(1)

Vid sitt möte den 15–16 juni 2001 i Göteborg beslutade Europeiska rådet om en strategi för hållbar utveckling för att den ekonomiska politiken, socialpolitiken och miljöpolitiken ska förstärka varandra, och införde en miljödimension i Lissabonprocessen.

(2)

I sin resolution av den 21 maj 2007 om den europeiska rymdpolitiken (3), som antogs vid det fjärde gemensamma och samtidiga mötet mellan Europeiska unionens råd och Europeiska rymdorganisationens (ESA) råd på ministernivå, inrättat i enlighet med artikel 8.1 i ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen (4) (rymdrådet), framhöll rådet de faktiska och potentiella bidrag som rymdaktiviteterna innebär för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning genom att erbjuda teknik och tjänster för det framväxande europeiska kunskapssamhället och bidra till den europeiska sammanhållningen, och underströk att rymdfrågorna är betydelsefulla för Europas strategi för hållbar utveckling.

(3)

I resolutionen ”Att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken” (5) av den 26 september 2008, som antogs vid det femte gemensamma och samtidiga mötet i rymdrådet, framhöll rådet att det bör tas fram lämpliga EU-instrument och finansieringsmetoder, med beaktande av rymdsektorns särdrag, behovet av att stärka dess övergripande konkurrenskraft och industrins konkurrenskraft och nödvändigheten av en balanserad näringsstruktur, och att man bör möjliggöra unionsinvesteringar på lång sikt för rymdrelaterad forskning och för driften av hållbara rymdbaserade tillämpningar till gagn för unionen och dess medborgare, särskilt genom att diskutera alla rymdrelaterade politiska konsekvenser inom kommande budgetram.

(4)

I sin resolution av den 20 november 2008 om den europeiska rymdpolitiken: att ta ner rymden på jorden (6) framhöll Europaparlamentet att det är nödvändigt att finna lämpliga EU-instrument och finansieringsmetoder till den europeiska rymdpolitiken för att komplettera anslagen från Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling (2007–2013) (sjunde ramprogrammet), så att de olika ekonomiska aktörerna kan planera sina insatser på medellång och lång sikt, och att nästa budgetplan bör ta hänsyn till lämpliga EU-instrument och finansieringsmetoder för att möjliggöra unionsinvesteringar på lång sikt för rymdrelaterad forskning och för driften av hållbara rymdbaserade tillämpningar till gagn för unionen och dess medborgare.

(5)

Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) är ett jordövervakningsinitiativ som leds av unionen och som genomförs i partnerskap med medlemsstaterna och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Syftet är framför allt att under unionens kontroll tillhandahålla informationstjänster som ger tillgång till exakta miljö- och säkerhetsdata och -information och är anpassade till användarnas behov. GMES bör därigenom främja ett bättre utnyttjande av industrins potential när det gäller innovation, forskning och teknisk utveckling inom jordobservation. GMES bör bland annat vara ett viktigt verktyg till stöd för den biologiska mångfalden, förvaltningen av ekosystemen samt anpassningen till och begränsningen av klimatförändringar.

(6)

För att uppnå syftet med GMES på varaktig basis är det nödvändigt att samordna de olika GMES-partnernas insatser och att utveckla, upprätta och sköta driften av tjänste- och observationskapacitet som tillgodoser användarnas behov, utan att detta påverkar tillämpningen av relevanta nationella och europeiska begränsningar av säkerhetsskäl.

(7)

En kommitté bör i detta sammanhang bistå kommissionen med att samordna bidragen till GMES från unionens, medlemsstaterna och mellanstatliga organ, säkerställa att de befintliga resurserna utnyttjas på bästa sätt och identifiera brister som man behöver ta itu med på unionsnivå. Den bör även bistå kommissionen med att övervaka det enhetliga genomförandet av GMES. Den bör övervaka utvecklingen av strategier och möjliggöra ett utbyte av effektiva metoder inom GMES.

(8)

Kommissionen bör ansvara för genomförandet av GMES säkerhetspolicy, biträdd av kommittén. Därför bör det inom kommittén inrättas en särskild enhet (säkerhetsstyrelsen).

(9)

GMES bör vara ett användarstyrt program, vilket innebär att användarna fortlöpande och aktivt bör delta framför allt i fastställandet och godkännandet av tjänstekrav. För att öka GMES värde för användarna bör man aktivt söka deras medverkan och hålla regelbundna samråd med slutanvändare från den privata och offentliga sektorn. Ett särskilt organ (användarforumet) bör också inrättas för att man lättare ska kunna fastställa användarnas krav, verifiera tjänsternas förenlighet och samordna GMES med dess användare inom den offentliga sektorn.

