Domstolens beslut (tredje avdelningen) av den 17 juli 2014 –

Delphi Hungary Autóalkatrész Gyártó

(mål C‑654/13) ( 1 )

”Begäran om förhandsavgörande — Artikel 99 i domstolens rättegångsregler — Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Artikel 183 — Återbetalning av överskjutande mervärdesskatt — Nationellt system enligt vilket dröjsmålsränta inte ska betalas på mervärdesskatt som inte kunnat restitueras inom rimlig tid till följd av ett villkor som förklarats strida mot unionsrätten — Likvärdighetsprincip”

Unionsrätt — Direkt effekt — Nationella avgifter som är oförenliga med unionsrätten — Återbetalning — Procedur — Tillämpning av nationell rätt — Gränser — Iakttagande av likvärdighetsprincipen och effektivitetsprincipen — Prövning som det ankommer på den nationella domstolen att göra (Rådets direktiv 2006/112, artikel 183) (se punkterna 29–39 och slutet)

Avgörande

Unionsrätten, särskilt artikel 183 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, ska tolkas så, att den utgör hinder för lagstiftning eller praxis i en medlemsstat, såsom den lagstiftning och den praxis som är aktuell i det nationella målet, enligt vilken dröjsmålsränta inte ska betalas på mervärdesskattebelopp som inte kunnat restitueras inom rimlig tid till följd av en nationell bestämmelse som befunnits strida mot unionsrätten. I avsaknad av unionslagstiftning på området ankommer det på nationell rätt att – med iakttagande av likvärdighets- och effektivitetsprinciperna – bestämma de närmare formerna för betalningen av sådan ränta, vilka inte får vara mindre förmånliga än dem som är tillämpliga i mål där talan grundar sig på ett åsidosättande av nationell rätt och i vilka föremålet eller saken liknar föremålet och saken i mål som grundar sig på ett åsidosättande av unionsrätten. De närmare formerna för betalningen av sådan ränta får inte heller vara utformade på ett sådant sätt att det i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt att utöva rättigheter som tillerkänns av unionens rättsordning. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera detta i det mål som den har att avgöra. Nationella domstolar är skyldiga att underlåta att tillämpa bestämmelser i nationell lagstiftning som strider mot unionsrätten.

( 1 ) EUT C 85, 22.3.2014.