31999R0603

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 603/1999 av den 15 mars 1999 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av skördegarn av polypropen med ursprung i Polen, Tjeckiska republiken och Ungern och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) särskilt artikel 9.4 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

(1) Genom kommissionens förordning (EG) nr 2107/98 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) infördes preliminära tullar på import av skördegarn av polypropen med ursprung i Polen, Tjeckiska republiken, Ungern och Saudiarabien. Samtliga samarbetsvilliga ungerska exporterande tillverkare och en samarbetsvillig tjeckisk exporterande tillverkare gjorde prisåtaganden, som godtogs genom förordningen om preliminär tull och genom kommissionens förordning (EG) nr 2649/98.

B. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE

(2) Efter införandet av de provisoriska åtgärderna inkom vissa exporterande tillverkare och importörer av den berörda produkten med skriftliga synpunkter. De parter som begärde att få bli hörda beviljades detta.

(3) Kommissionen fortsatte efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för de slutgiltiga avgörandena och undersökte därvid följande företag:

a) Klagande tillverkare i gemenskapen

- Pippo Tuote Oy, Outokumpu, Finland

- Irish Ropes, Kildare, Irland.

b) Exporterande tillverkare

WKI Isoliertechnik Spolska z.o.o., Weltyn, Polen.

(4) Parterna underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningstullar och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull. De gavs också en tidsfrist inom vilken de kunde inkomma med synpunkter efter utlämnandet av dessa uppgifter.

(5) De muntliga och skriftliga synpunkter som inkom från de berörda parterna övervägdes och beaktades i de fall det ansågs motiverat i kommissionens slutgiltiga avgöranden.

C. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

(6) I avsaknad av nya uppgifter bekräftas de preliminära avgörandena i skälen 6-8 i förordningen om preliminär tull.

D. DUMPNING

1. Polen

a) Samarbete

(7) Som framgår av skäl 9 i förordningen om preliminär tull hade svaren på frågeformuläret från två av företagen bedömts som oanvändbara i undersökningen, eftersom det inte gick att korrekt fastställa vare sig normalvärde eller exportpriser med ledning av de uppgifter som lämnades. Efter införandet av de preliminära åtgärderna bad de två företagen att de skulle få möjlighet att rätta till bristerna i de tidigare inlämnade svaren och att deras uppgifter därefter skulle få bli föremål för kontroll.

(8) Det ena företaget hävdade att det var ett litet företag med endast begränsad exportverksamhet under undersökningsperioden och begränsade resurser att hantera de krav som ställdes i undersökningen. Företagets begäran om kontroll i efterhand kunde emellertid inte godtas eftersom detta, vilket klargjordes för företaget redan när det informerades om att det inte var tillräckligt samarbetsvilligt, skulle innebära en diskriminering gentemot andra företag som hade vinnlagt sig om att samarbeta fullt ut i undersökningen. Företaget hade dessutom underrättats om följderna av att inte samarbeta och hade tidigare vid mer än ett tillfälle getts möjlighet att rätta till bristerna i sitt svar på frågeformuläret.

(9) Det andra företaget motiverade sin begäran med att det, felaktigt, ansett sig bedriva sin verksamhet på en annan nivå än de andra polska företag som berördes av undersökningen, eftersom det huvudsakligen tillverkade skördegarn enligt ett system för passiv förädling som innebar att råvaror som köpts in på gemenskapsmarknaden bearbetades till färdiga produkter i Polen för att sedan sändas tillbaka till gemenskapen för försäljning. Denna särskilda situation hade gjort att företaget - felaktigt - trott att det inte skulle komma att beröras av antidumpningsundersökningen som sådan, och därför hade det inte lämnat ett fullständigt svar på frågeformuläret redan från början. Eftersom företaget befann sig i en särskild situation jämfört med de andra polska tillverkarna skulle det enligt kommissionens mening inte innebära någon diskriminering gentemot andra samarbetsvilliga företag att tillåta det att komma in med kompletterande uppgifter. Företaget gavs därför möjlighet att lämna de nödvändiga uppgifterna, vilka sedan kontrollerades. Resultatet av kontrollen redovisas i skälen 13 och 15.

(10) Ett tredje företag, som gav sig tillkänna först efter det att förordningen om preliminär tull hade offentliggjorts, bad att få samarbeta i förfarandet. Denna begäran avvisades, eftersom tidsfristen för att svara på frågeformuläret sedan länge hade löpt ut.

b) Normalvärde

(11) Två företag ifrågasatte den vinstmarginal som kommissionen hade använt när den konstruerade normalvärdena och föreslog att en lägre vinstmarginal skulle användas. Det ena företaget hävdade att den vinstmarginal som använts vid konstruerandet av normalvärdet inte återspeglade det förhållandet att vinstmarginalerna bland de företag som tillverkar skördegarn är ganska låga och tenderar att starkt påverkas av säsongs- och klimatmässiga fluktuationer. Den marginal som detta företag föreslog skulle användas i stället var den som avsåg företagens totala verksamhet, inbegripet andra produkter än de som omfattades av undersökningen. Det andra företaget hävdade att det på grund av sin ställning som relativt nytillkommen tillverkare av skördegarn inte hade några egentliga möjligheter att påverka försäljningspriserna på marknaden och att sålunda uppnå den högre marginal som kommissionen utgått från.

