52018AE4580

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52018AE4580 - EN

Document 52018AE4580

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avskaffande av säsongsbaserade tidsomställningar och om upphävande av direktiv 2000/84/EG (COM(2018) 639 final – 2018/0332 (COD))

EESC 2018/04580

OJ C 62, 15.2.2019, p. 305–307 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

15.2.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/305

(COM(2018) 639 final – 2018/0332 (COD))

(2019/C 62/49)

Huvudföredragande:

Maria NIKOLOPOULOU

Remiss	Remiss från Europaparlamentet, 13.9.2018 Remiss från rådet, 19.9.2018
Rättslig grund	Artiklarna 114.1 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Presidiets beslut	18.9.2018

Ansvarig facksektion	Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället

Antagande vid plenarsessionen	17.10.2018
Plenarsession nr	538
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	109/1/6

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) tar del av kommissionens förslag om att avskaffa säsongsbaserade tidsomställningar. Kommittén pekar på ett antal viktiga begränsningar rörande metod, tidsramar och innehåll. Av dessa skäl anser EESK att det behövs mer tid för diskussion och analys. Det är mycket viktigt att nå ett brett samförstånd bland medborgarna och enhälligt stöd av alla medlemsstater för att säkerställa ett effektivt, harmoniserat och samförståndsbaserat genomförande av förslaget.

1.2

EESK konstaterar att vissa EU-medborgare vill att man ska upphäva den nuvarande mekanismen, som innebär en harmoniserad tidsomställning två gånger per år, såsom framgår av det nyligen genomförda offentliga samrådet online. Kommittén betraktar väl genomförda offentliga samråd online som ett verktyg som kan ge indikationer på allmänhetens preferenser och komplettera etablerade demokratiska processer. EESK beklagar att de nationella regeringarna och det organiserade civila samhället inte rådfrågades i tillräcklig utsträckning före det skyndsamma offentliggörandet av förslaget.

1.3

Kommittén anser att kommissionen i sitt offentliga samråd tog upp en fråga som är viktig för vissa EU-medborgare, framför allt eftersom den har diskuterats under flera år i vissa medlemsstater, dock inte i vissa andra. Kommissionen tog dock inte tillräcklig hänsyn till att en stor majoritet av deltagarna kom från ett enda land, att förslaget förkastades i vissa medlemsstater och att det inte råder någon tydlig enighet om de verkliga fördelarna med att avskaffa den nuvarande harmoniserade ordningen eller om det skulle vara bättre att anta vinter- eller sommartid.

1.4

Kommittén påpekar att det brådskande förfarande som kommissionen antagit kritiserades i flera medlemsstater, där medborgarna ansåg att EU borde prioritera andra frågor (den ekonomiska krisen, arbetslösheten, invandringen osv.), vilket kan leda till problem med initiativets sociala acceptans.

1.5

Enligt förslaget till direktiv skulle subsidiaritetsprincipen innebära att det står varje land fritt att behålla sommar- eller vintertid året runt och ersätta det nuvarande harmoniserade systemet, som tydligt har bevisat sin effektivitet. EESK anser, liksom kommissionen, att enhällighet mellan alla medlemsstater om vilken tid som ska väljas är avgörande om den nuvarande nivån av harmonisering ska kunna säkerställas. Annars skulle tidsskillnaden mellan länder som för närvarande ligger i samma tidszon kunna orsaka fragmentering och snedvridning på den inre marknaden.

1.6

Kommittén noterar att genomförandet av initiativet skulle kräva att alla digitala system och enheter omprogrammeras på global nivå, med en uppenbar ekonomisk kostnad för företag och regeringar och möjlig inverkan på människor. Övergången till ett nytt timsystem kommer att kräva en lång period av IKT-testning på förhand för att säkerställa ett effektivt genomförande. Om den konsekvensbedömning som planeras till 2024 skulle ge ett negativt resultat, skulle en snabb tillbakagång vara otänkbar, med tanke på merkostnaderna och inverkan på EU-institutionernas trovärdighet. Detta visar återigen på behovet av mer tid för att bredda undersökningarna, uppgiftsinsamlingen, den politiska viljan och medborgarnas sociala acceptans innan man genomför en förändring som är så känslig för stater, medborgare och företag.

