EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32006R0166

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (Text av betydelse för EES)

OJ L 33, 4.2.2006, p. 1–17 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Bulgarian: Chapter 15 Volume 015 P. 212 - 228
Special edition in Romanian: Chapter 15 Volume 015 P. 212 - 228

Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 01/01/2020

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2006/166/oj

4.2.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 33/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 166/2006

av den 18 januari 2006

om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Enligt gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG (3), bör allmänheten ges tillgång till lättillgänglig information om miljöförhållanden och miljötrender i förhållande till sociala och ekonomiska trender och hälsotrender. Där sägs också att det är viktigt att verka för att öka allmänhetens miljömedvetenhet.

(2)

I FN/ECE:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor (nedan kallad ”Århuskonventionen”), som undertecknades av Europeiska gemenskapen den 25 juni 1998, betonas att man genom att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation och genom att sprida sådan information kan bidra till ökad medvetenhet om miljöfrågor, ett fritt åsiktsutbyte, ett effektivare deltagande av allmänheten i miljöbeslut och, i slutändan, till en bättre miljö.

(3)

Register över utsläpp och överföringar av föroreningar (nedan kallade ”register”) är ett kostnadseffektivt sätt att främja ökad miljöhänsyn och ge allmänheten tillgång till information om utsläpp av föroreningar och borttransport av föroreningar och avfall. De kan också användas för att följa trender, påvisa framsteg när det gäller att minska utsläppen, övervaka att vissa internationella avtal följs, fastställa prioriteringar och bedöma vilka framsteg gemenskapens och medlemsstaternas miljöpolitik och miljöprogram resulterat i.

(4)

Ett integrerat och enhetligt register ger allmänheten och näringslivet samt forskare, försäkringsbolag, lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och andra beslutsfattare ett bra underlag för jämförelser och framtida beslut i miljöfrågor.

(5)

Den 21 maj 2003 undertecknade Europeiska gemenskapen FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (nedan kallat ”protokollet”). Eftersom gemenskapen har för avsikt att ingå detta protokoll bör bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen stämma överens med protokollet.

(6)

Ett europeiskt register över förorenande utsläpp (nedan kallat ”EPER”) upprättades genom kommissionens beslut 2000/479/EG (4). Protokollet bygger på samma principer som EPER, men går längre genom att fler föroreningar och verksamheter omfattas av rapporteringsplikten, liksom utsläpp till mark, utsläpp från diffusa källor och borttransport.

(7)

Målsättningen med ett europeiskt register kan endast uppnås om man har tillgång till tillförlitliga och jämförbara data. Det krävs därför en lämplig harmonisering av de system som används för insamling och överföring av data för att säkerställa att dessa data är jämförbara och av hög kvalitet. Enligt protokollet skall det europeiska registret utformas så att allmänheten så enkelt som möjligt kan få tillgång till det via Internet. Det bör vara möjligt att på ett enkelt sätt identifiera utsläpp och överföringar både när de redovisas sammanlagt och separat så att det går att få tillgång till så mycket information som möjligt inom rimlig tid.

(8)

För att ytterligare bidra till målet att främja allmänhetens tillgång till lättillgänglig information om miljöförhållanden och miljötrender, och till att gemene man blir mer miljömedveten bör det europeiska registret länkas till andra liknande databaser i medlemsstaterna och länder utanför EU, och till internationella organisationers databaser.

(9)

Enligt protokollet bör det europeiska registret också innehålla information om särskilda åtgärder för bortskaffande av avfall, som skall rapporteras som utsläpp till mark. Återvinning, exempelvis i form av slam- och gödselspridning, rapporteras inte under denna kategori.

(10)

För att uppnå målet att det europeiska registret skall ge allmänheten tillförlitlig information och möjliggöra kunskapsbaserade beslut är det nödvändigt att fastställa rimliga men strikta tidsfrister för datainsamling och rapportering. Detta gäller särskilt medlemsstaternas rapportering till kommissionen.

(11)

Det är i många medlemsstater en väl inarbetad rutin att industrienheter lämnar rapporter om sina utsläpp, men rapporteringen är inte alltid enhetlig, fullständig och jämförbar. Rapporteringen av utsläpp från diffusa källor bör förbättras, där så är lämpligt, så att beslutsfattarna lättare kan se dessa utsläpp i sitt sammanhang och avgöra hur de kan minskas på effektivast möjliga sätt.

(12)

De data som medlemsstaterna tillhandahåller bör vara av hög kvalitet, särskilt med avseende på fullständighet, enhetlighet och trovärdighet. För att förbättra kvaliteten på de data som rapporteras är det mycket viktigt att fortsättningsvis samordna såväl verksamhetsutövarnas som medlemsstaternas insatser. Kommissionen kommer därför tillsammans med medlemsstaterna att börja arbeta med kvalitetssäkring.

(13)

Enligt Århuskonventionen bör allmänheten kunna få tillgång till information i det europeiska registret utan att ange skälen för en sådan begäran. Detta kan i första hand uppnås genom att registret görs tillgängligt på elektronisk väg via Internet.

(14)

Tillgången till information i det europeiska registret bör vara obegränsad. Undantag från denna regel bör endast kunna göras om detta uttryckligen medges i gällande gemenskapslagstiftning.

(15)

Enligt Århuskonventionen bör allmänheten garanteras möjligheten att delta i den framtida utvecklingen av det europeiska registret genom att den i ett tidigt skede bereds tillfälle att lämna synpunkter, upplysningar, analyser eller åsikter som är av betydelse för beslutsprocessen. De sökande bör kunna begära rättslig prövning av den offentliga myndighetens handlande eller underlåtenhet i samband med begäran.

(16)

För att det europeiska registret skall bli mer användbart och få större genomslagskraft bör kommissionen och medlemsstaterna tillsammans utarbeta en vägledning för införandet av det europeiska registret, öka miljömedvetenheten hos allmänheten och tillhandahålla lämpligt tekniskt stöd.

