12.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/1

(1)

I december 1993 infördes genom rådets förordning (EG) nr 3386/93 (2) (nedan kallad ”den ursprungliga undersökningen”) slutgiltiga antidumpningsåtgärder beträffande import av dödbränd (sintrad) magnesia (nedan kallad ”den berörda produkten”) med ursprung i Kina. Dessa åtgärder var utformade som ett minimiimportpris.

(2)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång bibehölls dessa antidumpningsåtgärder i februari 2000 genom rådets förordning (EG) nr 360/2000 (3).

(3)

Efter en interimsöversyn ändrade rådet genom förordning (EG) nr 986/2003 (4) formen på de gällande antidumpningsåtgärderna genom att bibehålla minimipriset men införa särskilda villkor för detta samt en värdetull på 63,3 % i alla andra fall.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart skulle komma att löpa ut för de gällande antidumpningsåtgärderna mot import av dödbränd (sintrad) magnesia med ursprung i Kina (5) mottog kommissionen i november 2004 en begäran om översyn av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran ingavs av Eurométaux på de gemenskapstillverkares vägnar (nedan kallade ”de sökande tillverkarna”) som står för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av den sammanlagda produktionen av dödbränd (sintrad) magnesia i gemenskapen.

(6)

Begäran grundades på att det var sannolikt att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla. Sedan kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén hade fastställt att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda en översyn inledde den en undersökning (6) enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(7)

Kommissionen underrättade officiellt de sökande tillverkarna i gemenskapen, de övriga tillverkarna i gemenskapen, de exporterande tillverkarna i Kina (nedan kallade ”de kinesiska exportörerna”), importörerna, handlarna, användarna och de intresseorganisationer för dessa som kommissionen visste var berörda samt företrädarna för det exporterande landets regering om inledandet av översynen.

(8)

Kommissionen sände frågeformulär till alla dessa parter och till dem som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Kommissionen gav också de parter som var direkt berörda möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(10)

Mot bakgrund av det till synes stora antalet exporterande tillverkare i Kina och importörer av den berörda produkten förutsågs i tillkännagivandet om inledande ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kunna besluta om ett stickprov var nödvändigt och, i så fall, göra ett urval sände kommissionen frågeformulär till varje berörd exporterande tillverkare och importör med specifika frågor om genomsnittlig försäljningsvolym och genomsnittliga försäljningspriser. Inget svar mottogs från någon exporterande tillverkare, och endast tre svar mottogs från importörer. Det beslutades därför att ett stickprov inte var nödvändigt.

(11)

Dessutom sändes frågeformulär till tillverkare i potentiella jämförbara länder, nämligen Brasilien, Kanada och Turkiet, som var kända hos kommissionen.

(12)

Samtliga sökande gemenskapstillverkare besvarade frågeformuläret. Ingen kinesisk exporterande tillverkare och ingen importör besvarade frågeformuläret. Två importörer lämnade emellertid synpunkter skriftligen. En användare besvarade delvis frågorna i frågeformuläret.

(13)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes nödvändiga för att avgöra sannolikheten av att dumpning och skada skulle fortsätta eller återkomma samt frågan om gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(14)

Undersökningen avseende fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2004 till och med den 31 december 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller i tabeller ”UP”). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2000 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(15)

Den berörda produkten är samma produkt som i de tidigare undersökningar som ledde till införandet av de nu gällande åtgärderna, dvs. naturlig dödbränd (sintrad) magnesia med ursprung i Kina, som omfattas av KN-nummer 2519 90 30.

(16)

Dödbränd (sintrad) magnesia framställs av magnesit, dvs. naturligt förekommande magnesiumkarbonat. För att kunna framställa dödbränd (sintrad) magnesia måste man bryta, krossa och sortera magnesiumkarbonat och sedan bränna denna i en ugn vid en temperatur på mellan 1 500 och 2 000° C. Resultatet är dödbränd (sintrad) magnesia med en halt av magnesiumoxid (MgO) på mellan 80 och 98 %. De viktigaste orenheterna i dödbränd (sintrad) magnesia är SiO2, Fe2O3, Al2O3, CaO och B2O3 (kiseldioxid, järnoxid, aluminiumoxid, kalciumoxid respektive boroxid). Dödbränd (sintrad) magnesia används främst inom industrin för eldfasta produkter vid tillverkningen av formade och oformade eldfasta produkter. Även om det finns olika typer av den berörda produkten, med t.ex. olika innehåll av magnesiumoxid, har de alla samma grundläggande kemiska och fysiska egenskaper och samma användningsområden och är sinsemellan utbytbara. Därför bör, liksom i den förra undersökningen, alla kvaliteter av dödbränd (sintrad) magnesia i denna undersökning betraktas som en enda produkt.

(17)

I likhet med vad som fastställdes i de tidigare undersökningarna har det vid denna översyn bekräftats att såväl de produkter som exporteras av Kina och de produkter som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Kina, som de produkter som tillverkas och säljs av gemenskapstillverkarna på gemenskapsmarknaden och av tillverkaren i det jämförbara landet på det landets inhemska marknad har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma slutanvändningsområden och därför anses vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(18)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla.

(19)

Eftersom ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna eller importörerna i gemenskapen samarbetade måste kommissionen grunda denna undersökning på uppgifter som stod till kommissionens förfogande från andra källor. För detta ändamål och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen användes uppgifter från Eurostat om det åttasiffriga KN-numret, kontrollerat mot andra källor, för fastställandet av importkvantiteter och importpriser.