2. Sammanfattning av kommissionens förslag

2.1

EU-lagstiftningen om sommartid infördes först 1980, i syfte att förena befintliga nationella rutiner och planer för sommartid som skilde sig åt sinsemellan och därmed säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt för tidsomställningen inom den inre marknaden.

2.2

EU:s sommartid har sedan 2001 reglerats genom direktiv 2000/84/EG, där det fastställs att alla medlemsstater är skyldiga att byta till sommartid den sista söndagen i mars och att byta tillbaka till sin standardtid (eller ”vintertid”) den sista söndagen i oktober.

2.3

På grundval av subsidiaritetsprincipen fattas dock besluten om standardtid individuellt av medlemsstaterna, för hela deras territorium eller för olika delar av det.

2.4

Systemet med tidsomställningar två gånger per år har på senare tid ifrågasatts i flera europeiska länder, såsom framgår av det offentliga samråd som kommissionen genomförde den 4 juli–16 augusti 2018. Det inkom omkring 4,6 miljoner svar på det offentliga samrådet, varav 84 % var positiva till att avskaffa tidsomställningarna två gånger per år, medan 16 % ville behålla dem. De som var positiva till att avskaffa tidsomställningarna uttryckte en preferens för sommartid (60 %). Det är viktigt att notera att en stor majoritet av deltagarna kom från ett enda land (Tyskland, med 3,1 miljoner deltagare) och att förslaget förkastades i vissa länder (Grekland och Cypern) eller inte fick någon tydlig majoritet (Malta).

2.5

I sin resolution av den 8 februari 2018 stödde Europaparlamentet tanken på att ändra den nuvarande ordningen, och uppmanade kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag. Transportministrarna behandlade nyligen denna fråga vid rådets möten i juni 2018 och december 2017, utan att uppnå någon tydlig enhällighet. Frågan har inte diskuterats av andra berörda ministrar eller tidigare diskuterats vid möten mellan premiärministrarna. EESK har inte heller rådfrågats tidigare.

2.6

Förslaget går ut på att upphäva den nuvarande mekanismen med en harmoniserad tidsomställning två gånger per år, så att samma tid behålls året runt. Tiden kommer i enlighet med subsidiaritetsprincipen att fastställas av varje medlemsstat. Kommissionen hoppas att alla länder utan undantag kommer att anta samma sommar- och vintertid för att behålla den nuvarande harmoniseringen och undvika fragmentering av den inre marknaden. Förslaget skulle träda i kraft den 1 april 2019.

2.7

Kommissionen erkänner att det inte alltid går att dra några säkra slutsatser av den tillgängliga forskningen om fördelarna med tidsomställningarna på energi-, hälso-, trafiksäkerhets- och jordbruksområdena. Vad som har bevisats är att avsaknad av tidsharmonisering kan påverka den inre marknaden, luft-, sjö- och vägtransporter samt personer som reser på fritiden eller i arbetet (1).

3. Allmänna kommentarer

3.1

EESK anser att kommissionens förslag om att avskaffa säsongsbaserade tidsomställningar, som föreskrivs i direktiv 2000/84/EG, är intressant, men pekar på ett antal viktiga begränsningar rörande metod, tidsramar och innehåll. Kommittén anser att det är nödvändigt att avsätta mer tid för diskussion och analys i syfte att nå ett verkligt brett samförstånd mellan medborgarna och enhälligt stöd av samtliga medlemsstater. Dessa faktorer är avgörande för att förslaget ska kunna genomföras på ett effektivt och harmoniserat sätt.

