EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32018R0330

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/330 av den 5 mars 2018 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

C/2018/1274

OJ L 63, 6.3.2018, p. 15–43 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 16/09/2023

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2018/330/oj

6.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 63/15


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/330

av den 5 mars 2018

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Gällande åtgärder

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1331/2011 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet).

(2)

De gällande antidumpningstullarna varierar mellan 48,3 % och 71,9 % för individuellt namngivna företag, med en övrig tullsats på 71,9 %.

1.2   Inledande av en översyn vid giltighetens utgång

(3)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (3) för de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål (nedan kallade den berörda produkten) med ursprung i Kina, har kommissionen tagit emot en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2016/1036 (nedan kallad grundförordningen).

(4)

Begäran ingavs av Seamless Stainless Steel Tubes Industry of the European Union (Esta) (nedan kallat sökanden), som svarar för mer än 50 % av unionens sammanlagda tillverkning av den berörda produkten.

(5)

Begäran grundades på antagandet att det är sannolikt att dumpningen liksom skadan för unionsindustrin skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(6)

Efter att ha fastställt att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång meddelade kommissionen den 10 december 2016 genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (4) att en översyn vid giltighetstidens utgång skulle inledas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(7)

Den 17 februari 2017 inleddes en undersökning av ett eventuellt kringgående när det gäller den berörda produkten med ursprung i Kina genom import avsänd från Indien (5). Undersökningen ledde inte till att åtgärderna utvidgades till import från Indien (6).

1.3   Berörda parter

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i översynen. Kommissionen informerade uttryckligen sökanden, kända unionstillverkare, användare och importörer, exporterande tillverkare i Kina och de kinesiska myndigheterna om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att samarbeta.

(9)

Kommission angav även att den planerade att använda Amerikas förenta stater (nedan kallat Förenta staterna) som tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land), i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. Därför informerade kommissionen tillverkarna i Förenta staterna om inledandet och uppmanade dem att delta.

(10)

Dessutom skickade kommissionen skrivelser till alla kända tillverkare av den berörda produkten i Sydkorea, Ukraina, Indien, Japan, Norge och Turkiet, och bad dem att samarbeta i översynen.

(11)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på inledandet av översynen inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Höranden i närvaro av förhörsombudet ägde rum den 14 december 2017 och den 19 januari 2018 på begäran av Zhejiang Jiuli Hi-Tech Metals Co. Ltd En begäran om ett tredje hörande mottogs den 30 januari 2018 och bifölls av förhörsombudet. Det hörandet ägde rum den 5 februari 2018.

1.3.1   Stickprov

(12)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

a)   Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(13)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter inom de fastställa tidsfristerna. Urvalet gjordes på grundval av tillverknings- och försäljningsvolymen i unionen för den likadana produkten under översynsperioden, och en geografisk spridning säkerställdes. Urvalet utgjordes av de största företagen, belägna i Sverige, Frankrike och Spanien, inom de tre största grupperna av unionstillverkare.

(14)

En av de klagande, Tubacex Group, rådde kommissionen att välja dess näst största tillverkare, belägen i Österrike, i stället för den största tillverkaren, som är belägen i Spanien. Detta föreslogs eftersom vissa av tillverkarens produkttyper inte importerades från det berörda landet under översynsperioden.

(15)

Man beslutade dock att inte godta denna begäran mot bakgrund av att kommissionen i enlighet med artikel 17 i grundförordningen väljer ut den största tillverknings- och försäljningsvolymen, och eftersom de berörda produkttyperna omfattades av definitionen av den likadana produkten. Dessutom ansåg kommissionen att det urval som ursprungligen gjordes var helt representativt och gav tillräcklig täckning vad gäller produkttyper, såsom förklaras i skäl 13.

(16)

Inga ytterligare synpunkter på det preliminära urvalet av unionstillverkare inkom, och urvalet bekräftades därför som slutgiltigt.

b)   Stickprovsförfarande avseende importörer

(17)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(18)

Under stickprovsförfarandet gav sig två icke-närstående importörer till känna och lämnade den begärda informationen, och därför ansågs det inte vara nödvändigt med något stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer.

c)   Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina

(19)

Tio exporterande tillverkare besvarade frågeformulären. Kommissionen gjorde först ett urval bestående av två av dem, på grundval av deras export till unionen och deras produktionskapacitet. Efter det att en av tillverkarna i urvalet dragit sig ur, fastställde kommissionen ett nytt urval, där den exporterande tillverkare som dragit sig ur ersattes med den som stod närmast i tur, så att urvalet återigen utgjordes av två exporterande tillverkare, på grundval av deras export till unionen och deras produktionskapacitet.

1.3.2   Frågeformulär

(20)

Kommissionen sände frågeformulär till de två utvalda exporterande tillverkarna, kända tillverkare i möjliga jämförbara länder, de tre unionstillverkarna i urvalet och alla kända importörer och användare som är verksamma på unionsmarknaden. Besvarade frågeformulär mottogs från de två exporterande tillverkare som ingick i urvalet, fyra tillverkare i det jämförbara landet och de tre unionstillverkare som ingick i urvalet. Endast en av de icke-närstående importörer som nämns i skäl 18 besvarade frågeformuläret. Emellertid lämnade ytterligare fem icke-närstående importörer (varav fyra också är användare) in ett besvarat frågeformulär.

1.3.3   Kontrollbesök

(21)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla de uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att kunna fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för att kunna avgöra om det skulle strida mot unionens intresse att införa åtgärder. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

 

Unionstillverkare:

AB Sandvik Materials Technology, Sandviken, Sverige.

Tubacex Tubos Inoxidables S.A.U., Bilbao, Spanien.

Salzgitter Mannesmann Stainless Tubes France SAS, Saint-Florentin, Frankrike.

 

Unionens importörer och importörer/användare:

Arcus Nederland BV, Dordrecht, Nederländerna.

VRV SpA, Ornago, Italien.

Mangiarotti SpA, Sedegliano, Italien.

 

Exporterande tillverkare i Kina:

Zhejiang Jiuli Hi-Tech Metals Co. Ltd, Huzhou.

Shanghai Baoluo Stainless Steel Tube Co. Ltd (BSS), Shanghai.

1.4   Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(22)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 2015–30 september 2016 (nedan kallad översynsperioden).

(23)

Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2013 till och med översynsperiodens utgång (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

1.5   Utlämnande av uppgifter

(24)

Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som meddelats.

(25)

Kommissionen övervägde de synpunkter som inkom från de berörda parterna och beaktade dem när så var lämpligt.

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Berörd produkt

(26)

Den berörda produkten är sömlösa rör av rostfritt stål (andra än rör försedda med röranslutningar, lämpliga för rörledningar för gaser eller vätskor, avsedda att användas i civila luftfartyg) (nedan kallade den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7304 11 00, 7304 22 00, 7304 24 00, ex 7304 41 00, 7304 49 10, ex 7304 49 93, ex 7304 49 95, ex 7304 49 99 och ex 7304 90 00 (Taric-nummer 7304410090, 7304499390, 7304499590, 7304499990 och 7304900091), med ursprung i Kina.

2.2   Likadan produkt

(27)

Av undersökningen framgick att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

Den berörda produkten.

Den produkt som tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna på hemmamarknaden i Kina.

Den produkt som tillverkas och säljs av den utvalda tillverkaren i det jämförbara landet.

Den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(28)

Kommissionen fastställde därför att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(29)

En kinesisk exporterande tillverkare hävdade att produktdefinitionen felaktigt omfattade specialiserade produkter för kärntekniska och militära ändamål och att dessa produkter borde ha undantagits från undersökningen eller att en översyn av produktdefinitionen för att undanta dem borde ha inletts.

(30)

Kommissionen påpekade att produktdefinitionen var densamma som i den ursprungliga undersökningen i enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen. Produktdefinitionen omfattade ett brett urval av produkttyper med samma eller liknande grundläggande tekniska och fysiska egenskaper. Enligt rättspraxis (7) måste det, när man ska fastställa om produkter är likadana så att de utgör samma produkt, bedömas huruvida de har samma tekniska och fysiska egenskaper, samma grundläggande slutanvändningar och samma förhållande mellan pris och kvalitet. I detta avseende bör utbytbarheten och konkurrensen mellan dessa produkter också bedömas. Undersökningen visade att alla produkttyper är gjorda av rostfritt stål med hjälp av tillverkningsprocesser som krävs för att tillverka sömlösa rör, och därmed används liknande maskiner, så att tillverkarna kan ställa om mellan olika varianter av produkten beroende på efterfrågan. Även om alla olika produkttyper inte är direkt utbytbara, konkurrerar tillverkarna således om order som omfattar ett brett spektrum av produkttyper. Dessutom tillverkas och säljs dessa produkttyper av både unionsindustrin och de kinesiska exporterande tillverkarna som använder liknande tillverkningsmetoder. Det fanns därför ingen anledning att anse att produkter för kärntekniska och militära ändamål inte ingick i produktdefinitionen.

(31)

En eventuell översyn av produktdefinitionen skulle utgöra en separat undersökning och ingick därför inte i den aktuella undersökningen. Dessutom tog inte den kinesiska exporterande tillverkaren själv något initiativ till att inleda en sådan översyn av produktdefinitionen. Påståendet avvisades därför.

3.   SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING

(32)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

3.1   Dumpning

3.1.1   Jämförbart land

(33)

I sitt tillkännagivande om inledande uppmanade kommissionen alla berörda parter att lämna synpunkter på kommissionens avsikt att använda Förenta staterna som tredjeland med marknadsekonomi för att fastställa normalvärdet för Kina. Kommissionen har även identifierat Indien som ett möjligt jämförbart land mot bakgrund av landets stora antal tillverkare och stora export till unionen. Andra möjliga jämförbara länder som nämndes i tillkännagivandet om inledande var Japan, Sydkorea, Norge, Turkiet och Ukraina.

(34)

En begäran om samarbete skickades till de kända tillverkarna i Indien, Japan, Sydkorea, Norge, Turkiet, Ukraina och Förenta staterna. När det gäller länder utan kända tillverkare begärdes uppgifter om tillverkare från de nationella myndigheterna. Besvarade frågeformulär mottogs från en exporterande tillverkare i Indien och från tre exporterande tillverkare i Förenta staterna.

Val av jämförbart land

(35)

I valet mellan Indien och Förenta staterna valde kommissionen Indien av följande skäl: Det fanns mer än 20 kända inhemska tillverkare i Indien, och således var priserna på den indiska marknaden resultatet av verklig konkurrens. Den indiska tillverkaren använde samma tillverkningsmetod som den som främst användes av den kinesiska industrin, och dess produktsortiment var mer jämförbart med den kinesiska exporten än Förenta staternas produktsortiment. I den ursprungliga undersökningen valdes dessutom Förenta staterna uttryckligen bort. Skälet till detta var, såsom anges i skäl 48 i förordningen om preliminär tull på grundval av den ursprungliga undersökningen (8), att Förenta staternas tillverkare förlitade sig på import av huvudsakliga råvaror och färdiga produkter från sina moderbolag i EU och upprätthöll en begränsad tillverkning i Förenta staterna, främst för att kunna tillgodose kundanpassade och tidskritiska order. Tillverkarna i Förenta staterna hade höga bearbetningskostnader som återspeglade deras särskilda tillverkningssituation, och dessa kostnader bidrog till höga inhemska priser på marknaden i Förenta staterna.

(36)

Den indiska tillverkaren lämnade in ett besvarat frågeformulär och alla begärda kompletterande uppgifter. Av de skäl som anges i skäl 45 ansågs de data som tillhandahållits vara korrekta.

Synpunkter från berörda parter på valet av jämförbart land

(37)

Unionsindustrin föredrog Förenta staterna som jämförbart land. Man hävdade att den stora exporten från Kina till Indien snedvred de inhemska priserna i Indien, vilket innebar att Indien var ett olämpligt jämförbart land.

