EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32004D0260

2004/260/EG: Kommissionens beslut av den 30 april 2003 om den stödordning som regionen Toskana i Italien planerar att genomföra för att minska utsläppen av växthusgaser (Text av betydelse för EES) [delgivet med nr K(2003) 1327]

OJ L 81, 19.3.2004, p. 72–79 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2004/260/oj

32004D0260

2004/260/EG: Kommissionens beslut av den 30 april 2003 om den stödordning som regionen Toskana i Italien planerar att genomföra för att minska utsläppen av växthusgaser (Text av betydelse för EES) [delgivet med nr K(2003) 1327]

Europeiska unionens officiella tidning nr L 081 , 19/03/2004 s. 0072 - 0079


Kommissionens beslut

av den 30 april 2003

om den stödordning som regionen Toskana i Italien planerar att genomföra för att minska utsläppen av växthusgaser

[delgivet med nr K(2003) 1327]

Endast den italienska texten är giltig

(Text av betydelse för EES)

(2004/260/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

med beaktande av beslut K(2002)3585 slutligt(1), genom vilket kommissionen beslutade att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i fördraget, vad gäller delar av stöd C60/2002 (f.d. N747/2001),

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

(1) Genom en skrivelse av den 6 november 2001, som registrerades av kommissionen den 9 november 2001 (A/38755), anmälde de italienska myndigheterna i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget ovannämnda stödordning.

(2) Genom skrivelse D/55204 av den 13 december 2001 begärde kommissionen kompletterande upplysningar om den anmälda ordningen. Eftersom de upplysningar som de italienska myndigheterna lämnat i de båda skrivelserna A/30363 av den 18 januari 2002 och A/31888 av den 12 mars 2002 var ofullständiga, sände kommissionen två påminnelser den 21 februari (D/50737) och den 25 april 2002 (D/51984) i enlighet med artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 659/1999(2).

(3) De italienska myndigheterna lämnade, efter en begäran om förlängning av tidsfristen, upplysningarna den 6 juni 2002 genom skrivelse A/34113 (den rättsliga grunden lämnades för första gången, bifogad till skrivelsen) och sände ytterligare dokument genom skrivelse A/34291 av den 12 juni 2002.

(4) Genom skrivelse D/53543 av den 6 juli 2002 begärde kommissionen ytterligare upplysningar, vilka de italienska myndigheterna lämnade genom skrivelse A/36074 av den 8 augusti 2002. I samma skrivelse förklarade de italienska myndigheterna att de till följd av sitt svar betraktade den inledande undersökningen av anmälan som avslutad.

(5) I detta fall skall i enlighet med artikel 5.3 i förordning (EG) nr 659/1999(3) den tidsfrist på två månader som anges i artikel 4.5 i samma förordning börja löpa dagen efter det att förklaringen har mottagits. Kommissionen skall inom denna tidsfrist fatta ett beslut om det anmälda stödet.

(6) Genom en skrivelse av den 4 oktober 2002 (SG(2002)D/231959) underrättade därefter kommissionen Italien om att den hade beslutat att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende en del av stödet.

(7) Kommissionens beslut om att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(4). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med sina synpunkter.

(8) Kommissionen mottog inga synpunkter från berörda parter.

(9) Italiens officiella svar lämnades genom en skrivelse av den 13 december 2002 (A/39170).

2. DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDORDNINGEN

2.1 Rättslig grund och syfte med stödet

(10) Den rättsliga grunden utgörs av den toskanska regionstyrelsens beslut nr 481 av den 20 maj 2002. Ordningen syftar till att minska utsläppen av växthusgaser genom att främja förnybara energikällor och energibesparingsprogram.

(11) Ordningen innehåller två typer av stöd:

a) Investeringsstöd för att främja användningen av förnybara energikällor för produktion av elkraft och värme genom införandet av

i) nya biomassaanläggningar, som helst integreras med fjärrvärmenät,

ii) nya solenergianläggningar,

iii) nya solcellsanläggningar,

iv) nya anläggningar för produktion av förnybar energi (vindenergi, fast organiskt kommunalt avfall och biogaser) för att täcka mindre öars energibehov.

b) Energibesparingsåtgärder

i) Insatser inom bostadssektorn.

ii) Främja och sprida uppvärmnings-/luftkonditioneringssystem och högeffektiva elektriska komponenter inom bostadssektorn, privata och offentliga kontorsbyggnader.

iii) Införande av högeffektiva elektriska komponenter i industrin.

iv) Främja en bredare användning av bränslen med liten miljöpåverkan eller en effektivare bränsleanvändning inom industrisektorn.

