A.

Enligt artikel 274 i EG-fördraget ska kommissionen, i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning, genomföra budgeten under eget ansvar i samarbete med medlemsstaterna.

B.

Genomförandet av Europeiska unionens politik kännetecknas av ”delad förvaltning” av gemenskapsbudgeten mellan kommissionen och medlemsstaterna, vilket innebär att 80 procent av gemenskapsutgifterna förvaltas av medlemsstaterna.

C.

I sin resolution av den 24 april 2007 (8) om ansvarsfrihet för budgetåret 2005 föreslog parlamentet att varje medlemsstat ska ta ansvar för de EU-medel som man tar emot, antingen genom en enda nationell förvaltningsförklaring eller genom flera förklaringar inom en nationell ram.

D.

Det brådskar med att införa nationella förklaringar på lämplig politisk nivå som omfattar samtliga gemenskapsmedel under delad förvaltning, vilket parlamentet föreslog i sina resolutioner om ansvarsfrihet för 2003 och 2004.

E.

I sin årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2006 (punkt 0.10) konstaterar revisionsrätten vikten av att nationella förklaringar lämnas in tillsammans med de årliga sammanfattningarna eftersom ”alla dessa element, om de genomförs korrekt, kan stimulera en förbättrad förvaltning och kontroll av EU-medel i medlemsstaterna”, och eftersom, under vissa förutsättningar ”sådana element ska kunna ge mervärde och kunna användas av revisionsrätten i enlighet med de internationella revisionsstandarderna”.

F.

I sitt yttrande nr 6/2007 över medlemsstaternas årliga sammanfattningar och ”nationella förklaringar” betonar revisionsrätten även att de nationella förklaringarna kan anses vara ytterligare en del av internkontrollen av EU-medlen och att de skulle bidra till en bättre kontroll av EU-medlen på områden med delad förvaltning om det i sammanfattningarna lyfts fram starka respektive svaga sidor.

G.

Förbättringen av EU:s ekonomiska förvaltning måste stödjas och stärkas genom noggrann övervakning av utvecklingen inom kommissionen och i medlemsstaterna, och medlemsstaterna bör ta på sig ansvaret för förvaltningen av EU-medlen genom att tillse att en EU-integrerad ram för intern kontroll införs till fullo för att uppnå en positiv revisionsförklaring (DAS).

H.

Tillämpningen av punkt 44 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (9) och artikel 53b.3 i budgetförordningen om översikter över tillgängliga revisioner och redovisningar, bör bidra avsevärt till att förbättra förvaltningen av gemenskapsbudgeten.

I.

Principen om sund ekonomisk förvaltning, inbegripet effektiv intern kontroll, är en av de budgetprinciper som fastställs i budgetförordningen efter det att den ändrats genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (10), till vilken kommissionen hänvisar i sin handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll.

J.

Budgetkontrollutskottets arbete i allmänhet och ansvarsfrihetsförfarandet i synnerhet är en process som syftar till att upprätta fullständig ansvars- och redovisningsskyldighet avseende den ekonomiska förvaltningen inom EU för kommissionen som helhet och för enskilda kommissionsledamöter samt för alla andra berörda aktörer, av vilka medlemsstaterna utgör den viktigaste delen, i enlighet med fördraget och därmed skapa en solidare grund för beslutsfattande.

K.

Parlamentet kommer att beakta resultatet av och rekommendationerna rörande ansvarsfriheten för 2006 inom ramen för nästa budgetförfarande.

L.

Rådet bör ha som målsättning att stärka reforminsatserna och medlemsstaternas ansvar för att rätta till de problem som identifierats av revisionsrätten samt säkra bättre ekonomisk förvaltning i Europeiska unionen.

M.

Europeiska året för arbetstagares rörlighet 2006 ökade medvetenheten om rörlighetens betydelse för inrättandet av en verklig europeisk arbetsmarknad och banade väg för Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens framsteg mot en effektivare användning av EU:s medel och i den förbättrade övergripande kontrollen, vilket revisionsrätten påpekar i sin revisionsförklaring (DAS). Mot denna bakgrund välkomnar parlamentet revisionsrättens redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av fel. Revisionsrätten uppmanas att lämna en sådan redovisning för samtliga kapitel i sin årsrapport i framtiden.

2.

Europaparlamentet välkomnar de avsevärda framsteg som har gjorts när det gäller förvaltningen av medlen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), särskilt tack vare det integrerade administrations- och kontrollsystemets (IACS) funktionssätt, och påminner Grekland om landets skyldighet att genomföra IACS i enlighet med dess handlingsplan.

3.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att varje månad till budgetkontrollutskottet rapportera om hur uppföljningen av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för 2006 genomförs – varvid en ledamot av kommissionen varje månad kommer att redogöra för utvecklingen inom sitt behörighetsområde – vilket ska omfatta nationella förklaringar och årliga sammanfattningar, externa åtgärder och genomförandet av handlingsplanen för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder.

4.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att lämna politiskt stöd till nationella initiativ för att upprätta och offentliggöra nationella förklaringar, som reviderats av nationella revisionsorgan, och att fortsätta att uppmuntra medlemsstater att följa Danmarks, Nederländernas, Sveriges och Förenade kungarikets exempel. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen inför en ny åtgärdspunkt om att främja nationella förvaltningsförklaringar som en del av sin översyn och uppföljning av den ovannämnda handlingsplanen för en integrerad ram för intern kontroll. Dessutom förväntar sig parlamentet att kommissionen och rådet kommer att se till att de nationella sammanfattningarna till fullo respekterar ändamålen och andan i punkt 44 i det interinstitutionella avtalet.

5.

Europaparlamentet anser att kommissionen måste agera för att uppfylla viktiga krav som framfördes i parlamentets resolution som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för budgetåret 2005, vilket den inte har gjort när det gäller de nationella förklaringarna, där parlamentet uppmanade kommissionen att före utgången av 2007 lämna ett förslag till rådet om en nationell förvaltningsförklaring som omfattar alla gemenskapsmedel under delad förvaltning. Parlamentet beklagar dessutom kommissionens underförstådda godtagande av medlemsstaternas kollektiva oansvarighet, med undantag av Danmark, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket, när det gäller den ekonomiska förvaltningen i Europeiska unionen.

6.

Europaparlamentet anser att kommissionen måste lägga fram fullständiga och tillförlitliga siffror för återvinning av medel där exakt budgetpost och år anges för varje enskilt krav på återbetalning av medel, eftersom det är omöjligt att genomföra en seriös kontroll om siffrornas presenteras på något annat sätt. Parlamentet är medvetet om att kommissionen i stor utsträckning måste få dessa uppgifter genom och från medlemsstaterna och påpekar att parlamentet därför de senaste tre åren har föreslagit nationella förvaltningsförklaringar för att ge kommissionen möjlighet att lägga fram denna information och åtgärda den bristande insynen.

7.

Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av den ovannämnda handlingsplanen för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder såsom ett svar på de frågor som parlamentet tog upp under ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2006. Parlamentet kommer att noga övervaka rapporteringen om denna handlingsplan vid förberedelserna av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2007.

8.

Europaparlamentet välkomnar det bestämda åtagandet från kommissionen att tillse att felaktiga utbetalningar återvinns under den period som återstår innan avslutandet av avvecklingsförfarandena avseende perioden 2000 till 2006.

9.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att verkställa budgetförordningen till fullo, särskilt när det gäller årliga sammanfattningar. Kommissionen förväntas hålla parlamentet fullständigt informerat om alla rättsliga åtgärder som riktas mot medlemsstater, och medlemsstaternas underlåtanden att följa reglerna. Parlamentet välkomnar mot denna bakgrund de preliminära bedömningarna av kvaliteten på de årliga sammanfattningarna för jordbruket och strukturfonderna. Parlamentet ser fram emot de slutgiltiga bedömningarna av de årliga verksamhetsrapporterna från de olika generaldirektoraten.

10.

Europaparlamentet anser att ett mer betydande resultat av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2006 är kommissionens åtagande att korrigera alla enskilda fel som revisionsrätten redovisar i sin årsrapport och i synnerhet åtagandet att göra 100-procentiga korrigeringar i alla fall av allvarliga brott mot förfaranden för offentlig upphandling och att tillämpa schablonartade eller extrapolerade ekonomiska korrigeringar närhelst man finner systematiska upphandlingsproblem.

11.

Europaparlamentet begär dock att kommissionen ska lägga fram objektiv, tydlig och fullständig information om sin kapacitet att återvinna felaktigt utbetalda belopp.

12.

Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen som ett direkt resultat av ansvarsfrihetsförfarandet för 2006 slutligen har åtagit sig att tillämpa en politik med indragna betalningar så snart som möjligt efter det att man upptäckt allvarliga brister i systemet.

13.

Europaparlamentet ser fram emot kvartalsrapporterna om korrigeringar och återvinningar som ska granskas av revisionsrätten och även upprättandet av ett system och en rapporteringsrutin som skulle göra det möjligt att knyta återvinningar gjorda i efterhand till det år då de aktuella medlen tilldelades. Parlamentet hoppas att detta för första gången och i tid för ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2007 kommer att ge det en god överblick av läget på detta område. Parlamentet menar att kommissionen bör presentera en resultattavla och ett slutgiltigt datum för genomförandet av ovannämnda handlingsplan för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder.

14.

Europaparlamentet erinrar kommissionen om de åtaganden som gjordes vid det extraordinarie sammanträde som hölls i budgetkontrollutskottet den 25 februari 2008:

15.

Europaparlamentet stöder kommissionens ståndpunkt att oegentligheter som konstateras ska följas upp med korrigeringsåtgärder som indragning av utbetalningar och återvinning av omotiverade eller felaktiga utbetalningar, och att rapporter om dessa åtgärder ska läggas fram för parlamentet minst två gånger om året.

16.

Europaparlamentet anser att kommissionen efter ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2006 har blivit mer medveten om betydelsen av öppenhet, synlighet och politisk styrning för alla EU-medel som används inom området för de externa åtgärderna, om det sedan sker direkt av kommissionen, eller genom decentraliserad förvaltning eller internationella förvaltningsfonder.

17.

Europaparlamentet välkomnar åtagandet från FN:s representant i Irak att förbättra direktinformationen till kommissionen och anser att 13 månaders intensiva undersökningar om användningen av EU-medel via internationella förvaltningsfonder har bidragit till att öka medvetenheten om behovet av redovisningsskyldighet när det gäller användningen av EU-medborgarnas pengar. Kommissionen uppmanas till ett nära samarbete med parlamentet vid omarbetningen av det ekonomiska och administrativa ramavtalet (FAFA) mellan Europeiska gemenskapen och FN.

18.

Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen inkluderade information om kontrolluppdrag under FAFA, liksom även relevanta slutsatser, i de årliga verksamhetsrapporter som undertecknades av de behöriga generaldirektörerna i slutet av mars 2008, och att detta gjorde det möjligt för parlamentet att beakta denna information under sin omröstning om detta betänkande.

19.

Europaparlamentet accepterar kommissionens förslag att diskutera frågan om en definition av icke-statlig organisation efter att resultaten av revisionsrättens pågående granskning av icke-statliga organisationer blivit tillgänglig.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

21.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att ge parlamentet ytterligare information om stödmottagare, i enlighet med artikel 30.3 i budgetförordningen, och att ytterligare öka den politiska styrningen, synligheten och kontrollen över dessa medel, särskilt medel som förvaltas genom internationella förvaltningsfonder.

22.

Europaparlamentet betonar vikten av allmänhetens tillgång till information som rör alla medlemmar i expert- och arbetsgrupper inom kommissionen, samt fullständigt offentliggörande av mottagare av EU-medel.

23.

Europaparlamentet välkomnar med tillfredsställelse revisionsrättens positiva uppfattning att Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning, förutom vissa undantag, i allt väsentligt ger en rättvisande bild av gemenskapernas finansiella ställning per den 31 december 2006 och av resultaten av transaktioner och kassaflöden för året i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen och de redovisningsregler som kommissionens räkenskapsförare har antagit (kapitel 1, Revisionsförklaring, punkterna VII–IX).

24.

Europaparlamentet uttrycker emellertid oro över revisionsrättens anmärkningar om fel som upptäckts i belopp som hade bokförts i redovisningssystemet som fakturor/kostnadsredovisningar och förhandsfinansiering. Dessa fel har lett till att skulder till leverantörer och stödmottagare redovisas cirka 201 miljoner EUR för högt och att det totala beloppet för långsiktig och kortsiktig förhandsfinansiering redovisas cirka 656 miljoner EUR för högt. Parlamentet beklagar särskilt bristerna i redovisningssystemen vid vissa generaldirektorat vilket fortfarande äventyrar kvaliteten på den finansiella informationen (särskilt när det gäller periodavgränsning och ersättningar till anställda) och leder till ett antal korrigeringar efter det att de preliminära räkenskaperna har lagts fram.

25.

Europaparlamentet beklagar att ledamöterna i budgetkontrollutskottet inte har tillgång till de finansiella dokumenten på samtliga EU:s officiella språk.

26.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionens räkenskapsförare inte kunde godkänna de lokala systemen vid Byrån för samarbete EuropeAid, generaldirektoratet för utbildning och kultur och generaldirektoratet för yttre förbindelser för budgetåret 2006.

27.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att den i sin årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2005 åtar sig att för budgetmyndigheten lägga fram rapporter om transaktioner avseende förhandsfinansiering på sexmånadersbasis, vilket parlamentet begärde i sin resolution som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för budgetåret 2005, och beklagar djupt att denna rapport ännu inte har lagts fram.

28.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att revisionsrätten anser att de granskade transaktionerna överlag saknade väsentliga fel inom de områden där systemen för övervakning och kontroll genomförs på ett sätt som innebär att risker hanteras på ett tillfredsställande sätt.

29.

Europaparlamentet beklagar emellertid djupt att det inom ytterst viktiga utgiftsområden som strukturåtgärder, intern politik och externa åtgärder fortfarande finns en hög förekomst av fel vid genomförandeorganen när det gäller betalningar.

30.

Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro över att revisionsrätten fortsätter att upptäcka brister i hur systemen för övervakning och kontroll fungerar och i reservationerna beträffande de försäkringar som gjorts av generaldirektörerna, i synnerhet avseende de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, och påminner medlemsstaterna och kommissionen om deras respektive ansvar på detta område.

31.

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens arbete för att ytterligare förbättra klarheten i revisionsförklaringsmetoden (DAS) när det gäller faktorer som bidrar till mer ändamålsenliga och effektiva kontrollsystem i varje sektor från år till år, och uppmanar revisionsrätten att regelbundet informera parlamentet om framsteg i detta avseende.

32.