Kommissionen anser att den vinstmarginal som användes när normalvärdet konstruerades hade fastställts korrekt i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen, dvs. på grundval av den vägda genomsnittliga vinst vid inhemsk försöljning som uppnåddes av den enda samarbetsvilliga polska exporterande tillverkare som hade en avsättning i tillräckliga mängder av den likadana produkten på hemmamarknaden vid normal handel. Dessa invändningar kunde därför inte godtas.

(12) Vid översynen av beräkningarna beslöts att den justering för tekniska egenskaper som hade gjorts i samband med konstruerandet av normalvärdet för tre polska exporterande tillverkare inte var nödvändig (se skäl 18 nedan).

(13) Vad beträffar företaget WKI Isoliertechnik Spolska z.o.o. (nedan kallat WKI) uppnådde dess försäljning av skördegarn på den inhemska marknaden representativa mängder, dvs. den motsvarande 5 % eller mer av den mängd som exporterades till gemenskapen. De enskilda typerna av skördegarn som såldes på export till gemenskapen motsvarade emellertid inte de typer som såldes på den inhemska marknaden. Därför konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Liksom för alla andra samarbetsvilliga polska tillverkare beräknades det konstruerade normalvärdet på grundval av produktionskostnaden i Polen (inbegripet försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader) plus ett skäligt belopp för vinst. Företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader användes. Vinstnivån beräknades, i enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen, på grundval av den faktiska vinstnivå som fastställts för den enda samarbetsvilliga tillverkare i Polen som hade en inhemsk försäljning av den likadana produkten vid normal handel i tillräckliga mängder.

c) Exportpris, jämförelse och dumpningsmarginal

(14) Efter det att kommissionens slutgiltiga avgöranden hade lämnats ut påpekade ett företag ett skrivfel i beräkningen av dess dumpningsmarginal. Beräkningen har kontrollerats och misstaget har rättats till. Det inkom inga andra synpunkter i dessa avseenden från de polska exporterande tillverkarna. Efter en förnyad genomgång av beräkningarna uppgår dumpningsmarginalerna till följande:

>Plats för tabell>

(15) WKI:s försäljning i gemenskapen av den berörda produkten skedde i sin helhet till närstående kunder. Exportpriserna konstruerades därför i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende kund i gemenskapen. För detta företag jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp med det vägda genomsnittliga exportpriset. Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns före tull, fastställdes till följande:

>Plats för tabell>

(16) Med hänsyn till att den exportvolym som de samarbetsvilliga polska företagen, inklusive WKI, representerar har ökat från mindre än 70 % till mer än 90 % har den övriga dumpningsmarginalen för Polen reviderats. Den reviderade övriga dumpningsmarginalen har fastställts på nivån för den högsta dumpningsmarginal som konstaterats för ett i Polen etablerat samarbetsvilligt företag och uppgår, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns före tull, till 46 %.

2. Tjeckiska republiken

a) Normalvärde

(17) Den ena av de två tjeckiska exporterande tillverkarna hävdade att normalvärdet hade konstruerats för flera olika typer av skördegarn som hade sålts på den inhemska marknaden. Normalvärdet för dessa typer av skördegarn borde därför enligt företaget ha grundats på motsvarande försäljningspriser på hemmamarknaden. Denna begäran kunde emellertid inte godtas, eftersom de produkter som såldes på den inhemska marknaden i allt väsentligt inte motsvarade de som såldes på exportmarknaden och försäljningen, i den begränsade mån det rörde sig om motsvarande produkttyper, inte skedde vid normal handel.

(18) Samma företag ifrågasatte en mindre justering för tekniska egenskaper som kommissionen hade gjort vid konstruerandet av normalvärdet i samband med förordningen om preliminär tull. Sedan synpunkterna noga övervägts drogs slutsatsen att justeringen inte kunde motiveras i den slutliga analysen och beräkningarna ändrades därefter.

(19) Samma företag hävdade att den vinstnivå som kommissionen hade använt sig av när den konstruerade normalvärdet var för hög och inte motsvarade den faktiska lönsamheten inom skördegarnsbranschen, vilken i verkligheten var lägre. Det bör påpekas att vinstmarginalen hade beräknats, i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen, på grundval av den berörda tillverkarens vinst vid inhemsk försäljning av den likadana produkten. Invändningen tillbakavisades därför och de preliminära avgörandena i detta avseende bekräftas.

b) Exportpris

(20) Det har inte lämnats några synpunkter på exportpriset.

c) Jämförelse

(21) Med argumentet att den inhemska försäljningen gick till slutliga användare medan exportförsäljningen gick till handlare bad de båda tjeckiska företagen att det skulle göras en justering för handelsled. De lade emellertid inte fram någon tillförlitlig bevisning till stöd för sitt påstående. Tvärtom kunde det i det ena fallet fastställas att både företagets exportförsäljning och dess försäljning på den inhemska marknaden gick till slutliga användare. När det gäller det andra företaget kunde konstateras att en betydande del av försäljningen på hemmamarknaden skedde till handlare, och företaget kunde inte visa att det fanns några konsekventa och tydliga olikheter i funktioner och priser för säljare i olika handelsled på hemmamarknaden. Företagens begäran kunde alltså inte tillmötesgås.

