Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Begäran om förhandsavgörande – Bedömning av giltigheten – Ogiltighet av gemenskapsbestämmelser som är jämförbara med bestämmelser som domstolen tidigare har ogiltigförklarat – Nationella domstolar saknar behörighet – Skyldighet att begära förhandsavgörande

(Artiklarna 230 EG, 234 tredje stycket EG och 241 EG)

2. Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Socker – Handel med tredjeland – Tilläggsbelopp för import – Fastställelse på grundval av importpriset cif – Skyldighet för importören att inge en begäran – Fastställelse på grundval av det representativa priset – Ogiltighet

(Kommissionens förordning nr 1423/95, artiklarna 1.2 och 4.1–2)

Sammanfattning

1. Artikel 234 tredje stycket EG innebär att en nationell domstol, mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning, är skyldig att vända sig till domstolen med en fråga avseende giltigheten av bestämmelser i en förordning, även om domstolen tidigare har funnit motsvarande bestämmelser i en liknande förordning ogiltiga. De nationella domstolarna är nämligen inte behöriga att själva fastställa att en rättsakt som har antagits av gemenskapens institutioner är ogiltig.

Även om undantag från regeln att de nationella domstolarna inte är behöriga att själva avgöra huruvida en rättsakt som har antagits av gemenskapen är ogiltig under vissa omständigheter kan förekomma i fråga om interimistiska förfaranden, kan domstolens slutsats beträffande tolkningsfrågor i domen i målet Cilfit m.fl. inte tillämpas på frågor som rör giltigheten av gemenskapsrättsakter.

Denna lösning är en nödvändig följd av, för det första, kravet på enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten. Detta krav är särskilt viktigt när giltigheten av en gemenskapsrättsakt ifrågasätts. Om det rådde skilda uppfattningar mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om giltigheten av gemenskapens rättsakter skulle detta innebära ett äventyrande av enhetligheten i själva gemenskapens rättsordning och ett åsidosättande av grundläggande rättssäkerhetskrav.

För det andra följer den av kravet på inre sammanhang i det system för domstolsprövning som införts genom fördraget. Begäran om förhandsavgörande rörande giltighetsfrågor är på samma sätt som talan om ogiltigförklaring ett sätt att granska lagenligheten av rättsakter som antagits av gemenskapens institutioner. Genom å ena sidan artiklarna 230 EG och 241 EG, och å andra sidan artikel 234 EG, har det genom fördraget inrättats ett fullständigt system för kontroll av huruvida de rättsakter som antagits av gemenskapsinstitutionerna är lagenliga. Denna kontroll har anförtrotts gemenskapsdomstolen.

(se punkterna 17–19, 21, 22 och 25 samt punkt 1 i domslutet)

2. Bestämmelserna i artikel 4.1 och 4.2 i förordning nr 1423/95 om tillämpningsföreskrifter för import av produkter från sockersektorn med undantag av melass är ogiltiga, i den mån som det i dessa bestämmelser föreskrivs att det däri angivna tilläggsbeloppet normalt skall beräknas på grundval av det representativa pris som avses i artikel 1.2 i samma förordning samt att tilläggsbeloppet skall beräknas på grundval av cif‑importpriset för sändningen i fråga endast om importören begär det.

(se punkt 32 samt punkt 2 i domslutet)