Europaparlamentet beklagar den bristande klarheten beträffande lagligheten, och den uppmärksamhet detta oundvikligt kommer att få i medierna, i revisionsrättens rapporter när det gäller EU-stöd som mottas av vissa mottagare (järnvägsbolag, ridklubbar/hästavelsklubbar och golfklubbar/fritidsklubbar, kommunstyrelser) enligt reglerna om stödberättigande. Parlamentet påpekar att denna diskussion, sett ur ett formellt rättsligt perspektiv, egentligen gäller regler för stödberättigande. Parlamentet betonar att man emellertid tidigare gett revisionsrätten sitt stöd och även fortsättningsvis kommer att göra det när det gäller kommentarerna om ändamålsenlighet och effektivitet i dess särskilda rapporter.

33.

Europaparlamentet upprepar att revisionsrätten använt sig av tillgängliga revisioner och rapporter från nationella revisionsorgan som en integrerad del av sin nya metod. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att informera dess budgetkontrollutskott om hur denna information används och att dessutom yttra sig över hur användbar informationen från de nationella revisionsorganen är i samband med upprättandet av årsrapporten.

34.

Europaparlamentet välkomnar kvaliteten på specifika delar av revisionsrättens årsrapport, t.ex. om strukturåtgärder, som gör det möjligt för alla berörda aktörer att identifiera problemen och inrikta sina insatser på de nödvändiga förbättringarna.

35.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionens tjänsteavdelningar har gjort betydande insatser under 2006 för att se till att bokföringen av nya förhandsfinansieringar, nya obetalda fakturor och kostnadsredovisningar samt periodavgränsningar var fullständig och korrekt.

36.

Europaparlamentet konstaterar att 2006 när det gäller strukturfonderna var det sista året i programperioden 2000–2006, och att alla åtaganden för den perioden måste ingås senast till årsslutet.

37.

Europaparlamentet är oroat över att utestående budgetåtaganden vid utgången av 2006 motsvarar de sammanlagda betalningar som återstod att göra under budgetplanen 2000 till 2006. De motsvarar 28 procent av totalbeloppen under motsvarande rubriker i budgetplanen för hela perioden.

38.

Europaparlamentet beklagar att utestående budgetåtaganden – det vill säga outnyttjade åtaganden som förts över för att utnyttjas under kommande år, framför allt inom fleråriga program – i samband med strukturåtgärder och Sammanhållningsfonden under 2006 ökade med 12,6 miljarder EUR (10,6 procent) till 131,6 miljarder EUR.

39.

Parlamentet oroar sig för att det tryck i fråga om anslagsutnyttjande som n+2-regeln skapar kan störa ett korrekt genomförande av avvecklingsförfarandena för strukturpolitiska program och projekt. Parlamentet påpekar att betalningarna med anknytning till strukturfonderna 2007 ökat med nästan 50 procent jämfört med 2006. Parlamentet betonar att kommissionen bör se till att avvecklingsförfarandet är effektivt och framhåller medlemsstaternas viktiga roll i detta sammanhang.

40.

Europaparlamentet beklagar likaså att anslagsutnyttjandet för Sammanhållningsfonden, Eruf och ESF var lägre än väntat i de nya medlemsstaterna på grund av deras svårigheter att utnyttja medlen, och uppmanar kommissionen att lämna en mer detaljerad förklaring till att anslagen för strukturåtgärderna utnyttjades i lägre grad än beräknat på nationell nivå.

41.

Europaparlamentet påminner om att det brådskar med att införa nationella förklaringar på lämplig politisk nivå som omfattar samtliga gemenskapsmedel under delad förvaltning, vilket parlamentet föreslagit i sina resolutioner som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för budgetåren 2003, 2004 och 2005.

42.

Europaparlamentet påminner om att det i sin resolution som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för budgetåret 2005 uppmanade kommissionen att före utgången av 2007 inför rådet lägga fram ett förslag till nationell förvaltningsförklaring som omfattar samtliga gemenskapsmedel under delad förvaltning och som bygger på delförklaringar från de olika nationella strukturer vilka är ansvariga för förvaltningen av utgifterna. Parlamentet tillbakavisar det svar som kommissionen lämnar i bilagan till sin rapport om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2005, vilket var följande: ”Med tanke på skillnaderna mellan de 27 medlemsstaternas administrativa strukturer i allmänhet och de olika förvaltningsformer de använder för EU-medel som genomförs genom s.k. delad förvaltning, anser kommissionen inte att det skulle finnas mycket att vinna på att utveckla en standardiserad förvaltningsförklaring. Kommissionen kommer emellertid att fortsätta uppmuntra sådana initiativ som tas på nationell nivå.” Parlamentet anser att detta svar är högst otillfredsställande med tanke på att över 80 procent av EU:s allmänna budget omfattas av delad förvaltning och, i ännu högre grad, mot bakgrund av den rådande situationen i fråga om strukturfonderna som beskrivs av revisionsrätten i årsrapporten.

43.

Europaparlamentet stöder eftertryckligt det initiativ som har tagits av några medlemsstater (Danmark, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket) genom att anta en nationell förvaltningsförklaring för gemenskapsmedlen, men oroar sig över att merparten av medlemsstaterna, trots dessa initiativ, fortfarande motsätter sig införandet av dessa nationella förklaringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för fördelarna när det gäller kontrollsamarbetet mellan de medlemsstater som vidtagit dessa åtgärder och att regelbundet rapportera till budgetkontrollutskottet om de framsteg som görs i detta sammanhang.

44.

Europaparlamentet noterar de första årliga sammanfattningarna som de flesta medlemsstater sänt in och uppmanar kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte fullgjort sina skyldigheter. Parlamentet påpekar att man ser dessa årliga sammanfattningar som ett första steg mot nationella förvaltningsförklaringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att före den första behandlingen av budgeten för 2009 utarbeta ett dokument där man analyserar brister och starka sidor i varje medlemsstats nationella system för förvaltning och kontroll av gemenskapsmedel samt resultatet av de genomförda revisionerna, och lägga fram detta dokument för parlamentet och rådet. Parlamentet uppmanar också kommissionen att rapportera om de årliga sammanfattningarnas kvalitet och att garantera processens mervärde, t.ex. genom att identifiera gemensamma problem, möjliga lösningar och bästa praxis.

45.

Europaparlamentet noterar dock revisionsrättens kritik av det nationella revisionsarbetet: ”en externrevisor som vill stödja sig på eller använda de yttranden eller det arbete som lämnats eller utförts av andra måste ha direkta bevis för att detta arbete har en solid grund”. Parlamentet anser därför att arbetet inom kontaktkommitténs arbetsgrupp som ansvarar för att utarbeta gemensamma revisionsstandarder och jämförbara revisionskriterier som är anpassade till EU-området är av stor vikt och uppmanar kommissionen att uppmuntra alla medlemsstater att delta i detta arbete.

46.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att det tidigare har kritiserat kommissionens påstående i den sammanfattande rapporten om att kommissionens politiska ansvar vilar på en stadig grund, och påpekar att kommissionen saknar full inblick i de 80 procent av EU-medlen som omfattas av delad förvaltning, och att kvaliteten på de årliga verksamhetsrapporterna varierar. Parlamentet påpekar att den bristande inblicken har två orsaker: kommissionens bristfälliga övervakning och tillsyn och avsaknaden av konkreta lösningar och ansvarighet i medlemsstaterna.

47.

Europaparlamentet beklagar kommissionens underförstådda godtagande av de flesta medlemsstaters kollektiva oansvarighet när det gäller ekonomisk förvaltning i Europeiska unionen. Europaparlamentet välkomnar och stöder de initiativ som vissa medlemsstater tagit i detta sammanhang och uppmanar övriga medlemsstater att följa efter.

48.

Europaparlamentet konstaterar att budgeten genomförs av kommissionen och kommissionens ledamöter och inte av generaldirektörerna, som är utanordnare genom delegering, och beklagar därför att generaldirektörernas ökade ansvar inte har åtföljts av ett direkt (och inte bara politiskt) ansvarstagande av kommissionens ledamöter. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att råda bot på denna situation, som strider mot artikel 274 i fördraget.

49.

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens gedigna analys av kommissionens interna kontrollsystem (kapitel 2 i dess årsrapport), och uppmuntrar revisionsrätten att fortsätta denna positiva utveckling genom att inbegripa en analys av vad de enskilda kommissionsledamöterna har gjort eller inte gjort beträffande situationen.

50.

Europaparlamentet påminner om att styrelseformer handlar om vilken ställning den personal som arbetar med redovisnings- och kontrollfunktioner har i förhållande till ledningsnivån, om de har befogenheter för att vidta åtgärder, samt deras kompetens och utbildning.

51.

Europaparlamentet uppmanar generaldirektören för generaldirektoratet för budget att avge ett formellt yttrande om de interna kontrollsystemens kvalitet och effektivitet.

52.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att avge en formell revisionsförklaring om kvaliteten på de individuella förklaringarna från generaldirektörerna.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionens internrevisor att göra en bedömning av generalsekreterarens revisionsförklaring i form av ett revisionsutlåtande.

54.

Europaparlamentet påminner om vikten av funktionella rapporteringsled – en öppen kommunikation mellan samma grupper av olika specialiserade tjänster i olika generaldirektorat, som till exempel IT-personal, personal som arbetar med internkontroller, internrevisorer, räkenskapsförare etc. – i organisationer som kommissionen, där det råder en silomentalitet. Parlamentet beklagar de mycket begränsade insatser som har gjorts för att införa denna typ av styrinstrument, och uppmanar kommissionen att se till att obligatoriska funktionella rapporteringsled införs snarast möjligt, och rapportera till budgetkontrollutskottet senast i september 2008.

55.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att befordra räkenskapsföraren till samma rang som dennes operativa motsvarigheter.

56.

Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att ändra sammansättningen av kommittén för revisionsuppföljning så att antalet externa deltagare är lika stort som antalet ledamöter av kommissionen. Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att utse en av de externa deltagarna i kommittén för revisionsuppföljning till ordförande för kommittén.

57.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen sammanställer en årlig revisionsförklaring som omfattar alla tjänsteavdelningar, som kommissionens ordförande ska lägga fram för parlamentets budgetkontrollutskott.

58.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens övergripande framsteg med utvecklingen av det interna kontrollsystemet.

59.

Europaparlamentet instämmer inte i kommissionens uttalande i den ovannämnda lägesrapporten 2008 om handlingsplanen för en integrerad ram för intern kontroll om att åtgärderna 1, 3, 3N, 5, 8 och 13 har slutförts. Parlamentet påpekar att det hittills inte sett några verifierande underlag eller uttalanden som styrker detta. Parlamentet måste därför allvarligt ifrågasätta om åtgärderna har inletts, och definitivt om de genomförts eller bidragit till framsteg i genomförandet av handlingsplanen.

60.

Europaparlamentet välkomnar emellertid resultattavlorna varje halvår för genomförandet av handlingsplanen.

61.

Europaparlamentet påpekar att kommissionen, beträffande genomförandet av åtgärderna 1, 3, 3N, 5, 10, 10N, 11, 11N, 13 och 15, även är beroende av samarbete med medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det till fullo stöder dessa åtgärder och uppmanar därför kommissionen att använda alla hjälpmedel som står till dess förfogande för att genomföra dem snarast möjligt.

62.

Europaparlamentet förväntar sig att den relevanta resultattavlan kommer att vara parlamentet till handa före den 1 januari 2009 för att användas i ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2007.

63.

Europaparlamentet beklagar djupt att det hittills inte har fått någon information om lönsamhetsanalysen av systemet för kontroll av EU-medel, vilket parlamentet efterlyste i resolutionen som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för budgetåret 2005.

64.

Europaparlamentet ser det som oacceptabelt att kommissionen skyller revisionsrättens resultat, som grundas på allmänt erkända internationella revisionsstandarder, på ”skillnader i synen på klassificeringen av felaktigheter och deras konsekvenser och på utvärderingen av systembrister” och ”de olika uppfattningarna om hur mekanismerna för finansiella korrigeringar fungerar” (första stycket på sidan 3).

65.

Europaparlamentet anser att alla reservationer gällande bristen på säkerhet i fråga om laglighet och korrekthet hos kommissionens utgifter bör återspeglas i de årliga verksamhetsrapporterna och i den sammanfattande rapporten. Parlamentet anser det därför som mycket förvånande att tre generaldirektörer först 2006 beslutade att ta med en reservation gällande förvaltningen och kontrollen av Interreg, problem som, vilket de noterar, redan funnits i några år (andra stycket på sidan 5).

66.

Europaparlamentet oroas över internrevisorns påpekanden i sin första översiktsrapport, som trots vissa framsteg tyder på att hälften av de kritiska och mycket viktiga rekommendationerna inte har genomförts inom de angivna tidsfristerna (tredje sista stycket på sidan 9). Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga större vikt vid genomförandet av dessa rekommendationer.

67.

Europaparlamentet beklagar att generaldirektörerna enligt revisionsrätten ”… för betydande delar av EU-budgeten lämnar en mer positiv redovisning av EU-utgifternas laglighet och korrekthet än vad som är förenligt med revisionsrättens granskning” (punkt 2.13 i årsrapporten).

68.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten i sin årsrapport återigen betonar att delar av de årliga verksamhetsrapporterna fortfarande inte innehåller tillräckliga revisionsbevis till grund för revisionsförklaringen (punkterna 2.14–2.18 i årsrapporten).

69.

Europaparlamentet välkomnar att det i den sammanfattande rapporten betonas att ”när Europeiska revisionsrättens yttrande avviker från generaldirektörens förklaring måste generaldirektören utreda frågan i sin årliga verksamhetsrapport för nästa år” (punkt 2), och hoppas att förbättringar på detta område kommer att vara märkbara i de årliga verksamhetsrapporterna för 2007 och framåt.

70.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra de årliga verksamhetsrapporterna genom att införa gemensamma kriterier för reservationer och en starkare formalisering för att åstadkomma större jämförbarhet mellan olika generaldirektorats årliga verksamhetsrapporter och över tiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta revisionsrättens synpunkter på de årliga verksamhetsrapporterna och att göra förbättringar i nära samråd med revisionsrätten.

71.

Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av kommissionens meddelande om uppföljningen av grönboken ”Europeiska öppenhetsinitiativet” (KOM(2007) 127), där kommissionen – i enlighet med artikel 30.3 i budgetförordningen – förklarar att informationen om mottagarna av EU-medel kommer att offentliggöras och finnas tillgänglig för allmänheten från och med 2008 (avsnitt 2.3.2), och att kommissionen anger att den ”våren 2008” kommer att öppna ett register för företrädare för intressegrupper (lobbyister).

72.

