EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32017R0207

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/207 av den 3 oktober 2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering

C/2016/6265

OJ L 33, 8.2.2017, p. 1–13 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2017/207/oj

8.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 33/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/207

av den 3 oktober 2016

om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (1), särskilt artikel 55.4, och

av följande skäl:

(1)

Medlemsstaterna bör i möjligaste mån följa ett enhetligt tillvägagångssätt vid genomförandet av övervaknings- och utvärderingsinsatserna, för att stödja kommissionen i övervakningen och utvärderingen av förordning (EU) nr 514/2014 och de särskilda förordningarna som det hänvisas till i artikel 2 i den förordningen, och för att möjliggöra en integrerad analys på unionsnivå.

(2)

Kommissionen har i samarbete med övervaknings- och utvärderingsexperter från medlemsstaterna utarbetat de gemensamma resultat- och effektindikatorer som ska användas för att bedöma genomförandet av förordning (EU) nr 514/2014 och de särskilda förordningarna. Dessa indikatorer kompletterar den förteckning över gemensamma indikatorer som det hänvisas till i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 (2), bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 (3) och bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 (4).

(3)

Kommissionen har i samarbete med övervaknings- och utvärderingsexperter från medlemsstaterna utarbetat gemensamma enkätfrågor för utvärdering av medlemsstaternas genomförande av de nationella programmen. Frågorna följer kraven i artikel 55.3 och 55.6 i förordning (EU) nr 514/2014.

(4)

Förordning (EU) nr 514/2014 är bindande för Förenade kungariket och Irland, varför även den här förordningen är bindande för dem.

(5)

Varken förordning (EU) nr 514/2014 eller den här förordningen är bindande för eller tillämplig på Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Varje medlemsstat ska, inom den ansvariga myndigheten, utse en samordnare med ansvar för övervakning och utvärdering och fastställa dennas arbetsuppgifter.

Övervaknings- och utvärderingssamordnarna ska, genom upprättande av nätverk med hjälp av kommissionen, göra följande:

a)

Utbyta sakkunskap om bästa praxis för övervakning och utvärdering.

b)

Bidra till genomförandet av den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i artikel 55 i förordning (EU) nr 514/2014 och kompletteras av denna förordning.

c)

Underlätta den utvärdering av genomförandet av nationella program som föreskrivs i artiklarna 56 och 57 i förordning (EU) nr 514/2014 och kompletteras av denna förordning.

d)

Samarbeta med kommissionen för att utarbeta ett dokument som ger vägledning om hur man ska utföra de utvärderingar som avses i artikel 56.3 i förordning (EU) nr 514/2014.

Artikel 2

1.   De utvärderingsrapporter som avses i artikel 57.1 i förordning (EU) nr 514/2014 ska följa den mall som kommissionen ska utarbeta, vilken kommer att omfatta de frågor som anges i bilagorna I och II till denna förordning.

2.   Utvärderingsrapporterna ska baseras på de indikatorer som anges i bilagorna III och IV. Kommissionen ska fastställa definitionen, källan och baslinjen för de indikatorer som förtecknas i bilagorna III och IV i det dokument med vägledning om hur utvärderingarna ska utföras vilket avses i artikel 56.3 i förordning (EU) nr 514/2014.

3.   Medlemsstaterna ska lämna in utvärderingsrapporterna genom det elektroniska system för datautbyte (SFC 2014) som inrättades genom artikel 2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 802/2014 (5).

4.   I enlighet med artikel 12.3 och 12.4 i förordning (EU) nr 514/2014 ska den ansvariga myndigheten samråda med övervakningskommittén om de årliga genomföranderapporterna och om uppföljningen av de slutsatser och rekommendationer som görs i utvärderingsrapporterna innan dokumenten lämnas in till kommissionen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 3 oktober 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 112.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF (EUT L 150, 20.5.2014, s. 93).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 802/2014 av den 24 juli 2014 om inrättande av förlagor för nationella program samt fastställande av villkor för det elektroniska systemet för datautbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (EUT L 219, 25.7.2014, s. 22).


