I förordning (EG) nr 1059/2003 fastställs regler för hur nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (NUTS) ska förvaltas. NUTS är ett hierarkiskt uppbyggt system för geografisk indelning av Europeiska unionens (EU) ekonomiska territorium som används för att samla in, utveckla och harmonisera europeisk regionalstatistik, bedöma vilka regioner som har rätt till stöd från EU:s strukturfonder och utforma EU:s regionalpolitik.
Förordningen innehåller även regler för framtida ändringar av NUTS-indelningen. På så sätt säkerställer man att uppgifter avser samma regionala enhet under en viss tidsperiod. Detta är viktigt, i synnerhet för statistiska tidsserier.
Förordningen har ändrats ett antal gånger, bland annat på följande sätt:
- Genom förordningarna (EG) nr 1888/2005, (EG) nr 176/2008 och (EU) nr 517/2013 infördes anpassningar efter att nya medlemsstater anslutit sig till EU.
- Genom förordningarna (EG) nr 105/2007, (EU) nr 31/2011, (EU) nr 1319/2013, (EU) nr 868/2014, (EU) 2016/2066 och de delegerade förordningarna 2019/1755 och 2023/674 ändrades bilagorna för att återspegla ändringar av NUTS-indelningen.
- Genom ändringsförordning (EU) 2017/2391 fick territoriella typindelningar som används i samband med NUTS-systemet rättslig status – se nedan.

VIKTIGA PUNKTER

NUTS-hierarkin

Varje EU-land är indelat enligt en hierarki med tre nivåer av regionala underavdelningar. Indelningen i de olika nivåerna bygger på gränser för minsta och största folkmängd (se nedan).

NUTS 1: Större socioekonomiska regioner, t.ex. tyska delstater (Länder), belgiska Gewesten/Régions och polska och rumänska makroregioner.
NUTS 2: De regioner som i regel ligger till grund för tillämpningen av regionalpolitik, t.ex. belgiska eller nederländska provinser, österrikiska Bundesländer och tjeckiska oblasti.
NUTS 3: Små regioner för särskilda ändamål, t.ex. franska départements, bulgariska oblasti och italienska provinser.

NUTS 3 är en underavdelning till NUTS 2, som i sin tur är en underavdelning till NUTS 1. NUTS 1 är en underavdelning till medlemsstaterna. Den lokala (kommunala) nivån ingår inte i NUTS-systemet. Om en medlemsstats hela befolkning är mindre än den minsta befolkningsmängden för en viss NUTS-nivå utgör hela medlemsstaten en territoriell enhet på den nivån inom NUTS.

Klassificeringskriterier

I NUTS-indelningen måste hänsyn tas till de befintliga administrativa enheterna i EU-länderna. NUTS-nivån för en befintlig administrativ nivå bestäms av den genomsnittliga befolkningsmängden i dess administrativa enheter, såsom visas nedan.

Nivå	Minsta befolkningsmängd	Största befolkningsmängd
NUTS 1	3 miljoner	7 miljoner
NUTS 2	800 000	3 miljoner
NUTS 3	150 000	800 000

Om det i en medlemsstat inte finns någon administrativ nivå i lämplig storlek för en viss nivå i klassificeringen, består denna nivå av en sammanslagning av ett tillräckligt antal mindre angränsande administrativa enheter. De sammanslagna enheterna bildar en ”icke-administrativ nivå”. Befolkningsmängden i varje icke-administrativ enhet ska ligga inom de ovannämnda gränserna. Undantag från dessa regler förekommer under särskilda geografiska, socioekonomiska, historiska, kulturella eller miljömässiga omständigheter, särskilt på öar och i de yttersta randområdena.

Territoriella typindelningar (Tercet)

Genom ändringsförordning (EU) 2017/2391 ges de territoriella typindelningar som används för EU-statistik rättsligt erkännande. Detta gör det möjligt att använda dessa typindelningar i tematiska statistikförordningar och politiska initiativ för att samla in EU-statistik och/eller att rikta in politik på särskilda områden eller regioner såsom städer, tätbefolkade områden, glesbefolkade regioner eller kustregioner.

Förordningen omfattar territoriella typindelningar som redan används antingen på NUTS 3-nivå (t.ex. typindelningarna stad–land och storstad–icke-storstad) eller för lokala administrativa enheter (t.ex. urbaniseringsgrad, funktionella stadsområden, kustområden). Dessutom ingår en nivå som består av ett rutnät med rutor på 1 km². Rutnätet behövs för att göra typindelningen, eftersom de territoriella typerna bygger på befolkningsfördelningen och befolkningstätheten inom rutor på en kvadratkilometer. I förordningen fastställs också villkor för när kommissionen får anta delegerade akter.

I den nuvarande NUTS-indelningen, som gäller från den 1 januari 2021, ingår 92 regioner på NUTS 1-nivå, 242 regioner på NUTS 2-nivå och 1 166 regioner på NUTS 3-nivå.

När NUTS-indelningen ändras ska den berörda medlemsstaten enligt genomförandeakten förordning (EG) nr 11/2008 skicka tidsserierna för den nya regionala indelningen till kommissionen för att ersätta tidigare uppgifter.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordningen har gällt sedan den 11 juli 2003.

BAKGRUND

Sedan 1970-talet har EU utvecklat NUTS-klassificeringen som ett gemensamt enhetligt system för geografisk indelning av sitt territorium i syfte att ta fram regional statistik och bedöma stödberättigandet ur EU:s strukturfonder på grundval av objektiva, kvantitativa kriterier.
Alla medlemsstater har sina egna system för förvaltning och administrativ struktur. Vissa är mer centraliserade än andra. De varierar även kraftigt vad gäller befolkning, yta och utvecklingsnivåer. NUTS har utvecklats av Eurostat särskilt med de här olika omständigheterna i åtanke.
Mer information finns här:
- NUTS – Nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Eurostat).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EG) nr 1059/2003 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.