EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52020IR4617

Yttrande från Europeiska regionkommittén – En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025

COR 2020/04617

OJ C 300, 27.7.2021, p. 19–23 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

27.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 300/19


Yttrande från Europeiska regionkommittén – En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025

(2021/C 300/05)

Föredragande:

Yoomi RENSTRÖM (SE–PES), ledamot av en lokal fullmäktigeförsamling: Ovanåkers kommun

Referens:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025

COM(2020) 565 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar meddelandet ”En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025”. Kommittén understryker att jämlikhet är ett av de grundläggande värden som Europeiska unionen bygger på, vilket återspeglas i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, som ger EU mandat och ansvar för att bekämpa diskriminering.

2.

Kommittén är bekymrad över resultaten i rapporten om grundläggande rättigheter 2019, genomförd av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), som bekräftar att etniska minoriteter och migranter fortsätter att utsättas för trakasserier och diskriminering i hela EU, trots mångåriga EU-lagar mot rasism. Enligt samma rapport har endast 15 av de 27 EU-medlemsstaterna särskilda handlingsplaner och strategier för att bekämpa rasism och etnisk diskriminering och dessutom kvarstår brister i nationella lagar som ska kriminalisera rasism.

3.

Kommittén är lika bekymrad över resultaten från den särskilda Eurobarometern för ”Diskriminering i EU” (1). Den rapporterar att nästan 59 % av respondenterna anser att diskriminering på grund av etniskt ursprung är utbrett i deras land, särskilt diskriminering på grund av hudfärg. Men uppfattningar, åsikter och attityder varierar fortfarande mycket beroende på vilken grupp som diskrimineras och även från land till land.

4.

ReK välkomnar kommissionens åtagande att göra en omfattande utvärdering av EU:s befintliga rättsliga ram för att bekämpa diskriminering, rasism och främlingsfientlighet och följa upp tillämpningen av likabehandlingsdirektivet (2) samt se till att rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet (3) genomförs korrekt.

5.

Vi framhåller att kampen mot diskriminering inom alla områden måste vara en prioritering för EU. Kommittén konstaterar dock att det för närvarande finns luckor i EU:s lagstiftning mot diskriminering där vissa diskrimineringsgrunder endast omfattas av sysselsättning och yrke. Kommittén uppmanar EU-ländernas representanter i rådet att slutföra förhandlingarna om det övergripande direktivet om icke-diskriminering (4), som har varit blockerat sedan kommissionen föreslog det 2008.

6.

Kommittén välkomnar att kommissionen för första gången erkänner att strukturell rasism existerar och att den är en del av det sociala, ekonomiska och politiska system som vi alla lever i samt att kommissionen ser att det finns behov av ta itu med den genom en omfattande politik. En förändring av angreppssättet mot rasism är därför nödvändigt i EU.

7.

ReK välkomnar att handlingsplanen föreslår en rad åtgärder som ska samla alla beslutande nivåer i samhället liksom civilsamhället och jämlikhetsorganen för att effektivare bekämpa rasismen i Europa, till exempel genom nationella handlingsplaner mot rasism.

8.

Vi noterar att handlingsplanen är ett steg mot att uppnå målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, särskilt mål 10 om minskad ojämlikhet.

9.

Kommittén förväntar sig att den kommande handlingsplanen för den europeiska sociala pelaren 2021 kommer att ge ytterligare stöd till jämlikhet på arbetsmarknaden inklusive för människor med minoritetsbakgrund vad gäller ras (5) eller etniskt ursprung.

Strukturell rasism – att åtgärda grundproblemet

10.

ReK framhåller betydelsen av att erkänna rasismens historiska rötter. Att säkerställa minnet av kolonialism, slaveri och förintelsen är en viktig del av att uppmuntra inkludering och förståelse. Kommittén efterlyser motberättelser som fördömer rasism, främjar social integration och bemyndigar människor oavsett ras eller etniskt ursprung.

11.

Kommittén betonar att ett avgörande steg för att effektivt ta itu med strukturell rasism är att identifiera de områden där rasism upprätthålls såsom utbildning, bostäder, hälso- och sjukvård, sysselsättning, tillgång till offentlig service och tjänster, rättssystem, brottsbekämpning eller migrationskontroll, politiskt deltagande samt politisk representation.

12.