BILAGA I

Förteckning över frågor för medlemsstaternas och kommissionens utvärderingsrapporter för asyl-, migrations- och integrationsfonden, i enlighet med artiklarna 56 och 57 i förordning (EU) nr 514/2014

Genomslagskraft

1.

I vilken utsträckning har asyl-, migrations- och integrationsfonden (nedan kallad fonden) uppnått de mål som fastställs i förordning (EU) nr 516/2014?

a)

Hur har fonden bidragit till att stärka och utveckla alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet dess yttre dimension?

i)

Vilka framsteg har gjorts för att stärka och utveckla asylförfarandena, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att stärka och utveckla mottagningsförhållandena, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att framgångsrikt genomföra skyddsdirektivet (och dess senare ändringar), och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts för att förbättra medlemsstaternas kapacitet att utveckla, övervaka och utvärdera sin asylpolitik och sina asylförfaranden, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

v)

Vilka framsteg har gjorts för att införa, utveckla och genomföra nationella program och strategier för vidarebosättning och andra humanitära inreseprogram, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

b)

Hur har fonden bidragit till att stödja laglig invandring till medlemsstaterna i enlighet med deras ekonomiska och sociala behov, till exempel arbetsmarknadsbehov, och samtidigt värna om integriteten i medlemsstaternas invandringssystem, samt främja en effektiv integration av tredjelandsmedborgare?

i)

Vilka framsteg har gjorts för att stödja laglig invandring till medlemsstaterna i enlighet med deras ekonomiska och sociala behov, till exempel arbetsmarknadsbehov, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att främja en effektiv integration av tredjelandsmedborgare, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att stödja samarbete mellan medlemsstaterna, i syfte att värna om integriteten i medlemsstaternas invandringssystem, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts för att öka medlemsstaternas kapacitet i fråga om integration och laglig invandring, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

c)

Hur har fonden bidragit till att främja rättvisa och effektiva återvändandestrategier i medlemsstaterna som bidrar till bekämpningen av olaglig invandring, med tonvikt på hållbart återvändande och effektivt återtagande i ursprungs- och transitländerna?

i)

Vilka framsteg har gjorts för att stödja de åtgärder som hör samman med återvändandeförfarandena, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att effektivt genomföra åtgärder vid återvändande (frivilligt och påtvingat), och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att förbättra det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna och/eller med tredjeländers myndigheter i fråga om åtgärder vid återvändande, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts för att öka återvändandekapaciteten, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

d)

Hur har fonden bidragit till att öka solidariteten och förbättra ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna, särskilt med de medlemsstater som påverkas mest av migrations- och asylströmmar, bland annat genom praktiskt samarbete?

i)

Hur har fonden bidragit till överföring av asylsökande (omplacering i enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1523 (1) och (EU) 2015/1601 (2))?

ii)

Hur har fonden bidragit till överföring mellan medlemsstater av personer som åtnjuter internationellt skydd?

e)

Hur har fonden bidragit till att stödja medlemsstaterna i vederbörligen bestyrkta krislägen som kräver akuta åtgärder?

i)

Vilken typ av krisinsatser har genomförts?

ii)

Hur bidrog de krisinsatser som genomfördes inom ramen för fonden till åtgärdandet av medlemsstatens akuta behov?

iii)

Vilka var de huvudsakliga resultaten av krisinsatserna?

Effektivitet (Har de allmänna målen för fonden uppnåtts till rimliga kostnader?)

2.

I vilken utsträckning har resultaten för fonden uppnåtts till rimliga kostnader i fråga om utnyttjade ekonomiska och mänskliga resurser? Vilka åtgärder har införts för att förebygga, upptäcka, rapportera och följa upp bedrägerier och andra oegentligheter, och hur har de fungerat?

