1.

2.

3.

3.1

3.2

3.2.1

3.2.2

3.2.3

3.3

4.

4.1

4.2

4.3

5.

5.1

5.2

5.3

1.

Detta kapitel innehåller riktlinjer för bedömning enligt reglerna om statligt stöd av finansiering av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.

2.

Sådana projekt kan utgöra ett mycket viktigt bidrag till ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft för industri och ekonomi i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) med tanke på projektens positiva spridningseffekter på den inre marknaden och i samhället.

3.

De viktiga projekten gör det möjligt att samla kunskap, expertis, finansiella medel och ekonomiska aktörer i hela EES för att övervinna allvarliga marknadsmisslyckanden eller systematiska misslyckanden och mycket viktiga samhällsutmaningar som inte kan åtgärdas på annat sätt. De är utformade för att länka ihop den offentliga och den privata sektorn för att genomföra storskaliga projekt som ger betydande fördelar för EES och avtalsparternas medborgare.

4.

De viktiga projekten kan vara relevanta för alla strategier och åtgärder som uppfyller de gemensamma europeiska målen, särskilt när det gäller målen i Europa 2020-strategin (2), EU:s flaggskeppsinitiativ och viktiga områden för ekonomisk tillväxt som viktig möjliggörande teknik (KET) (3).

5.

I initiativet för att modernisera det statliga stödet (4) sägs att statligt stöd måste riktas mot mål av gemensamt europeiskt intresse i linje med prioriteringarna i Europa 2020-strategin, för att avhjälpa marknadsmisslyckanden eller andra viktiga systemfel som hindrar tillväxt och sysselsättning och utvecklingen av en integrerad, dynamisk och konkurrenskraftig inre marknad. Genomförandet av de viktiga projekten kräver ofta ett betydande deltagande från de offentliga myndigheterna, eftersom marknaden annars inte skulle finansiera sådana projekt. I det fall den offentliga finansieringen av sådana projekt skulle utgöra statligt stöd, anges i detta meddelande de tillämpliga reglerna för att säkerställa att lika konkurrensvillkor på den inre marknaden upprätthålls.

6.

Moderniseringen är ett lämpligt tillfälle att uppdatera och konsolidera de befintliga riktlinjerna i ett enda dokument, så att de överensstämmer med Europa 2020-målen och målen för moderniseringsinitiativet, och att utvidga dem till andra områden där de kan användas. De här riktlinjerna ersätter därför befintliga bestämmelser om projekten. På detta sätt får avtalsparterna riktade och tvärvetenskapliga riktlinjer som syftar till att uppmuntra utvecklingen av viktiga samarbetsprojekt som främjar de gemensamma europeiska intressena.

7.

I artikel 61.3 b i EES-avtalet anges att stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kan anses vara förenligt med EES-avtalet. Följaktligen innehåller de här riktlinjerna vägledning om vilka kriterier övervakningsmyndigheten kommer att tillämpa vid bedömningen av statligt stöd för att gynna genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse. Först definieras tillämpningsområdet och därefter presenteras en förteckning över kriterier som övervakningsmyndigheten ska använda när den bedömer arten och vikten av sådana projekt vid tillämpning av artikel 61.3 b i EES-avtalet. Därefter redogörs för hur övervakningsmyndigheten kommer att bedöma om den offentliga finansieringen av de viktiga projekten är förenlig med reglerna om statligt stöd.

8.

De här riktlinjerna utesluter inte att stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt också kan anses förenligt med EES-avtalet på basis av andra bestämmelser, särskilt i artikel 61.3 c i EES-avtalet, och deras genomförandebestämmelser. Regelverket om statligt stöd har moderniserats i syfte att erbjuda avtalsparterna bättre möjligheter att stödja viktiga projekt som avhjälper marknadsmisslyckanden och tar itu med problem kopplade till sammanhållning inom olika områden för att främja hållbar tillväxt och sysselsättning. Dessa bestämmelser kanske dock inte helt och hållet beaktar projektens relevans, särdrag och egenskaper. För det kan det krävas särskilda regler om stödberättigande, förenlighet och förfaranden, som anges i dessa riktlinjer.

9.

Dessa riktlinjer gäller viktiga projekt i alla sektorer av ekonomin.

10.

Dessa riktlinjer ska inte tillämpas på följande:

11.

Vid bedömningen av om ett projekt omfattas av artikel 61.3 b i EES-avtalet ska följande kriterier tillämpas:

12.