(22) Ett företag hävdade att exporttransaktionerna hade jämförts med inhemska transaktioner som avsåg en väsentligt lägre försäljningsvolym, för vilka det därför skulle vara normalt med ett högre försäljningspris. Det konstaterades emellertid att företagets inhemska försäljning skedde i representativa mängder och vid normal handel och att den därför medgav en rättvis jämförelse, vilken har gjorts i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Det faktum att den genomsnittliga kvantiteten per försäljningstransaktion på den inhemska marknaden är mindre än den genomsnittliga kvantiteten per försäljningstransaktion på exportmarknaden anses i alla händelser inte motivera en justering av normalvärdet.

d) Dumpningsmarginal

(23) Sedan beräkningarna reviderats uppgår dumpningsmarginalerna till följande:

>Plats för tabell>

Den övriga dumpningsmarginalen fastställs till 24,8 %.

3. Ungern

a) Normalvärde

(24) Ett företag invände mot den metod som kommissionen använt när den fastställde det konstruerade normalvärdet. Företaget hävdade att de försäljningskostnader, administrativa kostnader och andra allmänna kostnader som avsåg företagets helägda dotterbolag inte borde ha tagits med i beräkningen av det konstruerade normalvärdet, eftersom dotterbolagets verksamhet avsåg ett annat slags försäljningsverksamhet. Vid kontrollen kunde det emellertid fastställas att försäljningen av skördegarn på hemmamarknaden i allt väsentligt hade skett via detta dotterbolag. Eftersom företaget uppenbarligen hade ådragit sig försäljnings- och administrationskostnaderna och övriga allmänna kostnader vid försäljningen av skördegarn på hemmamarknaden, borde dessa kostnader ha beaktats vid beräkningen av dotterbolagets kostnader. Dessa kostnader måste därför beaktas vid fastställandet av moderbolagets försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. De preliminära avgörandena i detta avseende bekräftas därför.

(25) Ett annat företag hävdade att den produktionskostnad som företaget uppgivit för en viss typ av skördegarn avseende en viss månad var högre än kostnaden under andra månader och därför inte borde beaktas. Företaget kunde emellertid inte ge någon tillfredsställande förklaring till varför denna avvikelse hade uppstått och företagets begäran tillbakavisades därför.

b) Exportpris, jämförelse och dumpningsmarginal

(26) Det inkom inte några synpunkter på fastställandet av exportpriset, jämförelsen eller dumpningsmarginalen så som dessa redovisades i förordningen om preliminär tull. De preliminäre avgörandena beträffande dumpningsmarginalerna bekräftas därför, vilket innebär att dessa uppgår till följande:

>Plats för tabell>

Den övriga dumpningsmarginalen är oförändrat 33,3 %.

4. Saudiarabien

(27) Med hänsyn till avgörandena beträffande skadetröskel (se skäl 71) har någon dumpning inte slutgiltigt fastställts vad gäller den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren.

E. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(28) I avsaknad av nya uppgifter bekräftas de preliminära avgörandena i skäl 35 i förordningen om preliminär tull.

F. SKADA

1. Allmänt

(29) med hänsyn till avgörandena beträffande skadetröskeln (se skäl 71) har importen från Saudiarabien inte beaktats i analysen av skada.

2. Förbrukning i gemenskapen

(30) För att fastställa den totala synliga förbrukningen på gemenskapsmarknaden räknade kommissionen samman gemenskapsindustrins försäljning plus de mängder som de andra, icke samarbetsvilliga gemenskapstillverkarna sålde på gemenskapsmarknaden med importen till samma marknad.

Inför de slutgiltiga avgörandena fastställdes importmängderna på grundval av justerade uppgifter från Eurostat (se vidare skäl 36 i förordningen om preliminär tull). Efter införandet av den preliminära tullen fortsatte kommissionen sina undersökningar och erhöll och kontrollerade nya uppgifter. Det ledde till att siffran för synlig förbrukning under den undersökta perioden (dvs. perioden mellan 1994 och undersökningsperioden) ändrades med hänsyn till att importsiffrorna, huvudsakligen beträffande Polen, justerades. Med detta som grund ökade förbrukningen i gemenskapen från 40 231 ton 1994 till 51 788 ton 1996, förblev relativt stabil därefter och nådde nivån 51 288 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning med totalt 27 % under den undersökta perioden.

3. Påstått konkurrensbegränsande beteende

(31) Efter det att uppgifterna hade lämnats ut fortsatte de polska exporterande tillverkarna att i sina synpunkter hävda att beräkningen av marginalerna för prisunderskridande och avgörandena beträffande andra skadefaktorer, orsakssamband och gemenskapens intresse hade påverkats av två undersökningar som de påstod att kommissionen hade inlett med anledning av de konkurrensbegränsande förfaranden som tillämpades av tillverkarna i gemenskapen av polypropengranulat och skördegarn.

(32) De polska exporterande tillverkarna kunde inte styrka sitt påstående att det förekom ett samordnat förfarande vad gäller råvaran och skördegarn. Även om en undersökning beträffande olefiner och polyolefiner, såsom t.ex. polypropen, inleddes 1995 (ärende IV/E-2/35.765), var slutsaterna negativa och ärendet avskrevs. Vad beträffar skördegarn fastställde kommissionen att det inte hade ingivits något officiellt klagomål och att inget heller var under utredning.

(33) Några berörda parter påstod vidare att diskussioner hade ägt rum mellan gemenskapstillverkarna och de polska exporterande tillverkarna, vilket i sig är ett konkurrensbegränsande beteende. Det bör emellertid observeras att detta samråd ägde rum inom ramen för och i enlighet med textilavtalet.