Relevans (Motsvarade målen för de insatser som finansierats genom fonden de verkliga behoven?)

3.

Motsvarade de mål som medlemsstaten fastställt i sitt nationella program de kartlagda behoven? Motsvarade de mål som fastställdes i det årliga arbetsprogrammet (unionsåtgärder) de verkliga behoven? Motsvarade de mål som fastställdes i det årliga arbetsprogrammet (bistånd i nödsituationer) de verkliga behoven? Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit för att reagera på föränderliga behov?

Överensstämmelse (Stämde de mål som fastställdes i det nationella programmet för fonden överens med dem som fastställts i andra program som finansieras genom EU-medel och tillämpas på liknande arbetsområden? Säkrades överensstämmelsen också medan fonden genomfördes?)

4.

Utfördes och beaktades en utvärdering av andra insatser med liknande mål under programplaneringsfasen? Samordnades fonden med andra insatser med liknande mål för genomförandeperioden? Var de insatser som genomfördes genom fonden enhetliga och inte motstridiga med andra insatser med liknande mål?

Komplementaritet (Kompletterade de mål som fastställdes i det nationella programmet och de motsvarande genomförandeåtgärderna dem som fastställts inom andra politiska ramar, i synnerhet sådana som medlemsstaten tillämpar?)

5.

Utfördes och beaktades en utvärdering av insatser med kompletterande mål under programplaneringsfasen? Samordnades fonden med andra insatser med liknande mål för att säkerställa deras komplementaritet under genomförandeperioden? Infördes rutiner för att hindra överlappning mellan ekonomiska instrument?

EU-mervärde (Har EU-stödet gett något mervärde?)

6.

Vilka huvudsakliga typer av mervärde har stödet från fonden gett (volym, omfattning, roll, process)? Skulle medlemsstaten ha genomfört de åtgärder som krävs för att genomföra EU-politiken på områdena asyl, migration och integration utan ekonomiskt stöd från fonden? Vad skulle den mest sannolika konsekvensen ha varit om stödet från fonden hade upphört? I vilken utsträckning har insatser som stötts genom fonden resulterat i fördelar på unionsnivå?

Hållbarhet (Kommer de positiva effekterna av de projekt som finansierats genom fonden sannolikt att kvarstå när stödet från fonden upphör?)

7.

Vilka huvudsakliga åtgärder har medlemsstaten vidtagit för att se till att resultaten av de projekt som genomförts med stöd från fonden (både under programplaneringen och vid genomförandet) är hållbara? Infördes rutiner för hållbarhetskontroll under programplaneringen och vid genomförandet? I vilken utsträckning förväntas resultaten/fördelarna av insatserna som finansierats genom fonden fortsätta även framöver?

Förenkling och minskning av de administrativa bördorna (Har fondens förvaltningsförfaranden förenklats och har de administrativa bördorna minskat för stödmottagarna?)

8.

Har de innovativa förfaranden som fonden inför (förenklat kostnadsalternativ, flerårig programplanering, nationella urvalsregler, mer omfattande nationella program som ger mer flexibilitet) medfört förenkling för stödmottagarna för fonden?


(1)  Rådets beslut (EU) 2015/1523 av den 14 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland (EUT L 239, 15.9.2015, s. 146).

(2)  Rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland (EUT L 248, 24.9.2015, s. 80).


BILAGA II

Förteckning över frågor för medlemsstaternas och kommissionens utvärderingsrapporter för fonden för inre säkerhet, i enlighet med artiklarna 56 och 57 i förordning (EU) nr 514/2014

Genomslagskraft

1.

Hur har fonden för inre säkerhet (nedan kallad fonden) bidragit till att uppnå det allmänna mål som fastställs i förordning (EU) nr 515/2014?

a)

Hur har fonden bidragit till att uppnå följande särskilda mål?

 

Stödja en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande.

