Framtiden för europeisk lagstiftning på det audiovisuella området

I början av 2003 inledde kommissionen ett brett offentligt samråd om direktivet "Television utan gränser" och dess eventuella översyn. I detta meddelande presenteras de viktigaste resultaten från samrådet samt ett antal initiativ som kommer att genomföras på kort och medellång sikt på grundval av dessa resultat. I meddelandet uppmärksammas också den senaste utvecklingen inom det audiovisuella området och de olika gemenskapsåtgärderna som påverkar sektorn analyseras.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande av den 15 december 2003 om framtiden för europeisk lagstiftning på det audiovisuella området [KOM(2003) 784 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

DE VIKTIGASTE TENDENSERNA I EUROPAS AUDIOVISUELLA LANDSKAP

År 2001 omsatte den europeiska audiovisuella marknaden nästan 95 miljarder euro, vilket är en ökning med 5,2 % jämfört med 2000. Av de båda största verksamhetsområdena, tv och film, utgjorde tv-branschen ungefär två tredjedelar av marknaden under 2001, medan film- och videobranschen stod för ungefär 15 % av marknaden. Dvd-sektorn har varit den mest dynamiska. År 2002 var dess omsättning i detaljhandeln lika stor som den för traditionella VHS-kassetter.

Utvecklingen av tv-marknaden avstannade under 2001. Detta berodde huvudsakligen på otillfredsställande resultat för de traditionella kommersiella tv-kanalerna som påverkades av en allmän kris på reklammarknaden. Betal-tv däremot befäste sin dynamism med en årlig ökning på ungefär 13 %. De första prognoserna för 2002 bekräftar dessa tendenser. Vid slutet av 2002 kunde mer än 18 % av de europeiska hushållen ta emot digitala sändningar. Denna siffra täcker huvudsakligen satellitsändningar eftersom kabel-tv har blivit populärt bara i några få länder.

Betalningsbalansen i den audiovisuella sektorn är negativ, särskilt när det gäller rättigheter för radio- och tv-sändningar, biografvisningar och videodistribution, beroende på ett underskott i handeln med USA som uppgick till mer än åtta miljarder US-dollar år 2000.

Nästan alla hushåll inom EU har en tv-apparat och många har två apparater eller fler. Österrike är fortfarande det land där man ser minst på tv (153 minuter), medan tv-tittandet är mest populärt i Spanien (262 minuter).

EU bekräftade sin ledande roll när det gäller produktion av långfilm med 630 produktioner 2002. Motsvarande siffra för USA var 450. Det ska emellertid påpekas att en stor del av den europeiska filmproduktionen inte lockar en betydande publik (dvs. fler än 100 000 åskådare). När det gäller de ekonomiska investeringarna är budgeten för de amerikanska filmproduktionerna flera gånger större än budgeten för europeiska filmproduktioner. Den senaste vågen av europeiska samproduktioner är kanske lösningen på denna obalans (250 samproduktioner under 2002).

Förutom digital-tv är det i huvudsak tre tekniska innovationer som kan bidra positivt till utvecklingen av den audiovisuella sektorn, nämligen tv med hög upplösning, platta tv-skärmar och interaktiv television.

GEMENSKAPSÅTGÄRDER SOM PÅVERKAR DEN AUDIOVISUELLA SEKTORN

Den europeiska audiovisuella sektorn berörs inte bara av gemenskapens stödmekanismer (Mediaprogrammet) och av regleringen av innehållet (direktivet "Television utan gränser" - se nedan). Flera av åtgärderna påverkar märkbart företagen i den audiovisuella sektorn. Detta rättfärdigar behovet av en enhetlig strategi på gemenskapsnivå som tar hänsyn till alla åtgärder på området.

Följande gemenskapsåtgärder spelar en viktig roll i utvecklingen av den audiovisuella sektorn:

Konkurrens: Reglerna på området syftar till att förhindra olaglig inskränkning av konkurrensen och garantera en sund konkurrens utan att den inre marknaden påverkas negativt. EG-fördraget förbjuder statsstöd som snedvrider konkurrensen och gynnar vissa företag mer än andra. Statsstöd till "tjänster av allmänt ekonomiskt intresse", inbegripet public service-tjänster tillåts emellertid. I kommissionens meddelande från november 2001 klargörs därför kriterier för tillämpningen av konkurrensregler inom public service (es de en fr). I ett annat meddelande om filmindustrin som antogs i september 2001 har kommissionen offentliggjort kriterier för att bevilja sådant statsstöd till film- och tv-produktioner som är förenligt med EG-fördraget.