(34) Mot bakgrund av ovanstående drogs slutsatsen att de nämnda påståendena saknade grund.

4. Den dumpade importens volym och marknadsandel

a) Kumulering

(35) Eftersom det inte lämnades några nya uppgifter beträffande de andra tre länderna, dvs. Tjeckiska republiken, Ungern och Polen, bekräftas slutsatserna i skäl 37 i förordningen om preliminär tull.

b) Volym, värde och marknadsandel för importen från de berörda exportländerna

(36) Importvolymen från de andra tre berörda länderna ökade från 5 264 ton 1994 till 14 147 ton under undersökningsperioden, vilket innebär en ökning med 169 %.

(37) När man ser till marknadsandel på grundval av total förbrukning (i volym) i gemenskapen ökade marknadsandelen för den dumpade importen från de tre berörda länderna från 13 % 1994 till 27,6 % under undersökningsperioden - en ökning med 111 %.

c) Priser på den dumpade importen

(38) Jämförelsen utvisade att marginalerna för prisunderskridande (beräknade på grundval av en jämförelse av vägda genomsnitt), uttryckta i procent av gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser, varierade mellan 4,7 % och 16,3 % för Polen, med ett totalt vägt genomsnitt på 11,9 %, mellan 16,1 % och 19,2 % för Tjeckiska republiken, med ett totalt vägt genomsnitt på 16,1 % och mellan 16,9 % och 21,4 % för Ungern, med ett totalt vägt genomsnitt på 18,2 %.

(39) Ett ungerskt exporterande företag hävdade att kommissionen vid sin beräkning av prisunderskridandet borde ta hänsyn till det pris till vilket företaget köpte polypropengranulat i Ungern. Detta argument måste tillbakavisas, eftersom analysen av prisunderskridandet tillgår så att de faktiska priserna på import till gemenskapen från de berörda länderna jämförs med gemenskapsindustrins faktiska priser.

5. Gemenskapsindustrins situation

(40) Som nämns i skäl 3 fortsatte kommissionen efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull att inhämta och kontrollera alla uppgifter som bedömdes nödvändiga för de slutgiltiga avgörandena och genomförde undersökningar på platsen hos tillverkare i gemenskapen av den berörda produkten. De slutsatser beträffande skadeindikatorer för gemenskapsindustrin som detta ledde fram till skilde sig obetydligt från de avgöranden som anges i förordningen om preliminär tull. För fullständighetens skull redovisas skadeindikatorerna nedan:

a) Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(41) Gemenskapsindustrins produktion ökade under den undersökta perioden, från 28 877 ton 1994 till 33 557 ton under undersökningsperioden. Det motsvarar en ökning med totalt 16 %. Produktionen ökade långsammare än förbrukningen i gemenskapen, som steg med 27 % under den undersökta perioden.

(42) Beräknat på grundval av den metod som beskrivs i skäl 43 i förordningen om preliminär tull ökade kapaciteten från 42 232 ton 1994 till 46 484 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning med 10 %. Denna ökning låg i linje med den förväntade marknadstillväxten. Kapacitetsutnyttjandet ökade något under den undersökta perioden, från 68,4 % 1994 till 72,2 % under undersökningsperioden.

b) Försäljningsvolym

(43) Gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden ökade under den undersökta perioden, från 24 840 ton 1994 till 26 796 ton under undersökningsperioden. Detta motsvarar en ökning med totalt 8 %.

c) Marknadsandel

(44) Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade från 61,7 % 1994 till 58,3 % 1995, 57,7 % 1996 och 52,2 % under undersökningsperioden. Den totala förlusten av marknadsandel mellan 1994 och undersökningsperioden uppgick till 9,5 procentenheter.

d) Lager

(45) Lagren ökade väsentligt mellan 1994 och undersökningsperioden, med 42 %.

e) Genomsnittliga försäljningspriser och prisutveckling

(46) De vägda genomsnittliga priserna på den berörda produkten när den såldes av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden varierade under den undersökta perioden, men ökade sammantaget med 11 %.

f) Lönsamhet

(47) Gemenskapsindustrins lönsamhet, uttryckt i procent av nettoförsäljningen, minskade från en vägd genomsnittlig vinst på 3,5 % 1994 till 1,3 % under undersökningperioden. Det bör dock observeras att den ekonomiska situationen försämrades, framför allt från och med 1995, med en vinstnedgång från 13,4 % till 1,3 % under undersökningsperioden.

g) Investeringar

(48) Gemenskapsindustrins årliga investeringar ökade totalt sett, från 1,17 miljoner ecu 1994 till 1,29 miljoner ecu under undersökningsperioden med en toppnotering 1996 på 3,26 miljoner ecu. Detta motsvarar en ökning med 11 % under den undersökta perioden.

h) Sysselsättning

(49) Sysselsättningen ökade från 590 anställda 1994 till 722 anställda 1995. Efter 1995 minskade sysselsättningen inom gemenskapsindustrin till 669 anställda eller med 7,3 %.

i) Synpunkter beträffande skada

(50) Några berörda parter hävdade att gemenskapsindustrins situation kan betraktas som stabil eller god. Den nedgång i marknadsandel och lönsamhet som konstaterats under den undersökta perioden kunde inte vara en indikator på skada, eftersom nedgången uppvägdes av en förbättring när det gäller andra skadeindikatorer.