 

Tillförsäkra en hög servicekvalitet åt dem som ansöker om visum.

 

Säkerställa likabehandling av tredjelandsmedborgare.

 

Bekämpa olaglig invandring.

i)

Vilka framsteg har gjorts för att främja utarbetandet och genomförandet av den gemensamma viseringspolitiken för att underlätta lagligt resande, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att säkerställa bättre konsulär täckning och harmoniserad praxis i viseringsfrågor medlemsstaterna emellan, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att säkerställa tillämpningen av unionens viseringsregelverk, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts med medlemsstaternas bidrag till ett stärkt samarbete mellan de medlemsstater som har verksamhet i tredjeländer i fråga om tredjelandsmedborgare som reser in till medlemsstaternas territorium, bland annat med förebyggande och bekämpning av olaglig invandring, liksom samarbetet med tredjeländer, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

v)

Vilka framsteg har gjorts för att stödja den gemensamma viseringspolitiken genom att bygga och ombesörja driften av it-system, dessas kommunikationsinfrastruktur samt utrustning, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

vi)

Hur har det driftsstöd som föreskrivs i artikel 10 i förordning (EU) nr 515/2014 bidragit till att uppnå det särskilda målet avseende den gemensamma viseringspolitiken?

b)

Hur har fonden bidragit till att uppnå följande särskilda mål?

 

Stödja en integrerad gränsförvaltning, inbegripet att främja ytterligare harmonisering av gränsförvaltningsrelaterade åtgärder i enlighet med gemensam unionsstandard samt genom utbyte av information medlemsstaterna emellan och mellan medlemsstaterna och Frontex.

 

Säkerställa dels en enhetlig och hög kontroll- och skyddsnivå vid de yttre gränserna, bland annat genom att bekämpa olaglig invandring, dels en smidig passage av de yttre gränserna i enlighet med Schengenregelverket, samtidigt som tillgång till internationellt skydd garanteras dem som behöver detta, i enlighet med de skyldigheter som medlemsstaterna åtagit sig avseende de mänskliga rättigheterna, bland annat principen om ”non-refoulement”.

i)

Vilka framsteg har gjorts för att främja utvecklingen, genomförandet och verkställandet av strategier i som ska se till att det inte förekommer någon kontroll av personer när dessa passerar de inre gränserna, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att utföra kontroll av personer och en effektiv övervakning vid passage av de yttre gränserna, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att gradvis införa ett integrerat förvaltningssystem för de yttre gränserna, på grundval av solidaritet och ansvarstagande, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts för att säkerställa tillämpningen av unionens regelverk om gränsförvaltning, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

v)

Vilka framsteg har gjorts för att bidra till att stärka situationsmedvetenheten vid de yttre gränserna och medlemsstaternas reaktionsförmåga, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

vi)

Vilka framsteg har gjorts för att bygga och ombesörja driften av it-system, dessas kommunikationsinfrastruktur samt utrustning som stöder gränskontrollerna och gränsövervakningen vid de yttre gränserna, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

vii)

Vilka framsteg har gjorts för att stödja tjänster till medlemsstaterna i vederbörligen bestyrkta krislägen som kräver akuta åtgärder vid de yttre gränserna, och hur bidrog biståndet i krislägen till dessa framsteg? Vilken typ av krisinsatser genomfördes? Hur bidrog de krisinsatser som genomfördes inom ramen för fonden till att åtgärda medlemsstatens akuta behov? Vilka var de huvudsakliga resultaten av krisinsatserna?

viii)

Hur har det driftsstöd som föreskrivs i artikel 10 i förordning (EU) nr 515/2014 bidragit till att uppnå det särskilda målet avseende gränsförvaltning?

2.

Hur har fonden bidragit till att uppnå det allmänna mål som fastställs i förordning (EU) nr 513/2014?

a)

Hur har fonden bidragit till att uppnå följande särskilda mål?