(12) Förväntade övergripande miljömål för hela ordningen under perioden 2002-2007 är följande:

i) Minska luftföroreningarna till följd av växthusgaser, motsvarande 700000 ton koldioxid.

ii) 3 % av den globala energikonsumtionen skall härröra från förnybara källor.

iii) Energibesparingar motsvarande 25000 ton olja.

2.2 Typ av stöd och investeringar som berörs

(13) Stödet ges i form av bidrag som inte behöver återbetalas.

(14) Följande investeringar berörs:

a) Tomtmark, som oundgängligen behövs för att uppfylla miljökraven, till en procentandel på högst 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

b) Byggnader, anläggningar och utrustning, om syftet är att minska eller ta bort föroreningar och olägenheter eller att anpassa produktionsmetoderna så att miljön skyddas.

c) Utgifter som är direkt knutna till planering, övervakning av arbete och undersökningar, om de är obligatoriska och redovisas.

2.3 Stödnivå, stödmottagare och stödberättigande kostnader

(15) Stödnivån har fastställts enligt följande:

a) När det gäller investeringsstöd för att främja förnybara energikällor:

i) 40 % brutto av de stödberättigande investeringskostnaderna för nya biomassaanläggningar.

ii) 30 % brutto av de stödberättigande investeringskostnaderna för solenergivärmeverk.

iii) 75 % brutto av de stödberättigande kostnaderna med anknytning till nya solcellsanläggningar.

iv) 40 % brutto av de stödberättigande kostnaderna för nya källanläggningar av förnybar energi för att täcka mindre öars energibehov genom användning av vindenergi, hantering av fast organiskt kommunalt avfall och biogaskällor.

b) När det gäller energibesparande investeringar:

40 % brutto av de stödberättigande kostnaderna för alla slags interventioner.

(16) Alla företag (små, medelstora och stora) är stödberättigade. Ordningen tillämpas inte på aktiviteter med anknytning till produktion, bearbetning eller marknadsföring av de produkter som tas upp i bilaga I till fördraget.

2.4 Budget och varaktighet

(17) Den totala budgeten förväntas uppgå till 29 miljoner euro under ordningens hela löptid (dvs. 2002-2007).

2.5 Kumulering av stöd

(18) Stöd för stödberättigande kostnader enligt ordningen får inte kombineras med några andra stöd i enlighet med artikel 87.1 i fördraget eller med andra gemenskapsbidrag.

3. SKÄL FÖR ATT INLEDA FÖRFARANDET

(19) Delåtgärderna "nya biomassaanläggningar", "nya solenergianläggningar" och "nya förnybara energianläggningar för att täcka mindre öars energibehov" inom ramen för åtgärd a) "investeringsstöd för att främja förnybara energikällor" har bedömts av kommissionen mot bakgrund av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön(5) (nedan kallade "riktlinjerna"). De bedöms vara förenliga med punkt 32 i nämnda riktlinjer och har därmed godkänts i enlighet med artikel 87.3 c i fördraget genom samma beslut C(2002) 3585, genom vilket nuvarande förfarande inletts.

3.1 Kommissionen hyser tvivel om delåtgärden "nya solcellsanläggningar" for främjande av förnybara energikällor(6)

(20) Under den inledande undersökningen av anmälan påpekade kommissionen att den föreslagna högsta stödnivån på 75 % inte föreföll uppfylla villkoren, förutom på grundval av punkt 32 tredje stycket i riktlinjerna, och anmodade de italienska myndigheterna att påvisa behovet av en sådan stödnivå, med hänvisning till basnivån för stöd på 40 % som normalt tillåts för investeringar som stödjer dessa energiformer.

(21) Eftersom inga upplysningar lämnades, bekräftade kommissionen, i sitt beslut om att inleda det formella undersökningsförfarandet, att den hyste tvivel om huruvida de villkor som anges i punkt 32 tredje stycket i riktlinjerna var uppfyllda, nämligen om det är absolut nödvändigt att tillåta den stödnivå på 75 % som planeras i ordningen för att stödja nya solcellsanläggningar.