De bör härvidlag erinras om att, enligt artikel 3.5 i grundförordningen, ingen enskild skadefaktor nödvändigtvis behöver vara avgörande vad beträffar gemenskapsindustrins situation. I det aktuella ärendet erkänns att följande skadeindikatorer, nämligen produktion i gemenskapen, kapacitetsutnyttjande, försäljning, försäljningspriser, investeringar och sysselsättning, inte utvecklades negativt under den undersökta perioden.

Det bör observeras att den ovan nämnda situationen skall ses mot bakgrund av en långvarig ökning av förbrukningen i gemenskapen. Produktionen ökade i själva verket långsammare under den undersökta perioden än förbrukningen. Trots produktivitetsökningen under samma period förlorade gemenskapsindustrin dessutom en betydande del av sin marknadsandel, samtidigt som förbrukningen i gemenskapen ökade med 27 %. Gemenskapsindustrins ekonomiska resultat försämrades vidare väsentligt från och med 1995, med en nedgång i vinst, beräknat på nettoförsäljningen, från 13,4 % 1995 till 1,3 % under undersökningsperioden, och industrin utsattes för ett betydande pristryck från den dumpade importen under hela den undersökta perioden med prisunderskridanden på upp till 21,4 % under undersökningsperioden.

(51) De exporterande tillverkarna hävdade att sysselsättningen ökade under den undersökta perioden. Det bör emellertid observeras att sysselsättningen efter att ha ökat 1996 åter minskade under undersökningsperioden. Vad investeringarna beträffar bör påpekas att en av tillverkarna i gemenskapen drabbades av brand i sin anläggning och därför måste byta ut sin maskinpark under 1996. Detta är ett av skälen till den investeringsökning som noterades under den undersökta perioden.

6. Slutsats beträffande skada

(52) I avsaknad av ytterligare synpunkter beträffande gemenskapsindustrins situation och mot bakgrund av ovanstående bekräftas slutsatsen enligt skälen 36-51 i förordningen om preliminär tull att gemenskapsindustrin lidit sådan väsentlig skada som avses i artikel 3.1 i grundförordningen.

G. VÅLLANDE AV SKADA

1. Verkningarna av den dumpade importen

(53) Med hänsyn till slutsatserna i skäl 35 beträffande kumulering ändrades avgörandena beträffande volym och marknadsandel för den dumpade importen från de berörda länderna. Det konstaterades att den dumpade importen från Polen, Tjeckiska republiken och Ungern ökade väsentligt mellan 1994 och undersökningsperioden (169 %). Det bör observeras att den dumpade importen till gemenskapen ökade med 62 % mellan 1994 och 1995 och att ytterligare en betydande importökning ägde rum mellan 1996 och undersökningsperioden. Det ledde till att den kumulerade totala marknadsandelen för importen från de tre berörda exportländerna ökade från 13,1 % 1994 till 27,6 % under undersökningsperioden eller med 14,5 procentenheter. Gemenskapsindustrins marknadsandel däremot minskade med 9,5 procentenheter mellan 1994 och undersökningsperioden. Det bör dessutom observeras att gemenskapsindustrin förlorade 5,4 procentenheter i marknadsandel bara mellan 1996 och 1997, vilket är den period under vilken ökningen av importen från de exporterande länderna i fråga var särskilt påtaglig.

(54) Det konstaterades vidare att priserna på den dumpade importen väsentligt underskred gemenskapsindustrins priser under hela den undersökta perioden, inbegripet perioden från och med 1995, och sålunda utövade en prispress på gemenskapsindustrins försäljningspriser.

Den nedgång i lönsamhet som gemenskapsindustrin fick vidkännas mellan 1995 och undersökningsperioden hade därför ett klart samband med de låga försäljningspriserna under perioden, vilka i sin tur inträffade vid en tidpunkt då ett betydande prisunderskridande kunde konstateras vad gäller den dumpade importen.

(55) En exporterande tillverkare hävdade att dess export till gemenskapen hade skett i så små mängder jämfört med förbrukningen av produkten i gemenskapen under undersökningsperioden att den knappast kunde ha vållat gemenskapsindustrin någon skada. Denna invändning måste avvisas eftersom, i och med att skadan bedöms med hänsyn till länderna som helhet och inte i förhållande till enskilda företag, ett enskilt företags exportvolym inte är relevant för fastställandet av omfattningen av den skada som gemenskapsindustrin vållats.

2. Verkningar av andra faktorer

a) Allmänt

(56) De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hävdade att den eventuella väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit inte kunde tillskrivas import med ursprung i de tre berörda länderna.

De gjorde gällande att gemenskapsindustrins lönsamhet mellan 1995 och undersökningsperioden hade sjunkit på grund av de höga priser som gemenskapsindustrin betalade för sina råvaror. De hävdade vidare att nedgången i lönsamhet under perioden också berodde på höjda omkostnader, särskilt höjda avskrivnings- och räntekostnader, som följd av de betydande investeringar som gemenskapsindustrin hade gjort.

Kommissionen har i skäl 58 i förordningen om preliminär tull redan behandlat invändningen beträffande råvarupriset och där fastställt att gemenskapsindustrin inte kunde höja sina priser tillräckligt på grund av det betydande prisunderskridande som konstaterats för importen från de berörda exporterande länderna.