3.2

Kommittén anser att den metod som kommissionen använt – ett offentligt samråd online mellan juli och augusti 2018 – ger intressanta uppgifter om förväntningarna bland delar av EU:s befolkning, men det är inte det enda verktyg som står till förfogande för att bedöma den allmänna opinionen. Med tanke på de många politiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna borde det organiserade civila samhället och fler medlemsstater ha involverats och rådfrågats ordentligt innan förslaget lades fram.

3.3

Kommittén konstaterar att det offentliga samrådet inte visade på faktisk enhällighet mellan alla medlemsstater (förslaget förkastades i Grekland och Cypern) och framför allt att en stor majoritet av deltagarna kom från ett enda land (Tyskland). Detta visar att det finns ett verkligt intresse för denna fråga i vissa länder, men inte överallt i EU. Mer specifikt anser EESK att ett offentligt samråd online inte kan ersätta demokratiska samråd på alla nivåer och i alla lagstiftningsskeden (före, under och efter).

3.4

Kommittén påpekar att det brådskande förfarande som kommissionen antagit kritiserades i vissa medlemsstater, där medborgarna ansåg att EU borde prioritera andra brådskande frågor (den ekonomiska krisen, arbetslösheten, invandringen osv.), vilket visar på ett möjligt problem med initiativets sociala acceptans. Dessutom har vissa nationella regeringar ännu ingen tydlig ståndpunkt om vare sig upphävandet av de nuvarande reglerna eller vilken tid som ska väljas (sommar- eller vintertid), och betraktar inte frågan som prioriterad.

3.5

I fråga om innehållet anser kommittén att idén om att inleda en debatt i frågan är intressant, men noterar vissa begränsningar i kommissionens nuvarande förslag som skulle motivera en förlängning av tiden för diskussion i syfte att nå ett brett samförstånd mellan alla medborgare och enhällighet bland medlemsstaterna:

3.5.1

Rätten att fastställa tiden är en nationell befogenhet. Enligt det nya förslaget till direktiv innebär subsidiaritetsprincipen att det står varje land fritt att behålla sommar- eller vintertid året runt. Risken är att om inte alla länder gör en enhällig tidsanpassning, för att säkerställa samma nivå av harmoniserat genomförande som nu, skulle kostnaderna till följd av olika tid i olika länder få allvarliga konsekvenser för den inre marknaden (fragmentering), vilket skulle skapa fler problem än fördelar. Kommissionen är medveten om detta problem i sin konsekvensbedömning, och kommittén anser att det hade varit nödvändigt att uppnå ett bredare samförstånd i förväg, innan kommissionen officiellt lade fram sitt förslag.

3.5.2

Kommissionen påpekar själv att initiativet bygger på en rad undersökningar utförda av olika sammanslutningar och medlemsstater som man inte kan dra några säkra slutsatser av eller som motsäger varandra. Kommittén rekommenderar att man inleder en djupare konsekvensbedömning med deltagande av alla ekonomiska och sociala sektorer i alla EU-länder för att kunna förstå vilket system som är lämpligast.

3.6

Den tekniska anpassningen av systemen på global nivå har en uppenbar ekonomisk kostnad för företag och regeringar och en möjlig inverkan på människor. Dessutom krävs en lång period av IKT-testning på förhand för att säkerställa ett effektivt genomförande.

3.7

Kommissionen inför visserligen en mekanism för att utvärdera direktivets inverkan (år 2024), men kommittén påpekar att kostnaden för att ändra tid är tämligen hög. Av detta skäl är det i händelse av en negativ konsekvensbedömning inte realistiskt att föreställa sig en snabb tillbakagång, med tanke på de ekonomiska kostnaderna och inverkan på EU-institutionernas trovärdighet.

Bryssel den 17 oktober 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Undersökning utförd för GD Transport och rörlighet av ICF International, The application of summer time in Europe, den 19 september 2014.

Top