(20)

På grundval av uppgifterna från Eurostat fastställdes det att 369 079 ton dödbränd (sintrad) magnesia importerats från Kina till gemenskapen under undersökningsperioden, dvs. cirka 40 % av förbrukningen i gemenskapen.

(21)

Under undersökningsperioden för den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång uppgick importvolymen av kinesisk dödbränd (sintrad) magnesia till gemenskapen till 260 967 ton, dvs. 54 % av förbrukningen i gemenskapen.

(22)

Det bör framhållas att det på grund av att gemenskapen utvidgats till 25 medlemsstater inte är möjligt att göra en direkt jämförelse mellan exportvolymer och marknadsandelar för exporten i den föregående och den nu aktuella översynen vid giltighetstidens utgång.

(23)

I enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen använde kommissionen samma metod som i den ursprungliga undersökningen. Det erinras om att en dumpningsmarginal på 50 % fastställdes i den ursprungliga undersökningen.

(24)

Vid beräkningen av normalvärdet togs hänsyn till det faktum att normalvärdet för importen från Kina i denna undersökning måste baseras på uppgifter från ett tredjeland med marknadsekonomi i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. I tillkännagivandet om inledande avsåg man att välja Turkiet som ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi. En icke-närstående importör hävdade att Turkiet inte var ett lämpligt land, eftersom det var svårare att få tillgång till råmaterial i Turkiet än i Kina. Gruvor för magnesitutvinning i Turkiet har enligt importören inte samma naturliga fördelar som de kinesiska, varför utvinnings- och bearbetningskostnaderna är högre än i kinesiska gruvor. Dessutom gjorde samma importör gällande att den inhemska marknaden i Turkiet var för liten för att vara representativ för den kinesiska marknaden. Denna importör föreslog Brasilien eller Kanada som lämpligare potentiella tredjeländer med marknadsekonomi.

(25)

Kommissionen undersökte om Turkiet, som användes som tredjeland med marknadsekonomi redan i den föregående undersökningen, fortfarande var ett rimligt val. Kommissionen konstaterade särskilt att minst tre turkiska företag tillverkade och sålde dödbränd (sintrad) magnesia i Turkiet i betydande mängder i konkurrens med varandra och med importen från andra länder. Frågan huruvida det är lättare att få tillgång till råmaterial i Kina än i Turkiet utreddes i den ursprungliga undersökningen, och det har inte lämnats någon ny bevisning som skulle kunna ändra slutsatsen att Turkiet är ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi. Om det skulle visa sig finnas sådana olikheter skulle hänsyn kunna tas till dessa i form av nödvändiga justeringar. En turkisk tillverkare gick med på att samarbeta.

(26)

Förslaget att välja Brasilien eller Kanada som potentiellt jämförbart land beaktades också, och antidumpningsfrågeformulär sändes till alla kända tillverkare av dödbränd (sintrad) magnesia i dessa länder. Inga svar mottogs emellertid, och kommissionen hade därför inte några uppgifter om försäljningspriser och tillverkningskostnader för dödbränd (sintrad) magnesia i Brasilien och Kanada. Det var därför inte möjligt att närmare överväga att använda Brasilien eller Kanada som jämförbara länder.

(27)

Slutsatsen var därför att Turkiet är ett lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet.

(28)

I enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen övervägdes det huruvida den turkiska tillverkarens försäljning av den berörda produkten på den inhemska marknaden vid normal handel hade varit tillräcklig. Eftersom volymen lönsamma transaktioner var högre än 80 % och det vägda genomsnittliga priset var högre än tillverkningskostnaden plus försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader fastställdes normalvärdet på grundval av de vägda genomsnittliga priser som faktiskt betalats för försäljningen av den berörda produkten på den inhemska marknaden i Turkiet. I enlighet med artikel 18 i grundförordningen, och eftersom ingen av de kinesiska exportörerna samarbetade, användes den turkiska tillverkarens genomsnittliga vägda försäljningspris, eftersom det inte fanns några uppgifter om de produkttyper som importerades från Kina till gemenskapen, och inte heller några uppgifter som tydde på att produktsortimentet när det gäller den kinesiska exporten till gemenskapen och försäljningen på den inhemska marknaden i Turkiet skilde sig särskilt mycket från varandra.

(29)

På grund av de kinesiska exportörernas bristande samarbetsvilja måste exportpriset i enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter. Uppgifter från Eurostat valdes som en lämplig bas för fastställande av exportpriset. Uppgifterna från Eurostat om genomsnittliga prisnivåer bekräftades av uppgifter som erhölls från den samarbetsvilliga användaren.

(30)

Det vägda, genomsnittliga normalvärdet jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen med det vägda, genomsnittliga exportpriset för dödbränd (sintrad) magnesia (båda på nivån fritt fabrik).

(31)

För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpris togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes för transportkostnader inom landet och till havs, samt för försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader.

(32)

I den tidigare undersökningen godtogs att det var lättare att få tillgång till råmaterial i Kina än i Turkiet. Eftersom det inte lämnats några uppgifter som visat att denna situation har förändrats beviljades en justering för att ta hänsyn till skillnaderna i utvinningsgrad mellan de båda länderna. Samma justering av normalvärdet användes som i den tidigare undersökningen, dvs. en minskning av normalvärdet motsvarande 20 % av de utvinningskostnader som konstaterats för den samarbetsvilliga turkiska tillverkaren.

(33)

Liksom i de tidigare undersökningarna ansågs det vidare att det kinesiska råmaterialet hade större renhet än det turkiska råmaterialet. Eftersom det inte lämnats några uppgifter som visat att det skett en förändring i detta avseende gjordes därför en justering motsvarande 25 % av den tillverkningskostnad som konstaterats för den samarbetsvilliga turkiska tillverkaren för att ta hänsyn till denna olikhet.