Europaparlamentet är medvetet om argumenten för både frivillig och obligatorisk registrering av lobbyister och noterar kommissionens beslut att börja med ett frivilligt register och utvärdera systemet efter ett år. Parlamentet känner till den rättsliga grunden för ett obligatoriskt register i Lissabonfördraget. Parlamentet erinrar om att dess befintliga register redan är obligatoriskt och att ett eventuellt gemensamt register i praktiken skulle bli obligatoriskt, eftersom registrering i båda fallen är en förutsättning för att få tillträde till parlamentet.

73.

Europaparlamentet erinrar om behovet av en ny uppförandekod för kommissionsledamöterna, för att förbättra och tydligare definiera deras individuella och kollektiva politiska ansvar och ansvarighet för de politiska besluten och för tjänsteavdelningarnas genomförande av politiken.

74.

Europaparlamentet framhåller att det är kommissionens ansvar att garantera att de uppgifter som lämnas om mottagare av EU-medel är fullständiga, sökbara och jämförbara, och påminner om kommissionens skriftliga svar till parlamentet, där kommissionen förklarar att den har för avsikt utarbeta en gemensam standard för dessa uppgifter och att före april 2008 nå en överenskommelse med medlemsstaterna om detta.

75.

Europaparlamentet påminner om sitt påpekande i punkt 85 i resolutionen som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för budgetåret 2005, där parlamentet begärde lättillänglig information om vem som är företrädd i dessa olika former av expertgrupper och vad deras uppgifter är, och sitt påpekande i punkt 86 där man uppmanar kommissionen att offentliggöra namnen på de personer som deltar i dessa grupper och namnen på de särskilda rådgivare som de enskilda kommissionsledamöterna, generaldirektoraten eller kanslierna har anlitat. Parlamentet begär att namnen på alla experter och rådgivare i kommissionens arbetsgrupper ska offentliggöras.

76.

Europaparlamentet påminner om att kommissionsledamoten med ansvar för ansvarsfrihet under budgetkontrollutskottets utfrågning den 21 januari 2008 förklarade att registret för expertgrupper kommer att innehålla alla expertgrupper, däribland information om deltagarna i kommittéerna inom kommittéförfarandet, enskilda experter, gemensamma enheter och kommittéer för arbetsmarknadens parter.

77.

Europaparlamentet påminner även om att det i punkt 76 i sin resolution som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för budgetåret 2005 uppmanade kommissionen att ”i kommissionsledamöternas bindande uppförandekod införa grundläggande etiska normer och vägledande principer som kommissionsledamöterna måste följa vid fullgörandet av sitt ämbete, särskilt vid utnämningen av medarbetare, framför allt inom sina kanslier.”

78.

Europaparlamentet beklagar kommissionens svar i bilagan till den ovannämnda rapporten om uppföljningen av 2005 års förfarande om ansvarsfrihet om att det inte finns några sådana regler ännu, och uppmanar kommissionen att anta sådana regler.

79.

Europaparlamentet påminner om vikten av fullständig öppenhet och offentlighet när det gäller personal vid kommissionsledamöternas kanslier som inte har rekryterats enligt personalföreskrifterna.

80.

Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten ansåg att systemen för tullens övervakning i allt väsentligt var tillfredsställande, att räkenskaperna när det gäller traditionella egna medel i allt väsentligt var tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna var lagliga och korrekta, även om några brister består.

81.

Europaparlamentet välkomnar även att revisionsrätten ansåg att medlen från moms och BNI hade beräknats korrekt och införts i gemenskapens räkenskaper av kommissionen.

82.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att kommissionen upprätthöll den tillfredsställande frekvensen och kvaliteten på sina inspektioner på plats när det gäller momsmedlen, men är oroat över antalet utestående reservationer och uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna fortsätta sina insatser för att se till att reservationerna hävs inom rimliga tidsgränser.

83.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om vilka åtgärder den har för avsikt att vidta när det gäller medlemsstater som fortfarande har reservationer.

84.

Europaparlamentet välkomnar den allmänna förbättringen av utgifterna inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) under 2006 och att revisionsrätten förklarar att det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS), som är det centrala förvaltnings- och kontrollverktyget för arealstöds- och djurbidragssystemet och systemet för enhetlig arealersättning, är ett ändamålsenligt kontrollsystem för att begränsa risken för oriktiga utgifter, om det tillämpas på rätt sätt.

85.

Europaparlamentet uppskattar kommissionens insatser för att bredda tillämpningsområdet för IACS och förväntar sig att kommissionen, i enlighet med planerna och de svar som har lämnats till parlamentet, kommer att se till att procentandelen för jordbruksavgifter som täcks av IACS kommer att vara minst 89 procent till 2010 och 91,3 procent till 2013.

86.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten anser att GJP-utgifterna fortfarande uppvisar en väsentlig förekomst av fel och att kontrollerna inom ramen för IACS fortfarande inte genomförs effektivt och inte är fullständigt tillförlitliga i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att dubbelkontrollera att IACS tillämpas fullständigt inom hela EU-15 och att de brister som har påträffats i inom EU-10 korrigeras.

87.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten fortfarande konstaterar att det finns problem vid tillämpningen av IACS i Grekland, och stöder kommissionen i dess avsikt (som meddelats i budgetkontrollutskottet) att strikt tillämpa den befintliga lagstiftningen om indragning av utbetalningar om den grekiska regeringen inte korrigerar de aktuella problemen inom den utsatta tiden.

88.

Europaparlamentet beklagar att miljöåtgärder inom landsbygdsutveckling är benägna att ha en hög förekomst av fel på grund av de ofta komplexa villkoren för stödberättigande, och anser att kommissionen bör överväga om villkoren för stödberättigande är relevanta för sådana åtgärder och undersöka möjligheten att förenkla dem.

89.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen nämner att det eventuellt kan bli nödvändigt att tillämpa en annan nivå för den tolererbara risken när det gäller miljöåtgärderna inom landbygdsutveckling för att nå rätt balans mellan förbättring och skydd av miljön och kostnaderna för att kontrollera de åtgärder som vidtas. Parlamentet insisterar dock på vikten av att garantera korrekt tillämpning och tillräcklig kontroll av gemenskapsutgifterna, och uppmanar kommissionen att grundligt undersöka och utvärdera kostnads-/nytta-obalansen när det gäller miljöåtgärder inom landsbygdsutveckling samt sambandet med andra utgiftsområden, och lägga fram sin analys för rådet, parlamentet och revisionsrätten som en minimigrund för att diskutera det reformbehov som kommissionen anger.

90.

Europaparlamentet konstaterar att det enligt de nya förfarandena för finansiellt godkännande är gemenskapen som ska bära beloppen för de utestående oegentligheter som medlemsstaterna anser är omöjliga att driva in, och att dessa belopp ska bäras av gemenskapen baserat på medlemsstaternas information. Detta innebär att kommissionen nu måste göra en detaljerad uppföljning för att försäkra sig om att skulderna verkligen ska belasta gemenskapen.

91.

Europaparlamentet påminner också om att kostnaden för finansiella korrigeringar bärs av medlemsstaterna, vanligtvis av skattebetalarna och inte av mottagarna av felaktigt utbetalat stöd.

92.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen enligt revisionsrätten inte specificerade hur omfattande och ingående de attesterande organen skulle granska systemet med samlat gårdsstöd (vilket gjordes för första gången 2006), och att några attesterande organ (till exempel i Italien) uteslöt verifiering av stödrättigheter och enbart nämnde detta i sina intyg, vilket kommissionen godtog utan kommentarer.

93.

Europaparlamentet beklagar att storleken på de felaktiga utbetalningar som finansieras genom GJP ännu inte är känd eller kunnat uppskattas av kommissionen på ett sätt som revisionsrätten anser lämpligt. Parlamentet noterar att revisionsrätten konstaterat att korrigeringar för felaktiga utbetalningar till ett uppskattat högsta belopp av 100 miljoner EUR inte kunnat göras, eftersom de upptäcktes sedan tidsfristen på två år löpt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att avsätta tillräckliga resurser för granskningar av överensstämmelse, så att korrigeringar för felaktiga utbetalningar kan göras inom tidsfristen.

94.

Europaparlamentet anser att kommissionen måste korrigera de brister som revisionsrätten hänvisar till i sin årsrapport för att nå en högre grad av säkerhet i de attesterande organens arbete.

95.

Europaparlamentet noterar slutsatserna i punkterna 5.20 och 5.21 i revisionsrättens årsrapport och uppmanar kommissionen att förbättra kontrollerna i Förenade kungariket, som inte följde gemenskapslagstiftningen när man tilldelade stödrättigheter och betalade samlat gårdsstöd och landsbygdsutvecklingsstöd till markägare för mark som arrenderats ut till och brukades av arrendejordbrukare. Några andra medlemsstater har även misslyckats med att korrekt tillämpa vissa centrala delar av det samlade gårdsstödet (Österrike, Irland och Förenade kungariket) och tillämpade konsolidering av stödrättigheter utöver bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (11).

96.

Europaparlamentet noterar kommissionens mycket tydliga försäkran både i svar till revisionsrätten (punkt 5.27 i årsrapporten) och till budgetkontrollutskottet att ingen mottagare är berättigad till jordbruksstöd om personen i fråga inte bedriver jordbruksverksamhet, och förväntar sig att kommissionen följer upp de fall som har identifierats av revisionsrätten och försäkrar sig om att inga betalningar kommer att göras – och att beloppen ska återvinnas om de har utbetalats – till markägare som inte bedriver jordbruksverksamhet.

97.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med anledning av revisionsrättens konstaterande att 700 nya stödmottagare hör till kategorier som golfklubbar, kricketklubbar, friluftsområden/djurparker, ridklubbar, järnvägsbolag och kommunstyrelser, lämna en översikt och en utvärdering av utvecklingen när det gäller fördelningen av jordbruksstöd till stödberättigade mottagare enligt de befintliga bestämmelserna.

98.

Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de har möjlighet att påverka och besluta för att ytterligare begränsa de verksamheter och mottagare som är berättigade till stöd på nationell nivå, och uppmanar kommissionen att, vid behov och mot bakgrund av den senaste utvecklingen och dess bedömning av den avsedda användningen av stödåtgärder, lägga fram ett förslag om anpassning eller översyn av bestämmelserna.

99.

Europaparlamentet erinrar om att gemenskapens finansiering av strukturpolitiken under 2006 uppgick till sammanlagt 32,4 miljarder EUR. Parlamentet konstaterar att detta belopp steg till 46,4 miljarder EUR 2007, vilket inte inkluderar medlemsstaternas samfinansiering.

100.

Europaparlamentet noterar med stor oro att revisionsrätten i sin årsrapport konstaterade att ersättningen av utgifter för strukturåtgärdsprojekt är behäftad med väsentliga fel, att andelen felaktig ersättning i urvalet var 44 procent och att minst 12 procent av det totala belopp som betalats i ersättning till strukturåtgärder inte borde ha betalats ut.

101.

Europaparlamentet noterar med stor oro revisionsrättens observationer om att

Europaparlamentet beklagar revisionsrättens slutsats att den har uppnått rimlig säkerhet om att minst 12 procent av det totala belopp som betalats i ersättning till strukturåtgärdsprojekt inte borde ha betalats ut.

102.

Europaparlamentet ser det som oacceptabelt att medlemsstaternas kontrollsystem, enligt revisionsrätten, på första nivån i allmänhet är icke ändamålsenliga eller bara måttligt ändamålsenliga och att ett antal nationella och regionala myndigheter inte förvaltar EU-medlen med tillräcklig noggrannhet. I revisionsrättens urval för granskning (19 kontrollsystem på första nivån) var inget av systemen ändamålsenligt – bara 6 var måttligt ändamålsenliga och 13 system var icke ändamålsenliga – och inga framsteg har alltså gjorts i fråga om strukturfonderna jämfört med 2005. Parlamentet är mycket bekymrat över rådets oförmåga att tydligt erkänna sitt ansvar för denna situation, som i hög grad beror på medlemsstaternas otillräckliga kontroller.

103.

Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att använda sig av förhandskontroller för att förvissa sig om att övervaknings- och kontrollsystem för perioden 2007 till 2013 är på plats i alla medlemsstater samt att regelbundet kontrollera dem.

104.

Europaparlamentet beklagar också att kommissionen, enligt revisionsrätten, endast upprätthåller en måttligt ändamålsenlig övervakning av kontrollsystemen i medlemsstaterna och inte lyckas förhindra att utgifter antingen redovisas för högt eller är icke stödberättigande.

105.

Europaparlamentet noterar med beklagande att komplicerade eller otydliga kriterier för stödberättigande eller komplexa rättsliga krav när det gäller utgifter för strukturåtgärder (t.ex. inom GJP och inre politik), som revisionsrätten konstaterat, inverkar negativt på de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

106.

Europaparlamentet ser det som oacceptabelt att man enligt kommissionen (12) inte kan förvänta sig några större framsteg när det gäller förenkling av de gällande strukturfondsförordningarna för perioden 2007 till 2013, och att ytterligare förenkling kommer att föreslås först i nästa lagstiftningsomgång.

107.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp revisionsrättens rekommendation (punkt 6.45 i årsrapporten) om Sammanhållningsfonden och att så snart som möjligt lägga fram ytterligare förenklingsförslag, bl.a. om klara och tydliga regler, riktlinjer och kriterier för stödberättigande.

108.

Europaparlamentet anser i likhet med revisionsrätten att medlemsstaternas myndigheter har en mycket viktig roll i ett effektivt genomförande av strukturfonderna och att kommissionen bör intensifiera sina revisioner och göra extrainsatser för att övervaka medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter.

109.

Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna saknar incitament för en effektiv utgiftskontroll, eftersom de kan ersätta alla icke stödberättigande utgifter som identifieras av kommissionen eller revisionsrätten med stödberättigande utgifter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att det i framtiden bara är i samband med oegentligheter som medlemsstaterna själva identifierar som utgifter kan ersättas med andra utgifter utan att medlemsstaten i fråga går miste om medel.

110.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda handlingsplan för att stärka kommissionens tillsynsfunktion för strukturåtgärder under delad förvaltning, som innehåller 37 åtgärder som syftar till att minska medlemsstaternas felaktiga utbetalningar. Parlamentet välkomnar också kommissionens åtagande, som tillkännagavs vid utfrågningen i budgetkontrollutskottet den 25 februari 2008, att varje kvartal rapportera till parlamentet om framstegen med denna handlingsplan. Parlamentet förväntar sig att kommissionen förbättrar rapporteringssystemet i samarbete med revisionsrätten. Parlamentet uppmanar kommissionen att samtidigt som den påtar sig sitt fördragsenliga ansvar för att genomföra budgeten och respekterar principen om sund ekonomisk förvaltning, ska den, i samarbete med medlemsstaterna, vidta följande åtgärder i fråga om delad förvaltning av strukturmedel:

111.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att presentera en resultattavla för parlamentet, med ett slutligt datum för genomförande av denna handlingsplan, och även ett gemensamt system med kvantitativa indikatorer och deltidsfrister för genomförandet.