(38)

Kommissionen noterade att de påstådda snedvridningarna av priserna på den indiska hemmamarknaden inte var underbyggda. Den noterade även att under alla omständigheter använde den indiska tillverkaren huvudsakligen råvaror som tillverkats internt och att dess försäljning på hemmamarknaden var lönsam. Därför fanns det inget som tydde på att den påstådda snedvridningen gjorde att den indiska tillverkaren tillämpade onormalt låga priser på hemmamarknaden.

(39)

De kinesiska exporterande tillverkarna hävdade att avsnitt 15 i Kinas anslutningsprotokoll till WTO inte gäller efter den 11 december 2016 och att metoden med jämförbart land därför inte längre var motiverad.

(40)

Kommissionen påminde om att normalvärdet, i enlighet med artikel 2.7 i den tillämpliga grundförordningen, fastställts på grundval av data från det jämförbara landet. Påståendet avvisades därför.

(41)

Efter det slutgiltiga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte en kinesisk exporterande tillverkare valet av Indien som jämförbart land och hävdade att det slutliga utlämnandet av uppgifter inte i tillräcklig grad motiverade valet av Indien. För det första hävdade tillverkaren att Indien inte var ett lämpligt jämförbart land, eftersom det indiska produktsortimentet inte var tillräckligt jämförbart med den kinesiska exporterande tillverkarens export till unionen. För det andra hävdade den att eftersom inget kontrollbesök hade gjorts hos den indiska tillverkaren, kunde kommissionen inte garantera att försäljningen på den indiska hemmamarknaden inte omfattade några specialiserade produkter för militära och kärntekniska ändamål. För det tredje gjorde den gällande att priserna på järnmalm i Indien hade snedvridits, enligt kommissionens preliminära resultat i antidumpningsundersökningen avseende gjutjärnsprodukter från Kina (9). Till följd av denna påstådda snedvridning ansågs för höga normalvärden användas för beräkningen av dumpningen. För det fjärde hävdade tillverkaren att de indiska normalvärdena var onormalt höga, vilket framgår av det faktum att de spanska försäljningspriserna i unionen i genomsnitt var lägre än de indiska genomsnittliga priserna. Företaget hävdade att dumpningsmarginalen skulle ha varit negativ om Spanien hade använts som jämförbart land.

(42)

Kommissionen noterade att skälen för att välja Indien som jämförbart land fastställs i detalj i skäl 35 och att inget av dessa skäl bestreds av den kinesiska exporterande tillverkaren. Den kinesiska exporterande tillverkaren hävdade inte heller att ett annat jämförbart land borde ha valts. När det gäller specifika påståenden, avvisades det första argumentet om produktsortimentets jämförbarhet, eftersom Indien hade det högsta antalet jämförbara produkttyper bland de tillgängliga möjliga jämförbara länderna, jämfört med den kinesiska exporten till unionen som helhet, vilket förklaras i skäl 35. Den specifika jämförbarheten med en enskild kinesisk exporterande tillverkare ogiltigförklarade inte valet av Indien som jämförbart land, eftersom bedömningen gjordes för hela landet. För det andra påpekade kommissionen att, såsom förklaras i skäl 30, ingick produkter för kärntekniska och militära ändamål i produktdefinitionen, vilket innebär att detta argument inte ogiltigförklarar valet av Indien som jämförbart land. Den separata frågan om en korrekt jämförelse mellan olika produkttyper behandlas i skälen 60 och 66. För det tredje var uppgiften att en påstådd snedvridning av priset på järnmalm inverkade på normalvärdet inte underbyggd. Under alla omständigheter användes inte järnmalm som en direkt råvara för den berörda produkten, och det fanns inte heller några bevis för någon indirekt inverkan på priserna på den indiska hemmamarknaden. Kommissionens undersökning, som den kinesiska exporterande tillverkaren hänvisade till, tillbakavisade dessutom tvärtom påståendet att priset på järnmalm hade snedvridits. Påståendet om snedvridning av priserna på järnmalm avvisades därför. Att valet av ett annat jämförbart land skulle ha varit gynnsammare för en specifik kinesisk exporterande tillverkare var, för det fjärde, inte ett giltigt skäl för att välja eller inte välja ett jämförbart land. Dessutom baserades jämförelsen med Spanien, som föreslogs av den kinesiska exporterande tillverkaren, på de genomsnittliga priserna för breda produktkategorier och den tog inte hänsyn till de specifika produkttyperna. Således visade inte uppgifterna att de indiska priserna var onormalt höga. Argumentet avvisades därför. I alla händelser skulle det inte ha varit möjligt att välja Spanien ensamt som jämförbart land, eftersom det är en medlemsstat i unionen. Kommissionen noterade att alternativet att välja hela unionen som jämförbart land inte skulle ha ändrat slutsatsen att dumpningen fortsatte. Detta beror på att de kinesiska priserna konstaterades underskrida unionens priser, såsom förklaras i skäl 126.

(43)

Kommissionen drog därför slutsatsen att inget av påståendena ogiltigförklarade valet av Indien som jämförbart land och den bekräftade att Indien var ett lämpligt jämförbart land.

(44)

Efter ytterligare förtydliganden upprepade den kinesiska exporterande tillverkaren sin invändning mot att Indien användes som jämförbart land och mot användningen av metoden med jämförbart land generellt. Som tillägg till sina tidigare påståenden, hävdade tillverkaren också att eftersom det inte gjorts något kontrollbesök hos den indiska tillverkaren så ogiltigförklarade detta valet av Indien som jämförbart land.

(45)

Kommissionen noterade att ett kontrollbesök inte var en förutsättning för valet av jämförbart land, och att ett sådant besök bara kan vara relevant vid bedömningen av om den information som den indiska tillverkaren lämnat är korrekt. Efter en noggrann bedömning kom kommissionen fram till slutsatsen att de data som den indiska tillverkaren lämnat var samstämmiga och kompletta. Den indiska tillverkaren har dessutom tidigare lämnat korrekta data till kommissionens undersökningar. Dessa indiska data ansågs därför vara en korrekt grund även om inget kontrollbesök hade gjorts. De övriga påståendena avvisas redan i skälen 40, 42 och 43 och de ändrar således inte kommissionens slutsatser.

(46)

Efter de ytterligare klargöranden som redovisas i skäl 53 hävdade den kinesiska exporterande tillverkaren att unionen hade valts som ytterligare jämförbart land, men utan att de berörda parterna fått tillfälle att kommentera valet.

(47)

Kommissionen klargjorde att Indien var det jämförbara landet och att det inte fanns något ytterligare jämförbart land. Såsom förklaras i skälen 51 och 53 användes information från frågeformulären från andra tillverkare för att fastställa normalvärdet bara i de fall det var nödvändigt på grund av att det i det jämförbara landet Indien inte förekom någon försäljning av produktkategorin ”Foderrör och borrör av sådana slag som används vid borrning efter olja eller gas”.

3.1.2   Normalvärde

(48)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den totala volym av den likadana produkten som den indiska tillverkaren sålde till oberoende kunder på hemmamarknaden var representativ i jämförelse med den totala exportvolymen från Kina till unionen, dvs. huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda volymen av exportförsäljningen av den berörda produkten till unionen.

(49)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper som såldes på hemmamarknaden i det jämförbara landet och som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen av de exporterande tillverkarna i Kina. Kommissionen undersökte huruvida försäljningen på hemmamarknaden av var och en av dessa produkttyper i det jämförbara landet var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(50)

Försäljningen på hemmamarknaden befanns utgöra normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Analysen visade att försäljningen på den indiska hemmamarknaden var lönsam, och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än tillverkningskostnaden. Normalvärdet för varje produkttyp fastställdes således utifrån det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnittspris för varje produkttyp vid all försäljning på hemmamarknaden under översynsperioden.

(51)

För exporterade produkttyper utan motsvarande försäljning på hemmamarknaden i det jämförbara landet, fastställdes normalvärdet på grundval av priset på hemmamarknaden för den mest likartade produkttypen i det jämförbara landet. För att ta hänsyn till skillnaderna mellan produkttyperna, togs vid fastställandet av normalvärdet hänsyn till särdragen hos produkttypen, som definieras genom produktkontrollnumret: produktkategori, ytterdiameter, rörväggens tjocklek, stålsort, provning, rörände, beläggning och längd. Dessa egenskaper återspeglades i koefficienter som tillämpades på priset på den indiska hemmamarknaden för den mest likartade produkttypen. När så var nödvändigt användes uppgifter i svaren på frågeformuläret från andra tillverkare för att bestämma (i) koefficienterna och (ii) underlaget för normalvärdet för produktkategorin ”Foderrör och borrör av sådana slag som används vid borrning efter olja eller gas”. När det gäller två egenskaper (provning och rörände) tillämpades ingen positiv korrigeringskoefficient, vilket innebar att ett mer försiktigt normalvärde fastställdes.

(52)

Efter det slutgiltiga utlämnandet av uppgifter påpekade en kinesisk exporterande tillverkare att den indiska tillverkarens produktsortiment inte omfattade alla de produktkategorier, stålsorter och diametrar som ingick i exporten från Kina till unionen. Den kinesiska tillverkaren hävdade därför att ett fastställande av normalvärdet på basis av försäljningen på den indiska hemmamarknaden inte var korrekt.

(53)

Kommissionen klargjorde att om det inte fanns någon försäljning på den indiska hemmamarknaden av en direkt motsvarande produkttyp, användes i stället data från frågeformuläret från andra tillverkare. I avsaknad av försäljning på hemmamarknaden av de produktkategorier, stålsorter och diametrar som angetts av den kinesiska exporterande tillverkaren, baserade kommissionen fastställandet av normalvärdet för de produkttyperna på de mest likartade produkttyperna i svaren i frågeformulären från unionstillverkarna. Den kinesiska exporterande tillverkaren informerades om vilka dessa specifika produkttyper var och de gällde bara kategorin ”Foderrör och borrör av sådana slag som används vid borrning efter olja eller gas”.

(54)

Efter dessa ytterligare klargöranden, hävdade den kinesiska exporterande tillverkaren att de mest likartade produkttyperna i produktkategorin ”Foderrör och borrör av sådana slag som används vid borrning efter olja eller gas” hade valts ut av kommissionen på ett sådant sätt att dumpningsmarginalerna blåstes upp. För det andra hävdade tillverkaren att kommissionen borde ha informerat om vilka specifika data från unionstillverkaren som hade använts. För det tredje hävdade tillverkaren att de ytterligare klargörandena inte förklarade om data från unionsindustrin användes för att fastställa alla de exporterade produkttyperna i den här produktkategorin eller bara vissa av dem. Slutligen begärde den att alla produkter av den specifika stålsorten (13 % Cr) inte borde ingå i beräkningen av dumpningen, eftersom exporten av denna stålsort utgjordes av återförsäljning av produkter som inte tillverkats av den kinesiska exporterande tillverkaren.

(55)

Kommissionen klargjorde att de mest likartade produkttyperna hade valts ut på grundval av antalet matchande egenskaper som förklaras i skäl 60. Upplysning om den mest likartade produkttypen som användes för varje exporterad produkttyp hade lämnats till den kinesiska exporterande tillverkaren. För det andra lade den kinesiska exporterande tillverkaren inte fram några argument för sitt påstående. För det tredje bekräftades genom de ytterligare klargörandena till den kinesiska exporterande tillverkaren att det inte förekom någon försäljning på den indiska hemmamarknaden av den specifika produktkategorin, stålsorten eller diametern, som den kinesiska exporterande tillverkaren hade angett. Data från övriga tillverkare användes följaktligen för försäljningen av de produkttyperna. Intervallet för normalvärdet som hade getts till den kinesiska exporterande tillverkaren gällde samtliga mest likartade produkttyper för denna produktkategori. Slutligen var kommissionen rättsligt skyldig att bestämma normalvärdet för all export till unionen och produktkategorin kunde därför inte undantas från beräkningen av dumpningen. Även om man vid beräkningen av dumpningen skulle ha bortsett från exporten i fråga av denna produktkategori, skulle det inte ha ändrat resultatet att dumpningen fortsatte under översynsperioden. Påståendena avvisades därför.