(17)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

(18)

Eftersom målet med den föreslagna åtgärden, nämligen att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation genom upprättandet av en integrerad, enhetlig och gemenskapstäckande elektronisk databas inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom behovet av jämförbarhet av data i samtliga medlemsstater talar för en hög grad av harmonisering, och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(19)

För att förenkla rapporteringskraven och göra dem mer enhetliga är det nödvändigt att ändra rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall (6) och rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (7).

(20)

Syftet med ett europeiskt register är bland annat att informera allmänheten om viktiga utsläpp av föroreningar, framför allt till följd av verksamhet av det slag som omfattas av direktiv 96/61/EG. Allmänheten bör därför enligt denna förordning tillhandahållas information om anläggningar som omfattas av bilaga I till det direktivet.

(21)

För att undvika att rapporteringen görs flera gånger kan, enligt protokollet, system för register över utsläpp och överföringar av föroreningar i den mån det är praktiskt möjligt integreras i nuvarande informationskällor, såsom rapporteringsmekanismer med stöd av licenser eller verksamhetstillstånd. I enlighet med protokollet bör bestämmelserna i denna förordning inte påverka medlemsstaternas rätt att behålla eller införa ett mera omfattande eller mera allmänt tillgängligt register över utsläpp och överföringar av föroreningar än vad som krävs enligt protokollet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom den här förordningen upprättas ett integrerat register över utsläpp och överföringar av föroreningar på gemenskapsnivå (nedan kallat ”det europeiska registret”) i form av en elektronisk databas som är tillgänglig för allmänheten. I förordningen fastställs också regler för registrets funktion i syfte att genomföra FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (nedan kallat ”protokollet”) och underlätta allmänhetens deltagande i beslut som rör miljön samt att bidra till att förhindra och minska miljöföroreningar.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.

allmänheten: en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, sammanslutningar, organisationer eller grupper av dessa,

2.

behörig myndighet: den eller de nationella myndigheter, eller annat behörigt organ, som medlemsstaterna utsett,

3.

anläggning: en fast, teknisk enhet där en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I bedrivs, liksom all annan därmed förknippad verksamhet som tekniskt sett är knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar,

4.

industrienhet: en eller flera anläggningar på samma plats som drivs av en och samma fysiska eller juridiska person,

5.

plats: industrienhetens geografiska lokalisering,

6.

verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en industrienhet, eller, där detta föreskrivs i nationell lagstiftning, en person som har givits befogenheten att fatta avgörande ekonomiska beslut med avseende på industrienhetens tekniska funktionssätt,

7.

rapporteringsår: det kalenderår för vilket data om utsläpp av föroreningar och borttransport skall samlas in,

8.

ämne: ett kemiskt ämne och dess föreningar, med undantag för radioaktiva ämnen,

9.

föroreningar: ämnen eller grupper av ämnen som på grund av sina egenskaper kan vara skadliga för miljön eller människors hälsa om de sprids till miljön,

10.

utsläpp: spridning av föroreningar till miljön till följd av människors verksamhet, avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen, inbegripet spill, utsläpp till luft, vatten eller mark, injicering, bortskaffande eller dumpning, eller genom avloppssystem utan slutlig avloppsrening,

11.

borttransport: en förflyttning bort från en industrienhet av avfall för återvinning eller bortskaffande, eller av föroreningar i avloppsvatten för avloppsrening,

12.

diffusa källor: de många mindre eller spridda källor till utsläpp av föroreningar till mark, luft eller vatten, vars sammanlagda belastning kan ha en betydande inverkan på dessa media och för vilka det är opraktiskt att samla in rapporter från varje källa,

13.

avfall: alla ämnen eller föremål som omfattas av definitionen i artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall (8),

14.

farligt avfall: alla ämnen eller föremål som omfattas av definitionen i artikel 1.4 i direktiv 91/689/EEG,

15.

avloppsvatten: avloppsvatten från tätbebyggelse, hushållsspillvatten och industrispillvatten enligt definitionen i artikel 2.1, 2.2 och 2.3 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (9), och annat använt vatten som på grund av de ämnen eller föremål det innehåller regleras i gemenskapslagstiftningen,

16.

bortskaffande: varje åtgärd som avses i bilaga II A till direktiv 75/442/EEG,

17.

återvinning: varje åtgärd som avses i bilaga II B till direktiv 75/442/EEG.

Artikel 3

Innehållet i det europeiska registret

Det europeiska registret skall innehålla information om

a)

utsläpp av föroreningar enligt artikel 5.1 a som skall ingå i den rapport som utarbetas av verksamhetsutövare vid industrienheter där man bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga I,

b)

borttransport av avfall enligt artikel 5.1 b och av föroreningar i avloppsvatten enligt artikel 5.1 c som skall ingå i den rapport som utarbetas av verksamhetsutövare vid industrienheter där man bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga I,

c)

utsläpp av föroreningar från diffusa källor av det slag som avses i artikel 8.1, om sådan information är tillgänglig.

Artikel 4

Utformning och struktur

1.   Kommissionen skall se till att uppgifterna i det europeiska registret offentliggörs såväl sammanlagt som separat, så att utsläpp och överföringar kan sökas och identifieras med ledning av

a)

industrienheten, i tillämpliga fall också industrienhetens moderbolag, och dess geografiska lokalisering, inklusive avrinningsområdet,

b)

verksamhet,

c)

förekomst på medlemsstats- eller gemenskapsnivå,

d)

förorening eller, i tillämpliga fall, avfall,

e)

vart och ett av de media (luft, vatten, mark) som föroreningen släpps ut i,

f)

borttransport av avfall och, i tillämpliga fall, dess destination,

g)

borttransport av föroreningar i avloppsvatten,

h)

diffusa källor,

i)

ägare eller verksamhetsutövare.