112.

Parlamentet anser att kommissionen bör inrikta sig på tillförlitligheten hos nationella system för övervakning och rapportering, riktlinjer för medlemsstaterna och samordning av revisionsstandarder. En uppdelning per medlemsstat bör alltid göras.

113.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen inleder överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte fullgjort sina skyldigheter enligt strukturfondsförordningarna, budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser samt det interinstitutionella avtalet, särskilt de medlemsstater som inte lägger fram rapporter om återvinningar och finansiella korrigeringar, de som inte lägger fram de årliga sammanfattningarna i enlighet med riktlinjerna och de vars årliga sammanfattningar uppvisar bristande kvalitet.

114.

Europaparlamentet betonar vikten av kommissionens riktlinjer för ett effektivt genomförande av det interinstitutionella avtalet. Parlamentet anser att dessa riktlinjer som ett första steg åtminstone bör kräva det som redan krävs enligt sektorsförordningen för jordbruk (dvs. en revisionsförklaring undertecknad av förvaltningsmyndighetens chef, åtföljd av en attesteringsrapport).

115.

Europaparlamentet kräver att kommissionen inleder förfaranden för att dra in utbetalningar mot medlemsstater där kontrollsystemen på första nivån är otillräckliga och att den bör påskynda sanktionssystemet och lägga fram en konkret plan för parlamentet för de tidsramar och sanktioner som ska tillämpas när oegentligheter konstateras.

116.

Europaparlamentet kräver en granskningsbar rapportering från kommissionen om korrigeringar och återvinning (indragningar, medlemsstaternas återvinningar, kommissionens återvinningar, nettokorrigeringar, indragning av utbetalningar) för alla felaktiga utbetalningar av medel, med exakta definitioner av alla olika kategorier av finansiella korrigeringar och insisterar på att revisionsrätten får full tillgång till underlagen. Parlamentet förväntar sig att kommissionen tydligt kopplar återvinningarna till det år då oegentligheten ägde rum och utvecklar dessa rapporteringsrutiner i samarbete med revisionsrätten.

117.

Europaparlamentet noterar kommissionens uttalande om att inga av de belopp som felaktigt betalades ut under 2006 kommer att gå förlorade eftersom efterhandskontrollerna är så effektiva. Parlamentet förväntar sig att få objektiv, tydlig och fullständig information från kommissionen om dess förmåga att återvinna felaktigt utbetalade belopp samt underlag som styrker uppgifterna.

118.

Europaparlamentet erinrar om åtgärd 11N (13), som skulle ha varit genomförd den 31 december 2007 och uppmanar kommissionen att genomföra den så fort som möjligt.

119.

Europaparlamentet oroas av uttalandet i kommissionens ovannämnda lägesrapport 2008 om att endast återkrav som inletts under 2008 kommer att registreras i det centrala ekonomi- och redovisningssystemet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att registrera uppgifter om kontrollmyndighet och typ av fel i det centrala ekonomi- och redovisningssystemet och att retroaktivt koda alla återkrav för perioderna 1994 till 1999 och 2000 till 2006.

120.

Europaparlamentet uppmanar mot denna bakgrund kommissionen att göra en bedömning av hur effektiva och ändamålsenliga de fleråriga återvinningssystemen är och att rapportera om detta i redovisningen för 2008 och 2009.

121.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen för parlamentet lägger fram en utvärdering av kvaliteten hos alla årliga sammanfattningar som mottagits för jordbruk, strukturpolitik och fiske. Denna utvärdering bör innehålla en uppdelning per medlemsstat och politikområde och ett yttrande om den generella säkerheten och den övergripande analys som kan göras med de årliga sammanfattningarna som utgångspunkt.

122.

Europaparlamentet beklagar bristen på enhetlighet i den information som kommissionen lämnat om finansiella korrigeringar och återvinningar och förväntar sig att den information som lämnas inför beviljandet av ansvarsfrihet utgår från exakt samma definitioner av finansiella korrigeringar som efterfrågats för de ovannämnda tremånadersrapporterna.

123.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med halvtidsöversynen rapportera om resultaten av systemet med förtroendekontrakt, inklusive den grundläggande frågan om huruvida dessa kontrakt har ett mervärde.

124.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen årligen rapporterar till parlamentet om medlemsstaternas fullgörande eller bristande efterlevnad av sina skyldigheter enligt strukturfondsförordningen och det interinstitutionella avtalet. Parlamentet välkomnar att kommissionen erhållit de nationella sammanfattningar av sektorsspecifika revisioner som krävs enligt det omarbetade interinstitutionella avtalet och den ändrade budgetförordningen. Parlamentet beklagar dock att inte alla medlemsstater fullgjort denna skyldighet och uppmanar kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte lämnat de nationella sammanfattningarna av sektorsspecifika revisioner.

125.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inför beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2007 redovisa både siffror baserade på in- och utbetalningar och periodiserade siffror, tydligt ange om siffrorna avser ett eller flera år och tydligt redogöra för de finansiella korrigeringarnas art: schablonkorrigeringar (vid systembrister), återvinning från slutliga stödmottagare och förbättringar av ABAC-systemet. Parlamentet förväntar sig att den information som lämnas inför beviljandet av ansvarsfrihet utgår från exakt samma definitioner av finansiella korrigeringar som efterfrågats för övriga rapporter om finansiella korrigeringar som offentliggjorts under året.

126.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om de totala belopp som återvunnits och, om nödvändigt, förluster och anledningarna till dessa, när det sista projektet inom ramen för 2006 års budget avslutas.

127.

Europaparlamentet noterar med viss oro den stora nedgången i betalningsvolym i vissa av de gamla medlemsstaterna, vilket innebar en betydande ökning av utestående åtaganden.

128.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att revisionssystemens kvalitet spelar en väsentlig roll vid projektutvärdering och särskild vikt kommer därför att läggas vid en sträng kvalitetsreglering av förfarandena för finansiell kontroll i framtiden.

129.

Europaparlamentet är mycket oroat över att utestående budgetåtaganden fortsätter att öka, precis som under 2005, vilket tillsammans med den övergång från n+2-regeln till n+3 som kommer att genomföras i några medlemsstater under perioden 2007–2013 riskerar att försämra denna situation, vilket kommer att ytterligare spä på den tid det tar för beloppen att nå slutmottagarna och innebära att programmens annuitet och tidsfrister kommer att följas i allt lägre grad.

130.

Europaparlamentet stöder revisionsrättens åsikt att medlemsstaternas kontrollsystem måste bli effektivare på ett tidigt stadium så att det går att förhindra fel i projektens inledande faser. Den inhemska personal som bedömer och granskar projekten måste ha fullständig utbildning så att de kan agera i den takt som är nödvändig för att utnyttja strukturfonderna.

131.

Europaparlamentet noterar kommissionens rekommendation till medlemsstaterna om att de hädanefter ska använda de förenklingar som fastställs i de nya strukturfondsförordningarna för perioden 2007–2013 (14), t.ex. genom att använda schablonbelopp för indirekta kostnader i Europeiska socialfonden, något som dock bör begränsas till ett minimum och uttryckas så lättfattligt som möjligt, och anser att denna rekommendation är av största betydelse.

132.

Europaparlamentet anser det vara av största betydelse att mäta strukturpolitiska trender med hjälp av användbara och jämförbara indikatorer och mål som i möjligaste mån ska vara aggregerbara på kort sikt, för att på detta sätt undvika bedömningar som oundvikligen skulle bli allmänna och inexakta och komma för sent för att korrigeringar skulle kunna göras.

133.

Europaparlamentet konstaterar med oro beträffande inre politik att revisionsrättens revision generellt sett återigen visade på två stora brister, å ena sidan ”en väsentlig förekomst av fel i betalningar till stödmottagare”, och å andra sidan att ”kommissionens system för övervakning och kontroll inte i tillräcklig grad minskar den inneboende risken för att för högt redovisade kostnader ersätts” (årsrapport, slutsatser, punkt 7.30).

134.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten dessutom, som tidigare år, även påpekar att kommissionens betalningar till stödmottagarna är konstant försenade.

135.

Europaparlamentet beklagar djupt revisionsrättens kritiska bedömning av detta område, som står under kommissionens direkta ekonomiska förvaltning, och uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta och vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika lika många brister nästa år.

136.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att förenkla beräkningen av kostnader som man begärt ersättning för om situationen ska kunna förbättras, och uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att införa enklast möjliga regler för mottagare av programstöd.

137.

Europaparlamentet betonar att kommissionen måste följa de tidsfrister för utgiftstransaktioner som fastställs i budgetförordningen, och uppmanar kommissionen att vidta allvarliga åtgärder för att undvika de nuvarande ständiga förseningarna med betalningarna.

138.

Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang möjligheten att schablonmässigt ange indirekta kostnader för bidrag, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden (15).

139.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen förbättra övervaknings- och kontrollsystemen för kostnader som stödmottagare hävdar att de har haft.

140.

Europaparlamentet stöder revisionsrättens ståndpunkt att den ekonomiska förvaltningen av den inre politiken måste förbättras och att de bestämmelser som gäller för programmen måste förenklas genom användning av finansiering på grundval av enhetsbelopp och omställning till ett finansieringssystem som är resultatbaserat.

141.

Europaparlamentet noterar att Europeiska året för arbetstagares rörlighet 2006, trots sin blygsamma budget, gjorde det möjligt att belysa vissa hinder för den fria rörligheten, även om det ännu inte har lett till några verkliga förändringar.

142.

Europaparlamentet lovordar investeringen i den nya plattformen Eures, som startade 2006, vilken redan har visat sitt mervärde för verklig och fri rörlighet på den europeiska arbetsmarknaden. Trots denna investering har det påträffats många språkliga hinder, vilket gör att man kan förutsätta att ett språkligt tillvägagångssätt liknande det som erbjuds studenter i europeiska rörlighetsprogram skulle kunna vara ett lämpligt val.

143.

Europaparlamentet noterar att det i budgeten för 2006, slutligt antagen och ändrad under det gångna året, öronmärktes totalt 963,8 miljoner EUR som åtagandebemyndiganden och 891,4 miljoner EUR som betalningsbemyndiganden för transportpolitiken. Parlamentet noterar vidare att dessa belopp omfattar följande:

144.

Europaparlamentet välkomnar att både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden för TEN-T-projekt fortsättningsvis utnyttjas i hög grad, nästan till 100 procent vardera, och uppmanar medlemsstaterna att se till att adekvat finansiering görs tillgänglig ur de nationella budgetarna för att matcha detta gemenskapsåtagande.

145.

Europaparlamentet noterar med oro att åtagandebemyndigandena för transportsäkerhet utnyttjas i låg grad (34 procent), så att en stor del av de medel som ursprungligen var tillgängliga 2006 inte utbetalades förrän 2007, och att utnyttjandegraden när det gäller betalningsbemyndigandena för Marco Polo-programmet var låg (44,8 procent). Parlamentet är särskilt bekymrat över att betalningsbemyndigandena för pilotprojektet om vägsäkerhet inom TEN-T-sektorn utnyttjas i mycket låg grad (29,6 procent), vilket delvis beror på att avtalen undertecknas sent och att projektet därmed startat sent. Av denna anledning uppmanar parlamentet kommissionen att i framtiden inleda förslags- och anbudsinfordringar så tidigt som möjligt för att åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena ska utnyttjas fullt ut.

146.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och budgetmyndigheten att se till att det råder en korrekt balans mellan belopp tillgängliga för åtagandebemyndiganden och för betalningsbemyndiganden då budgeten för pilotprojekt antas, liksom att denna balans speglar att det vanligen krävs mer än ett budgetår för att föra in projekten i betalningsetappen.

147.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrättens analys av hur man genomför de interna normerna för kontroll av att de finansiella transaktionerna är lagliga och korrekta visar att de kontroller som generaldirektoratet för energi och transport genomfört stämmer överens med kraven på riskanalys och förvaltning, administrativ information samt rapportering om oegentligheter och övervakning. Inte desto mindre uppmanar parlamentet generaldirektoratet för energi och transport att analysera feltyper och deras frekvens i syfte att utarbeta en riskbaserad kontrollstrategi i sin förhandsöversyn av de kostnadsredogörelser som erhållits från stödmottagarna.

148.

Europaparlamentet välkomnar att revisionsrättens rapport inte innehåller någon kritik i fråga om politiken för den inre marknaden, tullpolitiken och konsumentskyddspolitiken.

149.

Europaparlamentet anser att genomförandenivån för budgetpost 12 02 01 rörande politiken för den inre marknaden, som uppgår till 85 procent, måste förbättras mot bakgrund av kommissionens uttalande om att detta beror på att åtagandebemyndigandena höjts med 1,05 miljoner EUR som budgetmyndigheten lagt till under budgetförfarandet och som inte ingick i budgetplaneringen. Parlamentet noterar emellertid de ansträngningar som gjorts för att förbättra budgetplaneringen, vilket framgår av att genomförandenivån uppgick till nästan 100 procent 2007.

150.

Europaparlamentet anser att genomförandenivån för budgetpost 14 02 01 rörande tullpolitiken, som uppgår till 48 procent, är mycket låg, vilket kommissionen hävdar beror på att man förändrat sin politik i samband med upphandlingsförfarandet, och övergått från att tilldela separata avtal till att tillämpa långsiktigare ramavtal. Därför uppskattar parlamentet att genomförandenivån har stigit till 83 procent 2007, vilket visar att denna förändrade politik redan lett till positiva resultat, även om det behövs en ytterligare förbättring.

151.

Europaparlamentet välkomnar att genomförandenivån för budgetpost 17 02 01 rörande konsumentskyddspolitik uppgår till 96 procent.

152.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts när det gäller genomförandenivån för betalningsbemyndiganden i budgeten för området med frihet, säkerhet och rättvisa (86,3 procent jämfört med 79,8 procent 2005). Parlamentet uppmanar generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet att fortsätta att arbeta i samma riktning, men beklagar den relativt låga genomförandenivån för åtagandebemyndiganden (94,5 procent jämfört med 97,7 procent 2005). Parlamentet uppmanar generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet att försöka att maximera genomförandenivån för såväl åtagande- som betalningsbemyndiganden 2007, trots de försenade lagstiftningsförfarandena i fråga om inrättandet av fonder.

153.

Europaparlamentet uppmärksammar de kommentarer som revisionsrätten framför i sin särskilda rapport nr 3/2007 om förvaltningen av Europeiska flyktingfonden (2000–2004). Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta revisionsrättens kommentarer, särskilt dem som handlar om genomförandet av Europeiska flyktingfonden (ERF III) och övriga fonder som inrättades 2007.

154.