(10)

För att skapa en ram som garanterar fullständig och öppen tillgång till information framställd genom GMES-tjänsterna och data insamlade genom GMES infrastruktur, och samtidigt erbjuda nödvändigt skydd åt denna information och dessa data, bör kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i (EUF-fördraget) fråga om registrerings- och licensvillkor för GMES-användare och i fråga om kriterier för begränsningar i tillgången till data och information från GMES, med beaktande av data- och informationspolicyn hos dem som tillhandahåller nödvändiga data till GMES och utan att det påverkar tillämpningen av nationella bestämmelser och förfaranden för rymdinfrastruktur och infrastruktur på jorden som står under nationell kontroll. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under det förberedande arbetet, bland annat på expertnivå.

(11)

För att skapa lika villkor vid tillämpningen av denna förordning och av de delegerade akter som antas på grundval av denna förordning bör kommissionen få genomförandebefogenheter för att utifrån villkoren och kriterierna i de delegerade akterna vidta särskilda åtgärder om begränsning av tillgången till information framställd genom GMES-tjänsterna och data insamlade genom GMES särskilda infrastruktur, däribland individuella åtgärder, varvid hänsyn bör tas till hur känslig denna information och dessa data är. Kommissionen bör även få genomförandebefogenheter för att samordna frivilliga bidrag från medlemsstaterna och eventuella synergieffekter med relevanta nationella, europeiska och internationella initiativ, fastställa högsta tillåtna samfinansieringsandel i samband med bidrag, vidta åtgärder med tekniska krav för att säkerställa systemkontrollen och systemintegriteten i programmet för GMES rymdkomponent och kontrollera tillgången till och hanteringen av teknik som ska garantera säkerheten hos programmet för GMES rymdkomponent, samt anta GMES årliga arbetsprogram.

Enligt artikel 291 i EUF-fördraget ska allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter fastställas i förväg genom en förordning som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I väntan på att den nya förordningen antas bör rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7) fortsätta att tillämpas, med undantag för det föreskrivande förfarandet med kontroll, som inte är tillämpligt.

(12)

Eftersom GMES bygger på partnerskap mellan unionen, ESA och medlemsstaterna, bör kommissionen sträva efter att fortsätta den dialog som nyligen inletts med ESA och de medlemsstater som äger relevanta rymdtillgångar.

(13)

GMES-tjänsterna behövs för att främja en kontinuerlig användning av informationskällorna inom den privata sektorn och därigenom underlätta innovation, och därmed skapa mervärde, av tjänsteleverantörer som ofta är små och medelstora företag.

(14)

GMES omfattar både utvecklingsverksamhet och praktisk drift. Beträffande driften förespråkar rymdrådet i sina tredje riktlinjer som antogs vid dess tredje möte den 28 november 2005 ett genomförande i flera etapper på grundval av tydliga prioriteringar, med ett snabbspår för utveckling av tre typer av tjänster som avser katastrofhantering, landövervakning och havsövervakning.

(15)

De första operativa tjänsterna inom katastrofhantering och landövervakning finansierades som förberedande åtgärder i enlighet med artikel 49.6 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (8) (budgetförordningen).

(16)

Utöver de utvecklingsinsatser som finansieras inom rymdtemat i sjunde ramprogrammet behövs unionsinsatser under perioden 2011–2013 för att skapa kontinuitet med de förberedande åtgärderna och för att inrätta mer permanenta operativa tjänster på områden som har tillräcklig teknisk mognadsgrad och bevisad utvecklingspotential för tjänster i senare led.

(17)

I meddelandet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) – för en säkrare planet av den 12 november 2008 redogör kommissionen för sin syn på GMES styrning och finansiering och förklarar att det tekniska genomförandet av GMES kommer att delegeras till specialiserade organ, inklusive – när det gäller GMES rymdkomponent – ESA, med tanke på den organisationens unika ställning och expertis.

(18)

Kommissionen bör vid behov anförtro uppgiften att samordna det tekniska genomförandet av GMES-tjänsterna åt behöriga unionsorgan eller mellanstatliga organisationer, såsom Europeiska miljöbyrån och Europacentret för medellånga väderprognoser.

