Balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv (EU) 2019/1158 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

• Direktivet syftar till att säkerställa jämställdhet när det gäller möjligheter på arbetsmarknaden och behandling i arbetslivet i hela EU genom att underlätta balansen mellan arbete och privatliv för arbetstagare som är föräldrar eller anhörigvårdare.
• I direktivet fastställs minimikrav för familjerelaterad ledighet (pappaledighet, föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig) och för flexibla arbetsformer.
• Direktivet syftar till att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och att uppnå en bättre fördelning av omsorgsansvaret mellan kvinnor och män.
• Genom direktivet införs betald pappaledighet och föräldraledighet, vilket uppmuntrar män att ta lika stor del av omsorgsansvaret. Avsaknad av betald ledighet är en av orsakerna till pappors låga uttag av ledighet.
• Obalans i hur politiken för balans mellan arbete och privatliv är utformad för kvinnor respektive män befäster könsstereotyper och skillnader när det gäller arbete och omsorg. Politik för likabehandling bör syfta till att åtgärda stereotypa föreställningar om såväl manliga som kvinnliga yrken och roller.

VIKTIGA PUNKTER

Tillämpningsområde

• Direktivet gäller alla män och kvinnor som har ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande enligt definitionen i den lagstiftning, de kollektivavtal eller den praxis som gäller i varje EU-land, med hänsyn till EU-domstolens rättspraxis.

Minimirättigheter

I direktivet fastställs individuella minimirättigheter på följande områden:

• Pappaledighet, föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig.
• Flexibla arbetsformer för arbetstagare som är föräldrar eller anhörigvårdare.
• Rättsligt skydd för personer som ansöker om eller utnyttjar familjerelaterad ledighet och flexibla arbetsformer.

EU-länderna kan välja att införa eller behålla regler som är förmånligare för arbetstagarna.

Pappaledighet

• Pappor eller motsvarande medföräldrar har rätt att ta ut pappaledighet i tio arbetsdagar när barnet föds.
• Pappaledigheten måste betalas på nationell sjukpenningsnivå.
• Rätten till pappaledighet får inte vara beroende av att man måste ha varit arbetstagare en viss tid eller anställd en viss tid.
• Däremot får EU-länderna bestämma att rätten till betalning eller ersättning ska vara beroende av tidigare anställningsperioder omedelbart före barnets beräknade födelsedatum. Högst sex månaders anställning får krävas.

Föräldraledighet

• Varje arbetstagare har en individuell rätt till fyra månaders betald föräldraledighet, varav två månader inte kan överlåtas mellan föräldrarna.
• Minst två månaders föräldraledighet per förälder måste vara betald på skälig nivå.
• EU-länderna får bestämma att rätten till föräldraledighet ska vara beroende av att föräldern har varit arbetstagare en viss tid eller anställd en viss tid. Den tid som krävs får inte överstiga ett år.
• EU-länderna ska se till att arbetstagare har rätt att begära att få ta ut föräldraledighet på ett flexibelt sätt, till exempel på deltid eller periodvis.

Ledighet för vård av anhörig

• Genom direktivet införs regler för anhörigvårdare, dvs. arbetstagare som tar hand om anhöriga som behöver stöd på grund av allvarliga medicinska skäl. Reglerna omfattar även vård av en person som bor i samma hushåll som arbetstagaren.
• Varje anhörigvårdare har rätt att ta fem arbetsdagar ledigt per år.

Flexibla arbetsformer

• Arbetstagare som har barn upp till en viss ålder (som ska vara minst åtta år) eller som är anhörigvårdare har rätt att begära flexibla arbetsformer av omsorgsskäl.
• Flexibla arbetsformer omfattar distansarbete, flexibla arbetstider eller minskad arbetstid.
• Arbetsgivaren måste behandla arbetstagarens begäran inom rimlig tid. Beslut om att neka eller skjuta upp flexibla arbetsformer måste motiveras av arbetsgivaren.
• EU-länderna får bestämma att rätten att begära flexibla arbetsformer ska vara beroende av en viss tid som arbetstagare eller en viss anställningstid. Denna tidsperiod får inte överstiga sex månader.

Rättsligt skydd

EU-länderna måste införa regler för att se till att arbetstagare skyddas på följande sätt:

• Arbetstagare ska skyddas från diskriminering och uppsägning på grund av att de har ansökt om eller utnyttjat familjerelaterad ledighet eller flexibla arbetsformer.
• Arbetstagare som anser att de har blivit uppsagda på grund av att de utövat sådana rättigheter bör kunna begära att arbetsgivaren ska ge motiverade skäl för uppsägningen.
• Efter ledigheten ska arbetstagare få behålla sitt tidigare arbete och de rättigheter som de hade eller höll på att få före ledigheten.

Upphävande

Genom direktivet upphävs direktiv 2010/18/EU om föräldraledighet från och med den 2 augusti 2022.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Direktivet har gällt sedan den 1 augusti 2019 och måste bli lag i EU-länderna senast den 2 augusti 2022 (med undantag för regeln om betalning för de två sista veckorna av föräldraledigheten, som ska införas senast den 2 augusti 2024).

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Balans mellan arbetsliv och privatliv (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (EUT L 188, 12.7.2019, s. 79).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG (EUT L 68, 18.3.2010, s. 13).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2010/18/EU har införlivats i originaldokumentet. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/ 391/EEG) (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 24.02.2020