3.1.3   Exportpris

(56)

Exportpriset fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalas eller ska betalas av den första oberoende kunden.

3.1.4   Jämförelse och dumpningsmarginaler

(57)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriserna för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet. I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten i det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten.

(58)

Eftersom dumpning konstaterades vid jämförelsen mellan normalvärdena och exportpriserna, drogs slutsatsen att justeringar av dessa exportpriser som uttrycktes på fob-basis inte skulle ha påverkat slutsatsen att det förelåg dumpning, eftersom ytterligare sänkningar av exportpriserna bara skulle ha ökat dumpningsmarginalen.

(59)

En kinesisk exporterande tillverkare hävdade att prisjämförelsen kan ha snedvridits, eftersom den indiska försäljningen kan ha omfattat även produkter av hög kvalitet för kärntekniska och militära ändamål som jämförts med vanliga kinesiska produkter. Tillverkaren kritiserade produktkontrollnummerstrukturen och menade att den inte på ett korrekt sätt återspeglade dessa skillnader, vilket lett till orättvisa jämförelser. Den begärde att kommissionen åter skulle skicka ut frågeformulär till alla parter med en reviderad produktkontrollnummerstruktur. Den påstod samma sak i fråga om unionsförsäljningen (se skäl 125).

(60)

Kommissionen tog hänsyn till skillnaderna mellan produkttyperna och säkerställde en rättvis jämförelse. Ett unikt produktkontrollnummer tilldelades varje produkttyp som tillverkades och såldes av de kinesiska exporterande tillverkarna, tillverkaren i det jämförbara landet och unionsindustrin. Produktkontrollnumret bestämdes av produktens viktigaste egenskaper, vilket i detta fall var produktkategori, ytterdiameter, rörväggens tjocklek, stålsort, provning, rörände, beläggning och längd. Produktkontrollnummerstrukturen beaktade således på ett detaljerat sätt specifikationerna för varje produkttyp, vilket möjliggjorde en rättvis jämförelse. Det var således inte nödvändigt att ändra denna struktur och utfärda nya frågeformulär. Dessutom, såsom förklaras i skäl 42, ingick produkttyperna för militära och kärntekniska ändamål i produktdefinitionen och det fanns därför inga skäl för att utesluta dem. Det fanns inget som tydde på att några indiska produkter för militära och kärntekniska ändamål skulle ha blivit orättvist jämförda med den kinesiska exporten. De produkttyper som den kinesiska exporterande tillverkaren framhöll där det antyddes att förväxling var möjlig i fråga om stålsorter som användes för standardrör till skillnad från rör avsedda för kärnteknik, hade inte exporterats av denna tillverkare. Påståendet avvisades, eftersom det inte fanns någon möjlighet att jämförelsen snedvridits på grundval av detta.

(61)

På denna grundval fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till mellan [25 % och 35 %] för de två tillverkarna i urvalet. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(62)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde en kinesisk exporterande tillverkare, för det första, klargöranden om beräkningen av dumpningsmarginalen, i synnerhet om hur produktkontrollnumren för tillverkaren i det jämförbara landet och koefficienterna använts för att beräkna normalvärdena. För det andra begärde den mer information om priserna på hemmamarknaden i Indien, gjorde gällande att det redovisade intervallet för normalvärdena och dumpningsmarginalerna inte gjorde det möjligt att kontrollera att beräkningarna var korrekta, och hävdade att de högre värdena berodde på snedvridna resultat. För det tredje begärde tillverkaren också ytterligare klargöranden om de produkttyper som såldes på den indiska hemmamarknaden, i synnerhet om hur kommissionen hade säkerställt att specialiserade produkter för militära och kärntekniska ändamål inte på ett orättvist sätt jämförts med den kinesiska exporten till unionen.

(63)

Efter kommissionens svar lade den kinesiska exporterande tillverkaren fram ytterligare yrkanden och påståenden. För det fjärde begärde tillverkaren en fullständig förteckning över produktkontrollnumren för unionsindustrin och tillverkarna i Förenta staterna, där det visas hur koefficienterna fastställts. För det femte hävdade tillverkaren att svaren i frågeformuläret från de amerikanska tillverkarna inte bör användas för att bestämma koefficienterna, eftersom Förenta staterna inte ansetts vara ett lämpligt jämförbart land av de anledningar som anges i skäl 35. Den menade att de koefficienter som baserats på amerikanska priser kan ha överdrivits. För det sjätte hävdade den att en av dess exporttransaktioner felaktigt tagits med i beräkningen av exportpriset. För det sjunde hävdades att kommissionen borde ha lämnat mer information om normalvärdena och dumpningsmarginalerna för varje produktkontrollnummer, i stället för att ge ett intervall. För det åttonde hävdade tillverkaren att de exporterade produkttyper för vilka det inte förekom någon motsvarande försäljning på hemmamarknaden i det jämförbara landet borde ha undantagits från beräkningen och fastställts som icke-dumpade produkter, i syfte att undvika skuldpresumtion. Den kinesiska exporterande tillverkaren begärde slutligen också en förlängning av tidsfristen för synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(64)

För det första gav kommissionen den kinesiska exporterande tillverkaren en förteckning över de produktkontrollnummer som låg till grund för fastställandet av normalvärdet, inbegripet en förteckning över de produktkontrollnummer som direkt motsvarade dess export till unionen. Om det saknades några direkt motsvarande produktkontrollnummer, gav den information om vilka nummer som hade utgjort grunden för fastställandet av normalvärdet med tillämpning av koefficienter. Förteckningen över produktkontrollnumren visade att försäljningen på den indiska hemmamarknaden, som användes för fastställandet av normalvärdet, inte omfattade några specialstålsorter som typiskt sett används för kärntekniska och militära ändamål. Kommissionen lämnade också en detaljerad förteckning över var och en av de koefficienter som använts.

(65)

För det andra gav kommissionen den kinesiska exporterande tillverkaren intervall för normalvärden och dumpningsmarginaler för var och en av de exporterade produkttyperna. De detaljerade sifforna för tillverkaren kunde inte tillhandahållas utan att konfidentiella uppgifter utlämnades, och därför presenterades dessa data i intervall. När det gäller farhågorna om de största dumpningsmarginalerna, konstaterade kommissionen att både den största och minsta dumpningsmarginalen endast avsåg begränsade mängder (mindre än 7 % av exporten) och var därför inte tillräckliga för att avlägsna den totala dumpningsmarginalen för den kinesiska exporterande tillverkaren. Även om dessa värden inte skulle ha beaktats, skulle således slutsatsen att dumpningen fortsatte under översynsperioden inte ha ändrats.

(66)

För det tredje, vad gäller en rättvis jämförelse av produkttyper, klargjorde kommissionen att dumpningsmarginalen för varje produkttyp som exporterades av en kinesisk exporterande tillverkare fastställdes på grundval av en jämförelse mellan exportpriset och normalvärdet för samma produkttyp, eller, i avsaknad av en motsvarande produkttyp, den mest likartade produkttypen, som koefficienterna tillämpades på för att återspegla de egenskaper som definieras genom produktkontrollnumret. Därför jämfördes inte exportpriserna på vanliga produkttyper med specialiserade produkttyper. Den jämförbara försäljningen på den indiska hemmamarknaden omfattade inte några specialstålsorter som typiskt används för särskilda militära och kärntekniska ändamål. Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte fanns någon risk för en orättvis jämförelse, vilket den kinesiska exporterande tillverkaren hävdat. Under alla omständigheter och även om kommissionen är rättsligt skyldig att bestämma normalvärdet för varje produkttyp som exporteras till unionen, konstaterades dumpning också när bara direkt motsvarande produkttyper beaktades. Detta visade att valet av de mest likartade produkttyperna eller fastställandet av koefficienterna inte var orsaken till den övergripande slutsatsen om dumpning.

(67)

För det fjärde tillhandahöll kommissionen, förutom en detaljerad förteckning över koefficienter, ytterligare förklaringar om hur koefficienterna tillämpats för att fastställa normalvärden på grundval av en likartad produkttyp när det gäller produkttyper som inte har någon direkt motsvarande produkttyp i det jämförbara landet. En fullständig förteckning över produktkontrollnumren i Förenta staterna och unionen och beräkningarna av koefficienterna kunde inte tillhandahållas, eftersom detta skulle ha inneburit att känslig affärsinformation från tillverkarna i Förenta staterna eller i unionen måste avslöjas.

(68)

För det femte klargjorde kommissionen att koefficienterna fastställts som procenttal, som återspeglade den relativa skillnaden mellan produkttyperna och inte de absoluta prisnivåerna i Förenta staterna. Därför avvisades påståendet att den absoluta prisnivån i Förenta staterna hade lett till att ett för högt normalvärde fastställdes.

(69)

För det sjätte konstaterade kommissionen att den exporttransaktion som lyftes fram bara utgjorde en liten volym (mindre än 3 % av exporten). Även om man skulle bortse från denna transaktion skulle det ändå inte ändra slutsatsen att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(70)

För det sjunde, såsom förklaras i skäl 65, tillhandahöll kommissionen, för varje produktkontrollnummer som exporterats, intervall för normalvärdet och dumpningsmarginalen. De detaljerade siffrorna för tillverkaren kunde inte tillhandahållas utan att konfidentiella uppgifter utlämnades, och därför presenterades dessa data i intervall.

(71)

För det åttonde påpekade kommissionen att den måste fastställa ett normalvärde liksom dumpningen för varje exporterad produkttyp. Det rörde sig inte om någon ”skuldpresumtion”, eftersom dumpning endast fastställdes om exportpriset var lägre än normalvärdet och eventuella negativa dumpningsmarginaler till fullo beaktades vid beräkningen av den övergripande dumpningsmarginalen.

(72)

Slutligen medgavs en förlängning för att möjliggöra synpunkter på de nya klargörandena i skälen 64–70, som lämnats till den kinesiska exporterande tillverkaren.

(73)

Efter de nya förtydligandena fortsatte den kinesiska exporterande tillverkaren att bestrida vissa aspekter av jämförelsen och fastställandet av dumpning, och upprepade vissa av sina tidigare påståenden.

(74)

För det första hävdade den att justeringar borde ha gjorts av det jämförbara landets priser på grundval av stordriftsfördelar, handelsled, lägre produktivitet, försäljningskostnader, avkastning, lönsamhet och kostnader för råvaror. För det andra hävdade tillverkaren att klargörandena fortfarande inte gjorde det möjligt att förstå hur normalvärdena hade fastställts. För det tredje upprepade den sin begäran om att få ta del av kostnadsdata, eller åtminstone intervallen, för varje produktkontrollnummer från tillverkarna i Förenta staterna och unionen. Dessutom begärde den information om källan till varje koefficient och begärde att information om produktens egenskaper skulle lämnas ut. För det fjärde hävdades att koefficienterna snedvridits på grund av förekomsten av kärntekniska eller militära produkter i Förenta staterna och unionen. För det femte hävdade den att de koefficienter som kommissionen tillämpat var felaktiga. Den lämnade in alternativa koefficienter som påstods visa att ingen dumpning förekommit vid exporten till unionen. Som alternativ uppmanade den kommissionen att justera koefficienterna på grundval av använd tillverkningsmetod, relaterade inköp eller använd råvara. För det sjätte hävdade tillverkaren att även om man bara tittade på direkt motsvarande produkttyper, beaktades inte vid fastställandet av dumpning de allmänt lägre priserna i Indien, de justeringar av det jämförbara landets priser som efterlysts och den särskilda situationen för tillverkaren i det jämförbara landet.

