Produkters och tjänsters tillgänglighet

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

• Syftet med direktivet är att harmonisera kraven på tillgänglighet* för vissa produkter* och tjänster så att EU:s inre marknad fungerar smidigt genom att eliminera och förhindra eventuella hinder för fri rörlighet som kan finnas på grund av olika nationella lagar.
• Det ska ge fördelar för företag, personer med funktionsnedsättning* och äldre. Tillämpningen av tillgänglighetskrav kommer att klargöra den nuvarande tillgänglighetsskyldigheten i EU-lagstiftningen, särskilt när det gäller offentlig upphandling och strukturfonder.
• Direktivet är känt som den europeiska rättsakten om tillgänglighet.

VIKTIGA PUNKTER

Lagstiftningen kommer att tillämpas från och med den 28 juni 2025 på följande.

• Produkter:
  • Datorer och operativsystem.
  • Betalningsterminaler och vissa självbetjäningsterminaler som exempelvis bankomater, biljett- och incheckningsmaskiner samt interaktiva självbetjäningsterminaler som tillhandahåller information.
  • Smarttelefoner och annan utrustning för åtkomst till telekommunikationstjänster.
  • Tv-utrustning med digital-tv-tjänster.
  • E-böcker.
• Tjänster:
  • Telefonitjänster.
  • Tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster.
  • Vissa inslag i luft-, buss-, järnvägs- och vattentransporttjänster, såsom webbplatser, mobila tjänster, elektroniska biljetter och information.
  • Banktjänster för konsumenter.
  • E-böcker.
  • E-handel.
  • Mottagande av nödsamtal till det gemensamma europeiska larmnumret 112.

Lagstiftningen gäller inte

• förinspelade tidsberoende medier, såsom videor och diabilder, som offentliggjorts före den 28 juni 2025,
• kartor på nätet om väsentlig information tillhandahålls på ett tillgängligt digitalt sätt,
• webbplatser och andra former av arkiv vars innehåll inte uppdaterats eller redigerats efter den 28 juni 2025,
• mikroföretag som tillhandahåller tjänster.

Särskilda tillgänglighetskrav gäller alla produkter och tjänster som omfattas av lagstiftningen, förutsatt att detta inte innebär att deras grundläggande karaktär förändras eller medför en oproportionerlig börda för operatörerna.

• Produkter måste
  • utformas och tillverkas för att i högsta möjliga grad kunna användas av personer med funktionsnedsättning,
  • uppfylla detaljerade regler när det gäller information och bruksanvisningar, användargränssnitt och funktionell utformning, stödtjänster och förpackningar.
• När det gäller tjänster måste
  • information ges om tjänsten, dess tillgänglighetsfunktioner och hjälpmedel,
  • webbplatser och mobila enheter göras lättillgängliga,
  • stödsystem, såsom hjälp-deskar, teletjänstcentraler och utbildning, ge information om tillgänglighet,
  • metoder, riktlinjer och förfaranden tillämpas för att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning. Särskilda regler gäller för olika tjänster (elektronisk kommunikation, audiovisuella tjänster, luft-, buss-, järnvägs-, vatten- och stadstransport, banktjänster för konsumenter, e-böcker, e-handel och mottagande av nödkommunikation till larmnumret 112).
• EU-länderna kan kräva att den bebyggda miljö där tjänster tillhandahålls överensstämmer med tillgänglighetskrav.
• Bilaga II ger icke-bindande exempel på hur de olika tillgänglighetskraven kan uppfyllas.

I lagstiftningen ställs följande krav.

• Tillverkarna måste
  • konstruera och tillverka produkter enligt direktivet och ta hänsyn till eventuella senare ändringar av de harmoniserade standarderna,
  • utarbeta nödvändig teknisk dokumentation, genomföra bedömningen av överensstämmelse och bevara informationen i fem år,
  • ange tydlig identifiering på sina produkter och sina egna kontaktuppgifter,
  • se till att lättförståda instruktioner och säkerhetsföreskrifter medföljer produkten.
• Importörerna måste
  • se till att produkten har genomgått förfarandet för bedömning av överensstämmelse, har den tekniska dokumentation som krävs, inklusive instruktioner på ett språk som användarna lätt kan förstå, och är försedd med CE-märkningen,
  • vägra att släppa ut en produkt på marknaden som de anser inte uppfyller tillgänglighetskraven och informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna,
• Tjänsteleverantörer måste
  • utforma och tillhandahålla tjänster i enlighet med direktivet,
  • ge allmänheten tillgång till skriftlig och muntlig information, på ett sätt som är lättillgängligt för personer med funktionsnedsättning, om den tjänst de erbjuder och hur den uppfyller tillgänglighetskraven,
  • se till att det finns rutiner för att fortsätta att uppfylla tillgänglighetskraven och ta hänsyn till eventuella förändringar.
• Tillverkare, importörer och distributörer måste agera omedelbart om de upptäcker att produkten inte längre överensstämmer med lagstiftningen.

EU-länderna måste

• se till att alla produkter och tjänster som omfattas av lagstiftningen uppfyller dess tillgänglighetskrav,
• på begäran förse allmänheten med information om hur företag genomför kraven,
• genomföra och uppdatera förfaranden för att
  • kontrollera att tjänsterna överensstämmer med direktivet,
  • följa upp klagomål eller rapporter om bristande överensstämmelse,
  • kontrollera att företaget har åtgärdat bristande överensstämmelse,
• tillhandahålla sätt, inklusive rättsliga åtgärder, för att säkerställa efterlevnad och påföljder för brott mot lagen.

Europeiska kommissionen

• får anta delegerade akter och genomförandeakter för att ändra tekniska aspekter av direktivet,
• får begära att de europeiska standardiseringsorganisationerna utarbetar harmoniserade standarder för tillgänglighetskrav eller antar tekniska specifikationer under vissa villkor,
• inrättar en arbetsgrupp som består av företrädare för myndigheter för marknadskontroll och kontroll av tjänsters överensstämmelse samt berörda parter, inklusive organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning för att
  • underlätta utbyte av information och bästa praxis,
  • främja samarbete mellan myndigheterna och berörda parter,
  • ge råd,
• senast den 28 juni 2030 och därefter vart femte år överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om tillämpningen av detta direktiv.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Direktivet måste bli lag i EU-länderna senast den 28 juni 2022. EU-länderna måste tillämpa bestämmelserna från och med den 28 juni 2025.

EU-länderna kan emellertid

• senarelägga efterlevnaden när det gäller det gemensamma europeiska larmnumret 112 till den 28 juni 2027,
• ge tjänsteleverantörer vars anläggningar redan lagligen var i bruk senast den 28 juni 2025 ytterligare fem år (fram till den 28 juni 2030),
• tillåta att självbetjäningsterminaler fortsätter att användas fram till slutet av deras ekonomiskt bärkraftiga nyttjandeperiod men inte längre än 20 år efter att de togs i bruk.

BAKGRUND

• Över 80 miljoner människor i EU har någon form av funktionsnedsättning. Antalet ökar med en åldrande befolkning.
• I sin stadga om de grundläggande rättigheterna erkänner och respekterar EU rätten för personer med funktionsnedsättning att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet.
• Direktivet definierar personer med funktionsnedsättning i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Alla EU-länder har ratificerat konventionen.

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) (EUT L 321, 17.12.2018, s. 36).

Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG (EUT L 218, 13.8.2008, s. 82).

Senast ändrat 10.09.2019