verksamhet upphör, får likställas med mervärdesskattepliktig leverans av varor mot ersättning, om den justeringsperiod som avses i artikel 187 i direktiv 2006/112, i dess lydelse enligt direktiv 2009/162, har löpt ut.

      Det följer, först och främst, av artikel 18 c i mervärdesskattedirektivet att då en beskattningsbar person behåller varor när vederbörande upphör att bedriva sin beskattningsbara ekonomiska verksamhet, får detta likställas med en leverans av varor mot ersättning, om avdragsrätt helt eller delvis förelåg för mervärdesskatten på varorna när de förvärvades. Inget annat villkor uppställs i artikel 18 c i mervärdesskattedirektivet, i synnerhet inget villkor kopplat till att varorna, när verksamheten har upphört, måste behållas under en viss tid efter förvärvet för att kunna beskattas. Beträffande tillämpningen av nämnda bestämmelse innehåller den inte heller någon hänvisning till bestämmelserna om justering av avdrag i artiklarna 184–192 i mervärdesskattedirektivet, till skillnad från artikel 168a.1 andra stycket i direktivet som hänvisar till dessa bestämmelser för beskattning med stöd av artikel 26 i nämnda direktiv av fast egendom som används för privat bruk. Slutligen är justering av avdrag, som genomförs sedan förändringar inträffat i de faktorer som lagts till grund för att bestämma mervärdesskattebeloppet efter det att mervärdesskattedeklarationen lämnats in och som syftar till att säkerställa att de avdrag som görs troget återspeglar hur varorna har använts i företagets verksamhet, ett system för retroaktiv korrigering.

      Beskattning enligt artikel 18 c i mervärdesskattedirektivet utgår däremot från förutsättningen att en ny beskattningsbar transaktion sker vid tidpunkten för den ekonomiska verksamhetens upphörande. Beskattning enligt nämnda bestämmelse tar hänsyn till de värdeförändringar som skett av företagets tillgångar under hela den tid de använts i företagets verksamhet. Beskattningsunderlaget för transaktionen när en beskattningsbar ekonomisk verksamhet upphör utgörs av värdet på tillgångarna i fråga, fastställt vid tidpunkten för nämnda upphörande, vilket innebär att tillgångarnas värdeutveckling mellan förvärvet av densamma och upphörandet beaktas. För att uppnå syftet med artikel 18 c i mervärdesskattedirektivet – vilket består i att förhindra att den slutliga konsumtionen av varor som har gett upphov till avdragsrätt inte beskattas till följd av att den beskattningsbara verksamheten upphört, och att på ett verkningsfullt sätt avskaffa all olikbehandling i mervärdesskattehänseende mellan konsumenter som förvärvar sina varor från en annan beskattningsbar person och konsumenter som förvärvar sina varor inom ramen för sin rörelse – måste beskattning enligt artikel 18 c i mervärdesskattedirektivet ske när en vara som medfört avdragsrätt har ett restvärde vid tidpunkten för den beskattningsbara ekonomiska verksamhetens upphörande, oberoende av den tidsperiod som förflutit mellan den dag då varan förvärvades och den ekonomiska verksamhetens upphörande.

      (se punkterna 33–39)

    Top