Europaparlamentet erinrar kommissionen om att främjandet av jämställdhet är ett mål av central betydelse för gemenskapen som ska beaktas i all verksamhet i enlighet med artikel 3.2 i EG-fördraget. Parlamentet understryker dessutom att kommissionen måste se till att jämställdhet beaktas vid budgetens genomförande och att alla åtgärder utvärderas utifrån deras olika påverkan för män och kvinnor.

155.

Europaparlamentet beklagar att inget jämställdhetsperspektiv har införts i budgeten ännu och upprepar därför sin uppmaning om att ett jämställdhetsperspektiv ska införas i budgetplaneringen och gemenskapsprogrammens finansiering.

156.

Europaparlamentet noterar att utnyttjandegraden för Daphneprogrammets betalningar är fortsatt låg och uppmanar kommissionen att vidta de nödvändiga åtgärderna för att förbättra situationen och förhindra att utgiftsåtagandena återtas.

157.

Europaparlamentet anser att större uppmärksamhet bör fästas vid att främja kvinnligt deltagande i kunskapssamhället och på arbetsmarknaden och därför bör utbildning och arbetstillfällen av hög kvalitet för kvinnor främjas inom informations- och kommunikationsteknik.

158.

Europaparlamentet välkomnar de snabba och tydliga åtgärder som vidtagits av de generaldirektorat som förvaltar forskningsutgifter efter beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2005 för att korrigera de brister som konstaterats, och är medvetet om att resultaten kommer att bli synliga först år n+2.

159.

Europaparlamentet välkomnar förbättringarna av kommissionens kontrollstrategi och det ökade antal efterhandsrevisioner som har genomförts inom sjätte ramprogrammet under 2006.

160.

Europaparlamentet konstaterar emellertid att revisionsrätten, liksom föregående år, påpekar väsentliga fel inom detta politikområde och uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att nå en verklig minskning av felnivån nästa år.

161.

Europaparlamentet anser att de övergripande genomförandenivåerna för budgetens utgiftskategorier miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet är tillfredsställande.

162.

Europaparlamentet framhåller särskilt att genomförandet av Life III-programmet, som motsvarar 58 procent av driftsbudgeten för politikområdet ”Miljö”, nådde en genomförandenivå på 98,7 procent i åtagandebemyndiganden.

163.

Europaparlamentet påpekar dock att genomförandet av vissa åtagandebemyndiganden, såsom vissa delar av de gemenskapsåtgärder som rör räddningstjänster och havsföroreningar, verkar vara komplicerat, huvudsakligen på grund av de inlämnade ansökningarnas och anbudens dåliga kvalitet och av vissa restriktioner som följer av den rättsliga grunden, såsom ett begränsat maximalt bidragsbelopp från gemenskapen.

164.

Europaparlamentet understryker att den övergripande genomförandenivån på 85,76 procent för betalningsbemyndiganden på miljöområdet innebär en avsevärd ökning jämfört med 2005 (78,39 procent).

165.

Europaparlamentet konstaterar att betalningsnivån inom miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet är relativt låg, främst på grund av att det är svårt att planera behovet av betalningsbemyndiganden, men också på grund av att flera bemyndiganden är icke-differentierade och att många betalningar därför sker ett år efter det att åtagandena gjordes. Parlamentet inser att kommissionen delvis är beroende av att fakturor för förmånstagare och uppdragstagare lämnas in snabbt, och att beloppen för slutbetalningarna till projekten ofta är lägre än vad man först hade räknat med.

166.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar att förbättra de administrativa förfaranden som har betydelse för genomförandet av åtagande- och betalningsbemyndiganden.

167.

Europaparlamentet konstaterar med oro att granskningen av kontrakt inom utbildning och kultur ledde till justeringar på 12,3 procent av icke stödberättigande kostnader till förmån för kommissionen, vilket innebär att frågan om icke stödberättigande ersättningar i projekt som inte har granskats lämnas öppen.

168.

Europaparlamentet konstaterar att det visserligen har gjorts framsteg med kultur- och utbildningspolitiken sedan 2005 och att de senaste revisionerna har bidragit med ytterligare information, men påpekar att instrumentet för att övervaka och granska de nationella förvaltningsmyndigheterna (nationella organen) i själva verket inte har ändrats, och att generaldirektoratet för utbildning och kultur tvingades erkänna att det fanns ett antal brister.

169.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten fann förseningar i kommissionens utbetalningar till stödmottagare och att GD Utbildning och kultur inte har någon tillförlitlig information om sina försenade betalningar.

170.

Europaparlamentet konstaterar med oro att kommissionen enligt revisionsrättens årsrapport ”inte har följt budgetförordningens krav att utföra kontroller av de nationella organens system för förvaltning och kontroll innan den överlåter genomförandet av gemenskapsåtgärder till dem” (bilaga, punkt 7.1).

171.

Europaparlamentet noterar med stor oro att de genomsnittliga administrativa kostnaderna för varje godkänd ansökan inom programmet eLearning är 22 000 EUR, medan det genomsnittliga bidragsbeloppet inom programmet bara är 4 931 EUR. Parlamentet uppmanar kommissionen att förklara den stora obalansen mellan dessa två siffror och att vidta de åtgärder som krävs för att minska skillnaden.

172.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen enligt den årliga verksamhetsrapporten för GD Utbildning och kultur genomför flera handlingsplaner (minst sex stycken) för att korrigera bristerna i förvaltningen, men beklagar att handlingsplanerna inte är tydligt utformade och att inga konkreta svar lämnades vid utfrågningen inför ansvarsfrihetsförfarandet.

173.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lämna en omfattande och aktuell förteckning över de nationella organen till budgetkontrollutskottet och sammanställa en lägesrapport om analysen av de revisionsförklaringar som har lämnats av de nationella organen, och uppmanar dessutom kommissionen att förbättra omfattningen, kvaliteten och uppföljningen av systemrevisioner av nationella organ på utbildnings- och kulturområdet.

174.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens upprepade rekommendation att ”ansträngningarna för att förenkla reglerna för dessa program bör fortsätta, och om möjligt bör man i större utsträckning använda finansiering genom klumpsummor och övergå till ett resultatbaserat finansieringssystem”, och uppmanar följaktligen till ökad förenkling och användning av schablonmetoden.

175.

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rekommendation till kommissionen att i enlighet med budgetförordningen öka användningen av engångsutbetalningar och finansiering till en schablonsats för att på så sätt underlätta beviljandet av bidrag.

176.

Europaparlamentet konstaterar att 70 procent av budgeten på området för utbildning och kultur förvaltas av nationella organ. Parlamentet konstaterar med oro att man under 2006 upptäckte några fall av allvarliga och systematiska svagheter i förvaltningen av medel. Parlamentet erkänner samtidigt att kommissionen vidtar åtgärder för att stärka kontrollramarna. Parlamentet förväntar sig att kommissionen återkommer med en rapport om resultaten av vidtagna åtgärder före ansvarsfrihetsförfarandet beträffande budgetåret 2007.

177.

Europaparlamentet delar åsikten att medlemsstaterna måste bli mer medvetna om sitt ansvar för att de nationella organen fungerar tillfredsställande. Parlamentet hoppas att de nya revisionsförklaringar som de nationella myndigheterna ska avge kommer att förbättra medlemsstaternas förfaranden för kontroll och revision av nationella organ.

178.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda stränga riktlinjer för insynen när det gäller tillämpning och urvalsförfaranden för de fleråriga programmen. Parlamentet förväntar sig att kommissionen, tillsammans med genomförandeorganen och de nationella organen, ytterligare förbättrar kommunikationen med sökande och mottagare.

179.

Parlamentet är oroat över bristerna i de uppgifter som finns tillgängliga om vissa aspekter av genomförandet av de fleråriga programmen. Parlamentet begär särskilt fullständig information från kommissionen om omfattningen av sena betalningar till mottagarna. Parlamentet stöder ombudsmannens nya undersökning på eget initiativ i detta hänseende. Parlamentet konstaterar att 23 procent av betalningarna var sena under 2007. Parlamentet konstaterar att kommissionen för närvarande ser över sin definition av sena betalningar och ser fram emot mer information om detta.

180.

Europaparlamentet noterar att kommissionen ökat sina ansträngningar för att förbättra sin förmåga att lyssna till synpunkter från medborgarna via sina kommunikationsverktyg. Parlamentet uppmuntrar generaldirektoratet för kommunikation att bli bättre på att använda förenklade finansieringsmekanismer för åtgärder inriktade på det civila samhället i enlighet med de linjer som anges av generaldirektoratet för utbildning och kultur i programmet Ett Europa för medborgarna.

181.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för sin definition av ”icke-statlig organisation”, inte bara i rättslig bemärkelse utan även med avseende på hur den icke-statliga finansieringen av dessa organisationer säkras.

182.

Europaparlamentet erinrar om att de medel som gick till externa åtgärder 2006 uppgick till sammanlagt 5,867 miljarder EUR, och betalningarna till sammanlagt 5,186 miljarder EUR. Parlamentet noterar med oro följande granskningsresultat i revisionsrättens årsrapport:

183.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten, i fråga om de årliga verksamhetsrapporterna från EuropeAid, påpekade följande: ”Den väsentliga förekomsten av fel och bristerna i systemen för övervakning och kontroll som ska garantera transaktionernas laglighet och korrekthet vid de organ som verkställer projekt på området externa åtgärder som revisionsrätten påträffade återspeglas inte tillräckligt i den årliga verksamhetsrapporten och förklaringen från Byrån för samarbete EuropeAid.” (punkt 2.17 och tabell 2.1 i årsrapporten).

184.

Europaparlamentet noterar också med beklagande att det återigen, i analysen av de årliga förvaltningsplanerna från vissa generaldirektorat, inte finns någon uppgift om externa revisorer eller om de särskilda risker som är förenade med de olika typerna av verkställande organ (icke-statliga organisationer, internationella organisationer, statliga organisationer) och finansieringsmetoder (bidrag, budgetstöd, förvaltningsfonder etc.) (punkt 8.28 i årsrapporten).

185.

Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrättens granskningsresultat enligt ovan var desamma i dess årsrapport 2005, dvs. inkonsekvens i den revisionsinformation som lämnats till huvudkontoren, avsaknad av systematisk centralisering av informationen för att kunna dra slutsatser och otillräcklig uppföljning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att snarast reagera på dessa granskningsresultat.

186.

Europaparlamentet beklagar också att följande konstateras i revisionsrättens årsrapport: ”För närvarande presenterar inte internrevisionsfunktionen en årlig övergripande bedömning av internkontrollens ställning vid EuropeAid och GD Humanitärt bistånd (…) Trots att det skapades två extra tjänster vid internrevisionsfunktionen under 2006 tycks det inte vara möjligt för den utökade personalstyrkan att inom den treårscykel som föreslagits, fullständigt täcka de granskningsområden som fastställdes i EuropeAids bedömning av revisionsbehoven.” (punkt 8.30 i årsrapporten).

187.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en årlig övergripande bedömning av hur EuropeAids interna kontroll fungerar och av om internrevisionsfunktionen behöver ytterligare tjänster.

188.

Europaparlamentet noterar den situation som revisionsrätten kritiserar när det gäller kommissionens efterhandskontroll (punkterna 8.23 och 8.33 i årsrapporten) och uppmanar kommissionen att regelbundet underrätta budgetkontrollutskottet om vilka åtgärder som vidtagits för att åtgärda situationen.

189.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra EuropeAids riskbedömning genom att utnyttja revisorernas granskningsresultat på projektnivå och göra åtskillnad mellan de olika typerna av genomförandeorgan och finansieringsmetoden.

190.

Europaparlamentet uppmanar EuropeAid att förbättra direktiven för sina externa revisioner så att den omfattar alla kända riskområden, även kontroll av att kommissionens krav i fråga om upphandlingsförfaranden och stödberättigande utgifter uppfylls.

191.

Europaparlamentet betonar att EU:s bidrag till FN under perioden 2000–2006 ökat med 700 procent (från 200 miljoner EUR 2000 till 1,4 miljarder EUR 2007). Parlamentet ställer sig frågande till den bristfälliga uppföljningen av medel som kommissionen överfört till internationella förvaltningsfonder.

192.

Europaparlamentet uttrycker i detta sammanhang sin oro för avsaknaden av de uppgifter som den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten behöver för att på ett meningsfullt sätt kunna bevilja ansvarsfrihet för de medel som utnyttjats under rubriken Externa åtgärder.

193.

Europaparlamentet kräver att ett harmoniserat informationssystem snarast utvecklas för att ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten i synnerhet, och allmänheten, tillgång till en helt öppen databas som ger full överblick över EU-finansierade projekt i världen och de slutliga mottagarna av medlen. Parlamentet anser att företrädesvis bör databasen inom det gemensamma informationssystemet för yttre förbindelser (Cris) kunna användas för att få fram sådana uppgifter.

194.

Europaparlamentet erinrar om att kommissionen, enligt budgetförordningen, sedan maj 2007 borde ha varit i stånd att omedelbart identifiera de slutliga stödmottagarna och de aktörer som verkställer projekt som finansieras eller medfinansieras med EU-medel.

195.

Europaparlamentet anser att synligheten, den politiska styrningen och eventuellt kontrollen från kommissionens sida av internationella förvaltningsfonder (där EU är en stor bidragsgivare) bör stärkas, utan att det äventyrar effektiviteten i åtgärder på detta område.

196.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en plan för parlamentet för hur EU:s egenansvar för de externa åtgärderna ska ökas ytterligare.

197.

Europaparlamentet uttrycker oro för att det, i de två fall då parlamentet bett om förteckningen över EU-finansierade projekt, tagit kommissionen två och en halv månad att få fram förteckningen över projekt som finansieras inom Cards (gemenskapens biståndsprogram för återuppbyggnad, utveckling och stabilisering) och 13 månader att få fram grundläggande uppgifter om de projekt som samfinansieras med EU-medel i Irak. Parlamentet kräver att denna situation omedelbart åtgärdas i fråga om alla medel som förvaltas på området för externa åtgärder.

198.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på största allvar ta itu med bristerna i fråga om upphandlingsförfaranden och stödberättigande utgifter och beklagar djupt revisionsrättens kritik på detta område, som står under kommissionens direkta ekonomiska förvaltning.

199.

Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionen bör föra in uppgifter om alla revisioner av projekt i Cris och på ett bättre sätt koppla dessa uppgifter till projektförvaltningsinformation. Parlamentet uppmanar även huvudkontoret för kommissionens EuropeAid att se över de finansiella uppgifter som lämnas av delegationerna, så att de är fullständiga och konsekventa.

200.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra insynen och tillgången till dokumentation över projekt som förvaltas av FN-organ och att fortsätta att utveckla tydliga riktlinjer och förfaranden inom det ekonomiska och administrativa ramavtalet mellan EU och FN (FAFA), som ger ramar för förvaltningen av kommissionens ekonomiska bidrag till FN.