2.   Det europeiska registret skall utformas så att det är så enkelt som möjligt för allmänheten att få tillgång till det och så att uppgifterna, vid normal funktion, alltid är lätta att få tillgång till via Internet eller på annan elektronisk väg. Registret skall utformas med hänsyn till att det kan komma att utvidgas och skall successivt omfatta alla tidigare inrapporterade uppgifter, åtminstone för de tio senaste rapporteringsåren.

3.   Det europeiska registret skall vara försett med länkar till

a)

medlemsstaternas nationella register över utsläpp och överföringar av föroreningar,

b)

andra allmänt tillgängliga databaser inom ämnesområden som har samband med registren, inbegripet länkar till andra fördragsslutande parters register över utsläpp och överföringar av föroreningar och, om möjligt, till andra länders register,

c)

industrienheters webbplatser, om sådana finns och ställs frivilligt till förfogande av industrienheterna.

Artikel 5

Verksamhetsutövarnas rapportering

1.   Vid varje industrienhet där en eller flera av de verksamheter utförs som finns förtecknade i bilaga I bedrivs i en utsträckning som ligger över tröskelvärdet för kapacitet i bilaga I skall verksamhetsutövaren till den behöriga myndigheten årligen lämna en rapport om mängden, med angivande av om uppgifterna bygger på mätning, beräkning eller uppskattning, av följande:

a)

Utsläpp till luft, vatten och mark av de föroreningar som förtecknas i bilaga II för vilka tröskelvärdet i bilaga II har överskridits.

b)

Borttransport av farligt avfall i större mängder än 2 ton per år eller av annat avfall i större mängder än 2 000 ton per år avsett för någon typ av återvinning, med undantag för bortskaffande för jordförbättring eller djupinjektering, i den bemärkelse som avses i artikel 6, (anges med ”R” i rapporten) eller bortskaffande (anges med ”D” i rapporten); om det är fråga om en gränsöverskridande transport av farligt avfall skall verksamhetsutövaren ange namn på och adress till den som skall återvinna eller bortskaffa avfallet och var detta faktiskt skall ske.

c)

Borttransport av de föroreningar som förtecknas i bilaga II i avloppsvatten avsett för avloppsrening för vilka tröskelvärdet i kolumn 1b i bilaga II har överskridits.

Vid varje industrienhet där en eller flera av de verksamheter utförs som finns förtecknade i bilaga I skall verksamhetsutövaren, om verksamheterna ligger över de tröskelvärden som anges i denna bilaga, till den behöriga myndigheten lämna in de uppgifter som identifierar industrienheten i enlighet med bilaga III, såvida den behöriga myndigheten inte redan har tillgång till dessa uppgifter.

I de fall som uppgifterna bygger på mätning eller beräkning skall analysmetod och/eller beräkningsmetod rapporteras.

De utsläpp som avses i bilaga II och som rapporteras enligt led a i denna punkt skall innefatta alla utsläpp från alla källor på platsen för industrienheten vilka ingår i bilaga I.

2.   Den information som avses i punkt 1 skall omfatta uppgifter om totala utsläpp och borttransporter som sker avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen.

Då verksamhetsutövarna tillhandahåller denna information skall de ange eventuella uppgifter om utsläpp genom olyckshändelse, i de fall sådana finns att tillgå.

3.   Verksamhetsutövaren vid varje industrienhet skall med lämpliga intervall samla in den information som behövs för att bedöma vilka utsläpp och borttransporter från industrienheten som omfattas av rapporteringsplikten enligt punkt 1.

4.   Vid utarbetandet av rapporten skall den berörda verksamhetsutövaren använda bästa tillgängliga information, vilken kan inbegripa mätdata, utsläppsfaktorer, massbalansberäkningar, indirekt övervakning eller andra beräkningar, tekniska uppskattningar och andra metoder i linje med artikel 9.1 och som överensstämmer med internationellt vedertagna metoder, om sådana finns.

5.   Verksamhetsutövaren vid varje berörd industrienhet skall hålla arkiven över de uppgifter från vilka den rapporterade informationen härleddes tillgängliga för behöriga myndigheter i medlemsstaten i fem år efter rapporteringsårets slut. Arkiven skall innehålla en beskrivning av den metod som använts för att samla in uppgifterna.

Artikel 6

Utsläpp till mark

Avfall som används för ”jordförbättring” eller ”djupinjektering” enligt bilaga IIA till direktiv 75/442/EEG skall enbart av verksamhetsutövaren vid den industrienhet där avfallet uppkommit rapporteras som utsläpp till mark.

Artikel 7

Medlemsstaternas rapportering

1.   Medlemsstaterna skall, avseende kraven i punkterna 2 och 3 i denna artikel, fastställa ett datum då verksamhetsutövarna skall lämna alla de uppgifter som anges i artikel 5.1 och 5.2 samt den information som anges i artikel 5.3, 5.4 och 5.5 till sin behöriga myndighet.

2.   Medlemsstaterna skall på elektronisk väg lämna alla de uppgifter som anges i artikel 5.1 och 5.2 till kommissionen i det format som anges i bilaga III och enligt följande tidsplan:

a)

För det första rapporteringsåret, senast 18 månader efter rapporteringsårets slut.

b)

För efterföljande rapporteringsår, senast 15 månader efter rapporteringsårets slut.

Rapporteringen skall inledas år 2007.

3.   Kommissionen skall med bistånd från Europeiska miljöbyrån lägga in den information som medlemsstaterna rapporterar i det europeiska registret inom följande tidsgränser:

a)

För det första rapporteringsåret, senast 21 månader efter rapporteringsårets slut.

b)

För efterföljande rapporteringsår, senast 16 månader efter rapporteringsårets slut.