(19)

Operativa tjänster inom katastrofhantering och humanitära insatser är nödvändiga för att samordna unionens och medlemsstaternas befintliga kapacitet för att förbättra beredskapen och för att kunna göra hjälpinsatser och bidra till återuppbyggnad efter katastrofer, som ofta även får negativa miljökonsekvenser. Eftersom klimatförändringarna kan leda till ett ökande antal katastrofer kommer GMES att vara ett nödvändigt inslag för att stödja åtgärder för anpassning till klimatförändringarna. GMES-tjänsterna bör därför tillhandahålla geospatial information till stöd för katastrofhantering och humanitära insatser.

(20)

Landövervakningstjänster är viktiga för övervakning av den biologiska mångfalden och ekosystemen, för att stödja åtgärder för anpassning till och begränsning av klimatförändringar samt för förvaltning av en rad olika resurser och politikområden som oftast rör naturmiljön: jord, vatten, jordbruk, skog, energi och försörjning, bebyggda områden, fritidsområden, infrastruktur och transport. Operativa landövervakningstjänster, som utvecklats i samarbete med medlemsstaterna, tredjeländer i Europa, partner utanför Europa och FN, behövs både på europeisk och global nivå.

(21)

GMES-tjänster på havsmiljöområdet är viktiga för att stödja en integrerad europeisk kapacitet inom havsprognoser och havsövervakning och det framtida tillhandahållandet av väsentliga klimatvariabler. De utgör ett väsentligt inslag i övervakningen av klimatförändringarna och av havsmiljön och som stöd till transportpolitiken.

(22)

Atmosfärsövervakningstjänster är viktiga för att övervaka luftkvaliteten samt atmosfärens kemi och sammansättning. De utgör även ett väsentligt inslag i övervakningen av klimatförändringarna och i det framtida tillhandahållandet av väsentliga klimatvariabler. Det behövs regelbunden information om atmosfärens tillstånd på både regional och global nivå.

(23)

Säkerhetstjänster är ett viktigt inslag i GMES-initiativet. Europa kommer att gagnas av att rymd- och jordbaserade tillgångar används för att stödja tjänster som bidrar till att hantera Europas utmaningar på säkerhetsområdet, särskilt i fråga om gränskontroll, havsövervakning och stöd till unionens externa åtgärder.

(24)

Övervakning av klimatförändringarna bör möjliggöra anpassning till och begränsning av deras konsekvenser. Övervakningen bör framför allt bidra till att tillhandahålla väsentliga klimatvariabler, klimatanalyser och klimatberäkningar i en omfattning som behövs för anpassning och begränsning och för tillhandahållande av relevanta tjänster.

(25)

Tillhandahållandet av de operativa tjänster som finansieras genom denna förordning kräver tillgång till data insamlade via rymdinfrastruktur och via flygburna, havs- och markbaserade resurser (infrastruktur på jorden) och övervakningsprogram. Med full respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna bör tillgången till nödvändiga data därför säkerställas, och vid behov får jordbaserad datainsamling som kompletterar nuvarande unionsverksamhet och nationell verksamhet stödjas. Varaktig tillgång till den observationsinfrastruktur som behövs på jorden och i rymden måste säkerställas, inbegripet den rymdinfrastruktur som särskilt utvecklats för GMES inom ramen för ESA:s program för GMES rymdkomponent (GMES-satellituppdragen). Den inledande driftsfasen för de första GMES-satellitsystemen bör starta under 2012.

(26)

Kommissionen bör säkerställa komplementariteten mellan GMES-relaterad forskning och utveckling inom sjunde ramprogrammet, unionens bidrag till GMES inledande drift, GMES-partnernas insatser och befintliga strukturer som de europeiska datacentralerna.

(27)

GMES inledande verksamhet bör genomföras på ett sätt som står i överensstämmelse med unionens övriga relevanta politik, instrument och åtgärder, särskilt när det gäller miljö, säkerhet, konkurrenskraft och innovation, sammanhållning, forskning, transport, konkurrens och internationellt samarbete, de europeiska GNSS-programmen och skyddet av personuppgifter. GMES-data bör också vara förenliga med medlemsstaternas rymdreferensdata och stödja utvecklingen av infrastruktur för geografisk information i unionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (9). GMES bör också komplettera det gemensamma miljöinformationssystemet (SEIS) och unionens verksamhet avseende katastrofhantering.

(28)

GMES och dess inledande driftsfas bör betraktas som ett europeiskt bidrag till uppbyggnaden av det globala systemet av jordobservationssystem (Geoss), som utvecklas inom gruppen för jordobservation (GEO).