201.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet om de kontroller som utförts enligt FAFA.

202.

Europaparlamentet uppskattar resultatet av granskningen av genomförandet av Phare och Ispa i Bulgarien och Rumänien och stödprogrammet för Turkiet, som visade på en obetydlig felfrekvens. Parlamentet noterar de fel och brister som konstaterats när det gäller genomförandet av Sapard i Bulgarien och Rumänien. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta samarbetet med båda ländernas myndigheter för att se till att alla krav avseende offentlig upphandling och sund ekonomisk förvaltning uppfylls och att tillräcklig säkerhet ges för att ansökningar om gemenskapsstöd är korrekta, lagliga och stödberättigande.

203.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens bedömning att de nationella övervakningssystem som är kopplade till systemen för decentraliserad förvaltning i Bulgarien, Rumänien och Turkiet fortfarande var svaga.

204.

Europaparlamentet upprepar sin oro över förseningarna när det gäller ackreditering av systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (EDIS) i Bulgarien och uppmanar kommissionen och de bulgariska myndigheterna att intensifiera sitt samarbete för att få till stånd de förvaltnings- och kontrollstrukturer och den administrativa kapacitet som krävs för att EDIS ska kunna fungera effektivt.

205.

Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer till kommissionen om att noga övervaka att de nationella systemen för övervakning och kontroll fungerar ändamålsenligt, i synnerhet vid förberedelse och handläggning av anbudsförfaranden i Turkiet och upphandling inom EDIS i Bulgarien och Rumänien, samt att nationell medfinansiering tillhandahålls i tid. Europaparlamentet understryker behovet av att stärka den administrativa kapaciteten i de medlemsstater som nyligen anslutit sig och de länder som förbereder sig för anslutning.

206.

Europaparlamentet ser med tillfredsställelse på revisionsrättens bedömning att flera korrigeringsåtgärder vidtagits av kommissionen till följd av revisionsrättens särskilda rapport om partnersamverkan från 2003. Parlamentet uppmanar kommissionen att kraftigare motivera de stödmottagande regeringarna att utnyttja resultaten av projekt som genomförts i samband med reformarbetet. Parlamentet stöder revisionsrättens rekommendation till kommissionen om att sänka detaljnivån i partnersamverkanskontrakten för att öppna för större flexibilitet för projektledningen.

207.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens granskningsresultat när det gäller laglighet och korrekthet hos transaktionerna på området för externa åtgärder och hos övervaknings- och kontrollsystemen. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra alla nödvändiga systemförbättringar för att undanröja oegentligheter som konstateras hos organ som verkställer projekt i tredjeländer.

208.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport för parlamentet om exakt vad som gjorts för att underlätta situationen för irakiska flyktingar och fördrivna personer.

209.

Europaparlamentet betonar sitt intresse för stöd till Afghanistan och uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport för parlamentet om utnyttjandet av EU:s medel för Afghanistan hittills och att ge synpunkter på utvisningen av den tjänstgörande EU-företrädaren ur landet efter anklagelser om kontakter med de afghanska talibanerna.

210.

Europaparlamentet förväntar sig årliga rapporter till parlamentet om avtal om budgetgenomförande, en årlig förteckning över projekt och deras lokalisering och förteckningar över slutliga stödmottagare. Parlamentet anser att föredraganden för beviljande av ansvarsfrihet bör ha tillgång till uppgifter som av säkerhetsskäl klassificerats som konfidentiella. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att omförhandla relevanta överenskommelser om förvaltningsfonder med FN för att få till stånd gemensamma riktlinjer för rapportering och information om slutliga stödmottagare. Parlamentet välkomnar också kommissionens åtagande att anordna årliga möten mellan Europaparlamentet och FN-personal på hög nivå som ansvarar för förvaltningen av förvaltningsfonder med flera bidragsgivare och anser att detta skulle kunna ge en ram för FN:s tillhandahållande av ytterligare information om EU-medlen.

211.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten bedömer de interna revisionerna vid GD Humanitärt bistånd som bara ”delvis tillfredsställande” (bilaga 8.2 till årsrapporten).

212.

Europaparlamentet stöder till fullo revisionsrättens slutsatser om GD Humanitärt bistånd i årsrapporten: ”Generaldirektoratet för humanitärt bistånd (ECHO) bör klargöra reglerna för stödberättigande utgifter så att de inte tolkas olika” och ”Avvägningen mellan ECHO:s revisioner vid huvudkontoren och revisioner på fältet hos de organ som verkställer projekten bör ses över så att man får en bättre överblick över de faktiska projektkostnaderna” (punkterna 8.11 och 8.18 i årsrapporten).

213.

Europaparlamentet beklagar granskningsresultatet i punkt 2.1 i generaldirektoratets för utveckling årliga verksamhetsrapport 2006: ”Säkrandet av konsekvens hos EU-politik som påverkar utvecklingsländerna är en stor riskfaktor. Risken gäller främst handel, framför allt förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap. Detta är en kritisk aspekt av utvecklingspolitiken, men kapaciteten på området är koncentrerad till GD Handel. Risken kvarstår trots att ansvaret med avseende på handel stärkts och koncentrerats till följd av omorganisationen av GD Utveckling i juli 2006.”

214.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för budgetkontrollutskottet presentera sina tankar om hur denna situation ska hanteras och vilka åtgärder som ska vidtas under 2008 för att GD Utvecklings interna kontrollsystem ska fungera bättre när det gäller införandet av normer för intern kontroll.

215.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse konstaterandet i revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2006 om Medaprogrammet: ”Kommissionens förvaltning av Medaprogrammet har klart förbättrats sedan de första åren och kan anses vara tillfredsställande.”

216.

Europaparlamentet noterar vidare, som revisionsrätten konstaterar, att kommissionens delegationer till följd av delegeringen spelat en viktig roll för programmets genomförande genom att hjälpa partnerländerna att hantera förfarandeaspekter av upphandling.

217.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera parlamentet om genomförandet av kontroller och inspektioner på platsen och identifiera anmärkningsvärda fall av misstänkta bedrägerier eller andra ekonomiska oegentligheter under Medaprogrammets sista genomförandeår.

218.

Europaparlamentet ser fram emot en större synlighet när det gäller åtgärder som EU finansierar via internationella förvaltningsfonder, särskilt när det gäller belopp som uppgår till mer än 1 miljard EUR som överförts från EU-budgeten till FN- och Världsbanksfonder. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillse att politisk styrning, synlighet och kontrollen av fonderna förbättras.

219.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet lägga fram konkreta åtgärder för parlamentet för att ytterligare öka EU:s ansvar för och kontroll över sina externa åtgärder i sitt geografiska sammanhang, i enlighet med principerna om effektivitet, ansvarighet och synlighet.

220.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet effektivt och snabbt om användningen av EU-medel via internationella förvaltningsfonder för Irak. Kommissionen uppmanas att uppdatera och lämna konkret underlag för denna information och att föreslå ett system som gör det möjligt för parlamentet att på ett klart och tydligt sätt se vad som exakt har samfinansierats med EU-medel via internationella förvaltningsfonder överallt i världen.

221.

Europaparlamentet välkomnar den betydande ökningen i utnyttjandet av åtagande- och betalningsbemyndiganden för strategin inför anslutningen under 2006 jämfört med 2005.

222.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att förbättra rapporteringen om effekterna av insatserna på utvecklingspolitikens område för att uppnå millennieutvecklingsmålen. Parlamentet räknar med att detta verkligen kommer att bidra till att förbättra redovisningen på detta område. Parlamentet ser fram emot att få uppgifter om utvärderingen av den pilotfas som inleddes 2007.

223.

Parlamentet pekar på det riktmärke som kommissionen angivit att 20 procent av anslagen inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete bör gå till grundskole- och gymnasieutbildning och grundläggande hälsovård. Parlamentet ser fram emot att få uppgifter om genomförandet av riktmärket under 2007.

224.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att utarbeta en strukturerad strategi för att stödja de högsta revisionsorganen i länder som erhåller budgetstöd. Parlamentet konstaterar dock att demokratiskt ansvar på mottagarlandsnivå inte kan uppnås utan att man även stärker de parlamentariska budgetkontrollorganen, vilket krävs i artikel 25.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (16).

225.

Europaparlamentet konstaterar att 2006 gavs 91 procent av budgetstödet från gemenskapens budget i form av sektoriellt budgetstöd, vilket är mera riktat än allmänt budgetstöd och därför leder till lägre risker. Parlamentet ifrågasätter kommissionens ”dynamiska tolkning” av urvalskriterierna för budgetstöd som revisionsrätten har sagt ökar riskerna. Parlamentet menar att budgetstöd endast bör användas i länder som redan uppfyller miniminormerna för trovärdig förvaltning av de offentliga finanserna.

226.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka insynen och tillgången till dokumentation som rör budgetstödåtgärder, särskilt genom avtal med mottagarländerna motsvarande de ekonomiska och administrativa ramavtal (FAFA) som anger ramarna för förvaltningen av ekonomiska bidrag från kommissionen till FN.

227.

Europaparlamentet gratulerar kommissionen till att ha minskat nivån för utestående åtaganden som hänför sig till åtagandena som EuropeAid ingick före 2001, med 39 procent under 2006. Parlamentet begär att få regelbundna uppdateringar av ändringar i nivåerna för normala och onormala utestående åtaganden.

228.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten kritiserar kommissionens tekniska bistånd i sin särskilda rapport nr 6/2007. Parlamentet konstaterar dessutom att kommissionen kommer att behandla dessa frågor i sin ”strategi för att möta EU:s effektivitetsmål för tekniskt samarbete och enheter för genomförande av projekt” som ska vara klar senast i juni 2008. Parlamentet ser fram emot att så småningom få en bedömning av resultaten av genomförandet av denna strategi.

229.

Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som genomförts av kommissionen för att främja givarsamordning på området för tekniskt bistånd. Parlamentet betonar vikten av en samordnad strategi, inte bara på EU-nivå utan bland alla givare, och ser fram emot att få uppgifter om hur detta initiativ fortskrider.

230.

Europaparlamentet konstaterar att det 2006 fanns 24 verksamma gemenskapsorgan (inklusive två genomförandeorgan), jämfört med 16 stycken 2005, som har sitt säte i olika EU-medlemsstater och utför en rad olika uppgifter.

231.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionens internrevisor, liksom 2003, 2004 och 2005, i sin årliga verksamhetsrapport för 2006 har lämnat en reservation om revisionerna av tillsynsmyndigheter: ”Internrevisionsenheten har fått tjänster för att genomföra revisioner av tillsynsmyndigheterna, men den samtidiga ökningen av antalet tillsynsmyndigheter, som nu uppgår till 23, leder till att internrevisorn fortfarande inte kan leva upp till skyldigheten enligt artikel 185 i budgetförordningen. Vid årsslutet 2006 hade alla organ granskats vid åtminstone ett tillfälle under en treårsperiod i stället för en gång per år, vilket föreskrivs enligt budgetförordningen” (punkt 3.b).

232.

Europaparlamentet efterfrågar en analys av decentralisering och hur detta skulle påverka kommissionens personal, och uppmanar kommissionen att lägga fram en tidtabell för en översyn av sin interna organisation mot bakgrund av decentraliseringsfrågan.

233.

Europaparlamentet efterlyser en sakkunnigbedömning (peer review) efter tre år av varje genomförandeorgans existens för att utvärdera mervärdet av att programmen genomförs av genomförandeorgan jämfört med det berörda generaldirektoratet.

234.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i punkt 10.29 i årsrapporten konstaterar att ”kommissionens utbetalningar av bidrag från gemenskapsbudgeten inte bygger på tillräckligt motiverade uppskattningar av byråernas behov av likvida medel. Detta i kombination med storleken på överföringarna gör att de har en ansenlig kassabalans (17). Revisionsrätten rekommenderar att storleken på de bidrag som betalas till byråerna överensstämmer med deras faktiska behov av likvida medel.”

235.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att närmare övervaka organens kassabalanser och att skärpa organens skyldighet att komplettera sina utbetalningsansökningar med noggranna prognoser för sina verkliga behov av likvida medel i syfte att undvika onödiga kassaflöden och förbättra de framtida uppskattningarna.

236.

Europaparlamentet efterlyser underkonsolidering av genomförandeorganens redovisning.

237.

Europaparlamentet är oroat över det samlade strukturella underskottet för 2006, som återigen uppgick till ett betydande belopp på 5 miljoner EUR på grund av underhålls- och renoveringsprojekten rörande alla byggnader som ägs av kommissionen (bl.a. Berlaymont-byggnaden). Parlamentet välkomnar den undersökning av tillgångar som beställts av Infrastruktur- och logistikbyrån i Bryssel 2007, som bör ge en första motiverad uppskattning av de byggnader som har förvärvats och en tidtabell för de åtgärder som måste vidtas för att garantera bästa möjliga förvaltning av kommissionens fastighetsinvesteringar.

238.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen håller berörda parlamentsutskott informerade om resultaten av denna undersökning och planeringsprognosen, med särskild betoning på uppgifter som rör Berlaymont-byggnaden.

239.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om sin uppföljning av revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2007, särskilt när det gäller förbättrat samarbete, inbegripet utarbetande av en gemensam fastighetspolitik med ett gemenskapsinstrument som innefattar fastigheter och bestämmelser om finansiering och personal i det sammanhanget.

240.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa resultaten av personalöversynen och av meddelandet om kommissionens fastighetspolitik i Bryssel och Luxemburg (KOM(2007) 501), samt att se över de utrymmesbehov som anges där i enlighet med detta, och rapportera om resultaten av detta arbete senast i september 2008.

241.

Europaparlamentet föreslår att EU:s konsoliderade redovisningar ska innehålla en post för större projekt som avser byggnadsunderhåll.

242.

Europaparlamentet upprepar synpunkten att det bör göras en utredning av möjligheten att inrätta en europeisk byggnadsbyrå med ansvar för byggande och underhåll av de europeiska institutionernas och organens byggnader.

243.

Europaparlamentet konstaterar att Europeiska rådet vid sitt möte i Berlin i mars 1999 beslutade att 195 miljarder EUR (219 miljarder EUR i 2005 års priser) skulle göras tillgängliga från strukturfonderna (18) för perioden 2000–2006, och att ytterligare omkring 16 miljarder EUR i strukturfondsmedel för åren 2004–2006 skulle fördelas till omkring 200 program i de nya medlemsstaterna (19).

244.

Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av programmen från perioden 1994–1999 försenades, vilket bland annat orsakade den sena programplaneringen för 2000–2006.

245.

Europaparlamentet oroar sig därför över att databasen över halvtidsutvärderingarna av strukturfonderna kanske inte är tillräckligt stor för att det ska vara möjligt att dra väl underbyggda slutsatser.