(34)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset visade att dumpning förekom, varvid dumpningsmarginalen motsvarade det belopp med vilket normalvärdet, fastställt enligt ovan, överskred priset vid export till gemenskapen. Den konstaterade dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, var i storleksordningen 35 %.

(35)

Utöver undersökningen av om det förekom dumpning under undersökningsperioden undersöktes även sannolikheten för fortsatt dumpning. Eftersom inte någon kinesisk exporterande tillverkare samarbetade, och eftersom endast få offentliga uppgifter fanns att tillgå om den kinesiska industrin för dödbränd (sintrad) magnesia, bygger slutsatserna nedan huvudsakligen på tillgängliga uppgifter, nämligen marknadsundersökningsuppgifter som lämnats av de sökande tillverkarna eller som konstaterats i samband med undersökningen och bedömts vara tillförlitliga, jämte uppgifter från Eurostat, The Japan Trade Statistics och US Bureau of the Census.

(36)

Enligt begäran om översyn vid giltighetstidens utgång har de kinesiska tillverkarna en betydande outnyttjad produktionskapacitet, eftersom de har världens största magnesittillgångar, som beräknas till cirka 1 300 miljoner ton. Den samlade kinesiska produktionskapaciteten för den berörda produkten beräknas till cirka 3,5 miljoner ton per år, medan den inhemska förbrukningen i Kina beräknas till cirka 1,2–1,5 miljoner ton och exporten till cirka 1 miljon ton per år. Detta tyder på att de kinesiska exportörernas produktion snabbt skulle kunna öka ytterligare.

(37)

Enligt uppgifter från Eurostat sjönk exportpriset för kinesisk dödbränd (sintrad) magnesia till gemenskapen med 10 % mellan år 2000 och undersökningsperioden, då åtgärderna var i kraft. Det genomsnittliga exportpriset för dödbränd (sintrad) magnesia låg inte desto mindre fortfarande över det införda minimiimportpriset.

(38)

Japan och Förenta staterna var två av Kinas största exportmarknader för dödbränd (sintrad) magnesia under skadeundersökningsperioden.

(39)

Mellan år 2000 och undersökningsperioden sjönk priserna för den kinesiska exporten till Japan med cirka 7 %, från 20 054 yen per ton till 19 513 yen per ton, medan kvantiteterna överlag förblev oförändrade mellan år 2000 och undersökningsperioden, cirka 270 000 ton. Exportpriserna till Japan, uttryckta i euro, var 202 EUR per ton år 2000 och 145 EUR per ton under undersökningsperioden.

(40)

Även om exportpriserna till Japan fortfarande var högre än exportpriserna till Europeiska gemenskapen var de således mycket närmare exportpriserna till gemenskapen i slutet av skadeundersökningsperioden än i början. Under skadeundersökningsperioden blev därför exporten till gemenskapen attraktivare för kinesiska exportörer än exporten till Japan, varför de kinesiska exportörerna stimulerades att exportera större volymer till gemenskapen.

(41)

Mellan år 2000 och undersökningsperioden ökade priserna för den kinesiska exporten till Förenta staterna betydligt, från 129 US-dollar per ton till 208 US-dollar per ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar 140 EUR per ton respektive 167 EUR per ton.

(42)

Det bör när det gäller denna enorma ökning av exportpriserna till Förenta staterna noteras att samtliga amerikanska tillverkare av naturlig dödbränd (sintrad) magnesia under skadeundersökningsperioden gradvis upphörde med sin verksamhet och att importen av denna produkt från Kina dominerade på den amerikanska marknaden. Den stod i själva verket för cirka 82 % av förbrukningen av dödbränd (sintrad) magnesia i Förenta staterna under undersökningsperioden.

(43)

Den amerikanska marknaden med jämförelsevis höga priser, särskilt en högre prisnivå för exporten till Förenta staterna än till Europeiska gemenskapen, kan därför ha blivit attraktivare för kinesiska exportörer av dödbränd (sintrad) magnesia under skadeundersökningsperioden. Exportkvantiteterna av dödbränd (sintrad) magnesia till Förenta staterna ökade emellertid inte överlag mellan skadeundersökningsperiodens början och undersökningsperioden, utan låg kvar på cirka 340 000 ton per år. Det förefaller därför inte troligt att de kinesiska exportörerna avsevärt skulle öka sina exportvolymer av dödbränd (sintrad) magnesia till Förenta staterna inom den närmaste framtiden.

(44)

Mot bakgrund av de kinesiska tillverkarnas betydande outnyttjade kapacitet är det i alla händelser inte troligt att tredjeländer skulle kunna absorbera en ökning av den kinesiska exporten. Om åtgärderna tilläts upphöra att gälla skulle de kinesiska exportörerna därför uppmuntras öka sin export till gemenskapen.

(45)

Eftersom ingen kinesisk exporterande tillverkare samarbetade i undersökningen baserades analysen när det gäller utvecklingen av den kinesiska exporten till gemenskapen på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

(46)

De utvecklingstendenser som observerades under skadeundersökningsperioden visar på stora årliga variationer i de genomsnittliga volymerna och priserna per enhet för den kinesiska exporten till gemenskapen.

(47)

När det gäller priserna var såsom anges ovan prisminskningen överlag under skadeundersökningsperioden 10 %, men en avsevärd minskning (– 24 %) skedde under de sista åren av skadeundersökningsperioden, nämligen mellan 2001 och 2004.