Förslaget till stöd gäller ett enskilt projekt där villkoren för målen, genomförandet, även deltagare och finansiering, är tydligt definierade (7).

13.

Övervakningsmyndigheten kan också anse att ett ”integrerat projekt” är berättigat till stöd, dvs. en grupp enskilda projekt som ingår i en gemensam struktur, färdplan eller gemensamt program som syftar till samma mål och som bygger på ett enhetligt systematiskt tillvägagångssätt. De enskilda delarna i det integrerade projektet kan avse olika nivåer i leverantörskedjan men måste vara komplementära och nödvändiga för att uppnå det viktiga europeiska målet (8).

14.

Projektet måste bidra på ett konkret, tydligt och identifierbart sätt till ett eller flera gemensamma europeiska mål och ha stor inverkan på EES:s konkurrenskraft och på hållbar tillväxt, genom att ta itu med samhällsproblem eller vara värdeskapande i hela EES.

15.

Projektet måste vara ett viktigt bidrag till unionens mål, till exempel genom att vara av avgörande vikt för Europa 2020-strategin, det europeiska forskningsområdet, den europeiska strategin för viktig möjliggörande teknik (KET) (9), energistrategin för Europa (10), ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (11), en europeisk strategi för trygg energiförsörjning (12), elektronikstrategin för Europa, transeuropeiska transport- och energinät, unionens flaggskeppsinitiativ, exempelvis innovationsunionen (13), den digitala agendan för Europa (14), ett resurseffektivt Europa (15), eller den integrerade industripolitiken för en globaliserad tid (16).

16.

Projektet måste i normalfallet omfatta fler än en avtalspart (17) och dess fördelar får inte begränsas till de finansierande avtalsparterna, utan måste omfatta en betydande del av EES. Fördelarna med projektet ska anges klart på ett konkret och påvisbart sätt (18).

17.

Fördelarna med projektet får inte vara begränsade till företagen eller den berörda industrin utan måste vara relevanta för och användas i ett bredare sammanhang inom den europeiska ekonomin och i samhället genom positiva spridningseffekter (t.ex. att få systemeffekter på flera nivåer i värdekedjan, föregående eller efterföljande marknadsled, alternativ användning i andra sektorer eller trafikomställning) som är klart definierade på ett konkret och påvisbart sätt.

18.

Projektet måste inbegripa samfinansiering från stödmottagaren.

19.

Projektet måste följa principen om utfasning av miljöskadliga subventioner, vilket poängteras i färdplanen för resurseffektivitet (19).

20.

Utöver de kumulativa kriterierna i avsnitt 3.2.1 kommer övervakningsmyndigheten att anlägga en mer gynnsam hållning i följande fall:

21.

FoUI-projekt måste ha en starkt innovativ karaktär eller utgöra ett viktigt mervärde i fråga om FoUI mot bakgrund av den senaste utvecklingen inom den berörda sektorn.

22.

Projekt som omfattar industriell tillämpning måste göra det möjligt att utveckla en ny produkt eller tjänst med högt forsknings- och innovationsinnehåll och/eller användning av en genuint innovativ produktionsprocess. Regelbundna uppdateringar utan ett innovativt inslag av befintliga anläggningar och utveckling av nyare versioner av befintliga produkter räknas inte som viktiga projekt.

23.

Miljö-, energi- eller transportprojekt ska antingen vara av stor betydelse för unionens miljö-, energi- (inklusive avseende försörjningstrygghet) eller transportstrategi, eller på ett väsentligt sätt bidra till den inre marknaden, inbegripet men inte begränsat till dessa specifika sektorer.

24.

För att räknas som ett viktigt projekt, måste ett projekt vara viktigt kvantitativt eller kvalitativt. Det bör antingen vara osedvanligt stort eller ha omfattande räckvidd och/eller innebära en mycket stor teknologisk eller ekonomisk risk.

25.

Vid bedömningen av om stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt på grundval av artikel 61.3 b i EES-avtalet är förenligt med EES-avtalet kommer övervakningsmyndigheten att ta hänsyn till följande kriterier (21).

26.

Övervakningsmyndigheten kommer att utföra ett avvägningstest för att bedöma om de förväntade positiva effekterna uppväger möjliga negativa effekter enligt nedanstående.

27.