 

Förebygga gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism.

 

Stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra nationella myndigheter, och mellan dessa och Europol eller andra relevanta unionsorgan samt berörda tredjeländer och internationella organisationer.

i)

Vilka framsteg har gjorts med att stärka medlemsstaternas kapacitet att bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, och att stärka deras ömsesidiga samarbete på detta område, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att utveckla administrativ och operativ samordning och samarbete mellan medlemsstaternas offentliga myndigheter, Europol eller andra relevanta unionsorgan och i förekommande fall tredjeländer och internationella organisationer, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg gjordes för att utveckla utbildningsprogram, bl.a. avseende tekniska och yrkesmässiga färdigheter och kunskaper om skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inom ramen för genomförandet av EU:s fortbildningspolitik, bl.a. genom särskilda utbytesprogram på unionsnivå om brottsbekämpning, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts för att införa åtgärder, skyddsmekanismer och bästa praxis för identifiering av och stöd till vittnen och brottsoffer, inbegripet offer för terrorism, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

b)

Hur har fonden bidragit till att förbättra medlemsstaternas förmåga att effektivt hantera säkerhetsrelaterade risker och kriser och skydda människor och kritisk infrastruktur mot terroristattacker och andra säkerhetsrelaterade händelser?

i)

Vilka framsteg har gjorts för att stärka medlemsstaternas administrativa och operativa förmåga att skydda kritisk infrastruktur i alla sektorer av ekonomin, bland annat genom partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn och bättre samordning, samarbete, utbyte och spridning av sakkunskaper och erfarenheter, dels inom unionen, dels med relevanta tredjeländer, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att inrätta säkra förbindelser och effektiv samordning mellan befintliga aktörer inom sektorspecifik tidig varning och krissamarbete på unionsnivå och nationell nivå, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att stärka medlemsstaternas och unionens administrativa och operativa förmåga att utarbeta övergripande hot- och riskbedömningar, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

Effektivitet (Har de allmänna målen för fonden uppnåtts till rimliga kostnader?)

3.

I vilken utsträckning har resultaten för fonden uppnåtts till rimliga kostnader i fråga om utnyttjade ekonomiska och mänskliga resurser? Vilka åtgärder har införts för att förebygga, upptäcka, rapportera och följa upp bedrägerier och andra oegentligheter, och hur har de fungerat?

Relevans (Motsvarade målen för de insatser som finansierats genom fonden de verkliga behoven?)

4.

Motsvarade de mål som medlemsstaten fastställt i sitt nationella program de kartlagda behoven? Motsvarade de mål som fastställdes i det årliga arbetsprogrammet (unionsåtgärder) de verkliga behoven? Motsvarade de mål som fastställdes i det årliga arbetsprogrammet (bistånd i nödsituationer) de verkliga behoven? Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit för att reagera på föränderliga behov?

Överensstämmelse (Stämde de mål som fastställdes i det nationella programmet för fonden överens med dem som fastställts i andra program som finansieras genom EU-medel och tillämpas på liknande arbetsområden? Säkrades överensstämmelsen också medan fonden genomfördes?)

5.

Utfördes och beaktades en utvärdering av andra insatser med liknande mål under programplaneringsfasen? Samordnades fonden med andra insatser med liknande mål för genomförandeperioden? Var de insatser som genomfördes genom fonden enhetliga och inte motstridiga med andra insatser med liknande mål?

Komplementaritet (Kompletterade de mål som fastställdes i det nationella programmet och de motsvarande genomförandeåtgärderna dem som fastställts inom andra politiska ramar, i synnerhet sådana som medlemsstaten tillämpar?)

6.

Utfördes och beaktades en utvärdering av andra insatser med kompletterande mål under programplaneringsfasen? Samordnades fonden med andra insatser med liknande mål för att säkerställa deras komplementaritet under genomförandeperioden? Infördes rutiner för att förhindra överlappning mellan ekonomiska instrument?