3.2 Kommissionen hyser tvivel om åtgärd b) i ordningen (energibesparing)(7)

(22) Kommissionen har understrukit att det i punkt 30 i riktlinjerna anges att investeringar i energisparande, enligt definitionen i punkt 6, likställs med miljöskyddsinvesteringar, under förutsättning att de uppfyller villkoren i punkt 36. Därför har de italienska myndigheterna ombetts att närmare förklara vad de enskilda stödtyperna som anges i åtgärd b i den anmälda ordningen består av.

(23) Vissa av de stödberättigande investeringar som planerats i den föreslagna ordningen, som särskilt rör interventioner i byggnadssektorn och genomförandet av högeffektiva elkomponenter, verkade enligt de upplysningar som lämnats bara avse kontroll och mätning av energikonsumtion, istället för en minskning av energikonsumtionen. När det gäller det stöd som syftar till en bredare användning av bränslen med liten miljöpåverkan eller en effektivare bränsleanvändning inom industrisektorn, föreföll det vara avsett att bidra till ersättning av förorenande bränslen. Även om det tas upp i energibesparingsåtgärderna, verkade snarare det senare vara avsett att minska föroreningarna.

(24) Följaktligen betvivlade kommissionen att ovannämnda investeringar, avsedda att kontrollera och mäta energikonsumtionen, uppfyller kraven för energibesparande åtgärder. Kommissionen ansåg slutligen att de kunde utgöra en del i ett energibesparingsprojekt, i anslutning till andra åtgärder, men kunde inte i sig själva betraktas som energibesparande investeringar.

(25) Dessutom betvivlade kommissionen att ersättning av förorenande bränslen med andra sorters bränslen, som antogs vara mindre förorenande, kunde vara berättigade till miljöstöd, eftersom åtgärden var för vagt beskriven och inte uttryckligen innehöll någon koppling mellan stödet och den förväntade föroreningsminskningen, för den enskilde stödmottagaren. Dessutom skulle, enligt kommissionen en stödnivå på 30 % kunna godtas istället för denstödnivå på 40 % som anmälts, även om en sådan åtgärd skulle vara berättigad som ett stöd avsett att minska föroreningarna.

4. KOMMENTARER FRÅN ITALIEN

4.1 Delåtgärden "nya solcellsanläggningar" i åtgärd a) i ordningen (främjande av förnybara energikällor(8)

(26) I sina synpunkter intar de italienska myndigheterna ståndpunkten att beviljandet av stöd till en nivå på högst 75 % behövs för att sprida solcellsanläggningarna över regionens territorium, eftersom investeringskostnaderna för denna förnybara energikälla är betydligt högre, även om de jämförs med de dyraste bland övriga förnybara energikällorna. Enligt deras åsikt kommer basnivån för stöd på 40 %, som anges i punkt 32 första stycket i riktlinjerna för att stödja förnybara energikällor, att avskräcka potentiella investerare när det gäller solcellsanläggningar.

(27) För detta ändamål bifogas en undersökning som visar olönsamheten för fem olika val av solcellsanläggningar genom att jämföra investeringskostnader, effektiv energiproduktion, planerad årlig bruttobehållning från energiförsäljningen baserad på ett pris på 0,18 euro/kWh och investeringens återbetalningstid utan stöd.

(28) Resultatet av undersökningen sammanfattas i nedanstående tabell:

>Plats för tabell>

(29) Den dubbla hypotesen avseende anläggningar med samma kapacitet (0,2 kW) beror på att de har olika syften. Syftet med den första är att producera el för marginella ändamål (t.ex. en lokal meteorologanläggning eller belysning av en isolerad begravningsplats på landsbygden). Syftet med den andra är att fungera som en vattenuppfordringsapparat för jordbruksändamål (den betydande skillnaden i kostnad beror på behovet av en pump för det specifika syftet). Båda använder "isle-technology" (anläggningen är inte ansluten till distributionsnätet), liksom i fallet med anläggningen på 1,6 kW. Däremot är en anslutning till distributionsnätet planerad i båda hypoteserna avseende mer kraftfulla anläggningar (på 5 och 50 kW).