(48)

Vad volymerna beträffar påpekas ovan att de kinesiska exportörerna skulle uppmuntras att ytterligare öka sina exportvolymer till EU med hänsyn till den outnyttjade kapacitet som stod till förfogande och de begränsade möjligheterna att öka exporten till tredjeländer. Medan den allmänna utvecklingen under skadeundersökningsperioden visade en ökning på 6 %, ägde betydande ökningar rum under de sista åren av skadeundersökningsperioden (+ 36 % mellan 2001 och 2004).

(49)

Samtidigt som det inte finns någonting som tyder på att den utveckling som observerades under de sista åren av skadeundersökningsperioden inte skulle fortsätta visar den information som står till förfogande att en ytterligare minskning av priserna och ytterligare ökning av volymerna sannolikt kommer att inträffa. Den förväntade ytterligare ökningen av den kinesiska exporten till gemenskapen kommer troligtvis att ske på bekostnad av gemenskapsindustrin, med andra ord till priser som är på samma nivå som eller till och med under de nuvarande dumpade prisnivåerna, i syfte att vinna marknadsandel.

(50)

Vidare är det, såsom anges i skäl 73 i förordning (EG) nr 360/2000, nödvändigt att påpeka att de kinesiska exportpriserna och exportmängderna för närvarande påverkas av det exportlicenssystem som införts av de kinesiska myndigheterna, vilket innebär att om detta system avskaffades skulle de kinesiska exportörerna kunna öka sin exportvolym och sänka sitt exportpris.

(51)

Undersökningen visade att de kinesiska exportörerna fortsatte med sin dumpning under undersökningsperioden i betydande omfattning. Eftersom Kina har en avsevärd outnyttjad produktionskapacitet och Europeiska gemenskapen kan ha blivit en attraktivare marknad för kinesiska exportörer än tidigare jämfört med andra marknader, är det mycket sannolikt att dumpningen fortsätter om de nuvarande åtgärderna upphör att gälla, åtminstone i samma omfattning. Dessutom är det sannolikt att den dumpade importens volym ökar avsevärt och att priserna på denna import sjunker om de nuvarande åtgärderna upphör att gälla.

(52)

Under undersökningsperioden fanns det fem tillverkare av dödbränd (sintrad) magnesia i gemenskapen. Vid undersökningen fastställdes att de tre sökande gemenskapstillverkare som samarbetade till fullo stod för cirka 55 % av tillverkningen av dödbränd (sintrad) magnesia i gemenskapen och därför utgör gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och artikel 5.4 i grundförordningen.

(53)

En tillverkare samarbetade inte, men var inte heller emot undersökningen. Det visade sig att denna tillverkare är en helt integrerad tillverkare som i senare led använder sin dödbrända (sintrade) magnesia uteslutande för internt bruk.

(54)

En annan tillverkare var känd av kommissionen och kontaktades inom ramen för detta förfarande. Det företaget varken uttryckte sitt stöd för eller motsatte sig förfarandet.

(55)

För att avgöra om gemenskapsindustrin lidit skada och fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna avseende gemenskapsindustrins situation undersöktes om och i vilken utsträckning man i denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som tillverkas av gemenskapsindustrin.

(56)

Dödbränd (sintrad) magnesia används som insatsvara i produktionen av eldfasta produkter inom samma företag, eller säljs som sådana till närstående eller inte närstående tredje parter.

(57)

I samband med denna undersökning ansågs företagsintern användning föreligga när produkten levererades inom samma företagsgrupp för vidare bearbetning i senare led i förädlingskedjan. Vid företagsintern användning skedde försäljningen eller överföringen av kostnadsansvaret till ett internt värde som inte fastställs enligt marknadsmässiga villkor eller till ett företag som inte fritt kunde välja leverantör. Följaktligen måste den företagsinterna användningen analyseras vad gäller tillverkade kvantiteter och dess andel av den sammanlagda försäljningen. I alla övriga fall ansågs försäljning på den öppna marknaden föreligga.

(58)

Skillnaden mellan den företagsinterna och den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen, eftersom produkter avsedda för företagsintern användning inte är utsatta för direkt konkurrens från importerade produkter. Produktion för den öppna marknaden konstaterades däremot konkurrera direkt med import av den berörda produkten.

(59)

För att ge en så fullständig bild som möjligt av gemenskapsindustrins situation inhämtades och analyserades uppgifter beträffande all verksamhet som rör dödbränd (sintrad) magnesia, och därefter fastställdes om denna produkt var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden.

(60)

Undersökningen visade att vissa ekonomiska indikatorer som rörde gemenskapsindustrin rimligen kunde undersökas för verksamheten som helhet, dvs. för både den företagsinterna användningen och försäljningen på den öppna marknaden. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande, kassaflöde, investeringar, förmåga att anskaffa kapital, lager, sysselsättning, arbetskraftskostnader och produktivitet är beroende av verksamheten som helhet, oavsett om produkten överförs till ett senare led i förädlingskedjan inom samma företagsgrupp för vidare bearbetning eller om den säljs på den öppna marknaden.

(61)

De övriga ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin analyserades och bedömdes med hänvisning till den situation som var rådande på den öppna marknaden, särskilt i de fall där marknadsförhållandena är mätbara och där transaktionerna genomförs enligt normala marknadsvillkor som innebär fritt val av leverantör; det rör sig om försäljningsvolym och försäljningspriser på gemenskapsmarknaden, exportvolym och exportpriser. I detta avseende fastställdes förbrukning, marknadsandelar, tillväxt, lönsamhet och räntabilitet på grundval av försäljningen på den öppna marknaden.