EU-mervärde (Har EU-stödet gett något mervärde?)

7.

Vilka huvudsakliga typer av mervärde har stödet från fonden gett (volym, omfattning, roll, process)? Skulle medlemsstaten ha genomfört de åtgärder som krävs för att genomföra EU-politiken på områdena asyl, migration och integration utan ekonomiskt stöd från fonden? Vad skulle den mest sannolika konsekvensen ha varit om stödet från fonden hade upphört? I vilken utsträckning har insatser som stötts genom fonden resulterat i fördelar på unionsnivå? Vilket mervärde har driftsstödet gett?

Hållbarhet (Kommer de positiva effekterna av de projekt som finansierats genom fonden sannolikt att kvarstå när stödet upphör?)

8.

Vilka huvudsakliga åtgärder har medlemsstaten vidtagit för att se till att resultaten av de projekt som genomförts med stöd från fonden (både under programplaneringen och vid genomförandet) är hållbara? Infördes rutiner för hållbarhetskontroll under programplaneringen och vid genomförandet? I vilken utsträckning förväntas resultaten/fördelarna av insatserna som finansierats genom fonden fortsätta även framöver? Vilka åtgärder har vidtagits för att säkerställa kontinuiteten för de insatser som gjorts tack vare driftsstödet?

Förenkling och minskning av de administrativa bördorna (Har fondens förvaltningsförfaranden förenklats och har de administrativa bördorna minskat för stödmottagarna?)

9.

Har de innovativa förfaranden som fonden inför (förenklat kostnadsalternativ, flerårig programplanering, nationella urvalsregler, mer omfattande nationella program som ger mer flexibilitet, driftsstöd och en särskild transiteringsordning för Litauen) medfört förenkling för stödmottagarna för fonden?


BILAGA III

Förteckning över gemensamma resultat- och effektindikatorer för medlemsstaternas och kommissionens utvärderingsrapporter, i enlighet med artiklarna 56 och 57 i förordning (EU) nr 514/2014

Indikatorer för utvärdering av de särskilda mål som anges i förordning (EU) nr 516/2014

1.   Indikatorer enligt de särskilda målen

a)

Att stärka och utveckla alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet dess yttre dimension:

i)

Antal platser som anpassats för ensamkommande barn och som stöds genom asyl-, migrations- och integrationsfonden (nedan kallad fonden), jämfört med det totala antalet platser som anpassats för ensamkommande barn.

ii)

Antal pågående mål i första instans, enligt varaktighet.

iii)

Andel slutgiltiga positiva beslut efter överklagande.

iv)

Antal personer i mottagningssystemet (vid rapporteringsperiodens slut).

v)

Antal personer i mottagningssystemet jämfört med antalet asylsökande.

vi)

Antal inkvarteringsplatser som anpassats för ensamkommande barn jämfört med antalet ensamkommande barn.

vii)

Konvergens mellan asylansökningar som godkänts av medlemsstaterna i första instans/sista instans för asylsökande från samma tredjeland.

b)

Att stödja laglig invandring till medlemsstaterna i enlighet med deras ekonomiska och sociala behov, till exempel arbetsmarknadsbehov och samtidigt värna om integriteten i medlemsstaternas invandringssystem, och att främja en effektiv integration av tredjelandsmedborgare:

i)

Andel tredjelandsmedborgare som beviljats ställning som varaktigt bosatt, av alla tredjelandsmedborgare.

ii)

Sysselsättningsgrad: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

iii)

Arbetslöshetsgrad: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

iv)

Arbetskraftsdeltagande: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

v)

Andel personer med högst grundskoleutbildning: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

vi)

Andel 30–34-åringar med eftergymnasial utbildning: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

vii)

Befolkningsandel i riskzonen för social fattigdom eller social utslagning: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

c)