(30) Enligt denna undersökning skulle återbetalningstiden för sådana investeringar, utan något stöd, vara 32-79 år. Därför skulle ingen med tanke på den genomsnittliga livslängden för denna sorts anläggningar, vilken är 25-30 år, vilja göra en sådan investering.

(31) De italienska myndigheterna bekräftade dessutom sitt åtagande att respektera punkt 37 första och fjärde stycket i riktlinjerna beträffande beräkningen av merkostnader, nämligen för förnybara energiformer, genom att förklara att stödberättigande kostnader som tas med i beräkningen kommer att vara de merkostnader som företaget betalar jämfört med en konventionell anläggning med samma kapacitet när det gäller effektiv produktion av energi. De hade redan i sin anmälan(9) separat angett de fall där de stödberättigande kostnaderna skulle komma att beräknas på ett annat sätt.

(32) En tabell har också lämnats i vilken investeringskostnaderna jämförs för produktion av grön el genom solcellsanläggningar (som är anknutna till distributionsnätet) med andra förnybara källor (vindkraft, små vattenkraftssystem, biogas, jordvärme, biomassa) och med grå el (grey electricity) som produceras av traditionella energiproduktionsanläggningar. Dessa uppgifter kommer från en teknisk rapport genomförd av ENEA (National Agency for Energy and Environment), och mer exakt dess enhet för hållbar utveckling (Sustainable Development Unit).

>Plats för tabell>

4.2 I vilken omfattning berörs åtgärd b) i ordningen (energibesparing)(10)?

(33) När förfarandet inletts meddelade de italienska myndigheterna att de beslutat ändra vissa stödberättigande investeringar i åtgärden i fråga. Den ändrade förteckningen över berörda investeringar, som är avsedd att ersätta den tidigare och som nämns i anmälan, är enligt följande:

a) Högeffektiva värmegeneratorer.

b) Värmeisolering.

c) Högeffektiv belysning.

d) Mellanöverhettare.

De bekräftade dessutom att den prognosticerade stödnivån på 40 % för samtliga delåtgarder av det stöd som nämns i punkt 11 b.

(34) En teknisk rapport har också bifogats, varav framgår den energibesparing som enligt följande görs genom varje delåtgärd:

a) Högeffektiva pannor

(35) En grundläggande energibesparing till följd av inrättandet av en panna med en omvandlingseffektivitet på över 0,92, jämfört med 0,75 för den befintliga pannan i klimatzon "D", som motsvarar ett genomsnittligt effektivt värmebehov på 6200 Mcal/år och panna, är 0,15 tep/år per UA (equivalent residential unit).

(36) Enligt de italienska myndigheterna måste 0,02 tep/år för den ökade elkonsumtionen dras ifrån ovannämnda ungefärliga värde, medan det skall läggas till 0,05 tep/år för konsumtionsminskningen på grund av frånvaron av en kontrollampa och 0,035 tep/år till följd av konsumtionsminskningen för produktionen av varmvatten.

(37) Den slutliga energibesparingen blir 0,185 tep/år, vilket motsvarar något över 150 euro per år, baserat på energikostnaden för bostadsändamål på 800 euro/tep.

b) Värmeisolering

(38) Den minsta stödberättigande värmeresistensen för isolerande material för klimatzon "D" är 1,1 m2 °K/W, vilket motsvarar en polystyrentjocklek på 4-6 cm.

(39) Med en värmeledningsförmåga före interventionen på mellan 1,4 och 1,7 W/m2 °K för isolerade ytor på 100 m2 är det förväntade resultatet en energibesparing på mellan 0,28 och 0,36 tep/år för bostadshus och mellan 0,24 och 0,32 när det gäller kontorsbyggnader och kommersiella byggnader.

c) Högeffektiv belysning

(40) Olika slags lampor planeras inom ramen för nuvarande åtgärd, närmare bestämt kompakta lampor och lysrör, kvicksilver- och natriumlampor.