(62)

Förbrukningen i gemenskapen beräknades på grundval av den samlade volymen av gemenskapsindustrins försäljning i gemenskapen (med undantag av den företagsinterna användningen), importen från Kina och importen från andra tredjeländer.

(63)

På denna grundval ökade gemenskapsförbrukningen under skadeundersökningsperioden med 32 %, från 693 145 ton år 2000 till 911 672 ton under undersökningsperioden. Detta berodde delvis på stålindustrins återhämtning.

Tabell 1 –   Förbrukning i gemenskapen

(64)

För att komplettera uppgifterna om gemenskapsförbrukningen på den öppna marknaden beräknades även företagsintern användning på grundval av kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret samt på marknadsupplysningar som lämnats av de sökande tillverkarna. Det konstaterades att den företagsinterna användningen ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 2 –   Företagsintern användning

(65)

Importvolymen från Kina följde inte samma utveckling som gemenskapsförbrukningen. Den minskade först med i genomsnitt 25 % mellan 2000 och 2002, och ökade sedan med 41 % mellan 2002 och undersökningsperioden. Totalt sett ökade importen från Kina med 6 % under skadeundersökningsperioden, från 349 561 ton till 369 079 ton.

Tabell 3 –   Importen från Kina

(66)

Marknadsandelen för importen från Kina, uttryckt i procent av gemenskapsförbrukningen på den öppna marknaden, minskade från 50 % år 2000 till 40 % under undersökningsperioden.

Tabell 4 –   Marknadsandel för importen från Kina

(67)

Det genomsnittliga importpriset cif vid gemenskapens gräns när det gäller importen från Kina ökade med 14 % mellan 2000 och 2002, men minskade därefter kraftigt mellan 2002 och undersökningsperioden, med 22 %. Under hela skadeundersökningsperioden minskade det med 10 % och uppgick till 140 EUR per ton under undersökningsperioden.

Tabell 5 –   Det genomsnittliga importpriset från Kina

(68)

Kommissionen undersökte huruvida de priser som togs ut av de exporterande tillverkarna i det berörda landet underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. För att bringa priserna upp till en jämförbar nivå justerades gemenskapstillverkarens priser till nivån fritt fabrik.

(69)

Den prisunderskridandemarginal som konstaterades på denna grundval var 7,6 %.

(70)

Gemenskapsindustrins produktion ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden och följde i viss mån samma utveckling som förbrukningen i gemenskapen. Minskningen i produktionen 2002 (med 3 procentenheter) sammanföll med den minskade förbrukningen av dödbränd (sintrad) magnesia på gemenskapsmarknaden.

Tabell 6 –   Produktionsvolym

(71)

Under skadeundersökningsperioden var gemenskapsindustrins produktionskapacitet till att börja med stabil mellan 2000 och 2002 och ökade därefter med 3 % mellan 2002 och undersökningsperioden.

Tabell 7 –   Produktionskapacitet

(72)

Under skadeundersökningsperioden följde kapacitetsutnyttjandet samma utveckling som gemenskapstillverkningen och gemenskapsförbrukningen. Kapacitetsutnyttjandet minskade med 2 % mellan 2000 och 2002, men ökade efter 2002, så att det under hela skadeundersökningsperioden ökade med 7 %.

Tabell 8 –   Kapacitetsutnyttjande

(73)

Kassaflödet fluktuerade under skadeundersökningsperioden. Det låg emellertid på det hela taget kvar på samma nivå (– 1 %).

Tabell 9 –   Kassaflöde

(74)

Investeringarna minskade med cirka 23 % under skadeundersökningsperioden. De var emellertid fortfarande betydande och motsvarade under undersökningsperioden cirka 10 % av gemenskapsindustrins totala omsättning.

Tabell 10 –   Investeringar

(75)

Gemenskapsindustrin konstaterades inte ha några svårigheter med att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden.

(76)

Av tabellen nedan framgår att lagren ökade betydligt under skadeundersökningsperioden, med 88 %. Denna ökning är emellertid inte betydande i absoluta tal.

(77)

Förhållandet mellan lagervolymen och produktionsvolymen, som uppgick till 4 % år 2000, ökade till cirka 7 % under undersökningsperioden.

Tabell 11 –   Lager

(78)

Efter en ökning på 8 % mellan 2000 och 2002 minskade sysselsättningen 2003 och under undersökningsperioden. Den minskade överlag med 4 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 12 –   Sysselsättning

(79)

Mot bakgrund av den ökade produktionen och den minskade sysselsättningen ökade produktiviteten med 15 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 13 –   Produktivitet

(80)

Under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins arbetskraftskostnader gradvis. Den totala ökningen mellan år 2000 och undersökningsperioden var 32 %.

Tabell 14 –   Löner

(81)

Gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden minskade med 9 % mellan 2000 och 2003, men ökade under undersökningsperioden, så att den totalt sett ökade med 3 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 15 –   Gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående parter

(82)

Under skadeundersökningsperioden ökade de genomsnittliga försäljningspriser som gemenskapsindustrin tog ut på den öppna gemenskapsmarknaden för dödbränd (sintrad) magnesia gradvis. Den totala ökningen mellan år 2000 och undersökningsperioden var 25 %.

Tabell 16 –   Gemenskapsindustrins försäljningspriser

(83)

Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade totalt sett från 26 % år 2000 till 20 % under undersökningsperioden.

