Miljökvalitetsnormer som ska tillämpas på ytvatten

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

• Direktivet fastställer miljökvalitetsnormer för förekomst i ytvatten* av vissa ämnen eller grupper av ämnen som klassificerats som prioriterade föroreningar på grund av den stora risk som de utgör för eller via vattenmiljön. Dessa normer är förenliga med strategin och målen i Europeiska unionens (EU) vattenramdirektiv (direktiv 2000/60/EG).
• Det upphäver direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG med verkan från den 22 december 2012.

VIKTIGA PUNKTER

Direktivet fastställer miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och åtta andra föroreningar. Dessa ämnen omfattar metallerna kadmium, bly, kvicksilver och nickel samt deras föreningar, bensen, polyaromatiska kolväten liksom flera bekämpningsmedel. Ett flertal av dessa prioriterade ämnen klassificeras som farliga.

Miljökvalitetsnormerna i direktiv 2008/105/EG innebär begränsningar av koncentrationen av de prioriterade ämnena och åtta andra föroreningar i vatten (eller biota*), gränser som inte får överskridas om en god kemisk status ska uppnås. Det finns två typer av vattennormer.

• En gräns för den genomsnittliga koncentrationen av det berörda ämnet, beräknat genom mätningar under en ettårsperiod. Syftet med denna norm är att ge skydd mot långtidsexponering för föroreningar i vattenmiljön.
• En högsta tillåten koncentration av det berörda ämnet, alltså den högsta koncentrationen vid varje enskild mätning. Syftet med denna norm är att ge skydd mot korttidsexponering, dvs. kortvariga föroreningstoppar.

Miljökvalitetsnormerna ser olika ut för

• inlandsytvatten (floder och sjöar), och
• andra ytvatten (vatten i övergångszon, kustvatten och territorialvatten).

EU:s medlemsstater måste se till att miljökvalitetsnormerna följs. De måste även vidta åtgärder för att garantera att koncentrationerna av ämnen som tenderar att ackumuleras i sediment och/eller biota inte ökar påtagligt.

Direktiv 2013/39/EU

Med direktiv 2013/39/EU uppdaterades miljökvalitetsnormerna för sju av de 33 ursprungliga prioriterade ämnena enligt de senaste tekniska och vetenskapliga uppgifterna om dessa ämnens egenskaper.

De reviderade miljökvalitetsnormerna för de sju befintliga prioriterade ämnena var tvungna att beaktas för första gången i medlemsstaternas förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt från och med den 22 december 2015 för att uppnå en god kemisk ytvattenstatus för dessa ämnen senast den 22 december 2021.

Detta direktiv inbegrep tolv nya identifierade prioriterade ämnen vars miljökvalitetsnormer måste beaktas i samband med att det utarbetas kompletterande övervakningsprogram och i de preliminära åtgärdsprogram som ska ha lämnats till Europeiska kommissionen senast i slutet av 2018, i syfte att uppnå en god kemisk ytvattenstatus för dessa ämnen senast den 22 december 2027.

Bevakningslista

Enligt direktiv 2013/39/EU ska kommissionen även upprätta en bevakningslista över ämnen för vilka EU-omfattande övervakningsdata ska samlas in för att stödja framtida prioriteringar. Denna bevakningslista fastställs i genomförandebeslut (EU) 2022/1307.

Blandningszoner

Enligt direktiv 2008/105/EG ska medlemsstaterna också ange blandningszoner nära utsläppspunkter, där miljökvalitetsnormerna får överskridas under förutsättning att resten av ytvattenförekomsten uppfyller kraven. Blandningszonerna måste vara tydligt angivna i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som fastställs i enlighet med vattenramdirektivet.

Register

För varje avrinningsdistrikt måste medlemsstaterna upprätta ett register över utsläpp och spill av alla ämnen som förtecknas i del A i bilaga I till direktivet. Med hjälp av detta register kontrollerar kommissionen om det har skett framsteg i förhållande till de uppsatta målen att

• gradvis minska förorening från prioriterade ämnen, och
• stoppa eller stegvis eliminera utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESTÄMMELSERNA FÖR?

Direktivet skulle ha införlivats i nationell lagstiftning senast den 13 juli 2010.

BAKGRUND

Att miljökvalitetsnormerna följs bör gynna såväl den allmänna befolkningen som miljön. Det bör leda till minskade kostnader för rening av ytvatten som används för att producera dricksvatten och till att förbättra skyddet för både de växter och de djur som lever i dessa vatten liksom för boskap som dricker av vattnet.

Mer information finns här:

• Prioriterade ämnen enligt vattenramdirektivet (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2008/105/EG har förts in i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/1307 av den 22 juli 2022 om upprättande av en bevakningslista över ämnen för unionsomfattande övervakning inom vattenpolitikens område i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG (delgivet med nr C(2022) 5098) (EUT L 197, 26.7.2022, s. 117).

Senast ändrat 10.08.2022