Att främja rättvisa och effektiva återvändandestrategier i medlemsstaterna som bidrar till bekämpningen av olaglig invandring, med tonvikt på hållbart återvändande och effektivt återtagande i ursprungs- och transitländerna:

i)

Antal återsändanden som stötts genom fonden, jämfört med det totala antalet återsändanden efter utvisningsbeslut.

ii)

Antal personer som återsänts inom ramen för de gemensamma återsändandeinsatser som stöds av fonden, jämfört med det totala antal återsändanden som stötts av fonden.

iii)

Antal personer som återvänt och före eller efter återvändandet har fått återanpassningsstöd som delvis finansierats genom fonden, jämfört med det totala antal frivilliga återvändanden som stötts genom fonden.

iv)

Antal platser i förvarsenheter som skapats/renoverats med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet platser i förvarsenheter.

v)

Antalet återsändanden efter ett utvisningsbeslut jämfört med det antal tredjelandsmedborgare som fått ett utvisningsbeslut.

vi)

Återsändandebeslut som utfärdats till personer vars asylansökan har avslagits.

vii)

Verkställda återsändanden av personer vars asylansökan har avslagits.

2.   Indikatorer på effektivitet, mervärde och hållbarhet, i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014

d)

För att mäta och utvärdera effektivitet, mervärde och hållbarhet:

i)

Antal heltidsekvivalenter vid den ansvariga myndigheten, den delegerade myndigheten och revisionsmyndigheten vilka arbetar med genomförandet av asyl-, migrations- och integrationsfonden och finansieras genom det tekniska biståndet eller de nationella budgetarna, jämfört med det antal projekt som genomförts och med fordringsbeloppet för budgetåret.

ii)

Tekniskt bistånd samt administrativa (indirekta) kostnader för projekt jämfört med fordringsbeloppet för budgetåret.

iii)

Fondens absorptionshastighet.


BILAGA IV

Förteckning över gemensamma resultat- och effektindikatorer för medlemsstaternas och kommissionens utvärderingsrapporter, i enlighet med artiklarna 56 och 57 i förordning (EU) nr 514/2014

Indikatorer för utvärdering av de särskilda mål som anges i förordning (EU) nr 513/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och förordning (EU) nr 515/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering

1.   Indikatorer enligt de särskilda målen.

a)

Stödja en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande, tillförsäkra en hög servicekvalitet åt dem som ansöker om visum, säkerställa likabehandling av tredjelandsmedborgare och bekämpa olaglig invandring:

i)

Antal Schengenutvärderingskontroller som utförts på viseringsområdet med stöd från fonden för inre säkerhet (nedan kallad fonden).

ii)

Antal Schengenutvärderingsrekommendationer som utfärdats på viseringsområdet med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet utfärdade rekommendationer.

iii)

Antal personer som har ertappats med förfalskade resehandlingar vid konsulat som stöds genom fonden.

iv)

Antal viseringssökande som måste ansöka om Schengenvisering utanför det land där personen är bosatt.

v)

Antal länder i världen vars medborgare omfattas av viseringskrav och där det antal medlemsstater som är närvarande eller företrädda har ökat.

b)

Stödja en integrerad gränsförvaltning, inbegripet att främja ytterligare harmonisering av gränsförvaltningsrelaterade åtgärder i enlighet med gemensam unionsstandard samt genom utbyte av information medlemsstaterna emellan och mellan medlemsstaterna och Frontex, för att säkerställa dels en enhetlig och hög kontroll- och skyddsnivå vid de yttre gränserna, bland annat genom att bekämpa olaglig invandring, dels en smidig passage av de yttre gränserna i enlighet med Schengenregelverket, samtidigt som tillgång till internationellt skydd garanteras dem som behöver detta, i enlighet med de skyldigheter som medlemsstaterna åtagit sig avseende de mänskliga rättigheterna, bland annat principen om ”non-refoulement”:

i)

Antal Schengenutvärderingskontroller som utförts på området gränser med stöd från fonden.