Artikel 8

Utsläpp från diffusa källor

1.   Kommissionen skall med bistånd från Europeiska miljöbyrån ta med i det europeiska registret information om utsläpp från diffusa källor, såvida information av detta slag finns att tillgå och redan rapporterats av medlemsstaterna.

2.   Den information som avses i punkt 1 skall organiseras på ett sådant sätt att det är möjligt för användare att söka och identifiera utsläpp av föroreningar från diffusa källor inom lämpliga ytenheter och skall omfatta uppgifter om den typ av metod som använts för att få fram informationen.

3.   Om kommissionen konstaterar att det inte finns några uppgifter om utsläpp från diffusa källor skall den se till att rapportering inleds om utsläpp av relevanta föroreningar från en eller flera diffusa källor i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 och genom att använda internationellt godkända metoder, om sådana finns tillgängliga.

Artikel 9

Kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning

1.   Verksamhetsutövaren vid varje industrienhet som omfattas av rapporteringsplikten i artikel 5 skall säkerställa den inrapporterade informationens kvalitet.

2.   De behöriga myndigheterna skall bedöma kvaliteten på de data som industrienheternas verksamhetsutövare enligt punkt 1 lämnar, särskilt med avseende på deras fullständighet, enhetlighet och trovärdighet.

3.   Kommissionen skall samordna kvalitetssäkringsarbetet och kvalitetsbedömningen i samråd med den kommitté som avses i artikel 19.1.

4.   Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 anta riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp. Riktlinjerna skall vara förenliga med internationellt godkända metoder, när så är lämpligt, och skall vara förenliga med annan gemenskapslagstiftning.

Artikel 10

Tillgång till information

1.   Kommissionen skall med bistånd från Europeiska miljöbyrån se till att det europeiska registret blir allmänt tillgängligt genom att det läggs ut avgiftsfritt på Internet enligt den tidsplan som fastställs i artikel 7.3.

2.   Om allmänheten inte på ett enkelt sätt kan få direkt elektronisk tillgång till den information som finns i det europeiska registret skall den berörda medlemsstaten och kommissionen underlätta elektronisk tillgång till det europeiska registret på allmänt tillgängliga platser.

Artikel 11

Sekretess

När en medlemsstat har sekretessbelagt information i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (10) skall den i sin rapport enligt artikel 7.2 i denna förordning för varje rapporteringsår och separat för varje industrienhet som begärt sekretess ange vilken typ av information som inte lämnas ut och av vilken anledning.

Artikel 12

Allmänhetens deltagande

1.   Kommissionen skall se till att allmänheten i ett tidigt skede ges en faktisk möjlighet att delta i den fortsatta utvecklingen av det europeiska registret, inbegripet kapacitetsuppbyggnad och förberedelser av ändringar av denna förordning.

2.   Allmänheten skall ha möjlighet att lämna kommentarer, information, analyser eller åsikter inom en rimlig tidsfrist.

3.   Kommissionen skall ta vederbörlig hänsyn till sådana åsiktsyttringar från allmänheten och informera den om resultaten av allmänhetens deltagande.

Artikel 13

Tillgång till rättslig prövning

När det gäller allmänhetens tillgång till miljöinformation skall den ha tillgång till rättslig prövning i enlighet med artikel 6 i direktiv 2003/4/EG och, när gemenskapens institutioner är inblandade i enlighet med artikel 6–8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (11).

Artikel 14

Vägledning

1.   Kommissionen skall i samråd med den kommitté som avses i artikel 19.1, så snart som möjligt, dock senast inom fyra månader efter det första rapporteringsårets början, utarbeta en vägledning för att stödja införandet av det europeiska registret.

2.   Vägledningen om införandet av det europeiska registret bör särskilt omfatta närmare upplysningar om

a)

rapporteringsrutiner,

b)

de uppgifter som skall rapporteras,

c)

kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning,

d)

vilken typ av uppgifter som inte lämnats ut och orsaken till detta om det rör sig om sekretessbelagda uppgifter,

e)

hänvisning till internationellt vedertagna metoder för bestämning av utsläpp samt till analys- och provtagningsmetoder,

f)

angivelse av moderbolag,

g)

verksamhetskoder enligt bilaga I till denna förordning och direktiv 96/61/EG.

Artikel 15

Information till allmänheten

Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att allmänheten får information om det europeiska registret och att den som vill kan få hjälp och vägledning, både när det gäller hur man får tillgång till registret och när det gäller att förstå och använda informationen i det.

Artikel 16

Ytterligare information som skall ingå i medlemsstaternas rapporter

1.   Tillsammans med de uppgifter som avses i artikel 7 skall medlemsstaterna vart tredje år överlämna en enda rapport till kommissionen som grundas på informationen från de tre senaste rapporteringsåren, där man redovisar praxis och åtgärder i fråga om

a)

kraven enligt artikel 5,

b)

kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning enligt artikel 9,

c)

tillgång till information enligt artikel 10.2,

d)

information enligt artikel 15,

e)

sekretessbelagd information enligt artikel 11,

f)

påföljder enligt artikel 20 och erfarenheter av deras tillämpning.

2.   Kommissionen skall, för att göra det lättare för medlemsstaterna att sköta den rapportering som avses i punkt 1, framlägga ett förslag till frågeformulär, som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 19.2.

Artikel 17

Kommissionens granskning

1.   Kommissionen skall granska den information som medlemsstaterna lämnar enligt artikel 7 sex månader efter att denna information läggs ut på Internet och, efter samråd med medlemsstaterna, vart tredje år offentliggöra en rapport som grundas på informationen från de tre senast tillgängliga rapporteringsåren.

2.   Denna rapport skall läggas fram för Europaparlamentet och rådet tillsammans med en utvärdering av hur det europeiska registret fungerar.