(29)

I avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i ramavtalen med kandidatländerna och möjliga kandidatländer finns bestämmelser om dessa länders deltagande i unionens program. Andra tredjeländer och internationella organisationer bör ges möjlighet att delta genom slutande av avtal.

(30)

I denna förordning fastställs, för GMES inledande driftsfas, en finansieringsram på 107 miljoner EUR som särskild referens enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (10) (det interinstitutionella avtalet), för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet. Tanken är att denna finansieringsram ska kompletteras med ett anslag på 209 miljoner EUR från rymdtemat i sjunde ramprogrammet till forskningsinsatser i samband med GMES inledande drift, som bör förvaltas i enlighet med tillämpliga bestämmelser och beslutsförfaranden inom sjunde ramprogrammet. Dessa båda finansieringskällor bör förvaltas på ett samordnat sätt för att genomförandet av GMES ska utvecklas jämnt.

(31)

Denna finansieringsram är förenlig med taket för underrubrik 1a i den fleråriga budgetramen för 2007–2013, men den marginal som återstår i underrubrik 1a för 2011–2013 är mycket liten. Det årliga beloppet kommer att fastställas under det årliga budgetförfarandet, i enlighet med punkt 37 i det interinstitutionella avtalet.

(32)

Finansieringen bör om möjligt utökas ytterligare, så att rymdkomponenten kan tilldelas betalningsbemyndiganden inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Rent konkret handlar det då om driften av GMES-satelliternas A-serie, igångsättandet av B-serien och anskaffandet av viktiga delar för C-serien.

(33)

Därför bör kommissionen i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen, och före utgången av 2010, undersöka möjligheten att bevilja GMES ytterligare finansiering inom unionens totala budget under den fleråriga budgetramen för 2007–2013.

(34)

Frågan om ytterligare eventuell finansiering enligt denna förordning, utöver de 107 miljoner EUR som redan anslagits, bör behandlas under diskussionerna om Europas framtida rymdpolitik, särskilt om upphandling och förvaltning.

(35)

Kommissionen bör under det första halvåret 2011 dessutom lägga fram en långsiktig finansieringsstrategi för den kommande fleråriga budgetramen, utan att detta påverkar resultatet av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

(36)

Kommissionen bör i samband med den ekonomiska planeringen säkerställa datakontinuiteten under och även efter GMES inledande driftsfas (2011–2013), och se till att tjänsterna kan utnyttjas utan vare sig avbrott eller begränsningar.

(37)

I enlighet med budgetförordningen ska medlemsstaterna, tredjeländer och internationella organisationer kunna bidra till programmen på grundval av lämpliga avtal.

(38)

GMES-informationen bör vara öppen och fullständigt tillgänglig, utan att det påverkar tillämpningen av relevanta begränsningar av säkerhetsskäl eller datapolicyn i medlemsstaterna och i andra organisationer som bidrar med data och information till GMES. Det är nödvändigt för att främja användning och spridning av jordobservationsdata och -information enligt principerna för Seis, Inspire och Geoss. Vid fullständig och öppen tillgång till data bör man även beakta tillhandahållandet av befintliga kommersiella data och främja starkare jordobservationsmarknader i Europa, särskilt när det gäller tjänster i senare led, för att öka tillväxt och sysselsättning.

(39)

Enligt kommissionens meddelande av den 28 oktober 2009 med titeln Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) – Utmaningar och nästa etapp för rymdkomponenten bör det finnas en strategi för fullständig och öppen tillgång till data från GMES-satelliterna, genom system med kostnadsfria licenser och onlinetillgång, förutsatt att vissa säkerhetsaspekter beaktas. Syftet med detta är att optimera fördelarna med användning av data från satelliterna i så många tillämpningar som möjligt. Man vill också att slutanvändarna i högre grad ska kunna använda information som bygger på jordobservationsdata.

(40)

De åtgärder som finansieras genom denna förordning bör övervakas och utvärderas så att justeringar kan göras.

(41)

Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier, och nödvändiga åtgärder bör vidtas för att återkräva medel som gått förlorade, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (11), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (12) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (13).

(42)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen inrättandet av GMES-programmet samt GMES inledande driftsfas, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom denna inledande driftsfas kommer att innefatta europeisk kapacitet och kräva ett samordnat tillhandahållande av tjänster i medlemsstaterna med samordning på unionsnivå och det därför på grund av åtgärdens omfattning bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål, särskilt när det gäller kommissionens roll som samordnare av nationell verksamhet.