ii)

Antal Schengenutvärderingsrekommendationer som utfärdats på området gränser med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet utfärdade rekommendationer.

iii)

Antal utrustningsartiklar som använts under Frontex samordnade insatser och anskaffats med medel från fonden, jämfört med det totala antal artiklar som använts för Frontex samordnade insatser.

iv)

Antal irreguljära gränspassager som upptäckts vid EU:s yttre gränser a) mellan gränsövergångsställena, b) vid gränsövergångsställena.

v)

Antal sökningar i Schengens informationssystem (SIS II).

vi)

Antal personer som ertappats med förfalskade resehandlingar vid gränsövergångsställena.

c)

Förebygga brott, bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, samt stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra nationella myndigheter, och mellan dessa och Europol eller andra relevanta unionsorgan samt berörda tredjeländer och internationella organisationer:

i)

Resultat av insatser som fått stöd från fonden och som lett till splittring av organiserade brottsliga sammanslutningar.

ii)

Antal/värde för de tillgångar som förvärvats på brottslig väg och som frysts, beslagtagits eller förverkats som ett resultat av insatser inom ramen för förordning (EU) nr 513/2014.

iii)

Antal brott, misstänkta, åtal och fällande domar som registrerats av polismyndigheterna och som är ett resultat av insatser inom ramen för förordning (EU) nr 513/2014.

iv)

Mängd narkotika som beslagtagits inom ramen för fondens sektion för organiserad brottslighet.

v)

Antal brottsoffer som omfattas av skyddsåtgärder eller bistånd.

vi)

Mängd informationsutbyte inom Prümramen (på grundval av mätningen av det totala antalet DNA-träffar per år, det totala antalet fingeravtrycksträffar per år, det totala antalet träffar i fordonsregistret per år).

vii)

Mängd informationsutbyte i nätapplikationen för säkert informationsutbyte (Siena) (utifrån en mätning av Sienafall som inleds per år av medlemsstaterna, Europol och tredje parter samt Sienameddelanden som utbyts per år av medlemsstaterna, Europol och tredje parter).

viii)

Mängd utbyte av uppgifter via Europols informationssystem (EIS) (utifrån en mätning av hur många personer och föremål som förs in i EIS av medlemsstaterna per år, hur många personer och föremål som förs in i EIS av medlemsstaterna per år (misstänkta, dömda), hur många sökningar som görs i EIS av medlemsstaterna per år).

d)

Förbättra medlemsstaternas och unionens förmåga att effektivt hantera säkerhetsrelaterade risker och kriser och förbereda sig för och skydda människor och kritisk infrastruktur mot terroristattacker och andra säkerhetsrelaterade händelser:

i)

Antal terroristattacker (utifrån en bedömning av hur många terroristattacker som misslyckats, förhindrats och fullförts, hur många olycksfall som orsakats av terroristattacker).

2.   Indikatorer på effektivitet, mervärde och hållbarhet, i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014

e)

För att mäta och utvärdera effektivitet, mervärde och hållbarhet:

i)

Antal heltidsekvivalenter vid den ansvariga myndigheten, den delegerade myndigheten och revisionsmyndigheten vilka arbetar med genomförandet av fonden och finansieras genom det tekniska biståndet eller de nationella budgetarna, jämfört med det antal projekt som genomförts och med fordringsbeloppet för budgetåret.

ii)

Tekniskt bistånd samt administrativa (indirekta) kostnader för projekt jämfört med fordringsbeloppet för budgetåret.

iii)

Fondens absorptionshastighet.

iv)

Mängd utrustning som ännu används två år efter att de anskaffats/mängd utrustning som anskaffats genom medel från fonden (> 10 000 euro).

v)

Andel av underhållskostnaderna för utrustning som anskaffats genom medel från fonden av EU:s totala bidrag till insatser som medfinansierats av fonden.


Top