(57) Vad gäller inverkan på lönsamheten av gemenskapsindustrins investeringar konstaterades att investeringarna endast marginellt påverkade gemenskapsindustrins produktionskostnader under den undersökta perioden, framför allt därför att eventuella kostnader med anknytning till de aktuella investeringarna uppvägdes av produktivitetsförbättringar och en generell minskning av andra allmänna och administrativa omkostnader.

b) Övrig import

(58) Det lämnades inga ytterligare synpunkter på verkningarna av importen från andra länder. Avgörandena och slutsatserna i skäl 54 i förordningen om preliminär tull beträffande verkningarna av importen från andra länder än Polen, Tjeckiska Republiken och Ungern när det gäller den skada som gemenskapsindustrin lidit bekräftas därför.

c) Europaavtalen

(59) De ungerska exporterande tillverkarna hävdade att kommissionen i sina preliminära avgöranden inte hade gjort någon åtskillnad mellan den importökning som orsakades av dumpning och den importökning som kunde förutses som en följd av genomförandet av Europaavtalet och det ökade marknadstillträde som detta innebar.

Även om Europaavtalet, bl.a. genom att föreskriva att tullen på import av skördegarn gradvis skall sänkas från 9 % till 0 %, klart syftar till att det skall upprättas handelsförbindelser med Ungern på förmånsbasis, utgör avtalet inget hinder för gemenskapen att vidta åtgärder om det fastställs att illojala handelsmetoder tillämpas. De nivåer på prisunderskridandet och dumpningen som konstaterats för de tre länder som berörs av denna undersökning kan dessutom inte förklaras av sänkningen av den tidigare gällande tullen. Den gradvisa avvecklingen av tullen anses under dessa omständigheter inte ha haft så stor verkan att den bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

Denna invändning måste därför avvisas.

d) Verkan av utfasningen av multifiberavtalet

(60) De polska exporterande tillverkarna gjorde gällande att kommissionen i sina preliminära avgöranden inte beaktat att utfasningen av multifiberavtalet skulle komma att resultera i förlust av marknadsandelar och därför i viss utsträckning kunde förklara det pristryck som gemenskapsindustrin utsatts för.

Importen från Polen omfattades under undersökningsperioden, i enlighet med textilavtalet mellan gemenskapen och Polen, av ett kvotsystem. Kvoterna uppgick under åren 1995, 1996 och 1997 till 5 281, 5 545 respektive 5 823 ton. De polska exporterande tillverkarna utnyttjade inte helt sina kvoter under 1995 och 1996. Endast under undersökningsperioden utnyttjade de exporterande tillverkarna från Polen sin kvot fullt ut. Ökningen av importen med ursprung i Polen sammanföll med förekomsten av dumpning.

I detta avseende drogs slutsatsen att det inte var den ökade exporten till gemenskapen i sig som vållande gemenskapsindustrin skada utan, som fastställdes i undersökningen, det faktum att exporten skedde till dumpade, skadevållande priser. Den avveckling av kvoteringssystemet som föreskrivs i multifiberavtalet ägde för övrigt rum 1998, dvs. efter den undersökta perioden.

Utfasningen av multifiberavtalet synes alltså vara irrelevant i detta fall.

e) Verkan av dåliga väderleksförhållanden

(61) Några exporterande tillverkare hävdade att den skada som gemenskapsindustrin lidit inte berodde på dumpad import från de berörda länderna utan på ökade kostnader på grund av minskad förbrukning som i sin tur berodde på dåliga väderleksförhållanden.

Det konstaterades att förbrukningen på gemenskapsmarknaden ökade under den undersökta perioden, samtidigt som den dumpade importen från de berörda länderna, trots väderleksförhållandena, ökade med 169 %. Det är uppenbart att gemenskapsindustrins förlust av marknadsandel främst berodde på ökad dumpad import och inte var en följd av ogynnsamma väderleksförhållanden.

f) Överkapacitet inom gemenskapsindustrin

(62) Några berörda parter gjorde gällande att den skada som gemenskapsindustrin lidit inte berodde på dumpad import utan på överkapacitet.

Det fastställdes under undersökningen att produktionen i gemenskapen inte var tillräcklig för att tillgodose behovet av skördegarn på gemenskapsmarknaden. Argumentet att det skulle råda överkapacitet måste därför avvisas.

g) Strukturella förändringar på marknaden för skördegarn

(63) Samma berörda parter hävdade vidare att gemenskapsindustrin inte hade observerat den gradvisa övergång som ägde rum på marknaden, från lättare skördegarn till nät och från medeltunga skördegarn till tyngre skördegarn. De gjorde också gällande att övergången från medeltunga skördegarn till tyngre skördegarn haft en direkt inverkan på den totala försäljningen uttryckt i ton, eftersom det behövs en mindre mängd tyngre skördegarn för att ge en viss viktmängd skördegarn än vad det behövs medeltunga skördegarn.

Dessa förändringar inträffade mycket riktigt på gemenskapsmarknaden för skördegarn under den undersökta perioden. Det konstaterades emellertid också att gemenskapsindustrin, särskilt genom att investera i ny maskinell utrustning, höll jämna steg med dessa förändringar och ökade sin närvaro på marknaden för tyngre skördegarn. Det bör också påpekas att förbrukningen ökade under den undersökta perioden; invändningen beträffande inverkan av övergången från medeltunga skördegarn till tyngre skördegarn på den försålda mängden uttryckt i ton måste därför avvisas.