Artikel 18

Ändringar av bilagorna

Eventuella ändringar som är nödvändiga för att anpassa

a)

bilagorna II eller III till denna förordning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen,

eller

b)

bilagorna II eller III till denna förordning som ett resultat av att eventuella ändringar av protokollets bilagor antagits då parterna i protokollet sammankommit,

skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 19.2.

Artikel 19

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tidsperiod som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 20

Påföljder

1.   Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om påföljder för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, och vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Påföljderna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

2.   Medlemsstaterna skall anmäla bestämmelserna till kommissionen senast ett år efter det att förordningen träder i kraft, och skall utan dröjsmål anmäla ändringar som berör bestämmelserna.

Artikel 21

Ändringar i direktiven 91/689/EEG och 96/61/EG

1.   Artikel 8.3 i direktiv 91/689/EEG skall utgå.

2.   Artikel 15.3 i direktiv 96/61/EG skall utgå.

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 18 januari 2006.

På Europaparlamentets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

På rådets vägnar

H. WINKLER

Ordförande


(1)  Yttrande av den 6 april 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 6 juli 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 2 december 2005.

(3)  EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

(4)  EGT L 192, 28.7.2000, s. 36.

(5)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(6)  EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet ändrat genom direktiv 94/31/EG (EGT L 168, 2.7.1994, s. 28).

(7)  EGT L 257, 10.10.1996, s. 26. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(8)  EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(9)  EGT L 135, 30.5.1991, s. 40. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(10)  EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.

(11)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.


BILAGA I

Verksamheter

Nr

Verksamhet

Tröskelvärde för kapacitet

1.

Energisektorn

 

a)

Olje- och gasraffinaderier

* (1)

b)

Anläggningar för förgasning och kondensering

*

c)

Värmekraftverk och andra förbränningsanläggningar

Med en värmetillförsel på 50 megawatt (MW)

d)

Koksverk

*

e)

Kolkvarnar

Med en kapacitet på 1 ton per timme

f)

Anläggningar för tillverkning av kolprodukter och fasta rökfria bränslen

*

2.

Produktion och behandling av metaller

 

a)

Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm

*

b)

Anläggningar för framställning av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning

Med en kapacitet på 2,5 ton per timme

c)

Anläggningar för behandling av järnbaserade metaller:

 

i)

Genom varmvalsning

Med en kapacitet på 20 ton stål per timme

ii)

Genom hammarsmide

Med en slagkraft per hammare på 50 kJ och där den använda värmeeffekten överstiger 20 MW

iii)

Genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall

Med en inmatning på 2 bruttoton stål per timme

d)

Järn- och stålgjuterier

Med en produktionskapacitet på 20 ton per dygn

e)

Anläggningar

 

i)

för produktion av icke-järnmetaller utifrån malmer, slig eller sekundärt råmaterial genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer

*

ii)

för smältning, inklusive framställning av legeringar, av icke-järnmetaller, inklusive återvinningsprodukter (färskning, formgjutning, etc.)

Med en smältningskapacitet på 4 ton per dygn för bly och kadmium eller 20 ton per dygn för övriga metaller

f)

Anläggningar för ytbehandling av metaller och plaster som använder en elektrolytisk eller kemisk process

Där behandlingsbaden har en volym på 30 m3

3.

Mineralindustri

 

a)

Underjordsbrytning och därmed förknippad verksamhet

*

b)

Dagbrottsbrytning och stenbrottsbrytning

När utvinningsplatsen där utvinningsverksamhet faktiskt bedrivs har en yta på 25 hektar

c)

Anläggningar för framställning av

 

i)

cementklinker i roterugn

Med en produktionskapacitet på 500 ton per dygn

ii)

kalk i roterugn

Med en produktionskapacitet på 50 ton per dygn

iii)

klinker (cement) eller kalk i andra typer av ugnar

Med en produktionskapacitet på 50 ton per dygn

d)

Anläggningar för produktion av asbest och för tillverkning av asbestbaserade produkter

*

e)

Anläggningar för tillverkning av glas, inklusive glasfibrer

Med en smältningskapacitet på 20 ton per dygn

f)

Anläggningar för smältning av mineraler, inklusive framställning av mineralull

Med en smältningskapacitet på 20 ton per dygn

g)

Anläggningar för tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin

Med en produktionskapacitet på 75 ton per dygn, eller med en ugnskapacitet på 4 m3 och med en satsningsdensitet på 300 kg per m3

4.

Kemisk industri

 

a)

Anläggningar för kemisk framställning av organiska baskemikalier såsom

i)

kolväten (linjära eller cykliska, mättade eller omättade, alifatiska eller aromatiska)

ii)

syreinnehållande organiska föreningar, exempelvis alkoholer, aldehyder, ketoner, karboxylsyror, estrar, acetater, etrar, peroxider och epoxihartser

iii)

organiska svavelföreningar

iv)

kväveinnehållande organiska föreningar, exempelvis aminer, amider, nitroso-, nitro-, eller nitratföreningar, nitriler, cyanater och isocyanater

v)

fosfororganiska föreningar

vi)

halogenerade kolväten

vii)

metallorganiska föreningar

viii)

basplaster och andra polymerer (polymerer, syntetfibrer, regenererad cellulosa)

ix)

syntetgummi

x)

färgämnen och pigment

xi)

ytaktiva ämnen och tensider

*

b)

Anläggningar för kemisk framställning av oorganiska baskemikalier såsom

i)

gaser, exempelvis ammoniak, klor eller klorväte, fluor eller fluorväte, koloxider, svavelföreningar, kväveoxider, väte, svaveldioxid och karbonylklorid (fosgen)

ii)

syror, exempelvis kromsyra, fluorvätesyra, fosforsyra, salpetersyra, saltsyra, svavelsyra, oleum, svavelsyrlighet

iii)

baser, exempelvis ammoniumhydroxid, kaliumhydroxid och natriumhydroxid

iv)

salter, exempelvis ammoniumklorid, kaliumklorat, kaliumkarbonat, natriumkarbonat, perborat och silvernitrat

v)

icke-metaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar, exempelvis kalciumkarbid, kisel och kiselkarbid

*

c)

Anläggningar för industriell kemisk framställning av fosfor-, kväve- eller kaliumbaserade gödningsmedel (enkla eller sammansatta)

*

d)

Anläggningar för industriell kemisk framställning av växtskyddsmedel och biocider

*

e)

Anläggningar för industriell framställning av läkemedel genom kemiska eller biologiska processer

*

f)

Anläggningar för industriell framställning av sprängämnen och pyrotekniska produkter

*

5.