(75)

Kommissionen undersökte de nya påståendena i detalj.

(76)

För det första, vilket förklaras i skäl 35, var priserna på hemmamarknaden i Indien resultatet av verklig konkurrens och de ansågs därför vara tillförlitliga. Påståendena om snedvridning av priserna på den indiska hemmamarknaden har redan behandlats i skäl 42. De nya kraven på justeringar av priserna på den indiska hemmamarknaden underbyggdes inte av den kinesiska exporterande tillverkaren och avvisades därför.

(77)

För det andra lämnade kommissionen detaljerad ytterligare information om koefficienterna, källorna till dem och beräkningsmetoden, såsom beskrivs i skälen 64–71, och svarade därefter på ett antal tekniska frågor om beräkningsmetoden (10). Som anges i skäl 83 lämnade kommissionen också ett exempel på hur en koefficient beräknats utifrån kostnadsdata. I exemplet uttrycktes faktiska kostnadsdata i intervall för att skydda deras konfidentialitet i enlighet med artikel 19 i grundförordningen. Därför drogs slutsatsen att den kinesiska exporterande tillverkaren hade fått tillräcklig information för att kunna spåra metoden för att bestämma normalvärdena.

(78)

För det tredje hade begäran om tillgång till kompletterande data från tillverkarna i Förenta staterna och unionen redan avfärdats av de orsaker som förklaras i skäl 67. Att lämna ut källan till varje koefficient skulle ha avslöjat information om de produkttyper som tillverkas av varje tillverkare. Att lämna ut data i form av intervall skulle också ha varit orimligt betungande med tanke på de stora volymerna av företagsspecifika kostnadsdata (fler än 2 000 rader och över 50 kolumner). Det noterades också att de data som begärdes rörde kostnadsnivån för varje produktkontrollnummer. Kostnadsnivån i sig påverkade inte fastställandet av normalvärdena, eftersom koefficienterna tillämpades som andelar (procentsatser), inte som absoluta värden. Kostnadsnivån per produktkontrollnummer påverkade med andra ord inte resultatet. Slutligen kan den precisionsnivå som är nödvändig för beräkningen av koefficienterna inte uttryckas på ett meningsfullt sätt genom intervaller. Detta beror på att om man korsmultiplicerade värden som uttrycks som intervaller skulle det ha gett ett intervall med ett alltför stor spännvid för att vara meningsfullt. Av dessa skäl utlämnades inte bakomliggande kostnadsdata, men däremot utlämnades de resulterande faktiska koefficienterna i sin helhet. Priserna på hemmamarknaden i Indien tillhandahölls i intervaller. Skälet till detta är att till skillnad från de kostnadsdata som användes för att fastställa koefficienterna, låg de indiska priserna till grund för att fastställda grundnivån för normalvärdena. Det var därför motiverat att den kinesiska exporterande tillverkaren fick tillgång för att kunna verifiera dessa data.

(79)

För det fjärde, såsom förklaras i skäl 30, ingick produkttyperna för militära och kärntekniska ändamål i produktdefinitionen och det inte fanns inte något skäl för att omdefiniera produktdefinitionen. Produktens egenskaper återspeglades i produktkontrollnummerstrukturen, vilket garanterade att jämförelsen mellan produkttyper var rättvis av de skäl som förklaras i skäl 60 och 66. Det fanns inga belägg för faktiska snedvridningar. Det fanns heller inga indikationer på att någon påstådd snedvridning skulle ha varit tillräcklig för att ändra den övergripande slutsatsen att dumpningen fortsatte under översynsperioden. Därför tillbakavisades påståendena rörande produkttyper för kärntekniska och militära ändamål.

(80)

För det femte så genomfördes mot bakgrund av kommentarerna en översyn och ändring av de koefficienter som användes för yttre diameter och stålsort. Både de ändrade koefficienterna och de ändringar av enskilda dumpningsmarginaler som de ledde till lämnades ut. Även om ändringarna sänkte dumpningsmarginalen för en kinesisk exporterande tillverkare, var de inte tillräckliga för att ändra den övergripande slutsatsen att dumpningen fortsatte under översynsperioden. Däremot godtogs inte de alternativa koefficienter som den kinesiska exporterande tillverkaren lämnade in, eftersom de baserades på standardprislistor från en unionstillverkare från en tidsperiod som låg utanför översynsperioden. Faktiska företagsspecifika data från översynsperioden utgjorde en pålitligare grund för fastställandet av normalvärdet. Kraven att ändra koefficienterna för tillverkningsmetod, typ av råvaror och relaterade inköp var inte underbyggda och ospecifika, eftersom inga av de delar som den kinesiska exporterande tillverkaren lyfte fram påverkade fastställandet av koefficienterna. Kraven avvisades därför.

(81)

För det sjätte var de justeringar som efterlystes inte underbyggda och det fanns inget som tydde på att de var tillräckligt betydande för att slutsatsen om dumpning skulle bli en annan. Den allmänna prisnivån för indisk export till unionen var inte relevant, eftersom fastställandet av normalvärdet baserades på priserna på hemmamarknaden, inte exportpriserna, och i vilket fall som helst var jämförelsen produktkontrollnummer per produktkontrollnummer relevantare än en jämförelse av genomsnittliga priser beroende på det breda utbudet av produkttyper och de betydande prisskillnaderna mellan dem, som kanske inte återspeglas i de genomsnittliga priserna. Påståendena kunde således inte godtas.

(82)

I ett mycket sent skede av undersökningen begärde en kinesisk exporterande tillverkare att få bli hörd en andra gång av förhörsombudet med motiveringen att tillverkarens rätt till försvar hade åsidosatts, eftersom den ansåg att den hade fått otillräckliga förklaringar av den metod kommissionen använt för att fastställa dumpningen, närmare bestämt hur koefficienterna hade fastställts och använts för att fastställa normalvärden. Tillverkaren begärde också att övriga berörda parter, dvs. unionstillverkare, tillverkaren i det jämförbara landet Indien och de samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna skulle delta i mötet. Ingen av de berörda parterna var dock intresserad av att delta.

(83)

Efter hörandet rekommenderade förhörsombudet att kommissionen ytterligare skulle förklara den metod som använts som komplement till de ytterligare utlämnanden av uppgifter och förklaringar som gjorts tidigare under förfarandet. Detta ledde till att kommissionen gjorde ett kompletterande utlämnande av uppgifter begränsat till de punkter som förhörsombudet ansåg kunde påverka rätten till försvar och uppmanade den exporterande tillverkaren att kommentera dessa punkter. Innehållet i detta kompletterande utlämnande av uppgifter anges i skälen 53, 77, 78 och 80. Den justering som den exporterande tillverkarens kommentarer ledde till resulterade dessutom i en lägre genomsnittlig dumpningsmarginal för de kinesiska exporterande tillverkarna: dumpningsmarginalen minskade till intervallet [25 % till 35 %] så som anges i skäl 61, vilket är marginellt lägre än intervallet [30 % till 40 %] som ursprungligen beräknades vid det definitiva utlämnandet av uppgifter. Den exakta nivån på dumpningsmarginalen påverkade inte de exporterande tillverkarna, eftersom nivån på åtgärderna inte påverkades av en översyn vid giltighetstidens utgång, vilket framgår av skäl 195.

(84)

Kommissionen gav de kinesiska exporterande tillverkarna tillräckligt med tid för att kommentera de ytterligare delar som lämnats ut till dem.

(85)

I sin inlaga kommenterade dock en kinesisk exporterande tillverkare inte enbart de punkter som förhörsombudet tog upp och som kommissionen lämnat ytterligare förklaringar till. I stället ifrågasatte den återigen kommissionens metoder genom att betvivla de förklaringar som redan lämnats under förfarandet (se skälen 59–83). Sent på eftermiddagen den 26 januari 2018 innan tidsgränsen för kommentarer löpte ut måndagen den 29 januari 2018, lämnade den tillverkaren dessutom in nya frågor och krav, som tidigare inte tagits upp vare sig under förfarandet eller med förhörsombudet. Tillverkaren hävdade att om inga svar gavs på dessa frågor eller om inga uppgifter lämnades ut, skulle det överträda dennes rätt till försvar.

(86)

I sitt svar erinrade kommissionen först om att rättsliga och förfarandemässiga steg samt tidsfrister för att slutföra en översyn gjorde att den inte kunde godta fortsatta argument, krav och frågor som lämnades in sent i förfarandet och att detta skulle äventyra att undersökningen slutfördes i tid. Parterna hade dessutom haft gott om tid och goda möjligheter att lämna kommentarer tidigare. Detta gällde i synnerhet det aktuella ärendet där metoderna hade förklarats ingående under flera höranden och i flera dokument som de berörda parterna kunde ta del av. Det är av dessa skäl som kommissionen i sina förtydliganden efter hörandena uttryckligen begärde att den kinesiska exporterande tillverkaren skulle begränsa sina kommentarer till de specifika frågor där den inför förhörsombudet hade hävdat att tillverkarens rätt till försvar hade överträtts, och mot bakgrund av vilka tillverkaren hade fått ytterligare förtydliganden. Den kinesiska exporterande tillverkaren kunde varken visa hur rätten till försvar hade överträtts, eller hur de punkter som togs upp kunde ha påverkat undersökningens övergripande resultat.

(87)

Förutom att ifrågasätta metoden för fastställande av normalvärdet, fortsatte den kinesiska exporterande tillverkaren att hävda att dumpningsmarginalen hade blåsts upp genom en jämförelse mellan rör för militära och kärntekniska ändamål och rör för vanlig användning. Men som förklaras i skäl 79 gjordes ingen sådan jämförelse och inget normalvärde fastställdes för sådana specifika produkttyper.

(88)

Den exporterande tillverkaren hävdade dessutom, för första gången i detta sena skede av förfarandet, att det borde ske en justering för en rättvis prisjämförelse. Som skäl framförde tillverkaren att dennes produktivitet var 2,5 gånger högre än tillverkarens produktivitet i det jämförbara landet Indien. Tillverkaren riktade även uppmärksamheten mot den indiska tillverkarens vinstmarginal och begärde en nedjustering av normalvärdet på grundval av att försäljningen under översynsperioden på hemmamarknaden i Indien var lönsammare än det vinstmål som fastställts för unionsindustrin under den ursprungliga undersökningen. Bägge påståendena skulle sammantaget ge en nedjustering av normalvärdena med 28 % och därigenom ge upphov till den påstådda negativa dumpningsmarginalen.

(89)

Det första påståendet gjordes vid en tidpunkt då det var omöjligt att verifiera det. I vilket fall som helst, och även om det första påståendet hade gjorts tidigare under förfarandet, styrktes det inte av bevis och uppfyllde därför inte kraven i artikel 6.8 i grundförordningen. Det andra påståendet var grundlöst, eftersom normalvärdet baserades på tillverkarens faktiska priser på hemmamarknaden i det jämförbara landet, vilket anges i skälen 48–51, och inte på kostnader och vinster. Lönsamheten för tillverkarens försäljning på hemmamarknaden i det jämförbara landet beaktades vid fastställandet av att försäljningen på hemmamarknaden skedde vid normal handel, vilket förklaras i skäl 50. Som motsats till detta återspeglade unionsindustrins vinstmål den vinst som skulle ha kunnat uppnås i avsaknad av dumpad import. Vinsten på hemmamarknaden och unionsindustrins vinstmål var inte jämförbara. Bägge påståendena avvisades därför. Som en följd av avvisandet av justeringen på 28 %, skulle den kinesiska exporterande tillverkarens alternativa dumpningsberäkning, även om den annars hade godtagits, inte heller ha påverkat resultatet att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(90)

Vid hörandet den 5 februari 2018 hänvisade samma kinesiska exporterande tillverkare vid ett flertal tillfällen till WTO:s överprövningsorgans avgörande om import av fästdon från Kina (ärende DS397). Tillverkaren hävdade att mot bakgrund av det avgörandet borde kommissionen ha informerat om alla kostnader, priser och normalvärden för varje produkttyp från den indiska tillverkaren i det jämförbara landet, från de samarbetsvilliga tillverkarna i Förenta staterna och från unionsindustrin, och hävdade att annars hade tillverkarens rätt till försvar överträtts.