3. Slutsats om orsakssamband

(64) Även om det inte kan uteslutas att andra faktorer kan ha påverkat gemenskapsindustrins situation negativt, anses mot bakgrund av bedömningen enligt ovan att denna inverkan inte är sådan att den bryter orsakssambandet mellan den skada som gemenskapsindustrin lidit och den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna. Därför, och i avsaknad av nya uppgifter, bekräftas slutsatsen att den kombinerade verkan av importen av skördegarn med ursprung i Polen, Tjeckiska republiken och Ungern är sådan att denna import beaktad separat har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

Denna slutsats dras med hänsyn framför allt till gemenskapsindustrins förlust av marknadsandel, i kombination med försämrad lönsamhet, vilket sammanföll med en uppgång i volym och marknadsandel för dumpad import till priser som konstant underskred gemenskapsindustrins priser.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

(65) Det gjordes gällande att slutsatsen i förordningen om preliminär tull beträffande gemenskapens intresse inte underbyggdes av faktiska bevis. Framför allt påstods det att kommissionen, när det gällde slutsatserna beträffande gemenskapens intresse, inte hade tagit hänsyn till den verkan som införandet av antidumpningsåtgärder skulle få för importörerna.

Kommissionen kontaktade alla kända importörer. De svar som kom in var emellertid ofullständiga och allmänt hållna. De ovan nämnda parterna inkom inte heller med ytterligare, motiverade synpunkter efter det att de provisoriska åtgärderna hade antagits.

(66) Med tanke på nivån på den föreslagna tullen och med beaktande av att användarna inte har lämnat några synpunkter görs antagandet att den eventuella prisökning som kan bli följden kommer att få begränsade verkningar. Vidare görs bedömningen att införandet av åtgärder kommer att leda till att det återupprättas en effektiv konkurrens som kommer att göra det möjligt för gemenskapsindustrin att återta förlorade marknadsandelar och förbättra sin lönsamhet.

(67) Därför drogs slutsatsen att avgörandena i skälen 66-67 i förordningen om preliminär tull kan bekräftas.

I. SLUTGILTIGA ÅTGÄRDER

1. Slutgiltiga åtgärder

a) Nivå för undanröjande av skada

(68) En av de ungerska exporterande tillverkarna hävdade att man vid bedömningen av nivån för undanröjande av skada måste justera företagets exportpriser för skillnader mellan den ungerska industrins råvarupriser och gemenskapsindustrins råvarupriser.

Som anges i skäl 70 i förordningen om preliminär tull fastställdes emellertid nivån för undanröjande av skada på grundval av gemenskapsindustrins produktionskostnad plus ett skäligt belopp för vinst. Det är därför inte relevant att i detta avseende ta någon hänsyn till skillnader i produktionskostnader mellan den ungerska industrin och gemenskapsindustrin.

(69) När det gällde att fastställa nivån på de slutgiltiga åtgärderna ansågs att priserna på den dumpade importen borde höjas till en icke-skadevållande nivå. Den nödvändiga prisökningen eller skademarginalen fastställdes på grundval av en jämförelse mellan de vägda genomsnittliga exportpriserna cif gemenskapens gräns för de typer av skördegarn som legat till grund vid fastställandet av prisunderskridandet och gemenskapsindustrins faktiska vägda genomsnittliga produktionskostnad plus en vinstmarginal på 5 %. Denna vinstmarginal ansågs motsvara den lönsamhetsnivå som sannolikt skulle uppnås om det inte förekom någon skadevållande dumpning och den tar också hänsyn till att de berörda parterna betraktar den berörda produkten som en stapelvara.

(70) En skademarginal fastställdes för var och en av de berörda samarbetsvilliga exporterande tillverkarna och uttrycktes i procent av värdet cif av deras export till gemenskapen.

(71) Efter utlämnandet av de preliminära avgörandena lämnades synpunkter på den metod som hade använts för att fastställa skademarginalen för den saudiarabiska exporterande tillverkaren.

Det gjordes gällande att kommissionen i sina beräkningar borde ta med en speciell typ av skördegarn som utgjorde merparten av den saudiarabiska försäljningen av skördegarn till Förenade kungariket. Kommissionen övervägde argumentet och fann att beräkningarna skulle bli mer representativa om den saudiarabiska exporterande tillverkarens försäljning till Förenade kungariket inbegreps. Kommissionen reviderade sina beräkningar i enlighet med detta och använde sig därvid av samma metod som den som redovisas i skäl 70 i förordningen om preliminär tull.

På grundval av denna metod konstaterades att den reviderade skademarginalen för den ende saudiarabiska exporterande tillverkaren (Synthec) är lägre än miniminivån, medan den för de två polska exporterande tillverkarna PAT Defalin s.a. och Terplast sp z.o.o. är 27 % respektive 6,1 %. För WKI Isoliertechnik Spolska z.o.o., Weltyn är nivån för undanröjande av skada 15,7 %. Skademarginalerna för övriga exporterande tillverkare kvarstår oförändrade.

(72) Mot bakgrund av avgörandena enligt ovan föreslås att slutgiltiga antidumpningstullar införs på import av skördegarn med ursprung i Tjeckiska republiken, Ungern och Polen. Vad beträffar import från Saudiarabien föreslås, med analog tillämpning av artikel 9.3 i grundförordningen, att förfarandet avslutas utan åtgärder.