Kommittén uppmanar kommissionen att i fråga om handlingsplanen mot rasism anlägga ett övergripande och samlat synsätt som ligger i linje med den europeiska migrationspolitiken och den gemensamma europeiska asylpolitiken.

13.

ReK lyfter fram behovet av omfattande uppgifter om diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung i Europa. Utan att mäta och kvantifiera omfattningen av diskriminering och ojämlikhet blir det mycket svårt att tackla dem effektivt. Jämlikhetsdata kan tillhandahålla kraftfulla verktyg mot diskriminering och utestängning och belysa situationen för grupper som riskerar att diskrimineras, där målet är att planera en inkluderande politik och se till att den genomförs.

14.

Vi anser att jämlikhetsdata ger kunskap om omfattningen av strukturell rasism och hur man kan bekämpa den. Dock krävs nya metoder för insamling av uppgifter om diskriminering och jämlikhet. En förutsättning är ett fullständig iakttagande av konstitutionella normer, EU:s dataskyddslagstiftning och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna för att minska eventuella risker för felaktig användning eller missbruk.

15.

Kommittén välkomnar kommissionens beslut att samla in data om rasmässig och etnisk mångfald bland sin personal med hjälp av en särskild enkät som är frivillig och anonym och därmed fullt förenlig med reglerna om datainsamling. Det är i detta sammanhang viktigt att alla EU-organ genomför liknande undersökningar, eftersom den rasmässiga och etniska representationen på alla nivåer av unionens offentliga förvaltning är avgörande för att uppnå jämställdhet.

16.

Kommittén bekräftar på nytt ”vikten av att tillämpa ett intersektionellt perspektiv för att i genomförandet av strategin inkludera personer som befinner sig i en utsatt situation och som kan drabbas av diskriminering av flera orsaker” (6), och anser att utsatta grupper som bl.a. invandrarkvinnor, ensamkommande barn och ungdomar eller hbti-personer särskilt bör omnämnas i detta sammanhang. Därför uppmanar kommittén kommissionen att vidareutveckla den här intersektionella strategin, i samarbete med medlemsstaterna, och ta fram riktlinjer för att främja dess tillämpning i planeringen, förvaltningen och utvärderingen av den offentliga politiken.

17.

Kommittén påminner om att ensamkommande barn är en grupp som är mycket utsatt när det gäller rasism, och som kräver särskild uppmärksamhet i linje med vad som fastställs i EU:s strategi för barnets rättigheter 2021–2024.

18.

ReK efterlyser att antirasismpolitiken integreras i all EU-politik. Kommittén understryker att all antidiskrimineringspolitik även bör ha ett intersektionellt perspektiv för att på ett effektivt sätt komma till rätta med flerfaldig diskriminering.

19.

Vi menar att den ekonomiska dimensionen av strukturell rasism ofta ignoreras. Den medför betydande ekonomiska kostnader eftersom det förhindrar att människors potential används. Ett mindre rasistiskt samhälle blir ekonomiskt starkare.

20.

Kommittén understryker att covid-19 har belyst och förvärrat Europas redan befintliga ojämlikheter, marginalisering och diskriminering och förstärker den strukturella rasismen. Redan utsatta drabbas ännu mer. Förutom de miljoner arbetare som har förlorat sina jobb och sina inkomster är de mest drabbade migranter vid gränserna, de med osäkra arbeten, papperslösa, familjer med låg inkomst, hemlösa, äldre, kvinnor samt personer med funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar – inklusive många rasminoriteter och etniska minoriteter. Därför bör varje svar på pandemin ha ett antidiskrimineringsperspektiv och ta fram direkta och indirekta effekter på rasismen inom olika samhällsområden.

21.

ReK upprepar sitt krav på ”kraftfulla åtgärder för att försvara de medborgerliga friheterna och demokratin i denna alltmer digitaliserade era, bland annat genom att man minskar risken för digital totalövervakning och bekämpar falska nyheter, desinformationskampanjer, hatpropaganda och diskriminering, i synnerhet rasism, på det digitala området, oavsett om dessa oönskade företeelser har sitt ursprung i eller utanför EU” (7).

22.

ReK upprepar även att ”en central del i alla framtida regelverk som ska tillämpas på AI är införandet av skyddsåtgärder för att säkerställa att den artificiella intelligensen är fri från snedvridning och inte reproducerar diskriminering på grundval av kön, etnicitet, ålder, funktionsnedsättning eller sexuell läggning” (8).