(41) Den genomsnittliga energibesparingen har beräknats på basis av glimlampor som ersätts av lågenergilampor med inbyggd inmatare. På grundval av ett omräkningstal mellan elkonsumtion och primär energi på 0,22 10-3 tep/kWh, och med en märkeffekt på den ersatta glimlampan på 100 W och den antagna lågenergilampan på 20 W, uppgår den specifika energibesparingen med en genomsnittlig funktionstid på 1000 timmar per år till 17,6 10-3 tep/år och lampa.

d) Mellanöverhettare

(42) Värmeväxlare, värmepumpar och värmebehållare, fuktåteranvändning och ångtrycksåterställningsanläggningar är stödberättigade enligt nuvarande delåtgärd. Det handlar om att återvinna värme som annars förloras, eftersom den energi som behövs för att producera samma kvantitet värme sparas.

(43) I synnerhet i fallet med ångtrycksåterställningsanläggningar blir den energibesparing (ES) som uppnås den följande: ES = (Hv-E/0,39)/4,187*10-4. Eftersom E (energikonsumtion för att tryckåterställa 1 kg ånga) beror på temperaturen och entalpiskillnaden, får man enligt följande tabell fram ett antal energibesparingssiffror:

>Plats för tabell>

Den primära energibesparing som görs ligger följaktligen på mellan 45 och 50 tep per ton tryckåterställd ånga.

(44) De italienska myndigheterna åtog sig att åter beräkna de stödberättigande nettokostnaderna för den fördel som följer av en eventuell kapacitetsökning, för inbesparade kostnader under investeringens första år och för ytterligare kompletterande produktion under samma femårsperiod.

5. BEDÖMNING

5.1 Förekomst av stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget

(45) Kommissionen har bedömt den anmälda ordningen på grundval av artikel 87.1 i EG-fördraget. I artikel 87.1 anges att "stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna".

(46) De åtgärder som anges i den planerade stödordningen förverkligas genom bidrag från offentliga medel som beviljas skönsmässigt. Dessa bidrag förbättrar den ekonomiska situationen för de företag som mottar stöd och som har potential att påverka handeln mellan medlemsstaterna. Dessa åtgärder omfattas därför av artikel 87.1 i fördraget.

5.2 Stödets laglighet

(47) De italienska myndigheterna har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 88.3 i fördraget genom att anmäla ordningen till kommission innan den började gälla.

5.3 Stödets förenlighet

(48) Kommissionen har undersökt stödåtgärderna mot bakgrund av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (nedan kallade "riktlinjerna")(11).

a) I vilken omfattning berörs solcellsanläggningar?

(49) För att bedöma nödvändigheten av en stödnivå på 75 % som de italienska myndigheterna föreslår när det gäller nya solcellsanläggningar, beräknade kommissionen investeringskostnaden per kW i de fem exemplen på anläggningar som Italien lämnat enligt tabellen nedan.

>Plats för tabell>

Kostnaden för den pump (1900 euro), som behövs för det särskilda ändamål som planeras, har dragits ifrån investeringskostnaderna eftersom kommissionen anser att den inte kan utgöra en stödberättigande kostnad då den skulle komma att behövas även i en traditionell energiproduktionsanläggning.

(50) Beträffande de anläggningar som den toskanska regionen föreslår, är de genomsnittliga investeringskostnaderna 7934,40 euro/kW, vilket ligger i linje med uppgifterna från ENEA som bifogats till de italienska myndigheternas synpunkter. Enligt dessa måste investeringskostnaderna per kW för solcellsanläggningar fastställas till mellan 7746 och 8263 euro, särskilt när det hänvisas till elproduktion som är anknuten till distributionsnätet.

(51) Vid ett senare tillfälle jämförde kommissionen de genomsnittliga merkostnaderna för den initiala investeringen i solcellsanläggningar med övriga förnybara energiformer (vindkraft, små vattenkraftssystem, biogas, jordvärme och biomassa) och icke-förnybara (fossila bränslen) enligt följande:

>Plats för tabell>

(52) Även om den del av merkostnaderna som inte får stöd motsvarar 25 % av solcellsanläggningarna, jämfört med 60 % för övriga förnybara energier, antas stödmottagarens genomsnittliga bidrag till merkostnaderna för investeringen uppgå till 25 % av 7566 eller 1892 euro/kW för solcellsenergi, medan det bara når 1209 euro/kW (60 % av 2015) för de dyraste av de övriga förnybara energierna (biomassaanläggningar).

