Konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande

Beslut 87/415/EEG – ingåendet av ett gemensamt transiteringsförfarande

VILKET SYFTE HAR KONVENTIONEN OCH BESLUTET?

Konventionen innehåller den rättsliga ram som anger skyldigheter för näringsidkare och tullmyndigheter gällande varor under tulltransitering* från en fördragsslutande part till en annan. Den omfattar EU-27 (som en fördragsslutande part) och åtta gemensamma transiteringsländer (Island, Nordmakedonien, Norge, Serbien, Schweiz, Turkiet, Ukraina och Förenade kungariket) som separata fördragsslutande parter.

Genom beslutet godkänns konventionen på Europeiska gemenskapens vägnar (nu Europeiska unionen).

VIKTIGA PUNKTER

Konventionen

• inför ett gemensamt transiteringsförfarande för varor som transporteras under tullövervakning mellan de fördragsslutande parterna,
• fastställer skyldigheter för den person (”innehavaren av transiteringsförfarandet”) som inför en transiteringsdeklaration för att göra följande:
  • Uppvisa att varor är intakta samt tillhandahålla nödvändiga uppgifter till tullkontoren inom den avtalade tidsfristen.
  • Följa regler för tulltransitering.
  • Ge en garanti som är tillräcklig för att täcka eventuella skulder som kan uppstå. Särskilda regler gäller för indrivning av fordringar.
• tillhandahåller en förteckning över skyldigheter för tullkontor i avgångs- och bestämmelseländerna, såsom följande:
  • Verifiera att uppgifterna är fullständiga.
  • Utföra tullkontroll, om tillämpligt.
  • Avtala en tidsgräns för leverans.
  • Kontrollera att det finns lämpliga förseglingar.
  • Tillhandahålla bevisning på att varorna har levererats och bekräfta att förfarandet har avslutats korrekt.
• fastställer att varje transiteringsdeklaration endast bör omfatta de varor som transporteras från ett tullkontor till ett annat med ett enda transportmedel,
• tillhandahåller detaljerade anvisningar om uppgifterna i en transiteringsdeklaration, inklusive gemensamma koder (för att undvika språkliga skillnader mellan de fördragsslutande parterna).

Ett elektroniskt transiteringssystem används för att genomföra tullformaliteter, utom under särskilda omständigheter (t.ex. varor som transporteras på järnväg där papper är tillåtna).

Förenklade transiteringsregler kan gälla för pålitliga näringsidkare.

Länderna kan komma överens om att använda förenklade förfaranden mellan sig genom bilaterala eller multilaterala avtal.

Länderna måste samarbeta med varandra gällande ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESLUTET OCH KONVENTIONEN FÖR?

Konventionen trädde i kraft och har tillämpats sedan den 1 januari 1988.

BAKGRUND

Det gemensamma tulltransiteringsförfarandet gör det möjligt att effektivt transportera varor över de fördragsslutande parternas landgränser samt förenklar tullformaliteter.

Mer information finns här:

• Gemensam och unionstransitering (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Rådets beslut 87/415/EEG av den 15 juni 1987 om ingåendet av konventionen mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen, Republiken Österrike, Republiken Finland, Republiken Island, Konungariket Norge, Konungariket Sverige och Schweiziska edsförbundet om ett gemensamt transiteringsförfarande (EGT L 226, 13.8.1987, s. 1).

Konventionen mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen, Republiken Österrike, Republiken Finland, Republiken Island, Konungariket Norge, Konungariket Sverige och Schweiziska edsförbundet om ett gemensamt transiteringsförfarande (EGT L 226, 13.8.1987, s. 2).

Fortlöpande ändringar av konventionen har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har enbart dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets resolution av den 21 juni 1999 om reformen av de tullrättsliga transiteringsförfarandena (EGT C 193, 9.7.1999, s. 1).

Rådets resolution av den 23 november 1995 om datoriseringen av tulltransiteringsförfarandena (EGT C 327, 7.12.1995, s. 2).

Senast ändrat 30.09.2022