246.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapporter nr 7/2003 och nr 10/2006 om förhands- och efterhandsbedömningar av strukturfondsutgifterna, där revisionsrätten betonade följande punkter:

247.

Europaparlamentet betonar att kommissionen i sitt arbetsdokument nr 8 beskrev den övergripande målsättningen för halvtidutvärderingen av strukturfonderna på följande sätt:

248.

Europaparlamentet välkomnar att utvärderingarna har visat att de strategier som har tillämpats av medlemsstaterna fortfarande var lämpliga och att utnyttjandet av medlen tydligt hade förbättrats. Det var emellertid omöjligt att bedöma programmens ändamålsenlighet eller att mäta programmens/projektens effekter, eftersom de tillgängliga uppgifterna ofta ansågs vara otillräckliga.

249.

Europaparlamentet är djupt oroat över att kommissionen har beskrivit medlemsstaternas övervakningssystem som svaga. Till följd av detta var det svårt att upptäcka eventuell felaktig tillämpning av programmen och projekten, efterhandsbedömningarna försvårades och gemenskapens finansiella intressen kunde inte skyddas. Bara under 2005 upptäcktes oegentligheter till ett värde på 600 miljoner EUR.

250.

Europaparlamentet betonar följaktligen att införande av sunda övervakningssystem i medlemsstaterna måste prioriteras starkt i framtiden som en åtgärd för att förhindra regelbrott och eventuella bedrägerier.

251.

Europaparlamentet understryker dessutom vikten av analytiska utvärderingar för att utarbeta operativa slutsatser och rekommendationer.

252.

Europaparlamentet beklagar att det var svårt att jämföra utvärderingsresultaten eftersom medlemsstaterna inte uppmanades att följa en standardiserad utvärderingsmodell. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram ett system med indikatorer eller riktmärkning som med tiden kommer att leda till mer harmoniserade utvärderingsrapporter, vilket i sin tur kommer att förbättra jämförbarheten och följaktligen den analytiska nivån på dessa rapporter.

253.

Europaparlamentet konstaterar att n+2-regeln leder till ökad användning av anslag, men påpekar att ekonomiskt utnyttjande inte får bli ett syfte i sig.

254.

Europaparlamentet konstaterar dessutom att anslagen från resultatreserven främst användes för att man uppfattade det som att utnyttjandet av EU-medlen måste maximeras snarare än att inrikta det på områden där stödet visat sig vara särskilt ändamålsenligt, och att stödet främst gick till infrastrukturprojekt. Parlamentet konstaterar även att budgeten generellt sett riktades bort från åtgärder där medlen inte utnyttjades fullt ut.

255.

Europaparlamentet beklagar att de övergripande prioriteringarna – såsom miljö och lika möjligheter – och politiska prioriteringar – t.ex. Lissabon- eller Göteborgsstrategierna – ofta inte beaktades till följd av att utnyttjandeförmågan gynnades.

256.

Europaparlamentet beklagar även att ”dödviktseffekterna” (20) och substitutionseffekterna sällan beaktades.

257.

Europaparlamentet instämmer i revisionsrättens åsikt om ”… spänningar mellan planeringen och förvaltningen av strukturfonderna …” (21) under perioden 2000–2006, till exempel

258.

Europaparlamentet konstaterar samtidigt att kommissionen åtog sig att korrigera följande brister i rådets förordning (EG) nr 1803/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser om Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (22):

259.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att tydliga riktlinjer finns tillgängliga för medlemsstaterna i början av programperioden.

260.

Europaparlamentet välkomnar att resultaten av utvärderingsrapporterna beaktades när de nya strukturfondsbestämmelserna för perioden 2007 till 2013 utarbetades, men beklagar att parlamentets slutsatser efter offentliggörandet av revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2007 endast kommer att vara av begränsat värde för den innevarande programperioden.

261.

Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att göra parlamentet fullt delaktigt i de ändringar av strukturfondsbestämmelserna som den har för avsikt att införa för nästa finansieringsperiod, som inleds 2014.

262.

Europaparlamentet anser att strukturfondsbestämmelserna måste ge utrymme för de erfarenheter som successivt görs under programperioderna, vilka måste avspeglas i de rättsliga bestämmelserna, och påpekar att detta är desto viktigare med tanke på att man inte hinner slutföra efterhandsbedömningarna vid slutet av en programperiod i tid innan bestämmelserna för den nya finansierings- och programperioden träder i kraft. Dessutom bör parlamentets behöriga utskott höras regelbundet under de olika etapperna av finansieringsperioden.

263.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten och kommissionen att rapportera till parlamentet om de åtgärder som vidtas med anledning av parlamentets slutsatser under ansvarsfrihetsförfarandet 2006, och uppmanar dessutom kommissionen att lägga fram resultaten av efterhandsbedömningarna för 2000–2006 för budgetkontrollutskottet.

264.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att analysera effektiviteten och ändamålsenligheten i samt följderna av de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna i en särskild rapport vid en bestämd tidpunkt.

265.

Europaparlamentet inser att långsiktig planering och budgetprognoser inom byggnadsområdet är komplicerat eftersom beslut om anslag fattas årligen och viktiga politiska beslut som får stora följder i fråga om kontorsutrymme, till exempel framtida utvidgningar, inte riktigt går att förutse. Dessutom kräver genomförande av beslut om byggnadsprojekt ofta omfattande ledtid. Parlamentet föreslår att EU:s konsoliderade redovisningar ska innehålla en post för större projekt som avser byggnadsunderhåll.

266.

Europaparlamentet välkomnar att EU-institutionerna – i allmänhet – erbjuder valda företrädare och tjänstemän korrekta arbetsvillkor.

267.

Europaparlamentet beklagar emellertid att EU:s institutioner aldrig har försökt utforma en gemensam fastighetspolitik, vilket skulle ha möjliggjort betydande besparingar, och uppmanar institutionerna att förnya insatserna för att ta fram en gemensam fastighetspolitik och rapportera till det behöriga parlamentsutskottet i tid till ansvarsfrihetsförfarandet för 2007.

268.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att utarbeta gemensamma kriterier för att beräkna kontorsutrymme och kostnader, vilket gör det möjligt att uppskatta både kort- och långsiktiga behov.

269.

Europaparlamentet tillstår i detta sammanhang att EU-institutionerna har prioriterat förvärv av fastigheter, eftersom det är 40 till 50 procent billigare att köpa kontorsutrymme än att hyra det.

270.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten redan 1979 rekommenderade att hyresavtalen bör innehålla en köpoption till ett pris där redan inbetald hyra beaktas (hyrköp).

271.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrättens kommentarer om inköpet av byggnaderna IPE 1, 2 och 3 i Strasbourg inte gav en fullständig bild av situationen 2006, och hänvisar i detta sammanhang till slutsatserna i sin resolution av den 26 september 2006 med beslut om ansvarsfrihet för budgetåret 2004 (23), särskilt punkterna 19 och 20.

272.

Europaparlamentet frågar kommissionen varför det var absolut nödvändigt att hyra Mondrian-byggnaden och vilka alternativ den hade övervägt.

273.

Europaparlamentet inser att samtliga institutioner helst vill att avdelningar som har mycket med varandra att göra ska ligga så nära varandra som möjligt.

274.

Europaparlamentet erkänner att det finns en konflikt mellan de praktiska fördelarna med geografisk närhet när EU-institutionerna koncentreras till EU-kvarteren i Bryssel, och nackdelarna med att en mycket hög och förutsägbar efterfrågan på bostadsmarknaden skapas i och med detta.

275.

Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens insatser för att minska sina kontorsutrymmen i EU-kvarteren, som för närvarande uppgår till 82 procent.

276.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att noggrant utvärdera om det är nödvändigt att stanna kvar i EU-kvarteren när de omlokaliserar delar av sina tjänsteavdelningar.

277.

Europaparlamentet frågar sin administration varför överlåtelsen av D4-D5-byggnaderna försenades och varför det inte var möjligt att beakta direktiven om offentlig upphandling, de komplicerade förhandlingsförfarandena och intressena i de intilliggande kvarteren i ett tidigare skede.

278.

Europaparlamentet frågar institutionerna varför de enligt revisionsrätten i så stor utsträckning har använt sig av det förhandlade förfarandet snarare än av öppet anbudsförfarande, vilket leder till att de priser som de betalar för uppförandet av byggnader och för bygg- och anläggningsarbeten inte har fastställts i en konkurrensutsatt upphandling.

279.

Europaparlamentet betonar att EU-institutionerna i stor utsträckning bör använda konkurrensutsatt upphandling.

280.

Europaparlamentet understryker att fastighetsförvärvspriser och långtidshyror inte bör överstiga byggkostnaderna när konkurrensutsatta anbudsförfaranden inte används.

281.

Europaparlamentet anser att köpeskillingen ska anges i långtidshyreskontrakt, och att lämpliga säkerheter bör krävas från kontraktsparterna för att garantera ett fullgott genomförande av kontrakten fram till det slutliga godkännandet (24).

282.

Europaparlamentet uppmanar institutionerna att ingå ”avtal om säte” med myndigheterna i värdländerna för EU:s huvudsakliga arbetsorter.

283.

Europaparlamentet påpekar att gemenskaperna samt de organ som inrättas av dem inte får ta upp lån enligt artikel 14 i budgetförordningen, och föreslår i detta sammanhang att Europeiska investeringsbankens (EIB) finansiella tjänster samt upphandlingsförfarandena på finansmarknaden för att fastställa räntesatsen bör utnyttjas i större utsträckning.

284.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om budgetering av fastighetspolitiken, som anges i punkt 5 i resolutionen av den 24 april 2007 som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för budgetåret 2005, avsnitt I – Europaparlamentet (25): ”Europaparlamentet erinrar sina behöriga organ om sitt beslut att ’… avbetalningar för byggnader ... bör fastställas inom ramen för budgetstrategin’. Parlamentet kritiserar därför sina behöriga organ för att de kontinuerligt misslyckas med att tillräckligt tydligt budgetera parlamentets fastighetspolicy för framtida förvärv (budgetposten för förvärv av fast egendom visar endast symboliska anslag för 2005, 2006 och 2007).”

285.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att förklara hur institutionerna ska använda ”differentierade anslag” på ett bättre sätt.

286.

Europaparlamentet betonar att institutionerna bör ha full administrativ, teknisk och ekonomisk kontroll över sina fastighetsprojekt, vilket betyder att man antingen måste anlita högt kvalificerade konsulter eller internt utveckla lämplig sakkunskap inom en interinstitutionell ram (26).

287.

Europaparlamentet påminner institutionerna om sin uppmaning i punkt 20 i den ovannämnda resolutionen som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för budgetåret 2004: ”Europaparlamentet ger sin administration i uppdrag att i samråd med unionens övriga institutioner utarbeta en rapport som utreder huruvida det skulle vara möjligt att inrätta en europeisk byggnadsbyrå med ansvar för byggande och underhåll av de europeiska institutionernas och organens byggnader. Parlamentet begär att en sådan rapport presenteras för budgetkontrollutskottet senast den 1 oktober 2007.”

288.

Europaparlamentet erinrar alla aktörer om att Europeiska flyktingfonden (ERF) inrättades för att tillhandahålla ramar för utarbetandet av en gemensam asylpolitik och en gemensam europeisk asylordning, som ett inslag i EU:s målsättning att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som står öppet för dem som legitimt söker skydd där.

289.

Europaparlamentet framhåller att ett stort antal direktiv, förordningar och beslut trätt i kraft sedan ERF I grundades, varav vissa direkt eller indirekt befrämjats av inrättandet av fonden.

290.

Europaparlamentet framhåller att ERF III (27) kommer att fungera på andra villkor än de som gällde för ERF I och därför nära bör kopplas till genomförandet av rådets direktiv 2001/55/EG (28) och 2004/83/EG (29).

291.

Europaparlamentet understryker att ERF III emellertid bör fortsätta att bidra till den vidare utvecklingen av en EU-politik på detta område, framför allt för att förbereda en översyn av Dublin II-konventionen och en ny inriktning mot en frivillig omplacering av asylsökande inom EU för att dela på bördorna.

292.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sina ansträngningar för att förhindra att ERF-bestämmelserna tolkas på olika sätt av medlemsstaterna och välkomnar seminarier om ”bästa praxis” för att sprida de erfarenheter som gjorts i vissa medlemsstater till andra, särskilt till nya medlemsstater som ännu inte känner till ERF särskilt väl.

293.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt för att påskynda betalningarna till medlemsstaterna och för att öka medvetenheten hos medlemsstaterna om att betalningarna till i synnerhet mindre stödmottagare måste göras i tid, för att inte äventyra innovativa projekt och för att göra det möjligt även för icke-statliga organisationer med en mindre budget att delta i ERF III.

294.

Europaparlamentet insisterar på att de nationella revisionsförklaringarna bör innefatta alla områden där medlemsstaterna är medansvariga för utnyttjandet av EU-medel, t.ex. ERF.

295.

Europaparlamentet uppmanar generaldirektoratet för budget att ompröva sin praxis för återbetalning, eftersom återbetalning via projekt som inte hänger samman med det specifika programmet motverkar programmets syfte (och framför allt leder till sena utbetalningar av förskott). Betalningskrav bör ställas till finansministeriet i den berörda medlemsstaten, i stället för att summan automatiskt dras från eventuella framtida utbetalningar till denna medlemsstat.

296.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja medlen på ett ännu mer proaktivt sätt för att göra ytterligare framsteg mot en gemensam asylpolitik.

297.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att säkra harmonisering av statistiska uppgifter, för att undvika snedvridning inom program där en riktig fördelning av medlen är beroende av de statistiska uppgifterna från Eurostat.

298.

Europaparlamentet välkomnar publiceringen av den särskilda rapporten nr 4/2007 och uppmanar kommissionen att ta till sig de brister som framhålls i den och att vidta åtgärder i linje med revisionsrättens rekommendationer.

299.

Europaparlamentet håller med kommissionen om att ”ett välfungerande kontrollsystem” måste finnas intill dess att de sista exportbidragen har betalats ut. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen använder sin initiativrätt för att lägga fram konkreta förslag för att förbättra situationen.

300.

Europaparlamentet välkomnar i det sammanhanget rådets förordning (EG) nr 14/2008 av den 17 december 2007 om ändring av förordning (EEG) nr 386/90 om kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag eller andra belopp (30), enligt vilken medlemsstater som använder riskanalys kan sätta kontrollandelen till 5 procent per medlemsstat i stället för per tullkontor. Parlamentet beklagar dock att det saknas en tydlig tidslinje i kommissionens svar när det gäller dess kommande förslag, med tanke på den korta tid som återstår innan exportbidragen fasas ut.

301.

Europaparlamentet beklagar de många svagheter som gör de fysiska kontrollerna mindre effektiva, i synnerhet kontrollernas förutsägbarhet, det stora antalet lågvärdes- och lågriskexportsändningar som kontrolleras och den metod som används för att kontrollera bulksändningar av varor.