Avfallshantering och avloppsvattenrening

 

a)

Anläggningar för återvinning eller bortskaffande av farligt avfall

Som tar emot 10 ton per dygn

b)

Anläggningar för förbränning av icke-farligt avfall som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall (2)

Med en kapacitet på 3 ton per timme

c)

Anläggningar för bortskaffande av icke-farligt avfall

Med en kapacitet på 50 ton per dygn

d)

Avfallsdeponier (utom deponier för inert avfall och deponier som stängdes definitivt före den 16 juli 2001 eller för vilka den efterbehandlingsfas som de behöriga myndigheterna kräver enligt artikel 13 i rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (3) löpt ut)

Som tar emot 10 ton per dygn eller har en total kapacitet på 25 000 ton

e)

Anläggningar för destruering eller återvinning av slaktkroppar och animaliskt avfall

Med en behandlingskapacitet på 10 ton per dygn

f)

Anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

Med en kapacitet på 100 000 personekvivalenter

g)

Avloppsanläggningar för industriellt avloppsvatten från sådana verksamheter som anges i denna bilaga

Med en kapacitet på 10 000 m3 per dygn (4)

6.

Framställning och bearbetning av papper och trä

 

a)

Anläggningar för framställning av pappersmassa av trä eller liknande fibrösa material

*

b)

Anläggningar för framställning av papper och kartong och andra primära träprodukter (exempelvis spånplattor, fiberskivor och plywood)

Med en produktionskapacitet på 20 ton per dygn

c)

Anläggningar för impregnering eller doppning av trä och träprodukter med kemikalier

Med en produktionskapacitet på 50 m3 per dygn

7.

Intensiv animalieproduktion och intensivt vattenbruk

 

a)

Anläggningar för intensiv fjäderfä- eller grisuppfödning

i)

Med 40 000 platser för fjäderfä

ii)

Med 2 000 platser för slaktsvin avsedda för produktion (> 30 kg)

iii)

Med 750 platser för suggor

b)

Intensivt vattenbruk

Med en produktionskapacitet på 1 000 ton fisk eller skaldjur per år

8.

Animaliska och vegetabiliska produkter från livsmedels- och dryckessektorn

 

a)

Slakterier

För en produktion baserad på en slaktvikt på 50 ton per dygn

b)

Behandling och framställning, avsedd för produktion av livsmedel och drycker av

 

i)

animaliska råvaror (förutom mjölk)

För en produktion av 75 ton produkter per dygn

ii)

vegetabiliska råvaror

För en produktion av 300 ton produkter per dygn (kvartalsmedelvärde)

c)

Behandling och framställning av mjölkprodukter

Med en invägningskapacitet på 200 ton per dygn (årsmedelvärde)

9.

Annan verksamhet

 

a)

Anläggningar för förbehandling (exempelvis tvättning, blekning, mercerisering) eller för färgning av fibrer eller textilier

Med en behandlingskapacitet på 10 ton per dygn

b)

Garverier

Med en behandlingskapacitet på 12 ton slutprodukter per dygn

c)

Anläggningar för ytbehandling av material, föremål eller produkter med organiska lösningsmedel, i synnerhet för appretering, tryckning, bestrykning, avfettning, vattenskyddsbehandling, limning, målning, rengöring eller impregnering

För en förbrukning av lösningsmedel på 150 kg per timme eller 200 ton per år

d)

Anläggningar för framställning av kol (hårdbränd kol) eller av grafitelektroder genom förbränning eller grafitisering

*

e)

Anläggningar för att bygga fartyg och för att måla eller ta bort färg på dessa

Som kan ta emot 100 m långa fartyg


(1)  En asterisk (*) anger att tröskelvärde för kapacitet saknas, dvs. att alla anläggningar omfattas av rapporteringsplikten.

(2)  EGT L 332, 28.12.2000, s. 91.

(3)  EGT L 182, 16.7.1999, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(4)  Detta tröskelvärde för kapaciteten skall senast 2010 göras till föremål för översyn mot bakgrund av resultaten från den första omgången rapporter.


BILAGA II

Föroreningar (1)

Nr

CAS-nr

Förorening (2)

Tröskelvärde för utsläpp

(kolumn 1)

till luft

(kolumn 1a)

kg/år

till vatten

(kolumn 1b)

kg/år

till mark

(kolumn 1c)

kg/år

1

74-82-8

Metan (CH4)

100 000

 (3)

2

630-08-0

Kolmonoxid (CO)

500 000

3

124-38-9

Koldioxid (CO2)

100 miljoner

4

 

Fluorerade kolväten (HFC) (4)

100

5

10024-97-2

Dikväveoxid (N2O)

10 000

6

7664-41-7

Ammoniak (NH3)

10 000

7

 

Flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC)

100 000

8

 

Kväveoxider (NOx/NO2)

100 000

9

 

Perfluorkarboner (PFC) (5)

100

10

2551-62-4

Svavelhexafluorid (SF6)

50

11

 

Svaveloxider (SOx/SO2)

150 000

12

 

Totalkväve

50 000

50 000

13

 

Totalfosfor

5 000

5 000

14

 

Klorfluorkolväten (HCFC) (6)

1

15

 

Klorfluorkarboner (CFC) (7)

