Ömsesidigt erkännande av bötesstraff, till exempel fortkörningsböter

Genom att göra det lättare att verkställa bötesstraff i gränsöverskridande fall, var än i EU som böterna har utställts, bidrar man till att garantera likabehandling av EU-medborgare.

RÄTTSAKT

Rådets rambeslut 2005/214/RIF av den 24 februari 2005 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff.

SAMMANFATTNING

Genom att göra det lättare att verkställa bötesstraff i gränsöverskridande fall, var än i EU som böterna har utställts, bidrar man till att garantera likabehandling av EU-medborgare.

VILKET SYFTE HAR RAMBESLUTET?

I rambeslutet införs särskilda åtgärder inom ramen för principen om ömsesidigt erkännande. Detta gör det möjligt för rättsliga eller administrativa myndigheter att föra över ett bötesstraff direkt till en myndighet i ett annat EU-land och få det erkänt och verkställt utan ytterligare formaliteter.

VIKTIGA PUNKTER

Rambeslutet gäller för alla brott för vilka bötesstraff kan ges, och kontroller av dubbel straffbarhet (dvs. när ett brott faller inom lagramarna i både det utfärdande och verkställande landet) avskaffas för 39 brott, t.ex.:

• Deltagande i en kriminell organisation.
• Terrorism.
• Människohandel, handel med vapen och stulna fordon.
• Svindleri (erhålla pengar eller värdesaker genom bedrägeri).
• Våldtäkt.
• Vägtrafikbrott.

Straffen ska verkställas av rättsliga eller administrativa myndigheter i ett EU-land och vara en följd av ett slutgiltigt beslut, vilket innebär att det inte längre finns någon möjlighet att överklaga beslutet.

När beslutet om verkställande av bötesstraff överförs ska det utfärdande EU-landet skicka ett certifikat på det verkställande EU-landets språk.

Beslutet skickas till behöriga myndigheter i det EU-land där den fysiska eller juridiska personen (ett företag) har egendom eller inkomst, normalt är bosatt eller, när det gäller en juridisk person, har sitt säte.

EU-landet som tar emot beslutet kan vägra att verkställa det om certifikatet saknas, är ofullständigt eller uppenbarligen inte motsvarar beslutet. I några begränsade fall kan det också vägra att verkställa beslutet, bl.a. om

• beslutet har verkställts för samma gärningar i det verkställande landet eller i ett annat land än det utfärdande eller verkställande landet, och detta beslut i det senare fallet har verkställts,
• beslutet avser en gärning som i rambeslutet inte listas som ett brott eller utgör ett brott enligt det verkställande landets lagstiftning,
• verkställigheten av beslutet har preskriberats (dvs. tidsgränsen för verkställandet har passerats) enligt det verkställande landets lagstiftning och beslutet avser gärningar som omfattas av detta lands behörighet enligt dess egen lagstiftning,
• beslutet har ådömts en person som enligt lagen i det verkställande landet på grund av sin ålder inte kan göras straffrättsligt ansvarig,
• bötesstraffet understiger 70 euro eller motsvarande belopp.

Verkställandet av beslutet styrs enligt det verkställande landets lagstiftning. Det verkställande landet kan även

• besluta att minska bötesbeloppet till det belopp som föreskrivs enligt nationell lag i det verkställande landet, förutsatt att gärningarna inte har utförts på det utfärdande landets territorium,
• ålägga frihetsberövande eller annat straff som föreskrivs enligt nationell lag om böterna inte kan indrivas.

Amnesti, nåd, omprövning av dom kan beviljas av både det utfärdande och det verkställande landet.

Mer information finns här:

• Bötesstraff på Europeiska kommissionens webbplats.
• Ömsesidigt erkännande av bötesstraff på portalen e-Justice.

Senast ändrat 19.06.2015