Mediemångfald: De åtgärder som ska trygga mångfalden i medierna begränsar vanligtvis ägarinflytandet i medieföretagen och förhindrar samtidig kontroll av flera medieföretag. Syftet med dessa åtgärder är att skydda yttrandefriheten och se till att medierna återspeglar de olika åsikter som finns. I kommissionens grönbok om tjänster i allmänhetens intresse från maj 2003, påpekas det att det är medlemsstaternas uppgift att värna om mediemångfalden. Därför innehåller EU:s lagstiftning för närvarande inga bestämmelser i frågan. En del befintlig lagstiftning bidrar emellertid mer eller mindre indirekt till att bevara mångfalden. Detta är fallet med gemenskapens konkurrenslagstiftning och vissa bestämmelser i direktivet "Television utan gränser" (t.ex. de om främjandet av europeiska verk och verk av oberoende producenter).

Upphovsrätt: Det rättsliga ramverket för dessa rättigheter återfinns i direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. Rådet och parlamentet har sedan antagit ett direktiv om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Syftet med direktivet är att åstadkomma en harmonisering av den nationella lagstiftningen om immateriella rättigheter och att upprätta en allmän ram för informationsutbyte mellan ansvariga nationella myndigheter.

Elektroniska kommunikationsnätverk och kommunikationstjänster: Kommissionen påbörjade 1999 en genomgripande översyn av det nuvarande regelverket på området för telekommunikationer, i syfte att göra denna sektor mer konkurrenskraftig och mer i linje med tekniska landvinningar och krav från marknaden. Detta ledde till att man 2002 antog ett nytt regelverk för elektroniska kommunikationer avsett att börja tillämpas i juli 2003. Direktivet om elektronisk handel som antogs 2000 harmoniserar vissa aspekter som gör det möjligt för tjänster inom informationssamhället att fullt ut dra nytta av den inre marknaden.

Konsumentskydd: Gemenskapens alla konsumentskyddsregler ska tillämpas på den audiovisuella sektorn på samma sätt som på andra ekonomiska sektorer. Reglerna omfattar bl.a. allmänna bestämmelser om vilseledande reklam, samt det nya förslaget till ramdirektiv om företags otillbörliga affärsmetoder gentemot konsumenter.

Handelspolitik: När det gäller audiovisuella tjänster har Europeiska unionen och dess medlemsstater inte gjort några åtaganden men har i den senaste multilaterala förhandlingsrundan (Uruguayrundan) antagit bestämmelser om undantag från klausulen om "mest gynnad nation". På så sätt har EU fått handlingsfrihet, vilket gör att man kan behålla befintliga åtgärder på nationell nivå och gemenskapsnivå och samtidigt utveckla handlingsprogram och instrument som ett svar på utvecklingen inom sektorn.

RESULTAT FRÅN SAMRÅDSFÖRFARANDET OM HUR TV-DIREKTIVET FUNGERAR

Direktivet " Television utan gränser " (tv-direktivet) utgör hörnstenen i EU:s politik på det audiovisuella området. I detta fastställs ett antal minimistandarder som medlemsstaternas reglering av innehållet i tv-sändningarna måste respektera. Dessa standarder innebär huvudsakligen en skyldighet att vidta åtgärder för att

• främja produktion och spridning av europeiska tv-program,
• skydda konsumenterna från otillbörliga affärsmetoder när det gäller reklam, sponsring och tv-shopping,
• se till att viktiga evenemang inte sänds med exklusiva sändningsrättigheter på ett sådant sätt att stora delar av allmänheten hindras från att se evenemanget,
• skydda minderåriga och den allmänna ordningen,
• skydda rätten till genmäle.

I de flesta bidragen som kommit in till kommissionen inom ramen för samrådsförfarandet erkänns vikten av tv-direktivets regelverk och dess positiva sätt att bidra till att garantera fri rörlighet för radio- och tv-sändningar i EU. De viktigaste slutsatserna från samrådet är följande:

- Även om de flesta medlemsstaterna i sina inlägg anser att reglerna är väl anpassade, har en del stater och vissa konsumentorganisationer uttryckt sin oro över skillnaderna i de nationella lagstiftningarna och risken att radio- och tv-företagen etablerar sig i det land som har den mest liberala lagstiftningen.

- Vissa medlemsstater har uppmärksammat problemet med områdesinriktad reklam. Denna går till så att radio- och tv-företagen använder sig av en kanal avsedd för allmänheten i det egna landet för att nå ut till särskilda målgrupper, oftast i grannländerna. Kanalen är densamma, men de ursprungliga reklaminslagen har bytts ut mot reklaminslag som riktar sig direkt till de utvalda målgrupperna. Denna metod kritiseras för att snedvrida konkurrensen och utgöra ett hot mot den kulturella mångfalden, även om den står i överensstämmelse med principerna för fritt tillhandahållande av tjänster och den fria etableringsrätten såsom EG-domstolen har tolkat dem.