1

16

 

Haloner (8)

1

17

 

Arsenik och arsenikföreningar (som As) (9)

20

5

5

18

 

Kadmium och kadmiumföreningar (som Cd) (9)

10

5

5

19

 

Krom och kromföreningar (som Cr) (9)

100

50

50

20

 

Koppar och kopparföreningar (som Cu) (9)

100

50

50

21

 

Kvicksilver och kvicksilverföreningar (som Hg) (9)

10

1

1

22

 

Nickel och nickelföreningar (som Ni) (9)

50

20

20

23

 

Bly och blyföreningar (som Pb) (9)

200

20

20

24

 

Zink och zinkföreningar (som Zn) (9)

200

100

100

25

15972-60-8

Alaklor

1

1

26

309-00-2

Aldrin

1

1

1

27

1912-24-9

Atrazin

1

1

28

57-74-9

Klordan

1

1

1

29

143-50-0

Klordekon

1

1

1

30

470-90-6

Klorfenvinfos

1

1

31

85535-84-8

Klorerade alkaner C10-C13

1

1

32

2921-88-2

Klorpyrifos

1

1

33

50-29-3

DDT

1

1

1

34

107-06-2

1,2-dikloretan (EDC)

1 000

10

10

35

75-09-2

Diklormetan (DCM)

1 000

10

10

36

60-57-1

Dieldrin

1

1

1

37

330-54-1

Diuron

1

1

38

115-29-7

Endosulfan

1

1

39

72-20-8

Endrin

1

1

1

40

 

Halogenerade organiska föreningar (som AOX) (10)

1 000

1 000

41

76-44-8

Heptaklor

1

1

1

42

118-74-1

Hexaklorbensen (HCB)

10

1

1

43

87-68-3

Hexaklorbutadien (HCBD)

1

1

44

608-73-1

1,2,3,4,5,6- hexaklorcyklohexan(HCH)

10

1

1

45

58-89-9

Lindan

1

1

1

46

2385-85-5

Mirex

1

1

1

47

 

PCDD +PCDF (dioxiner +furaner) (som Teq) (11)

0,0001

0,0001

0,0001

48

608-93-5

Pentaklorbensen

1

1

1

49

87-86-5

Pentaklorfenol (PCP)

10

1

1

50

1336-36-3

Polyklorerade bifenyler (PCB)

0,1

0,1

0,1

51

122-34-9

Simazin

1

1

52

127-18-4

Tetrakloretylen (PER)

2 000

10

53

56-23-5

Tetraklormetan (TCM)

100

1

54

12002-48-1

Triklorbensener (TCB) (alla isomerer)

10

1

55

71-55-6

1,1,1-trikloretan

100

56

79-34-5

1,1,2,2-tetrakloretan

50

57

79-01-6

Trikloretylen

2 000

10

58

67-66-3

Triklormetan

500

10

59

8001-35-2

Toxafen

1

1

1

60

75-01-4

Vinylklorid

1 000

10

10

61

120-12-7

Antracen

50

1

1

62

71-43-2

Bensen

1 000

200

(som BTEX) (12)

200

(som BTEX) (12)

63

 

Bromerade difenyletrar (PBDE) (13)

1

1

64

 

Alkylfenol och alkylfenoletoxilater (NP/NPE)

1

1

65

100-41-4

Etylbensen

200

(som BTEX) (12)

200

(som BTEX) (12)

66

75-21-8

Etylenoxid

1 000

10

10

67

34123-59-6

Isoproturon

1

1

68

91-20-3

Naftalen

100

10

10

69

 

Tennorganiska föreningar (som totalt Sn)

50

50

70

117-81-7

Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)

10

1

1

71

108-95-2

Fenol (som totalt C) (14)

20

20

72

 

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) (15)

50

5

5

73

108-88-3

Toluol

200

(som BTEX) (12)

200

(som BTEX) (12)

74

 

Tributyltenn och tributyltennföreningar (16)

1

1

75

 

Trifenyltenn och trifenyltennföreningar (17)

1

1

76

 

Totalt organiskt kol (TOC) (som totalt C eller COD/3)

50 000

77

1582-09-8

Trifluralin

1

1

78

1330-20-7

Xylen (18)

200

(som BTEX) (12)

200

(som BTEX) (12)

79

 

Klorider (som totalt Cl)

2 miljoner

2 miljoner

80

 

Klor och oorganiska klorföreningar (som HCl)

10 000

81

1332-21-4

Asbest

1

1

1

82

 

Cyanider (som totalt CN)

50

50

83

 

Fluorider (som totalt F)

2 000

2 000

84

 

Fluor och oorganiska fluorföreningar (som HF)

5 000

85

74-90-8

Cyanväte (HCN)

200

86

 

Partiklar (PM10)

50 000

87

1806-26-4

Oktylfenol och oktylfenolextoxylat

1

88

206-44-0

Fluoranten

1

89

465-73-6

Isodrin

1

90

36355-1-8

Hexabrombifenyl

0,1

0,1

0,1

91

191-24-2

Benzo(g,h,i)perylene

 

1

 


(1)  Utsläpp av föroreningar som faller under flera föroreningskategorier skall rapporteras under var och en av dessa kategorier.

(2)  Om inte annat anges skall för varje förorenande ämne som finns förtecknat i bilaga II rapporteras den totala massan av detta förorenande ämne eller, om det förorenande ämnet består av en grupp av ämnen, den totala massan för denna grupp.

(3)  Ett streck (—) anger att parametern och mediet inte medför någon rapporteringsplikt.

(4)  Totala massan av fluorkolväten: summan av HFC23, HFC32, HFC41, HFC4310mee, HFC125, HFC134, HFC134a, HFC152a, HFC143, HFC143a, HFC227ea, HFC236fa, HFC245ca, HFC365mfc.

