EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52020IR4014

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Kraft till en klimatneutral ekonomi: En EU-strategi för integrering av energisystemet

COR 2020/04014

OJ C 300, 27.7.2021, p. 58–64 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

27.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 300/58


Yttrande från Europeiska regionkommittén – Kraft till en klimatneutral ekonomi: En EU-strategi för integrering av energisystemet

(2021/C 300/11)

Föredragande:

Gunārs ANSIŅŠ (LV–Renew), ledamot, stadsfullmäktige, Liepāja

Referensdokument:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Kraft till en klimatneutral ekonomi: En EU-strategi för integrering av energisystemet

(COM(2020) 299 final)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En EU-strategi för utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi för en klimatneutral framtid

(COM(2020) 741)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en EU-strategi för att minska metanutsläppen

(COM(2020)663).

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Kontinuerlig elförsörjning, sammanlänkning av elnäten i Europeiska unionen (EU) och omställning till ren energi

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) betonar att den nuvarande krisen visar på behovet av att säkerställa en kontinuerlig energi- och elförsörjning i alla europeiska regioner, även i situationer där globala leveranskedjor kan brytas.

2.

Kommittén anser att det i Europa finns stora skillnader i regionernas förutsättningar på energiområdet vad gäller efterfrågan på el, produktionspotential och tillgänglig infrastruktur, även inom ett och samma land, och att man utöver de internationella förbindelserna mellan system bör göra ytterligare satsningar på att utveckla interregional infrastruktur inom länderna, särskilt för att säkerställa överföring av förnybar energi från regioner med stor tillgång, och att denna infrastruktur bör stödjas genom en övergripande europeisk strategi eftersom den bidrar till sammanhållningen på den europeiska elmarknaden.

3.

Kommittén påpekar att det också är viktigt att stärka det transnationella samarbetet genom att gemensamt genomföra energiprojekt och genom att öka de gränsöverskridande sammanlänkningarnas kapacitet för att täcka potentiell elbrist under perioder av hög nätbelastning. Nationella miniminivåer för säker kraftverkskapacitet får dock inte underskridas.

4.

Europeiska unionen importerar för närvarande 58 % av den energi som den behöver, huvudsakligen i form av olja och gas. Omställningen till ren energi kommer att minska EU:s beroende och import av fossila bränslen. EU:s strategi för integrering av energisystemet kommer att bidra till denna process och till att uppnå energi- och klimatmålen. Genom att gå i riktning mot renare energibärare och vidta åtgärder för energieffektivitet kommer EU som helhet att förbruka mindre energi, öka antalet energiproducenter genom verktyg som syftar till att underlätta egenförbrukning och genom inrättandet av energisamhällen, i allt högre grad använda lokala förnybara resurser samt gradvis diversifiera energiimporten. Dessa energibesparingar, diversifieringen och den lokala energiproduktionen kommer att bidra till att göra Europas ekonomi mer motståndskraftig och minska det externa beroendet.

5.

Kommittén understryker vikten av ren vätgas, framför allt från förnybara energikällor, i enlighet med EU-strategin för integrering av energisystemet, för ytterligare integrering och utfasning av fossila bränslen i energisystemet. ReK efterlyser i detta sammanhang ett snabbt genomförande av EU:s vätgasstrategi och hänvisar till sitt yttrande om ren vätgas. Vi förväntar oss att det 55 %-lagstiftningspaket som kommissionen aviserat och den kommande översynen av EU:s gasmarknad ska bidra till genomförandet av efterlysningarna i detta yttrande och främja sektorsintegreringen.

6.

ReK framhåller vikten av att möjliggöra och främja en mångfald av olika lösningar och kombination av energisystem med hänsyn till teknisk utveckling och varierande förutsättningar i EU:s regioner vad gäller klimat, geografi, infrastruktur, energisystem etc. EU:s regelverk bör så långt möjligt vara teknikneutralt i relation till utsläppsreduktion och hållbarhet, samtidigt som man tar hänsyn till alla befintliga alternativ, särskilt de som är lokalt tillgängliga, undvika överreglering och ökad administrativ börda för hållbara och säkra lösningar samt ta sikte på att minska familjers energifattigdom. Energiproduktion genom kärnklyvning uppfyller inte hållbarhetskriteriet.

7.