(91)

Kommissionen noterade dock att avgörandet innebar att man skulle lämna ut metoden för fastställande av normalvärdet enbart för de produkttyper som exporteras av den kinesiska tillverkaren, och därigenom omfattades exporten helt och hållet. Däremot innebar avgörandet inte att konfidentiella företagsuppgifter om alla parters fullständiga verksamheter borde bli tillgängliga för den exporterande tillverkaren. Påståendet avvisades därför.

(92)

Vid hörandet den 5 februari 2018 fortsatte samma kinesiska exporterande tillverkare att hävda att även de ändrade koefficienterna som kommissionen fastställt var felaktiga. Den ifrågasatte de ändrade koefficienterna för stålsort och koefficienterna för minsta diamater. Den hävdade att koefficienter som fastställts på basis av data från exporterande tillverkare i Förenta staterna borde ha baserats på standardkostnader. Den lämnade in en alternativ dumpningsberäkning där de alternativa koefficienterna användes, som resulterade i en negativ dumpning beroende på den justering på 28 % som förklaras i skälen 88–89.

(93)

Kommissionen avvisade även fortsättningsvis de alternativa koefficienterna, eftersom de baserades på standardprislistor från en annan tidsperiod än översynsperioden, vilket förklaras i skäl 80. Kommissionen bekräftade att i antidumpningsundersökningar ska faktiska kostnader alltid användas, vilket innebär standardkostnader justerade efter kvantitet och prisvariationer. De ändrade koefficienterna låg dessutom i stort sett i linje med de alternativa koefficienter som den kinesiska exporterande tillverkaren lämnat in. Enbart de alternativa koefficienterna skulle i vilket fall som helst, även om de hade godtagits, inte ha påverkat resultatet att dumpningen fortsatte under översynsperioden

3.2   Sannolikhet för fortsatt dumpning från Kina

(94)

Eftersom det konstaterats att dumpning förekom under översynsperioden undersökte kommissionen sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta, om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, de kinesiska tillverkarnas prissättning på andra marknader och unionsmarknadens attraktionskraft.

3.2.1   Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina

(95)

Kapacitetsutnyttjandet hos de två kinesiska tillverkarna i urvalet konstaterades ligga på mellan [40 % och 60 %]. Den outnyttjade kapaciteten var i storleksordningen [40 000–50 000 ton] för de två tillverkarna i urvalet. Detta motsvarar [30 %–50 %] av förbrukningen i unionen. Det konstaterades dessutom att det fanns planer på att bygga ut kapaciteten.

(96)

Sökanden beräknade att den totala kapaciteten för alla tillverkare i Kina uppgick till över 1 miljon ton. På grundval av graden av kapacitetsutnyttjande hos de tillverkare som ingick i urvalet, uppskattades den totala outnyttjade kapaciteten i Kina således till cirka 500 000 ton, vilket är mer än fyra gånger så mycket som förbrukningen i unionen. Även om graden av kapacitetsutnyttjande hos de andra exporterande tillverkarna skulle ha varit högre än hos de tillverkare som ingick i urvalet, skulle den totala kinesiska outnyttjade kapaciteten fortfarande vara betydande och motsvara mer än den totala förbrukningen i unionen.

(97)

Sökanden uppskattade att den totala inhemska förbrukningen i Kina uppgick till 310 000 ton, på grundval av den kinesiska inhemska tillverkningen, importen och exporten. Eftersom den outnyttjade kapaciteten motsvarade mer än 150 % av den uppskattade inhemska förbrukningen i Kina, ansågs det osannolikt att den inhemska förbrukningen i Kina skulle kunna öka med 150 % och absorbera den stora outnyttjade kapaciteten.

(98)

Därför drogs slutsatsen att det fanns en mycket betydande outnyttjad kapacitet som, åtminstone delvis, skulle kunna omdirigeras till unionsmarknaden om åtgärderna mot Kina skulle upphöra att gälla.

3.2.2   Kinas prissättning på andra marknader

(99)

Antidumpningsåtgärder på import av den berörda produkten från Kina var i kraft i Eurasiska ekonomiska unionen (Vitryssland, Kazakstan och Ryssland) och Ukraina. Dessa åtgärder visade att det förekommer dumpning från den kinesiska industrins sida som helhet när det gäller den berörda produkten på andra marknader.

(100)

Den kinesiska exporten till alla tredjeländer befanns dessutom generellt sett vara lägre prissatt än exporten till unionen. Att döma av kinesisk exportstatistik ligger de genomsnittliga kinesiska exportpriserna till tredjeländer 23 % lägre än exportpriserna till unionen.

(101)

Kommissionen drog slutsatsen att om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla, är det sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle omdirigera sin export till unionen till dumpade priser.

3.2.3   Unionsmarknadens attraktionskraft

(102)

Unionsmarknadens storlek uppgick till över 100 000 ton och marknaden bedöms vara den näst största i världen efter Kinas marknad, och större än Förenta staternas. Unionsmarknaden var således redan genom sin storlek attraktiv för kinesiska exportörer.

(103)

För det andra konstaterades de genomsnittliga kinesiska exportpriserna till unionen vara betydligt högre än de genomsnittliga kinesiska exportpriserna till andra marknader, vilket även detta visade att unionsmarknaden är attraktiv. Såsom anges i skäl 100 var de kinesiska exportpriserna till tredjeländer 23 % lägre än exportpriserna till unionen.

(104)

För det tredje innebar antidumpningsåtgärderna på andra marknader, såsom Ryssland och Ukraina, att det fanns ett begränsat antal andra marknader för kinesisk export. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla är det därför sannolikt att den kinesiska exporten åter skulle omdirigeras till unionsmarknaden och nå en marknadsandel närmare den andel den hade innan åtgärderna infördes, dvs. 18 %.

(105)

Sammanfattningsvis slog kommissionen fast att unionsmarknaden sannolikt skulle vara mycket attraktiv för kinesisk export, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

3.3   Slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning

(106)

Undersökningen visade att den kinesiska importen fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden. Den visade också att den outnyttjade kapaciteten i Kina var mycket betydande jämfört med förbrukningen i unionen under översynsperioden. Denna outnyttjade kapacitet skulle sannolikt, åtminstone till en del, omdirigeras till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(107)

Dessutom hade andra marknader infört antidumpningsåtgärder på import av den berörda produkten från Kina, och de kinesiska exportpriserna till andra marknader var lägre än priserna till unionen. Denna prissättning på den kinesiska exporten till tredjeländers marknader visar att det är sannolikt att dumpningen till unionen skulle fortsätta, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(108)

Slutligen visade unionsmarknadens attraktionskraft, sett till storlek och priser, och det faktum att andra marknader fortfarande är stängda på grund av antidumpningsåtgärder att det är troligt att den kinesiska exporten skulle omdirigeras till unionsmarknaden, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(109)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det rådde stor sannolikhet för att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna skulle leda till betydande dumpade importvolymer från Kina till unionen.

4.   UNIONSINDUSTRINS SITUATION

4.1   Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(110)

Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten i unionen av 23 kända tillverkare, varav vissa var närstående varandra. De utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(111)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till cirka 117 000 ton på grundval av data som tillhandahållits av sökanden.

(112)

De företag som ingick i urvalet i undersökningen svarar för 54 % av tillverkningen i unionen och för 55 % av försäljningen i unionen. Data från urvalet anses representativa för unionsindustrins situation.

4.2   Förbrukningen i unionen

(113)

Kommissionens beräkning av förbrukningen i unionen grundades på i) unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden enligt de data som lämnats av sökanden och ii) importen från tredjeländer enligt Eurostats databas. Denna databas gav de mest korrekta uppgifterna eftersom den, utöver import enligt det normala förfarandet, också omfattade import enligt förfarandet för aktiv förädling.

(114)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Total förbrukning i unionen

108 152

116 718

111 324

104 677

Index (2013 = 100)

100

108

103

97

Källa: Svar på frågeformuläret, sökandens data och Eurostats databas.

(115)

Förbrukningen i unionen ökade med 8 % under 2014, men minskade sedan med 11 % mellan 2014 och översynsperioden. Denna nedgång berodde huvudsakligen på minskade investeringar i olje- och gasindustrin, som är en av de viktigaste användarindustrierna.

4.3   Import från det berörda landet

4.3.1   Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(116)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostats databas (10-siffrig nivå). Det framgick dock av en uppdelning mellan ursprungsländerna för importen i Eurostats databas att vissa länder inte var tillverkare av den berörda produkten. Importen från dessa länder undantogs således från undersökningen, eftersom den uppenbarligen inte avser den berörda produkten. Relevanta uppgifter gjordes tillgängliga för inspektion för berörda parter i ärendet. Data avseende Kina, Indien, Ukraina och andra länder som tillverkar den berörda produkten behövde inte korrigeras.

(117)

Marknadsandelen för importen fastställdes också på grundval av korrigerade data från Eurostat.

(118)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Total importvolym från Kina (ton)

2 437

1 804

1 951

2 317

Index (2013 = 100)

100

74

80

95

Marknadsandel (%)

2,3

1,5

1,8

2,2

Importvolym från Kina med undantag för aktiv förädling

1 173

1 120

1 014

820

Index (2013 = 100)

100

95

86

70

Marknadsandel (%)

1,1

1

0,9

0,8

Källa: Svar på frågeformuläret, sökandens data och Eurostats databas.

(119)

Under skadeundersökningsperioden var importvolymen från Kina liten. Den totala importen från Kina hade en marknadsandel på omkring 2 % under hela skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen var omkring 1 % under skadeundersökningsperioden, om man bortser från aktiv förädling. De volymer som importerades enligt förfarandet för aktiv förädling återexporterades i färdiga produkter, t.ex. värmeväxlare.

(120)

Importen har legat på denna låga nivå sedan de ursprungliga åtgärderna infördes 2011, och detta kan alltså antas bero på de gällande antidumpningsåtgärderna.

4.3.2   Priser för importen från det berörda landet och prisunderskridande

(121)

Preliminärt bör det noteras att de genomsnittliga priserna på den berörda produkten kanske inte är representativa per produkttyp, på grund av det breda produktsortimentet och den stora prisskillnaden mellan produkterna. De presenteras ändå nedan.

Tabell 3

Genomsnittliga importpriser från Kina

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Genomsnittligt pris på import från Kina (euro/ton)

5 288

6 911

6 604

4 615

Index

100

131

125

87

Normalt förfarande (euro/ton)

5 711

6 146

6 442

5 420

Index

100

108

113

95

Förfarandet för aktiv förädling (euro/ton)

4 895

8 162

6 780

4 174

Index

100

167

138

85

Källa: Taric-databasen.

(122)

De genomsnittliga priserna på importen från Kina under skadeundersökningsperioden sjönk med 13 %.

(123)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna svarade för 56 % av importen från Kina och hade en marknadsandel på omkring 1 % under översynsperioden.