Tabell 17 –   Marknadsandel för gemenskapsindustrin

(84)

Medan förbrukningen i gemenskapen ökade med 32 % under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins försäljningsvolym på den öppna marknaden med endast 3 %, samtidigt som dess andel av denna marknad minskade med 6 %. Den ökande trenden när det gäller gemenskapsförbrukningen följdes således inte av en motsvarande ökning av gemenskapsindustrins försäljning.

(85)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades lönsamheten, uttryckt i procent av nettoförsäljningsvärdet till icke-närstående parter, på följande sätt:

Tabell 18 –   Lönsamhet

(86)

Gemenskapsindustrins lönsamhet följde samma utveckling som dess försäljningspriser. Efter ett förlustår 2000 och ett år med nollresultat utan vare sig vinst eller förlust 2001, gick gemenskapsindustrin med vinst 2002 och under de följande åren. Lönsamheten ökade då från 3,9 % år 2002 till 11,4 % under undersökningsperioden. Detta berodde huvudsakligen på en övergång till produktion av produkter med ett högre mervärde. Under hela skadeundersökningsperioden var gemenskapsindustrins genomsnittliga vinst 4,5 %.

(87)

Räntabiliteten, uttryckt som vinst eller förlust i förhållande till nettobokvärdet av investeringar, följde samma utveckling som lönsamheten.

Tabell 19 –   Räntabilitet

(88)

Gemenskapsindustrins export av dödbränd (sintrad) magnesia varierade under skadeundersökningsperioden. Den låg emellertid på det hela taget kvar på samma nivå under undersökningsperioden som år 2000 (en liten minskning med 1 %). Denna export uppgick fortfarande till cirka 40 % av gemenskapsindustrins totala produktion under undersökningsperioden.

Tabell 20 –   Gemenskapsindustrins export

(89)

Importvolymerna av dödbränd (sintrad) magnesia till gemenskapen från andra länder än Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 21 –   Import från andra tredjeländer

(90)

Den totala importvolymen av dödbränd (sintrad) magnesia från andra tredjeländer än Kina mer än fördubblades under skadeundersökningsperioden och ökade från 164 044 ton år 2000 till 358 552 ton under undersökningsperioden. De främsta exportörerna till gemenskapen var Australien, Nordkorea, Turkiet, Brasilien, Ryssland och Sydkorea.

(91)

Marknadsandelen för importen med ursprung i andra tredjeländer än Kina ökade med 15,6 procentenheter under skadeundersökningsperioden och utgjorde under undersökningsperioden 39,3 %.

Tabell 22 –   Marknadsandel för importen från andra tredjeländer

(92)

De genomsnittliga importpriserna från andra tredjeländer var högre än gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden, med undantag av importpriserna från Nordkorea, Ryssland och Sydkorea. Det bör påpekas att importen av den berörda produkten från dessa tre länder utgjorde endast 8,9 % av all import till gemenskapen under skadeundersökningsperioden, med en samlad marknadsandel i gemenskapen på 7,1 %, jämfört med Kinas marknadsandel som var 40 %.

Tabell 23 –   Import till gemenskapen från andra tredjeländer – priser

(93)

Mot bakgrund av ovanstående anses importen av den berörda produkten från andra tredjeländer inte ha haft några betydande verkningar för gemenskapsindustrins ekonomiska situation under skadeundersökningsperioden.

(94)

De gällande åtgärderna har lett till att gemenskapsindustrin delvis har återhämtat sig sedan år 2000. Parallellt med en ökning av den samlade förbrukningen i gemenskapen lyckades gemenskapsindustrin öka sina försäljningsvolymer och höja sina priser. Ekonomiska faktorer som produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande, lönsamhet, räntabilitet och produktivitet visade också en positiv utveckling. Dessa indikatorer visar att gemenskapsindustrin ansträngde sig att förbättra sin konkurrenskraft och till viss del lyckades med detta. Gemenskapsindustrins försäljning i gemenskapen har varit lönsam sedan 2002.

(95)

Det fanns dock andra indikatorer som visade på en negativ utveckling. Gemenskapsindustrins andel av den öppna marknaden minskade liksom investeringarna, medan lagren, produktionskostnaden per enhet och arbetskraftskostnaderna ökade. Inte desto mindre kan slutsatsen dras att gemenskapsindustrins situation överlag förbättrades betydligt under skadeundersökningsperioden, även om den återhämtning som konstaterats är partiell. Trots denna återhämtning befinner sig gemenskapsindustrin fortfarande i en sårbar situation, bl.a. till följd av det ökade pristrycket från den dumpade importen från Kina.

(96)

Mot bakgrund av gemenskapsindustrins försiktiga återhämtning har fortsatt skada till följd av dumpad import inte kunnat fastställas. Det undersöktes därför om skadan skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(97)

När det gäller de sannolika verkningarna för gemenskapsindustrins situation om de gällande åtgärderna upphör att gälla undersöktes en rad faktorer tillsammans med de faktorer som beskrivs i korthet ovan.

(98)

Jämförelsen mellan importen till gemenskapen från Kina och importen från andra tredjeländer har visat på väsentliga prisskillnader. Importpriserna från andra tredjeländer, utom Ryssland, Nordkorea och Sydkorea, var högre än gemenskapsindustrins försäljningspriser under skadeundersökningsperioden, medan genomsnittspriset för den dumpade importen från Kina minskade med 10 %.