23.

Kommittén framhåller att det är nödvändigt att diskriminerande attityder hos brottsbekämpande myndigheter, polisbrutalitet och rasprofilering av vissa rasgrupper eller etniska grupper åtgärdas och anser att polisen och de brottsbekämpande myndigheterna måste föregå med gott exempel när det gäller antirasism och antidiskriminering.

24.

ReK anser att det är väsentligt att det, i de medlemsstater där lokala och regionala myndigheter ansvarar för polisarbete, vidtas åtgärder för att bekämpa och förebygga rasism inom brottsbekämpning, granskning av polismetoder, investering i utbildning och utveckling av dessa myndigheter och hantering av uppgifter relaterade till rasprofilering på ett transparent sätt. Lokala och regionala myndigheter bör också utveckla omfattande samhällsprogram mot våld, baserat på samhällssäkerhet och med full respekt för EU:s icke-diskrimineringsstandarder när det gäller polisarbete.

25.

Vi lyfter återigen fram att ”det är viktigt med ett samhälle där alla befolkningsgruppers mänskliga rättigheter respekteras fullt ut och som uppfyller internationella och regionala standarder, däribland bekämpning av diskriminering, rasism och andra former av intolerans i samband med förebyggande och bekämpning av våldsam radikalisering” (9).

Lokala och regionala myndigheter i frontlinjen

26.

ReK välkomnar att EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 sätter lokala och regionala myndigheter i centrum för lösningarna i kampen mot rasism. Kommittén konstaterar att lokala och regionala myndigheter, på grund av sin närhet till medborgarna, spelar en avgörande roll för att främja och respektera europeiska värderingar och att de är i frontlinjen när det gäller att ta itu med rasism och hatbrott, skydda utsatta grupper och minoriteter, samt främja social sammanhållning.

27.

Kommittén yrkar på att de lokala och regionala myndigheterna ska erkännas som strategiska partner i utformningen, genomförandet och övervakningen av de nationella handlingsplanerna med tanke på deras ansvar och det viktiga arbete mot rasism som de redan utför inom sina ansvarområden.

28.

Kommittén framhåller den grundläggande roll som lokala och regionala myndigheter spelar när det gäller att främja medvetenhet om och utbildningsinsatser mot rasism, särskilt bland ungdomar.

29.

Vi anser att det är av yttersta vikt att öronmärka ekonomiska resurser till lokala och regionala myndigheter i långtidsbudgeten 2021–2027 från EU:s fonder samt från Next Generation EU för att främja social inkludering och motverka rasism och diskriminering inom områden såsom tillgång till arbetsmarknaden, utbildning, social välfärd, hälso- och sjukvård och bostäder. Detta omfattar att ägna särskild uppmärksamhet åt de mer utsatta grupperna och öronmärka medel för att skydda utländska ensamkommande barn, eftersom detta i många fall är de lokala och regionala myndigheternas ansvar.

30.

ReK anser att det, förutom antagandet av handlingsplaner mot rasism på nationell nivå, kan vara användbart att ha regionala och lokala handlingsplaner. De kan bidra till att ta i itu med den strukturella rasismen med konkreta åtgärder. Detta återspeglar också den ståndpunkt som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheters (FRA) intar i sin rapport från 2019, där den betonar behovet av att ha handlingsplaner på alla nivåer i kampen mot rasism. Lokala och regionala myndigheter bör få lämpligt stöd när de utarbetar lokala och regionala handlingsplaner, bland annat genom särskilda initiativ för kapacitetsuppbyggnad.

31.

Kommittén kan involveras och fungera som en plattform för vidareutveckling av åtgärder som motverkar rasism på lokal och regional nivå, genom att till exempel stödja social integration, bekämpa energifattigdom och främja tillgång till anständiga bostäder.

32.

Vi understryker vikten av att involvera nationella, regionala och lokala myndigheter samt civilsamhället för att ge legitimitet till nationella handlingsplaner mot rasism och för att mer effektivt bekämpa rasismen i Europa. Det är också viktigt att utbyta god praxis mellan olika länder och lokala och regionala myndigheter och att utbyta de mål och åtgärder som fastställs i de planer mot rasism som utarbetas av olika förvaltningsnivåer.