Kommittén finner byggandet av gasledningen Nord Stream 2 djupt oroande, eftersom den hotar Europas energitrygghet, ökar EU:s beroende av Ryssland, förbigår många medlemsstaters och tredjeländers intressen och är dömd att snabbt bli föråldrad mot bakgrund av målen för utfasning av fossila bränslen i unionen som helhet. Vi instämmer med Europaparlamentet i att genomförandet av detta politiska projekt måste upphöra omgående.

8.

Kommittén hänvisar till de fem dimensionerna av förverkligandet av energiunionen – att öka energitryggheten, att stärka den inre marknaden för energi, att öka energieffektiviteten, att minska koldioxidutsläppen (”fasa ut fossila bränslen i ekonomin”) och att främja forskning och innovation inom energisektorn. Därvid måste säkerställandet av en kontinuerlig elförsörjning spela en viktigare roll, framför allt vid potentiella kriser, bl.a. energikriser, i syfte att säkerställa kontinuiteten i den kritiska infrastruktur som finns i alla regioner. I detta sammanhang behövs det, utöver tillräcklig och flexibel produktionskapacitet, lösningar i form av produktion från lokala källor och lokala lagringsmöjligheter och flexibilitetsverktyg för att skapa lösningar i händelse av nöd- och krissituationer och avbrott för alla bebodda områden, särskilt i mindre utvecklade regioner, i regioner med låg befolkningstäthet och i de regioner som har isolerade energisystem. Samtidigt bör behovet av att modernisera elöverföringen betonas. Tonvikten måste läggas vid att avlägsna fysiska hinder för utvecklingen av högkvalitativa sammanlänkningar mellan alla EU-regioner för att säkerställa en verklig integrering av elsystemet. Synkrondrift av flera nationella energisystem minskar avsevärt driftskostnaderna för energisystemet och förbättrar säkerheten genom att minska de potentiella negativa effekterna av lokala störningar i energisystemets stabilitet och förenkla bibehållandet av väsentliga driftsparametrar i energisystemet, t.ex. frekvens.

9.

Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt effektiviteten och kostnadseffektiviteten i förvaltningen av elsystemet samt åt lokala lösningar för energiproduktion och energilagring (kostnadseffektiva batterier, pumpkraftverk och andra lösningar) och åt delad egenförbrukning.

De lokala och regionala myndigheternas särskilda roll

10.

EU:s strategi för integrering av energisystemet spelar en roll för de lokala och regionala myndigheternas ekonomiska återhämtning, särskilt efter covid-19-krisen. Som ett led i omställningen till ett mer integrerat energisystem är det viktigt att ha ”energieffektivitet främst” som mål på lokal och regional nivå, varvid hänsyn tas till ett bredare perspektiv, särskilt minskade utsläpp av växthusgaser och mindre utvecklade regioners behov. Energieffektivitet minskar de totala investeringsbehoven och kostnaderna för energiproduktion, energiinfrastruktur och energiförbrukning. Dessutom minskar den mark- och materialanvändningen samt miljöföroreningarna och förlusten av biologisk mångfald. Integreringen av energisystemet kan hjälpa lokala och regionala myndigheter att uppnå högre energieffektivitet, eftersom de tillgängliga resurserna skulle användas för omställningen till effektivare energiteknik.

11.

De lokala och regionala myndigheterna bör både främja en ökning av andelen förnybar energi och främja förbättringar av politik och åtgärder, särskilt inom uppvärmning, kylning och transporter. Det är också nödvändigt att fastställa en tydligare plan för energibesparingar, särskilt på områdena transporter och byggnader.

12.

Kommittén påpekar att transportsektorn står för omkring 30 % av den slutliga energi-användningen i EU och att den främst är beroende av oljeprodukter samt att utfasningen av fossila bränslen inom denna sektor kräver att den slutliga energianvändningen i högre grad diversifieras, vilket gäller både den direkta energianvändningen vid transporter och framställningen av nya energibärare som bränsle, utan att förkasta någon teknisk lösning av omotiverade skäl. EESK anser också att man behöver utveckla den nödvändiga energiinfrastrukturen för att på ett betydande sätt bidra till att minska energiberoendet av tredjeländer och därmed öka Europas energitrygghet.

13.

ReK konstaterar att byggnader står för 40 % av den energi som förbrukas i Europa och att en systematisk plan för att minska energiförbrukningen och främja användningen av förnybar energi i byggnadsbeståndet därför avsevärt kommer att minska energiberoendet av tredjeländer och därmed öka Europas energitrygghet.

14.

