Mål C‑222/15

Hőszig Kft.

mot

Alstom Power Thermal Services

(begäran om förhandsavgörande från Pécsi Törvényszék)

”Begäran om förhandsavgörande — Prorogationsklausul — Civilrättsligt samarbete — Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område — Förordning (EG) nr 44/2001 — Artikel 23 — Klausul som ingår bland de allmänna avtalsvillkoren — Parternas samtycke till dessa avtalsvillkor — En sådan klausuls giltighet och exakthet”

Sammanfattning – Domstolens dom (andra avdelningen) av den 7 juli 2016

1. Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Förordning nr 44/2001 – Bestämmelser i denna förordning som anses motsvara bestämmelser i Brysselkonventionen – Tolkning av nämnda bestämmelser i enlighet med domstolens praxis rörande konventionen – Avtal om domstols behörighet – Begrepp – Ska tolkas självständigt

   (Konvention av den 27 september 1968; rådets förordning nr 44/2001, artikel 23.1)

2. Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Förordning nr 44/2001 – Prorogation – Avtal om domstols behörighet – Parternas samtycke – Formkrav – Skriftlig form – Klausul i de allmänna avtalsvillkoren – Krav på uttrycklig hänvisning till de villkoren i avtalet – Krav på att tillräckligt exakt fastställa behörig domstol

   (Rådets förordning nr 44/2001, artikel 23.1)

1.  Begreppet ”avtal om domstols behörighet” i artikel 23.1 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska inte tolkas som en hänvisning till nationell rätt i någon av de berörda staterna, utan som ett självständigt begrepp. Sett till att den bestämmelsen har ett processuellt syfte, nämligen att på det internationella planet skapa enhetliga regler om domstols behörighet, regleras en prorogationsklausul av den bestämmelsen, vilken innehåller de formkrav och materiella villkor som ska vara uppfyllda för att garantera rättssäkerhet och parternas samtycke.

   (se punkterna 29 och 31–33)

2.  Den domstol där talan har väckts har en skyldighet att vid processens början pröva huruvida parterna verkligen har lämnat sitt samtycke till prorogationsklausulen, ett samtycke som måste framgå klart och tydligt. Formkraven i artikel 23.1 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område syftar därvid till att säkerställa att samtycke verkligen föreligger. Denna bestämmelse ska tolkas så, att en prorogationsklausul, vilken återfinns i beställarens allmänna leveransvillkor, vilka nämns i de handlingar som dokumenterar avtalen mellan parterna och översändes i samband med att avtalen ingicks, och vilken pekar ut domstolarna i en stad i en medlemsstat som behöriga, uppfyller kraven i den bestämmelsen angående parternas samtycke och exaktheten vad gäller klausulens innehåll.

   Enligt sedvänja i affärslivet är en prorogationsklausul i de allmänna avtalsvillkoren giltig om det avtal som undertecknats av båda parterna innehåller en uttrycklig hänvisning till dessa allmänna villkor. Beträffande exaktheten i en prorogationsklausuls innehåll, när det gäller att bestämma vilken eller vilka domstolar i en medlemsstat som ska vara behöriga att pröva tvister som uppstått eller kan uppstå mellan parterna, räcker det att de objektiva faktorer som enligt parternas överenskommelse ska gälla för valet av den eller de domstolar till vilka de avser att hänskjuta tvister som uppkommit eller som kommer att uppkomma anges i klausulen. Dessa faktorer, som måste vara tillräckligt precisa för att den domstol vid vilken målet är anhängigt ska kunna avgöra om den är behörig, kan i förekommande fall fastställas närmare mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet.

   (se punkterna 37, 39, 43, 44 och 49 samt domslutet)