(73) För samtliga exporterande tillverkare grundas den föreslagna tullen, i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, på den lägsta av skademarginalen och dumpningsmarginalen. Detsamma gäller för den övriga antidumpningstullen. För de slutgiltiga avgörandena bör observeras att de polska samarbetsvilliga tillverkarna numera svarar för mer än 90 % av den totala polska exporten. Därför har en övrig antidumpningstull beräknats på grundval av den högsta tull som fastställts för en enskild samarbetsvillig exporterande tillverkare i Polen.

b) Typ av och nivå på de slutgiltiga åtgärderna

(74) På grundval av de slutsatser som redovisats ovan beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse övervägdes i vilken form och på vilken nivå antidumpningsåtgärderna bör införas för att de handelssnedvridande verkningarna av skadevållande dumpning skall undanröjas och effektiv konkurrens på gemenskapsmarknaden återställas.

(75) De slutgiltiga åtgärderna bör utformas som värdetullar som fastställs individuellt för de samarbetsvilliga företagen. När det gäller de företag som har gjort prisåtaganden är dock prisåtaganden en godtagbar typ av åtgärd. Dessa åtaganden återspeglar, i fråga om de minimipriser som föreskrivs, de slutgiltiga avgörandena i samband med undersökningen och har godtagits genom kommissionens beslut 1999/215/CE (3).

c) Åtaganden

(76) Som framgår av skäl 72 och följande i förordningen om preliminär tull hade de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Ungern gjort åtaganden som godtagits av kommissionen.

(77) Efter införandet av de provisoriska antidumpningsåtgärderna gjorde en samarbetsvillig exporterande tillverkare i Tjeckiska republiken (Juta a.s.) ett prisåtagande i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen. Kommissionen ansåg att den exporterande tillverkarens åtagande var godtagbart och beslöt därför, efter samråd med rådgivande kommittén, att ändra förordningen om preliminär tull i enlighet med detta genom kommissionens förordning (EG) nr 2649/98 (4). Efter det att kommissionen hade utlämnat sina slutgiltiga avgöranden gjorde det andra samarbetsvilliga tjeckiska företaget och ett polskt företag också åtaganden som bedömdes som godtagbara. Kommissionens godtagande av de olika åtagandena konsolideras i beslut 1999/215/EG.

2. Uttag av de preliminära tullarna

(78) Fem andra polska tillverkare gjorde också åtaganden vilka, till skillnad från de åtaganden från andra tillverkare som godtogs i detta förfarande, skulle ha gett företagen i fråga fritt val när det gällde att besluta huruvida de skulle exportera inom ramen för åtagandet eller inte. Kommissionen avvisade dessa åtaganden, eftersom ett godtagande skulle ha gett företagen möjlighet att exportera högre prissatta produkter inom ramen för åtagandet, medan lägre prissatta produkter skulle drabbas av tull. Det bör observeras att det kvartalsvisa vägda genomsnittliga minimipris som skall iakttas för varje produktgrupp är avsett att säkerställa att all försäljning sker till icke skadevållande priser. Om viss försäljning skulle kunna göras utom ramen för åtagandet, skulle detta syfte inte kunna uppnås.

(79) Med hänsyn till den allvarliga skada som gemenskapsindustrin lidit bedöms det som nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av de preliminära antidumpningstullar som infördes genom förordning (EG) nr 2107/98 tas ut slutgiltigt till nivån för de slutgiltiga tullarna.

J. AVSLUTANDE AV FÖRFARANDET AVSEENDE SAUDIARABIEN

(80) Med hänsyn till slutsatserna från den slutgiltiga undersökningen avslutas genom kommissionens beslut 1999/215/EG förfarandet avseende import med ursprung i Saudiarabien utan införande av åtgärder. De belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär antidumpningstull bör därför frisläppas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av skördegarn av polypropen som för närvarande omfattas av KN-nummer ur 5607 41 00 (Taric-nummer 5607 41 00*10) och som har sitt ursprung i Polen, Tjeckiska republiken och Ungern.

2. För de produkter som tillverkas av de nedan förtecknade företagen skall följande slutgiltiga tullsatser tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar och andra tullförfaranden tillämpas.

Artikel 2

1. Trots vad som sägs i artikel 1 skall den slutgiltiga tullen inte tillämpas på import av skördegarn av polypropen som tillverkas, direkt exporteras till och faktureras ett importerande företag i gemenskapen av något av de företag som anges i skäl 2, vilka har gjort prisåtaganden som godtagits av kommissionen.

2. Import inom ramen för gjorda och godtagna åtaganden skall deklareras enligt följande Taric-tilläggsnummer:

>Plats för tabell>

Artikel 3

1. De belopp avseende import med ursprung i de länder som nämns i artikel 1 för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull i enlighet med förordning (EG) nr 2107/98 skall tas ut till den slutgiltigt fastställda tullsatsen.

2. De belopp avseende import med ursprung i Saudiarabien för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull i enlighet med förordning (EG) nr 2107/98 skall frisläppas.

3. Artikel 2.2 i förordning (EG) nr 2107/98 skall upphöra att gälla.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 mars 1999.

På rådets vägnar

W. MÜLLER

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98 (EGT L 128, 30.4.1998, s. 18).

(2) EGT L 267, 2.10.1998, s. 7. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2649/98 (EGT L 335, 10.12.1998, s. 41).

(3) Se sida 34 i denna tidning.

(4) EGT L 335, 10.12.1998, s. 41.