(124)

Kommissionen bedömde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra de vägda genomsnittliga försäljningspriser per produkttyp som de tre unionstillverkarna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, och de motsvarande vägda genomsnittliga priser cif unionens gräns per produkttyp för importen som tillverkarna i urvalet tog ut av den första oberoende kunden på unionsmarknaden, med lämpliga justeringar för kostnader efter import. Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där detta var nödvändigt, och efter avräkning av rabatter och avdrag. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionstillverkarnas omsättning under översynsperioden.

(125)

En kinesisk exporterande tillverkare hävdade att prisjämförelsen kunde ha snedvridits, eftersom försäljningen i unionen omfattade produkter av hög kvalitet för kärntekniska och militära ändamål, som jämförts med vanliga kinesiska produkter. Den kritiserade produkttypsstrukturen, och hävdade att den inte på ett korrekt sätt återspeglar dessa skillnader. Dock säkerställde denna struktur att dessa särskilda produkttyper som tillverkas av unionsindustrin inte jämfördes med de produkttyper som importerades från de kinesiska exporterande tillverkarna. Detta beror på att dessa särskilda produkter som tillverkas av unionsindustrin ges en annan kod för stålkvalitet.

(126)

Med denna metod fastställdes att priserna på importen underskred unionsindustrins priser med i genomsnitt 44 %. Även om antidumpningstullar läggs till (vilket inte är fallet i fråga om import enligt förfarandet för aktiv förädling) underskred det genomsnittliga priset för denna import från Kina unionsindustrins priser med 32 %.

(127)

En kinesisk exporterande tillverkare hävdade att en av dess försäljningstransaktioner felaktigt hade ansetts avse aktiv förädling, när så inte var fallet. Eftersom transaktionen i fråga (en av fler än 100 transaktioner totalt) avsåg mindre än 3 % av dess försäljningsvolym till unionen, hade den inte någon större inverkan på de marginaler som nämns i skäl 126.

4.3.3   Import från tredjeländer

(128)

Följande tabell visar utvecklingen för importen från andra tredjeländer till unionen under skadeundersökningsperioden i fråga om volym och marknadsandel liksom genomsnittspris. Kommentaren om de genomsnittliga prisernas lämplighet i skäl 121 gäller även här.

Tabell 4

Import från tredjeländer

Land

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Indien

Volym i ton

13 531

17 230

18 911

19 845

 

Index

100

127

140

147

 

Marknadsandel (%)

12,5

14,8

17,0

19,0

 

Genomsnittligt pris

(euro/ton)

5 315

4 790

5 217

4 519

 

Index

100

90

98

85

Ukraina

Volym i ton

10 170

12 535

12 201

11 870

 

Index

100

123

120

117

 

Marknadsandel (%)

9,4

10,7

11,0

11,3

 

Genomsnittligt pris

(euro/ton)

7 276

6 984

6 706

6 069

 

Index

100

96

92

83

Sydkorea

Volym i ton

3 731

3 526

3 481

3 166

 

Index

100

95

93

85

 

Marknadsandel (%)

3,4

3

3,1

3

 

Genomsnittligt pris

(euro/ton)

6 614

6 124

6 537

6 599

 

Index

100

93

99

100

Förenta staterna

Volym i ton

3 062

4 647

3 280

3 113

 

Index

100

152

107

102

 

Marknadsandel (%)

2,8

4

2,9

3

 

Genomsnittligt pris

(euro/ton)

15 442

12 181

14 801

15 503

 

Index

100

79

96

100

Japan

Volym i ton

3 605

4 980

4 602

3 052

 

Index

100

138

128

85

 

Marknadsandel (%)

3,3

4,3

4,1

2,9

 

Genomsnittligt pris

(euro/ton)

7 762

5 477

6 359

8 021

 

Index

100

71

82

103

Övriga tredjeländer

Volym i ton

7 267

10 257

8 740

4 019

 

Index

100

141

120

55

 

Marknadsandel (%)

6,7

8,8

7,9

3,8

 

Genomsnittligt pris

(euro/ton)

6 614

6 124

6 537

6 599

 

Index

100

93

99

100

Totalt för alla tredjeländer utom det berörda landet

Volym i ton

41 366

53 175

51 215

45 065

 

Index

100

129

124

109

 

Marknadsandel (%)

38,2

45,6

46,0

43,1

 

Genomsnittligt pris

(euro/ton)

7 434

6 616

6 570

6 454

 

Index

100

89

88

87

Källa: Taric-databasen.

(129)

Marknadsandelen för importen från andra tredjeländer än det berörda landet uppgick till 43,1 % av unionens totala förbrukning under översynsperioden. Den största marknadsandelen utgörs av importen från Indien (19 % av unionens totala förbrukning). En annan betydande del av importen under översynsperioden kom från Ukraina (med en marknadsandel på 11,3 %).

(130)

De genomsnittliga priserna på denna import till unionen var relativt låga i förhållande till unionsindustrins genomsnittliga priser. Importen från Indien hade ett särskilt lågt genomsnittligt försäljningspris per enhet, som uppgick till 4 519 euro per ton under översynsperioden.

(131)

Två kinesiska exporterande tillverkare menade att de indiska tillverkarnas genomsnittliga importpris var lägre än de kinesiska importpriserna. Såsom förklaras i skäl 121 utgör inte genomsnittspriserna nödvändigtvis en rättvis eller meningsfull grund för prisjämförelser. Kommissionens analys av prisunderskridandet för den kinesiska importen (se skäl 126) utfördes produkttyp för produkttyp. Inga data om de olika typerna fanns tillgängliga för undersökningen av den indiska importen till unionen.

4.4   Unionsindustrins ekonomiska situation

4.4.1   Allmänna anmärkningar

(132)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som hade betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(133)

För analysen av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av data från Esta. Dessa data gäller samtliga kända unionstillverkare. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av verifierade data i svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna data har konstaterats vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(134)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, lagerhållning, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(135)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittligt pris per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.4.2   Makroekonomiska indikatorer

4.4.2.1   Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(136)

Den totala unionstillverkningen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Tillverkningsvolym (ton)

146 346

164 008

132 541

117 034

Index

100

112

91

80

Produktionskapacitet (ton)

242 821

249 029

247 420

248 575

Index

100

103

102

102

Kapacitetsutnyttjande (%)

60

66

54

47

Index

100

109

89

78

Källa: Svar på frågeformuläret från Esta som avser alla unionstillverkare.

(137)

Tillverkningsvolymen minskade med 20 % under skadeundersökningsperioden, och den största minskningen skedde under 2015.

(138)

Produktionskapaciteten ökade något under översynsperioden, med 2 % jämfört med början av skadeundersökningsperioden. Denna ökning berodde på investeringar i anläggningar och utrustning, som lett till små effektivitetsförbättringar.

(139)

Kapacitetsutnyttjandet minskade under skadeundersökningsperioden. Minskningen på 22 % av kapacitetsutnyttjandet avspeglar minskningen i tillverkningsvolym under skadeundersökningsperioden.

4.4.2.2   Försäljningsvolym och marknadsandel

(140)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)

64 349

61 739

58 157

57 295

Index

100

96

90

89

Marknadsandel (%)

59,5

52,9

52,2

54,7

Index

100

89

88

92

Exportvolym (ton)

63 641

78 164

53 884

49 691

Index

100

123

85

78

Källa: Svar på frågeformuläret från Esta som avser alla unionstillverkare.

(141)

Försäljningsvolymen på unionsmarknaden minskade till 57 295 ton under översynsperioden, vilket ger en minskning med 11 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins marknadsandel minskade med 8 % under samma period, medan exportvolymerna för unionsindustrin minskade med 22 %.

4.4.2.3   Tillväxt

(142)

Såsom framgår av tabell 6 växte inte unionsindustrin under skadeundersökningsperioden, utan den minskade i stället i fråga om marknadsandelar.

4.4.2.4   Sysselsättning och produktivitet

(143)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Antal anställda

4 825

4 859

4 451

4 462

Index

100

101

92

92

Produktivitet (ton/anställd)

30

34

30

26

Index

100

111

98

86

Källa: Svar på frågeformuläret från Esta som omfattar alla unionstillverkare.

(144)

Antalet anställda minskade med 8 % under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten för unionstillverkarnas anställda, mätt som produktion (i ton) per anställd och år, minskade med 14 % under skadeundersökningsperioden.

4.4.2.5   Lagerhållning

(145)

Lagernivåerna hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Lagerhållning

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Utgående lager (i ton)

8 065

8 906

8 294

6 470

Index

100

110

103

80

Utgående lager i procent av tillverkningen

5,5

5,4

6,3

5,5

Index

100

99

114

100

Källa: Svar på frågeformuläret från Esta som avser alla unionstillverkare.

(146)

Utgående lager minskade med 20 % under översynsperioden jämfört med 2013. Jämfört med tillverkningsnivån var utgående lager stabila under denna period.

4.4.2.6   Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(147)

Dumpningen fortsatte under översynsperioden (se avsnitt 3). Den betydande dumpningen från de kinesiska tillverkarnas sida hade en negativ inverkan på unionsindustrins resultat, eftersom dessa priser kraftigt underskred unionsindustrins försäljningspriser.

(148)

Under skadeundersökningsperioden var dock volymen dumpad import från Kina betydligt mindre än under den ursprungliga undersökningsperioden. På grundval av detta kan slutsatsen dras att det var mindre tydligt hur dumpningsmarginalens storlek inverkade på unionsindustrin.

4.4.3   Mikroekonomiska indikatorer

4.4.3.1   Priser och faktorer som påverkar priserna

(149)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionstillverkarna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden.

Tabell 9

Försäljningspriser inom unionen

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående parter (euro/ton)

9 601

9 013

9 256

8 668

Index

100

94

96

90

Tillverkningskostnad per enhet (euro/ton)

9 065

8 155

9 106

8 425

Index

100

90

100

93

Källa: Data från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(150)

Under skadeundersökningsperioden sjönk försäljningspriserna i unionen med 10 %. Tillverkningskostnaden per enhet minskade med 7 %, eftersom råvarupriserna, i synnerhet priset på nickel, sjönk. De högre enhetskostnaderna under 2015 kan förklaras av den minskade tillverknings- och försäljningsvolymen under det året (se tabellerna 5 och 6).

(151)

Det bör påpekas att de genomsnittliga priser och enhetskostnader som rapporteras ovan omfattar en rad produkter av hög kvalitet som sålts till vissa industrier som inte konkurrerar med den kinesiska importen. Dessa produkter har därför inte använts i prisjämförelser mellan importen och unionsindustrins försäljning i unionen (se skäl 124).

4.4.3.2   Arbetskraftskostnader

(152)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Genomsnittslön per anställd (i euro)

63 156

64 353

64 117

61 394

Index

100

102

102

97

Källa: Data från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(153)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd var relativt stabila under skadeundersökningsperioden. Mellan 2013 och översynsperioden minskade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd med 3 %.

4.4.3.3   Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(154)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Nettokassaflödet visar unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde.

(155)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (procent av omsättningen)

5,6

6,8

0,8

0,3

Index

100

123

14

5

Kassaflöde (euro) (index, 2013 = 100)

100

73

60

38

Investeringar (euro) (index, 2013 = 100)

100

76

99

102

Räntabilitet (%)

35,9

35,6

6,8

3,0

Index

100

99

19

8

Källa: Data från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(156)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins vinster. Under 2014 noterade industrin en ökning på 23 % från 2013. Mellan 2014 och 2015 minskade vinsten med 88 % och under översynsperioden nådde industrin knappt break-even, då vinsten minskade ytterligare och uppgick till 0,3 %.

(157)

Nettokassaflödet och räntabiliteten utvecklades på liknande sätt som lönsamheten.

(158)

Investeringarna hos företagen i urvalet låg kvar på en stabil nivå under skadeundersökningsperioden. Investeringarna var främst avsedda att förbättra effektiviteten hos de befintliga produktionslinjerna samt att ge förbättringar när det gäller hälsa, säkerhet och miljö.