(53) Det genomsnittliga bidraget, netto för allt stöd, från stödmottagarna för de totala investeringskostnaderna i absoluta termer per installerad kW, är därmed 2330 euro (8004-5674) för solcellsanläggningar jämfört med 1647 euro (2453-806) för biomassa (den dyraste energiformen efter solcellsenergi), 874 euro (1162-288) för vindkraft (den billigaste av de förnybara energikällorna), och slutligen 438 euro för traditionella energiproduktionsanläggningar, som producerar grå el.

(54) När det gäller den genomsnittliga återbetalningstiden konstaterar kommissionen att, på grundval av en effektiv produktion på 3,2 kWh/dag per installerad kW, skulle den bli elva år för solcellsenergi, under förutsättning att en stödnivå på 75 % av merkostnaderna tillåts.

(55) De italienska myndigheterna åtog sig också att inte tillåta något mer stöd till de berörda anläggningarna.

(56) Mot bakgrund av vad som anges ovan anser därför kommissionen att nödvändigheten av en stödnivå på 75 % är tillräckligt bevisad för delåtgärden "nya solcellsanläggningar" i enlighet med punkt 32 tredje stycket i riktlinjerna.

(57) Kommissionen anser dock att de italienska myndigheterna skall lägga fram en årlig rapport om genomförandet av ordningen, som gör det möjligt att övervaka skillnaden mellan investeringskostnaderna för solcellstekniken och kostnaderna för de övriga förnybara energikällorna.

(58) När risk för överkompensation uppstår, särskilt när det genomsnittliga bidraget - netto för allt stöd - från mottagaren för de totala investeringskostnaderna i absoluta termer per installerad kW blir lägre för solcellsanläggningar än för andra förnybara energianläggningar, kan kommissionen komma att utfärda en rekommendation till Italien om förslag till lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 18 i förordning nr 659/1999.

b) I vilken omfattning berörs åtgärd b i ordningen "energibesparingar"?

(59) Delåtgärderna i denna åtgärd har ändrats till följd av den åsikt kommissionen uttryckte i sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet.

(60) Kommissionen anser följaktligen att de ändrade delåtgärderna uppfyller de villkor som anges i punkt 30 i riktlinjerna för skydd av miljön, eftersom de klart består av energibesparingsåtgärder, enligt definitionen i punkt 6 i samma riktlinjer, där det anges att ett effektivt utnyttjande av naturresurser skall uppmuntras och anses följaktligen likvärdiga med investeringar för att främja miljöskydd.

(61) Mot bakgrund av de tekniska uppgifter som lämnats anses dessutom de nya åtgärder som planeras kunna nå målet om att minska den använda energimängden per företag under produktionscykeln(12).

(62) De anläggningar och den utrustning som tagits hänsyn till definieras i enlighet med de villkor som anges i punkt 36 i riktlinjerna. Investeringar i tomtmark och byggnader berörs inte, inte heller ingår planerade investeringar i immateriella tillgångar.

(63) De stödmottagare som anges för åtgärden i fråga kommer i enlighet med riktlinjerna att vara både små och medelstora företag samt stora företag.

(64) Stödnivån på 40 % brutto ligger i linje med det stödtak som fatställts i punkt 30 i riktlinjerna. I åtgärden planeras ingen höjning av stödnivån, varken för företag som är lokaliserade i stödområdena eller för små och medelstora företag.

(65) Stöd vad gäller stödberättigande kostnader enligt denna åtgärd får inte kombineras med något annat stöd i enlighet med artikel 87.1 i fördraget, och inte heller med några andra gemenskapsbidrag.

5.4 Avslutande iakttagelser

(66) Kommissionen har noterat att stödnivån för solcellsanläggningar i de scenarier som föreslås i bilaga A till Italiens svar har tillämpats på hela investeringsbeloppet istället för enbart på merkostnaderna, bara för att visa att investeringen i fråga även i detta fall behöver en ganska lång avskrivningstid och därför inte kan anses särskilt lönsam för en aktör på en konkurrenskraftig marknad.