Investeringar för att förbättra byggnaders energiprestanda bör stödjas genom tillräckliga finansiella anslag för att hjälpa medborgarna med dessa investeringar med stora fördelar. De lokala myndigheterna bör delta i planeringen och förvaltningen av dessa resurser.

15.

Kommittén uppmanar kommissionen att så långt som möjligt stödja studier om möjligheterna att renovera byggnader som är föremål för begränsningar till följd av kulturella eller historiska aspekter i landskapet eller det historiska arvet och på så sätt säkerställa att förnybara energikällor kan användas i sådana byggnader, samtidigt som de krav som ställs på dessa byggnader uppfylls. Vi efterlyser också att denna fråga görs till en av hörnstenarna i det nya europeiska Bauhaus-initiativet.

Att förstärka den befintliga infrastrukturen i regionerna genom att välja den utvecklingsbana som är bäst med tanke på den enskilda regionens särdrag

16.

Vid integreringen av energisystemet är det viktigt att bedöma åtgärdernas inverkan på tillväxten i varje region och framför allt på uppnåendet av de sammanhållningspolitiska mål som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta är det enda sättet att uppnå en balanserad utveckling och verklig konkurrens på en öppen marknad. Tyvärr är de stora skillnaderna i energipriserna för olika slutanvändare ett av hindren.

17.

Kommittén anser att de ytterligare insatser som krävs i de yttersta randområdena för att övervinna de tekniska hindren för icke-sammanlänkade system, utan tillgång till den inre energimarknaden och utan tillhörande tjänster, måste beaktas. Detta innebär enorma investeringar i energiinfrastruktur (reservkapacitet, transmissionsnät inklusive sjökablar mellan öarna, energilagringssystem, smarta nät och logistik för tillgång, transport och lagring av mindre förorenande bränslen) som tillsammans kan garantera säkerheten och kvaliteten på energiförsörjningen och integrationen av regionens inneboende resurser, särskilt olika typer av förnybar energi.

18.

Utan att förkasta innovativa lösningar bör man vid integreringen av energisystemet i första hand stärka den grundläggande infrastruktur som finns i varje region, vars styrkor och fördelar har bevisats i praktiken. Eftersom de faktiska förhållandena i regionerna varierar kraftigt när det gäller både klimat och infrastruktur bör kreativa och smarta lösningar eftersträvas på de svagaste avsnitten i den grundläggande infrastruktur som finns i varje region. Man får heller inte tro att användningen av el för uppvärmning av byggnader behöver öka i alla regioner. Ett antal länder har högt utvecklade fjärrvärmenät. Dessa omfattar till exempel mer än 70 % av befolkningen i Lettland, och den mängd energi som fjärrvärmenäten levererar till kunderna motsvarar i stort sett den mängd el som förbrukas i Lettland. Fjärrvärmen kan bidra med energilagring, underlag för kraftproduktion och utnyttjande av energiresurser som inte kan tillvaratas på byggnadsnivå. I detta sammanhang måste fjärr- och närvärmen samt värmenäten successivt ställas om till förnybara energikällor.

Kostnadseffektivitet för människor och företag

19.

Vid all utveckling av energisystemet bör det bedömas om den leder till lägre kostnader för företag och befolkning. Principen om ”energieffektivitet främst” bör avse minskad klimatpåverkan och ökad resurseffektivitet för både de integrerade energiförsörjningssystemen och ökad effektivitet för slutanvändarna. Samtidigt måste man dock se till att konsumenternas intressen inte blir lidande av omställningen, dvs. att insatserna för att förbättra energieffektiviteten inte leder till högre energipriser eller till andra kostnader för befolkning och företag, utan rimlig kompensation.

20.

Vi anser att målet att minska utsläppen av växthusgaser bör uppnås på det sätt som enligt den berörda medlemsstaten är mest fördelaktigt och effektivt, i synnerhet för de samhällsgrupper för vilka medlemsstaten måste tillhandahålla socialt skydd. Varje medlemsstats och varje regional och lokal myndighets rätt att bestämma sin egen energimix och energiförsörjningsstruktur måste också fortsättningsvis beaktas vid den framtida omställningen till förnybara energikällor.

21.