33.

ReK menar att för att uppfylla potentialen i kommissionens kommande förslag till nationella handlingsplaner mot rasism, måste det finnas starka processer för att säkerställa att de genomförs inom fastställda tidsramar med tydliga och mätbara mål, och att framstegen övervakas på både nationell och europeisk nivå där kommissionen fullt ut tar ansvar för sin del av uppföljningen.

34.

Kommittén betonar att en utvärdering av effektiviteten i de nationella handlingsplanerna mot rasism bör planeras två år efter upprättandet, med fullständig information från lokala och regionala myndigheter.

Europeiska regionkommittén, EU:s institutioner och initiativ mot rasism

35.

ReK stöder Unesco-initiativet ”Europeiska koalitionen av städer mot rasism (ECCAR)” och välkomnar särskilt europeiska projekt relaterade till kampen mot rasism, inklusive det senaste projektet ”SUPport Everyday Fight Against Racism” (SUPER), inom ramen för Europeiska kommissionens program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap.

36.

Kommittén uppmanar kommissionen att formellt engagera kommittén när kommissionen årligen utser en eller flera ”Europeiska huvudstäder för inkludering och mångfald”, som ett sätt att erkänna och tydliggöra städernas insatser för att införa kraftfulla inkluderingsstrategier på lokal nivå.

37.

ReK uttrycker sitt starka önskemål att delta som formell partner i anordnandet av toppmötet mot rasism den 21 mars 2021, som anordnas kring Internationella dagen för avskaffandet av rasdiskriminering.

38.

Eftersom ReK och lokala och regionala myndigheter ligger i frontlinjen i kampen mot rasism och diskriminering, bör de spela en formell roll i utbyten, regelbundna samråd och dialog med EU:s institutioner.

39.

Vi välkomnar kommissionens omfattande satsning för att förstärka politiken utifrån grundläggande värderingar och bygga EU:s jämlikhetsunion genom flera handlingsplaner och strategier för att ta itu med diskriminering på specifika grunder (ras, jämställdhet, hbtqi, romer, funktionshindrade, antisemitism). Med tanke på de ovannämnda strategiernas övergripande karaktär anser kommittén dock att det är lämpligt att inte bara ha tillgång till individuella lägesrapporter utan även intersektionella rapporter som utvärderar samspelet mellan de olika strategierna och deras kumulativa effekter vid diskriminering av flera orsaker på nationell, regional och lokal nivå.

40.

Kommittén stödjer kommissionens arbete för att bli en jämlikhetsunion som med hjälp av den nya interna arbetsgruppen för jämlikhet (task force) ska tillvarata intressen för alla människor, oavsett ras eller etniskt ursprung, genom att integrera jämlikhet och intersektionalitet i all EU-politik, all EU-lagstiftning och alla EU:s finansieringsprogram.

41.

Vi ser fram emot att vara involverade och samarbeta med den av kommissionen utsedda kommande samordnaren för antirasism.

42.

ReK kommer att följa kommissionens uppmaning att föregå med gott exempel och förbättra representativiteten bland ReK:s personal genom åtgärder som inriktas på rekrytering och urval.

Bryssel den 7 maj 2021.

Apostolos TZITZIKOSTAS

Europeiska regionkommitténs ordförande


(1)  https://data.europa.eu/euodp/sv/data/dataset/S2251_91_4_493_ENG/resource/afca8c2e-a0a8-4a22-84ef-29a3a1fb9a1b

(2)  Direktiv 2000/43/EG om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung.

(3)  Rådets rambeslut 2008/913/RIF.

(4)  Förslag till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer, COM (2008) 426 final.

(5)  I handlingsplanen liksom i detta dokument innebär inte användningen av termen ”ras” ett godtagande av teorier som försöker fastställa att det finns skilda människoraser.

(6)  ReK:s yttrande 2016/2020 ”En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025”.

(7)  ReK:s yttrande 2354/2020 ”En strategi för Europas digitala framtid och en strategi för data”.

(8)  ReK:s yttrande 2014/2020 ”Vitbok om artificiell intelligens – en EU-strategi för spetskompetens och förtroende”.

(9)  ReK:s yttrande 6329/2015 ”Bekämpning av radikalisering och våldsam extremism: Förebyggande mekanismer på lokal och regional nivå”.


Top