(99)

När det gäller importen från Ryssland, Nordkorea och Sydkorea minskade de genomsnittliga exportpriserna till Europeiska gemenskapen, som redan var relativt låga, proportionellt sett i mindre grad än de kinesiska exportpriserna till gemenskapen. Dessutom var importvolymerna från dessa länder fortfarande mycket små jämfört med importvolymerna från Kina. Rysslands, Nordkoreas och Sydkoreas samlade marknadsandel var under undersökningsperioden 7,1 %, dvs. mindre än en femtedel av Kinas. Under undersökningsperioden var därför de ekonomiska verkningarna av importen av dödbränd magnesia från Kina till gemenskapsmarknaden mycket större än verkningarna av importen från Ryssland, Nordkorea och Sydkorea, och det finns ingenting som tyder på att detta kommer att ändra sig i framtiden.

(100)

Såsom redan beskrivits närmare i skälen 45–50 är det sannolikt att importen, till dumpade priser, av den berörda produkten från Kina ökar och att priserna minskar om antidumpningsåtgärderna tillåts upphöra att gälla, av följande skäl:

(101)

Slutsatsen är att den betydande importvolymen från Kina till låga och sjunkande priser har utövat ett allt större tryck på gemenskapens marknad för dödbränd (sintrad) magnesia som med all sannolikhet kommer att fortsätta att förstärkas om antidumpningsåtgärderna upphör att gälla, eftersom priserna för importen från Kina sannolikt skulle sjunka medan exportvolymerna skulle öka. En plötslig ökning av importen från Kina skulle med all sannolikhet leda till att gemenskapsindustrins marknadsandel minskade ytterligare, och med tanke på den parallella utvecklingen av gemenskapsindustrins försäljningspriser och lönsamhet under skadeundersökningsperioden är det nästan säkert att det ökade pristrycket leder till en minskning av gemenskapsindustrins lönsamhet. De övriga indikatorerna skulle med största sannolikhet också utvecklas negativt, när gemenskapsindustrin väl börjar tappa försäljning och står inför väsentligt sjunkande priser.

(102)

Vidare förefaller det inte finnas några andra faktorer som skulle kunna vålla gemenskapsindustrin skada. Importen från andra länder skedde antingen till högre priser än de kinesiska eller i väsentligt mindre volymer, och det finns ingenting som tyder på att detta kommer att ändra sig i framtiden.

(103)

Mot bakgrund av ovanstående är slutsatsen att om åtgärderna tillåts upphöra att gälla kommer med all sannolikhet den skada som gemenskapsindustrin vållas genom den dumpade importen att återkomma.

(104)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes huruvida en förlängning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot gemenskapens intresse som helhet. Vid fastställandet av gemenskapens intresse gjordes en bedömning av alla berörda parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas, handlarnas och användarnas av den berörda produkten intressen.

(105)

För att bedöma de sannolika verkningarna av en förlängning av åtgärderna respektive av åtgärdernas upphörande begärde kommissionen uppgifter från alla de berörda parter som nämns ovan. Kommissionen sände frågeformulär till 18 importörer och 17 användare av den berörda produkten. Inga importörer besvarade frågeformulären, trots att två av dem gett sig till känna skriftligen. En av användarna besvarade delvis frågeformuläret.

(106)

Det bör erinras om att införandet av åtgärder inte ansågs strida mot gemenskapens intresse i den tidigare undersökningen. Det bör vidare noteras att den nuvarande undersökningen är den andra översynen vid giltighetstidens utgång, vilket innebär att kommissionen undersöker en situation där antidumpningsåtgärder redan är i kraft. Tidpunkten för denna undersökning och dess art medger följaktligen att man bedömer de eventuella negativa verkningar som de nuvarande antidumpningsåtgärderna kan ha haft för de berörda parterna.

(107)

På denna grundval undersöktes det om det, trots slutsatserna om fortsatt dumpning och sannolikheten för återkommande skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det i detta särskilda fall inte skulle ligga i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna.

(108)

Det erinras om att det har fastställts att om antidumpningsåtgärderna inte bibehålls är det sannolikt att dumpningen fortsätter med en hög och allt större dumpningsmarginal, vilket leder till att gemenskapsindustrins situation, som fortfarande inte är stabil och inte har återhämtat sig helt, försämras. Om åtgärderna däremot bibehålls bör detta hjälpa gemenskapsindustrin att återhämta sig helt och undvika ytterligare skada. De ansträngningar som gemenskapsindustrin gjort för att rationalisera sin produktion och öka sin konkurrenskraft, och den lönsamhet som gemenskapsindustrin hade under de senaste tre åren av skadeundersökningsperioden, visar dessutom att denna industri är lönsam och konkurrenskraftig.

(109)

Mot bakgrund av ovanstående förefaller det nödvändigt att förlänga de nuvarande åtgärderna för att undvika de negativa verkningar av den dumpade importen som skulle kunna äventyra gemenskapsindustrins återhämtningsprocess och i slutändan dess blotta existens och därmed ett antal arbetstillfällen. Det bör också beaktas att om gemenskapsindustrin försvinner får detta även negativa följder för industrin i senare led i förädlingskedjan, eftersom denna industri får betydligt färre leverantörer att välja bland.

(110)

Såsom anges ovan svarade inte någon av de icke-närstående importörerna på kommissionens frågeformulär. Den bristande samarbetsviljan är i sig ett tecken på att det inte har uppstått några betydande negativa verkningar för denna sektors ekonomiska situation till följd av åtgärdernas införande. Detta bekräftas av det faktum att importörerna fortsatte att handla med den berörda produkten i betydande mängder och att de till och med ökade importvolymen under skadeundersökningsperioden.