Såväl inom ramen för EU:s regelverk som i sitt framtida arbete bör kommissionen spela en viktig roll när det gäller att öka EU-medborgarnas kunskap om och förståelse av användningen av förnybar energiteknik samt när det gäller att öka stödet för produktion av förnybar energi, eftersom medborgarnas avvisande av viss förnybar energiteknik eller produktion av denna, tillsammans med bestämmelser som inte är anpassade till den tekniska utvecklingen, är ett stort hinder när det gäller att öka produktionen av förnybar energi. Det är också viktigt att inte bara öka medvetenheten i lokalsamhällena, man måste även visa att det är just lokalsamhällena som kan dra nytta av förnybar energi i praktiken.

22.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt lösningar som på den inre marknaden skulle bidra till att de stora skillnaderna i energipriser (inklusive alla relaterade kostnader) för olika slutanvändare överbryggas. En ökad användning av förnybara resurser i energisystemet bör också bedömas mot bakgrund av kostnaderna för slutanvändarna av energin. Det finns således utrymme för att på detta område utveckla innovativa lösningar som är konsumentvänliga med avseende på kostnaderna.

Vägen mot klimatneutralitet 2050

23.

Kommittén påminner om den ytterligare insats som gjorts av regioner med isolerade elektriska system för vilka innovativa tekniska lösningar som möjliggör sammanlänkningar med andra integrerade nät ännu inte finns tillgängliga. Detta gäller de yttersta randområdena, där man bör studera alternativa lösningar som, i sin helhet, kan garantera försörjningstrygghet och kvalitet samtidigt som klimatneutralitet uppnås.

24.

ReK anser att EU:s mål om klimatneutralitet i fråga om utsläpp av växthusgaser fram till 2050 endast kan uppnås genom en kombination av insatser för energibesparingar, energieffektivitet, förnybar energi och utnyttjande av spillvärme. För att minska utsläppen av växthusgaser inom alla sektorer är det inte bara nödvändigt att öka energieffektiviteten och främja användningen av förnybara energikällor, utan även att utveckla förbindelser med grundläggande infrastruktur.

25.

Om Europa som helhet ska uppnå målet om klimatneutralitet 2050 handlar det i varje enskild regions energisystem mindre om med hur många procent man ökar andelen grön energi i den totala energiförbrukningen. Det behövs snarare konkreta planer för hur varje enskild region ska uppnå det mål som man gemensamt kommit överens om i EU, dvs. hur stor andelen grön energi är i den totala energiförbrukningen i varje enskild region. Mot bakgrund av de framsteg (1) som gjorts står det klart att de insatser som krävs på nationell och regional nivå kommer att skilja sig åt avsevärt. För vissa regioner kommer utmaningen att vara att öka andelen grön energi i energiförbrukningen, för andra att vidta nödvändiga åtgärder för en effektivare energianvändning och för åter andra att förbättra den grundläggande infrastrukturen. Den regionala strategin för den lokala utformningen av EU:s strategi för integrering av energisystemet utgör således grunden för att säkerställa kraften bakom en klimatneutral ekonomi.

Utsikterna för teknik för havsbaserad förnybar energi

26.

Kommittén välkomnar ”En EU-strategi för att utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi för en klimatneutral framtid” och anser att den är realistisk, och betonar behovet av en konkret planering för att de förnybara energikällornas kapacitet – bl.a. den befintliga installerade havsbaserade vindkraftskapaciteten – ska kunna ökas. För att klimatmålen för 2030 och 2040 ska kunna uppnås krävs en snabb utbyggnad av etablerade och kostnadseffektiva förnybara energikällor såsom landbaserad vindkraft och solenergi. Användningen av förnybar energi är viktig för att medlemsstaterna ska kunna göra framsteg mot målet om nollföroreningar och klimatneutralitet senast 2050. Till exempel är utbyggnaden viktig för produktionen av vätgas från förnybara energikällor för att fasa ut fossila bränslen i sektorer där utsläppen är svåra att minska.

27.

Vi instämmer i att riktat stöd måste ges till teknik för förnybar energi (t.ex. teknik för vattenkraft, geotermisk energi, solenergi, tidvatten- och vågenergi och flytande havsbaserad vindkraft och solenergi samt havsbaserad produktion av vätgas) och att de tekniska lösningarna samtidigt bör förena EU:s ekonomiska och miljömässiga mål. ReK betonar samtidigt behovet av en tydlig plan för att i framtiden koppla näten och anläggningarna för produktion av förnybar energi – såsom det havsbaserade nätet och produktionen av havsbaserad vindkraft – direkt till gränsöverskridande sammanlänkningar. Havsbaserad energiproduktion i kombination med gränsöverskridande överföring skulle möjliggöra betydande besparingar i fråga om kostnader och användning av havsområden. Samtidigt får inte fiskemöjligheterna och fartygstrafiken begränsas.