(5)  Totala massan av perfluorkarboner: summan av CF4, C2F6, C3F8, C4F10, c-C4F8, C5F12, C6F14.

(6)  Totala massan av ämnen inklusive deras isomerer förtecknade i grupp VIII i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EGT L 244, 29.9.2000, s. 1). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1804/2003 (EUT L 265, 16.10.2003, s. 1).

(7)  Totala massan av ämnen inklusive deras isomerer förtecknade i grupp I och II i bilaga I till förordning (EG) nr 2037/2000.

(8)  Totala massan av ämnen inklusive deras isomerer förtecknade i grupp III och VI i bilaga I till förordning (EG) nr 2037/2000.

(9)  Alla metaller skall rapporteras som den totala massan av grundämnet i alla kemiska former som förekommer i utsläppet.

(10)  Halogenerade organiska föreningar som, uttryckta som klorider, kan absorberas i aktivt kol.

(11)  Uttryckt som I-TEQ.

(12)  Enskilda föroreningar skall rapporteras om tröskelvärdet för BTEX (summan av bensen, toluen, etylbensen och xylener) överskrids.

(13)  Totala massan av följande bromerade difenyletrar: penta-BDE, okta-BDE och deka-BDE.

(14)  Totala massan av fenol och enkla substituerade fenoler, uttryckta som totala massan kol.

(15)  Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) skall mätas som bens(a)pyren (50-32-8), bens(b)fluoranten (205-99-2), bens(k)fluoranten (207-08-9), indeno(1,2,3-cd)pyren (193-39-5) (från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar [EUT L 229, 29.6.2004, s. 5]).

(16)  Totala massan of tributyltennföreningar, uttryckta som massan av tributyltenn.

(17)  Totala massan of trifenyltennföreningar, uttryckta som massan av trifenyltenn.

(18)  Totala massan of xylen (ortoxylen, metaxylen, paraxylen).


BILAGA III

Mall för medlemsstaternas rapportering till kommissionen av utsläpps- och överföringsdata

Referensår

 

Uppgifter om industrienheten

 

Moderbolagets namn

Industrienhetens namn

Industrienhetens identifieringsnummer

Gatuadress

Ort

Postnummer

Land

Platsens koordinater

Avrinningsdistrikt (1)

NACE-kod (fyra siffror)

Huvudsaklig ekonomisk verksamhet

Produktionsvolym (frivillig uppgift)

Antal anläggningar (frivillig uppgift)

Antal driftstimmar per år (frivillig uppgift)

Antal anställda (frivillig uppgift)

Fält för information i form av text eller webbplatsadress som lämnas av industrienheten eller moderbolaget (frivillig uppgift)

 

Industrienhetens samtliga verksamheter enligt bilaga I (enligt det kodsystem som anges i bilaga I samt IPPC-koden om sådan finns)

 

Verksamhet 1 (huvudsaklig verksamhet enligt bilaga I)

Verksamhet 2

Verksamhet N

 

Data om industrienhetens utsläpp till luften av alla föroreningar som överskrider tröskelvärdet (enligt bilaga II)

Utsläpp till luften

Förorening 1

Förorening 2

Förorening N

M: mätning; använd analysmetod

C: beräkning; använd beräkningsmetod

E: uppskattning

T: Totalt

kg/år

A: Genom

olyckshändelser kg/år

Data om industrienhetens utsläpp till vatten av alla föroreningar som överskrider tröskelvärdet (enligt bilaga II)

Utsläpp till vatten

Förorening 1

Förorening 2

Förorening N

M: mätning; använd analysmetod

C: beräkning; använd beräkningsmetod

E: uppskattning

T: Totalt

kg/år

A: Genom

olyckshändelser kg/år

Data om industrienhetens utsläpp till mark av alla föroreningar som överskrider tröskelvärdet (enligt bilaga II)

Utsläpp till mark

Förorening 1

Förorening 2

Förorening N

M: mätning; använd analysmetod

C: beräkning; använd beräkningsmetod

E: uppskattning

T: Totalt

kg/år

A: Genom

olyckshändelser kg/år

Borttransport av enskilda föroreningar för avloppsrening i mängder som överskrider tröskelvärdet (enligt bilaga II)

 

Förorening 1

Förorening 2

Förorening N

M: mätning; använd analysmetod

C: beräkning; använd beräkningsmetod

E: uppskattning

kg/år

Industrienhetens borttransport av farligt avfall som överstiger tröskelvärdet (enligt artikel 5)

Inom landet:

För återvinning (R)

M: mätning; använd analysmetod

C: beräkning; använd beräkningsmetod

E: uppskattning

ton/år

Inom landet:

För bortskaffande (D)

M: mätning; använd analysmetod

C: beräkning; använd beräkningsmetod

E: uppskattning

ton/år

Till andra länder:

För återvinning (R)

Namn på den som svarar för återvinningen

Dennes adress

Adress till den återvinningsanläggning som tar emot avfallet

M: mätning; använd analysmetod

C: beräkning; använd beräkningsmetod

E: uppskattning

ton/år

Till andra länder:

För bortskaffande (D)

Namn på den som svarar för bortskaffandet

Dennes adress

Adress till den bortskaffningsanläggning som tar emot avfallet

M: mätning; använd analysmetod

C: beräkning; använd beräkningsmetod

E: uppskattning

ton/år

Industrienhetens borttransport av icke-farligt avfall som överstiger tröskelvärdet (enligt artikel 5)

För återvinning (R)

M: mätning; använd analysmetod

C: beräkning; använd beräkningsmetod

E: uppskattning

ton/år

För bortskaffande (D)

M: mätning; använd analysmetod

C: beräkning; använd beräkningsmetod

E: uppskattning

ton/år

Behörig myndighet för förfrågningar från allmänheten:

Namn

Gatuadress

Ort

Telefon

Fax

e-postadress

 


(1)  Enligt artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1). Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).


Top