4.5   Slutsats om skada

(159)

I början av skadeundersökningsperioden var situationen positiv när det gäller vissa av unionsindustrins ekonomiska indikatorer, och det fanns tydliga tecken på återhämtning från den skada som konstaterades vid den ursprungliga undersökningen. Framförallt uppnådde unionsindustrin vinstnivåer över sitt vinstmål under åren 2013 och 2014. Unionsindustrin kunde också kraftigt öka både tillverkning och kapacitetsutnyttjande samt exportförsäljningsvolym.

(160)

Från och med 2015 uppvisade emellertid de flesta ekonomiska indikatorer en tydlig försämring. Framförallt drabbades unionsindustrin av en kraftig nedgång i lönsamheten (till 0,3 % under översynsperioden) och en betydande nedgång i tillverkning och kapacitetsutnyttjande liksom i försäljningspriser per enhet och sysselsättning. Generellt sett försämrades utvecklingen för nästan alla ekonomiska indikatorer under skadeundersökningsperioden.

(161)

Den negativa utvecklingen kan förklaras av den sammanlagda effekten av en rad faktorer som tillsammans ytterligare försämrade tillståndet för unionsindustrin, som fortfarande befann sig i ett bräckligt läge: den fortsatta förekomsten av dumpad kinesisk import, om än i begränsade volymer jämfört med vid den ursprungliga undersökningen, till prisnivåer som väsentligt underskred unionstillverkarnas priser; en betydande nedgång i investeringarna i den globala olje- och gasindustrin, som är den största marknaden för den berörda produkten; en ökning av den billiga importen från tredjeländer (framför allt Indien, men även Ukraina), vilket har medfört ett kraftigt pris- och volymtryck på unionsindustrin.

(162)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade två kinesiska exporterande tillverkare att mer ingående uppgifter borde ha lämnats när det gäller de tre orsaksfaktorer som nämns i skäl 161. Dessa faktorer förklaras emellertid tillräckligt väl och ingen av de berörda parterna har hävdat att några andra faktorer skulle spela en betydande roll. Därför var kommissionen övertygad om att dess analys var tillräckligt uttömmande.

(163)

Slutsatsen att importen från Kina haft en väsentlig inverkan på unionsindustrins tillstånd, i enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen, härrör från betydande nivåer av prisunderskridande, såsom anges i avsnitt 4.3.2. En exporterande tillverkares påstående, efter utlämnandet av uppgifter, att marknadsandelen för importen från Kina uppgick till endast 1 % är felaktig, eftersom man, när den kinesiska marknadsandelen fastställs, också bör ta hänsyn till försäljningen inom unionen enligt förfarandet för aktiv förädling. Skälet är att importen enligt förfarandet för aktiv förädling utgör en del av förbrukningen av den berörda produkten och konkurrerar med annan försäljning på unionsmarknaden, bland annat unionsindustrins försäljning. I skäl 115 förklaras vidare att förbrukningen minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden och att denna minskning framför allt berodde på minskade investeringar i olje- och gasindustrin, som sedan 2015 är den viktigaste användarindustrin för den berörda produkten. Den svaga efterfrågan från användarsektorn under den senare delen av skadeundersökningsperioden bekräftades av uppgifter från Esta, som inte ifrågasatts och som alla berörda parter kunde ta del av. Denna faktor, som lett till minskad efterfrågan, hade således även betydelse för unionsindustrins tillstånd under den senare delen av skadeundersökningsperioden. Slutligen har den ökade importen från Indien och andra tredjeländer behandlats utförligt i avsnitt 4.3.3, och i tabell 4 finns fullständiga uppgifter om omfattningen av ökningarna, prisutvecklingen och ökningen av marknadsandelarna. Medan det genomsnittliga priset på importen från Indien tyder på att priset på denna import underskred unionsindustrins priser, kan detta inte med säkerhet fastställas, eftersom det för giltiga prisjämförelser bör användas mer exakta data, och relevant framtida utveckling också bör beaktas (se skälen 176–180). Kommissionen noterar i alla händelser att artikel 11.2 i grundförordningen inte kräver att det görs någon separat orsaksanalys, som ett villkor för förlängning av tullar, om det föreligger sannolikhet för återkommande dumpning och fortsatt skada, såsom fastställs i denna förordning. På grundval av alla dessa uppgifter går det inte att dra slutsatsen att importen från Indien eller andra tredjeländer är den enda faktor som orsakade skada för unionsindustrin under översynsperioden. Förekomsten och betydelsen av de tre faktorerna har fastställts genom en bedömning av informationen i ärendet, som har varit tillgänglig för alla berörda parter. Därför avvisas påståendet att orsaksambandet redovisats på ett otillräckligt sätt.

(164)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrin har dragit nytta av de ursprungliga åtgärderna, eftersom det skedde vissa förbättringar under hela skadeundersökningsperioden (särskilt under 2013 och 2014), jämfört med den situation som konstaterades under den ursprungliga undersökningsperioden (2010). Unionsindustrin har emellertid återhämtat sig långsamt och befinner sig fortfarande i en bräcklig och sårbar situation, på grund av de ovannämnda faktorerna. Under översynsperioden konstaterades således att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

5.   SANNOLIKHET FÖR FORTSATT SKADA OM ÅTGÄRDERNA UPPHÄVS

(165)

Vid undersökningen konstaterades, såsom anges i skäl 164, att unionsindustrin lidit skada. Därför bedömde kommissionen huruvida det skulle vara sannolikt att den skada som orsakats av dumpad kinesisk import skulle fortsätta om åtgärderna mot Kina skulle upphöra att gälla, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(166)

I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer: den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, de sannolika prisnivåerna för importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och importens inverkan på unionsindustrin.

5.1   Den outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft

(167)

Kommissionen konstaterade att importen från Kina till unionsmarknaden under översynsperioden skedde till dumpade priser som väsentligt underskred unionstillverkarnas priser. Kommissionen drog följaktligen slutsatsen (se skäl 109) att det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(168)

Såsom anges i skälen 95–98 har kommissionen bekräftat att det finns en stor outnyttjad kapacitet i Kina, som beräknas uppgå till mer än fyra gånger den totala förbrukningen på unionsmarknaden. Undersökningen har också bekräftat (se skäl 102) att unionsmarknaden för den berörda produkten är den största i världen sett till förbrukning, med undantag för Kinas marknad.

(169)

Dessutom har undersökningen visat att kinesiska exporterande tillverkare också dumpat exporten till andra marknader. Detta har lett till att flera länder har infört antidumpningsåtgärder mot kinesiska exporterande tillverkare, vilket begränsar antalet tillgängliga marknader för den kinesiska exporten.

(170)

Kommissionen drog därför slutsatsen att åtminstone en del av den stora outnyttjade kapaciteten i Kina sannolikt skulle omdirigeras till unionsmarknaden, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

5.2   Inverkan av den väntade importvolymen och priseffekt om åtgärderna skulle upphävas

(171)

På grundval av de uppgifter som beskrivs i avsnitt 5.1 bekräftade undersökningen att utan antidumpningsåtgärder skulle de kinesiska exporterande tillverkarna ha ett starkt incitament att avsevärt öka sin import till unionsmarknaden. Kommissionen konstaterade också att det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta, om åtgärderna skulle upphöra att gälla (se skälen 106–109).

(172)

För att få en indikation på prisnivån för importen från Kina utan åtgärder har kommissionen gjort en bedömning av följande faktorer: i) En jämförelse mellan priserna på den kinesiska importen till unionen utan antidumpningstullar (dvs. import enligt förfarandet för aktiv förädling) och unionsindustrins priser under översynsperioden. ii) De kinesiska exporterande tillverkarnas prissättning på tredjemarknader (utan antidumpningsåtgärder).

(173)

Dessa jämförelser visade att priserna på den kinesiska importen till unionsmarknaden, utan antidumpningstullar, var i genomsnitt 44 % lägre än unionsindustrins priser. Dessutom visade en analys av de kinesiska tillverkarnas exportbeteende att den kinesiska exporten till andra tredjelandsmarknader i allmänhet skedde till något lägre priser än exporten till unionen. Kommissionen bekräftade därför att de kinesiska exporterande tillverkarna uppvisade ett konsekvent mönster av mycket lågt prissatt export till alla marknader.

(174)

Mot bakgrund av ovanstående är det mycket sannolikt att den dumpade importen från Kina skulle komma in på unionsmarknaden i betydande kvantiteter och till priser som väsentligt underskrider unionstillverkarnas priser. Detta skulle få en negativ inverkan på unionsindustrin, eftersom dessa betydligt större importvolymer skulle pressa ned de försäljningspriser som unionsindustrin kan ta ut och minska unionsindustrins försäljningsvolym liksom dess kapacitetsutnyttjande, vilket skulle leda till att dess tillverkningskostnader skulle öka. Den förväntade ökningen av dumpad lågprisimport skulle således medföra en ytterligare och kraftig försämring av unionsindustrins ekonomiska resultat, särskilt av dess lönsamhet.

(175)

En kinesisk exporterande tillverkare ifrågasatte huruvida den berörda produkten åter skulle börjas importeras från Kina till unionsmarknaden i stora volymer och förvärra skadan för unionsindustrin, med tanke på den nuvarande stora importen från Indien. I detta avseende hävdade parten att den indiska importen hade ersatt importen från Kina och att det inte var sannolikt att importen från Kina åter skulle nå dessa försäljningsvolymer, eftersom de indiska priserna konsekvent låg lägre än de kinesiska priserna. De kinesiska priserna på tredjemarknader var endast något lägre än de kinesiska exportpriserna till unionen, medan de indiska exportpriserna till unionen var betydligt lägre än de kinesiska exportpriserna till unionen.

(176)

Flera argument bör framföras som svar på detta.

(177)

För det första är denna undersökning, i enlighet med kraven i artikel 11.2 i grundförordningen, begränsad till en bedömning av huruvida det är sannolikt att dumpningen och skadan av lågprisimport av den berörda produkten från Kina skulle återkomma om tullarna i fråga avskaffades. Det faktum att den kinesiska importen till unionens marknad för närvarande är mycket mindre än innan åtgärderna infördes, visar att tullarna lyckades återställa icke snedvridna konkurrensförhållanden mellan kinesiska exportörer av den berörda produkten och unionsindustrin. Att importen från Indien hade lägre priser än importen från Kina påverkar inte kommissionens skyldighet att hålla sig inom ramen för den aktuella undersökningen. Det framgår tydligt av artikel 11.2 i grundförordningen, vilket också tribunalens rättspraxis visar, att kommissionen endast behöver bekräfta påståendet att det är sannolikt att skadan till följd av dumpad kinesisk import skulle återkomma eller fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla (11). Såsom anges i skäl 183 har den bedömning som gjorts i den här förordningen visat att denna sannolikhet föreligger.

(178)

För det andra bör det, såsom anges i skäl 121, påminnas om att man bör vara försiktig vid användningen av genomsnittliga priser för den berörda produkten, eftersom det finns många olika priser per ton, och att prisjämförelser i möjligaste mån bör göras produkttyp för produkttyp. När det gäller fastställandet av sannolikheten för fortsatt skada har kommissionen emellertid inte jämfört kinesiska försäljningspriser och försäljningsvolymer med indiska försäljningspriser och försäljningsvolymer, utan med unionsindustrins försäljningsvolymer och försäljningspriser. Kommissionen har inte hävdat att den kinesiska importen skulle ersätta importen från Indien. En sådan utveckling skulle inte i sig förvärra skadan för unionsindustrin. På grund av den stora prisunderskridandemarginal som fastställts för den kinesiska importen (se skäl 173) och den stora outnyttjade kapaciteten, väntas dock den kinesiska importen öka betydligt och därför orsaka ytterligare skada för unionsindustrin, om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Denna import skulle därför ha en förödande inverkan på unionsindustrins försäljningsvolym och lönsamhet.