28.

Kommittén efterlyser tydliga och praktiska villkor för användning av havsbaserade förnybara energikällor med hänsyn till den biologiska mångfalden. Målen ”grön energi” och ”biologisk mångfald” bör inte stå i motsatsställning till varandra. Man bör i stället hitta praktiska metoder för att uppnå dem och därigenom göra det lättare att utnyttja den havsbaserade energipotentialen i praktiken och säkerställa en konkret fysisk planering i kust- och havsområden, inte bara i linje med kraven på naturlig mångfald, med minskade störningar på marint liv, utan också med hänsyn till medborgarnas önskan att bevara det marina landskapet, ekoturismens ständigt ökande potential och kraven på den naturliga omgivningens attraktionskraft.

29.

ReK påminner om öarnas och de yttersta randområdenas potential i utvecklingen av marin förnybar energi som kan spela en viktig roll i deras omställning till en klimatneutral ekonomi och som kan ge fördelar för industrin, ekonomin och samhället i hela EU.

30.

Användningen av havsbaserad energi kan leda till ökad sysselsättning eller till att fler arbetstagare omskolar sig, men det är viktigt att inte samtidigt begränsa befintliga anställningsformer och de möjligheter som de erbjuder. Det är viktigt att ombesörja omskolning av arbetskraften och kompetenshöjning i linje med de särskilda behoven inom sektorn för havsbaserad förnybar energi.

31.

Vi efterlyser en särskild roll för hamnarna i EU:s strategi för havsbaserad förnybar energi. De bör moderniseras och det bör säkerställas att de utnyttjar de nya affärsmöjligheterna i fråga om montering, tillverkning och underhåll av anläggningar för havsbaserad energi.

32.

ReK välkomnar kommissionens ståndpunkt att den utbyggnad som föreslås i ”En EU-strategi för utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi för en klimatneutral framtid” endast kan åstadkommas om alla berörda parter – medlemsstater, lokala och regionala myndigheter, EU:s invånare, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer – samarbetar. För att säkerställa kontinuerliga och allt större framsteg på området för havsbaserad förnybar energi krävs det rättslig säkerhet och klarhet, eftersom investeringarna i allmänhet är mycket kapitalintensiva, särskilt i de tidiga skedena av projekten.

En ny EU-strategi för att minska metanutsläppen – nya möjligheter

33.

Kommittén konstaterar att EU enligt EU-strategin för att minska metanutsläppen endast står för 5 % av de globala metanutsläppen. Således kommer även EU:s mest ambitiösa planer för att minska metanutsläppen att få liten effekt när det gäller att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Import av varor till EU:s inre marknad bör endast tillåtas från länder (eller delar av länder) som har samma normer för minskning av växthusgasutsläpp som EU. Endast på detta sätt kan man säkerställa att de klimatmål som EU fastställt inte inverkar negativt på EU:s och dess företags globala konkurrenskraft.

34.

Metanläckage bör upptäckas snabbare både genom Copernicusprogrammet och genom andra verktyg om Copernicusprogrammet inte kan tillhandahålla tillräckliga data. Det är av avgörande betydelse att identifiera områden med stora metanläckage utanför EU och att offentliggöra denna information, så att EU-medborgarna kan göra välgrundade val om huruvida de vill köpa varor som tillverkats på sådana platser. Enligt Internationella energiorganets ”World Energy Outlook” finns det enorma skillnader mellan olje- och gasanläggningar i olika länder runtom i världen när det gäller metanutsläpp, vilket visar potentialen för en kraftig minskning av metanutsläppen. Därför uppmanar vi både till att förebygga metanläckage längs produktions-, transport- och utnyttjandekedjorna inom EU och till att förhindra import av fossila bränslen där metan läckt ut vid utvinning, bearbetning och transport.

35.

Enligt EU-strategin för att minska metanutsläppen kommer omkring 41 % av de globala metanutsläppen från naturliga (biogena) källor, såsom våtmarker eller skogsbränder. Att förebygga och effektivt bekämpa skogsbränder i EU bör bli ett av de viktigaste målen, eftersom bränderna inte bara påverkar planetens uppvärmning utan även kan orsaka enorma skador för Europas natur, människor och företag. Det bör också övervägas om EU på ett mer ändamålsenligt sätt kan bidra till att förebygga och bekämpa skogsbränder i vissa länder utanför Europeiska unionen, där betydande skogsområden brinner varje år.