Med tanke på projektets art kan övervakningsmyndigheten anse att ett marknadsmisslyckande eller andra allvarliga systematiska misslyckanden, liksom bidrag till ett gemensamt europeiskt intresse, föreligger om projektet uppfyller de angivna kriterierna för stödberättigande i avsnitt 3 ovan.

28.

Stödet får inte subventionera sådana kostnader för ett projekt som företaget i alla händelser skulle ådra sig och får inte kompensera för den normala affärsrisken vid ekonomisk verksamhet. Utan stöd skulle projektet inte gå att genomföra, eller genomföras i mindre skala eller omfattning eller på annat sätt som i hög grad skulle minska de förväntade fördelarna (22). Ett stöd anses vara proportionellt endast om samma resultat inte hade kunnat nås med mindre stöd.

29.

Avtalsparten måste förse övervakningsmyndigheten med lämplig information avseende det projekt som stöds, samt en omfattande beskrivning av det kontrafaktiska scenariot som motsvarar en situation där inga stöd beviljas av en avtalspart. Det kontrafaktiska scenariot kan bestå av avsaknaden av alternativa projekt eller av ett tydligt definierat och tillräckligt förutsägbart alternativt projekt som stödmottagaren övervägt i sin interna beslutsprocess, och kan avse ett alternativt projekt som helt eller delvis utförs utanför EES.

30.

I avsaknad av ett alternativt projekt kommer övervakningsmyndigheten att kontrollera att stödbeloppet inte överstiger det minimum som krävs för att det understödda projektet ska vara tillräckligt lönsamt, till exempel genom att göra det möjligt att uppnå en internränta som motsvarar det bransch- eller företagsspecifika riktmärket eller tröskelvärdet för avkastning. För detta ändamål kan man även använda den normala avkastning som krävs av stödmottagaren i andra investeringsprojekt av liknande slag, projektets kapitalkostnader som helhet eller en avkastning som är vanligt förekommande i den berörda branschen. Alla relevanta förväntade kostnader och fördelar under projektets löptid måste beaktas.

31.

Det högsta stödbeloppet kommer att fastställas med hänsyn till det identifierade finansieringsunderskottet i förhållande till de stödberättigande kostnaderna. Om det är motiverat genom analys av finansieringsunderskottet kan stödnivån uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnaderna. Med finansieringsunderskott avses skillnaden mellan de positiva och negativa kassaflödena under investeringens livslängd, diskonterat till sitt verkliga värde på grundval av en lämplig diskonteringsfaktor som återspeglar den avkastning som är nödvändig för att stödmottagarna ska genomföra projektet, särskilt med tanke på riskerna. De stödberättigande kostnaderna fastställs i bilagan (23).

32.

Om det visas, till exempel genom företagets interna handlingar, att stödmottagaren har ett tydligt val mellan att antingen utföra ett projekt som får stöd eller ett alternativt projekt utan stöd kommer övervakningsmyndigheten att jämföra det förväntade nettonuvärdet av investeringen i det understödda projektet och det kontrafaktiska projektet, med hänsyn tagen till sannolikheterna för att de olika affärsscenarierna inträffar.

33.

I sin bedömning tar övervakningsmyndigheten hänsyn till följande omständigheter:

34.

För att hantera faktisk eller potentiell direkt eller indirekt snedvridning av den internationella handeln får övervakningsmyndigheten ta hänsyn till det faktum att konkurrenter utanför EES – direkt eller indirekt – under de senaste tre åren har tagit emot eller kommer att ta emot stöd på motsvarande nivå för liknande projekt. Om det med tanke på den aktuella sektorns särskilda karaktär är troligt att snedvridning av den internationella handeln uppkommer efter mer än tre år, kan referensperioden komma att förlängas i motsvarande mån. Om det är möjligt ska den berörda avtalsparten ge övervakningsmyndigheten den information den behöver för att kunna göra en lägesbedömning, särskilt vad gäller behovet av att ta hänsyn till den konkurrensfördel som en konkurrent i ett tredjeland åtnjuter. Om övervakningsmyndigheten inte har bevis gällande det stöd som beviljats eller föreslagits, kan den också fatta sitt beslut utifrån indicier.

35.

Vid insamling av bevis kan övervakningsmyndigheten använda sina utredningsbefogenheter (24).

36.