(179)

För det tredje, vad avser jämförelsen mellan de kinesiska och de indiska importpriserna, framgår tydligt av en analys av data från de kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet, att importen under skadeundersökningsperioden bestod av specialiserade produkter (t.ex. precisionsrör) eller skedde enligt förfarandet för aktiv förädling. Om åtgärderna upphävs skulle utan tvivel importen kunna bestå av ett bredare spektrum produkter, och importen skulle öka när det gäller de vanligare produkttyperna (de som har den högsta försäljningsvolymen för unionsindustrin). De kinesiska importvolymerna skulle sannolikt öka, oavsett om det föreligger indisk konkurrens eller inte.

(180)

Samma kinesiska exporterande tillverkare använde också data om genomsnittspriset för den indiska importen till unionen för att förklara varför de kinesiska exportpriserna till tredjeländer inte skulle stödja slutsatsen om sannolikheten för fortsatt skada. Som nämnts tidigare innebär användningen av genomsnittspriser att kommissionen inte kan godta denna analys. Kommissionens användning av data om kinesisk export till tredjeländer grundades på meningsfulla jämförelser produkttyp för produkttyp.

(181)

Den kinesiska exportören hänvisade till det indiska ärendet rörande kringgående som nämns i skäl 7. Detta påstående kan emellertid inte godtas, eftersom riktiga slutsatser på grundval av prisjämförelser endast kan dras när jämförelserna görs produkttyp för produkttyp. Inom ramen för den aktuella översynen vid giltighetstiden utgång är hänvisningar till genomsnittliga importpriser inte relevanta, även om dessa priser är låga.

(182)

Av de skäl som anförts ovan avvisar kommissionen därför påståendet att den inte har gett tillräckliga förklaringar angående fortsatt skada.

5.3   Slutsats om sannolikheten för fortsatt skada

(183)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till priser som underskrider unionsindustrins priser, vilket ytterligare skulle förvärra skadan för unionsindustrin. Till följd av detta skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

6.   UNIONENS INTRESSE

(184)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika berörda parternas intressen, inbegripet unionsindustrins, importörernas, grossisternas och användarnas intresse. Analysen gör det möjligt att bedöma de eventuella oönskade negativa verkningar som de gällande antidumpningsåtgärderna kan ha haft för de berörda parterna.

(185)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(186)

På denna grundval undersöktes det om det fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

6.1   Unionsindustrins intresse

(187)

Även om de gällande antidumpningsåtgärderna i stor utsträckning skyddat unionsmarknaden från dumpad import, befinner sig unionsindustrin fortfarande i en bräcklig situation, vilket bekräftas av den negativa utvecklingen för vissa skadeindikatorer.

(188)

Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, är det troligt att det sannolika inflödet av betydande volymer av dumpad import från det berörda landet skulle leda till ytterligare skada för unionsindustrin. Detta inflöde skulle troligen orsaka bland annat förlorade marknadsandelar, lägre försäljningspriser, lägre kapacitetsutnyttjande och överlag en allvarlig försämring av unionsindustrins ekonomiska situation.

(189)

Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningsåtgärderna mot Kina bibehålls.

6.2   Icke-närstående importörers och användares intresse

(190)

Vid den ursprungliga undersökningen konstaterades att införandet av åtgärder sannolikt inte skulle få någon allvarlig negativ inverkan på situationen för importörer och användare i unionen. Sex importörer (av vilka fyra även var användare av den berörda produkten) samarbetade i undersökningen genom att lämna in svar på frågeformuläret, och endast en av dessa gjorde invändningar mot åtgärderna i fråga.

(191)

Det framgick av undersökningen att merparten av importen skedde enligt förfarandet för aktiv förädling (där ingen antidumpningstull erläggs). Dessa importörer hade dessutom ofta stora affärssegment som inte alls omfattade den berörda produkten. De förklarade också att de hade många andra försörjningskällor för den berörda produkten. Dessutom visade en undersökning av användarnas kostnader att den berörda produkten stod för mindre än 10 % (i genomsnitt) av användarnas totala tillverkningskostnad för de färdiga produkterna.

(192)

På grundval av ovanstående skäl bekräftades att importörerna och användarna inte hade påverkats väsentligt av åtgärderna och därför drog kommissionen slutsatsen att fortsatta åtgärder inte i någon större utsträckning skulle påverka unionens importörer och användare negativt.

(193)

En berörd part hade till stor del börjat importera från indiska i stället för kinesiska exporterande tillverkare och hävdade att unionsindustrin inte drog nytta av åtgärderna. Såsom förklaras i avsnitt 4.5 hade dock unionsindustrin, om man ser till industrins hela situation, visat sin förmåga att dra nytta av åtgärderna, då det inte förekom några stora importvolymer från Kina.

6.3   Slutsats om unionens intresse

(194)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna för import av den berörda produkten med ursprung i Kina.

7.   SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(195)

Av slutsatserna när det gäller sannolikheten för fortsatt dumpning och skada följer, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina, som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 1331/2011, bör bibehållas.

(196)

Enligt ny rättspraxis från domstolen (12) är det lämpligt att föreskriva en dröjsmålsränta vid återbetalning av slutgiltiga tullar, eftersom de relevanta gällande bestämmelserna för tullar inte föreskriver en sådan ränta, och tillämpningen av nationella regler skulle leda till en otillbörlig snedvridning mellan ekonomiska aktörer beroende på vilken medlemsstat som väljs för förtullning.

(197)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull införs på import av sömlösa rör av rostfritt stål (andra än rör försedda med röranslutningar, lämpliga för rörledningar för gaser eller vätskor, avsedda att användas i civila luftfartyg), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7304 11 00, 7304 22 00, 7304 24 00, ex 7304 41 00, 7304 49 10, ex 7304 49 93, ex 7304 49 95, ex 7304 49 99 och ex 7304 90 00 (Taric-nummer 7304410090, 7304499390, 7304499590, 7304499990 och 7304900091), med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2.   Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:

Företag

Slutgiltig antidumpningstullsats

Taric-tilläggsnummer

Changshu Walsin Specialty Steel, Co. Ltd, Haiyu

71,9 %

B120

Shanghai Jinchang Stainless Steel Tube Manufacturing, Co. Ltd, Situan

48,3 %

B118

Wenzhou Jiangnan Steel Pipe Manufacuring, Co. Ltd, Yongzhong

48,6 %

B119

Företag som förtecknas i bilaga I

56,9 %

 

Alla övriga företag

71,9 %

B999

3.   Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas. Den dröjsmålsränta som ska betalas vid återbetalning som ger rätt till betalning av dröjsmålsränta ska vara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, och som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller, plus 1 procentenhet.

4.   Om en ny exporterande tillverkare i Kina lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen för att företaget a) inte till unionen exporterade den produkt som anges i punkt 1 under perioden 1 juli 2009–30 juni 2010 (den ursprungliga undersökningsperioden), b) inte är närstående någon av de exportörer eller tillverkare i Kina som omfattas av de antidumpningsåtgärder som införs genom denna förordning, c) faktiskt har exporterat den berörda produkten till unionen eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter utgången av den ursprungliga undersökningsperioden, får kommissionen ändra bilaga I genom att lägga till den nya exporterande tillverkaren i förteckningen över samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen och som således omfattas av den vägda genomsnittliga tullsatsen på högst 56,9 %.

5.   De individuella antidumpningstullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan, med uppgift om hans eller hennes namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag, undertecknad, intygar härmed att (volym) av sömlösa rör av rostfritt stål som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (det berörda landet). Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas, ska den tullsats som gäller för ”Alla övriga företag” tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 mars 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1331/2011 av den 14 december 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 336, 20.12.2011, s. 6).

(3)  EUT C 117, 2.4.2016, s. 10.

(4)  Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 461, 10.12.2016, s. 12).

(5)  EUT L 40, 17.2.2017, s. 64.

(6)  EUT L 299, 16.11.2017, s. 1.

(7)  Dom av den 18 april 2013, Steinel Vertrieb, C-595/11, ECLI:EU:C:2013:251, punkt 44.

(8)  EUT L 169, 29.6.2011, s. 6.

(9)  EUT L 211, 17.8.2017, s. 22.

(10)  Korrespondens med de juridiska ombuden för den kinesiska exporterande tillverkaren den 27 och 29 december 2017.

(11)  Dom av den 30 april 2015, VTZ m.fl. mot rådet, T-432/12, ECLI:EU:T:2015:248, punkt 74.

(12)  Dom av den 18 januari 2017, Wortmann, C-365/15, ECLI:EU:C:2017:19, punkterna 35–39.


BILAGA I

KINESISKA SAMARBETSVILLIGA EXPORTERANDE TILLVERKARE SOM INTE INGICK I URVALET I DEN URSPRUNGLIGA UNDERSÖKNINGEN

Namn

Taric-tilläggsnummer

Baofeng Steel Group, Co. Ltd, Lishui,

B 236

Changzhou City Lianyi Special Stainless Steel Tube, Co. Ltd, Changzhou,

B 237

Huadi Steel Group, Co. Ltd, Wenzhou,

B 238

Huzhou Fengtai Stainless Steel Pipes, Co. Ltd, Huzhou,

B 239

Huzhou Gaolin Stainless Steel Tube Manufacture, Co. Ltd, Huzhou,

B 240

Huzhou Zhongli Stainless Steel Pipe, Co. Ltd, Huzhou,

B 241

Jiangsu Wujin Stainless Steel Pipe Group, Co. Ltd, Beijing,

B 242

Jiangyin Huachang Stainless Steel Pipe, Co. Ltd, Jiangyin

B 243

Lixue Group, Co. Ltd, Ruian,

B 244

Shanghai Crystal Palace Pipe, Co. Ltd, Shanghai,

B 245

Shanghai Baoluo Stainless Steel Tube, Co. Ltd, Shanghai,

B 246

Shanghai Shangshang Stainless Steel Pipe, Co. Ltd, Shanghai,

B 247

Shanghai Tianbao Stainless Steel, Co. Ltd, Shanghai,

B 248

Shanghai Tianyang Steel Tube, Co. Ltd, Shanghai,

B 249

Wenzhou Xindeda Stainless Steel Material, Co. Ltd, Wenzhou,

B 250

Wenzhou Baorui Steel, Co. Ltd, Wenzhou,

B 251

Zhejiang Conform Stainless Steel Tube, Co. Ltd, Jixing,

B 252

Zhejiang Easter Steel Pipe, Co. Ltd, Jiaxing,

B 253

Zhejiang Five - Star Steel Tube Manufacturing, Co. Ltd, Wenzhou,

B 254

Zhejiang Guobang Steel, Co. Ltd, Lishui,

B 255

Zhejiang Hengyuan Steel, Co. Ltd, Lishui,

B 256

Zhejiang Jiashang Stainless Steel, Co. Ltd, Jiaxing City,

B 257

Zhejiang Jinxin Stainless Steel Manufacture, Co. Ltd, Xiping Town,

B 258

Zhejiang Jiuli Hi-Tech Metals, Co. Ltd, Huzhou,

B 259

Zhejiang Kanglong Steel, Co. Ltd, Lishui,

B 260

Zhejiang Qiangli Stainless Steel Manufacture, Co. Ltd, Xiping Town,

B 261

Zhejiang Tianbao Industrial, Co. Ltd, Wenzhou,

B 262

Zhejiang Tsingshan Steel Pipe, Co. Ltd, Lishui,

B 263

Zhejiang Yida Special Steel, Co. Ltd, Xiping Town.

B 264


Top