36.

Det bör samtidigt säkerställas att målen för minskning av metan inte inverkar negativt på konvergensen mellan de europeiska regionerna och inte leder till ökade socioekonomiska skillnader mellan dem.

37.

I samband med den gemensamma jordbrukspolitikens inriktning efterlyser vi effektiva åtgärder för att minska metanutsläppen från jordbruket. Inom ramen för de nya miljösystemen kan både system med låg användning av insatsvaror såsom bete och markskyddsåtgärder ge ett viktigt bidrag till detta.

38.

Vi efterlyser att större uppmärksamhet ägnas åt europeiska producenter vid utvecklingen av och tillhandahållandet av teknik, så att målen för minskning av metan inte leder till ytterligare kostnader för medborgare och företag, särskilt jordbrukare och boskapsuppfödare. Samtidigt är det viktigt att se till att minskningen av metanutsläpp från jordbruket och boskapsuppfödningen inte leder till högre livsmedelspriser.

Avslutande iakttagelser

39.

ReK betonar att det, förutom att utnyttja de nya möjligheterna till produktion av förnybar energi, är fortsatt viktigt att i första hand se till att det europeiska nätet utvidgas så att varje region ingår i ett gemensamt europeiskt energinät. På så sätt kan de förnybara resurser som finns tillgängliga på olika platser bättre komplettera varandra. Det är också brådskande med minimistandarder för trygg elförsörjning och upprätthållande av nätstabiliteten.

40.

Kommittén påminner om vikten av att ta hänsyn till befintliga regionala skillnader, med särskild uppmärksamhet på glesbefolkade landsbygdsområden, och stödja kostnadseffektiva lösningar, samt säkerställa en minskning av energikostnaderna i Europa som kommer medborgare, företag och framför allt utsatta befolkningsgrupper till godo, så att man undviker att förvärra de mest utsatta gruppernas eventuella energifattigdom.

41.

Under covid-19-pandemin har det blivit ännu tydligare att det behövs en energiomställning som bidrar till ett mer hållbart samhälle och en mer hållbar ekonomi, samtidigt som det säkerställs att varje europeisk region har kapacitet att tillhandahålla grundläggande tjänster i krissituationer. Omställningen måste vara rättvis, gradvis och oåterkallelig, eftersom kortsiktiga ohållbara lösningar skulle kunna orsaka mer skada än nytta.

42.

Vi betonar behovet av en mer systematisk strategi för de lokala och regionala myndigheternas deltagande i beslutsfattandet om energiomställningen. Det är viktigt att se till att berörda lokala och regionala myndigheter deltar i utarbetandet av de nationella energi- och klimatplanerna och man bör i detta syfte i möjligaste mån utnyttja flernivådialoger om klimat och energi. ReK upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna och kommissionen att inrätta en permanent plattform för flernivådialog om energifrågor för att främja ett aktivt deltagande av lokala och regionala myndigheter, det civila samhällets organisationer, företag och andra intressenter i styrningen av energiomställningen. ReK påpekar att Europaparlamentets och rådets direktiv om förnybar energi (EU) 2018/2001 (2) tillhandahåller en mycket god grund för gemenskaper för förnybar energi. Medlemsstaterna uppmanas att införliva direktivet för att öka medborgarnas deltagande i medborgarenergigemenskaper.

43.

En förutsättning för att de nya målen ska kunna uppnås är att man vid utarbetandet och genomförandet av politiken samarbetar med de lokala och regionala myndigheterna och sörjer för lämpliga informations- och upplysningsåtgärder bland medborgare och företag. Detta utgör grunden för en omställning till en mer hållbar framtid.

44.

Med tanke på att medborgardeltagande är mycket viktigt bör man beakta att ett framgångsrikt genomförande av EU:s strategi för integrering av energisystemet är otänkbart utan initiativ som främjar ett informationsflöde nedifrån och upp och stimulerar informationsutbyte och utbildning på lokal nivå. Ett lämpligt deltagande av berörda parter underlättar inte bara allmänhetens acceptans av de politiska åtgärderna, utan även en omfattande och öppen utvärdering av framstegen.

Bryssel den 7 maj 2021.

Apostolos TZITZIKOSTAS

Europeiska regionkommitténs ordförande


(1)  Eurostat, ”Share of renewable energy in the EU up to 19,7 % in 2019”, https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/ddn-20201218-1.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).


Top