Valet av stödinstrument måste göras med hänsyn till det marknadsmisslyckande eller annat allvarligt systematiskt misslyckande som det ska avhjälpa. Om till exempel det bakomliggande problemet är brist på tillgång till finansiering, bör avtalsparterna i normalfallet använda stöd i form av likviditetsstöd, t.ex. lån eller garantier (25). Om det dessutom är nödvändigt att företaget får tillgång till en viss grad av riskdelning bör ett förskott med återbetalningsskyldighet normalt sett vara det stödinstrument som är att föredra. Återbetalningspliktiga stödformer betraktas i allmänhet som en positiv indikator.

37.

Energitryggheten och målen för energieffektivitet måste beaktas i analysen där det är relevant.

38.

Övervakningsmyndigheten kommer att ha en positivare inställning till projekt som innehåller ett betydande eget bidrag från stödmottagarna eller från oberoende privata investerare. Bidrag i form av materiella och immateriella tillgångar samt mark ska redovisas till marknadspris.

39.

Urvalet av stödmottagare via ett konkurrensbetonat, öppet och icke-diskriminerande anbudsförfarande kommer att betraktas som en positiv indikator.

40.

Avtalsparten bör bevisa att de föreslagna stödåtgärderna är ett lämpligt politikinstrument för att uppnå projektmålet. En stödåtgärd anses vara olämplig om samma resultat kan uppnås med andra, mindre snedvridande politikinstrument eller andra, mindre snedvridande stödinstrument.

41.

För att stödet ska vara förenligt med EES-avtalet måste de negativa effekterna av stödåtgärden när det gäller snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan avtalsparter vara begränsade och uppvägas av de positiva effekterna i form av bidrag till målet med det gemensamma europeiska intresset.

42.

När övervakningsmyndigheten bedömer de negativa effekterna av stödet, kommer den att inrikta sin analys av den överblickbara påverkan stödet kan ha på konkurrensen mellan företagen på de berörda produktmarknaderna, inklusive föregående eller efterföljande marknadsled, och på risken för överkapacitet.

43.

Övervakningsmyndigheten kommer att bedöma risken för avskärmning av marknaden och marknadsdominans, särskilt vid ingen eller begränsad spridning av forskningsresultat. Projekt som omfattar byggande av infrastruktur (26) ska garantera öppet och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen och icke-diskriminerande prissättning (27).

44.

Övervakningsmyndigheten kommer att utvärdera möjliga negativa effekter på handeln, däribland risken för att avtalsparterna kapplöper om stöd, särskilt när det gäller valet av placeringsort.

45.

Avtalsparterna ska se till att följande information offentliggörs på en övergripande webbplats avseende statligt stöd på nationell eller regional nivå:

46.

Detta krav kan frångås i fråga om enskilda stödtilldelningar på belopp under 500 000 euro. Informationen måste offentliggöras när beslutet om att bevilja stöd har fattats, sparas i minst tio år och vara tillgänglig för allmänheten utan restriktion (29). Avtalsparterna kommer inte att vara skyldiga att tillhandahålla ovannämnda information förrän den 1 juli 2016.

47.

Enligt artikel 1.3 i del I av protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol ska avtalsparter på förhand underrätta övervakningsmyndigheten om alla planer på att bevilja eller ändra statligt stöd, även stöd till viktiga projekt.

48.

Avtalsparter inblandade i samma viktiga projekt uppmanas att om möjligt lämna in en gemensam anmälan till övervakningsmyndigheten.

49.

Det ska ske regelbunden rapportering av genomförandet av projektet. Om så är lämpligt kan övervakningsmyndigheten begära att en efterhandsutvärdering ska utföras.

50.

Dessa riktlinjer kommer att tillämpas från dagen för antagandet till och med den 31 december 2020.

51.

Övervakningsmyndigheten kommer att tillämpa principerna i dessa riktlinjer på alla anmälda stödprojekt den ska fatta beslut om efter det att riktlinjerna offentliggjorts på övervakningsmyndighetens webbplats, även om projekten anmälts före offentliggörandet.

52.

I enlighet med kapitlet om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd är olagligt, i del II i riktlinjerna om statligt stöd (30), kommer övervakningsmyndigheten, i fråga om oanmält stöd, att tillämpa dessa riktlinjer om stödet beviljades efter att dessa trädde i kraft, och, i alla andra fall, tillämpa de regler som gällde vid den tidpunkt när stödet beviljades.

53.

Övervakningsmyndigheten kan när som helst besluta att ändra dessa riktlinjer om det skulle vara nödvändigt av konkurrenspolitiska skäl eller av hänsyn till annan politik, internationella åtaganden, utvecklingen på marknaderna eller av något annat giltigt skäl.