(67) Samtidigt noterar kommissionen att åtagandena vad gäller iakttagandet av punkt 37 första och fjärde stycket har bekräftats av de italienska myndigheterna, vilket innebär att de stödberättigande kostnader som man tar hänsyn till strikt kommer att begränsas till de merkostnader för investeringarna som företaget bär, jämfört med kostnaderna för en traditionell energiproduktionsanläggning med samma kapacitet i fråga om effektiv energiproduktion.

(68) På samma sätt har inbesparade kostnader till följd av investeringen i fråga, jämfört med traditionella energikällor, dvs. kostnaden för anslutning till det distributionsnät som inte längre behövs, inte dragits ifrån (nämligen i tabell 6a i bilaga A) för att på så sätt kunna påvisa att återbetalningstiden för den specifika anläggningen även i detta fall skulle bli åtta år.

(69) Kommissionen påminner om att de italienska myndigheterna redan åtagit sig att beräkna de stödberättigande nettokostnaderna så att ett avdrag görs för en eventuell kapacitetsökning, för inbesparade kostnader under de första åren av investeringens varaktighet och för ytterligare kompletterande produktion under samma femårsperiod, vilket anges i punkt 37 tredje stycket i riktlinjerna. Det bör särskilt gälla bränslebesparingar i en solcellsanläggning jämfört med en traditionell energiproduktionsanläggning.

5.5 Slutsats

(70) Mot bakgrund av vad som anges ovan anser kommissionen att delåtgärden "nya solcellsanläggningar" i åtgärd a "främjande av förnybara energikällor" i stödordningen anmäld som N 747/2001, uppfyller de villkor som anges i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön(13), nämligen i punkt 32 tredje stycket, och att den därmed kan beviljas undantag i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget.

(71) På samma sätt uppfyller den ändrade åtgärden b "energibesparingsåtgärder" i ovannämnda anmälda stödordning alla villkor som anges i punkt 30 i riktlinjerna till skydd för miljön och kan därmed beviljas undantag i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det stöd som Italien - regionen Toskana - planerar att genomföra för minskade utsläpp av växthusgaser i enlighet med den toskanska regionstyrelsens beslut nr 481 av den 20 maj 2002 är förenligt med den gemensamma marknaden, med förbehåll för de villkor som anges i artikel 2.

Artikel 2

1. De stödberättigande kostnader som beaktas vid genomförandet av ordningen skall strikt begränsas till de ytterligare investeringskostnader som krävs för att uppfylla miljöskyddsmålen, och i den omfattning som förnybar energi berörs, särskilt de merkostnader som företaget bär jämfört med en traditionell energiproduktionsanläggning med samma kapacitet i fråga om effektiv energiproduktion.

2. På samma sätt skall de stödberättigande kostnaderna beräknas så att avdrag görs för en eventuell kapacitetsökning, inbesparade kostnader under de första åren av investeringens varaktighet och ytterligare kompletterande produktion under samma femårsperiod.

Artikel 3

De italienska myndigheterna skall lägga fram en årlig rapport om genomförandet av ordningen, som gör det möjligt att övervaka skillnaden mellan investeringskostnaderna för solcellstekniken och kostnaderna för övriga förnybara energikällor, för att ge kommissionen möjlighet att utesluta eventuella risker för dubbla förluster vad gäller den förstnämnda.

Artikel 4

Italien skall inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att uppfylla artiklarna 2 och 3.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till Italien.

Utfärdat i Bryssel den 30 april 2003.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT C 331, 31.12.2002, s. 50.

(2) Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördaget (EGT L 83 av den 27.3.1999, s. 1).

(3) Se fotnot 2.

(4) Se fotnot 1.

(5) EGT C 37, 3.2.2001, s. 3.

(6) Se punkt 11.a. iii. i beslutet.

(7) Se punkt 11.b. i beslutet.

(8) Se punkt 11.a.iii beslutet.

(9) Se skrivelse nr 9709 av den 1 augusti 2002, registrerad den 9 augusti 2002 som A/36098.

(10) Se punkt 11 b i beslutet.

(11) Se fotnot 5.

(12) Särkilt vad gäller delåtgärd A "högeffektiva värmegeneratorer", i den omfattning värmepannor berörs, kommer rådets direktiv 92/42/EEG av den 21 maj 1992 om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle att iakttas (EGT L 167, 22.6.1992, s. 17).

(13) Se fotnot 5.

Top