- Rätten till information (bestämmelser för evenemang av särskild vikt): Samråden visade att det inte finns något omedelbart behov av en översyn av denna bestämmelse i direktivet. En del förbättringar föreslogs visserligen men det fanns ingen samstämmighet om huruvida man på europeisk nivå bör definiera begreppet "betydande del av publiken" eller om man behöver omarbeta direktivet när det gäller referensuppgifterna.

- Produktions- och sändningskvoter: I de flesta inläggen vill man behålla nuvarande regler när det gäller främjande av europeiska verk (artikel 4). Några krävde att kraven skulle skärpas medan andra föreslog att man skulle ersätta de nuvarande kraven med andra instrument som till exempel investeringskrav eller särskilda stödprogram för europeisk produktion. Även när det gäller produktionskvoter för europeiska verk (artikel 5) stödjer en majoritet att man behåller nuvarande regler. Flera berörda aktörer efterfrågar dock en enhetlig definition av begreppet "oberoende producent".

- Reklam och sponsring: Man är överlag positiv till de nuvarande bestämmelserna. En del förordar emellertid en förenkling av reglerna som rör inslag med reklam och tv-shopping, särskilt när det gäller sportprogrammen och de 20 minuter som ska förflyta mellan reklaminslagen. Förbudet mot tv-reklam för tobaksprodukter och receptbelagda läkemedel stöds i allmänhet. När det gäller bestämmelserna om varaktighet kräver vissa medlemsstater, merparten av de kommersiella radio- och tv-företagen och några reklambyråer en uppmjukning av reglerna. När det gäller den nya reklamtekniken, önskar ett stort antal parter att kommissionen anger hur bestämmelserna i direktivet ska tillämpas på denna nya teknik.

- Skydd av minderåriga: De berörda parterna är i allmänhet överens om att bestämmelserna i direktivet som gäller skydd av minderåriga är adekvata och tydliga. Vissa har däremot pekat på problem i samband med tillämpningen av dessa bestämmelser, särskilt hur de tillämpas på nätet.

KOMMANDE ÅTGÄRDER

Mot bakgrund av resultaten från samrådet anser kommissionen att den aktuella situationen på marknaden inte kräver en omedelbar översyn av direktivet.

På medellång sikt däremot menar man att en omfattande översyn av direktivet kan visa sig nödvändig för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen och de strukturella förändringar som ägt rum på den audiovisuella marknaden. En sådan eventuell översyn kommer att ske i två steg.

På kort sikt

På kort sikt ämnar kommissionen anta ett tolkningsmeddelande om bestämmelserna i direktivet som rör tv-reklam. Detta tolkningsmeddelande kommer särskilt att klargöra hur bestämmelserna kan tillämpas på de nya reklamteknikerna och därmed garantera en bättre rättssäkerhet. Kommissionen kommer också att föreslå en uppdatering av rekommendationen om skyddet av minderåriga.

På medellång sikt

Några frågor kräver ytterligare övervägande vilket skulle kunna leda till ändringar av tv-direktivet på ett senare stadium. Dessa frågor kommer att analyseras av kommissionen antingen med hjälp av expertråd eller oberoende studier om respektive ämnen. Följande ämnen kommer att diskuteras:

• Reglering av audiovisuellt innehåll.
• Detaljnivån i regleringen av reklam.
• Rätten till information och korta rapporter.

Följande studier kommer att genomföras:

• Jämförande studie av följderna av kontrollåtgärder på tv-reklammarknaderna i medlemsstaterna och vissa andra länder.
• Studie av följderna av de åtgärder för främjandet av distribution och produktion av tv-program som föreskrivs i tv-direktivet.
• Studie av samreglerande åtgärder i mediesektorn.
• Studie av regleringarna av interaktiv television.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Tolkningsmeddelande från kommissionen om vissa aspekter på bestämmelserna om tv-reklam i direktivet "Television utan gränser" [KOM(2004) 1450 - EUT C 102, 28.4.2004].

Detta meddelande har som syfte att klarlägga hur bestämmelserna i direktivet om television utan gränser ska tillämpas för vissa former och tekniker för reklam, såsom delad skärmbild och virtuell och interaktiv reklam. Kommissionen anser att nya tekniker och former av reklam inte i sig är oförenliga med direktivet och förklarar i vilken utsträckning bruket av dessa är förenliga med gällande lagstiftning.

Förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 30 april 2004 om skyddet av minderåriga, skyddet av den mänskliga värdigheten och rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster [KOM(2004) 341 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Detta förslag syftar till att komplettera rådets rekommendation 98/560/EG i samma fråga, med hänsyn tagen till den senaste tekniska utvecklingen och medielandskapets förändring. Förslaget tar upp fyra frågor: rätt till genmäle i alla medier, ansvar och offentliggörande, kamp mot diskriminering, utvärdering eller klassificering av det audiovisuella innehållet.

Senast ändrat den 28.06.2004