(111)

Slutsatsen är därför att den ekonomiska situationen för importörerna av den berörda produkten inte har påverkats särskilt negativt av införandet av de nu gällande antidumpningsåtgärderna. Av samma skäl är det därför inte heller sannolikt att fortsatta åtgärder leder till en försämring av deras ekonomiska situation i framtiden.

(112)

Användarna av den berörda produkten, dvs. industrin i senare led i förädlingskedjan, är huvudsakligen tillverkare av eldfasta produkter. Såsom anges ovan svarade endast en av de 17 användare som fick ett frågeformulär från kommissionen, och detta företag besvarade endast delvis frågeformuläret. På samma sätt som för importörerna är den låga graden av samarbetsvilja i sig ett tecken på att denna sektor inte har drabbats av några betydande negativa verkningar för sin ekonomiska situation till följd av åtgärderna. Även om det samarbetsvilliga företaget i industrin i senare led i förädlingskedjan endast är begränsat representativt, eftersom det köpte mindre än 5 % av den samlade dödbrända (sintrade) magnesia som importerades från Kina under undersökningsperioden, bedömdes de gällande åtgärdernas verkningar för dess situation.

(113)

När det gäller detta fastställdes vid undersökningen att den samarbetsvilliga användaren fortsatte att importera dödbränd (sintrad) magnesia från Kina trots de gällande åtgärderna. Åtgärderna föranledde alltså inte tillverkarna av eldfasta produkter att byta försörjningskälla. Även om dödbränd (sintrad) magnesia utgjorde en icke-försumbar, om än liten, andel av tillverkningskostnaden för eldfasta produkter, var de kinesiska importpriserna fortfarande relativt låga och minskade till och med totalt sett under skadeundersökningsperioden. Slutsatsen kan därför dras att antidumpningsåtgärderna inte hade några betydande negativa verkningar för kostnadssituationen och lönsamheten för användarna av den berörda produkten.

(114)

Den samarbetsvilliga användaren hävdade att även om ett bibehållande av antidumpningsåtgärderna på kort sikt inte fick några betydande verkningar för dess situation, skulle det på medellång eller lång sikt kunna leda till att allt fler eldfasta produkter tillverkades utanför Europeiska gemenskapen och importerades till gemenskapen i stället för råmaterialet, dödbränd (sintrad) magnesia.

(115)

När det gäller detta är det nödvändigt att erinra om att, såsom visats ovan, avsikten med de nu gällande antidumpningsåtgärderna inte varit att stänga gemenskapsmarknaden för import av dödbränd (sintrad) magnesia, utan snarare att motverka orättvisa handelsbruk och i viss mån undanröja den dumpade importens snedvridande verkan. Att sörja för lika villkor för den gemenskapsindustri som tillverkar dödbränd (sintrad) magnesia innebär också att större konkurrens mellan olika leverantörer av dödbränd (sintrad) magnesia garanteras på gemenskapsmarknaden, inbegripet för kinesiska exportörer av denna produkt.

(116)

Vidare konstaterades att exporten från Kina till vissa andra stora marknader, inbegripet den amerikanska, skedde till högre priser än till gemenskapen. Åtgärderna förefaller därför inte ha lett till att priserna för importen till gemenskapen stigit över importpriserna till andra tredjeländer. Påståendet om att fortsatta antidumpningsåtgärder skulle inverka på konkurrenskraften på andra marknader avvisades därför.

(117)

Slutsatsen var därför att om åtgärderna bibehålls på samma nivå skulle detta inte leda till någon försämring av användarnas situation.

(118)

Undersökningen har visat att gemenskapsindustrin tack vare de gällande antidumpningsåtgärderna har kunnat återhämta sig i viss utsträckning. Om åtgärderna tilläts upphöra att gälla skulle detta äventyra återhämtningsprocessen och eventuellt leda till gemenskapsindustrins försvinnande. Fortsatta åtgärder är därför i gemenskapsindustrins intresse.

(119)

Dessutom förefaller de gällande åtgärderna inte tidigare ha haft några betydande negativa verkningar för användarnas och importörernas ekonomiska situation. En eventuell prisökning för användarna till följd av införandet av antidumpningsåtgärder förefaller mot bakgrund av de uppgifter som inhämtats i samband med den nuvarande undersökningen därför inte vara orimlig jämfört med den fördel som gemenskapsindustrin skulle få om man undanröjde den snedvridning av handeln som vållas av den dumpade importen, och den fördel som användarna skulle få av den fortsatta konkurrensen mellan olika leverantörer av dödbränd (sintrad) magnesia på gemenskapsmarknaden. Slutsatsen är därför att det inte finns några tvingande skäl till att inte förlänga giltighetstiden för de nu gällande antidumpningsåtgärderna.

(120)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för förslaget att bibehålla de gällande åtgärderna. De beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av uppgifter. Inga synpunkter mottogs som skulle ha kunnat ändra de ovannämnda slutsatserna.

(121)

Av ovanstående följer att den rörliga antidumpningstull, förenad med ett minimipris på 120 EUR per ton, för import av dödbränd (sintrad) magnesia med ursprung i Kina som införts genom förordning (EG) nr 360/2000 bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

a)

Skillnaden mellan minimiimportpriset på 120 EUR per ton och nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, i samtliga fall där det sistnämnda priset

b)

Noll, om nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, fastställs på grundval av en faktura utställd av en exportör etablerad i Kina direkt till en icke-närstående part i gemenskapen och är lika högt som eller högre än minimiimportpriset på 120 EUR per ton (TARIC-tilläggsnummer A439).

c)

Ett belopp motsvarande en värdetull på 63,3 % i alla övriga fall som inte omfattas av a och b (TARIC-tilläggsnummer A999).