302.

Europaparlamentet beklagar att utbyteskontrollerna inte har varit detaljerade nog och att medlemsstaterna har haft olika tolkningar av hur många kontroller som ska göras.

303.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har en tillräcklig täckning av nyckelkontroller när den övervakar kontrollerna, men håller med revisionsrätten om att det är problematiskt att kommissionen inte har reagerat med lagändringar eller ekonomiska korrigeringar i rätt tid, trots att den har varit medveten om svagheterna under lång tid.

304.

Europaparlamentet noterar och välkomnar att förseglingarna kontrolleras av berörda myndigheter vid unionens östra gränser och uppmanar övriga medlemsstater att följa detta exempel.

305.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina bemödanden att ändra lagstiftningen för att bland annat komma till rätta med frågan om ”tailgate”-kontroller (man öppnade containerdörrar och identifierade endast de varor som omedelbart var synliga) och införa obligatorisk användning av riskanalys av exportförfaranden i linje med revisionsrättens bedömning.

306.

Europaparlamentet anser att Cardsprogrammet i hög grad har bidragit till politiken för stabilisering och närmande.

307.

Europaparlamentet beklagar den stora bristen på öppenhet i kommissionens och dess delegationers förvaltning, något som omöjliggör en utvärdering. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att kommissionen inte känner till vilka projekt som har finansierats inom ramen för Cards i deras helhet, trots att Europeiska byrån för återuppbyggnad ställer förteckningen över kontrakt som den har undertecknat, med hänvisning till program och projekt, till allmänhetens förfogande.

308.

Europaparlamentet påminner om parlamentets rekommendationer i resolutionen av den 24 april 2007 som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2005 (31), och i synnerhet punkt 23 däri.

309.

Europaparlamentet är överraskat över att få veta att i de länder där förvaltningen av Cards gjordes under överinseende av Europeiska byrån för återuppbyggnad är denna ensamt ansvarig för programplaneringen för instrumentet för stöd inför anslutningen under 2007 och 2008 och för att utarbeta upphandlingsförfaranden som måste undertecknas av kommissionen. Parlamentet påminner i sammanhanget om att detta strider mot det uppdrag som tilldelats Europeiska byrån för återuppbyggnad och att, i synnerhet, förfarandet för att utarbeta upphandlingen liknar det som användes inom kontoren för tekniskt bistånd, som fördömdes av parlamentet och därefter lades ned.

310.

Europaparlamentet anser att kommissionen under 2006 inte uppfyllde de förpliktelser 2006 som följer av dess eget beslut 2005 om utfasning av Europeiska byrån för återuppbyggnad, i vilket det fastställdes att delegationerna i de olika länderna på Balkan från första början bör bära fullt ansvar för instrumentet för stöd inför anslutningen.

311.

Europaparlamentet ber revisionsrätten att genomföra en uppföljningsrevision med inriktning på en jämförelse mellan kommissionens förvaltning av Cardsprogrammet och Europeiska byrån för återuppbyggnads förvaltning av programmet på kommissionens vägnar. Resultaten bör läggas fram för parlamentet i september 2008.

312.

Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av rapporten och gratulerar Europeiska revisionsrätten till dess mycket värdefulla bidrag när det gäller att behandla denna mycket viktiga fråga inom ramen för EU:s politik.

313.

Europaparlamentet ser allvarligt på revisionsrättens kritik och anser att den bör leda till genomgripande förändringar i politiken.

314.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att ta sig an de brister som identifieras i rapporten och vidta åtgärder i linje med revisionsrättens rekommendationer. Parlamentet beklagar dock att det i kommissionens svar saknas en klar tidsplan för dess framtida förslag.

315.

Europaparlamentet välkomnar det slovenska ordförandeskapets initiativ att sammankalla ett extraordinarie möte i rådet (fiske) om fiskerikontrollen den 18 februari 2008 för att diskutera denna särskilda rapport från Europeiska revisionsrätten.

316.

Europaparlamentet upprepar att sund hantering av resurserna i linje med försiktighetsprincipen och principen om hållbar utveckling kräver att de befintliga kontrollmekanismerna stärks så att den flaggstat och den kuststat där fartygen bedriver verksamhet kan få tillgång till information om fartygens position och vilken fiskeverksamhet som bedrivs närhelst de vill i realtid.

317.

Europaparlamentet kräver samtidigt att kommissionen vid översynen av rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (32) (kontrollförordningen) föreslår åtgärder som säkerställer kvalitén på och tillförlitligheten i fångstuppgifterna.

318.

Europaparlamentet påpekar att det finns ett grundläggande problem vid sidan av kontrollmekanismerna, nämligen nivåerna på de av medlemsstaterna framförhandlade fiskekvoterna. Parlamentet understryker att det är oacceptabelt att medlemsstaterna år efter år fastställer kvoter på en högre nivå än den av forskare rekommenderade för ett hållbart fiske.

319.

Europaparlamentet understryker att vid sidan av kontrollmekanismerna utgör systemet med framförhandlade kvoter ett grundläggande problem. Parlamentet påpekar att det är otillfredsställande att de fastställda kvoterna år efter år konsekvent fastställes på en högre nivå än den av forskare rekommenderade för ett livskraftigt fiskebestånd.

320.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska gemenskapernas domstols dom i mål C-304/02, kommissionen mot Frankrike (33), som har gett gemenskapen en klar bekräftelse på medlemsstaternas roll och skyldigheter när det gäller kontroll och tillsyn av den gemensamma fiskeripolitikens (GFP) regler.

321.

Europaparlamentet noterar dock att det har gått 21 år från det att överträdelserna upptäcktes till denna dom, och EU:s fiske klarar inte av sådana långa tidsintervall för att rätta till förseelser.

322.

Europaparlamentet betonar vikten av att kommissionen agerar emot enskilda medlemsstater vid misstanke om att dessa bryter emot eller nonchalerar GFP:s kontroll-, inspektions- eller sanktionssystem.

323.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ som innebär att man för närvarande undersöker möjligheten att i de planerade nya initiativen om olagligt, orapporterat och oreglerat (IUU) fiske inbegripa harmoniserade administrativa sanktioner som ska tillämpas för vissa ”IUU-brott”.

324.

Europaparlamentet välkomnar det meddelande som antogs av Europeiska kommissionen i vilket en debatt om förbättrade indikatorer för fiskekapaciteten och fiskeansträngningen inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (KOM(2007) 39) inleddes, och förväntar sig därför att kommissionen ska utnyttja sina initiativbefogenheter för att lägga fram konkreta förslag för att verkligen förbättra GFP.

325.

Europaparlamentet noterar och välkomnar att kommissionen omedelbart efter offentliggörandet av rådets förordning (EG) nr 1966/2006 av den 21 december 2006 om elektronisk registrering och rapportering av fiskeverksamheter och om metoder för fjärranalys (34), utarbetade förslaget till genomförandebestämmelser (kommissionens förordning (EG) nr 1566/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1966/2006 om elektronisk registrering och rapportering av fiskeverksamheter och om metoder för fjärranalys (35).

326.

Även om kommissionen föreslog tämligen enkla och kontrollerbara system för fiskeansträngningen beklagar Europaparlamentet att systemet gjordes betydligt mer komplicerat beroende på ett stort antal undantag som infördes på medlemsstaternas begäran under diskussionen i rådet. Detta har i hög grad minskat möjligheten att kontrollera hela systemet.

327.

Europaparlamentet anser att det gällande lagstiftningsramverket är alltför komplext och otidsenligt och uppmanar kommissionen att utnyttja sin initiativrätt för att lägga fram konkreta förslag som ska förbättra situationen i syfte att förenkla och harmonisera lagstiftningen om GFP.

328.

Europaparlamentet beklagar de åtskilliga brister som minskar de fysiska kontrollernas effektivitet och felen i datasystemet för överföring av uppgifter i dess helhet i medlemsstaterna samt avsaknaden av en europeisk kontrollkultur inom fiskerisektorn.

329.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar för att förbättra situationen när det gäller fångst och försäljning samt tidpunkten för rapportering genom att använda ny teknik. Förordningen om elektronisk registrering och rapportering kommer att effektivisera systemen för giltighetskontroll genom att till exempel omedelbart översända elektroniskt en kopia av avräkningsnotan till myndigheten i flaggstaten och i den stat där fångsten landas så att avräkningsnotan kan dubbelkontrolleras mot landningsdeklarationen.

330.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka det ömsesidiga stödet och administrativa samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter samt utbytet av information mellan behöriga nationella tjänstemän genom att skapa ett system liknande det som redan finns för gemenskapssystemet för moms.

331.

Europaparlamentet anser att det är av stor vikt för kontrollen och för hela GFP att ha ett system som möjliggör en uppföljning av fångstens väg från dess ursprung till slutkonsumenten, något som redan finns på EU:s inre marknad för alla andra livsmedel, och parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett sådant system.

332.

Europaparlamentet betonar att de fastställda fiskekvoterna måste respekteras och upprätthållas. Parlamentet anser att kommissionen måste agera hårt och resolut vid misstanke om brott emot, eller fusk med, kvotsystemet.

333.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka befogenheterna för Gemenskapens kontrollorgan för fiske och stödja organet i dess viktiga verkställande uppgift när det gäller kontroll och harmonisering av GFP och förbättring av öppenheten och samordningen genom att upprätta gemensamma tillvägagångssätt inom planerna för gemensamt utnyttjande.

334.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå och medlemsstaterna att godta den ökade behörighet som kommissionens kontrollanter fått, som bör ha förstärkta befogenheter för att skapa en gemensam europeisk kontrollstrategi inom ramen för GFP.

335.

Europaparlamentet anser mot bakgrund av detta att det kostnads–nyttoförhållande som råder mellan de resurser som är avsatta för kontrollverksamhet inom ramen för GFP och de resultat som uppnåtts genom dessa kontroller (kontrollernas proportionalitet och kostnadseffektivitet) bör vara en central aspekt som ska beaktas av kommissionen i dess framtida förslag om GFP.

336.

Europaparlamentet noterar i detta hänseende att de mest kostnadseffektiva kontrollmekanismerna är de där aktörerna har ett direkt intresse av att bevara fiskevattnens hållbarhet.

337.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för minskningen av ansträngningen besluta om huruvida en sådan minskning ska nås genom

och att vidta de nödvändiga strukturåtgärderna för att mildra de sociala effekterna som denna minskning medför.

338.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att ändra den relevanta lagstiftningen i syfte att bland annat ta itu med frågan om överkapacitet och föreslå aktiva åtgärder för att minska strukturell överkapacitet inom fiskeindustrin.

339.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över alternativa politiska lösningar i vilka behovet av kontroller och sanktioner minskar i och med att de enskilda yrkesfiskarnas ansvar och intresse av livskraftiga bestånd ökar.

340.

Europaparlamentet konstaterar att revisionen omfattade de arrangemang för övervakning och utvärdering som funnits sedan 1995 för de tre senaste programperioderna och att man även blickar framåt på sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).

341.

Europaparlamentet betonar att de ramprogram som löper mellan 1995 och 2006 uppgår till 42,63 miljarder EUR, vilket innebär att ramprogrammen är det viktigaste finansiella instrumentet som bidrar till Lissabonstrategin. Enligt den gällande budgetramen mottog sjunde ramprogrammet 50,52 miljarder EUR.

342.

Europaparlamentet konstaterar att revisionen gällde frågan om huruvida kommissionens tillvägagångssätt vid bedömningen av ramprogrammens resultat var lämpligt. Revisionsrättens frågor gällde i synnerhet om det fanns en underliggande interventionslogik, utvärderingsstrategi och metoder.

343.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen redan har genomfört betydande förbättringar under tidigare år.

344.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten konstaterar att programmålen är dåligt definierade och att det saknades en uttalad interventionslogik, men påpekar i detta sammanhang att programmålen fastställs av berörda parter och medlagstiftare. Parlamentet uppmanar därför beslutsfattarna att ägna särskild uppmärksamhet åt att fastställa nåbara mål och inser samtidigt att det finns en mer uttalad interventionslogik bakom sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (36). Parlamentet understryker att målen måste vara operativa och mätbara (riktmärkning) för att möjliggöra användning av resultatindikatorer och effektiv övervakning.

345.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten kritiserade avsaknaden av en heltäckande utvärderingsstrategi, och påpekar i detta sammanhang de förbättringar som införts genom de konsekvensanalyser och förhandsbedömningar som föreskrivs i sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (SEK(2005) 430).

346.

Europaparlamentet instämmer i revisionsrättens kritik att de befintliga samordningsmekanismerna vid de generaldirektorat som genomför ramprogrammen för forskning, teknisk utveckling och demonstration inte var ändamålsenliga, men är i detta skede fortfarande inte övertygat om att förslaget om att inrätta ett ”gemensamt utvärderingskontor” är den bästa lösningen, utan föreslår i stället att generaldirektoratet för forskning tar på sig mer ansvar och en samordnande roll. Parlamentet delar revisionsrättens åsikt att externa expertpaneler bör inrättas tidigt och vara permanenta för att garantera ett samstämmigt och konsekvent tillvägagångssätt, vilket är särskilt viktigt med tanke på de utvärderingar som planeras för 2008 (efterhandsutvärdering av sjätte ramprogrammet), för 2009 (faktabaserad deltidsutvärdering av sjunde ramprogrammet), för 2010 (utvärdering efter halva tiden av sjunde ramprogrammet) och för 2015 (efterhandbedömning av sjunde ramprogrammet).

347.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens anmärkning om att det inte gavs tillräckliga riktlinjer när det gällde metoder och uppmanar därför kommissionen att överväga att utarbeta en handbok för utvärdering. Parlamentet är medvetet om att rapporteringskraven sågs över inom sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration i syfte att inrätta en mer omfattande databas för utvärdering och övervakning.

348.

Europaparlamentet anser att kvaliteten på halvtids- och efterhandbedömningarna kommer att förbättras ju tydligare de givna ramarna är (dvs. mätbara mål, förväntad verkan, effektiv övervakning och en sund databas), och betonar att utvärderingarna kommer att bli mer användbara om ramprogrammen är anpassningsbara (”lärandeprogram”) och att de slutsatser som dras kan användas för att förbättra pågående program.

349.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till revisionsrättens rekommendationer när den genomför de planerade utvärderingarna för 2008, 2009, 2010 och 2015.

350.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att följa upp sin revision i tid till ansvarsfrihetsförfarandet för 2010 och rapportera till budgetkontrollutskottet, samt uppmanar revisionsrätten att även granska de belopp som har använts för utvärderingarna i förhållande till värdet på specifika program och hur stor denna procentandel är jämfört med andra FoU-program i tredjeländer (t.ex. Kanada).